Flash Eurobarometer 407. Finland: 20 år i EU NATIONELL RAPPORT

Transkript

1 Flash Eurobarometer 407 Finland: 20 år i EU NATIONELL RAPPORT Fältperiod: November-December 2014 Publikation: Januari 2015 Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Det här dokumentet representerar inte den Europeiska kommissionens åsikter. De tolkningar och åsikter som framförs är uteslutande författarens. Flash Eurobarometer TNS Political & Social

2 Project title Flash Eurobarometer 407 Finland:20 år i EU Linguistic Version 01 Catalogue Number NA N ISBN DOI / European Union, 2015

3 Flash Eurobarometer 407 Finland: 20 år i EU Utförd av TNS Political & Social på uppdrag av Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för kommunikation Undersökningen har samordnats av Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för kommunikation (GD kommunikation, enheten Strategi och kommunikationsåtgärder )

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 I. ALLMÄN UPPFATTNING OM EUROPA Vad medborgarna associerar till när de tänker på Europa Inställning till Europa och Europeiska unionen Attityder till den europeiska identiteten Känslor gentemot Europeiska unionen Samarbetet mellan medlemsstaterna II. EU-MEDLEMSKAPETS INVERKAN PÅ FINLAND III. PRIORITERINGARNA FÖR DEN NYA EUROPEISKA KOMMISSIONEN IV. FINLANDS MÖJLIGHET ATT PÅVERKA UPPLÄGGNINGEN AV POLITIKEN I EU BILAGOR Tekniska specifikationer Frågeformulär Tabeller 1

5 INLEDNING Den 1 januari 1995 anslöt sig Finland, Österrike och Sverige till Europeiska unionen i EU:s fjärde utvidgningsomgång, och antalet medlemsstater ökade till 15. Dessa tre länder var de första nya länder som anslöt sig till EU efter det kalla krigets slut. Denna undersökning beställdes för att förstå hur personer i dessa tre länder ser på EU och EU-medlemskapets inverkan 20 år efter anslutningen. I den här rapporten granskas resultaten från Finland närmare. Det finns en tillhörande rapport som behandlar alla tre länder tillsammans samt separata rapporter för Österrike och Sverige. Frågeformuläret omfattade vad personerna associerar med Europa, deras känsla av en europeisk identitet, hur EU-medlemskapet har inverkat på livet i respektive land, personernas åsikter om prioriteringarna för den nya Europeiska kommissionen samt en landsspecifik fråga för var och en av de tre medlemsstaterna. Undersökningen utfördes av TNS Political & Socials nätverk i Österrike, Finland och Sverige mellan den 24 november och den 3 december Cirka personer från olika sociala och demografiska grupper intervjuades via Internet 1 på sitt modersmål för Europeiska kommissionens generaldirektorat för kommunikations räkning. I undersökningen användes standardmetoden för Eurobarometerundersökningar från generaldirektoratet för kommunikation (enheten Strategi och kommunikationsåtgärder ). 2 En teknisk förklaring av hur intervjuerna genomfördes av instituten inom TNS Political & Socials nätverk bifogas som en bilaga till denna rapport. Dessutom redovisas intervjumetoderna och konfidensintervaller. 3 * * * * * Vi vill tacka de personer i Österrike, Sverige och Finland som har tagit sig tid att delta i undersökningen. Utan deras aktiva medverkan skulle denna studie inte ha varit möjlig. 1 Som vid alla Internetbaserade undersökningar kan resultaten inte betraktas som helt representativa för den nationella befolkningen i Österrike, Finland respektive Sverige eftersom endast personer med tillgång till Internet intervjuades Tabellerna över resultaten ingår i bilagan. Det är värt att notera att de sammanlagda procenttalen i tabellerna i denna rapport kan överstiga 100 % när intervjupersonen har haft möjlighet att ge flera svar på en fråga. 2

6 SAMMANFATTNING När intervjupersonerna i Finland tillfrågas om vad de främst kommer att tänka på när de reflekterar över Europa är de benägna att säga EU. Andra vanliga svar är euro, enighet, kontinent, kultur, frihet och resor. Utöver Finland nämner många intervjupersoner även Frankrike och Tyskland. Människorna i Finland har en stark känsla av en europeisk identitet: nästan nio av tio intervjupersoner (87 %) instämmer i att de känner samhörighet med andra européer och att de själva känner sig europeiska (85 %). Tre fjärdedelar av intervjupersonerna (75 %) instämmer i att Människorna i Europa har mycket gemensamt. Omkring två tredjedelar av intervjupersonerna (67 %) hyser positiva känslor för EU. Närmare hälften av intervjupersonerna (45 %) tycker att samarbetet mellan EU:s medlemsstater är tillräckligt långtgående som det är, medan omkring en tredjedel säger att de skulle vilja se ett mer långtgående samarbete (36 %). En majoritet av intervjupersonerna anser att EU-medlemskapet har haft en positiv inverkan på rörligheten (83 %), utbudet för konsumenterna (76 %), den roll Finland spelar i världen (70 %), miljön (65 %), medborgarnas säkerhet och skydd (60 %), Finlands infrastruktur (54 %) och den sociala välfärden (52 %). En majoritet av personerna tycker dock att EU-medlemskapet har haft en negativ inverkan på landets ekonomi: 65 % intar denna ståndpunkt, medan endast 34 % tycker att EU-medlemskapet har medfört ekonomiska fördelar. Sysselsättningen (63 %) upplevs som den viktigaste prioriteringen för den nya Europeiska kommissionen, följd av ekonomisk tillväxt (44 %). Endast omkring en tredjedel av intervjupersonerna (34 %) anser att Finland kan påverka uppläggningen av politiken i EU. 3

7 I. ALLMÄN UPPFATTNING OM EUROPA 1. Vad medborgarna associerar till när de tänker på Europa Europa associeras i första hand spontant med EU och euron I början av undersökningen ombads intervjupersonerna att ange de första två ord som de spontant tänker på när de reflekterar över Europa. 4 Frågan hade avsiktligt lämnats öppen för att få med de första svar som intervjupersonerna kom att tänka på. De vanligaste orden redovisas nedan i form av ett ordmoln, där ordets teckenstorlek är proportionell mot det antal intervjupersoner som spontant associerade det ordet med Europa. De mest frekventa associationerna bland intervjupersonerna i Finland var Europeiska unionen ( EU ) och euron. Det är intressant att notera att finländare, enligt resultaten av standard-eurobarometern hösten , är mer benägna att säga att de känner sig som EU-medborgare jämfört med den andel människor som känner så i EU som helhet (76 % jämfört med 63 %). Det är också värt att nämna att Finland var en av euroområdets ursprungliga medlemmar när euron infördes Vidare visar resultaten av standard- Eurobarometern hösten 2014 att 75 % av de finländska intervjupersonerna sa att de är för en europeisk ekonomisk och monetär union, jämfört med 56 % av intervjupersonerna på EU-nivå. 4 Q1: Vilka är de första två ord eller begrepp du kommer att tänka på när du reflekterar över Europa? (ÖPPET SVAR) 5 4

8 Dessutom associeras Europa ofta med enighet, kontinent, frihet, resor och kultur. Förutom Finland självt är det intressant att notera att även Tyskland och Frankrike framträder som centrala europeiska inslag hos intervjupersonerna i Finland. Sedan 2001 har Finland varit en aktiv medlem av Schengenunionen efter att ha undertecknat avtalet Finland gränsar till Sverige och Norge, länder som också ingår i Schengenunionen, vilket underlättar resandet avsevärt. Andra EU-medlemsstater hör till finländarnas favoritresmål. Av de sju främsta länderna är sex EU-medlemsstater och med i Schengensamarbetet: Estland, Sverige, Spanien, Tyskland, Italien och Frankrike. Ryssland hamnar på fjärde plats på listan VisitFinland.com: Statistik över turismen från Finlands turistbyrå (Visit Finland). 5

9 2. Inställning till Europa och Europeiska unionen 2.1. Attityder till den europeiska identiteten Människorna i Finland har en stark känsla av en europeisk identitet Intervjupersonerna tillfrågades om i vilken utsträckning de instämmer i eller tar avstånd från en grupp av tre påståenden om den europeiska identiteten, nämligen huruvida de känner samhörighet med andra européer, anser att européerna har mycket gemensamt, och personligen känner sig europeiska. 7 Närmare nio av tio intervjupersoner (87 %) uppger att de känner större samhörighet med andra européer än med människor från andra delar av världen; av dessa instämmer 51 % helt. Intervjupersonerna ger liknande svar i fråga om påståendet Du känner dig själv europeisk (85 %), varav 45 % svarar instämmer helt. Slutligen instämmer tre fjärdedelar av intervjupersonerna i att Människorna i Europa har mycket gemensamt ; till skillnad från de andra påståendena instämmer dock färre intervjupersoner helt (17 %). 7 Q2: Instämmer du i eller tar du avstånd från vart och ett av följande påståenden? (ETT SVAR PER RAD): Instämmer helt/instämmer delvis/tar delvis avstånd/tar helt avstånd/vet ej: Du känner större samhörighet med andra européer än med människor från andra delar av världen; Människorna i Europa har mycket gemensamt; Du känner dig själv europeisk. 6

10 Den andel som instämmer i påståendet Du känner större samhörighet med andra européer än med människor från andra delar av världen är något högre bland kvinnor (88 % mot 84 % av männen), äldre intervjupersoner (91 % av personerna i åldern 55 år eller äldre mot 78 % av åringarna) och dem som avslutade sin utbildning när de var 20 år eller äldre (89 % mot 82 %). Personer som säger att de känner sig europeiska är förståeligt nog även långt mer benägna att säga att de känner större samhörighet med andra européer än intervjupersoner som inte känner sig europeiska (93 % mot 48 %). Personer som uttrycker positiva känslor för EU är också mer benägna att instämma än dem med negativa känslor (93 % mot 73 %). Q2.1 Instämmer du i eller tar du avstånd från vart och ett av följande påståenden? Du känner större samhörighet med andra européer än med människor från andra delar av världen t 'Instämmer' t 'Tar avstånd' t 86% 14% Kön Man 84% 16% Kvinna 88% 12% Ålder % 22% % 21% % 11% 55 år eller äldre 91% 9% Utbildning (högsta avslutade) 15 år eller yngre 82% 18% år 82% 18% 20 år eller äldre 89% 11% Studerar fortfarande 84% 16% Känner sig europeisk t 'Instämmer' 93% 7% t 'Tar avstånd' 48% 52% Känslor för EU t "positivt" 93% 7% t "negativt" 73% 27% 7

11 Kvinnor är något mer benägna än män att instämma i att människorna i Europa har mycket gemensamt (77 % mot 71 %). Likaså ökar den andel intervjupersoner som instämmer i detta påstående progressivt med intervjupersonernas ålder (81 % av personerna i åldern 55 år eller äldre instämmer, jämfört med 65 % av åringarna) och utbildningsnivå (77 % av de personer som avslutade sin utbildning när de var 20 år eller äldre mot % av dem som avslutade sin utbildning i en yngre ålder). Intervjupersoner som känner sig europeiska (81 % mot 33 %) och de som uttrycker positiva känslor för EU (83 % mot 56 %) är också mer benägna att instämma i att människorna i Europa har mycket gemensamt. Q2.2 Instämmer du i eller tar du avstånd från vart och ett av följande påståenden? Människorna i Europa har mycket gemensamt t 'Instämmer' t 'Tar avstånd' t 74% 26% Kön Man 71% 29% Kvinna 77% 23% Ålder % 35% % 29% % 28% 55 år eller äldre 81% 19% Utbildning (högsta avslutade) 15 år eller yngre 70% 30% år 72% 28% 20 år eller äldre 77% 23% Studerar fortfarande 70% 30% Känner sig europeisk t 'Instämmer' 81% 19% t 'Tar avstånd' 33% 67% Känslor för EU t "positivt" 83% 17% t "negativt" 56% 44% 8

12 Äldre intervjupersoner är mer benägna att instämma i att de själva känner sig europeiska: 89 % av personerna i åldern 55 år eller äldre säger så, jämfört med 74 % av åringarna. Föga överraskande är intervjupersoner som uttrycker positiva känslor för EU (93 %) mer benägna att känna sig europeiska än dem med negativa känslor för EU (69 %). Q2.3 Instämmer du i eller tar du avstånd från vart och ett av följande påståenden? Du känner dig själv europeisk t 'Instämmer' t 'Tar avstånd' t 85% 15% Ålder % 26% % 18% % 13% 55 år eller äldre 89% 11% Känslor för EU t "positivt" 93% 7% t "negativt" 69% 31% 9

13 2.2. Känslor gentemot Europeiska unionen Två tredjedelar av människorna i Finland uttrycker positiva känslor för EU Intervjupersonerna tillfrågades sedan om huruvida de hyste positiva eller negativa känslor för EU. 8 Omkring två tredjedelar av intervjupersonerna i Finland (63 %) säger att de hyser positiva känslor för EU, även om de flesta (58 %) säger att de hyser ganska positiva känslor. En tredjedel av intervjupersonerna (33 %) hyser negativa känslor, men flertalet personer i denna grupp (26 %) hyser ganska negativa känslor. De på det hela taget positiva känslorna för EU kan analyseras mot bakgrund av den genomsnittliga tilltron till EU enligt resultaten av standard-eurobarometern hösten En högre andel människor i Finland är benägen att lita på EU jämfört med EUgenomsnittet (54 % mot 37 %). Vidare sa 66 % av finländarna att de är optimistiska om EU:s framtid. Det är 10 procentenheter mer än EU-genomsnittet. 9 8 Q3: Hyser du i allmänhet positiva eller negativa känslor för EU? (ENDAST ETT SVAR): Mycket positiva; Ganska positiva; Ganska negativa; Mycket negativa; Vet ej

14 Kvinnor är något mer benägna än män (69 % mot 64 %) att uttrycka positiva känslor för EU. Äldre intervjupersoner är mest benägna att vara positivt inställda till EU: 73 % av personerna i åldern 55 år eller äldre hyser positiva känslor, jämfört med % av de yngre åldersgrupperna. Sett till intervjupersonernas yrke är anställda (75 %) och intervjupersoner som inte arbetar (67 %) mer benägna än arbetare (58 %) och intervjupersoner som är egenföretagare (61 %) att hysa positiva känslor för EU. Personer som säger att de känner sig europeiska är långt mer benägna att hysa positiva känslor för EU än intervjupersoner som inte känner sig europeiska (73 % mot 31 %). Q3. Hyser du i allmänhet positiva eller negativa känslor för EU? t "positivt" t "negativt" t 67% 33% Kön Man 64% 36% Kvinna 69% 31% Ålder % 34% % 36% % 40% 55 år eller äldre 73% 27% Intervjupersonens yrke Egenföretagare 61% 39% Anställda 75% 25% Arbetare 58% 42% Utan yrkesmässig sysselsättning Känner sig europeisk 67% 33% t 'Instämmer' 73% 27% t 'Tar avstånd' 31% 69% 11

15 3. Samarbetet mellan medlemsstaterna Fler människor i Finland tycker att samarbetet mellan EU:s medlemsstater är tillräckligt långtgående som det är än tycker att samarbetet bör vara mer långtgående Intervjupersonerna tillfrågades om vad de tycker om samarbetet mellan EU:s medlemsstater. 10 Över en tredjedel (36 %) av intervjupersonerna i Finland anser att detta samarbete bör vara mer långtgående, men fler intervjupersoner (45 %) tycker att samarbetet är tillräckligt långtgående som det är. En femtedel av intervjupersonerna (20 %) tycker att samarbetet bör vara mindre långtgående. 10 Q4: Anser du att samarbetet mellan EU:s medlemsstater (ENDAST ETT SVAR): bör vara mer långtgående; är tillräckligt långtgående; bör vara mindre långtgående; Vet ej. 12

16 Den andel intervjupersoner som anser att samarbetet mellan EU:s medlemsstater bör vara mer långtgående är högre bland män än bland kvinnor (41 % mot 31 %). Den är även högre bland äldre personer: 44 % av personerna i åldern 55 år eller äldre tycker att samarbetet bör vara mer långtgående, jämfört med 25 % av åringarna. Personer med positiva känslor för EU är mer benägna än dem med negativa känslor att tycka att samarbetet bör vara mer långtgående (41 % mot 25 %) eller att samarbetet är tillräckligt långtgående som det är (51 % mot 32 %). Q4. Anser du att samarbetet mellan EUs medlemsstater bör vara mer långtgående är tillräckligt långtgående bör vara mindre långtgående t 36% 45% 20% Kön Man 41% 36% 23% Kvinna 31% 53% 16% Ålder % 51% 23% % 52% 18% % 45% 19% 55 år eller äldre 44% 37% 19% Känslor för EU t "positivt" 41% 51% 8% t "negativt" 25% 32% 43% 13

17 II. EU-MEDLEMSKAPETS INVERKAN PÅ FINLAND Människorna i Finland tycker att EU-medlemskapet har haft en positiv inverkan på många områden av livet i landet, med undantag för ekonomin - Utom när det gäller den ekonomiska situationen är intervjupersonerna i Finland positiva i fråga om EU-medlemskapets inverkan. 11 Mer än åtta av tio intervjupersoner säger att medlemskapet har haft en positiv inverkan på rörligheten (83 %, varav 28 % beskriver inverkan som mycket positiv). Enligt en undersökning från 2011 hade 34 % av intervjupersonerna i Finland (som var mellan 15 och 35 år) studerat utomlands inom ramen för ett EU-finansierat utbytesprogram, jämfört med endast 15 % av intervjupersonerna på EU-nivå. Vidare sa 71 % av intervjupersonerna att de var beredda att arbeta utomlands. 12 Intressant är också att det enligt den finska försäkringskassan (FPA) fanns studerande som utbildade sig utanför Finland , varav i Europa (studerande som finansierade studierna själva är inte medräknade) Q5: Ange om EU-medlemskapet har haft en positiv eller negativ inverkan på (VÅRT LAND) när det gäller vart och ett av följande: Mycket positiv/ganska positiv/något negativ/mycket negativ/vet ej: Den ekonomiska situationen; Utbudet av konsumentvaror; Den sociala välfärden; Studerandes och arbetstagares rörlighet; Medborgarnas säkerhet och skydd; Miljön; (VÅRT LAND)s infrastruktur (vägar, broar, nätverk för tele- och datakommunikation osv.); (VÅRT LAND)s roll i världen; Vet ej

18 Minst sju av tio intervjupersoner sa att EU-medlemskapet har haft en positiv inverkan på utbudet för konsumenterna (76 %) och stärkt Finlands roll i världen (70 %). En majoritet sa också att inverkan har varit positiv på miljön (65 %), säkerheten (60 %), Finlands infrastruktur (54 %) och den sociala välfärden (52 %). Undantaget är Finlands ekonomiska situation. Här är det fler intervjupersoner som säger att EU-medlemskapet har haft en negativ inverkan än en positiv inverkan (65 % mot 34 %). Över en femtedel av intervjupersonerna (21 %) säger att inverkan på den ekonomiska situationen har varit mycket negativ. Det är intressant att notera att Finlands EU-avgift är 29 procentenheter högre än de samlade EU-bidragen (1 862 miljarder euro i EU-avgift, jämfört med miljarder euro i EU-bidrag)

19 Kvinnor är mer benägna än män att betrakta medlemskapets inverkan som positiv på samtliga områden, utom när det gäller den ekonomiska situationen, där män var något mer benägna att tycka att inverkan har varit positiv (36 % för män mot 33 % för kvinnor). Intervjupersoner i åldern 55 år eller äldre är mer benägna att betrakta EUmedlemskapets inverkan som positiv när det gäller rörlighet (88 % mot % för övriga åldersgrupper), utbudet för konsumenterna (82 % mot %), Finlands roll i världen (78 % mot %) och den ekonomiska situationen (41 % mot %). Personer med en högre utbildningsnivå tenderar också att vara något mer positiva i fråga om EU-medlemskapets inverkan. Intervjupersoner som är positivt inställda till EU är mer benägna att instämma i att EUmedlemskapet har haft en positiv inverkan. Till exempel tycker 50 % av personerna med positiva känslor för EU att EU-medlemskapet har haft en positiv inverkan på den ekonomiska situationen, jämfört med blott 5 % av personerna med negativa känslor för EU. Q5 Ange om EU-medlemskapet har haft en positiv eller negativ inverkan på (VÅRT LAND) när det gäller vart och ett av följande: (t "positivt") Studerandes och arbetstagares rörlighet Utbudet av konsumentvaror (VÅRT LAND)s roll i världen Miljön Medborgarna s säkerhet och skydd (VÅRT LAND)s infrastruktur Den sociala välfärden Den ekonomiska situationen t 83% 76% 70% 65% 61% 55% 52% 35% Kön Man 78% 75% 67% 60% 58% 50% 49% 36% Kvinna 87% 76% 74% 69% 63% 59% 55% 33% Ålder % 69% 68% 65% 68% 58% 62% 36% % 70% 65% 63% 56% 52% 48% 30% % 76% 64% 62% 55% 48% 42% 29% 55 år eller äldre 88% 82% 78% 67% 64% 59% 57% 41% Utbildning (högsta avslutade) 15 år eller yngre 83% 73% 67% 61% 59% 44% 47% 32% år 76% 70% 64% 57% 57% 51% 46% 28% 20 år eller äldre 85% 79% 73% 68% 60% 56% 53% 36% Studerar fortfarande 83% 73% 71% 64% 66% 58% 60% 39% Känslor för EU t "positivt" 50% 89% 71% 92% 77% 80% 70% 86% t "negativt" 5% 50% 15% 65% 28% 33% 23% 38% 16

20 III. PRIORITERINGARNA FÖR DEN NYA EUROPEISKA KOMMISSIONEN Sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten uppfattas som de viktigaste prioriteringarna för den nya Europeiska kommissionen Över sex av tio av intervjupersoner (63 %) tycker att sysselsättningen är den viktigaste prioriteringen för den nya kommissionen. 15 I den färska standard-eurobarometern hösten 2014 sa nästan hälften av de finländska intervjupersonerna (49 %) att arbetslösheten är den viktigaste frågan för landet, vilket även gör den till den viktigaste nationella frågan. 16 Över fyra av tio intervjupersoner (44 %) anser att ekonomisk tillväxt bör vara en prioritering för den nya kommissionen. Den ekonomiska situationen placerades av finländarna på andra plats även i ovannämnda Eurobarometer och uppgavs av 36 %. Omkring en tredjedel nämnde säkerhet, eurons stabilitet och utrikespolitik (alla 32 %), jämfört med omkring en av fem som tycker att miljön (24 %) eller klimatförändringar (20 %) är den viktigaste prioriteringen. Omkring en av tio prioriterar invandring (16 %), energi (12 %) eller dialogen mellan arbetsmarknadens parter (8 %), medan endast en mycket liten minoritet anser att den digitala ekonomin bör vara en prioritering. 15 Q6: Vilka i följande förteckning över prioriteringar för den nya Europeiska kommissionen anser du är de viktigaste? (MAX 3 SVAR): Energi; Invandring; Den digitala ekonomin; Medborgarnas säkerhet och skydd; Sysselsättning; Eurons stabilitet; Ekonomisk tillväxt; Miljön; Klimatförändringar; Dialogen mellan arbetsmarknadens parter; Utrikes- och säkerhetspolitik; Vet ej

21 Män är mer benägna än kvinnor att anse att ekonomisk tillväxt (48 % mot 41 %), invandring (19 % mot 13 %) och energi (15 % mot 9 %) är viktiga prioriteringar, medan kvinnor är mer benägna att tycka att den nya kommissionen bör inrikta sig på miljön (28 % mot 19 %), klimatförändringar (24 % mot 16 %) och medborgarnas säkerhet och skydd (38 % mot 27 %). Äldre intervjupersoner är mer benägna att prioritera utrikes- och säkerhetspolitik (46 % av personerna i åldern 55 år eller äldre mot 17 % av åringarna) och ekonomisk tillväxt (49 % mot 35 %), men minst benägna att nämna sysselsättning (59 % mot 74 %), miljön (18 % mot 26 %) eller klimatförändringar (18 % mot 24 %). Det är intressant att notera att 9,4 % av de personer som var 25 år eller yngre var arbetslösa under andra kvartalet 2014, medan siffran för personer över 25 år var 7,1 % (totalt: 8,6 %). 17 Q6. Vilka i följande förteckning över prioriteringar för den nya Europeiska kommissionen anser du är de viktigaste? (MAX 3 SVAR) Sysselsättning Ekonomisk tillväxt Medborgarn as säkerhet och skydd Eurons stabilitet Miljön Utrikes- och säkerhetspolitik Klimatförändringar Invandring Energi Dialogen mellan arbetsmarknadens parter Den digitala ekonomin t 63% 44% 32% 32% 32% 24% 20% 16% 12% 8% 2% Kön Man 64% 48% 27% 33% 34% 19% 16% 19% 15% 7% 2% Kvinna 62% 41% 38% 32% 30% 28% 24% 13% 9% 9% 1% Ålder % 35% 33% 27% 17% 26% 24% 15% 8% 10% 4% % 44% 27% 32% 22% 30% 23% 22% 13% 9% 2% % 43% 36% 32% 28% 26% 19% 14% 15% 8% 1% 55 år eller äldre 59% 49% 33% 35% 46% 18% 18% 14% 12% 7% 2%

22 IV. FINLANDS MÖJLIGHET ATT PÅVERKA UPPLÄGGNINGEN AV POLITIKEN I EU Flertalet finska intervjupersoner tycker inte att Finland kan påverka uppläggningen av politiken i EU När de tillfrågas om huruvida de anser att Finland kan påverka uppläggningen av politiken i EU instämmer endast en tredjedel (34 %), varav endast en mycket liten andel (4 %) instämmer helt. Detta kan jämföras med de två tredjedelar (66 %) som tar avstånd, av vilka 15 % tar helt avstånd. 18 Detta resultat kan kopplas till landets relativa storlek. Jämfört med andra europeiska länder är Finland ett mindre land sett till yta och invånarantal, vilket kan få människorna att uppleva det som att man har mindre möjlighet att påverka beslutsfattandet. Bas: Intervjupersoner i Finland (n=1 000) 18 Q7b: Anser du att Finland kan påverka uppläggningen av politiken i EU?: (ENDAST ETT SVAR): Instämmer helt; Instämmer delvis; Tar delvis avstånd; Tar helt avstånd; Vet ej. 19

23 Det finns få sociodemografiska skillnader, även om kvinnor (36 % mot 31 % av männen) och intervjupersoner i åldern 55 år eller äldre (40 % mot % av de yngre intervjupersonerna) är mest benägna att instämma i att Finland kan påverka uppläggningen av politiken i EU. Personer som säger att de känner sig europeiska (38 % mot 12 %) eller som har positiva känslor för EU (47 % mot 7 %) är mer benägna att säga att Finland kan påverka uppläggningen av politiken i EU. Q7b. Anser du att Finland kan påverka uppläggningen av politiken i EU? t 'Instämmer' t 'Tar avstånd' t 34% 66% Kön Man 31% 69% Kvinna 36% 64% Ålder % 65% % 74% % 70% 55 år eller äldre 40% 60% Känner sig europeisk t 'Instämmer' 38% 62% t 'Tar avstånd' 12% 88% Känslor för EU t "positivt" 47% 53% t "negativt" 7% 93% Bas: Intervjupersoner i Finland (n=1 000). 20

24 BILAGOR

25 TEKNISKA SPECIFIKATIONER

26 FLASH EUROBAROMETER 407 Österrike, Finland och Sverige: 20 år i EU TEKNISKA SPECIFIKATIONER Mellan den 24 november och den 3 december 2014 genomförde TNS Political & Social (en sammanslutning mellan TNS UK och TNS Opinion) undersökningen FLASH EUROBAROMETER 407 om Österrike, Finland och Sverige: 20 år i EU. Den här undersökningen har gjorts på uppdrag av Europeiska Kommissionen. Det är en internetundersökning som samordnas av generaldirektoratet för kommunikation (enheten strategi och kommunikationsåtgärder). FLASH EUROBAROMETER 407 täcker samtliga nationaliteter av befolkningen i Europeiska unionens medlemsländer (15 år eller äldre) som använder Internet. Undersökningen omfattar såväl den nationella delen av befolkningen som är internetanvändare, liksom de medborgare som är bosatta i något av Europeiska unionens medlemsländer och som behärskar det nationella språket tillräckligt väl för att kunna delta i undersökningen. Alla intervjuer genomfördes online över Internet och intervjupersonen fullföljde därmed intervjun själv. Kvoter baserade på ålder, kön och region definierades i internetundersökningen för att kunna följa hur urvalet fördelades bland dem som gick med på att delta i undersökningen. I samtliga länder förrekryterades 1 intervjupersonerna både via det fasta telefonnätet och via mobiltelefoner. Detta gjordes med hjälp av intervjuare i TNS egna telefoncentraler (vårt centraliserade CATI-system). Det grundläggande upplägget som användes vid rekryteringen, och som tillämpades i alla länder, är en slumpmässig flerstegsmetod (sannolikhet). I varje hushåll valdes intervjupersonen ut slumpvis utifrån kriteriet vem som senast hade födelsedag. Urvalsmetod för EB Flash undersökningar med allmänheten: TNS har utvecklat ett eget system att slumpgenerera telefonnummer, RDD. Enligt denna metod görs först ett slumpmässigt urval av telefonnummer, som används som stamnummer. Metoden fungerar för känner av och kan minska andelen inaktiva telefonnummer. Stamnumren stratifieras med avseende på rikets NUTS2-regioner och urbaniseringsgrad, för att likna ett geografiskt representativt urval. Därefter genererar man nya nummer genom att byta ut de två sista siffrorna på varje stamnummer. Urvalet screenas sedan mot företagsdatabaser för att utesluta så många av dessa nummer som möjligt innan fältarbetet startar. Denna metod ger ett konsekvent tillvägagångssätt i alla länder. 1 Förrekrytering genom telefonkontakter består i att få tillstånd från personer som uppfyller kraven för att få delta i undersökningen, att skicka ett till dem som gör det möjligt för dem att delta i en internetundersökning. TS1

27 Läsarna uppmärksammas på att undersökningens resultat endast är uppskattningar där tillförlitligheten, allt annat lika, beror på storleken på urvalet och på de observerade procenttalen. Beroende på storleken på urvalet kan de verkliga procenttalen variera inom följande konfidensintervall: Statistical Margins due to the sampling process (at the 95% level of confidence) various sample sizes are in rows various observed results are in columns 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% N=50 6,0 8,3 9,9 11,1 12,0 12,7 13,2 13,6 13,8 13,9 N=50 N=500 1,9 2,6 3,1 3,5 3,8 4,0 4,2 4,3 4,4 4,4 N=500 N=1000 1,4 1,9 2,2 2,5 2,7 2,8 3,0 3,0 3,1 3,1 N=1000 N=1500 1,1 1,5 1,8 2,0 2,2 2,3 2,4 2,5 2,5 2,5 N=1500 N=2000 1,0 1,3 1,6 1,8 1,9 2,0 2,1 2,1 2,2 2,2 N=2000 N=3000 0,8 1,1 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7 1,8 1,8 1,8 N=3000 N=4000 0,7 0,9 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,5 1,5 1,5 N=4000 N=5000 0,6 0,8 1,0 1,1 1,2 1,3 1,3 1,4 1,4 1,4 N=5000 N=6000 0,6 0,8 0,9 1,0 1,1 1,2 1,2 1,2 1,3 1,3 N=6000 N=7000 0,5 0,7 0,8 0,9 1,0 1,1 1,1 1,1 1,2 1,2 N=7000 N=7500 0,5 0,7 0,8 0,9 1,0 1,0 1,1 1,1 1,1 1,1 N=7500 N=8000 0,5 0,7 0,8 0,9 0,9 1,0 1,0 1,1 1,1 1,1 N=8000 N=9000 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 0,9 1,0 1,0 1,0 1,0 N=9000 N= ,4 0,6 0,7 0,8 0,8 0,9 0,9 1,0 1,0 1,0 N=10000 N= ,4 0,6 0,7 0,7 0,8 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 N=11000 N= ,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,8 0,9 0,9 0,9 0,9 N=12000 N= ,4 0,5 0,6 0,7 0,7 0,8 0,8 0,8 0,9 0,9 N=13000 N= ,4 0,5 0,6 0,7 0,7 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 N=14000 N= ,3 0,5 0,6 0,6 0,7 0,7 0,8 0,8 0,8 0,8 N= % 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% TS2

28 Förkort. LÄNDER INSTITUT Antal INTERVJUER DATUM FÖR FÄLTARBETE POPULATION 15+ AT Österrike TNS Austria /11/ /12/ FI Finland TNS Gallup Oy /11/ /12/ SE Sverige TNS SIFO /11/ /12/ TOTALT /11/ /12/ TS3

29 FRÅGEFORMULÄR

30 Österrike, Finland och Sverige: 20 år i EU FRÅGA ALLA Q1 Vilka är de första två ord eller begrepp du kommer att tänka på när du reflekterar över Europa? OPEN QUESTION Vet ej 1 Första svar: 99 2 Andra svar: 99 NEW ROTERA ALTERNATIV 1-3 Q2 Instämmer du i eller tar du avstånd från vart och ett av följande påståenden? ENDAST ETT SVAR Instämme r helt Instämme r delvis Tar delvis avstånd Tar helt avstånd Vet ej 1 Du känner större samhörighet med andra européer än med människor från andra delar av världen Människorna i Europa har mycket gemensamt Du känner dig själv europeisk NEW Q3 Hyser du i allmänhet positiva eller negativa känslor för EU? ENDAST ETT SVAR Mycket positiva 1 Ganska positiva 2 Ganska negativa 3 Mycket negativa 4 Vet ej 5 NEW

31 Q4 Anser du att samarbetet mellan EU:s medlemsstater ENDAST ETT SVAR bör vara mer långtgående 1 är tillräckligt långtgående 2 bör vara mindre långtgående 3 Vet ej 4 NEW ROTERA PUNKTERNA 1-8 Q5 Ange om EU-medlemskapet har haft en positiv eller negativ inverkan på (VÅRT LAND) när det gäller vart och ett av följande: ENDAST ETT SVAR Mycket positiv Ganska positiv Något negativ Mycket negativ Vet ej 1 2 Den ekonomiska situationen Utbudet av konsumentvaror Den sociala välfärden Studerandes och arbetstagares rörlighet Medborgarnas säkerhet och skydd Miljön NEW (VÅRT LANDS) infrastruktur (vägar, broar, nätverk för teleoch datakommunikation osv.) (VÅRT LANDS) roll i världen ROTERA PUNKTERNA Q6 Vilka i följande förteckning över prioriteringar för den nya Europeiska kommissionen anser du är de viktigaste? (MAX 3 SVAR) FLERA SVAR MÖJLIGA Energi 1, Invandring 2,

32 Den digitala ekonomin 3, Medborgarnas säkerhet och skydd 4, Sysselsättning 5, Eurons stabilitet 6, Ekonomisk tillväxt 7, Miljön 8, Klimatförändringar 9, Dialogen mellan arbetsmarknadens parter 10, Utrikes- och säkerhetspolitik 11, Vet ej 99, NEW ROTERA PUNKTERNA 1-8 Q7a Om du tänker tillbaka på de senaste 20 åren och den tid som Österrike har varit EUmedlem: Vilken EU-händelse eller vilket EU-tillfälle kommer du ihåg bäst? (MAX 3 SVAR) FLERA SVAR MÖJLIGA Österrikes anslutning till EU 1, Eurons införande 2, Valen till Europaparlamentet 3, Sanktionerna år , Österrikes ordförandeskap 5, EU:s utvidgning , Inget (SPONTANT) 7, Vet ej 8, NEW Q7b Anser du att Finland kan påverka uppläggningen av politiken i EU? ENDAST ETT SVAR Instämmer helt 1 Instämmer delvis 2 Tar delvis avstånd 3 Tar helt avstånd 4 Vet ej 5 NEW Q7c Ange om de 20 åren av EU-medlemskap på det hela taget har haft en positiv, neutral eller negativ inverkan på ditt dagliga liv. ENDAST ETT SVAR Mycket positiv 1 Ganska positiv 2 Neutral 3

33 Ganska negativ 4 Mycket negativ 5 Vet ej 6 NEW

34 TABELLER

35 Q2.1 Etes-vous d'accord ou pas d'accord avec chacune des propositions suivantes? Vous vous sentez-plus proche d'autres Européens que les gens d'autres parties du monde Q2.1 Do you agree or disagree with each of the following statements? You feel closer to other Europeans than people from other parts of the world Q2.1 Stimmen Sie den folgenden Aussagen zu oder nicht zu? You feel closer to other Europeans than people from other parts of the world Q2.1 Oletteko seuraavista väittämistä samaa vai eri mieltä? Tunnette olevanne lähempänä eurooppalaisia kuin muiden maanosien ihmisiä Q2.1 Instämmer du i eller tar du avstånd från vart och ett av följande påståenden? Du känner större samhörighet med andra européer än med människor från andra delar av världen Tout à fait d'accord Plutôt d'accord Plutôt pas d'accord Pas du tout d'accord NSP/SR (NE PAS LIRE) 'D'accord' 'Pas d'accord' Strongly agree Fairly agree Fairly disagree Strongly disagree DK/NA (DO NOT READ OUT) 'Agree' 'Disagree' Stimme voll und ganz zu Stimme eher zu Stimme eher nicht zu Stimme überhaupt nicht zu WN/KA (NICHT VORLESEN) 'Stimme zu' 'Stimme nicht zu' Täysin Melko samaa samaa mieltä mieltä Melko eri mieltä Täysin eri mieltä EOS (ÄLÄ LUETTELE) Yhteensä 'Samaa mieltä' Yhteensä 'Eri mieltä' Instämmer helt Instämmer delvis Tar delvis avstånd Tar helt avstånd Vet ej (LÄS INTE UPP) t 'instämmer' t 'tar avstånd' % Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 YHT AT FI SE T1

36 Q2.2 Etes-vous d'accord ou pas d'accord avec chacune des propositions suivantes? Les gens en Europe ont beaucoup de choses en commun Q2.2 Do you agree or disagree with each of the following statements? There is a lot in common between people in Europe Q2.2 Stimmen Sie den folgenden Aussagen zu oder nicht zu? Die Menschen in Europa haben vieles gemeinsam Q2.2 Oletteko seuraavista väittämistä samaa vai eri mieltä? Eurooppalaisilla on paljon yhteistä keskenään Q2.2 Instämmer du i eller tar du avstånd från vart och ett av följande påståenden? Människorna i Europa har mycket gemensamt Tout à fait d'accord Plutôt d'accord Plutôt pas d'accord Pas du tout d'accord NSP/SR (NE PAS LIRE) 'D'accord' 'Pas d'accord' Strongly agree Fairly agree Fairly disagree Strongly disagree DK/NA (DO NOT READ OUT) 'Agree' 'Disagree' Stimme voll und ganz zu Stimme eher zu Stimme eher nicht zu Stimme überhaupt nicht zu WN/KA (NICHT VORLESEN) 'Stimme zu' 'Stimme nicht zu' Täysin Melko samaa samaa mieltä mieltä Melko eri mieltä Täysin eri mieltä EOS (ÄLÄ LUETTELE) Yhteensä 'Samaa mieltä' Yhteensä 'Eri mieltä' Instämmer helt Instämmer delvis Tar delvis avstånd Tar helt avstånd Vet ej (LÄS INTE UPP) t 'instämmer' t 'tar avstånd' % Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 YHT AT FI SE T2

37 Q2.3 Etes-vous d'accord ou pas d'accord avec chacune des propositions suivantes? Vous vous sentez européen(ne) vous-même Q2.3 Do you agree or disagree with each of the following statements? You feel European yourself Q2.3 Stimmen Sie den folgenden Aussagen zu oder nicht zu? Die Menschen in Europa haben vieles gemeinsam Q2.3 Oletteko seuraavista väittämistä samaa vai eri mieltä? Tunnette itsenne eurooppalaiseksi Q2.3 Instämmer du i eller tar du avstånd från vart och ett av följande påståenden? Du känner dig själv europeisk Tout à fait d'accord Plutôt d'accord Plutôt pas d'accord Pas du tout d'accord NSP/SR (NE PAS LIRE) 'D'accord' 'Pas d'accord' Strongly agree Fairly agree Fairly disagree Strongly disagree DK/NA (DO NOT READ OUT) 'Agree' 'Disagree' Stimme voll und ganz zu Stimme eher zu Stimme eher nicht zu Stimme überhaupt nicht zu WN/KA (NICHT VORLESEN) 'Stimme zu' 'Stimme nicht zu' Täysin Melko samaa samaa mieltä mieltä Melko eri mieltä Täysin eri mieltä EOS (ÄLÄ LUETTELE) Yhteensä 'Samaa mieltä' Yhteensä 'Eri mieltä' Instämmer helt Instämmer delvis Tar delvis avstånd Tar helt avstånd Vet ej (LÄS INTE UPP) t 'instämmer' t 'tar avstånd' % Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 YHT AT FI SE T3

38 Q3 D'une manière générale, avez-vous un sentiment positif ou négatif à l'égard de l'ue? Q3 In general, do you have positive or negative feelings about EU? Q3 Verbinden Sie mit der EU ganz allgemein positive oder negative Gefühle? Q3 Ovatko tunteenne EU:ta kohtaan yleisesti ottaen myönteisiä vai kielteisiä? Q3 Hyser du i allmänhet positiva eller negativa känslor för EU? Très positif Plutôt positif Plutôt négatif Très négatif NSP/SR (NE PAS LIRE) 'Positif' 'Négatif' Very positive Fairly positive Fairly negative Very negative DK/NA (DO NOT READ OUT) 'Positive' 'Negative' Sehr positive Eher positive Eher negative Sehr negative WN/KA (NICHT VORLESEN) 'Positiv' 'Negativ' Erittäin myönteisiä Melko myönteisiä Melko kielteisiä Erittäin kielteisiä EOS (ÄLÄ LUETTELE) Yhteensä 'myönteinen' Yhteensä 'kielteinen' Mycket positiva Ganska positiva Ganska negativa Mycket negativa Vet ej (LÄS INTE UPP) t 'positivt' t 'negativt' % Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 YHT AT FI SE T4

39 Q4 Pensez-vous que le degré de coopération entre les Etats membres de l'ue Q4 Do you think the level of cooperation between EU member states... Q4 Sind Sie der Meinung, dass die Zusammenarbeit zwischen den Mitgliedstaaten der EU? Q4 Mitä mieltä olette EU-jäsenvaltioiden välisestä yhteistyöstä? Q4 Anser du att samarbetet mellan EU:s medlemsstater devrait être plus rapproché est suffisamment rapproché devrait être moins rapproché NSP/SR (NE PAS LIRE) should be closer is close enough should be less close DK/NA (DO NOT READ OUT) enger sein sollte eng genug ist weniger eng sein sollte WN/KA (NICHT VORLESEN) Sen pitäisi olla tiiviimpää Se on sopivan tiivistä Sen pitäisi olla vähemmän tiivistä EOS (ÄLÄ LUETTELE) bör vara mer långtgående är tillräckligt långtgående är tillräckligt långtgående Vet ej (LÄS INTE UPP) % Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 YHT AT FI SE T5

40 Q5.1 Veuillez indiquer si l'appartenance à l'ue a eu un impact positif ou négatif pour (NOTRE PAYS) sur chacun des éléments suivants : La situation écconomique Q5.1 Please indicate if the EU membership had a positive or a negative impact for (OUR COUNTRY) on each of the following: Economic situation Q5.1 Bitte geben Sie für jeden der folgenden Bereiche an, ob sich die Mitgliedschaft in der EU positiv oder negativ auf (UNSER LAND) ausgewirkt hat. Die wirtschaftliche Situation Q5.1 Onko EU-jäsenyydellä ollut myönteinen vai kielteinen vaikutus (MAAHAMME) seuraavissa asioissa? Taloustilanne Q5.1 Ange om EU-medlemskapet har haft en positiv eller negativ inverkan på (VÅRT LAND) när det gäller vart och ett av följande: Den ekonomiska situationen Très positif Plutôt positif Plutôt négatif Très négatif NSP/SR (NE PAS LIRE) 'Positif' 'Négatif' Very positive Rather positive Somewhat negative Very negative DK/NA (DO NOT READ OUT) 'Positive' 'Negative' Sehr positiv Ziemlich positiv Etwas negativ Sehr negativ WN/KA (NICHT VORLESEN) 'Positiv' 'Negativ' Erittäin myönteinen Melko myönteinen Melko kielteinen Erittäin kielteinen EOS (ÄLÄ LUETTELE) Yhteensä 'myönteinen' Yhteensä 'kielteinen' Mycket positiva Ganska positiva Något negativ Mycket negativa Vet ej (LÄS INTE UPP) t 'positivt' t 'negativt' % Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 YHT AT FI SE T6

41 Q5.2 Veuillez indiquer si l'appartenance à l'ue a eu un impact positif ou négatif pour (NOTRE PAYS) sur chacun des éléments suivants : Le choix des produits de grande consommation Q5.2 Please indicate if the EU membership had a positive or a negative impact for (OUR COUNTRY) on each of the following: Choice of consumer products Q5.2 Bitte geben Sie für jeden der folgenden Bereiche an, ob sich die Mitgliedschaft in der EU positiv oder negativ auf (UNSER LAND) ausgewirkt hat. Die Auswahl an Konsumgütern Q5.2 Onko EU-jäsenyydellä ollut myönteinen vai kielteinen vaikutus (MAAHAMME) seuraavissa asioissa? Kuluttajatuotteiden valikoima Q5.2 Ange om EU-medlemskapet har haft en positiv eller negativ inverkan på (VÅRT LAND) när det gäller vart och ett av följande: Utbudet av konsumentvaror Très positif Plutôt positif Plutôt négatif Très négatif NSP/SR (NE PAS LIRE) 'Positif' 'Négatif' Very positive Rather positive Somewhat negative Very negative DK/NA (DO NOT READ OUT) 'Positive' 'Negative' Sehr positiv Ziemlich positiv Etwas negativ Sehr negativ WN/KA (NICHT VORLESEN) 'Positiv' 'Negativ' Erittäin myönteinen Melko myönteinen Melko kielteinen Erittäin kielteinen EOS (ÄLÄ LUETTELE) Yhteensä 'myönteinen' Yhteensä 'kielteinen' Mycket positiva Ganska positiva Något negativ Mycket negativa Vet ej (LÄS INTE UPP) t 'positivt' t 'negativt' % Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 YHT AT FI SE T7

42 Q5.3 Veuillez indiquer si l'appartenance à l'ue a eu un impact positif ou négatif pour (NOTRE PAYS) sur chacun des éléments suivants : La protection sociale Q5.3 Please indicate if the EU membership had a positive or a negative impact for (OUR COUNTRY) on each of the following: Social welfare Q5.3 Bitte geben Sie für jeden der folgenden Bereiche an, ob sich die Mitgliedschaft in der EU positiv oder negativ auf (UNSER LAND) ausgewirkt hat. Die Sozialfürsorge Q5.3 Onko EU-jäsenyydellä ollut myönteinen vai kielteinen vaikutus (MAAHAMME) seuraavissa asioissa? Sosiaalinen hyvinvointi Q5.3 Ange om EU-medlemskapet har haft en positiv eller negativ inverkan på (VÅRT LAND) när det gäller vart och ett av följande: Den sociala välfärden Très positif Plutôt positif Plutôt négatif Très négatif NSP/SR (NE PAS LIRE) 'Positif' 'Négatif' Very positive Rather positive Somewhat negative Very negative DK/NA (DO NOT READ OUT) 'Positive' 'Negative' Sehr positiv Ziemlich positiv Etwas negativ Sehr negativ WN/KA (NICHT VORLESEN) 'Positiv' 'Negativ' Erittäin myönteinen Melko myönteinen Melko kielteinen Erittäin kielteinen EOS (ÄLÄ LUETTELE) Yhteensä 'myönteinen' Yhteensä 'kielteinen' Mycket positiva Ganska positiva Något negativ Mycket negativa Vet ej (LÄS INTE UPP) t 'positivt' t 'negativt' % Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 YHT AT FI SE T8

43 Q5.4 Veuillez indiquer si l'appartenance à l'ue a eu un impact positif ou négatif pour (NOTRE PAYS) sur chacun des éléments suivants : La mobilité des étudiants et des travailleurs Q5.4 Please indicate if the EU membership had a positive or a negative impact for (OUR COUNTRY) on each of the following: The mobility of students and workers Q5.4 Bitte geben Sie für jeden der folgenden Bereiche an, ob sich die Mitgliedschaft in der EU positiv oder negativ auf (UNSER LAND) ausgewirkt hat. Die Mobilität von Studenten und Arbeitnehmern Q5.4 Onko EU-jäsenyydellä ollut myönteinen vai kielteinen vaikutus (MAAHAMME) seuraavissa asioissa? Opiskelijoiden ja työntekijöiden liikkuvuus Q5.4 Ange om EU-medlemskapet har haft en positiv eller negativ inverkan på (VÅRT LAND) när det gäller vart och ett av följande: Studerandes och arbetstagares rörlighet Très positif Plutôt positif Plutôt négatif Très négatif NSP/SR (NE PAS LIRE) 'Positif' 'Négatif' Very positive Rather positive Somewhat negative Very negative DK/NA (DO NOT READ OUT) 'Positive' 'Negative' Sehr positiv Ziemlich positiv Etwas negativ Sehr negativ WN/KA (NICHT VORLESEN) 'Positiv' 'Negativ' Erittäin myönteinen Melko myönteinen Melko kielteinen Erittäin kielteinen EOS (ÄLÄ LUETTELE) Yhteensä 'myönteinen' Yhteensä 'kielteinen' Mycket positiva Ganska positiva Något negativ Mycket negativa Vet ej (LÄS INTE UPP) t 'positivt' t 'negativt' % Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 YHT AT FI SE T9

44 Q5.5 Veuillez indiquer si l'appartenance à l'ue a eu un impact positif ou négatif pour (NOTRE PAYS) sur chacun des éléments suivants : La sécurité et la protection des citoyens Q5.5 Please indicate if the EU membership had a positive or a negative impact for (OUR COUNTRY) on each of the following: Security and protection of citizens Q5.5 Bitte geben Sie für jeden der folgenden Bereiche an, ob sich die Mitgliedschaft in der EU positiv oder negativ auf (UNSER LAND) ausgewirkt hat. Die Sicherheit und der Schutz von Bürgern Q5.5 Onko EU-jäsenyydellä ollut myönteinen vai kielteinen vaikutus (MAAHAMME) seuraavissa asioissa? Kansalaisten turvallisuus ja suojelu Q5.5 Ange om EU-medlemskapet har haft en positiv eller negativ inverkan på (VÅRT LAND) när det gäller vart och ett av följande: Medborgarnas säkerhet och skydd Très positif Plutôt positif Plutôt négatif Très négatif NSP/SR (NE PAS LIRE) 'Positif' 'Négatif' Very positive Rather positive Somewhat negative Very negative DK/NA (DO NOT READ OUT) 'Positive' 'Negative' Sehr positiv Ziemlich positiv Etwas negativ Sehr negativ WN/KA (NICHT VORLESEN) 'Positiv' 'Negativ' Erittäin myönteinen Melko myönteinen Melko kielteinen Erittäin kielteinen EOS (ÄLÄ LUETTELE) Yhteensä 'myönteinen' Yhteensä 'kielteinen' Mycket positiva Ganska positiva Något negativ Mycket negativa Vet ej (LÄS INTE UPP) t 'positivt' t 'negativt' % Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 YHT AT FI SE T10

45 Q5.6 Veuillez indiquer si l'appartenance à l'ue a eu un impact positif ou négatif pour (NOTRE PAYS) sur chacun des éléments suivants : L'environnement Q5.6 Please indicate if the EU membership had a positive or a negative impact for (OUR COUNTRY) on each of the following: Environment Q5.6 Bitte geben Sie für jeden der folgenden Bereiche an, ob sich die Mitgliedschaft in der EU positiv oder negativ auf (UNSER LAND) ausgewirkt hat. Die Umwelt Q5.6 Onko EU-jäsenyydellä ollut myönteinen vai kielteinen vaikutus (MAAHAMME) seuraavissa asioissa? Ympäristö Q5.6 Ange om EU-medlemskapet har haft en positiv eller negativ inverkan på (VÅRT LAND) när det gäller vart och ett av följande: Miljön Très positif Plutôt positif Plutôt négatif Très négatif NSP/SR (NE PAS LIRE) 'Positif' 'Négatif' Very positive Rather positive Somewhat negative Very negative DK/NA (DO NOT READ OUT) 'Positive' 'Negative' Sehr positiv Ziemlich positiv Etwas negativ Sehr negativ WN/KA (NICHT VORLESEN) 'Positiv' 'Negativ' Erittäin myönteinen Melko myönteinen Melko kielteinen Erittäin kielteinen EOS (ÄLÄ LUETTELE) Yhteensä 'myönteinen' Yhteensä 'kielteinen' Mycket positiva Ganska positiva Något negativ Mycket negativa Vet ej (LÄS INTE UPP) t 'positivt' t 'negativt' % Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 YHT AT FI SE T11

46 Q5.7 Veuillez indiquer si l'appartenance à l'ue a eu un impact positif ou négatif pour (NOTRE PAYS) sur chacun des éléments suivants : Les infrastructures de (NOTRE PAYS) (routes, ponts, réseaux de communication, etc.) Q5.7 Please indicate if the EU membership had a positive or a negative impact for (OUR COUNTRY) on each of the following: (OUR COUNTRY)'s infrastructures (roads, bridges, network communications, etc) Q5.7 Bitte geben Sie für jeden der folgenden Bereiche an, ob sich die Mitgliedschaft in der EU positiv oder negativ auf (UNSER LAND) ausgewirkt hat. Die Infrastruktur in (UNSEREM LAND) (Straßen, Brücken, Kommunikationsnetze etc.) Q5.7 Onko EU-jäsenyydellä ollut myönteinen vai kielteinen vaikutus (MAAHAMME) seuraavissa asioissa? (MAAHAMME) infrastruktuuri (tiet, sillat, tietoliikenneyhteydet jne.) Q5.7 Ange om EU-medlemskapet har haft en positiv eller negativ inverkan på (VÅRT LAND) när det gäller vart och ett av följande: (VÅRT LANDS) infrastruktur (vägar, broar, nätverk för tele- och datakommunikation osv.) Très positif Plutôt positif Plutôt négatif Très négatif NSP/SR (NE PAS LIRE) 'Positif' 'Négatif' Very positive Rather positive Somewhat negative Very negative DK/NA (DO NOT READ OUT) 'Positive' 'Negative' Sehr positiv Ziemlich positiv Etwas negativ Sehr negativ WN/KA (NICHT VORLESEN) 'Positiv' 'Negativ' Erittäin myönteinen Melko myönteinen Melko kielteinen Erittäin kielteinen EOS (ÄLÄ LUETTELE) Yhteensä 'myönteinen' Yhteensä 'kielteinen' Mycket positiva Ganska positiva Något negativ Mycket negativa Vet ej (LÄS INTE UPP) t 'positivt' t 'negativt' % Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 YHT AT FI SE T12