Flash Eurobarometer 407. Sverige: 20 år i EU NATIONELL RAPPORT

Transkript

1 Flash Eurobarometer 407 Sverige: 20 år i EU NATIONELL RAPPORT Fältperiod: November-December 2014 Publikation: Januari 2015 Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Det här dokumentet representerar inte den Europeiska kommissionens åsikter. De tolkningar och åsikter som framförs är uteslutande författarens. Flash Eurobarometer TNS Political & Social

2 Project title Flash Eurobarometer 407 Linguistic Version 26 Catalogue Number NA N ISBN DOI / European Union, 2015

3 Flash Eurobarometer 407 Sverige: 20 år i EU Utförd av TNS Political & Social på uppdrag av Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för kommunikation Undersökningen har samordnats av Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för kommunikation (GD kommunikation, enheten Strategi och kommunikationsåtgärder )

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 I. ALLMÄN UPPFATTNING OM EUROPA Vad medborgarna associerar till när de tänker på Europa Inställning till Europa och Europeiska unionen Attityder till den europeiska identiteten Känslor gentemot Europeiska unionen Samarbetet mellan medlemsstaterna II. EU MEDLEMSKAPETS INVERKAN PÅ SVERIGE III. PRIORITERINGARNA FÖR DEN NYA EUROPEISKA KOMMISSIONEN IV. EU MEDLEMSKAPETS INVERKAN PÅ MEDBORGARNAS DAGLIGA LIV I SVERIGE BILAGOR Tekniska specifikationer Frågeformulär Tabeller 1

5 INLEDNING Den 1 januari 1995 anslöt sig Sverige, Österrike och Finland till Europeiska unionen i EU:s fjärde utvidgningsomgång, och antalet medlemsstater ökade till 15. Dessa tre länder var de första nya länder som anslöt sig till EU efter det kalla krigets slut. Denna undersökning beställdes för att förstå hur personer i dessa tre länder ser på EU och EU-medlemskapets inverkan 20 år efter anslutningen. I den här rapporten granskas resultaten från Sverige närmare. Det finns en tillhörande rapport som behandlar alla tre länder tillsammans samt separata rapporter för Österrike och Finland. Frågeformuläret omfattade vad personerna associerar med Europa, deras känsla av en europeisk identitet, hur EU-medlemskapet har inverkat på livet i respektive land, personernas åsikter om prioriteringarna för den nya Europeiska kommissionen samt en landsspecifik fråga för var och en av de tre medlemsstaterna. Undersökningen utfördes av TNS Political & Socials nätverk i Österrike, Finland och Sverige mellan den 24 november och den 3 december Cirka personer från olika sociala och demografiska grupper intervjuades via Internet 1 på sitt modersmål för Europeiska kommissionens generaldirektorat för kommunikations räkning. I undersökningen användes standardmetoden för Eurobarometerundersökningar från generaldirektoratet för kommunikation (enheten Strategi och kommunikationsåtgärder ). 2. En teknisk förklaring av hur intervjuernas genomfördes av instituten inom TNS Political & Socials nätverk bifogas som en bilaga till denna rapport. Dessutom redovisas intervjumetoderna och konfidensintervaller. 3. * * * * * Vi vill tacka de personer i Österrike, Sverige och Finland som har tagit sig tid att delta i undersökningen. Utan deras aktiva medverkan skulle denna studie inte ha varit möjlig. 1 Som vid alla Internetbaserade undersökningar kan resultaten inte betraktas som helt representativa för den nationella befolkningen i Österrike, Finland respektive Sverige eftersom endast personer med tillgång till Internet intervjuades Tabellerna över resultaten ingår i bilagan. Det är värt att notera att de sammanlagda procenttalen i tabellerna i denna rapport kan överstiga 100 % när intervjupersonen har haft möjlighet att ge flera svar på en fråga. 2

6 SAMMANFATTNING När intervjupersonerna i Sverige tillfrågas om vad de kommer att tänka på när de reflekterar över Europa är de i hög grad benägna att säga "EU". Andra vanliga svar är euro, semester, fred och vår kontinent. Det finns en stark känsla av en europeisk identitet i Sverige: nästan nio av tio intervjupersoner (88 %) säger att de själva känner sig europeiska, och åtta av tio (80 %) instämmer i att människorna i Europa har mycket gemensamt. Omkring sju av tio intervjupersoner (71 %) uppger att de känner större samhörighet med andra européer än med människor från andra delar av världen. Närmare två tredjedelar av intervjupersonerna (63 %) hyser positiva känslor för EU. Endast omkring en fjärdedel av intervjupersonerna (27 %) i Sverige skulle vilja se ett mer långtgående samarbete mellan EU:s medlemsstater, medan 45 % säger att samarbetet är tillräckligt långtgående som det är. En majoritet av intervjupersonerna anser att EU-medlemskapet har haft en positiv inverkan när det gäller de flesta aspekter av livet i Sverige, särskilt på studerandes och arbetstagares rörlighet (77 %) samt utbudet av konsumentvaror (73 %). En majoritet av intervjupersonerna anser dock att EU-medlemskapet har haft en negativ inverkan på den sociala välfärden (60 % negativa mot 39 % positiva) och den ekonomiska situationen (55 % negativa mot 45 % positiva). Sysselsättningen upplevs som den viktigaste prioriteringen för den nya Europeiska kommissionen (44 %), följd av invandring (41 %) och miljön (36 %). Nästan hälften av intervjupersonerna (44 %) tycker att EU-medlemskapet inte har haft någon större inverkan på deras dagliga liv. 35 % säger att det har funnits en positiv inverkan, medan 21 % anser att inverkan har varit negativ. 3

7 I. ALLMÄN UPPFATTNING OM EUROPA 1. Vad medborgarna associerar till när de tänker på Europa Europa associeras i första hand spontant med EU av de svenska intervjupersonerna I början av undersökningen ombads intervjupersonerna att ange de första två ord som de spontant tänker på när de reflekterar över Europa. 4 Frågan hade avsiktligt lämnats öppen för att få med de första svar som intervjupersonerna kom att tänka på. De vanligaste orden redovisas nedan i form av ett ordmoln, där ordets teckenstorlek är proportionell mot det antal intervjupersoner som spontant associerade det ordet med Europa. I Sverige är associationen till Europeiska unionen ( EU ) särskilt stark detta var det överlägset vanligaste svaret. Euro är det begrepp som intervjupersonerna associerar näst ofta med Europa. Detta visar hur starkt den gemensamma valutan förknippas med Europatanken, trots att Sverige inte ingår i euroområdet och trots att de svenska medborgarna röstade mot en anslutning till euron i folkomröstningen Intervjupersonerna i Sverige associerar även Europa med sådana samhörighetsbegrepp som gemenskap, vår kontinent och förenade. Även semester förekommer ofta, vilket visar på den viktiga roll som övriga Europa spelar för de svenska intervjupersonernas fritidsaktiviteter och resor. Semesterns betydelse för svenskar framgår även av andra undersökningar: i en Flash Eurobarometer från 2014 var intervjupersonerna i Sverige de mest benägna i EU att resa bort minst en natt 5. 4 Q1: Vilka är de första två ord eller begrepp du kommer att tänka på när du reflekterar över Europa? (ÖPPET SVAR)

8 2. INSTÄLLNING TILL EUROPA OCH EUROPEISKA UNIONEN 2.1. Attityder till den europeiska identiteten Människorna i Sverige har en stark känsla av en europeisk identitet Intervjupersonerna tillfrågades om i vilken utsträckning de instämmer i eller tar avstånd från en grupp av tre påståenden om den europeiska identiteten, nämligen huruvida de känner samhörighet med andra européer, anser att européerna har mycket gemensamt, och personligen känner sig europeiska. 6 En majoritet av intervjupersonerna (88 %) instämmer i påståendet Du känner dig själv europeisk, och hälften av samtliga intervjupersoner instämmer helt i det. Graden av instämmande i påståendet Människorna i Europa har mycket gemensamt är också hög (80 %), även om endast 17 % av intervjupersonerna instämmer helt. Slutligen instämmer över sju av tio intervjupersoner (71 %) i påståendet Du känner större samhörighet med andra européer än med människor från andra delar av världen, varav över en fjärdedel (27 %) instämmer helt. 6 Q2: Instämmer du i eller tar du avstånd från vart och ett av följande påståenden? (ETT SVAR PER RAD): Instämmer helt/instämmer delvis/tar delvis avstånd/tar helt avstånd/vet ej: Du känner större samhörighet med andra européer än med människor från andra delar av världen; Människorna i Europa har mycket gemensamt; Du känner dig själv europeisk. 5

9 Män är mer benägna än kvinnor (76 % mot 65 %) att känna större samhörighet med andra européer än med människor från andra delar av världen. Även äldre intervjupersoner är mer benägna att instämma: 76 % av personerna i åldern 55 år eller äldre gör det, jämfört med % av åringarna. Personer som känner sig europeiska är långt mer benägna att känna större samhörighet med andra européer än intervjupersoner som inte känner sig europeiska (75 % mot 41 %), och detsamma gäller för intervjupersoner med positiva känslor för EU (75 % mot 64 %). Q2.1 Instämmer du i eller tar du avstånd från vart och ett av följande påståenden? Du känner större samhörighet med andra européer än med människor från andra delar av världen t 'Instämmer' t 'Tar avstånd' t 71% 29% Kön Man 76% 23% Kvinna 65% 35% Ålder % 34% % 34% % 28% 55 år eller äldre 76% 24% Känner sig europeisk t 'Instämmer' 75% 25% t 'Tar avstånd' 41% 59% Känslor för EU t "positivt" 75% 25% t "negativt" 64% 36% 6

10 Situationen ser ungefär likadan ut när det gäller påståendet Människorna i Europa har mycket gemensamt. Män (82 % mot 76 % av kvinnorna) och äldre intervjupersoner (88 % av dem i åldern 55 år eller äldre mot % av andra åldersgrupper) är mer benägna att instämma. Intervjupersoner som känner sig europeiska är också långt mer benägna att säga att människorna i Europa har mycket gemensamt (84 % mot 45 %), vilket även gäller för intervjupersoner med positiva känslor för EU (87 % mot 65 %). Q2.2 Instämmer du i eller tar du avstånd från vart och ett av följande påståenden? Människorna i Europa har mycket gemensamt t 'Instämmer' t 'Tar avstånd' t 79% 21% Kön Man 82% 18% Kvinna 76% 24% Ålder % 30% % 27% % 24% 55 år eller äldre 88% 12% Känner sig europeisk t 'Instämmer' 84% 16% t 'Tar avstånd' 45% 55% Känslor för EU t "positivt" 87% 13% t "negativt" 65% 35% Slutligen är skillnaderna mer begränsade när det gäller påståendet Du känner dig själv europeisk. Äldre intervjupersoner är dock återigen mer benägna att instämma: 91 % av dem i åldern 55 år eller äldre gör det, jämfört med 82 % av personerna i åldersgruppen år. Individer med positiva känslor för EU är också mer benägna att själva känna sig europeiska (93 % mot 78 %). Q2.3 Instämmer du i eller tar du avstånd från vart och ett av följande påståenden? Du känner dig själv europeisk t 'Instämmer' t 'Tar avstånd' t 88% 12% Ålder % 18% % 12% % 14% 55 år eller äldre 91% 9% Känslor för EU t "positivt" 93% 7% t "negativt" 78% 22% 7

11 2.2. Känslor gentemot Europeiska unionen Närmare två tredjedelar av intervjupersonerna hyser positiva känslor för EU Intervjupersonerna tillfrågade sedan om huruvida de hyste positiva eller negativa känslor för EU. 7 Närmare två tredjedelar av intervjupersonerna i Sverige (63 %) säger att de hyser positiva känslor för EU, varav de flesta (totalt 52 %) säger att de känner sig endast ganska positiva. Närmare fyra av tio intervjupersoner (38 %) hyser negativa känslor, men återigen hyser flertalet personer i denna grupp (totalt 27 %) endast ganska negativa känslor. Dessa resultat speglar resultaten i andra opinionsundersökningar i Sverige. I standard- Eurobarometern hösten 2014 var två tredjedelar av intervjupersonerna (66 %) i Sverige optimistiska om EU:s framtid, jämfört med 55 % på EU-nivå. 8 I en annan undersökning från 2013 sa 44 % av intervjupersonerna att de var för Europeiska unionen. Det är dock värt att notera att 28 % sa att de inte hade någon bestämd åsikt, ett svarsalternativ som gavs till intervjupersonerna och som inte bara kodades när det framfördes spontant. 9 7 Q3: Hyser du i allmänhet positiva eller negativa känslor för EU? (ENDAST ETT SVAR): Mycket positiva; Ganska positiva; Ganska negativa; Mycket negativa; Vet ej SOM-institutet: Swedish Opinion on the Swedish Membership in the European Union. hip_0.pdf 8

12 Ungdomar i Sverige är mest benägna att hysa positiva känslor för EU: 79 % av åringarna känner sig positiva, jämfört med 54 % av åringarna. Intervjupersoner med en högre utbildningsnivå samt studerande är också mer benägna att hysa positiva känslor för EU. 76 % av de studerande och % av de personer som avslutade sin utbildning när de var 16 år eller äldre gör det, jämfört med 44 % av de personer som avslutade sin skolgång när de var 15 år eller yngre. Anställda (69 %) och personer utan yrkesmässig sysselsättning (63 %) är också mer benägna att hysa positiva känslor än arbetare (55 %). Personer som själva känner sig europeiska är långt mer benägna att hysa positiva känslor för EU än individer som inte känner sig europeiska (66 % mot 34 %), och detsamma gäller för intervjupersoner som hellre skulle vilja se ett mer långtgående samarbete mellan EU:s medlemsstater än ett mindre samarbete (82 % mot 19 %). Q3. Hyser du i allmänhet positiva eller negativa känslor för EU? t "positivt" t "negativt" t 63% 37% Ålder % 21% % 39% % 46% 55 år eller äldre 62% 38% Utbildning (högsta avslutade) 15 år eller yngre 44% 56% år 61% 39% 20 år eller äldre 62% 38% Studerar fortfarande 76% 24% Intervjupersonens yrke Egenföretagare 62% 38% Anställda 69% 31% Arbetare 55% 45% Utan yrkesmässig sysselsättning 63% 37% Känner sig europeisk t 'Instämmer' 66% 34% t 'Tar avstånd' 34% 66% Samarbete mellan EU:s medlemsstater Bör vara mer långtgåender 82% 18% Är tillräckligt långtgående 78% 22% Bör vara mindre långtgående 19% 81% 9

13 3. Samarbetet mellan medlemsstaterna Endast en fjärdedel av människorna i Sverige skulle vilja se ett mer långtgående samarbete mellan EU:s medlemsstater Intervjupersonerna tillfrågades om vad de tycker om samarbetet mellan EU:s medlemsstater. 10 Omkring en fjärdedel (27 %) av intervjupersonerna i Sverige anser att detta samarbete bör vara mer långtgående, men något fler (28 %) tycker att samarbetet bör vara mindre långtgående. De flesta intervjupersoner (45 %) tycker dock att samarbetet är tillräckligt långtgående som det är. Om man tittar närmare på exportsiffror är sju av tio av Sveriges viktigaste handelspartner även medlemmar i Europeiska unionen. Vidare svarar export av varor och tjänster för 50 % av Sveriges BNP 11, vilket visar vilken betydelse samarbete och integration mellan EU:s medlemsstater har för den svenska ekonomin. Under 2014 gick 58,6 % av den totala varuexporten till EU-länder Q4: Anser du att samarbetet mellan EU:s medlemsstater (ENDAST ETT SVAR): bör vara mer långtgående; är tillräckligt långtgående; bör vara mindre långtgående; Vet ej. 11 Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden): Swedish Exports Statistiska centralbyrån: Export och import av varor fördelade på länder. 10

14 Män är mer benägna än kvinnor (30 % mot 24 %) att tycka att samarbetet mellan EU:s medlemsstater bör vara mer långtgående, medan kvinnor i något större utsträckning säger att samarbetet är tillräckligt långtgående som det är eller att samarbetet bör vara mindre långtgående (47 % mot 44 % för är tillräckligt långtgående och 30 % mot 26 % för bör vara mindre långtgående ). Yngre intervjupersoner är mest benägna att säga att samarbetet är tillräckligt långtgående : 57 % av åringarna säger detta, jämfört med 40 % av personerna i åldern 55 år eller äldre. De är dock de minst benägna att säga att samarbetet bör vara mindre långtgående (15 % mot % av personerna i åldern 40 år eller äldre). Intervjupersoner med positiva känslor för EU är mer benägna än dem med negativa känslor (35 % mot 13 %) att stödja ett mer långtgående samarbete mellan EU:s medlemsstater, liksom att säga att samarbetet är tillräckligt långtgående som det är (56 % mot 27 %). Q4. Anser du att samarbetet mellan EUs medlemsstater bör vara mer långtgående är tillräckligt långtgående bör vara mindre långtgående t 27% 45% 28% Kön Man 30% 44% 26% Kvinna 24% 47% 30% Ålder % 57% 15% % 49% 25% % 43% 33% 55 år eller äldre 28% 40% 32% Känslor för EU t "positivt" 35% 56% 9% t "negativt" 13% 27% 61% 11

15 II. EU-MEDLEMSKAPETS INVERKAN PÅ SVERIGE Människorna i Sverige tycker att EU-medlemskapet har haft en positiv inverkan på många områden av livet i landet, utom när det gäller den ekonomiska situationen och den sociala välfärden En majoritet av intervjupersonerna i Sverige anser att EU-medlemskapet har haft en positiv inverkan på de flesta aspekter av livet i landet, utom när det gäller den ekonomiska situationen och den sociala välfärden. 13 Knappt åtta av tio personer (77 %) tycker att det har funnits en positiv inverkan sett till studerandes och arbetstagares rörlighet. När det gäller studerandes rörlighet deltog enbart under mer än personer som är bosatta i Sverige i Erasmusprogram för studier på universitet eller liknande utbildningsprogram i andra europeiska länder. Sedan 2000 har nästan som är bosatta i Sverige deltagit i Erasmusprogrammet. 14 När det gäller arbetstagares rörlighet har svenska politiker verkat för en ytterligare liberalisering på den europeiska marknaden, vilket återspeglar att sådana åtgärder är populära bland svenska medborgare Q5: Ange om EU-medlemskapet har haft en positiv eller negativ inverkan på (VÅRT LAND) när det gäller vart och ett av följande: Mycket positiv/ganska positiv/något negativ/mycket negativ/vet ej: Den ekonomiska situationen; Utbudet av konsumentvaror; Den sociala välfärden; Studerandes och arbetstagares rörlighet; Medborgarnas säkerhet och skydd; Miljön; (VÅRT LAND)s infrastruktur (vägar, broar, nätverk för tele- och datakommunikation osv.); (VÅRT LAND)s roll i världen; Vet ej Linda Berg, Andrea Spehar (Göteborgs universitet): Swimming against the tide: Why Sweden supports increased labour mobility within and from outside the EU. 12

16 Mer än sju av tio intervjupersoner tycker att det har funnits en positiv inverkan på utbudet av konsumentvaror (73 %). Om man tittar närmare på siffrorna från 2011 är åtta av de tio länder som Sverige importerar mest varor och tjänster från även medlemmar i Europeiska unionen. 16 Under 2014 kom 68,9 % av varuimporten från EUmedlemsstater. 17 Omkring två tredjedelar (66 %) instämmer i att Sveriges roll i världen har stärkts genom EU-medlemskapet, och omkring hälften instämmer i att det har funnits en positiv inverkan på infrastrukturen (56 %), miljön (52 %) och medborgarnas säkerhet (50 %). Vad gäller Sveriges infrastruktur kommer landet även att gynnas av nya EU-åtgärder som omfattar 26 miljarder euro fram till 2020 för upprustning av kontinentens transportvägar. 18 En majoritet av intervjupersonerna anser dock att EU-medlemskapet har haft en negativ inverkan på den ekonomiska situationen (55 % negativa mot 45 % positiva) och på den sociala välfärden (60 % negativa mot 39 % positiva). I Sverige är män mer benägna än kvinnor att beskriva EU-medlemskapets inverkan som positiv, särskilt när det gäller den ekonomiska situationen (49 % mot 41 %) och utbudet av konsumentvaror (76 % mot 68 %). Undantagen är social välfärd (37 % mot 42 %) och EU-medlemskapets inverkan på Sveriges roll i världen (64 % mot 68 %). Yngre intervjupersoner är mer benägna att tycka att EU-medlemskapet har haft en positiv inverkan på samtliga områden. Till exempel tycker 74 % av åringarna att EU-medlemskapet har haft en positiv inverkan på miljön, medan endast 45 49% av de äldre intervjupersonerna har denna uppfattning. 16 Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden): Swedish Exports Statistiska centralbyrån: Export och import av varor fördelade på länder

17 Personer med en högre utbildningsnivå är också mer benägna att hävda att EUmedlemskapet har haft en positiv inverkan på samtliga områden. Till exempel tycker 72 % av de intervjupersoner som avslutade sin utbildning när de var 16 år eller äldre att EU-medlemskapet har haft en positiv inverkan på utbudet av konsumentvaror, jämfört med 58 % av dem som avslutade sin skolgång i en yngre ålder. Personer som hyser positiva känslor för EU tycker i större utsträckning att EUmedlemskapet har haft en positiv inverkan. Till exempel tycker 64 % av personerna med positiva känslor för EU att det har funnits en positiv inverkan på den ekonomiska situationen, jämfört med blott 13 % av personerna med negativa känslor gentemot EU. Q5 Ange om EU-medlemskapet har haft en positiv eller negativ inverkan på (VÅRT LAND) när det gäller vart och ett av följande: (t "positivt") Studerandes och arbetstagares rörlighet Utbudet av konsumentvaror (VÅRT LAND)s roll i världen (VÅRT LAND)s infrastruktur Miljön Medborgarnas säkerhet och skydd Den ekonomiska situationen Den sociala välfärden t 77% 72% 66% 56% 52% 50% 45% 40% Kön Man 78% 76% 64% 58% 53% 50% 49% 37% Kvinna 77% 68% 68% 55% 51% 50% 41% 42% Ålder % 78% 78% 67% 74% 77% 57% 63% % 73% 68% 59% 46% 50% 40% 40% % 69% 57% 49% 45% 42% 38% 32% 55 år eller äldre 74% 71% 66% 55% 49% 44% 47% 35% Utbildning (högsta avslutade) 15 år eller yngre 67% 58% 63% 41% 39% 44% 34% 28% år 72% 72% 60% 53% 51% 41% 42% 33% 20 år eller äldre 78% 72% 66% 57% 49% 48% 44% 37% Studerar fortfarande 84% 79% 76% 67% 68% 73% 59% 62% Känslor för EU t "positivt" 64% 87% 58% 89% 68% 69% 72% 84% t "negativt" 13% 49% 9% 57% 21% 23% 29% 37% 14

18 III. PRIORITERINGARNA FÖR DEN NYA EUROPEISKA KOMMISSIONEN Sysselsättningen urskiljs som den viktigaste prioriteringen för den nya Europeiska kommissionen, följd av invandring Sysselsättningen är det politikområde som intervjupersonerna i Sverige tycker att den nya Europeiska kommissionen bör prioritera högst (44 %), tätt följd av invandring (41 %) och miljön (36 %). Omkring en tredjedel tycker att den nya kommissionen bör prioritera ekonomisk tillväxt (33 %), medborgarnas säkerhet och skydd (32 %), klimatförändringar (29 %) och utrikespolitik (29 %). Energi och eurons stabilitet nämndes av 14 % respektive 10 %, medan 6 % tycker att dialogen mellan arbetsma 19 rknadens parter är en viktig prioritering och 4 % nämnde den digitala ekonomin. Resultaten från standard-eurobarometern hösten 2014 målar upp en liknande bild. De svenska intervjupersonerna var ytterst benägna att nämna arbetslöshet (37 %). 24 % av intervjupersonerna nämnde invandring och 17 % den ekonomiska situationen. Andra områden, såsom skolväsendet samt hälsa och sjukvård, var dock viktigare för dem Q6: Vilka i följande förteckning över prioriteringar för den nya Europeiska kommissionen anser du är de viktigaste? (MAX 3 SVAR): Energi; Invandring; Den digitala ekonomin; Medborgarnas säkerhet och skydd; Sysselsättning; Eurons stabilitet; Ekonomisk tillväxt; Miljön; Klimatförändringar; Dialogen mellan arbetsmarknadens parter; Utrikes- och säkerhetspolitik; Vet ej

19 I fråga om den betydelse arbetslösheten tillmäts som prioritering visar Eurostats siffror från tredje kvartalet 2014 att 7,8 % av Sveriges arbetsföra befolkning var arbetslös. Bland män uppgick siffran till 8,1 % och bland kvinnor till 7,5 %. Vidare noteras stora skillnader mellan olika åldersgrupper: arbetslösheten bland personer yngre än 25 år var 22,3 %, jämfört med 5,7 % för personer 25 år eller äldre. 21 Män är mer benägna än kvinnor att anse att ekonomisk tillväxt (33 % mot 25 %) bör vara en prioritering jämte medborgarnas säkerhet (38 % mot 29 %) och miljön (18 % mot 9 %). Kvinnor är däremot mer benägna att prioritera energi (47 % mot 41 %), den digitala ekonomin (41 % mot 30 %), sysselsättning (37 % mot 26 %) och eurons stabilitet (32 % mot 25 %). Unga intervjupersoner i åldergruppen år är mest benägna att prioritera den digitala ekonomin (49 % mot % av de äldre intervjupersonerna) och eurons stabilitet (39 % mot %). Personer i åldern 55 år eller äldre är mest benägna att säga att ekonomisk tillväxt (40 % mot 12 % av åringarna) bör vara den nya kommissionens huvudprioritering. Intervjupersoner med en högre utbildningsnivå är mer benägna att betrakta den digitala ekonomin, ekonomisk tillväxt och medborgarnas säkerhet som områden som bör prioriteras, medan intervjupersoner som avslutade sin skolgång när de var 15 år eller yngre är de mest benägna att vilja se den nya kommissionen prioritera invandring, energi och eurons stabilitet. Personer som säger att de inte själva känner sig europeiska eller som hyser negativa känslor för EU är mer benägna att vilja se kommissionen prioritera invandring samt medborgarnas säkerhet och skydd. Q6. Vilka i följande förteckning över prioriteringar för den nya Europeiska kommissionen anser du är de viktigaste? (MAX 3 SVAR) Energi Invandring Den digitala ekonomin Medborgarnas säkerhet och skydd Sysselsättning Eurons stabilitet Ekonomisk tillväxt Miljön Klimatförändringar Dialogen mellan arbetsmarknadens parter Utrikes- och säkerhetspolitik t 44% 41% 36% 33% 32% 29% 29% 14% 10% 6% 4% Kön Man 41% 42% 30% 38% 26% 25% 33% 18% 12% 6% 4% Kvinna 47% 40% 41% 29% 37% 32% 25% 9% 8% 6% 3% Ålder % 37% 49% 30% 33% 39% 12% 14% 6% 6% 7% % 40% 34% 32% 28% 27% 25% 13% 10% 5% 7% % 42% 35% 35% 36% 24% 28% 15% 10% 5% 2% 55 år eller äldre 44% 43% 31% 34% 31% 28% 40% 14% 10% 7% 1% Utbildning (högsta avslutade) 15 år eller yngre 50% 49% 27% 19% 35% 32% 25% 11% 5% 9% 2% år 49% 45% 32% 35% 31% 27% 27% 13% 11% 5% 4% 20 år eller äldre 44% 40% 37% 35% 34% 27% 35% 13% 9% 6% 4% Studerar fortfarande 35% 36% 42% 31% 25% 35% 15% 19% 11% 7% 4% Känner sig europeisk t 'Instämmer' 14% 40% 3% 31% 46% 10% 34% 37% 29% 6% 30% t 'Tar avstånd' 12% 46% 5% 38% 28% 9% 28% 29% 27% 6% 24% Känslor för EU t "positivt" 15% 37% 4% 29% 45% 11% 39% 35% 27% 6% 33% t "negativt" 11% 48% 3% 36% 42% 7% 24% 38% 32% 6% 24%

20 IV. EU-MEDLEMSKAPETS INVERKAN PÅ MEDBORGARNAS DAGLIGA LIV I SVERIGE De svenska intervjupersonerna är övervägande neutrala i fråga om EU:s inverkan på deras dagliga liv, även om fler är positiva än negativa De svenska intervjupersonerna tillfrågades om huruvida 20 års EU-medlemskap har haft en positiv, neutral eller negativ inverkan på deras dagliga liv. 22 Nästan hälften av intervjupersonerna (44 %) är neutrala, vilket antyder att det inte har funnits någon betydande inverkan på deras dagliga liv. Intervjupersonerna är dock mer benägna att anse att EU-medlemskapet har haft en positiv inverkan på deras liv (35 %) än en negativ inverkan (21 %). Bas: Intervjupersoner i Sverige (n=1 000) 22 Q7: Ange om de 20 åren av EU-medlemskap på det hela taget har haft en positiv, neutral eller negativ inverkan på ditt dagliga liv. (ENDAST ETT SVAR): Mycket positiv; Ganska positiv; Neutral; Ganska negativ; Mycket negativ; Vet ej. 17

21 Män är långt mer benägna än kvinnor (44 % mot 26 %) att tycka att EU-medlemskapet har haft en positiv inverkan på deras liv. Kvinnor är mer benägna att vara neutrala (50 % mot 37 %). Intervjupersoner med en högre utbildningsnivå är mer benägna att tycka att inverkan har varit positiv. 36 % av de personer som avslutade sin utbildning när de var 20 år eller yngre säger så, jämfört med 20 % av dem som avslutade sin skolgång när de var 15 år eller yngre. Som man skulle kunna förvänta sig är de som själva känner sig europeiska (38 % mot 19 %) och personer med positiva känslor för EU långt mer benägna att beskriva medlemskapets inverkan som positiv (52 % mot 8 %). Q7c. Ange om de 20 åren av EU-medlemskap på det hela taget har haft en positiv, neutral eller negativ inverkan på ditt dagliga liv. t "positivt" Neutral t "negativt" 35% 44% 21% Kön Man 44% 37% 19% Kvinna 26% 50% 23% Utbildning (högsta avslutade) 15 år eller yngre 20% 51% 27% år 31% 49% 20% 20 år eller äldre 36% 42% 22% Studerar fortfarande 45% 38% 16% Känner sig europeisk t 'Instämmer' 38% 44% 18% t 'Tar avstånd' 19% 42% 38% Känslor för EU t "positivt" 52% 41% 7% t "negativt" 8% 48% 44% Bas: Intervjupersoner i Sverige (n=1 000). 18

22 BILAGOR

23 TEKNISKA SPECIFIKATIONER

24 FLASH EUROBAROMETER 407 Österrike, Finland och Sverige: 20 år i EU TEKNISKA SPECIFIKATIONER Mellan den 24 november och den 3 december 2014 genomförde TNS Political & Social (en sammanslutning mellan TNS UK och TNS Opinion) undersökningen FLASH EUROBAROMETER 407 om Österrike, Finland och Sverige: 20 år i EU. Den här undersökningen har gjorts på uppdrag av Europeiska Kommissionen. Det är en internetundersökning som samordnas av generaldirektoratet för kommunikation (enheten strategi och kommunikationsåtgärder). FLASH EUROBAROMETER 407 täcker samtliga nationaliteter av befolkningen i Europeiska unionens medlemsländer (15 år eller äldre) som använder Internet. Undersökningen omfattar såväl den nationella delen av befolkningen som är internetanvändare, liksom de medborgare som är bosatta i något av Europeiska unionens medlemsländer och som behärskar det nationella språket tillräckligt väl för att kunna delta i undersökningen. Alla intervjuer genomfördes online över Internet och intervjupersonen fullföljde därmed intervjun själv. Kvoter baserade på ålder, kön och region definierades i internetundersökningen för att kunna följa hur urvalet fördelades bland dem som gick med på att delta i undersökningen. I samtliga länder förrekryterades 1 intervjupersonerna både via det fasta telefonnätet och via mobiltelefoner. Detta gjordes med hjälp av intervjuare i TNS egna telefoncentraler (vårt centraliserade CATI-system). Det grundläggande upplägget som användes vid rekryteringen, och som tillämpades i alla länder, är en slumpmässig flerstegsmetod (sannolikhet). I varje hushåll valdes intervjupersonen ut slumpvis utifrån kriteriet vem som senast hade födelsedag. Urvalsmetod för EB Flash undersökningar med allmänheten: TNS har utvecklat ett eget system att slumpgenerera telefonnummer, RDD. Enligt denna metod görs först ett slumpmässigt urval av telefonnummer, som används som stamnummer. Metoden fungerar för känner av och kan minska andelen inaktiva telefonnummer. Stamnumren stratifieras med avseende på rikets NUTS2-regioner och urbaniseringsgrad, för att likna ett geografiskt representativt urval. Därefter genererar man nya nummer genom att byta ut de två sista siffrorna på varje stamnummer. Urvalet screenas sedan mot företagsdatabaser för att utesluta så många av dessa nummer som möjligt innan fältarbetet startar. Denna metod ger ett konsekvent tillvägagångssätt i alla länder. 1 Förrekrytering genom telefonkontakter består i att få tillstånd från personer som uppfyller kraven för att få delta i undersökningen, att skicka ett till dem som gör det möjligt för dem att delta i en internetundersökning. TS1

25 Läsarna uppmärksammas på att undersökningens resultat endast är uppskattningar där tillförlitligheten, allt annat lika, beror på storleken på urvalet och på de observerade procenttalen. Beroende på storleken på urvalet kan de verkliga procenttalen variera inom följande konfidensintervall: Statistical Margins due to the sampling process (at the 95% level of confidence) various sample sizes are in rows various observed results are in columns 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% N=50 6,0 8,3 9,9 11,1 12,0 12,7 13,2 13,6 13,8 13,9 N=50 N=500 1,9 2,6 3,1 3,5 3,8 4,0 4,2 4,3 4,4 4,4 N=500 N=1000 1,4 1,9 2,2 2,5 2,7 2,8 3,0 3,0 3,1 3,1 N=1000 N=1500 1,1 1,5 1,8 2,0 2,2 2,3 2,4 2,5 2,5 2,5 N=1500 N=2000 1,0 1,3 1,6 1,8 1,9 2,0 2,1 2,1 2,2 2,2 N=2000 N=3000 0,8 1,1 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7 1,8 1,8 1,8 N=3000 N=4000 0,7 0,9 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,5 1,5 1,5 N=4000 N=5000 0,6 0,8 1,0 1,1 1,2 1,3 1,3 1,4 1,4 1,4 N=5000 N=6000 0,6 0,8 0,9 1,0 1,1 1,2 1,2 1,2 1,3 1,3 N=6000 N=7000 0,5 0,7 0,8 0,9 1,0 1,1 1,1 1,1 1,2 1,2 N=7000 N=7500 0,5 0,7 0,8 0,9 1,0 1,0 1,1 1,1 1,1 1,1 N=7500 N=8000 0,5 0,7 0,8 0,9 0,9 1,0 1,0 1,1 1,1 1,1 N=8000 N=9000 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 0,9 1,0 1,0 1,0 1,0 N=9000 N= ,4 0,6 0,7 0,8 0,8 0,9 0,9 1,0 1,0 1,0 N=10000 N= ,4 0,6 0,7 0,7 0,8 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 N=11000 N= ,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,8 0,9 0,9 0,9 0,9 N=12000 N= ,4 0,5 0,6 0,7 0,7 0,8 0,8 0,8 0,9 0,9 N=13000 N= ,4 0,5 0,6 0,7 0,7 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 N=14000 N= ,3 0,5 0,6 0,6 0,7 0,7 0,8 0,8 0,8 0,8 N= % 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% TS2

26 Förkort. LÄNDER INSTITUT Antal INTERVJUER DATUM FÖR FÄLTARBETE POPULATION 15+ AT Österrike TNS Austria /11/ /12/ FI Finland TNS Gallup Oy /11/ /12/ SE Sverige TNS SIFO /11/ /12/ TOTALT /11/ /12/ TS3

27 FRÅGEFORMULÄR

28 Österrike, Finland och Sverige: 20 år i EU FRÅGA ALLA Q1 Vilka är de första två ord eller begrepp du kommer att tänka på när du reflekterar över Europa? OPEN QUESTION Vet ej 1 Första svar: 99 2 Andra svar: 99 NEW ROTERA ALTERNATIV 1-3 Q2 Instämmer du i eller tar du avstånd från vart och ett av följande påståenden? ENDAST ETT SVAR Instämme r helt Instämme r delvis Tar delvis avstånd Tar helt avstånd Vet ej 1 Du känner större samhörighet med andra européer än med människor från andra delar av världen Människorna i Europa har mycket gemensamt Du känner dig själv europeisk NEW Q3 Hyser du i allmänhet positiva eller negativa känslor för EU? ENDAST ETT SVAR Mycket positiva 1 Ganska positiva 2 Ganska negativa 3 Mycket negativa 4 Vet ej 5 NEW

29 Q4 Anser du att samarbetet mellan EU:s medlemsstater ENDAST ETT SVAR bör vara mer långtgående 1 är tillräckligt långtgående 2 bör vara mindre långtgående 3 Vet ej 4 NEW ROTERA PUNKTERNA 1-8 Q5 Ange om EU-medlemskapet har haft en positiv eller negativ inverkan på (VÅRT LAND) när det gäller vart och ett av följande: ENDAST ETT SVAR Mycket positiv Ganska positiv Något negativ Mycket negativ Vet ej 1 2 Den ekonomiska situationen Utbudet av konsumentvaror Den sociala välfärden Studerandes och arbetstagares rörlighet Medborgarnas säkerhet och skydd Miljön NEW (VÅRT LANDS) infrastruktur (vägar, broar, nätverk för teleoch datakommunikation osv.) (VÅRT LANDS) roll i världen ROTERA PUNKTERNA Q6 Vilka i följande förteckning över prioriteringar för den nya Europeiska kommissionen anser du är de viktigaste? (MAX 3 SVAR) FLERA SVAR MÖJLIGA Energi 1, Invandring 2,

30 Den digitala ekonomin 3, Medborgarnas säkerhet och skydd 4, Sysselsättning 5, Eurons stabilitet 6, Ekonomisk tillväxt 7, Miljön 8, Klimatförändringar 9, Dialogen mellan arbetsmarknadens parter 10, Utrikes- och säkerhetspolitik 11, Vet ej 99, NEW ROTERA PUNKTERNA 1-8 Q7a Om du tänker tillbaka på de senaste 20 åren och den tid som Österrike har varit EUmedlem: Vilken EU-händelse eller vilket EU-tillfälle kommer du ihåg bäst? (MAX 3 SVAR) FLERA SVAR MÖJLIGA Österrikes anslutning till EU 1, Eurons införande 2, Valen till Europaparlamentet 3, Sanktionerna år , Österrikes ordförandeskap 5, EU:s utvidgning , Inget (SPONTANT) 7, Vet ej 8, NEW Q7b Anser du att Finland kan påverka uppläggningen av politiken i EU? ENDAST ETT SVAR Instämmer helt 1 Instämmer delvis 2 Tar delvis avstånd 3 Tar helt avstånd 4 Vet ej 5 NEW Q7c Ange om de 20 åren av EU-medlemskap på det hela taget har haft en positiv, neutral eller negativ inverkan på ditt dagliga liv. ENDAST ETT SVAR Mycket positiv 1 Ganska positiv 2 Neutral 3

31 Ganska negativ 4 Mycket negativ 5 Vet ej 6 NEW

32 TABELLER

33 Q2.1 Etes-vous d'accord ou pas d'accord avec chacune des propositions suivantes? Vous vous sentez-plus proche d'autres Européens que les gens d'autres parties du monde Q2.1 Do you agree or disagree with each of the following statements? You feel closer to other Europeans than people from other parts of the world Q2.1 Stimmen Sie den folgenden Aussagen zu oder nicht zu? You feel closer to other Europeans than people from other parts of the world Q2.1 Instämmer du i eller tar du avstånd från vart och ett av följande påståenden? Du känner större samhörighet med andra européer än med människor från andra delar av världen Tout à fait d'accord Plutôt d'accord Plutôt pas d'accord Pas du tout d'accord NSP/SR (NE PAS LIRE) 'D'accord' 'Pas d'accord' Strongly agree Fairly agree Fairly disagree Strongly disagree DK/NA (DO NOT READ OUT) 'Agree' 'Disagree' Stimme voll und ganz zu Stimme eher zu Stimme eher nicht zu Stimme überhaupt nicht zu WN/KA (NICHT VORLESEN) 'Stimme zu' 'Stimme nicht zu' Instämmer helt Instämmer delvis Tar delvis avstånd Tar helt avstånd Vet ej (LÄS INTE UPP) t 'instämmer' t 'tar avstånd' % Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 t AT FI SE T1

34 Q2.2 Etes-vous d'accord ou pas d'accord avec chacune des propositions suivantes? Les gens en Europe ont beaucoup de choses en commun Q2.2 Do you agree or disagree with each of the following statements? There is a lot in common between people in Europe Q2.2 Stimmen Sie den folgenden Aussagen zu oder nicht zu? Die Menschen in Europa haben vieles gemeinsam Q2.2 Instämmer du i eller tar du avstånd från vart och ett av följande påståenden? Människorna i Europa har mycket gemensamt Tout à fait d'accord Plutôt d'accord Plutôt pas d'accord Pas du tout d'accord NSP/SR (NE PAS LIRE) 'D'accord' 'Pas d'accord' Strongly agree Fairly agree Fairly disagree Strongly disagree DK/NA (DO NOT READ OUT) 'Agree' 'Disagree' Stimme voll und ganz zu Stimme eher zu Stimme eher nicht zu Stimme überhaupt nicht zu WN/KA (NICHT VORLESEN) 'Stimme zu' 'Stimme nicht zu' Instämmer helt Instämmer delvis Tar delvis avstånd Tar helt avstånd Vet ej (LÄS INTE UPP) t 'instämmer' t 'tar avstånd' % Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 t AT FI SE T2

35 Q2.3 Etes-vous d'accord ou pas d'accord avec chacune des propositions suivantes? Vous vous sentez européen(ne) vous-même Q2.3 Do you agree or disagree with each of the following statements? You feel European yourself Q2.3 Stimmen Sie den folgenden Aussagen zu oder nicht zu? Die Menschen in Europa haben vieles gemeinsam Q2.3 Instämmer du i eller tar du avstånd från vart och ett av följande påståenden? Du känner dig själv europeisk Tout à fait d'accord Plutôt d'accord Plutôt pas d'accord Pas du tout d'accord NSP/SR (NE PAS LIRE) 'D'accord' 'Pas d'accord' Strongly agree Fairly agree Fairly disagree Strongly disagree DK/NA (DO NOT READ OUT) 'Agree' 'Disagree' Stimme voll und ganz zu Stimme eher zu Stimme eher nicht zu Stimme überhaupt nicht zu WN/KA (NICHT VORLESEN) 'Stimme zu' 'Stimme nicht zu' Instämmer helt Instämmer delvis Tar delvis avstånd Tar helt avstånd Vet ej (LÄS INTE UPP) t 'instämmer' t 'tar avstånd' % Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 t AT FI SE T3

36 Q3 D'une manière générale, avez-vous un sentiment positif ou négatif à l'égard de l'ue? Q3 In general, do you have positive or negative feelings about EU? Q3 Verbinden Sie mit der EU ganz allgemein positive oder negative Gefühle? Q3 Hyser du i allmänhet positiva eller negativa känslor för EU? Très positif Plutôt positif Plutôt négatif Très négatif NSP/SR (NE PAS LIRE) 'Positif' 'Négatif' Very positive Fairly positive Fairly negative Very negative DK/NA (DO NOT READ OUT) 'Positive' 'Negative' Sehr positive Eher positive Eher negative Sehr negative WN/KA (NICHT VORLESEN) 'Positiv' 'Negativ' Mycket positiva Ganska positiva Ganska negativa Mycket negativa Vet ej (LÄS INTE UPP) t 'positivt' t 'negativt' % Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 t AT FI SE T4

37 Q4 Pensez-vous que le degré de coopération entre les Etats membres de l'ue Q4 Do you think the level of cooperation between EU member states... Q4 Sind Sie der Meinung, dass die Zusammenarbeit zwischen den Mitgliedstaaten der EU? Q4 Anser du att samarbetet mellan EU:s medlemsstater devrait être plus rapproché est suffisamment rapproché devrait être moins rapproché NSP/SR (NE PAS LIRE) should be closer is close enough should be less close DK/NA (DO NOT READ OUT) enger sein sollte eng genug ist weniger eng sein sollte WN/KA (NICHT VORLESEN) bör vara mer långtgående är tillräckligt långtgående är tillräckligt långtgående Vet ej (LÄS INTE UPP) % Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 t AT FI SE T5

38 Q5.1 Veuillez indiquer si l'appartenance à l'ue a eu un impact positif ou négatif pour (NOTRE PAYS) sur chacun des éléments suivants : La situation écconomique Q5.1 Please indicate if the EU membership had a positive or a negative impact for (OUR COUNTRY) on each of the following: Economic situation Q5.1 Bitte geben Sie für jeden der folgenden Bereiche an, ob sich die Mitgliedschaft in der EU positiv oder negativ auf (UNSER LAND) ausgewirkt hat. Die wirtschaftliche Situation Q5.1 Ange om EU-medlemskapet har haft en positiv eller negativ inverkan på (VÅRT LAND) när det gäller vart och ett av följande: Den ekonomiska situationen Très positif Plutôt positif Plutôt négatif Très négatif NSP/SR (NE PAS LIRE) 'Positif' 'Négatif' Very positive Rather positive Somewhat negative Very negative DK/NA (DO NOT READ OUT) 'Positive' 'Negative' Sehr positiv Ziemlich positiv Etwas negativ Sehr negativ WN/KA (NICHT VORLESEN) 'Positiv' 'Negativ' Mycket positiva Ganska positiva Något negativ Mycket negativa Vet ej (LÄS INTE UPP) t 'positivt' t 'negativt' % Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 t AT FI SE T6

39 Q5.2 Veuillez indiquer si l'appartenance à l'ue a eu un impact positif ou négatif pour (NOTRE PAYS) sur chacun des éléments suivants : Le choix des produits de grande consommation Q5.2 Please indicate if the EU membership had a positive or a negative impact for (OUR COUNTRY) on each of the following: Choice of consumer products Q5.2 Bitte geben Sie für jeden der folgenden Bereiche an, ob sich die Mitgliedschaft in der EU positiv oder negativ auf (UNSER LAND) ausgewirkt hat. Die Auswahl an Konsumgütern Q5.2 Ange om EU-medlemskapet har haft en positiv eller negativ inverkan på (VÅRT LAND) när det gäller vart och ett av följande: Utbudet av konsumentvaror Très positif Plutôt positif Plutôt négatif Très négatif NSP/SR (NE PAS LIRE) 'Positif' 'Négatif' Very positive Rather positive Somewhat negative Very negative DK/NA (DO NOT READ OUT) 'Positive' 'Negative' Sehr positiv Ziemlich positiv Etwas negativ Sehr negativ WN/KA (NICHT VORLESEN) 'Positiv' 'Negativ' Mycket positiva Ganska positiva Något negativ Mycket negativa Vet ej (LÄS INTE UPP) t 'positivt' t 'negativt' % Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 t AT FI SE T7

40 Q5.3 Veuillez indiquer si l'appartenance à l'ue a eu un impact positif ou négatif pour (NOTRE PAYS) sur chacun des éléments suivants : La protection sociale Q5.3 Please indicate if the EU membership had a positive or a negative impact for (OUR COUNTRY) on each of the following: Social welfare Q5.3 Bitte geben Sie für jeden der folgenden Bereiche an, ob sich die Mitgliedschaft in der EU positiv oder negativ auf (UNSER LAND) ausgewirkt hat. Die Sozialfürsorge Q5.3 Ange om EU-medlemskapet har haft en positiv eller negativ inverkan på (VÅRT LAND) när det gäller vart och ett av följande: Den sociala välfärden Très positif Plutôt positif Plutôt négatif Très négatif NSP/SR (NE PAS LIRE) 'Positif' 'Négatif' Very positive Rather positive Somewhat negative Very negative DK/NA (DO NOT READ OUT) 'Positive' 'Negative' Sehr positiv Ziemlich positiv Etwas negativ Sehr negativ WN/KA (NICHT VORLESEN) 'Positiv' 'Negativ' Mycket positiva Ganska positiva Något negativ Mycket negativa Vet ej (LÄS INTE UPP) t 'positivt' t 'negativt' % Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 t AT FI SE T8

41 Q5.4 Veuillez indiquer si l'appartenance à l'ue a eu un impact positif ou négatif pour (NOTRE PAYS) sur chacun des éléments suivants : La mobilité des étudiants et des travailleurs Q5.4 Please indicate if the EU membership had a positive or a negative impact for (OUR COUNTRY) on each of the following: The mobility of students and workers Q5.4 Bitte geben Sie für jeden der folgenden Bereiche an, ob sich die Mitgliedschaft in der EU positiv oder negativ auf (UNSER LAND) ausgewirkt hat. Die Mobilität von Studenten und Arbeitnehmern Q5.4 Ange om EU-medlemskapet har haft en positiv eller negativ inverkan på (VÅRT LAND) när det gäller vart och ett av följande: Studerandes och arbetstagares rörlighet Très positif Plutôt positif Plutôt négatif Très négatif NSP/SR (NE PAS LIRE) 'Positif' 'Négatif' Very positive Rather positive Somewhat negative Very negative DK/NA (DO NOT READ OUT) 'Positive' 'Negative' Sehr positiv Ziemlich positiv Etwas negativ Sehr negativ WN/KA (NICHT VORLESEN) 'Positiv' 'Negativ' Mycket positiva Ganska positiva Något negativ Mycket negativa Vet ej (LÄS INTE UPP) t 'positivt' t 'negativt' % Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 t AT FI SE T9

42 Q5.5 Veuillez indiquer si l'appartenance à l'ue a eu un impact positif ou négatif pour (NOTRE PAYS) sur chacun des éléments suivants : La sécurité et la protection des citoyens Q5.5 Please indicate if the EU membership had a positive or a negative impact for (OUR COUNTRY) on each of the following: Security and protection of citizens Q5.5 Bitte geben Sie für jeden der folgenden Bereiche an, ob sich die Mitgliedschaft in der EU positiv oder negativ auf (UNSER LAND) ausgewirkt hat. Die Sicherheit und der Schutz von Bürgern Q5.5 Ange om EU-medlemskapet har haft en positiv eller negativ inverkan på (VÅRT LAND) när det gäller vart och ett av följande: Medborgarnas säkerhet och skydd Très positif Plutôt positif Plutôt négatif Très négatif NSP/SR (NE PAS LIRE) 'Positif' 'Négatif' Very positive Rather positive Somewhat negative Very negative DK/NA (DO NOT READ OUT) 'Positive' 'Negative' Sehr positiv Ziemlich positiv Etwas negativ Sehr negativ WN/KA (NICHT VORLESEN) 'Positiv' 'Negativ' Mycket positiva Ganska positiva Något negativ Mycket negativa Vet ej (LÄS INTE UPP) t 'positivt' t 'negativt' % Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 t AT FI SE T10

43 Q5.6 Veuillez indiquer si l'appartenance à l'ue a eu un impact positif ou négatif pour (NOTRE PAYS) sur chacun des éléments suivants : L'environnement Q5.6 Please indicate if the EU membership had a positive or a negative impact for (OUR COUNTRY) on each of the following: Environment Q5.6 Bitte geben Sie für jeden der folgenden Bereiche an, ob sich die Mitgliedschaft in der EU positiv oder negativ auf (UNSER LAND) ausgewirkt hat. Die Umwelt Q5.6 Ange om EU-medlemskapet har haft en positiv eller negativ inverkan på (VÅRT LAND) när det gäller vart och ett av följande: Miljön Très positif Plutôt positif Plutôt négatif Très négatif NSP/SR (NE PAS LIRE) 'Positif' 'Négatif' Very positive Rather positive Somewhat negative Very negative DK/NA (DO NOT READ OUT) 'Positive' 'Negative' Sehr positiv Ziemlich positiv Etwas negativ Sehr negativ WN/KA (NICHT VORLESEN) 'Positiv' 'Negativ' Mycket positiva Ganska positiva Något negativ Mycket negativa Vet ej (LÄS INTE UPP) t 'positivt' t 'negativt' % Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 t AT FI SE T11

44 Q5.7 Veuillez indiquer si l'appartenance à l'ue a eu un impact positif ou négatif pour (NOTRE PAYS) sur chacun des éléments suivants : Les infrastructures de (NOTRE PAYS) (routes, ponts, réseaux de communication, etc.) Q5.7 Please indicate if the EU membership had a positive or a negative impact for (OUR COUNTRY) on each of the following: (OUR COUNTRY)'s infrastructures (roads, bridges, network communications, etc) Q5.7 Bitte geben Sie für jeden der folgenden Bereiche an, ob sich die Mitgliedschaft in der EU positiv oder negativ auf (UNSER LAND) ausgewirkt hat. Die Infrastruktur in (UNSEREM LAND) (Straßen, Brücken, Kommunikationsnetze etc.) Q5.7 Ange om EU-medlemskapet har haft en positiv eller negativ inverkan på (VÅRT LAND) när det gäller vart och ett av följande: (VÅRT LANDS) infrastruktur (vägar, broar, nätverk för tele- och datakommunikation osv.) Très positif Plutôt positif Plutôt négatif Très négatif NSP/SR (NE PAS LIRE) 'Positif' 'Négatif' Very positive Rather positive Somewhat negative Very negative DK/NA (DO NOT READ OUT) 'Positive' 'Negative' Sehr positiv Ziemlich positiv Etwas negativ Sehr negativ WN/KA (NICHT VORLESEN) 'Positiv' 'Negativ' Mycket positiva Ganska positiva Något negativ Mycket negativa Vet ej (LÄS INTE UPP) t 'positivt' t 'negativt' % Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 Flash EB 407 t AT FI SE T12