Statusrapport vårdgaranti och kömiljard Lasarettet i Enköping

Transkript

1

2

3

4 Statusrapport vårdgaranti och kömiljard Lasarettet i Enköping Vårdgarantin Utfallet för april visar att Lasarettet i Enköping når vårdgarantimålen för både besök och operation/behandling. Av de 1277 patienter som väntade på ett nybesök hos specialist hade 1146 patienter väntat mindre än 90 dagar - 90 procent - vilket är en marginell förbättring jämfört med föregående period. För patienter med väntetider över 90 dagar var en tredjedel patientvald väntan. Det är inom området ögonsjukvård en markant avvikelse finns jämfört med tillgänglighetsmålet. Av de 948 patienter som väntade på operation/behandling hade 798 patienter väntat mindre än 90 dagar - 84 procent - vilket är en marginell förbättring jämfört med föregående period. Av de 150 patienter som väntat mer än 90 dagar hade drygt en fjärdedel valt det själva. Inom området proteskirurgi finns dock en avvikelse och endast 72 procent hade väntat mindre än 90 dagar. Se bifogade grafer Kömiljarden Lasarettet i Enköping uppnår målet för kömiljarden under april för nybesök. Nivån för nybesök är 77 procent vilket är en marginell försämring jämfört med marsvärdet. Längden på de samlade väntelistorna har ökat med drygt 1000 patienter jämfört med situationen i början av Det är sannolikt delvis en effekt av den utökade kortvårdskirurgin. Remissinflödet har också varit större än förväntat. Detta har emellertid inte i någon betydande utsträckning försämrat väntetiden för patienterna. Nära hälften av de väntande utgörs av ortopedpatienter. Problemområdena har främst varit ögonsjukvård och ortopedi. Handkirurgi hade en tillfällig svacka men detta åtgärdades i början på Ögonmottagningen har en längre tid haft problem med väntetiderna. Andelen patienter som väntat mindre än 60 dagar är nu nere på 11 procent. Väntelistan, som omfattar 74 patienter, har nu gåtts igenom men endast fyra patienter kunde avföras som inaktuella. De extra mottagningstiderna under våren har inte haft avsedd effekt varför ett remisstopp införts i slutet på april. Andelen nybesök jämfört med motsvarande period 2011 har ökat med 24%. Ökningen av antal patienter i kö för ett nybesök beror troligtvis på ökat antal remisser, eventuellt beroende på att den enda privata ögonmottagningen i södra länsdelen kommer att upphöra med sin verksamhet i slutet på maj Under resterande del av maj och i juni har ett 60-tal patienter kallats till ögonmottagningen vilket i kombination med remisstoppet i stort kommer att eliminera väntelistan till halvårsskiftet. Inom ortopedin har situationen förbättrats sedan årsskiftet och vid senaste mätningen i april ligger värdet på 70 procent. Under april har flera extramottagningar genomförts vilket har förbättrat situationen och den får för närvarande anses vara under kontroll. Kungsgatan Box 908 tfn vx fax org nr

5 2 (5) Se bifogade grafer. Däremot har Lasarettet i Enköping inte lyckats nå målet när det gäller operation/behandling. Vid senaste mätningen hade 67 procent av patienterna väntat mindre än 60 dagar vilket är en liten försämring jämfört med föregående period. Inom gynekologin var värdet 100 procent, inom handkirurgi 100 procent, inom kirurgi 69 procent, inom ortopedin 65 procent och slutligen inom urologin 59 procent. Den samlade väntelistan utgörs av nära 1000 patienter varav drygt hälften inom ortopedi. Väntelistan ökar för närvarande inte i antal utan visar en svagt minskande tendens. Se bifogad graf. Kön inom handkirurgi är åtgärdad och förväntas inte uppkomma igen. Trots hög produktionstakt har kön till operation av höft- och knäartros ökat vilket är en effekt av ett högt remissinflöde. Kön innehåller fortfarande det femtiotal patienter som avses remitteras till annan vårdgivare för operation. Ungefär hälften av protespatienterna har väntat på operation mer än 60 dagar och drygt en fjärdedel mer än 90 dagar. Lasarettet har dessutom under mars övertagit ett 60-tal ortopedoperationsfall från Akademiska. Vårdgaranti och därmed kömiljard har gått ut för dessa patienter vilket ger en negativ effekt på ortopedväntelistan för lasarettet men inte för landstinget. Under våren har flera extra operationsdagar genomförts. Om behov kvarstår kommer ytterligare operationsdagar att arrangeras under förutsättning att finansiering kan ordnas. Trenden vad gäller väntetider är dock positiv om man ser till utvecklingen under 2012 vilket framgår av bifogad graf trots att längden ökar något. Urologin har under en tid besvärats av köer. Detta beror på bemanningsproblem men rekryteringsåtgärder har vidtagits. Bemanningen kommer delvis att lösas med hyrläkare. Avsikten är att inom kort återfå balansen i väntelistan. Under april har en mätning genomförts av fördröjning av ortopedremisser som kommer via Akademiska. Den visar att c:a 40% kommer med minst en till fyra veckors fördröjning. Mätningen kommer att fortsätta under maj inom alla specialiteter. Resultatet kan bli föremål för diskussion i branschrådet för kirurgi. Torbjörn Söderström Tf sjukhuschef

6 Utfall vårdgaranti april 2012 Vårdgaranti nybesök < 90 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Vårdgaranti operation/behandling < 90 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

7 Utfall kömiljard april 2012 Kömiljarden nybesök < 60 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Kömiljarden operation/behandling < 60 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

8 5 (5) Utfall operationsväntelista och -tid april Antal väntande och väntetid totalt >90 d d d 0-30 d Antal väntande och väntetid inom ortopedi >90 d d d 0-30 d

9 AS (7) Statusrapport vårdgarantin och kömiljarden maj 2012 Fortsatt minskning av antalet patienter som väntar på såväl nybesök (6%) som operation/behandling (8%) men målen för kömiljarden nås ännu inte Antalet patienter som väntar på nybesök och operation/behandling fortsätter att minska. Trots detta nås paradoxalt nog ännu inte målet för kömiljarden. Mellan april och maj sjönk andelen patienter som fick ett första besök eller en behandling/operation inom 60 dagar. Detta kan förklaras av att antalet patienter som väntat mindre än 60 dagar minskar mer än det totala antalet väntande. Därmed blir andelen patienter som har väntat längre än 60 dagar större och sjunker totalt sett måluppfyllelsen vad gäller kömiljarden. Var fjärde patient som väntar på ett första besök vid sjukhuset väntar på ett besök inom ortopedin (1 748 patienter) men antalet som väntar har stadigt minskat sedan mars (1 891) och februari (1 933). Den största gruppen patienter som väntar på en behandling/operation på sjukhuset återfinns inom ögonsjukvården, 633 av totalt patienter, vilket motsvarar närmare 24 %. En mycket stor andel av dem får sin behandling/operation inom 60 dagar (78%). De grupper patienter som får vänta längst på en behandling/operation finns inom ryggkirurgi (130 patienter) och urologin (143 patienter). Kömiljard andel inom 60 dagar mars Kömiljard andel inom 60 dagar 1 april Vårdgaranti andel inom 90 dagar mars Vårdgaranti andel inom 90 dagar april Totalt antal väntande patienter mars Totalt antal väntande patienter april Nybesök - AS 63 % 57 % 75 % 72 % Nybesök - LUL 67 % 60 % 78 % 74 % Operation / behandling - AS 63 % 62 % 73 % 76 % Operation / behandling - LUL 65 % 62 % 76 % 77 % Data avseende april för sjukhuset och LUL är hämtade ur Väntetider i Vården den 16 maj avseende april. Slutdatum för rapportering av värden in i ViV för april är den 20 maj.

10 2(7) Nybesök kommentarer från divisionerna Kirurgdivisionen Kömiljard mars andel inom 60 dagar Kömiljard april andel inom 60 dagar Vårdgaranti mars andel inom 90 dagar Vårdgaranti april andel inom 90 dagar Handkirurgi 48% 53% 66% 70% Ortopedi 22% 24% 35% 36% Totalt kirdiv 37% 42% 49% 54% Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Verksamhetsområdena kirurgi och urologi redovisas inte i ovanstående tabell då målen för kömiljard och vårdgaranti uppnås för perioden. I april har väntetiderna minskat och det är en högre andel patienter som är inom kömiljardsmålet 60 dagar (42 procent april jmf 37 procent mars) och inom vårdgarantins 90 dagar (54 procent april jmf 49 procent mars). Den främsta orsaken till de långa väntetiderna till nybesök är långa väntetider till operation pga. bristande operationskapacitet under stora delar av Om det inte går att erbjuda operation blir incitamenten till att ha nybesök låga. Nu förbättrar vi väntetidssituationen för operation vilket successivt leder till förbättringar även för nybesöken dock med några månaders fördröjning. Exempelvis kan handkirurgen nu erbjuda alla patienter operation inom 60 dagar vilket under mars-april inneburit en satsning på extra mottagningar för att ta bort puckeln av väntande nybesök. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? 1) Väntelistan genomlyses kontinuerligt inom samtliga områden. 2) En rad extra mottagningar på kvällstid är inplanerade för att bättra på läget. 3) Fokus på mottagningarnas produktionsstyrning för att möjliggöra produktionsökningar. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? 1) Genomgång av väntelista pågår kontinuerligt. 2) Handkirurgens extra mottagningar kom igång redan i mars och har redan gett viss effekt. För övriga sektioner sker extra mottagningar vid behov under våren. 3) Produktionsstyrning pågår kontinuerligt och ger löpande effekt. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? I nuläget ej aktuellt.

11 3(7) Neurodivisionen Kömiljard mars andel inom 60 dagar Kömiljard april andel inom 60 dagar Vårdgaranti mars andel inom 90 dagar Vårdgaranti april andel inom 90 dagar Ögon 65% 68% 84% 86% Neurokirurgi 59% 50% 73% 73% Neurologi 62% 54% 82% 77% Plastik o käk 69% 70% 85% 87% ÖNH 79% 81% 92% 94% Smärta 82% 71% 95% 91% Neurodiv totalt 72% 68% 87% 86% Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Ögon: Vi tror att 68% inte riktigt stämmer och att kliniken klarar av både kömiljardkraven och vårdgarantin. Neurokirurgi: Efterfrågan på neurokirurgi har ökat. Neurologi: : Kön har minskat något jämfört med mars månad. Något förbättrad bemanning. Plastik o käk: Fortsatt förbättring där vi nu klarar målen enligt planering. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Neurokirurgi: Antalet vårdplatser på NIVA ska utökas. Neurologi: Fortsatt tät uppföljning med schemat. Plastik o käk: Uppfyller denna månad målen. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Neurokirurgi: Under året. Neurologi: Förhoppning att kunna komma ikapp med väntelistan till nybesök fram till sommaren med risk för undanträningseffekter för återbesök kroniskt sjuka patienter. Tät uppföljning med avseende på patientsäkerhet. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Neurokirurgi: Nej. Neurologi: Med anledning av utredning av vårdval neurologi har framkommit att utökade resurser kanske bör till för att kunna komma till botten med väntelistan. Detta kommer att framföras till tjänstemän och politiker. Plastik o käk: Nej.

12 4(7) OTM-divisionen Kömiljard mars andel inom 60 dagar Kömiljard april andel inom 60 dagar Vårdgaranti mars andel inom 90 dagar Vårdgaranti april andel inom 90 dagar Hjärtsjukvård 53% 71% 72% 77% Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Genomgång av väntelistor (av ny MLA för mottagningen) Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Vissa nybesök hade olyckligtvis satts upp på VL för besök inom 3 månader vilket framöver ändras till 1 månad för att möjliggöra att målet uppnås. Tydliggöra om det finns medicinska skäl som orsak till att patienten inte bör bedömas inom 3 mån. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Hösten Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Process påbörjad för förbättrad produktionsplanering samt optimering av resurser för diagnosgrupper med särskilt lång väntetid. KB-divisionen Kömiljard mars andel inom 60 dagar Kömiljard april andel inom 60 dagar Vårdgaranti mars andel inom 90 dagar Vårdgaranti april andel inom 90 dagar Kvinnosjukvård 85 % 76 % 86 % 80 % Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Minskad produktion pga bortfall av mottagningar (sjukdom och ej optimal styrning) samt ökad tillströmning av patienter. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Tydligare styrning och uppföljning av läkarschema När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Under hösten Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Översyn av behov av antal mottagningar/ produktionsstyrning startar under maj månad.

13 5(7) Operation/behandling kommentarer från divisionerna Kirurgdivisionen Kömiljard mars andel inom 60 dagar Kömiljard april andel inom 60 dagar Vårdgaranti mars andel inom 90 dagar Vårdgaranti april andel inom 90 dagar Kirurgi 70% 63% 75% 72% Ortopedi (exkl rygg) 51% 45% 63% 61% Urologi 38% 32% 47% 45% Ryggkirurgi 26% 30% 35% 34% Totalt kirdiv 54% 49% 62% 60% Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Handkirurgens siffror redovisas ej längre i ovanstående tabell då målen för kömiljarden och vårdgarantin numera uppnås (kömiljard 91 procent och vårdgaranti 97 procent). Antalet väntande till behandling/operation till kirurgdivisionen har minskat markant den senaste månaden, från patienter i mars till 852 patienter i april, det är även färre som väntat mer än 60 dagar (437 april jmf 465 mars) och 90 dagar (343 april jmf 380 mars). Däremot har andelstalen försämrats i april, dvs. det är en lägre andel patienter som är inom kömiljardsmålet 60 dagar (49 procent april jmf 54 procent mars) och inom vårdgarantins 90 dagar (60 procent april jmf 62 procent mars). Det är glädjande att kirurgdivisionen har färre patienter som väntat för länge men överflyttningar av patienter till exempelvis Enköping och städning av väntelistan har inneburit att antalet väntande patienter har minskat i flera tidsintervall och inte bara bland dem som väntat över 60 dagar. En annan orsak till att läget inte har förbättrats ytterligare i april är att produktionsökningstakten på centraloperation har stannat av något. För att klara köerna krävs det en kraftigt ökad produktion på centraloperation och i början av året (perioden januari-februari) hade vi en ökningstakt på ca 16 procent jmf 2011 medan vi senaste månaderna (perioden marsapril) ökat med 4 procent jmf Den främsta orsaken till den lägre ökningstakten i framförallt mars var en ovanligt hög sjukfrånvaro på centraloperation. För att klara köerna bättre kommande månader är det absolut nödvändigt med en bra bemanning och hög beläggning på centraloperation så att ökningstakten från början av året kan fortsätta. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? 1) Väntelistan genomlyses kontinuerligt inom samtliga områden. Arbetet har lett till att en del patienter har avförts från väntelistan vilket minskat antalet väntande totalt sett. 2) Sluss-in projekt på centraloperation som bl. a. innebär tidigare operationsstarter på morgonen. 3) Öka antalet seriedagar på centraloperation, dvs. göra flera likartade ingrepp på samma sal och dag. 4) Fokus på produktionsstyrning för att få ut ännu mer produktion per sal och tillgänglig personalresurs. 5) Dagkirurgisk enhet har startats inom centraloperation för att förbättra det dagkirurgiska patientflödet. Har redan gett stora effekter på framförallt handkirurgens kösituation. 6) Divisionen behöver utöka sin operationskapacitet både i form av salar men även personal. Det har nu startats ett sjukhusövergripande projekt som skulle kunna bidra med att öka divisionens operationskapacitet.

14 6(7) 7) Utöver ovanstående pågår det en rad åtgärder inom respektive verksamhetsområde, exempelvis extrasatsningar inom flera områden samt diskussioner om ökat samarbete med Lasarettet i Enköping och externa vårdgivare. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Trots ett negativt hack i utvecklingen av väntetidssituationen bedömer vi att åtgärder är på gång som kommer att förbättra läget successivt. Neurodivisionen Kömiljard mars andel inom 60 dagar Kömiljard april andel inom 60 dagar Vårdgaranti mars andel inom 90 dagar Vårdgaranti april andel inom 90 dagar Plastik o käk 74% 70% 82% 79% ÖNH 66% 60% 80% 80% Ögon 88% 83% 96% 94% Neurokirurgi 63% 60% 74% 73% Neurodiv totalt 77% 71% 87% 85% Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Plastik o käk: Fortsatt förbättring, målet för kömiljard nås denna månad. Fortsatt utveckling under våren beror på stabilitet i anestesi/op personalresurser. Arbete pågår med att förbättra planering samt åstadkomma ökade operationsresurser. ÖNH: Produktionen har ökat med 71 operationer(9%) och antal operationstimmar har ökat med 65 timmar(8%) i jämförelse med samma period 2011 men vi klarar bara vårdgarantin och ej kömiljards kraven. Medicinska prioriteringar samt begränsade operations- resurser är orsaken till detta. Neurokirurgi: Trots en ökad produktion med all time high produktion i januari 2012 nås inte målet på grund av att efterfrågan på neurokirurgin har ökat. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? ÖNH: Vi följer vår produktionsplanering och försöker utnyttja alla möjliga tillfällen att ytterligare öka produktionen. Neurokirurgi: Förbättrad produktionsplanering och genomgång av verksamheten samt utökat antal vårdplatser på NIVA. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? ÖNH: Svårt att förutsäga nu. Neurokirurgi: Till årets slut. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Plastik o käk: Nej förutsatt säkerställande av tillgång till anestesi/op resurs i samband med riksjukvårdsuppdraget för brännskador för att undvika reducerad produktion av övrig plastikkirurgi/käkkirurgi/önh kirurgi.

15 ÖNH: Vi får analysera om inflödet ökar. Det är möjligt att vi nu har en så pass bra tillgänglighet på mottagningen som genererar fler operationer och då bör vi öka resurserna på operation. Neurokirurgi: Förprojektering för ombyggnation av två operationssalar för att öka produktionen. 7(7) OTM-divisionen Kömiljard mars andel inom 60 dagar Kömiljard april andel inom 60 dagar Vårdgaranti mars andel inom 90 dagar Vårdgaranti april andel inom 90 dagar Thoraxkirurgin 89% 89% 100% 98% Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Thoraxkirurgin klarar målen för kömiljarden. Kön till thoraxkirurgisk behandling väsentligen stabil efter den ökning av antalet operationer som skett sedan slutet av KB-divisionen Kömiljard mars andel inom 60 dagar Kömiljard april andel inom 60 dagar Vårdgaranti mars andel inom 90 dagar Vårdgaranti april andel inom 90 dagar Gynekologi 43 % 51 % 45 % 65 % Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minska produktion? Minskat utrymme för benigna operationer pga ökning av gyn canser samt att vi fått bröst canser processen. Förbättring pga riktade satsningar två fredagar i april. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Ytterligare riktad satsning för operation av framfall och inkontinens planeras under juni. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Då cancer patienterna går först för både gyn och bröstkirurgin begränsas. Operationsutrymmet (saknas op sjuksköterskor) varför det är tveksamt om vårdgarantin och kömiljarden kommer att uppnås trots riktade satsningar som planeras även under hösten. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Se ovan Uppsala den 15 maj 2012 Annemieke Ålenius Administrativ direktör

16 Ärende Dnr PS Ekonomiavdelningen Gustaf af Ugglas Tfn E-post Produktionsstyrelsen Förändring av premie för frisktandvård Förslag till beslut Produktionsstyrelsen föreslår att landstingsstyrelsen beslutar att Folktandvården höjer sin premie för frisktandvård med sammanlagt 7,8 % för åren Ärende Premierna för frisktandvården har legat stilla under den senaste treårsperioden då nivåerna följer avtalstidens längd som är just tre år. Inför förnyelse av avtalen har Folktandvården genomfört en översyn av priserna och resultatet visar att enbart personalkostnaderna har ökat med 9 procent under de senaste tre åren. Resultatmässigt så visar frisktandvården nära ett nollresultat för Med ökade kostnader under 2012 och 2013 så kommer frisktandvården att visa ett underskott om priserna inte justeras upp. Mot bakgrund av ovanstående föreslås Folktandvården höja premierna för frisktandvård. Höjningarna som föreslås innebär både höjningar och sänkningar i prislistan beroende på premiegrupp, se tabell nedan. Premiegrupp: Nu gällande pris/år Föreslaget nytt pris/år Föreslaget nytt pris/mån Prisförändring (kr/mån) Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

17 2 (2) Föreslaget bruttopris per år utan avdrag för allmänt tandvårdsbidrag (150 kr per år ålder år och 300 kr per år ålder och 75+ år). Prishöjningen innebär att premien för frisktandvård i Folktandvården i Uppsala län ligger i nivå med eller under medelpriset för landet. Undantag är de två högsta premieklasserna där priset ligger högre, men för dessa premieklasser föreslås en sänkning av priset. Delges: Landstingsstyrelsen

18 Ärende Dnr PS Produktionsdirektör Andreas Endrédi Produktionsstyrelsen Flytt av Hospice Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar: att ge sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset i uppdrag att utreda förutsättningarna för att flytta Hospice i enlighet med de riktlinjer som ges i detta ärende och att utifrån det som framkommer i utredningen presentera ett förslag till genomförandeplan för att flytta Hospice. att en redovisning av utredningen samt förslag till genomförandeplan presenteras vid produktionsstyrelsens sammanträde i oktober 2012 att ge sjukhusdirektören i uppdrag att säkerställa att den lokal som planeras vid Geneticum utformas på ett ändamålsenligt sätt. Detta både med hänsyn till Hospice verksamhet och med hänsyn till förutsättningarna att skapa ett Palliativt centrum Ärendet Bakgrund Ett samarbete har funnits under många år mellan de kommunala enheterna Omtanken och Tindran och landstingets Hospiceenhet. Kommunen organiserar även ett palliativt rådgivnings- och sjukvårdsteam med sjuksköterskor och undersköterskor. Teamet sköter palliativ vård i hemmet. Landstinget står för läkarresursen i teamet. Dessa verksamheter har funnits i samma fastighet på Kronparksgården vid Ultuna. Kommunens verksamheter kommer att flytta till nya lokaler i Geneticum. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

19 2 (2) Inriktning Landstinget är angelägen om att vidareutveckla samarbetet med Uppsala kommun kring patienter i livets slutskede. Ambitionen är att den vidare samverkan ska ske i ett Palliativt centrum och att kommunens och landstingets verksamheter ska arbeta mer integrerat än idag. Bedömningen är att en direkt fysisk närhet mellan kommunens och landstingets enheter är en förutsättning för detta. En tydlig inriktning är därför att även landstingets Hospiceenhet ska flytta till Geneticum i syfte att säkerställa och vidareutveckla samverkan kring dessa patienter. Utredning Sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för en flyttning av Hospice. Utredningen ges följande direktiv: Utgångspunkt är den politiska ambition och inriktning som beskrivs ovan En riskanalys ska göras som belyser risker förknippade med en flyttning av Hospice inklusive de nya lokalernas utformning. Även sjukhusets möjligheter att hantera dessa risker ska beskrivas. En ekonomisk kalkyl för flyttning av Hospice ska upprättas. I kalkylen ska beskrivas vilka ekonomiska effekter som uppkommer för Akademiska sjukhuset och hur dessa fördelar sig under perioden Eventuella andra konsekvenser av att flytta Hospice beskrivs. Redovisning av utredningen sker vid Produktionsstyrelsens sammanträde i oktober Genomförandeplan Sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset ges i uppdrag att presentera en genomförandeplan för att flytta Hospice. Genomförandeplanen ska bygga på det som framkommer i utredningen Delges: Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset

20 Ärende 75 Rapport om inkomna överprövningar på upphandlingar där tilldelningsbeslut fattats av PS Datum för inkommen överprövning Diarienummer eller löpnummer Domstol Ärenderubrik Företag/organisation som överprövat beslutet Beslut UPPH Förvaltningsrätten i Uppsala Transporttjänster Drift av yttre transport Väntar fortfarande på besked vad som händer med vår avbrytande av upphandlingen. Sodexo AB

21 Dnr PS HR-avdelningen Lotta Halling, HR-direktör Tfn Produktionsstyrelsen Lägesrapport - arbete för personer med funktionsnedsättning Rekrytering, praktikplatser och samarbete med Arbetsförmedlingen Landstinget har träffat representanter för Arbetsförmedlingen som är mycket positiva till ett samarbete för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att komma ut på arbetsmarknaden. Ett fåtal medarbetare med funktionshinder har hittills kunnat anställas på ordinarie arbete. Nästa steg i arbetet blir att se över organisationen för att se om det går att skapa någon form av system för att identifiera lämpliga lediga tjänster ute på förvaltningarna för att sedan lämna över dessa till Arbetsförmedlingen för matchning mot arbetslösa kandidater. Arbetsförmedlingen har vidare ett stort behov av praktikplatser för till exempel arbetsträning, arbetsprövning samt arbetslivserfarenhet. De ska se över hur behoven ser ut med tanke på vår verksamhet och vi ska inventera om vi har möjlighet att erbjuda praktikplatser. Arbete pågår med detta Feriejobb Landstinget har utökat riktade ferieplatser direkt mot ungdomar med funktionshinder med ett antal platser till sommaren Rekryteringen till dessa platser sker via vår egen verksamhet inom habiliteringen. Utbildning Landstinget arrangerade i början av maj en halvdagsföreläsning för alla medarbetare inom HR-funktionen i landstinget. Syftet med föreläsningen var att öka kunskapen kring likabehandlingsfrågor bland medarbetarna inom landstingets HR-funktion så att de på ett bra sätt kan utgöra stöd för chefer i till exempel rekryteringsärenden och i att tänka mångfalt. Landstinget har börjat planera för att arrangera en mångfaldsdag riktad mot chefer inom landstinget under hösten Syftet med mångfaldsdagen är att lyfta intresset för likabehandlingsfrågorna inom landstinget och däribland frågan hur landstinget skulle kunna medverka till att fler personer med funktionsnedsättning kan etablera sig på arbetsmarknaden. Landstinget har tidigare utarbetat ett dialogverktyg för att bibehålla och utveckla medarbetarskapet. Detta dialogverktyg, som kan användas av chefer på Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

22 2 (2) arbetsplatsnivå, ska utökas med ett avsnitt om likabehandling utifrån diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen, däribland funktionshinder. Upphandling Landstinget har i riktlinjerna till den nya upphandlingspolicyn på förslag en skrivning som innebär att krav ställs på leverantören att verka för att personer med funktionsnedsättning kan etablera sig på arbetsmarknaden.

23 Dnr PS HR-avdelningen Lotta Halling, HR-direktör Tfn Produktionsstyrelsen Förslag på införande av incitament/system för resultatdelning Bakgrund Ett av landstinget strategiska mål är att vara en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. För att säkra den framtida personalförsörjningen krävs att landstinget kan erbjuda ett intressant och stimulerande arbete med god arbetsmiljö. Utöver en väl fungerande lönebildning bidrar olika former av belöningssystem exempelvis incitament/system för resultatdelning till att landstinget kan behålla och rekrytera rätt kompetens. Incitament ska stimulera till att skapa ett bra resultat och bidra till att styrningen mot uppsatta mål kan göras ännu tydligare samt att kostnaderna anpassas till intäkterna. Utifrån den politiska viljan som finns angiven i förslag till landstingsplan har en arbetsgrupp under koncernledningen arbetat fram ett förslag på modell för incitament/system för resultatdelning. I gruppen har ingått Per Elovsson, primärvårdsdirektör, Eva Ljung, folktandvårdsdirektör, Ingrid Persson, HR-direktör Akademiska sjukhuset, Eva Wikström, förhandlingschef, Marie Osterman-Hallquist, controller samt Lotta Halling, HR-direktör. Incitament/system med resultatdelning finns idag i fem landsting/regioner, Sörmland, Gävleborg, Västmanland, Västra Götaland, och Stockholm. Det är framförallt inom folktandvården och primärvården som olika incitamentssystem har införts. Förslaget syftar till att: Ge förvaltningen och därigenom landstinget möjlighet till ökad kvalitetsutveckling i verksamheten som kommer patienterna till godo. Förbättra det ekonomiska resultatet. Öka medarbetarnas engagemang och delaktighet i det kontinuerliga förbättringsarbetet.

24 2 (2) Grundförutsättningar för att incitament/system för resultatdelning ska kunna erbjudas För att nå målet med incitament krävs enkla och tydliga ekonomiska styrningsprinciper. Incitament/system för resultatdelning ska vara självfinansierad. En annan grundläggande ekonomisk förutsättning är att förvaltningen har ett positivt eget kapital. Ett positivt resultat/överskott i förvaltningen krävs samtidigt som måluppfyllelse nås vad gäller samtliga mål i styrkort/vårdavtal. Det är resultatet utöver fastställt resultatmål i kronor som ska fördelas. Fördelningsprinciper och nivåer Fördelningen av mer-resultatet sker enligt modell 70/ procent av mer-resultatet fördelas som incitament till medarbetarna. Sociala avgifter ska inkluderas inom ramen för de 70 procenten. 30 procent tillfaller förvaltningen. Maxtak för utdelningen är ett halvt basbelopp per medarbetare (2012 helt basbelopp kronor ) Incitamentet utges kollektivt med lika belopp oavsett yrkeskategori. Det omfattar samtliga tillsvidareanställda medarbetare och de visstidsanställda medarbetare som uppfyller det årsarbetstidskrav som landstinget beslutat. Grunden för beräkningen av medarbetarens andel av mer-resultatet är den faktiska årsarbetstiden. För att en medarbetare ska få del av incitament/resultatdelning krävs att medarbetaren har arbetat minst 500 timmar aktuellt år. Beräkningsgrunder för deltids/visstidsanställda och föräldralediga kommer att tydliggöras. Incitament utbetalas, utifrån den enskilde medarbetarens val, antingen i pengar eller pensionsavsättning. Utbetalningen sker i april nästkommande år. Förvaltningschef beslutar om incitament/resultatdelning när samtliga villkor för resultatdelning är uppfyllda. Förslag till beslut: Produktionsstyrelsen föreslår att landstingsstyrelsen beslutar - att införa incitament/resultatdelning i ett första steg fr.o.m. 1 juli 2012 inom Folktandvården samt inom vårdcentralsuppdraget i landstingets Primärvård i egen regi - att utvärdera effekterna av incitament/resultatdelning under år 2014 Lotta Halling HR-direktör Andreas Endredi Produktionsdirektör

25

26 Ärende 78 FÖRSLAG TILL BESLUT Produktionsdirektören f.v.b.t Produktionsstyrelsen Behovsanalys Bussdepå med biogasanläggning för stadsbussar i Uppsala I samband med den upphandling för regionens kollektivtrafik som genomförts av Upplands lokaltrafik (UL) har kravet på en ökning av andelen fossilfritt bränsle till 90 % fram till år 2020 funnits med. Befintlig stadsbussdepå innehåller närmare 166 bussar som kör kollektivtrafik samt ca 20 bussar som kör annan trafik åt kommunen och antalet ökar med minst 3-4 bussar per år för att klara det ökande resandet. Stadstrafiken sköts idag av Gamla Uppsala Buss (GUB) som är ett av landstinget helägt bolag. Området där befintlig depå ligger är för trång och området skall bebyggas med bostäder. Placering av ny stadsbussdepå bör utredas i en förstudie där insamling av befintligt material kan kompletteras med nya intervjuer. De utredningar som gjorts visar delvis på stora olikheter och förutsättningarna för stadsbusstrafik skiljer sig jämfört med regionbusstrafiken i visst hänseende. Detta bör klargöras i förstudien för att kunna komma fram till den bästa placeringen för en ny stadsbussdepå. Parallellt med detta bör en dialog föras med Uppsala kommun angående fortsatt hyresavtal för befintlig depå då även tidsaspekten kan bli en fråga att ta hänsyn till. Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att att att genomföra en förstudie för att utreda placering av ny bussdepå för stadstrafiken. Kostnad bedömd till 4,3 Miljoner kronor. tre alternativ skall redovisas i förstudien: 1. Fyrislund 2. Kungsängens gård 3. En kombination av 1 och 2 samråd i ärendet ska ske med kollektivtrafiknämnden Summa bedömd investering i förslaget är 736 miljoner enligt tidigare beslut. Bakgrund Upplands lokaltrafik (UL) har i samband med att en operatörsneutral bussdepå för regiontrafiken byggts i Fyrislund Uppsala utrett regiontrafikens framtida behov av nya depåer. Parallellt med detta har det inom Uppsala kommun pågått en utredning om ny bussdepå för stadsbussarna.

27 2 (3) I och med att den nya kollektivtrafikförvaltningen tagit över huvudmannaskapet för både regionbussar och stadstrafik samordnas detta i Landstingets regi. UL har ett övergripande miljömål som är en 90 % fossilfri kollektivtrafik 2020, samt ökning av kollektivtrafik med +5 %/år. Motsvarande mål fanns inte inom Gamla Uppsala Buss (GUB) organisation som ansvarar för stadstrafiken. Man har idag ett miljömål som säger 50 % av körda kilometer skall genomföras med förnyelsebart bränsle till Tidigare utredningar om flytt av befintlig stadsbussdepå belägen i Industristaden i Uppsala grundar sig på att befintlig depå ligger inom ett idag tätbebyggt område som planlagts för bostäder. Någon möjlighet till expansion finns inte inom området och det behovet finns då målet är att fördubbla resandet med kollektivtrafik till Man har idag ett hyresavtal med Uppsala kommun till årsskiftet De alternativ som föreslås utredas närmare är har tidigare utretts dels av UL och dels av GUB. Placeringen bygger på viljan att av logistiska skäl minimera tomkörning och tillgång till biogastankning. En utgångspunkt är också att se över möjligheterna att utnyttja närheten till befintlig anläggning med motsvarande verksamhet. Placeringen måste vara sådan att det är möjligt för personalen att komma dit vid olika tider på dygnet. Slutligen är bussdepåer ytkrävande och ska ge möjlighet till expansion i linje med planerad trafikvolymökning. Mål och syfte Befintlig stadsbussdepå ligger idag efter Kungsgatan i Industristaden, Uppsala, och depån hyrs för närvarande av Uppsala kommun. Området har under de senaste åren väsentligt ändrat karaktär och består idag till stor del av bostäder. Depån är trång för stadstrafiken och någon möjlighet till expansion inom området finns inte. Det finns heller ingen möjlighet att öka användningen av gas inom befintlig depå. Området är planlagt för bostäder och kontor och hyresavtalet sträcker sig till årsskiftet och behöver därför omförhandlas. Uppsala kommun och Gamla Uppsala Buss har under åren som gått gjort en rad olika utredningar för att hitta alternativ och plats för ny depå. Tidigare har UL och GUB varit åtskilda men tillhör numera samma organisation. UL har tidigare utrett skäl för att själva ta ansvar för depåer, såsom i Fyrislund. De tyngsta skälen är dels att det är generellt svårt att hitta mark för lokalisering av denna typ av miljöpåverkande anläggning samt att verksamheten kan pågå över lång tid, dels ställs särskilda krav på anläggning och säkerhet i form av miljö och arbetsmiljö samt genom omställningen av drivmedel.

28 3 (3) Erfarenheterna från andra trafikhuvudmän i landet visar även att man uppnår en bättre upphandlingssituation av busstrafik när depålokaliseringen är given samt att det blir en över tiden bättre samordning/utnyttjande av erbjudna depåanläggningar. UL har historiskt inte tagit ansvar för depåanläggningar. Ansvaret har legat på trafikföretagen att lösa egna behov. Ägardirektivet om fossilfri busstrafik grundad på biogas förutsätter att UL ansvarar för depåer och depåernas lokalisering. En komplett gastankningsanläggning i en depå är en stor investering. Det är inte en typ av infrastruktur som kan flyttas var tionde år i samband med att nya trafikkontrakt börjar gälla. För stadsbussarna har man ett avtal med Uppsala Vatten angående produktion av biogas för trafiken. En egen biogasanläggning behöver därför inte bli aktuell om man kan fortsätta leverera gas som idag via en pipeline. För att klara en utbyggd fossilfri stadsbusstrafik har diskussioner förts med Uppsala Vatten om en utbyggnad av befintlig biogasanläggning och man har fått ett positivt besked. Sammanfattning av förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att att genomföra en förstudie för att utreda placering av ny bussdepå för stadstrafiken. Kostnad bedömd till 4,3 Miljoner kronor. tre alternativ skall redovisas 1. Fyrislund 2. Kungsängens gård 3. En kombination av 1 och 2 Förslagsställare: Thord Hägg Förvaltningsdirektör Landstingsservice Bilaga: 1. Behovsanalys bussdepå för stadsbussar i Uppsala

29 Handläggare Datum Diarienummer Projektavdelningen LSU SID 1 AV 14 BEHOVSANALYS Bussdepå med biogastankning för stadsbussar i Uppsala Projektnr Beslut Fortsatt utredning med inplacering, förstudie Thord Hägg Förvaltningschef Landstingsservice Johan Wadman Trafikdirektör Förvaltningschef Kollektivtrafikförvaltningen

30 . Sid 2 (14) 0 BAKGRUND, SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD 0.1 Bakgrund Upplands lokaltrafik (UL) har i samband med att en operatörsneutral bussdepå för regiontrafiken byggts i Fyrislund Uppsala utrett det framtida behovet av hela regiontrafikens behov och dess behov av nya depåer. Parallellt med detta har det inom Uppsala Kommun pågått en utredning om ny bussdepå för stadsbussarna. I och med att den nya kollektivtrafikförvaltningen tagit över huvudmannaskapet för både regionbussar och stadstrafik samordnas detta i Landstingets regi. UL har ett övergripande miljömål är en 90% fossilfri kollektivtrafik tom 2020, samt ökning av kollektivtrafik med +5%/år, detta bör fastställas av Kollektivtrafiknämnden. Motsvarande mål fanns inte inom Gamla Uppsala Buss (GUB) organisation som ansvarar för stadstrafiken. Man har idag ett miljömål som säger 50% av körda kilometer skall genomföras med förnyelsebart bränsle till Tidigare utredningar om flytt av befintlig stadsbussdepå belägen i Industristaden i Uppsala grundar sig på att befintlig depå ligger inom ett idag tätbebyggt område som planlagts för bostäder. Någon möjlighet till expansion finns inte inom området och det behovet finns då målet är att fördubbla resandet med kollektivtrafik till Man har idag ett hyresavtal med Uppsala Kommun till årsskiftet Sammanfattning I samband med den upphandling för regionens kollektivtrafik som genomförts av UL har kravet på fossilfri till 90% fram till år 2020 funnits med. Befintlig stadsbussdepå innehåller idag 166 bussar som kör kollektivtrafik samt ca 20 bussar som kör annan trafik åt kommunen såsom färdtjänst och förskolebussar och det ökar med minst 3-4 bussar per år för att klara det ökande resandet. Målet med att öka resandet med kollektivtrafik med 10% per år tillgodoses i och med ökningen av antal bussar samt att de bussar som byts ut när de faller för ålderssträcket byts ut mot större bussar till stor del. Stadstrafiken sköts idag av Gamla Uppsala Buss (GUB) som är ett av landstinget helägt bolag inklusive bussförare och övrig personal. Området där befintlig depå ligger är för trång och området skall enligt plan bebyggas med kontor, bostäder och annan verksamhet. 0.3 Förslag till åtgärd och beslut Olika alternativ till lösningar angående depålösning för genomförts. Stadstrafiken har ett annat behov av närhet till depån än regiontrafiken då man byter bussar runt 6 gånger/dag. Nollalternativ: Ingen åtgärd, dvs bussuppställning bedrivs på befintliga plats utan ändring. Alternativet utgår då detta inte gör det möjligt expandera och att öka användandet av biogas då man inte kan få tillstånd att ha mer gas på området. Man är väldigt trångbodda idag och man vet inte hur länge och till vilken kostnad man kan förlänga hyresavtalet när det löper ut. Uppsala kommun vill exploatera befintligt depåområde med bostäder och annan verksamhet.

31 . Sid 3 (14) Alternativ 1: Placering i Fyrislund för 150 bussar Placering av 150 bussar i direkt anslutning till befintlig regionbussdepå. Vissa funktioner kan samnyttjas med regiondepån, hur detta kan ske utreds vidare. Nuvarande detaljplan tillåter en depå för 110 bussar och det pågår en detaljplaneändring att utöka till 150 bussar. Utreds vidare i senare skede. Biogastankning till befintlig depå sker idag med gas i pipeline från biogasanläggningen vid Kungsängens gård. En eventuell dragning av pipeline från biogasanläggningen till Fyrislund har diskuterats och bör studeras närmare i förstudien alternativt får gas fraktas på flak. Vid flytt till Fyrislund så måste ytterligare en depå byggas omgående då en depå med 150 bussar inte kan rymma det behov som finns idag och inte möjliggör en expansion. Fördelar: Troligen billigaste alternativet. Troligen det snabbaste alternativet då detaljplanen redan medger ett depåområde till. Antalet bussar i detaljplan ökas från 110 till 150. Förhållandevis bra markförhållanden. Samutnyttjande med regionbussdepå. Nackdelar: Depåstorleken räcker inte för att täcka stadstrafikens behov. Ytterligare depå behöver byggas omgående. Två separata depåer kräver mer servicepersonal. Detta gynnar inte kollektivtrafiken då en större kostnad måste läggas på service och inte kan öka trafiken. Nytt tillstånd erfordras för utökad användning av gasanvändning. Begränsar expansion av övriga verksamheter i området. Möjlighet att dra en pipeline från Kungsängens gård till Fyrislund behöver utredas i förstudie. Långa tomkörningar för stadstrafiken och problem med transporter för bussförarna att ta sig till och från depån vid bussbyten. Särskilda bilar eller minibussar måste troligen trafikera sträckan för att täcka behovet. Detta gynnar inte kollektivtrafiken då en större kostnad måste läggas på service och trafiken inte kan ökas. Utredningar om tomkörningar finns framtagna av både GUB och UL, behöver utredas djupare. Risk för trafikproblem vissa tider när alla bussar ska ut i trafik ungefär samtidigt. Utredningar finns framtagna av GUB respektive UL som behöver utredas vidare. Uppsala Kommun är inte så positiva till ytterligare en depå i området eftersom det begränsar annan expansion i området främst på grund av gashanteringen och de skyddsavstånd som krävs. Marken ses som för värdefull. Personalparkeringar behövs pga av avståndet från centrum. Alternativ 2: Placering vid Kungsängens Gård Placeringen har utretts och är ur ett tomkörningshänseende bra för stadstrafiken. Det pågår även i kommunen en spårvagnsutredning som hänvisar till denna plats som lämplig för en depå för spårvagnarna. Förhandlingar om försäljning av mark mellan fastighetsägaren Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala Kommun har påbörjats i ett tidigare skede. Ny detaljplan krävs.

32 . Sid 4 (14) Fördelar: Tomkörningar minimeras, många busslinjer passerar Kungsängens gård dagligen som bussförarna kan nyttja om de slutar sina turer någon annanstans. En direktledning för tankning av biogas är möjlig då det är väldigt nära bioagasanläggningen och minimerar kostnaderna för detta. Möjlighet att hela verksamheten får plats på en depå en längre tid. Ett bättre alternativ då man inte kommer bygga ut staden åt det hållet inom överskådlig tid. Översiktsplanen visar att detta område inte skall expanderas. Önskemålet från GUB är en stor stadsbussdepå som rymmer hela verksamheten upp mot 200 bussar och när ytterligare expansionsutrymme krävs en sub-depå på annan plats. Personalparkeringen kan minimeras då samma förfarande som idag med behovsprövning av parkering som hålls av arbetsgivaren kan användas. De flesta cyklar till jobbet. Nackdelar: Geoteknisk undersökning visar att man måste kompensationsgrundlägga eller lägga överlast innan arbetena kan påbörjas. Tidsåtgång ca 1 år. Längre tid tills depån står klar för användning än alternativ 1. Detaljplaneändring krävs. Tidsåtgång ca 2 år. Eventuella samordningsvinster med regionbussdepån uteblir. Alternativ 3: Placering av depå på 2 ställen Fyrislund/Kungsängens Gård Alternativ med två olika depåer. Behöver kontrolleras om ett alternativ med olika funktioner på 2 ställen kan fungera i förstudie. Fyrislund: verkstäder för planerat underhåll/tvättning/uppställning/tankning Kungsängens Gård: uppställning/tankning/tvättning Fördelar: Eventuella samordningsvinster med regionbussdepån. Kan byggas kort efter varandra. Fyrislundsdepån troligen först då detaljaplanearbetet i princip är klart. Eventuellt kan delar av nuvarande depåyta lämnas då den är nya är färdigställd. Expansionsmöjligheter för stadstrafiken säkras för överskådlig framtid. En direktledning för tankning av biogas kan anordnas på Kungsängens gård och gastankning med flytande gas i Fyrislund på samma sätt som för regiontrafiken. Tomkörningar minskar jämfört med depåalternativ 1, bussbyten under dagen kan troligen ske vid Kungsängens gård. Nackdelar: Vissa funktioner blir dubbla framförallt tvättning. Större personalstab för service krävs då det måste finnas på två ställen. Svårigheter med logistik och planering. Långa tomkörningstider för viss del av bussarna. 0.4 Förordande av alternativ/ handlingsalternativ Det alternativ som bedöms bäst svara mot ställda krav, ur såväl ett verksamhets-, ekonomiskt- som ett fastighets- och serviceperspektiv, kan inte avgöras i behovsanalysen utan placering bör utredas förutsättningslöst i förstudie. Vid placering i Fyrislund kan befintlig anläggning samnyttjas till viss del och det bör

33 . Sid 5 (14) utredas vidare liksom kostnader för tomkörningar, trafikflöden mm. Placering vid Kungsängens gård minimerar tomkörningar och stadstrafiken får en enklare logistik. 0.5 Förslag till åtgärd och beslut Placering av ny stadsbussdepå bör utredas i en förstudie där insamling av befintligt material kan kompletteras med nya intervjuer och kompletterande utredningar. De utredningar som gjorts visar delvis på stora olikheter. Förutsättningarna för stadsbusstrafik skiljer sig jämfört med regionbusstrafiken i vissa fall. Detta bör klargöras i förstudien för att kunna komma fram till den bästa placeringen för en ny stadsbussdepå. Parallellt med detta bör en dialog med Uppsala Kommun angående fortsatt hyresavtal för befintlig depå föras då även tidsaspekten kan bli en fråga att ta hänsyn till. Det bör samtidigt utredas om stadstrafiken skall upphandlas eller om GUB som egen utförare skall tilldelas stadstrafiken när nuvarande avtal löper ut. 1. SYFTE OCH MÅL MED FÖRÄNDRING Befintlig stadsbussdepå ligger idag efter Kungsgatan i Industristaden, Uppsala, och depån hyrs av Uppsala Kommun som är fastighetsägare. Området har under de senaste åren väsentligt ändrat karaktär och består idag till stor del av bostäder. Depån är idag trång för stadstrafiken och någon möjlighet till expansion inom området finns inte. Det finns heller ingen möjlighet att öka användningen av gas inom befintlig depå. Området är planlagt för bostäder och kontor och hyresavtalet sträcker sig till årsskiftet och behöver därför omförhandlas. Uppsala Kommun och Gamla Uppsala Buss har under åren som gått gjort en rad olika utredningar för att hitta alternativ och plats för ny depå. Tidigare har UL och GUB varit åtskilda men tillhör numera samma organisation. UL har utrett skäl för att själva ta ansvar för depåer, såsom i Fyrislund. De tyngsta skälen är dels att är det generellt är svårt att hitta mark för lokalisering av denna typ av miljöpåverkande anläggning samt att verksamheten kan pågå över lång tid. Det ställs särskilda krav på anläggningar av detta slag och säkerhet i form av miljö och arbetsmiljö samt genom omställningen av drivmedel. Erfarenheterna från andra Trafikhuvudmän i landet visar även att man uppnår en bättre upphandlingssituation av busstrafik när depålokaliseringen är given samt att det blir en över tiden bättre samordning/utnyttjande av erbjudna depåanläggningar. UL har historiskt inte tagit ansvar för depåanläggningar. Ansvaret har legat på trafikföretagen att ombesörja egna behov. Ägardirektivet om fossilfri busstrafik grundad på biogas utgör också förutsättning för att UL ansvarar för depåer och dess lokalisering. En komplett gastankningsanläggning i en depå är en stor investering. Det är inte en typ av infrastruktur som kan flyttas var tionde år i samband med att nya trafikkontrakt börjar gälla. För stadsbussarna har man ett avtal med Uppsala vatten angående produktion av biogas för trafiken. En egen biogasanläggning blir inte aktuell om man kan fortsätta leverera gas som idag via en pipeline. För att klara en utbyggd fossilfri stadsbusstrafik har diskussioner förts med Uppsala Vatten om en utbyggnad av befintlig biogasanläggning och man har fått ett positivt besked.

34 . Sid 6 (14) Koncernnyttan: Genom att själv stå för bussdepåer och tankningsmöjligheter för bussoperatörerna så kan man säkerställa att de krav man har uppfylls. 2. ÖNSKEMÅL OM FÖRÄNDRING Flytt av befintlig stadsbussdepå är nödvändig för att kunna expandera i den takt som krävs i och med målsättningen att fortsätta med för att öka resandet med kollektivtrafik. Befintlig depå är för liten även om den fungerar förhållandevis bra. Hur en ny depå kan gestaltas och vad den bör innehålla finns delvis framtaget i en utredning av GUB. Denna är ett bra underlag för framtida arbete i förstudie och program. 2.1 Kända pågående projekt och utredningar i anslutning till aktuellt projekt: Redovisning av kända pågående projekt med möjlig påverkan på aktuellt projekt, bevakning, samordning och eventuella åtgärder görs i förstudie eller programskedet. 1. Regionbussdepåer i Enköping, Tierp och Östhammar 2.2 Nyttjande av lokalerna Av annan verksamhet: Anläggningarna är specialbyggda för kollektivtrafik och kan inte i nuläget bedömas användas till någonting annat. 3 FRAMTIDSBEHOV 3.1 Ägarens perspektiv på utveckling i framtiden, ca 5 års sikt Möjliggöra för verksamheten att uppfylla sina mål avseende ökad trafikmängd och fossila bränslen. Fördel med att äga depåer själva eller i alla fall att styra vad de ska innehålla. Upphandling kan göras och stadstrafiken konkurrensutsättas. 3.2 Verksamhetens perspektiv på utveckling i framtiden, ca 5 års sikt Kollektivtrafikförvaltningens mål är att miljöcertifiera UL. Miljömålet är att fram till 2020 skall 90% av körda kilometer ske med fossilfria bränslen och resandet med kollektivtrafik skall fördubblas. Detta kan underlättas genom att UL tillhandahåller bussdepåer som i sin tur underlättar för entreprenören att uppfylla ställda krav. För att klara detta mål för stadstrafiken behöver gasanvändningen ökas och även alternativ såsom hybridbussar el-gas ses över. För att klara de mål som finns för UL sedan tidigare och som sannorlikt kommer implementeras även för stadstrafiken krävs en ny depå. 3.3 Sammanfattning av fastighetens och byggnadens tekniska behov i framtiden Depån dimensioneras för samtliga busstyper, inkl ledbussar/dubbeldäckare. Bussarna skall kunna tvättas, tankas och städas invändigt en gång per dygn. Planerat underhåll och eventuellt även lackning skall kunna genomföras inom anläggningen i dess verkstäder. Arbetslokalerna ska dimensioneras för rätt antal personer och bussar. I anläggningen

35 . Sid 7 (14) ska finnas utrymmen för ombyte, dusch och pausutrymme. Anläggningen behöver personalparkering vid uppställningsytan. Anläggningen ska vara rimligt optimerad ur ett LCC-perspektiv (Life Cycle Cost). 4. OSÄKERHETSFAKTORER OCH RISKER En ny kollektivtrafiklag antogs i juni 2010 som medger att privata bolag kan ansöka om att köra vissa linjer, det finns ingen garanti på ensamrätt om en viss linje. Detta var innan lagens införande en stor osäkerhetsfaktor. Utfallet har varit väldigt blygsamt runtom i landet och endast ett fåtal privata linjer finns främst för att det är svårt att få lönsamhet i kollektiven. En viss osäkerhet i hur det kontraktsmässigt går att styra en bussoperatör att hyra en specifik anläggning för den trafik som upphandlats råder. I dag finns inga kända platser där en entreprenör inte använder sig av erbjuden depå. Osäkerhet i hur framtidens kollektivtrafik ser ut, i vilken takt den ökar finns även vilka drivmedel mm som kommer användas på sikt. Utredningar finns som förutspår en brist på biogas. Nya tekniker utvecklas kontinuerligt för att kunna följa de miljökrav som finns och som säkerligen höjs i framtiden. Det är därför viktigt att göra en flexibel depå både vad gäller expansionsmöjlighet och den tekniska försörjningen. Upphandlingsförfarande av stadsbusstrafiken i framtiden kan påverka om satsning skall göras på en egen depå. Måste fastställas internt. 5. BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN 5.1 Verksamheten Olika typer av verksamhet pågår inom depåområdet. Dels administrativt arbete, planerat underhåll av bussar och daglig skötsel. Bussförarna påbörjar och avslutar oftast sina pass på depån samt byter buss under dagen och har rast. Totala ytbehovet för depåområdet har i tidigare utredningar beräknas till ca m2 och det bör finnas möjlighet till expansion. Beräknat behov för en stadsbussdepå är 200 bussar. Tidigare utredningar visar på att detta är i största laget och bör ligga runt 150 bussar. Befintlig depå har idag 166 bussar för kollektivtrafik samt minst 20 bussar för annan trafik och det fungerar. Logistik- och trafikstudie bör utföras dels på en stadsbussdepå med 200 bussar samt alternativet med en stadsbussdepå för 150 bussar bredvid en regionbussdepå med 80 bussar. 5.2 Bussar Olika typer av bussar förekommer i stadstrafiken. Framförallt tre olika typer, de normalstora, ledbussar och några mindre för mjuka linjen. Dubbelledade bussar finns på vissa orter men inga inom Uppsala Län. Dessa kommer sannorlikt inte bli aktuella inom stadstrafiken då det är svårt pga utrymmesbrist på vägarna. 5.3 Personal och arbetsmiljö Personal som arbetar på depåområdet är administrativ personal, mekaniker samt de som ansvarar för den dagliga servicen, städar, tvättar och fyller på oljor och spolarvätskor mm i bussarna. Olika arbetstider förekommer och depåområdet är bemannat i stort sett dygnet runt. Administrativ personal och mekaniker arbetar dagtid medan de som sköter servicen i övrigt

36 . Sid 8 (14) arbetar på nätterna när bussarna inte är i trafik. Bussförarna finns på plats inom området i samband med start och slut av sina arbetspass samt vid byte av bussar under dagen upp till 6 ggr/dag och raster i samband med detta. I dagsläget drivs stadstrafiken med egen personal. 5.4 Utrustning Depåområdet ska inrymma verkstäder med pelarlyftar alternativt gropar för bussreparationer mm, uppställningsramper för tankning av bussar, tvätthallar med tvättutrustning, möjlighet till påfyllning av vätskor och eventuellt lackverkstad. Tvätthallar samt verkstäder skall dimensioneras för genomkörning. Tvätthallen för att klara två bussar på rad, en som städas och förbereds för tvätt och en del för tvätten. Bromsprovare. Dessutom kontorsplaster, omklädningsrum med duschar, pausrum. Storlekar och omfattning utreds i senare skeden. 5.5 Lokaler För att verksamheten skall kunna skötas behövs verkstäder, eventuellt lackverkstad, tvätthall, kontor, förråd, personalutrymmen inkl omklädningsrum samt ramper för bussuppställning där tankning sker. Volymen av byggnaderna ges av det fortsatta utredandet. 5.6 Försörjning Anläggningen ska anpassas för att tankning ska kunna ske av biometan i flytande form och i gasform (LMG och CBG), diesel och raps samt el. De uppställda bussarna ska ha oavbruten eltillförsel, oavbruten tryckluftsförsörjning, minimum +10 grader Celsius vid förarplatsen oavsett utomhustemperatur samt tak över främre delen på bussen. I övrigt skall anläggningen vara fullt fungerande med verifierade funktioner avpassade för verksamheten. Behov av avbrottsfri kraft skall utredas. 5.7 Myndighetskrav Särskilda krav finns för hantering av brandfarlig vara och gas. 5.8 Risker och osäkerhetsfaktorer Att depån inte blir tillräckligt flexibel inför framtiden. Kollektivtrafiken inte ökar i tillräcklig takt. Linjer kan få annan operatör i och med ny lagstiftning. 6. BESKRIVNING AV FASTIGHET och SERVICE Befintliga byggnader hyrs idag av Uppsala Kommun. De är till största delen omoderna och slitna och utrustningen är även den till stor del omodern och behöver bytas ut visar tidigare inventeringar. Behov för en ny depå finns framtaget ganska långt avseende lokaler, utformning och bör ligga till grund för fortsatt arbete. Det mesta bör kunna implementeras oavsett placering vid byggnation av en depå. Vid uppdelning behöver översyn av lokalbehov på respektive depå klargöras. 6.1 Allmänt ar och inplacering av nya utrustningar berör i stort sett alltid fastigheten. I detta fall är det en extern fastighetsägare på befintlig depå. Planen anger i

37 . Sid 9 (14) dagsläget bostäder och kontor och expansionsmöjligheter finns ej. Ytterligare användning av gas medges ej. Tidigare utredningar som tagits fram av GUB har även innefattat skiss över hur en ny depå ska se ut för att fungera bra. Denna bör studeras parallellt med den nya regionbussdepån i Fyrislund för att komma fram till en lämplig utformning av en ny depå. 6.2 Byggnadstekniska aspekter Aktuellt problem Befintliga byggnader och utrustning för tankning kan ej anpassas för att klara de framtida behoven då tillstånd att hantera mera gas inom området inte medges pga närheten till bostäder och annan verksamhet. 6.3 Installationstekniska aspekter För att klara de framtida kraven med fossilfritt bränsle behöver en stor mängd gas hanteras inom området. Detta kan inte ske var som helst och befintligt depåområde är inte möjligt att utöka hanteringen. Framtida förvaltning och drift av depåerna föreslås skötas av GUB s egen personal via direktupphandling eller av kontrakterade bussentreprenörer samt genom samarbetsavtal med Landstingsservice. En gränsdragningslista behöver upprättas för anläggningen där det särskiljs i detalj vad som ingår för de berörda. 6.4 Miljö Bedömningen görs att förändringen, ur ett miljöperspektiv troligen är möjlig att genomföra på befintlig plats. Om miljöinventering och miljökonsekvensbeskrivning erfordras genomförs denna i programskedet. Konsekvenser av inventeringen kan innebära åtgärder som omfattar större områden än aktuella lokaler eller områden. Förändringar utförs enligt Landstingsservice Miljöprogram dat Farligt avfall ska hanteras enl gällande anvisningar och förekomst ska dokumenteras. Ny byggvaruprodukter ska om möjligt väljas enl databasen Sunda hus. Dokumentet i sin helhet finns att hämta på: flik Miljö och Kemi. 6.5 Varuförsörjning och logistik I samband med ombyggnadsåtgärder krävs särskild översyn av transporter och flöden så att den nya depån placeras så effektivt som möjligt, avser främst för att minimera tomgångskörningar och transportsträckor för gas och personal. 6.6 Byggarbetsmiljösamordnare, planering och projektering (BAS P) Under förstuide och programarbetet ska BAS Rutinbeskrivning Byggarbetsmiljösamordning LSU följas. Risker avseende utförande-, drift- och brukarskede Se bilaga 3.

38 . Sid 10 (14) 7. TIDSPERSPEKTIV Byggnadsarbeten inklusive projektering kan påbörjas tidigast då förstudie, programhandling med kostnadskalkyl godkänts enligt delegationsordning. Bedömd möjlig färdigställandetid, inkl beslutstider: Skede Tid 0 Behovsanalys Beslut 1 Förstudie 5 mån Beslut (politiskt) Avtal ramavtalskonsult 2 Program 6 mån Kostnadsuppskattning Beslut (politiskt) 3 Projektering 6 mån Upphandling entreprenad 2 mån 4 Entreprenad Byggnadsarbete Slutbesiktning Inflyttning Garantitid 18 mån 1 mån 1 mån 8. EKONOMI 8.1 Verksamheten Verksamheten, Erforderlig utrustning och inredning bekostas, enligt gränsdragningslista, av berörd verksamhet. 8.2 Fastighetsägaren, Landstingsservice Generellt vid ombyggnader gäller att påverkan på de tekniska systemen inte kan begränsas rumsligt till enbart de lokaler som är aktuella för ombyggnad. Påverkan sker systemmässigt. Ur byggnadsteknisk och installationsteknisk synvinkel kan fler lokaler komma beröras av ombyggnadsåtgärderna, både på aktuellt plan och på övriga plan i byggnaden. Det kan komma att påverka både kostnad och tidplan för projektet. Behovsanalys Nedlagda kostnader för utredningsarbetet finns redovisade på Landstingsservice. I de fall behovsanalysen inte går vidare i förstudiearbete belastar nedlagda kostnader Landstingsservice. Förstudie Vid beslut om förstudie tecknas avtal mellan kund och Landstingsservice och ev. nedlagda kostnader i behovsanalysarbetet belastar projektet. Genomförande Då kostnaderna för projektets totala genomförande i behovsanalysskedet är alltför osäkra redovisas dessa först i förstudien.

39 . Sid 11 (14) 8.3 Kostnader UL har i ett tidigare skede tagit fram kostnader för en ny stadsbussdepå för 150 bussar med placering i Fyrislund som slutar på 750 miljoner kr. Framtagen kostnadsfördelning enligt investeringsplan från Landstingsservice, redovisat i tkr. Stadsbussdepå Progno s upparb etat tom 2012 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Summa budget Dessa kostnader är exklusive kostnader för inköp av mark. Fördelning enligt följande, redovisat i tkr: Förstudie (1%) Program (3%) Projektering (3%) Produktion (94%)

40 . Sid 12 (14) ARBETSGRUPP De personer som ansvarar för framtagandet av uppgifterna i behovsanalysen är: Förvaltning/Enhet Befattning Namn Samordning Landstingsservice, LSU Fastighetsplanering Verksamhet Kollektivtrafikförvaltningen GUB Kollektivtrafikförvaltningen UL Projektchef VD Administrativ chef Beställare Sören Hill Claes-Göran Alm Eva Pettersson Peter Eklund Fastighet och service Landstingsservice, LSU Projektavdelningen Projektchef Sören Hill Förvaltare Externa konsulter Ramböll Sverige AB Behovsanalys Ann Quarfordt Göran Thulin Referensgrupp Uppsala kommun Kontoret för samhällsbyggnad Gatu- & trafiknämnden Processansvarig Tom Karlsson Uppsala kommun Kommunledningskontoret Processledare Christoffer Nilsson

41 . Sid 13 (14) ORGANISATIONSSKISS BEHOVSANALYS Övergripande, strategiskt, ansvar Ägare: Landtingsdirektör / Kerstin Westholm Verksamhet: Trafikdirektör Johan Wadman Fastighet: FörvaltningsdirektörThord Hägg FASTIGHETSÄGARE Landstingsstyrelsen BESLUT Strategiskt FÖRSTUDIE Övergripande ansvar, för berörd verksamhet/fastighet Kollektivtrafikförvaltningen Johan Wadman Fastighet Affärsområdeschef: Lars Edvin Andersson Fastighet, Teknikchef: Ingemar Lindström PROJEKTLEDNING Leder och samordnar Landstingsservice Samordningsansvarig: Projektchef/Sören Hill BESLUT Detaljerade, för berörd verksamhet/fastighet VID BEHOV, ÖVRIGA SAKKUNNIGA Förvaltare: Maria Larsson GE konsult PROGRAM Sakkunniga, om berörd verksamhet/fastighet Ägare: - Verksamhet: Peter Eklund Fastighet: Maria Larsson Teknik el: Göran Svensson Teknik VVS: PO Ekström Teknik bygg: Olle Henriksson BESLUT Övergripande, för berörd verksamhet/fastighet GENOMFÖRANDE

42 . Sid 14 (14) TIDIGT SKEDE Arbetsgång och omfattning SYFTET Syftet med programarbetet är att i ett tidigt skede kunna beskriva enskilda projekt för att få ett bra beslutsunderlag inför ett eventuellt genomförande. ARBETSGÅNG Arbetet genomförs normalt enligt Landstingsservice arbetsmodell och resulterar i ett beslutsunderlag, vilket sammanställs i detta program. Skede 0 Skede 1 Skede 2 Skede 3 och 4 Behovsanalys Förstudie Program Genomförande Beslut behov Beslut om förstudie Beslut behov Beslut om program Beslut programinnehåll Beslut om genomförande Skede 0: BEHOVSANALYS Behovsanalysen är den första genomlysningen av projektets omfattning. Behovsanalysen innehåller en beskrivning av behovet och orsaken till behovet och syftar till att beskriva hurvida projektet är genomförbart eller inte BESLUT Beslutad behovsanalys ligger till grund för fortsatt arbete d.v.s. framtagande av förstudie. Skede 1: FÖRSTUDIE Förstudien är en fördjupad och mer detaljerad beskrivning av projektet. Förstudien innehåller förslag på tänkbara lösningar av behovet och beskriver dessa avseende bl.a. - funktionalitet - ekonomi - tidplaner - risker - miljöaspekter - resursbehov Samtliga förslag konsekvensbeskrivs och ett slutligt förslag till lösning BESLUT Beslutad förstudie ligger till grund för fortsatt programarbete. Skede 2: PROGRAM Programskedets syfte är att definiera produktens slutliga mål, krav och egenskaper, att föreslå ramar och redovisa förutsättningarna för projektets genomförande. Programskedets resultat redovisas i sammanställda programhandlingar vilka innehåller bl.a.: - Miljöprogram - Projektplan - Ekonomi, programkalkyl och budget - Tidplan och genomförandeplan - Egenkontrollplaner - Programskiss - Tekniska programhandlingar BESLUT Beslutad programhandling ligger till grund för upphandling av projektering och genomförande av projektet. Skede 3 och 4: GENOMFÖRANDE PROJEKTERINGSSKEDE och PRODUKTION Skede 3 och 4 innebär ett fortsatt genomförande innefattande bl.a.: - Komplettering av projektgruppen med de resurser och kompetenser som krävs för projekteringens genomförande - Upphandling av konsulter - Planering, styrning och kontroll av projekteringen - Hantering av miljö- och arbetsmiljöaspekter - Upprättande av ritningar och beskrivningar baserade på ovan nämnda handlingar - Upphandling av entreprenörer - Erforderliga besiktningar - Överlämnande - Erfarenhetsåterföring.

43 Ärende 79 FÖRSLAG TILL BESLUT Produktionsdirektören f.v.b.t Produktionsstyrelsen Behovsanalys Bussdepå med biogastankning i Enköping Ny placering för depå och tankställen skall undersökas. Enköpings kommun ska kontaktas för att utreda möjligheten att införskaffa mark samt säkerställa att det är en lämplig placering. Förslag till beslut Produktionsstyrelse beslutar att genomföra en förstudie för att utreda placering av ny bussdepå i Enköping. Kostnad bedömd till 1,8 Miljoner kronor. Produktionsstyrelsen beslutar att samråd i ärendet ska ske med kollektivtrafiknämnden. Tidigare fattade beslut Kostnadsbedömning för en depå för 40 bussar har bedömts till 295 miljoner kronor exklusive biogasanläggning. Bakgrund I samband med att en operatörsneutral bussdepå för regiontrafiken byggts i Fyrislund, Uppsala, har Upplands lokaltrafik (UL) utrett regiontrafikens framtida behov av nya depåer. I dag finns bussdepåer/bussuppställningsplatser i Enköping, Tierp och Östhammar. Dessa hyrs och klarar inte de krav som finns för UL:s expansion och mål. Ny depå samt biogasanläggning utanför Enköping är en del. Befintlig depå i Enköping hyrs idag av en extern fastighetsägare och uppfyller inte dagens och framtidens behov för att klara gastankning av bussar. Marken är planlagd för annan verksamhet så en ombyggnation på befintlig plats torde vara svår att få igenom. UL:s övergripande miljömål är att nå en 90 %-ig fossilfri kollektivtrafik t o m 2020, samt ökning av kollektivtrafik med + 5 %/år. Mål och syfte UL har tidigare utrett frågan om att själva ta ansvar för depåer, såsom i Fyrislund. De tyngsta skälen till detta är att det dels är generellt svårt att hitta mark för lokalisering av denna typ av miljöpåverkande anläggning där verksamheten kan pågå över lång tid, dels ställs särskilda krav på anläggning och säkerhet i form av miljö och arbetsmiljö samt

44 2 (2) genom omställningen av drivmedel. Erfarenheterna från andra trafikhuvudmän i landet visar även att man uppnår en bättre upphandlingssituation av busstrafik när depålokaliseringen är given samt att det blir en, över tiden, bättre samordning/utnyttjande av erbjudna depåanläggningar. UL har historiskt inte tagit ansvar för depåanläggningar. Ansvaret har legat på trafikföretagen att lösa egna behov. Ägardirektivet om fossilfri busstrafik grundad på biogas förutsätter att UL ansvarar för depåer och dess lokalisering. En komplett gastankningsanläggning i en depå är en stor investering. Det är inte en typ av infrastruktur som kan flyttas var tionde år i samband med att nya trafikkontrakt börjar gälla. Sammanfattning av förslag till beslut Produktionsstyrelse beslutar att genomföra en förstudie för att utreda placering av ny bussdepå i Enköping. Kostnad bedömd till 1,8 Miljoner kronor. Förslagsställare: Thord Hägg Förvaltningsdirektör Landstingsservice Bilaga: 1. Behovsanalys bussdepå i Enköping

45 Handläggare Datum Diarienummer Projektavdelningen LSU SID 1 AV 13 BEHOVSANALYS Bussdepå med biogastankning i Enköping Projektnr Beslut Fortsatt utredning med inplacering, förstudie Thord Hägg Förvaltningschef Landstingsservice Johan Wadman Trafikdirektör Förvaltningschef Kollektivtrafikförvaltningen

46 . Sid 2 (13) 0 BAKGRUND, SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD 0.1 Bakgrund Upplands lokaltrafik (UL) har i samband med att en operatörsneutral bussdepå för regiontrafiken byggts i Fyrislund Uppsala utrett det framtida behovet av hela regiontrafikens behov och dess behov av nya depåer. I dag finns bussdepåer/bussuppställningsplatser utanför Enköping, Tierp och Östhammar. Dessa hyrs av bussbolagen och UL har inget med dem att göra. Ingen av dessa klarar de krav som finns för UL s expansion och mål. UL s övergripande miljömål är en 90% fossilfri kollektivtrafik tom 2020, samt ökning av kollektivtrafik med +5%/år, detta bör fastställas av Kollektivtrafiknämnden. Befintlig depå i Enköping hyrs idag av Nobina från en extern fastighetsägare och uppfyller inte dagens och framtidens behov för att klara gastankning av bussar och är heller inte tillräckligt stor. Marken är planlagd för annan verksamhet så en ombyggnation på befintlig plats torde vara svår att få igenom. Ny depå samt biogasanläggning utanför Enköping är en del UL utrett. UL inledde i juni 2008 ett samarbetsprojekt med Scandinavian Biogas (SBF) i syfte att säkerställa UL s omställning till biogasdrift för sina bussar. Ett bolag är bildat som ägs gemensamt av UL och SBF, Biogas i Uppland AB (BiU). En utredning från SBF angående genomförbarhet finns framtagen som redovisar UL s biogasbehov och hur behov, tillgång och kostnadsutveckling av biogas, affärsprinciper mm kan säkerställas och visar att det är möjligt att genomföra. För att säkra tillgången på gas bör biogas produceras i egen regi visar utredningen. Inledande möten med lantbrukare har hållits för att undersöka intresset för leverenas av grödor. 0.2 Sammanfattning I samband med den upphandling för regionens kollektivtrafik som genomförts av UL har kravet på fossilfri till 90% fram till år 2020 funnits med. För att möjliggöra att detta krav uppfylls behöver en tankanläggning för gastankning anläggas. Befintlig depå medger inte gashantering och är dessutom för liten till ytan för att kunna rymma 40 bussar. Då både depå och tankanläggning behövs är det lämpligt att detta kan ske inom samma plats så att man får en så effektiv hantering av dagligt service som möjligt. 0.3 Förslag till åtgärd och beslut Olika alternativ till lösningar angående depålösning för Enköpingsområdet finns. Nollalternativ: Ingen åtgärd, dvs bussuppställning bedrivs på befintliga plats utan ändring. Alternativet utgår då detta inte är gör det möjligt att konvertera till fossilfritt bränsle då depån ligger så till att man inte kan få tillstånd för detta. Ytan Nobina idag hyr har nyligen blivit mindre då viss gatubyggnation från kommunens sida medfört att yta tagits i anspråk. Ytan är för liten för att kunna rymma 40 bussar. Idag finns möjlighet till busstvätt och dieseltankning på uppställningsplatsen. Alternativ 1: Alternativet innebär att en ny bussdepå i anslutning till en tomt som finns i BiU s ägor i Varghällar strax utanför Enköping. Detta är den plats som BiU i utrett och funnit lämplig för att anlägga en biogasanläggning, projektering pågår för en biogasanläggning och det

47 . Sid 3 (13) finns mark i anslutning som sannorlikt kan förvärvas för att bygga en bussdepå. En depå i direkt anslutning minimerar transporter av gas och möjliggör en direktledning. Långsamtankning över natten ger den bästa effekten och bussarna kan köra längre på en tankning. Fördelar: Man har själv möjlighet att påverka utformning och vilka funktioner som skall finnas inom depån. En direktledning för tankning av biogas kan underlätta tankning och minimera kostnaderna för detta. Bättre arbetsmiljö för de som arbetar på depån. Nackdelar: Kanske inte en bra placering av en depå. Det kan ta lång tid att få igenom bygglov och andra tillstånd beroende på vad planen medger för typ av byggnation. Alternativ 2: Alternativet innebär att en ny bussdepå byggs på en lämplig plats där man relativt snabbt kan få tillstånd att påbörja byggnationen. Vilken denna plats är utreds. Fördelar: Man har själv möjlighet att påverka utformning och vilka funktioner som skall finnas inom depån. Tomkörningar kan minimeras och mer pengar kan läggas på att köra kollektivtrafiken. Bättre arbetsmiljö för de som arbetar på depån. Nackdelar: Kan på sikt bli ett dyrare alternativ om depån ligger långt från en framtida biogasanläggning att transporter av gasen blir nödvändigt. 0.4 Förordande av alternativ/ handlingsalternativ Det alternativ som bedöms bäst svara mot ställda krav, ur såväl ett verksamhets-, ekonomiskt- som ett fastighets- och serviceperspektiv, kan inte avgöras i behovsanalysen utan placering bör utredas förutsättningslöst i förstudie. 0.5 Förslag till åtgärd och beslut Placering av ny regionbussdepå i Enköping bör utredas i en förstudie där insamling av befintligt material kompletteras med nya intervjuer och kompletterande utredningar. 1. SYFTE OCH MÅL MED FÖRÄNDRING UL har tidigare utrett skäl för att själva ta ansvar för depåer, såsom i Fyrislund. De tyngsta skälen är dels att är det generellt är svårt att hitta mark för lokalisering av denna typ av miljöpåverkande anläggning samt att verksamheten kan pågå över lång tid, dels ställs särskilda krav på anläggning och säkerhet i form av miljö och arbetsmiljö samt genom

48 . Sid 4 (13) omställningen av drivmedel. Erfarenheterna från andra Trafikhuvudmän i landet visar även att en bättre upphandlingssituation av busstrafik nås när depålokaliseringen är given. Det blir även en över tiden bättre samordning/utnyttjande av erbjudna depåanläggningar. UL har historiskt inte tagit ansvar för depåanläggningar. Ansvaret har legat på trafikföretagen att ombesörja egna behov. Ägardirektivet om fossilfri busstrafik grundad på biogas utgör också förutsättning för att UL ansvarar för depåer och dess lokalisering. En komplett gastankningsanläggning i en depå är en stor investering. Det är inte rimligt att ett bussbolag inom sitt trafikkontrakt ska anlägga en gastankningsanläggning i samband med att nya trafikkontrakt börjar gälla. Koncernnyttan: Genom att själv stå för bussdepåer och tankningsmöjligheter för bussoperatörerna så kan man säkerställa att de krav man har uppfylls 2. ÖNSKEMÅL OM FÖRÄNDRING Ägardirektivet inom UL om fossilfri busstrafik grundad på biogas utgör en förutsättning för att UL ansvarar för depåer och dess lokalisering. En komplett gastankningsanläggning i en depå är en stor investering. Det är inte en typ av infrastruktur som kan flyttas var tionde år i samband med att nya trafikkontrakt börjar gälla. Då befintlig depå inte ger möjlighet att rymma varken den busspark som kommer krävas eller medger gastankning krävs en förändring. En gastankningsanläggning kan av logistiska såväl som säkerhetsmässiga skäl inte uppföras var som helst. Det finns reglerat i kommunen var transport och hantering av farligt gods såsom gas får ske. UL har prövat tanken på att separera depå och tankanläggning för att öka flexibiliteten. Det är inte en optimal lösning då det förorsakar onödiga transporter av bussarna för den dagliga tankningen. Genom att drivmedlet även tankas med olika tekniker; flytande alternativt i gasform genom ramptankning under natten är en åtskillnad mellan depå och tankanläggning inte logistiskt eller operativt rimligt. 2.1 Kända pågående projekt och utredningar i anslutning till aktuellt projekt: Redovisning av kända pågående projekt med möjlig påverkan på aktuellt projekt, bevakning, samordning och eventuella åtgärder görs i förstudie eller programskedet. 1. Stadsbussdepå Uppsala 2.Regionbussdepåer Tierp och Östhammar 2.2 Nyttjande av lokalerna Av annan verksamhet: Anläggningarna är specialbyggda för kollektivtrafik och kan inte i nuläget bedömas användas till någonting annat.

49 . Sid 5 (13) 3 FRAMTIDSBEHOV 3.1 Ägarens perspektiv på utveckling i framtiden, ca 5 års sikt Möjliggöra för verksamheten att uppfylla sina mål avseende ökad trafikmängd och fossila bränslen. Fördel med att äga depåer själva eller i alla fall att styra vad de ska innehålla. Upphandling kan göras och regiontrafiken konkurrensutsättas på ett bra sätt då bussbolagen inte behöver hålla depå. 3.2 Verksamhetens perspektiv på utveckling i framtiden, ca 5 års sikt Kollektivtrafikförvaltningens mål är att miljöcertifiera UL. Miljömålet är att fram till 2020 skall 90% av körda kilometer ske med fossilfria bränslen och resandet med kollektivtrafik skall fördubblas. För att klara detta behöver möjligheten att tanka biogas säkerställas samt öka möjligheten för bussentreprenörerna att koncentrera sig på att öka trafikantalet säkerställas. Detta kan underlättas genom att UL tillhandahåller bussdepåer som i sin tur underlättar att uppfylla ställda krav för bussbolagen. 3.3 Sammanfattning av fastighetens och byggnadens tekniska behov i framtiden Depån dimensioneras för samtliga busstyper, inkl ledbussar/dubbeldäckare. Bussarna skall kunna tvättas, tankas och städas invändigt en gång per dygn. Planerat underhåll skall kunna genomföras inom anläggningen i dess verkstäder. Arbetslokalerna ska dimensioneras för rätt antal personer och bussar. I anläggningen ska finnas utrymmen för ombyte, dusch och pausutrymme. Anläggningen behöver personalparkering. Anläggningen ska vara rimligt optimerad ur ett LCC-perspektiv (Life Cycle Cost). 4. OSÄKERHETSFAKTORER OCH RISKER En ny kollektivtrafiklag antogs i juni 2010 som medger att privata bolag kan ansöka om att köra vissa linjer, det finns ingen garanti på ensamrätt om en viss linje. Detta var innan lagens införande en stor osäkerhetsfaktor men utfallet har varit väldigt blygsamt då det är svårt att få lönsamhet i kollektiven. En viss osäkerhet i hur det kontraktsmässigt går att styra en bussoperatör att hyra en specifik anläggning för den trafik som upphandlats råder. Osäkerhet i hur framtidens kollektivtrafik ser ut, i vilken takt den ökar samt vilka drivmedel mm som kommer användas på sikt finns. Utredningar finns som förutspår en brist på biogas. Nya tekniker utvecklas kontinuerligt för att kunna följa de miljökrav som finns och som säkerligen kommer höjas i framtiden. Det är därför viktigt att göra en flexibel depå både vad gäller expansionsmöjlighet och den tekniska försörjningen.

50 . Sid 6 (13) 5. BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN, 5.1 Verksamheten Olika typer av verksamhet pågår inom depåområdet. Dels administrativt arbete, planerat underhåll av bussar och mera daglig skötsel. Bussförarna påbörjar och avslutar sina pass. Totala ytbehovet för depåområdet beräknas till ca m2 och det bör finnas möjlighet till expansion. Beräknat behov för närvarande för en bussdepå i Enköping är 40 bussar. Placering av bussgods bör kontrolleras, denna hantering kan med fördel ske på depåområdet. 5.2 Bussar Olika typer av bussar förekommer i regiontrafiken. Framförallt tre olika typer, de normalstora, de något större boogiebussarna samt ledbussarna. Idag förekommer även dubbelledade bussar på vissa orter men inga inom aktuell region. Dessa kan dock bli aktuella i framtiden för att kunna öka resandet. 5.3 Personal och arbetsmiljö Personal som arbetar på depåområdet är administrativ personal, mekaniker samt de som ansvarar för den dagliga servicen, städar, tvättar och fyller på oljor och spolarvätskor mm i bussarna. Olika arbetstider förekommer och depåområdet är bemannat i stort sett dygnet runt. Administrativ personal och mekaniker arbetar dagtid medan de som sköter servicen i övrigt arbetar på nätterna när bussarna inte är i trafik. Bussförarna finns på plats inom området i samband med start och slut av sina arbetspass. 5.4 Utrustning Depåområdet ska inrymma verkstäder med pelarlyftar alternativt gropar för bussreparationer mm, uppställningsramper för tankning av bussar, tvätthallar med tvättutrustning och möjlighet till påfyllning av vätskor. Tvätthallar samt verkstäder skall dimensioneras för genomkörning. Tvätthallen för att klara två bussar på rad, en som städas och förbereds för tvätt och en del för tvätten. Bromsprovare. Dessutom kontorsplaster, omklädningsrum med duschar. Storlekar och omfattning utreds i senare skeden. 5.5 Lokaler För att verksamheten skall kunna skötas behövs verkstäder, tvätthall, kontor, förråd, personalutrymmen inkl omklädningsrum samt ramper för bussuppställning där tankning sker. Volymen av byggnaderna ges av det fortsatta utredandet. 5.6 Försörjning Anläggningen ska anpassas för att tankning ska kunna ske av biometan i flytande form och i gasform (LMG och CBG), diesel och raps. De uppställda bussarna ska ha oavbruten eltillförsel, oavbruten tryckluftsförsörjning, minimum +10 grader Celsius vid förarplatsen oavsett utomhustemperatur samt tak över främre delen på bussen. I övrigt skall anläggningen vara fullt fungerande med verifierade funktioner avpassade för verksamheten. Behov av avbrottsfri kraft skall utredas. 5.7 Myndighetskrav Särskilda krav finns för hantering av brandfarlig vara och gas.

51 . Sid 7 (13) 5.8 Risker och osäkerhetsfaktorer Att depån inte blir tillräckligt flexibel inför framtiden. Kollektivtrafiken inte ökar i tillräcklig takt. Linjer kan få annan operatör i och med ny lagstiftning. 6. BESKRIVNING AV FASTIGHET och SERVICE Befintlig depå lämnas. 6.1 Allmänt ar och inplacering av nya utrustningar berör i stort sett alltid fastigheten. I detta fall är det en extern fastighetsägare på befintlig depå. Planen anger i dagsläget ett annat nyttjande av marken så expansionsmöjligheterna och anpassning bedöms minimala. Ytan har dessutom nyligen minskats då mark tagits i anspråk av kommunen för utbyggnad av infrastrukturen. 6.2 Byggnadstekniska aspekter Aktuellt problem Befintliga byggnader och utrustning för tankning kan ej anpassas för att klara de framtida kraven. 6.3 Installationstekniska aspekter För att klara de framtida kraven med fossilfritt bränsle behöver en stor mängd gas hanteras inom området. Detta kan inte ske var som helst och inte inom befintligt depåområde utan en gastankningsanläggning behöver anordnas. Framtida förvaltning och drift av depåerna föreslås skötas av kontrakterade bussentreprenörer samt genom samarbetsavtal med Landstingsservice. En gränsdragningslista behöver upprättas för anläggningen där man särskiljer i detalj vad som ingår för de berörda. 6.4 Miljö Bedömningen görs att förändringen, ur ett miljöperspektiv troligen är möjlig att genomföra på befintlig plats. Om miljöinventering och miljökonsekvensbeskrivning erfordras genomförs denna i programskedet. Konsekvenser av inventeringen kan innebära åtgärder som omfattar större områden än aktuella lokaler eller områden. Förändringar utförs enligt Landstingsservice Miljöprogram dat Farligt avfall ska hanteras enl gällande anvisningar och förekomst ska dokumenteras. Ny byggvaruprodukter ska om möjligt väljas enl databasen Sunda hus. Dokumentet i sin helhet finns att hämta på: flik Miljö och Kemi. 6.5 Varuförsörjning och logistik I samband med ombyggnadsåtgärder krävs särskild översyn av transporter och flöden så att den nya depån placeras så effektivt som möjligt, avser främst för att minimera tomgångskörningar och transportsträckor för gas och personal.

52 . Sid 8 (13) 6.6 Byggarbetsmiljösamordnare, planering och projektering (BAS P) Under programarbetet ska BAS Rutinbeskrivning Byggarbetsmiljösamordning LSU följas. Risker avseende utförande-, drift- och brukarskede Se bilaga TIDSPERSPEKTIV Byggnadsarbeten inklusive projektering kan påbörjas tidigast då förstudie, programhandling med kostnadskalkyl godkänts enligt delegationsordning. Bedömd möjlig färdigställandetid, inkl beslutstider: Skede Tid 0 Behovsanalys Beslut 1 Förstudie 5 mån Beslut (politiskt) Avtal ramavtalskonsult 2 Program 6 mån Kostnadsuppskattning Beslut (politiskt) 3 Projektering 6 mån Upphandling entreprenad 2 mån 4 Entreprenad Byggnadsarbete Slutbesiktning Inflyttning Garantitid 14 mån 1 mån 1 mån 8. EKONOMI 8.1 Verksamheten Verksamheten, Erforderlig utrustning och inredning bekostas, enligt gränsdragningslista, av berörd verksamhet. 8.2 Fastighetsägaren, Landstingsservice Generellt vid ombyggnader gäller att påverkan på de tekniska systemen inte kan begränsas rumsligt till enbart de lokaler som är aktuella för ombyggnad. Påverkan sker systemmässigt. Ur byggnadsteknisk och installationsteknisk synvinkel kan fler lokaler komma beröras av ombyggnadsåtgärderna, både på aktuellt plan och på övriga plan i byggnaden. Det kan komma att påverka både kostnad och tidplan för projektet. Behovsanalys Nedlagda kostnader för utredningsarbetet finns redovisade på Landstingsservice. Kostnad debiteras enligt avtal. Förstudie Vid beslut om förstudie tecknas avtal mellan kund och Landstingsservice och ev. nedlagda kostnader i behovsanalysarbetet belastar projektet. Genomförande Då kostnaderna för projektets totala genomförande i behovsanalysskedet är alltför osäkra redovisas dessa först i förstudien.

53 . Sid 9 (13) 8.3 Kostnader UL har i ett tidigare skede tagit fram kostnader för en ny stadsbussdepå för 40 bussar med placering i Enköping som slutar på 295 miljoner kr. Framtagen kostnadsfördelning enligt investeringsplan från Landstingsservice, redovisat i tkr. Depå Enköping Progno s upparb etat tom 2012 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Summa budget Dessa kostnader är exklusive kostnader för anläggande av en biogasanläggning och inköp av mark. Fördelning enligt följande, redovisat i tkr: Förstudie (1%) Program (3%) Projektering (3%) Produktion (94%)

54 . Sid 10 (13)

55 . Sid 11 (13) ARBETSGRUPP De personer som ansvarar för framtagandet av uppgifterna i behovsanalysen är: Förvaltning/Enhet Befattning Namn Samordning Landstingsservice, LSU Fastighetsplanering Verksamhet Kollektivtrafikförvaltningen UL Fastighet och service Landstingsservice, LSU Projektavdelningen Affärsområdeschef Förvaltare Projektchef Beställare Sören Hill Peter Eklund Sören Hill Lars Edvin Andersson Gunnar Götegård Externa konsulter Ramböll Sverige AB Behovsanalys Ann Quarfordt Göran Thulin

56 . Sid 12 (13) ORGANISATIONSSKISS BEHOVSANALYS Övergripande, strategiskt, ansvar Ägare: Landtingsdirektör / Kerstin Westholm Verksamhet: Trafikdirektör Johan Wadman Fastighet: FörvaltningsdirektörThord Hägg FASTIGHETSÄGARE Landstingsstyrelsen BESLUT Strategiskt FÖRSTUDIE Övergripande ansvar, för berörd verksamhet/fastighet Kollektivtrafikförvaltningen Johan Wadman Fastighet Affärsområdeschef: Lars Edvin Andersson Fastighet, Teknikchef: Ingemar Lindström PROJEKTLEDNING Leder och samordnar Landstingsservice Samordningsansvarig: Projektchef/Sören Hill BESLUT Detaljerade, för berörd verksamhet/fastighet PROGRAM Sakkunniga, om berörd verksamhet/fastighet Verksamhet: Peter Eklund Fastighet: Maria Larsson Teknik el: Göran Svensson Teknik VVS: PO Ekström Teknik bygg: Olle Henriksson VID BEHOV, ÖVRIGA SAKKUNNIGA Förvaltare: Gunnar Götegård GE-konsult BESLUT Övergripande, för berörd verksamhet/fastighet GENOMFÖRANDE

57 . Sid 13 (13) TIDIGT SKEDE Arbetsgång och omfattning SYFTET Syftet med programarbetet är att i ett tidigt skede kunna beskriva enskilda projekt för att få ett bra beslutsunderlag inför ett eventuellt genomförande. ARBETSGÅNG Arbetet genomförs normalt enligt Landstingsservice arbetsmodell och resulterar i ett beslutsunderlag, vilket sammanställs i detta program. Objekt kan inte skapas genom redigering av fältkoder. Skede 0: BEHOVSANALYS Behovsanalysen är den första genomlysningen av projektets omfattning. Behovsanalysen innehåller en beskrivning av behovet och orsaken till behovet och syftar till att beskriva hurvida projektet är genomförbart eller inte BESLUT Beslutad behovsanalys ligger till grund för fortsatt arbete d.v.s. framtagande av förstudie. Skede 1: FÖRSTUDIE Förstudien är en fördjupad och mer detaljerad beskrivning av projektet. Förstudien innehåller förslag på tänkbara lösningar av behovet och beskriver dessa avseende bl.a. - funktionalitet - ekonomi - tidplaner - risker - miljöaspekter - resursbehov Samtliga förslag konsekvensbeskrivs och ett slutligt förslag till lösning BESLUT Beslutad förstudie ligger till grund för fortsatt programarbete. Skede 2: PROGRAM Programskedets syfte är att definiera produktens slutliga mål, krav och egenskaper, att föreslå ramar och redovisa förutsättningarna för projektets genomförande. Programskedets resultat redovisas i sammanställda programhandlingar vilka innehåller bl.a.: - Miljöprogram - Projektplan - Ekonomi, programkalkyl och budget - Tidplan och genomförandeplan - Egenkontrollplaner - Programskiss - Tekniska programhandlingar BESLUT Beslutad programhandling ligger till grund för upphandling av projektering och genomförande av projektet. Skede 3 och 4: GENOMFÖRANDE PROJEKTERINGSSKEDE och PRODUKTION Skede 3 och 4 innebär ett fortsatt genomförande innefattande bl.a.: - Komplettering av projektgruppen med de resurser och kompetenser som krävs för projekteringens genomförande - Upphandling av konsulter - Planering, styrning och kontroll av projekteringen - Hantering av miljö- och arbetsmiljöaspekter - Upprättande av ritningar och beskrivningar baserade på ovan nämnda handlingar - Upphandling av entreprenörer - Erforderliga besiktningar - Överlämnande - Erfarenhetsåterföring.

58 FÖRSLAG TILL BESLUT Produktionsdirektören f.v.b.t Produktionsstyrelsen Kostutredning Projektgruppen har gjort en analys av hur dagens kostförsörjning fungerar, genomfört studiebesök på fem olika kök med olika produktionsmetoder, gjort en genomgång av kostutredningar i andra landsting och andra utredningar. Utifrån detta har projektgruppen kommit fram till att det inte är själva produktionssättet som är avgörande för smak, kvalitet och patientens upplevelse av kosten. Det är den sammantagna kedjan från inköp av råvaror, produktion, distribution, samspelet mellan kök och vården, flexibilitet, köks- och vårdpersonalens kompetens och inställning till maten som är viktig. Även ledningens syn och prioritering av kostfrågor är av stor vikt. Val av kostförsörjning ska göras utifrån vårdens behov, enligt upprättad kravspecifikation och efter produktionsstyrelsens kriterier. Där kvalitet för patienten väger tyngst men även ekonomi, arbetsmiljö, klimat och miljöpåverkan är viktiga faktorer. Val av kostförsörjning bör göras genom en upphandling av kosten, där respektive entreprenör får beskriva hur de uppfyller de krav som Landstinget i Uppsala län ställer på kostförsörjningen. En sådan upphandling bör ställas i relation till fortsatt drift i egen regi. En utredning bör initieras kring byggnation av kök på Akademiska sjukhusets område, där storlek och funktion på köket utreds närmare. Beredskap ska finnas för nya system och lösningar. Landstinget i Uppsala län bör bjuda in måltidsentreprenörer till en hearing för att ta del av senaste trender inom teknik och service. Projektgruppen rekommenderar inte en fortsättning med de nuvarande samverkansformer som finns idag med Landstinget i Västmanland. Utredningen föreslår Utredningen föreslår följande: att att kosten läggs ut på upphandling, som bör påbörjas senast hösten 2012 för att kunna anpassas till nuvarande avtal tydliga krav ställs på entreprenören, baserad på vårdens behov och produktionsstyrelsens kriterier. En sådan upphandling bör ställas i relation till egenregi. Egenregin ska i så fall bedrivas på samma villkor som en extern leverantör

59 2 (16) att att uppdra till landstingsservice att bjuda in till en hearing för matproducenter vilka krav olika matlagningstekniker ställer på ett kök och övriga vårdlokaler i framtiden initiera en utredning för byggnation av ett nytt kök på Akademiska sjukhusets område Bakgrund I dagsläget finns det ett avtal kring kostsamverkan med Västmanlands läns landsting. En gemensam nämnd, där Västmanlands läns landsting är huvudman, ansvarar för produktion och leverans av patientkost till Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Centrallasarettet i Västerås och sjukhusen i Sala, Köping och Fagersta. Avtalstiden gäller tills vidare. Vill någon av de samverkande parterna frånträda avtalet skall detta tillsändas kostnämnden senast ett år före mandatperiodens utgång Uppdrag Arbetet ska leda fram till beslut om hur den framtida patientkostförsörjningen ska utformas för Landstinget i Uppsala län. Kriterier för hur bedömningsarbetet ska genomföras, utarbetades tillsammans med produktionsstyrelsen vid ett seminarium Dessa kriterier ska användas för att i ett tidigt skede av utredningen ta ställning till om nuvarande patientkostförsörjning uppfyller Landstinget i Uppsala läns behov så att det fortsatt ska kunna utvecklas och vara i drift även efter nuvarande mandatperiod. Om så inte är fallet ska produktionsstyrelsens kriterier användas vid utvärdering av alternativa försörjningssätt. Inledning Måltiden är en integrerad del av vården. Att rätt och tilltalande mat serveras till den enskilda patienten är både en medicinsk fråga och en patientsäkerhetsfråga och kan dessutom minska sjukvårdskostnaderna. Det är en utmanande uppgift att göra måltiden så bra som möjligt så att den ger både kulinarisk och medicinsk verkan. För att det ska lyckas behöver all personal såväl kunskap som förståelse om måltidens betydelse samt förutsättningar för att kunna utföra ett bra arbete. Maten som serveras är också en viktig ledningsfråga för Landstinget i Uppsala län, där en tydlig organisation, strategi, strukturer och rutiner behövs för att bedriva och utveckla arbetet.

60 3 (16) Eftersom många patienters sjukdomsbild ofta även medför nedsatt aptit eller nedsatt förmåga att äta, är det särskilt viktigt att servera mat som tilltalar patienterna och vid en tidpunkt som passar dem. Måltidsfrågor kan delas in i två olika huvudområden. Dels ett tvärprofessionellt nutritionsvårdsarbete på vårdavdelningen vilket är grunden för att patienten ska serveras rätt mat på rätt tid, dels själva måltidsproduktionen som inkluderar att distribuera såväl måltider som bikomponenter till olika avdelningar och enheter. I Vårdavtalet 2012 för sjukhusen inom Landstinget i Uppsala län anges att inneliggande patienter ska screenas avseende risk för malnutrition. Avsikten är att snabbt kunna vidta åtgärder för att förhindra uppkomst av malnutrition eller behandla den redan undernärde patienten. En förutsättning för att ge det stöd som krävs är bl a hög kompetens hos vårdoch kökspersonal samt möjlighet till flexibla individuella lösningar med så lite dröjsmål som möjligt. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping ingår sedan flera år tillbaka i nätverket HFS, Hälsofrämjande sjukhus, vilket ställer extra höga krav på leverans av fullgod patientmat utifrån givna rekommendationer. En ny patientsäkerhetslag infördes Syftet med denna är att göra vården säkrare. Detta sker bl.a. genom att vårdgivare får ett tydligt ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. Häri ingår även nutritionsarbetet. Som ett led i patientsäkerhetsarbetet utgav Socialstyrelsen år 2011 en skrift, Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Under 2012 kompletteras publikationen med en föreskrift, vilket innebär att tillsyn kan utföras av Socialstyrelsen med erinran som påföljd för den som inte följer riktlinjerna. Skriften bör således utgöra en gemensam grund för alla som arbetar för fortsatt utveckling av patientkosten på Akademiska sjukhuset. Metod Projektet har bestått av en projektgrupp med följande representanter Projektledare, extern konsult från Capire AB Kostcontroller, Landstingsservice Administrativ chef, Landstingsservice Dietist, Akademiska sjukhuset Sjuksköterska, Akademiska sjukhuset Undersköterska, Akademiska sjukhuset Undersköterska, Lasarettet i Enköping Projektsamordnare fastighet, Landstingsservice Verksamhetsutvecklare transport, Landstingsservice I projektets styrgrupp har följande representanter funnits: Föredragande: Anna Hedlin, Projektledare, Capire AB Thord Hägg, Förvaltningsdirektör, Landstingsservice

61 4 (16) Björn Ragnarsson, Biträdande sjukhusdirektör, Akademiska sjukhuset Britt Söderberg, Försörjningschef, Lasarettet i Enköping Jens Larsson, Chefsjurist, Landstinget i Uppsala län Projektet har haft en dragning för produktionsstyrelse och landstingsråd i syfte att beskriva nuläget med kosten och få tillgång till politikernas önskemål och de kriterier den framtida kosten ska uppfylla. Projektet har också gjort en avstämning med ordförande och 1:e vice ordförande för produktionsstyrelsen den Arbetet i gruppen har bestått av följande aktiviteter: Sammanställning av en nulägesanalys Genomgång av benchmarking utförd av Ernst & Young Studiebesök på fem olika produktionskök i Sverige Studiebesök på mottagningsköket på Akademiska sjukhuset Studiebesök på köket på Lasarettet Enköping Genomgång av kostutredningar från andra landsting Utvärdering av olika alternativ Förslag till fortsatt arbete Kriterier I samband med produktionsstyrelsens sammanträde 30/ höll projektgruppen en föredragning kring de fakta som dittills framkommit under nulägesanalysen. På mötet fastställde produktionsstyrelsen de bedömningskriterier som ska gälla vid utvärdering av olika kostlösningar. Kriterierna i en prioritetsordning är: Kvalitet för patienten (t ex näringsriktighet, variation, valfrihet, patientnöjdhet inom patientnöjdhet är det smaken som är mest betydelsefull) Ekonomi (med fokus på totalkostnadseffektivitet, dvs kostnaden för all hantering som sker kring patientkosten och där t ex tidsåtgång för vårdpersonalen ingår) (t ex delaktighet och engagemang i alla led, t ex kökspersonal, vårdavdelning) Klimat och miljöpåverkan Nulägesanalys En nulägesanalys 1 genomfördes under januari 2012 för att fastställa hur nuvarande kostlösning fungerar. I nulägesanalysen undersöktes följande områden: 1 Se bilaga 1, Nulägesanalys

62 5 (16) Nuvarande organisation Kostens roll i vården Logistik och arbetsvillkor för vårdpersonalen Avvikelsehantering Ekologiska matvaror Infrastruktur Transporter Ekonomi Nulägesanalysen visar på flera förbättringsområden. Lösningen med att kosten lagas i Västerås har av verksamheterna på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping uppfattats som en försämring jämfört med tidigare kostlösning. För Landstinget i Uppsala län har kostnaden för maten blivit högre än vad som först beräknades. Det, enligt projektgruppens mening, största problemet med dagens kostlösning är att vårdverksamheterna inom Landstinget i Uppsala län har fått anpassa sig till köket i Västerås förutsättningar istället för att köket har anpassat sig till de krav som vården ställer på kost och logistik. Det har inte funnits något avtal mellan parterna och en fastställd kravspecifikation har saknats. Detta har medfört problem för Landstinget i Uppsala län att ställa tydliga krav på köket i Västerås. Synpunkter på dagens måltidslösning Nedan redovisas den patientenkät som årligen genomförs av kosten. Under år 2009 tillhörde kosten Akademiska sjukhuset respektive Lasarettet i Enköping fördes kosten över till köket i Västerås. Mellan åren har vissa frågor tagits bort och andra har tillkommit. För en jämförbarhet mellan åren redovisas endast de frågor som är likadana. Värdet som redovisas är ett index där betygen 1-5 är sammanräknad. Om alla patienter lämnat ett omdöme på 5 skulle index visa på 100. För 2009 finns inga jämförande data för Lasarettet i Enköping. Akademiska sjukhuset Lasarett i Enköping Omdöme Generellt nöjd Smak Utseende Temperatur Antal svarande Jämfört med 2010 har omdömena 2011 förbättrats och för Akademiska sjukhuset ligger de nu i paritet med 2009 då köket bedrevs på Akademiska sjukhuset. Antal besvarade enkäter mellan 2010 och 2011 har nästan halverats.

63 6 (16) Landstingsservice har gjort en kundnöjdhetsundersökning där vården har fått besvara på hur tjänsterna som Landstingsservice tillhandahåller uppfattas, såväl i egen regi som outsourcade. Nedanstående tabell redovisar den enkät som avser patientkosten på Akademiska sjukhuset. Patientkost Värde 4-5 Index Vi får den kost vi beställt 79% 49% 84,6 73,1 Vi får de förrådsvaror för tillagning av frukost, mellanmål etc vi beställt 78% 50% 82,6 70,7 Vi får matvagnen på avtalad tid och plats 81% 71% 87,1 77,8 Brickor eller kantiner är tydligt uppmärkta 81% 58% 86,5 75,7 Brickor eller kantiner är rena och prydliga när de kommer till avdelningen 73% 57% 84,9 72,8 Matvagnen är ren och städad när den kommer till avdelningen 74% 57% 83,0 74,2 Maten har rätt temperatur när den kommer till avdelningen 78% 54% 86,3 70,7 Det är lätt att få kontakt med köket 61% 53% 79,6 70,5 Vi blir bra bemötta i våra kontakter med köket 73% 49% 82,4 71,5 Vi får den hjälp vi behöver av köket 69% 51% 81,7 69,2 Information om patientkost på Navet är användbar 70% 42% 81,5 65,1 Kvalitetsavvikelser åtgärdas snabbt och vi får bra återkoppling 52% 28% 77,2 57,6 Omdömena med betyg 4-5 sjunker i högre utsträckning än det index som räknats fram. Index tar även hänsyn till övriga betygsgrader, vilket indikerar att betyg som tidigare legat på 4 eller 5 sannolikt ligger på 3 istället. Lägst betyg och index får patientkosten kring hantering och återkoppling av kvalitetsavvikelser, men även frågorna kring användbar information på Navet och hjälp från köket får lågt index. Andra synpunkter som kommit fram rörande patientkosten är bl a: Matserveringen på Lasarettet i Enköping har underlättats genom att maten serveras på brickdukning mot tidigare kantindukning Patienterna i Enköping kan välja på två olika rätter per måltid, mot tidigare en Närförråd saknas på såväl Akademiska sjukhuset som Lasarettet i Enköping Maten måste beställas lång tid i förväg (önskekoster minst 24 timmar innan) vilket leder till minskad flexibilitet På Lasarettet i Enköping måste maten beställas före kl på morgonen Förrådsvaror måste beställas före kl Om varor saknas kan beställning ske tidigast dagen därpå. Vissa varor kan inte beställas alla dagar i veckan (helgdagar går inte) Köket tar enbart ansvar för att producera och leverera lunch och middagar, samt bistå med förrådsvaror för övriga måltider. Näringsintaget för frukost och de olika mellanmålen är upp till respektive avdelning att ta ansvar för och sköta på egen hand.

64 7 (16) Avsaknad av utbildning av vårdpersonal i kostfrågor Mätningen Dagen nutrition visar på minskat näringsintag hos patienterna år 2011 jämfört med 2010 Kostpersonal saknas på Lasarettet i Enköping, om något är fel på matleveransen finns det ingen som kan åtgärda detta I projektets uppdrag har det ingått att utvärdera om dagens lösning är tillräckligt bra för att man i Landstinget i Uppsala län ska välja att fortsätta arbetet med kostnämnden. Det är projektets uppfattning att den nuvarande lösningen inte uppfyller de krav och behov som vårdverksamheterna inom Landstinget i Uppsala län ställer på kosten. Mottagningskök på Akademiska sjukhuset Mottagningsköket är inhyst i det tidigare produktionsköket på Akademiska sjukhusområdet. Lokalerna är av undermålig kvalitet och inte anpassade till ett rationellt arbetssätt. Mitt i lokalerna har inventarier i form av grytor och annat tagits bort, men kvar i golvet finns rör och ledningar vilket innebär att ytan är oanvändbar för annan verksamhet. Lokalerna är slitna och kalla. I personalutrymmena finns ett flertal läckor från taket. Vintertid räcker inte uppvärmningen till utan extraelement eller kupévärmare måste användas för att ge en dräglig arbetsmiljö för personalen. Det saknas avskärmande väggar, vilket innebär att såväl kyla som damm kommer rakt in i lokalerna när leveranser till köket sker. Lokalerna är i stort behov av renovering och det är utredningens uppfattning att dessa bör ersättas så snart som möjligt. Köket Lasarettet i Enköping I Enköping finns ett produktionskök om ca 600 kvm. Köket lades i träda i samband med att Västerås tog över ansvaret för patientkosten. All utrustning finns fortfarande kvar, men viss nyinvestering behöver göras om köket ska startas igång igen. Vid okulär besiktning ser köket fortfarande fräscht ut, men renovering behövs innan det kan startas upp igen. En kalkyl för detta återfinns under punkt XX. Jämförelse andra sjukhus (Benchmark) Ernst & Young har genomfört en omfattande benchmarkingstudie rörande patientkost, lokalvård och materialförsörjning. Totalt har 43 sjukhus deltagit fördelat på: Stora sjukhus (>700 vpl) 7 st Större sjukhus ( vpl) 11 st Medelstora sjukhus ( vpl) 8 st Mindre sjukhus ( vpl) 8 st Små sjukhus (< 130 vpl) 9 st

65 8 (16) Siffrorna är baserade på utfall Det som undersöktes i benchmarkingen var följande: komponerade rätter för lunch och middag inklusive grönsaker/sallad och eventuell frukt/dessert som konsumeras av sjukhusets patienter. Processen innefattar planering, inköp, tillagning, portionering, distribution, dukning och servering på avdelning av nämnda måltider. Även efterarbete på produktionsoch dukningsytorna ingår. Benchmarkingen omfattade således endast lunch och middag, varken frukost eller mellanmål har ingått i undersökningen. Ernst & Young drar följande slutsatser av studien: Smaken på maten är den enskilt viktigaste faktorn för att patienterna ska bli nöjda med den mat som serveras Utseende och utbud är också viktigt medan aptit, temperatur och service inte är lika viktigt En högre andel vårdpersonal som utför processen leder till en ökad kostnad Kostnaden per portion sjunker när antalet serverade personer ökar Nöjdheten med maten minskar ju fler portioner som tillagas Kostnaden är i genomsnitt lägst för konkurrensutsatt verksamhet I genomsnitt utgör inte råvarukostnaden mer än 22 % av totala kostnaden per portion Det är viktigare att fokusera på logistikkostnader såsom tillagning, distribution, beställning och servering, än på råvarukostnader Ernst & Young la även fram följande förslag på förbättringsområden: Måltidsproducenten bör ta ett större helhetsansvar för kostprocessen För att realisera kostnadsbesparingar bör hela kostprocessen centraliseras Patienternas beställningar av mat bör förenklas för att säkerställa att patienten verkligen får välja mat Vid studerandet av benchmarkingmaterialet kan kostprojektet även dra följande slutsatser: Produktionssätt har liten betydelse för såväl kostnaden som kvaliteten på maten Samma produktionssystem hamnar såväl i topp som i botten på benchmarkingen Studiebesök Projektgruppen har totalt genomfört fem studiebesök i olika storkök. Syftet har varit att ta del av olika produktionssätt och distributionslösningar. Studiebesöken som genomförts är följande:

66 9 (16) Umeå enportionslösning, uppvärmning/tillagning i mikrovågsugn (konkurrensutsatt) Gävle varmmatsproduktion med såväl brick- som kantinservering (konkurrensutsatt) Jönköping varmmatsproduktion med kantinlösning (egen regi) Lund kallmatsproduktion med brickdukning, uppvärmning i vagn (konkurrensutsatt) Västerås kallmatsproduktion med brickdukning, uppvärmning i vagn (egen regi) Vid samtliga studiebesök gjordes dels ett besök i köket samt att gruppen följde med ut på en eller flera vårdavdelningar i samband med matserveringen. Vid flertalet av besöken fick gruppen även möjlighet att ställa frågor till kostcontroller och dietist. Det mest slående intrycket var att det i mindre utsträckning spelade roll vilket produktionssätt maten var tillagad på. Det viktigaste var samspelet mellan köket och vården, vilken inställning som fanns hos personalen som serverade och måltidsmiljön. När personalen som serverade var positivt inställda blev också matupplevelsen mer positiv för patienten. En trevlig måltidsmiljö bidrog också i stor utsträckning till patientens positiva upplevelse av maten. Utifrån de studiebesök som gjorts går det således inte att dra någon slutsats vilket produktionssätt som är att föredra, samtliga produktionssätt har såväl fördelar som nackdelar och passar olika verksamheters behov i olika utsträckning. Det viktiga är hur hela kedjan fungerar från det att patienten beställer mat till hur och var maten serveras. Ett väl fungerande system för kontakt mellan beställare och utförare för uppföljning och utveckling av kostfrågorna är av stor vikt. Kostutredningar andra landsting Projektgruppen har tagit del av kostutredningar som gjorts i Stockholms läns landsting samt i Västra Götalandsregionen. Stockholms läns landsting I Stockholms läns landsting har en måltidsutredning 2 genomförts. Utredningen föreslår att följande vision ska gälla för all landstingsägd vårdverksamhet för perioden 1 juli augusti Vision: År 2016 serveras alla patienter, inom Stockholms läns landsting smaklig, näringsberäknad mat utifrån deras individuella behov, önskemål och preferenser för en positiv måltidsupplevelse. Maten serveras i en 2 Mat och måltider med patienten i centrum, Måltidsutredning

67 10 (16) stimulerande måltidsmiljö och det finns tillgång till mat dygnet runt. Anhöriga har möjlighet att köpa lagad mat dygnet runt. För att nå denna vision föreslås följande strategier: Alla verksamheter ska bedriva ett strategiskt och operativt nutritionsarbete. Alla patientmåltider ska utformas utifrån FAMM 3 Alla patienter ska kunna välja mat och dryck samt när man vill äta. Anhöriga och medföljande ska kunna köpa mat dygnet runt. Alla verksamheter ska ha fokus på att höja kompetensen hos relevanta yrkesgrupper om matens och näringens betydelse för patienters tillfrisknande och rehabilitering. Vid ny- och ombyggnation av vårdlokaler ska tillagningskök alltid utredas som ett alternativ. Vid ny- och ombyggnation av vårdlokaler ska de utformas för att skapa förutsättningar för en stimulerande måltidsmiljö och optimal nutritionsbehandling. Västra Götalandsregionen Syftet med utredningen i Västra Götalandsregionen var att beskriva förutsättningar och krav för ny lösning för patientmåltider inom Västra Götalandsregionen. Förutsättningarna och kraven skulle sedan vara basen för översyn och framtagning av ny måltidslösning. För att kunna tillgodose patienternas behov ställde vårdavdelningarna nedanstående krav: En ökad flexibilitet i beställningstider av måltider och måltidsrelaterade förrådsvaror, inkl. möjlighet att förändra beställningen. Behov av att kunna beställa måltid på enkelt sätt En ökad flexibilitet i serveringstider av måltider och leverans av måltidsrelaterade förrådsvaror Gehör för att det föreligger skillnader i behov mellan olika vårddiscipliner Tillgänglighet till rådgivningssupport Utredningen fastslog att det bör vara verksamheternas art som styr behovet av måltidsservice och ett generellt hållet tjänsteutbud från måltidsservice bör kompletteras 3 Five Aspects of Meal Model (Måltidens fem aspekter) I dessa framhålls följande områden som viktiga för totalupplevelsen av måltiden: 1. Rummet (ljus, ljud, rekvisita färg, form), 2. Mötet (mellan människor, gäst, personal), 3. Produkten (mat & dryck, smak, utseende), 4. Stämningen (måltiden som helhet, atmosfär, sinnen, service, känsla) och 5. Styrsystemet (ekonomi, hygien, koncept)

68 11 (16) med vårdenheters specifika behov/krav på service. Vid verksamheter som har organiserad tillgång till dietister och där patienters måltidsfrågor och nutritionsstatus finns som en regelbunden aktivitet i omvårdnadsarbetet är behovet av personlig support från område Måltider lägre än vid verksamheter där detta arbetssätt inte är lika utvecklat. Utredningen slår också fast att det finns ett omfattande intresse inom vården för att lyfta nutritionsfrågorna och diskutera dem samt att utveckla arbetssätt där de integreras i patientvården. Genom arbetet har det framkommit att det finns områden kring måltidshanteringen på vårdavdelningarna som deltagarna anser kan skötas av andra än vårdutbildad personal i syfte att frigöra tid för vårdpersonalen. Gränsdragningen mellan vem som gör vad kring måltidshanteringen måste dock hanteras så att omvårdnadsfrågorna stannar kvar på ett tydligt sätt hos vården. Rapporten Bästa Sjukhusmaten 4 I rapporten Bästa Sjukhusmaten var uppdraget att utse och lyfta fram goda förebilder i form av sjukhus eller kliniker som verkar för ett kvalitetssäkrat och patientcentrerat kost- och måltidsarbete. Av särskild vikt var att lyfta fram sjukhus eller kliniker med genomtänkta kostsystem där alla steg i beredningsprocessen beaktades, d v s tillagning, förpackning, transportering och slutligen serveringen till patienterna. Slutsatsen i rapporten var att utbildning och kommunikation är de väsentligaste faktorerna för en positiv måltidsupplevelse för patienterna. En framgångsfaktor tycks vara när man i produktionen har både dietist och kostekonom och på avdelningen någon som har ett mandat att ansvara för kosten. Studien fann att det generellt sett är en låg utbildningsnivå på vårdpersonalen kring kosten och att dessa inte ser kopplingen mellan god nutritionsstatus och patientens tillfriskande. Kostutbildning bör därför ingå som en naturlig del i all vårdpersonals kompetensutveckling. Projektet fann också att det generellt sett serveras bra patientmat på sjukhusen och att problemet inte ligger på själva matkvaliteten, utan på andra faktorer som har stor inverkan, nämligen kompetens, bemötande och miljö. Trender inom kostproduktion FAMM FAMM står för Five Aspects of Meal Model (Måltidens fem aspekter). FAMM betonar inte bara själva matens värde av en bra måltidsupplevelse, utan även vikt en av en bra kringmiljö. I FAMMS fem aspekter ingår: 1. Rummet (ljus, ljud, rekvisita färg, form) 4 Rapporten: Bästa Sjukhusmaten Så höjs måltidsstandarden vid svenska sjukhus. Utgiven av Kost och Näring,

69 12 (16) 2. Mötet (mellan människor, gäst, personal) 3. Produkten (mat & dryck, smak, utseende) 4. Stämningen (måltiden som helhet, atmosfär, sinnen, service, känsla) 5. Styrsystemet (ekonomi, hygien, koncept) Ur Socialstyrelsens Näring för god vård och omsorg står följande beskrivet kring måltidsmiljön: Flera studier har visat att olika interventioner i måltidsmiljön har positiva effekter på patientens energiintag, vikt, nutritionsstatus, funktionsförmåga och välbefinnande. En positiv måltidsupplevelse är kopplad till många olika faktorer under måltiden: social situation och sällskap, rummets och dukningens utformning och matens smak, doft, färg, form och konsistens. Andra saker som har stor betydelse är menyvariation, utformning och att patienten själv kan välja och komponera sin måltid. Vårdenhetens rutiner, normer och den kultur som råder bland personalen påverkar också måltiden. Egna kök Flera landsting och sjukhus har börjat planera för att ha egna produktions- eller mottagningskök inom sjukhusområdet. Bl a har Nya Karolinska sjukhuset avsatt en yta tillräckligt stor för att kunna producera sjukhusmaten på sjukhuset, trots att val av kostlösning ännu inte har gjorts. Nya Karolinska sjukhuset vill ha kvar möjligheten att kunna välja mellan ett mottagningskök eller ett produktionskök, beroende på vilken kostlösning som slutligen väljs för sjukhuset, och också för att behålla möjligheten att kunna byta kostlösning längre fram. Kostpersonal tar över ansvar från vårdpersonal Flera utredningar visar på värdet att kostpersonalen tar ett allt större ansvar för kosten och därmed avlastar vårdpersonalen. I en mindre studie på Karolinska sjukhuset undersöktes effekterna av att ha speciellt kostutbildad personal på vårdavdelningar. Resultatet visar att man med denna åtgärd kan avlasta vårdpersonalen från kökssysslor, öka patientnöjdheten avseende kosten, säkra livsmedelshygienen och inte minst minska kostnaden för livsmedel, då svinnet minskade markant. Andra trender Samverkan: Tydliga avtalsförhållanden med utvecklingsfrågor i fokus Flexibla lösningar: Flexibilitet för kunden och inom sjukhuset och anpassning tillenskilda avdelningars behov Helhetslösning med service hela vägen till patient Svinn: Minska svinnet genom att se över olika hållbarhetslösningar på måltiden Ekonomi Den jämförande studie som Ernst & Young har genomfört visar på att det finns tydliga stordriftsfördelar kring produktion av patientkost. Samtidigt visar benchmarkingen att kundnöjdheten minskar ju fler portioner som tillagas.

70 13 (16) Köket i Västerås tillagar ca måltider per dag, vilket enligt ovanstående teori skulle leda till billigare portionspris. Trots detta betalar Akademiska sjukhuset mer per portion idag än vad man gjorde tidigare, för Lasarettet i Enköping har emellertid kostnaderna sjunkit då portionspriset från Västerås är betydligt billigare än när maten tillagades i köket i Enköping. Benchmarkingen visar att av de sju universitetssjukhus som deltog i undersökningen, har Akademiska sjukhuset den tredje högsta totalkostnaden 5. På det billigaste universitetssjukhuset kostade en portion 63,86 kr, Akademiska sjukhuset har en kostnad på 92,15 kr/portion och det dyraste universitetssjukhuset en kostnad på 117,60 per portion. Det finns ingen koppling mellan nöjd kundindex och kostnaden per portion, d v s det är inte sjukhuset med det dyraste portionspriset som har de nöjdaste kunderna. Akademiska sjukhuset ligger i kundnöjdhet på plats 40 av 42 sjukhus och av de sju universitetssjukhusen som deltar, ligger Akademiska sjukhuset på sista plats. Ekonomiskt har således inte stordriftsfördelarna slagit igenom när det gäller samarbetet med Västerås, däremot så tycks matkvaliteten ha blivit lidande av det stora antalet portioner som tillagas dagligen. Kostens andel av den totala kostnaden för sjukvården uppgick 2009 till 0,7 % och för 2011 till 0,8 % för Akademiska sjukhuset. Motsvarande siffror för Enköpings lasarett var 1,5 % 2009 och 1,2 % för Av den totala budgeten för Landstinget i Uppsala län är kostens andel 0,5 % av budgeten. Analys Studiebesök, jämförandestudien och genomgång av rapporter och utredningar pekar alla på en och samma sak. Det är inte själva produktionssättet som är avgörande för smak, kvalitet och patientens upplevelse av kosten, utan det är den sammantagna kedjan från inköp av råvaror, produktion, distribution, flexibilitet, samverkan mellan kök och vård, köks- och vårdpersonalens kompetens och inställning till maten som är viktig. Nutritionen framstår som en allt viktigare del i vården av patienten. För att få fullt värde av kosten, behöver vårdpersonalen få ta del av kostpersonalens kompetens kring nutrition. Det är av vikt att entreprenören av maten känner ett helhetsansvar kring patientens näringsintag, och kan bistå vården med kompetens och information kring samtliga av patientens måltider. Utredningen visar att det inte går att fastställa vilken produktions- och kostlösning som är den mest optimala lösningen för de två sjukhusen inom Landstinget i Uppsala län. 5 Avser kostnad för såväl mat som all kringkostnad, t ex vårdpersonalens arbetsinsats

71 14 (16) Det är därför projektgruppens uppfattning att Landstinget i Uppsala län inte ska besluta över vilken produktions- och kostlösning som ska väljas, utan istället i samband med en upphandling ställa tydliga krav på producenten utifrån patientens behov och verksamhetens förutsättningar. Landstinget i Uppsala läns kompetens ska vara den professionella beställarens där vårdens krav och behov ska vara styrande för vilka krav som ställs och vilken modell som väljs. Kravspecifikation och upphandling ska ta hänsyn till de specifika behov och förutsättningar som finns inom såväl Akademiska sjukhuset som Lasarettet i Enköping. Kraven ska utgå från de utvärderingskriterier som produktionsstyrelsen har fastställt. Anbudsgivarna får utifrån de ställda kraven föreslå bästa lösning. Upphandlingen bör även ställas mot alternativet egenregi, där upphandlingen i så fall kan komma att avbrytas om egenregialternativet är att föredra. En fortsättning inom egen regi förutsätter dock att samma krav som skulle ställas på en extern producent också ställs mot den egna regin. Kvaliteten på dagens mottagningskök på Akademiska sjukhuset är undermålig och behöver åtgärdas. Det har inte legat inom denna utrednings uppdrag att ta fram ett underlag för hur frågan kring köket ska lösas, men det är utredningens uppfattning att nuvarande kök behöver ersättas. Storlek och funktion på köket bör utredas närmare, där beredskap ges för nya system och lösningar. Detta bör ske genom att bjuda in måltidsentreprenörer till en hearing för att ta del av senaste trender inom teknik och service. I Enköping kan köket antingen återställas till ett produktionskök eller byggas om till ett mottagningskök. Vilken typ av kök som krävs beror på de krav som verksamheten ställer på kosten och den produktionslösning som bäst uppfyller dessa krav. White arkitekter har gjort en kostnadsuppskattning på investeringen för ett fiktivt kök på Akademiska sjukhuset respektive renovering av kök på Lasarettet i Enköping vilket återfinns i bilaga 2 och 3. En omställning till en ny kostlösning tar tid. Implementering av nya rutiner och arbetssätt kräver en väl genomarbetad plan. Det är också av största betydelse att förankra nya beslut i verksamheten. Beslut om att genomföra en upphandling av kosten och tillsätta en utredning om nytt kök bör därför ske så snart som möjligt. Förväntningar på en framtida måltidsentreprenör Kostutredningen finner att man i en framtida upphandling behöver begära mer av en måltidsentreprenör än god, näringsberikad och näringsriktig kost i de olika former som vården kräver och enligt de lagregler som finns. Därutöver ska en framtida måltidsentreprenör, utöver de kriterier som produktionsstyrelsen fastställt, kunna tillgodose följande behov från verksamheterna:

72 15 (16) Inrätta sin verksamhet så att kundens behov tillfredsställs så optimalt som möjligt Ta ansvar för kosten från ax till limpa och så långt ut i organisationen som möjligt tillhandahålla personal som avlastar och supportar vårdavdelningarna med kosten Ta ansvar för patientens totala näringsintag genom adekvat rådgivning till vårdavdelningarna och utbildning av vårdpersonal Flexibilitet i såväl serverings- som beställningstider Tillhandahålla varierad kost för såväl vanliga koster som specialkoster enligt gällande riktlinjer från Socialstyrelsen Tillhandahålla dietkök Tillhandahålla förråd för de mest frekventa dagligvarorna på såväl Akademiska sjukhuset som Lasarettet i Enköping Ha en nära och tät dialog med uppdragsgivare och vårdavdelningar för ständig utveckling av måltidsverksamheten Tillhandahålla ett användarvänligt beställningssystem som underlättar för patienten att välja måltid Sammanfattning av utredningens förslag Nuvarande samverkansformer med Landstinget i Västmanland bör inte fortsätta En tydlig kravspecifikation baserad på vårdens behov, produktionsstyrelsens kriterier och ovanstående förväntningar på framtida leverantör arbetas fram En upphandling sker som ställs mot alternativet egenregi, baserad på ovanstående kravspecifikation En köksutredning initieras för byggnation av nytt kök på Akademiska sjukhusets område En hearing genomförs för att få input i hur ett framtida nytt kök bör byggas Sammanfattning av utredningens förslag till beslut Utredningen föreslår följande: att att kosten läggs ut på upphandling, som bör påbörjas senast hösten 2012 för att kunna anpassas till nuvarande avtal tydliga krav ställs på entreprenören, baserad på vårdens behov och produktionsstyrelsens kriterier. En sådan upphandling bör ställas i relation till egenregi. Egenregin ska i så fall bedrivas på samma villkor som en extern leverantör

73 16 (16) att att uppdra till landstingsservice att bjuda in till en hearing för matproducenter vilka krav olika matlagningstekniker ställer på ett kök och övriga vårdlokaler i framtiden initiera en utredning för byggnation av ett nytt kök på Akademiska sjukhusets område Förslagsställare: Thord Hägg Förvaltningsdirektör Landstingsservice Bilagor: 1. Nulägesanalys 2. Beräkning på kök i Uppsala 3. Beräkning på kök i Enköping

74 1 (18) Dnr Nr Landstingsservice, Ledning Thord Hägg Bilaga 1 Nulägesanalys Kostutredning Landstinget i Uppsala län Landstingsservice Slottsgränd Uppsala tfn fax org nr

75 2 (18) Maj 2012 Innehållsförteckning: Nuvarande organisation...3 Kostens roll i vården... 3 Tillgång till specialkost... 3 Dialog med köket... 5 Logistik och arbetsvillkor för vårdpersonalen... 6 Vårdpersonalens arbetsinsats... 7 Bikomponenter, tillgång till förråd, leveranstider, tidpunkt beställningar... 7 Kundenkät kring patientkost... 7 Avvikelsehantering... 8 Ekologiska matvaror... 9 Infrastruktur... 9 Akademiska sjukhuset... 9 Enköpings lasarett Transporter Transport av matvagnar inom Akademiska sjukhuset Transport av livsmedel inom Akademiska sjukhuset: Ankommande transporter externt till Köket Mat- & livsmedelstransporter inom Uppsala utanför Akademiska sjukhuset Ekonomi Kostnadsutveckling Slottsgränd Uppsala tfn fax org nr

76 3 (18) Nuvarande organisation I dagsläget finns det ett avtal kring kostsamverkan med landstinget i Västmanlands län. En gemensam nämnd, med Västmanlands läns landsting är huvudman, ansvarar för produktion och leverans av patientkost till Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Centrallasarettet i Västerås och sjukhusen i Sala, Köping och Fagersta. Avtalstiden gäller tills vidare. Vill någon av de samverkande parterna frånträda avtalet skall detta tillsändas kostnämnden senast ett år före mandatperiodens utgång Kostens roll i vården Kunskapen om undernäring har ökat dramatiskt under de senaste decennierna. Trots detta förekommer sjukdoms- och åldersrelaterad undernäring fortfarande bland sjuka och särskilt hos äldre. Undernäringstillstånden har allvarliga konsekvenser både för sjukdomsförloppen och för samhällsekonomin. I dag finns övertygande bevis för att nutritionsstöd i samband med medicinsk behandling och omsorg minskar komplikationer och dödlighet. Kravet på att maten ska vara näringsriktig och välsmakande definieras av Uppsala läns landsting i en kravspecifikation som upprättades före samgåendet i kostnämnden Denna bygger på Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg, Livsmedelsverket 2003, vilken då var den riktlinje som fanns att följa. Kravspecifikationen finns också som underlag i den rådgivningsrapport från Öhrlings som ligger till grund för beslutet om samgående i en kostnämnd, men specifikationen har aldrig blivit formellt beslutad. Bildandet av en kostnämnd ledde inledningsvis för sjukhusen i Uppsala län till en stor förändring av rutiner kring hanteringen av sjukhusmaten. Matsedlarna var nya, tillgång till olika koster förändrades och rutiner kring beställning och hantering av maten samt bikomponenter ändrades. Några näringsberäknade matsedlar förelåg inte. Matportionerna var till en början otillräckliga. Tidigare fungerande kostpärm innehållande definitioner och användningsområden för olika koster, dagsmatsedlar och kompletta näringsberäkningar gällde inte längre. Representanter från Akademiska sjukhuset blev inledningsvis inte tillfrågade angående sina önskemål och vilka krav på maten som behövde uppfyllas. Det saknades en genomtänkt struktur för hur kommunikationen mellan produktionsköket och vårdpersonalen skulle ske. Kostnämnden har funnits i två och ett halvt år. Mat har levererats från Västerås under två års tid. Från produktionsledningen har man successivt försökt ta itu med de brister och avsaknad av standardiserade matsedlar som från början förelåg. En dietist är sedan 2011 anställd bl.a. i syfte att iordningställa en s.k. kostpärm. Tillgång till specialkost Individuella lösningar går oftast att ordna efter kontakt med köket. Det är dock viktigt med snabb återkoppling, då patientens specifika behov behöver uppfyllas relativt snabbt. Individuellt anpassade rätter och önskekost kan dröja upp till ett dygn innan leverans.individuella koster är ibland hopslagna till en och samma rätt, många gånger vegetarisk, vilket innebär att fler livsmedel än nödvändigt tas bort för den enskilda individen. 3

77 4 (18) Det är näringsmässigt riskabelt att ta bort fler livsmedel än nödvändigt i olika eliminationseller specialkoster. Energiinnehåll och balansen mellan de energigivande ämnena i rätterna som ingår i barnmatsedeln kan variera avsevärt, vilket försvårar inställning av insulinbehandling för barn med diabetes. Energiinnehållet i matportionerna är betydligt bättre nu än vid inledningen av samarbetet. Det pågår fortfarande arbete med att näringsberäkna alla koster på olika energinivåer, dock är detta ej klart trots samverkan i 2,5 år. Det saknas näringsberäkningar för proteinreducerad kost samt gelékost.energi- och proteininnehållet i laktovegetarisk kost men framför allt vegankost är generellt lågt. Tidigare hade sjukhuset ett lager av näringsdrycker och sondmat i sin Köksbod. I dagsläget finns inga extra förråd av dessa nutritionsprodukter vilket kan medföra att patienter blir utan sina specifika lösningar i många dagar. Detta påverkar näringsintag och i sin tur tillfrisknande och vårdtider. Efterrätt serveras endast till extra kostnad vilket medför att avdelningarna avstår från att beställaav kostnadsskäl. Efterrätter är ofta lätta att inta för sjuka personer och ett bra alternativ då aptiten tryter. För lång leveranstid av önskekost gör, enligt avdelningspersonal, att man ibland avstår från att beställa; patienten får inte den mat som önskas inom rimlig tid med minskat matintag som följd. Dygnsportion Det behövs ett helhetstänkande kring matsedlar för de olika kosterna. Utöver lunch och middag bör förslag ges på olika frukostalternativ samt mellan- och kvällsmål. Detta erfordras dels som instruktion till vårdpersonal, dels som underlag för näringsberäkningar. Det är inte möjligt att skapa sig en tydlig bild av energi- och näringsinnehåll i en dygnsportion så länge enbart lunch och middag är näringsberäknade. Denna information ska ingå i en s.k. kostpärm. Patientnöjdhet En jämförelse mellan patientmatsundersökningar har gjorts. Jämförelser har endast gjorts av de parametrar som varit med vid samtliga mätningar. Akademiska Enköping Omdöme Generellt nöjd Smak Utseende Temperatur Maten är objektivt sett mer uppskattad vid den senaste mätningen 2011 än vid den som gjordes Det bästa omdömet fick sjukhusmaten

78 5 (18) Det finns data från s.k. KUPP-mätningar åren 2009 och 2010 som tyder på att matkvalitén blivit sämre. I KUPP vägs frågor samman som gäller dels smak och valmöjligheter och dels hur viktiga dessa faktorer är för den enskilde. Prevalensmätningen Dagen nutrition genomförs sedan 2005 regelbundet på sjukhuset. I mätningen undersöks hur pass väl patienternas energiintag kan tillgodoses under vårdtiden. Genom åren har läget varit relativt konstant och visar att endast drygt hälften av patienterna intar mer än 75% av sitt beräknade energibehov. Den senaste mätningen som gjordes 2011 visar dock att endast 47% av patienterna når uppsatt mål, en markant nedgång sedan året innan då siffran var 57%. Detta är naturligtvis inte tillfredsställande, då sjukdomsrelaterad undernäring leder till minskad livskvalitet, försämrad funktionsförmåga och risk för annan sjuklighet och död. I förlängningen leder detta till stora kostnader för vården. Variation Tre veckors matsedel används för de vanligaste kosterna. För barnkliniken har man en veckas matsedel, med möjlighet till andra valmöjligheter. För de patienter som har långa vårdtider alternativt behöver slutenvård frekvent kan tre veckors matsedel upplevas som enformig. För patienter med kort vårdtid har detta mindre betydelse. Det är en utmaning att komponera maträtter som ska passa ett kallmatssystem, då systemet har sina begränsningar. Ännu är inte alla rätter som serveras optimala. Vanlig kritik är att potatisen är okokt, likaså grönsaker. Kötträtter är ibland alltför sega. Patienterna på barnsjukhuset, och även många vuxna, är vana att äta pasta, men det förekommer mycket sällan på matsedeln för tillval. P.g.a. vagnarnas konstruktion i Västerås serveras inte soppa som huvudrätt. Eftersom samma mat serveras i Västerås som i Uppsala blir Uppsala beroende av vagnarnas konstruktion i Västerås och vice versa. Matsedel för patienter med Wilsons syndrom finns inte (har heller aldrig varit ett krav, men patienterna dyker upp då och då). Mat till PKU-patienter kan inte levereras, utan tillagas av personal vid Dietistavdelningen på barnsjukhuset. Dessa diagnoser ingår i Akademiska sjukhusets åtagande för regionvård. Som pedagogisk måltid betraktad är maten inte alltid bra. Råkostutbudet är enformigt, med isbergssallad minst en måltid varje dag. Valmöjligheter av bröd och müsli har varit svårt att påverka. Detta är inte optimalt för vissa diabetiker eller andra relativt friska som under vårdtiden också får undervisning om bra livsmedelsval som sekundärprevention alt för behandling av sin sjukdom. Det förekommer att avdelningar handlar müsli och bröd på egen hand samt tillverkar egna råkostsallader. Dialog med köket De samarbetsformer som idag finns mellanproduktionskök och vårdpersonal på sjukhuset är matsedelsmöten och kostombudsträffar. Vid matsedelsmöten avhandlas frågor kring matsedelns utformning och variation, tillgång till specialkoster och näringsberäkningar samt frågor kring bikomponenter. Kostombudsträffar genomförs ett par gånger per termin och är utformade som informationsmöten. Köket representeras även i nutritionsrådet. Vid ett tillfälle har nutritionsrådets arbetsutskott och produktionskökets ledning mötts. Tidigare stod, enligt överenskommelse med köket, sjukhusets dietister för kostutbildning till avdelningspersonal 5

79 6 (18) varje termin. Kostutbildningen syftar till att vidmakthålla eller öka kompetensen gällande sjukhuskoster hos sjukhusets kostombud. Sådan utbildning har inte givits sedan kostnämnden bildades. En formell struktur för ömsesidigt utbyte saknas. Uppsalas kravspecifikation har inte setts som ett styrande dokument, då den aldrig blivit antaget i kostnämnden. Härmed saknas en gemensam överenskommelse eller ett kontrakt att arbeta utifrån. Patientsäkerhet I Vårdavtalet 2012 anges att inneliggande patienter ska screenas avseende risk för malnutrition. Avsikten är att snabbt kunna vidta åtgärder för att förhindra uppkomst av malnutrition eller behandla den redan undernärde patienten. En förutsättning för att ge det stöd som krävs är bl.a. hög kompetens hos vård- och kökspersonal samt möjlighet till flexibla individuella lösningar med så lite dröjsmål som möjligt. I Vårdavtalet 2012 anges även att samtliga patienter inom hälso- och sjukvården ska bedömas avseende eventuella ohälsosamma matvanor. Detta krav bidrar ytterligare till behovet av ett varierat kostutbud. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping ingår sedan flera år tillbaka i nätverket HFS, Hälsofrämjande sjukhus, vilket ställer extra höga krav på vår förmåga att leverera fullgod patientmat utifrån givna rekommendationer. En ny patientsäkerhetslag infördes den 1 januari Syftet med denna är att göra vården säkrare. Det sker bl.a. genom att vårdgivare får ett tydligt ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. I detta arbete ingår även nutritionsåtgärder. Som ett led i patientsäkerhetsarbetet utgavsocialstyrelsen år 2011 en skrift, Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Under 2012 kompletteras publikationen med en föreskrift, vilket innebär att tillsyn kan utföras av Socialstyrelsen med erinran som påföljd för den som inte följer riktlinjerna. Skriften bör således utgöra en gemensam grund för alla som arbetar för fortsatt utveckling av patientkosten på Akademiska sjukhuset. Logistik och arbetsvillkor för vårdpersonalen Flexibilitet Ett argument för att införa kallmats lösningen var att få en större flexibilitet för avdelningarna när maten ska serveras. Dagens system ger dock inte den flexibiliteten då måltidssystemets möjlighet inte utnyttjas fullt ut och är därmed i princip lika oflexibelt vad gäller mattider som den tidigare varmmatsproduktionen. Maten måste delas ut inom 20 minuter efter att den kommit till avdelningen. Om patienten inte är närvarande när maten kommer till avdelningen får maten inte värmas upp på nytt utan kastas. Matbeställning måste göras före kl dagen innan på Akademiska sjukhuset och före kl dagen innan på Lasarettet i Enköping. Om patienten har speciella önskemål s.k. 6

80 7 (18) önskekost kan den beställas, men när maten levereras nästa dag har ofta patienten annat önskemål, då längtan efter en speciell mat är väldigt nu-bundet. Brickor som redan har beställts går inte att avboka. Extra beställning av specialkoster går inte att göra. Vårdpersonalens arbetsinsats Vårdpersonalens totala arbetsinsats på Akademiska sjukhuset är densamma som innan Västeråsmaten infördes, bortsett från beställningsupplägget och leveranstider. På Lasarettet i Enköping har arbetsinsatsen minskat då man gått från kantinsystem till brickdukning, brickdukningen innebär också mindre risk för smittspridning. Dock har arbetsinsatsen på såväl Akademiska sjukhuset som Lasarettet i Enköping ökat vad gäller beställning av mat och bikomponenter. På flera avdelningar på Akademiska sjukhuset finns köksor anställda, dessa har kommit till följd av hygieniska aspekter och för att minska smittspridning. Köksan ställer fram frukost; kokar gröt, ägg, kaffe samt förbereder brickor för de patienter som inte kan komma ut till matsal och äta, serverar de patienter som kommer till matsalen. Bikomponenter, tillgång till förråd, leveranstider, tidpunkt beställningar Beställning av bikomponenter måste ske före kl dagen innan. Denna tidpunkt sammanfaller med frukostutdelningen på avdelningarna. Om beställda varor saknas vid leverans, finns det inte möjlighet att beställa förrän nästa dag. På Akademiska finns inget centralt förråd där personalen kan hämta varor som tillfälligt tagit slut på avdelningarna, lagret togs bort en tid efter samgåendet. Förråden får man istället hålla på avdelningarna och det krävs att någon personal hela tiden har överblick över förrådet. Det har varit svårt att i efterhand finna lösningar till problemet och det händer att man kan få vänta i flera dagar för att få leverans av vissa varor, såsom glutenfria varor och andra speciallivsmedel. Näringsdrycker och sondmat kommer via annan leverantör, även för dessa varor saknas ett gemensamt förråd på sjukhuset. Då varje avdelning håller med ett eget förråd är det svårare att få en bredd på sortimentet. Risken för svinn blir också större, då det är svårt att skatta förbrukningen av vissa varor. I Enköping saknas också förråd, och när mjölk, bröd etc tagit slut får personalen gå ut och handla i vanliga affärer. Kundenkät kring patientkost Landstingsservice har genomfört en kundenkät för servicetjänster, där bl a en kundenkät för kosten ingick. Kundenkäten för patientkost visar på en försämring av omdömena år 2011 jämfört med

81 8 (18) Patientkost Värde 4-5 Index Vi får den kost vi beställt 79% 49% 84,6 73,1 Vi får de förrådsvaror för tillagning av frukost, mellanmål etc 78% 50% 82,6 70,7 vi beställt Vi får matvagnen på avtalad tid och plats 81% 71% 87,1 77,8 Brickor eller kantiner är tydligt uppmärkta 81% 58% 86,5 75,7 Brickor eller kantiner är rena och prydliga när de kommer till 73% 57% 84,9 72,8 avdelningen Matvagnen är ren och städad när den kommer till avdelningen 74% 57% 83,0 74,2 Maten har rätt temperatur när den kommer till avdelningen 78% 54% 86,3 70,7 Det är lätt att få kontakt med köket 61% 53% 79,6 70,5 Vi blir bra bemötta i våra kontakter med köket 73% 49% 82,4 71,5 Vi får den hjälp vi behöver av köket 69% 51% 81,7 69,2 Information om patientkost på Navet är användbar 70% 42% 81,5 65,1 Kvalitetsavvikelser åtgärdas snabbt och vi får bra återkoppling 52% 28% 77,2 57,6 Omdömena med betyg 4-5 sjunker i högre utsträckning än det index som räknats fram. Index tar även hänsyn till övriga betygsgrader, vilket indikerar att betyg som tidigare legat på 4 eller 5 sannolikt ligger på 3 istället, dvs godkänt men inte mer. Lägst betyg och index får patientkosten kring hantering och återkoppling av kvalitetsavvikelser, men även frågorna kring användbar information på Navet och hjälp från köket får lågt index. Avvikelsehantering Mängden rapporterade avvikelser mellan 2010 och 2011 har minskat. Det råder osäkerhet om detta beror på att kvaliteten har ökat, eller på att avdelningarna inte rapporterar i samma utsträckning som tidigare. Antal avvikelser rörande patientmaten var 520 st år 2010 och 188 st år Vanligast rapporterade avvikelse gäller temperatur, därefter fel vara, beställd portion saknas och feldukad bricka. En undersökning har genomförts bland de avdelningar där avvikelserna minskat mest från Flera avdelningar menar att arbetsbelastningen är så hög att de inte hinner skriva avvikelser. Maten har överlag blivit bättre, men fortfarande finns det klagomål från patienterna att maten är smaklös, potatisen är hård osv. De avvikelser som fortfarande förekommer är fel och saknade komponenter på matbrickor, fel varor, saknade brickor, fel brickor och brickor som hamnat på fel avdelning. Antal avvikelser har ökat under december 2011 jämfört med tidigare under året. En teori är att det har blivit känt på sjukhuset att en översyn av patientmaten pågår och personalen därmed är mer motiverade att anmäla avvikelser.ovanstående kundenkät visar också på att avdelningarna är missnöjda med de åtgärder och den återkoppling som köket ger kring kvalitetsavvikelserna, vilket kan vara en förklaring till minskningen av rapporterade avvikelser. 8

82 9 (18) Ekologiska matvaror Landstingsfullmäktige beslutade följande när miljöprogrammet antogs: År 2014ska andelen ekologiskt producerade livsmedel vara minst 35 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat av de livsmedel som landstinget köper. Andelen livsmedel som har producerats enligt Rättvisemärkt ellerliknande etiska och sociala godtagbara förhållanden, ska vara minst 10procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat av de livsmedelsom landstinget köper. För att nå målen avsatte landstingsfullmäktige 1,9 miljoner kronor, eftersom ekologiska och rättvisemärkta livsmedel till del är dyrare. Detbetalas idag ingen merkostnad för ekologiska livsmedel till Västmanlandeller kostnämnden eftersom det inte har gått att hitta administrativarutiner inom Landstinget i Uppsala län för att finansiera merkostnaden. Idag betalas endast merkostnaden för ekologiska och rättvisemärkta livsmedel där landstinget själv har avtal gällande kaffe samt för Wik. År 2010 var inköpsvärdet för ekologiska livsmedel 25,86 % på Akademiska sjukhuset, och 36,56 % på Enköpings lasarett. Totalt för Uppsala var värdet 26,71 %. Infrastruktur Akademiska sjukhuset Mottagningsköket projekterades år 2009 för att möjliggöra tillfällig hantering av kallmatleveranser från Västerås. Förutom funktioner för mottagning, brickdukning och uppvärmning av kylda måltider behövdes även ett litet dietkök. Dessutom utrymmen och utrustning för tvätt av matvagnar och diskning av patientporslin. Avsikten var att detta provisorium skulle upphöra efter färdigställandet av det permanenta nya kökettvå år senare, år Enligt ett landstingsstyrelsebeslut skulle Landstingsservice bekosta byggandet av såväl det tillfälliga köket som det nya permanenta köket. Medel, tkr beviljades i april Olika alternativa placeringar innanför väggarna till den gamla köksbyggnaden diskuterades. Det tillfälliga köket byggdes, slutligen, mitt på golvet i det gamla produktionsköket. Diskavdelning och kontorsutrymmen förblev i stort sett oförändrade. Funktioner såsom varumottagning, förrådsvaruhantering och omklädning blev kvar i gamla lokaler i nedre planet i avvaktan av det nya, permanenta köket. Så är det ännu idag. Provisoriet färdigställdes i december 2009 till en kostnad på ca 5,2 miljonerkronor. Enligt beräkningarna var utrymmesbehovet för det nya permanenta köket ca kvm. Landstingsservice hade tidigare med Landstinget i Västmanland avtalat att hyran/kvm skulle baseras på hyresnivån för nya köket i Västerås, inte produktionskostnaden för bygget i Uppsala. Senare visade det sig att hyresnivån för Västeråsköket var en slags schablonhyra som inte grundades på den faktiska produktionskostnaden. Det var uppenbart att hyran från Landstinget i Västmanland inte skulle täcka kostnaderna för både drift och 9

83 10 (18) kapitaltjänstkostnader på 30 miljoner kronor utan att en bra ekonomi skulle nås på annat sätt, exempelvis genom en extra årlig debitering till Akademiska sjukhuset motsvarande 3kr x port/år. Det idag gällande hyreskontraktet mellan Landstingsservice och Landstinget i Västmanland reglerar en icke-definierad yta på kvm à 1 416kr/kvm. Kontraktstid Kontraktstiden är kopplad till Avtal om samverkan kring kost mellan Landstinget i Uppsala län och Landstinget i Västmanland. Avstående från besittningsskydd har tecknats mellan parterna. I verkligheten använder hyresgästen en golvyta om ca kvm i övre planet. En tom yta på 250 kvm, delar av gamla varmköket, står outnyttjad men är ej avgränsad från den aktiva ytan. Dessutom nyttjar hyresgästen ca kvm i nedre planet för varumottagning, lager, förpackning av förrådsvaror till Akademiska sjukhuset samt som omklädningsrum. Faktiska areabehovet för sistnämnda funktioner är betydligt mindre, men har ej kunnat lösas utan ytterligare investeringar. Ekonomi Hyresintäkterna för hela S1/S2 byggnad fördelar sig enligt följande: Landstinget i Västmanland 1,4 miljoner kronor, Fazer 1,0 miljoner kronor, Akademiska sjukhuset konferenslokal 0,8 miljoner kronor, totalt 3,2 miljoner kronor. Till synes har intäkterna för 2011 och 2010 halverats till 3,5 miljoner kronor från 7,1 miljoner kronor året innan. Underskottet ökat från -0,2 miljoner kronor till -2,2 miljoner kronor, se bild 1. S1/S2 - Byggnad INTÄKTER , , ,16 KOSTNADER , , ,19 DRIFTRESULTAT , , ,97 Avskrivning på byggnader hyresgästinitierade , , ,28 Avskrivning på byggnader fastighetsinitierade ,37 0,00 0,00 Internräntekostnader , , ,23 NETTORESULTAT , , ,54 Bild 1. Faktiskt ekonomiskt utfall Att analysera ekonomin enbart för köksdelen på basis av ovan ger dock en missvisande bild. I avsaknad av t ex en individuell energimätning är det svårt att fördela kostnader exakt mellan olika byggnader och olika hyresgäster. I bokföring fördelas t ex energikostnaderna per kvm för hela Akademiska sjukhusets område. Uppenbart är dock att det provisoriska köket (kylrum etc) ansvarar för merparten av den totala energiförbrukningen i S1/S2. 10

84 11 (18) En mer rättvisande bild kan man se i en ny, med faktiska förbrukningssiffror korrigerad, resultatuppställning för S1/S2 där kostnadsbelastningen för köket har uppskattats och ställts i relation till den faktiska hyresintäkten, se bild 2. S1/S2 Köket Hyresintäkter Renhållning o städ o mark % -78 Reparationer % -283 Fastighetsdrift % -510 Övrigafastighetskostnader % -75 Fjärrvärme % -613 El % DRIFTNETTO Avskrivningar % Finansiellakostnader % RESULTAT Bild 2. Justerat resultat 2011 för S1/S2 och bedömning av kökets kostnadsandel Lokaler och utrustning - standard Det mottagningskök som finns på Akademiska sjukhuset idag i byggnaden S1/S2 har allvarliga brister, och oavsett vilken framtida lösning som väljs behöver investeringar i köket göras. Tekniska utlåtanden saknas i dagsläget, men teknikansvariga inom Landstingsservice vittnar om att samtliga system uppnått sin tekniska livslängd. Fasaden behöver tilläggsisoleras, fönster behöver bytas, alla invändiga ytskikt behöver renoveras osv. Lokalen behöver totalrenoveras inklusive: Omläggning av tak, renovering av skärmtak Fasadrenovering, ilagning av tegelväggar, invändig tilläggsisolering av ytterväggar Fönsterbyte, nya entrépartier Stambyte (även under platta) samt byte dränering Omläggning och höjdanpassning av ytor närmast huset Total invändig ytskiktsrenovering Nya ställverk, nya elserviser, nya ledningar i mark Ny ventilation inkl nya aggregat Delar av byggnaden S1/S2 har miljöinventerats 2006 och mottagningsköket 2009 varvid flera brister påvisats. Enligt det miljöprogram som följer inventeringen ska vid en ombyggnad följande hanteras: Asbest i golv, kylrum och branddörrar PCB kan förekomma i lysrörens kondensatorer, behöver utredas vidare 11

85 12 (18) Kvicksilver kan förekomma i lysrörsarmaturer, behöver utredas vidare Bly kan förekomma i avloppsrör med blydiktning i dolda utrymmen, behöver utredas vidare Ozonnedbrytande ämnen i kylrum PVC i elinstallationer och golvmattor Utomhusbelägna rostfria tankar för olika kemikalier och bensin Följder av vatten och avloppsskador i omklädningsdelar Kemiska emissioner och avvikande mikrobiell status, plan 1 Förmodade rötskador i impregnerade träsyll under omklädningsdelar Osäkerheten är stor för miljöåtgärder i allmänhet varför fördjupad utredning rekommenderas. Landstinget i Västmanland har demonterat och forslat bort den gamla övertagna men överflödiga utrustningen bestående av ugnar, ånggrytor, rostfria bänkar etc. Den tomma golvytan är inte i övrigt återställt: samtliga genomföringar i väggar och bjälklag finns kvar. Hyresgästen har efterlyst lösningar för avskärmning av den överflödiga ytan av hygien- och städskäl. I kontrollrapporten från Miljökontoret riktat till verksamheten står bl a: Rutin för underhåll är bristfällig i så motto att en formell underhållsplan saknas. En formaliserad och dokumenterad genomgång av lokalerna bör regelbundet ske, helst tillsammans med fastighetsägare. I övrigt har Miljökontoret hittills inte anmärkt på driften eller lokalerna. Mindre underhållsåtgärder av golv- och väggytor, initierade av Anticimex-rapporter, har genomförts under den senaste tiden. Hälften av omklädningsrum har tagits ur bruk och delvis byggts om. Detta för att reducera städ- och underhållsbehovet i de, för dagens verksamhet, överdimensionerade lokalerna. Framtid White arkitekter har på Landstingsservice beställning våren 2010 gjort en utredning för placering av ett nytt logistikcentrum för smågods, tvätt och kök i S1/S2. Utredningen presenterade en kostnadsuppskattning för två alternativa driftformer för logistikcentrat, ett med ett mottagningskök för kyld mat och ett med ett komplett beredningskök för måltidsproduktion på plats. Kostnadsuppskattning blev 125 miljoner kronor respektive 145 miljoner kronor, inklusive samtliga ovannämnda funktioner. Förvaltningsledningen konstaterade att det inte var aktuellt att gå vidare med projektet. Enköpings lasarett Teknikrapport är beställd men ännu inte levererad. Transporter Transport av matvagnar inom Akademiska sjukhuset 12

86 13 (18) Vagnar hämtas vid S1/S2 (Köket) vid bestämt klockslag för uttransport till respektive hus. Vagnarna är vid hämtning dockade till uppvärmningsstationer. Köks- och transport personalen hjälps åt att docka ur vagnarna. Transport kopplar ihop vagnstågen till respektive hus inför utkörningen. Vagnarna lämnas i kulvert vid hisshallarna. Trucktågen består av ca 6 vagnar vardera. Max hastighet vid transport av dessa vagnar är 5 km/timme. Vagnarna körs i kulverten och levereras till hisshall vid respektive hus. Där ger transportören en ringsignal till vårdavdelningarna som då blir uppmärksamma på att matvagnen är på plats. Efter ringsignalen kommer vårdpersonal ner till kulvert och hämtar vagnen. Efter genomförd måltid ställer vårdpersonalen ner vagnen igen i kulverten. Transport hämtar tillbaka vagnarna till köket för rengöring och diskning. Tider: Utkörning för lunch börjar kl. 10,40 och sista släp går ut ca kl. 12,15. Hämtning av vagnar efter lunch sker mellan kl. 12,50 och kl. 14,00. Vid middag går första släp ut kl. 15,45 och sista släp ca kl. 17,15. Hämtning av vagnar efter middag sker mellan kl. 17,45 och kl. 18,20. Lunch- och middagstider är styrande liksom inleverans av vagnar efter lunch och middag. Vagnarna ska då plockas ur, diskas och ställas i ordning för nästa måltid. En kylvagn till 50C går ut tillsammans med de varma matvagnarna. Kylvagnar körs upp och kopplas in vid avdelning 96E vardagar ca kl. 09,30 och kl. 14,50. På helgdagar ca kl. 09,30 och kl. 15,30 till 96E. De tomma vagnarna hämtas i samband med att de fulla vagnarna lämnas. Två personer är engagerade i körningen och det är ca 50 vagnar till lunch och lika många till middagen. Det blir 11 släp som körs ut vid lunch och även 11 st till middagen. Transport av livsmedel inom Akademiska sjukhuset: Livsmedel som torrvaror, grönsaker, mjölk mm ankommer med lastbilen från Västerås varje vardag. Det kommer på pall och packas av kökspersonalen om till vagnar. Avdelningarna beställer dessa varor via ett system på Nätet. Volymerna varierar kraftigt beroende på veckodag: Mån Tis Ons Tor Fre 6 släp 10 släp 3 släp 8 släp 6 släp Livsmedel som bröd, mjölk, grönsaker mm körs ut med truck vardagar mellan kl. 10,30 och kl. 12,30 från köket till den avdelning som beställt varan. Godset lämnas vid avdelningsköket. Tomma returvagnar och backar ställs ner i kulvert av vårdpersonal, där de sedan hämtas av Landstingsservice transportavdelning och körs tillbaka till köket. 13

87 14 (18) Backar med läsk: Kommer med lastbilen från Västerås. De kommer på pall och körs även ut på pall till de avdelningar som beställt läsk/vatten. Dessa volymer har minskat mycket de senaste åren. Nu är det ca 90 backar/vecka som körs ut. Utkörningsdag onsdagar. Ankommande transporter externt till Köket Transporter till Kost Clara AA-transport matvagnar, livsmedel 5 ggr per vecka Sallacarte 2 ggr per vecka Servera 1-2 ggr per vecka Spendrups 1 ggr per vecka GB 1 ggr per mån Diversey rengöringsmedel 0,5 ggr per mån Mat- & livsmedelstransporter inom Uppsala utanför Akademiska sjukhuset Livsmedelstransporter utgår ifrån Akademiska sjukhuset ingång 6 där idag 16 stmatvagnar hämtas på fastställd tid på vardagar, samt 13 stmatvagnar på helgdagar för både lunch- och middagskörningar. Med matvagnarna medföljer även andra livsmedel (Packning) packade i lådor/backar. Returer (disk) hämtas vid respektive enhet och körs åter till ingång 6. Dessa transporter körs med lastbil av Landstingsservice Transport. Det blir 4 transporter/dag till respektive enhet, då disken och de smutsiga vagnarna måste hämtas separat då dessa vagnar ska hinna diskas och användas till nästa matleverans. Ekonomi Priset för vissa specialkoster samt önskekost är betydligt högre än för resterande koster. Av Uppsalas kravspecifikation framgår att priset ska vara detsamma, oavsett kost, för att avdelningarna inte ska spara in på specialkoster till patienten. För den enskilde patienten kan det vara fatalt att få fel kost och mycket olyckligt om orsaken är besparingsskäl. Det kan bli betydligt dyrare för vården i längden. Landstinget i Västmanland har infört en annan prissättning för 2011, där priset för måltiden delas upp i en fast och rörlig del, baserad på förra årets förbrukning. Detta innebär att en neddragning av vårdplatser inte får något genomslag på den fasta delen av ersättningen, vilken motsvarar ca 32 % av den totala kostnaden för portionspriset. 14

88 15 (18) Kostnadsutveckling A. Pris per måltid Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Bricka Kantin Bricka Förändring % Rörligt pris 67,25 59,95 46,83 47,19 Måltid Lunch Fast pris ,52 22,16 Dessert Extra - - 6,00 6,00 Rörligt pris ,83 47,19 Middag Måltid Fast pris 67,25 59,95 22,52 22,16 Dagsportionexkl tillbehör 134,50 119,90 144,70 144,70 7,6% Lunch 60, Måltid Rörligt pris Middag 60, Rörligt pris 93,79 59,95 46,83 47,19 Måltid Lunch Fast pris ,52 22,16 Dessert Extra - - 6,00 6,00 Rörligt pris ,83 47,19 Middag Måltid Fast pris 84,05 59,95 22,52 22,16 Dagsportionexkl tillbehör 177,84 119,90 144,70 144,70-18,6% Fr o m 2011 ingår inte dessert i lunchpriset utan får beställas extra. Fr o m2010 har priset fördelats mellan en fast och en rörlig del, den fasta delen baseras på föregående års beställda volymer och kvarstår oavsett om antalet vårdplatser förändras beroende på sommarstängning eller andra neddragningar. 15

89 16 (18) B. Verklig kostnad per måltid och dagsportion Förändring % Måltider (antal) ,2% Kostnad lunch och middag (tkr) ,9% Tillbehör från Västerås/Uppsala ,4% Tillbehör från övriga ,5% Akademiska sjukhuset* Total kostnad ,3% Kostnad måltid lunch och middag 66,74 59,95 70,97 6,3% Kostnad tillbehör per måltid 20,48 28,26 31,10 51,9% Kostnad per dagsportion 174,44 176,42 204,14 17,0% Måltider (antal) ,1% Kostnad lunch och middag (tkr) ,3% Tillbehör från Västerås/Uppsala ,8% Lasarettet i Enköping** Total kostnad ,5% Kostnad måltid lunch och middag 88,92 59,95 70,97-20,2% Kostnad tillbehör per måltid 15,38 21,92 17,32 12,6% Kostnad per dagsportion 208,59 163,73 176,58-15,3% Måltider (antal) ,8% Kostnad lunch och middag (tkr) ,3% Tillbehör från Västerås/Uppsala ,2% Tillbehör från övriga ,5% Totalt Landstinget*** Total kostnad ,3% Kostnad måltid lunch och middag 68,75 59,95 70,97 3,2% Kostnad tillbehör per måltid 20,02 27,67 29,80 48,9% Kostnad per dagsportion 177,53 175,25 201,55 13,5% * Markant kostnadsökning fr o m 2011, där merparten kan hänföras till tillbehör. Kostnaden för tillbehör har totalt ökat med 47% mellan 2011 och Den totala kostnaden har ökat med knappt 30 kronor per dagsportion, där kostnaden för tillbehör svarar för drygt 21 kronor och uppgår till drygt 30 % av kostnaden för en dagsportion. ** Lasarettet i Enköping har 2011 en lägre kostnad för en dagsportion jämfört med 2009 och en lägre kostnad per dagsportion än vad som gäller för Akademiska sjukhuset. Den stora skillnaden ligger på kostnaden för tillbehör som skiljer med knappt 28 kronor per dagsportion. 16

90 17 (18) *** Totalt kostar en dagsportion ca 24 kronor mer 2011 jämfört med Merparten, eller ca 20 kronor kan hänföras till kostnaden för tillbehör. Resterande 4 kronor kan hänföras till måltidskostnaden. 17

91 18 (18) Kostens andel av den totala kostnaden för sjukvården uppgick 2009 till 0,7 % och för 2011 till 0,8 % för Akademiska sjukhuset. Motsvarande siffror för Enköpings lasarett var 1,5 % 2009 och 1,2 % för Av den totala budgeten i Uppsala län är kostens andel 0,5 % av budgeten. 18

92 Rapport Fiktivt storkök, Akademiska Sjukhuset LSU White Upprättad: Upprättad av: Christian Wallenborg Godkänd av uppdragsledare: Senaste revidering: Godkänd av uppdragsledare: Mallnamn: Rapport / Mallversion: 5 Sid 1(6)

93 Innehållsförteckning 1. Förutsättningar Uppdrag Beställare Bemanning Arbetsgrupp Kostnadsuppskattningar Mottagningskök portioner/dag Särskild köksutrustning Matvagnar Allmän utrustning och inredning Ytor Produktionskök portioner/dag Särskild köksutrustning Matvagnar Allmän utrustning och inredning Ytor Ökad produktion (4 000 portioner/dag) Ulleråker Enköping Byggnad Nyproducerad skalbyggnad Befintlig skalbyggnad... 6 Mallnamn: Rapport / Mallversion: 5 Sid 2(6)

94 1. Förutsättningar 1.1. Uppdrag Förstudie för fiktivt storkök på Akademiska Sjukhuset i Uppsala, med alternativ med mottagningskök och produktionskök. Bedömning om den utrustning, inredning och yta som krävs och övriga byggnadspåverkande åtgärder, samt kostnadsuppskattning för detta. Utlåtande om möjligheten att inreda storkök i byggnad i Ulleråker samt om att använda befintligt kök i Enköping Beställare Landstinget i Uppsala län genom Leif Haagensen Bemanning Uppdragsledare och rapportförfattare: Christian Wallenborg, White Kalkylator: Leif Johansson, White Storkökskonsult: Gunnar Karlsson, Gunnar Karlsson Storkökskonsult 1.4. Arbetsgrupp Christian Wallenborg deltog i möten tillsammans med följande: Christina Edling Per Olof Sjöström Karin Blom Malmberg Anna Hedlin Landstinget i Uppsala län Landstinget i Uppsala län Landstinget i Uppsala län Capire AB 1.5. Kostnadsuppskattningar I förstudier är det ytterst svårt att uppskatta kostnader med precision. Generellt gäller att priser kan variera 30 % i tidigt skede. Därtill måste ingående belopp sättas i sitt sammanhang och relateras på korrekt sätt. Kostnader kan också variera kraftigt beroende på konjunktur, lokal marknad, råvarupriser, med mera. Detta gäller såväl inredning och utrustning som byggnadsarbeten. Samtliga prisuppskattningar är exklusive moms. 2. Mottagningskök portioner/dag Detta scenario förutsätter att färdig kyld mat levereras till Akademiska Sjukhuset, där den sedan tas om hand och distribueras på området portioner/dag möter sjukhusets behov i dagsläget Särskild köksutrustning Ett mottagningskök för portioner/dag kräver utrustning för uppvärmning, uppdukning och disk. För uppvärmningen krävs kokgrytor, stekbord, blandmaskin, kombiugn, vattenbad, spis och skärmaskin. För uppdukning krävs ett antal hyllvagnar och hyllställningar samt brickdukningsband, bordvagn och tallriks- och brickdispensrar. Mallnamn: Rapport / Mallversion: 5 Sid 3(6)

95 Disken måste ha en egen del av köket och behöver utrustas med grovdiskmaskin och banddiskmaskin utöver generell inredning. Kostnaden för detta uppskattas till kronor Matvagnar För att kunna hantera maten krävs matvagnar och dockningsstationer. För 120 matvagnar för kyld mat à kr/styck och 30 dockningsstationer à kr/styck blir kostnaden kronor. Detta är alltså långt mer än vad själva köksutrustningen kostar Allmän utrustning och inredning Förutom de maskiner och den utrustning som beskrivs ovan tillkommer installationer, inventarier och utrustning som tillhör verksamheten. Till dessa hör särskilda cirkulationsutrymmen för att separera rena och smutsiga flöden, plats för inlastning och avemballering, omklädningsrum, samt kontor och personalutrymmen. Diverse tvättställ, brunnar, särskilda golvbeläggningar, hygienundertak, socklar, med mera, ingår också. Kostnaderna för dessa beräknas på ett belopp per ytenhet och redovisas nedan Ytor Ett mottagningskök för portioner/dag enligt ovan bedöms behöva åtminstone kvm BTA. Detta ger, vid kr/kvm (se avsnitt om byggnad nedan), en byggkostnad på kr för färdigt utrymme. Avskrivningstiden kan sättas till 30 år medan den ekonomiska livslängden på installationerna kan sättas till 15 år. Hyreskostnad måste tas med i eventuella driftskostnadsberäkningar. 3. Produktionskök portioner/dag Detta scenario förutsätter att portioner/dag produceras på plats på Akademiska Sjukhuset. Maten kyls efter tillagning (cook-chill) för att sedan distribueras på sjukhusområdet Särskild köksutrustning Utöver det som beskrivs i 2.1 ovan behövs utrustning för tillagning, främst ett antal kombiugnar, en uppsättning skär- och skalmaskiner samt rostfria bänkar för livsmedelshantering. Därtill behövs ett utökat antal hyllvagnar och hyllställningar. Värmerier och värmeskåp behövs också, samt blast chillerutrustning. För disken förutsätts liknande dimensionering som för ovan. Kostnaden för detta uppskattas till kronor, eller kr mer än för ett mottagningskök för samma antal portioner Matvagnar Samma antal matvagnar som ovan förutsätts, vilket också ger samma kostnad, kronor Allmän utrustning och inredning Samma inredning och utrustning som ovan förutsätts; dock tillkommer utökad yta för större personalutrymmen och omklädningsrum då personalbehovet förutsätts öka för detta alternativ. Detta tas upp i ytberäkningen nedan Ytor Ett produktionskök för portioner/dag enligt ovan bedöms behöva åtminstone kvm BTA. Detta ger, vid kr/kvm (se avsnitt om byggnad nedan), en byggkostnad på kr eller kr utöver kostnad för skalbyggnad. Mallnamn: Rapport / Mallversion: 5 Sid 4(6)

96 3.5. Ökad produktion (4 000 portioner/dag) Ett övervägande är att öka kökets kapacitet för att sänka kostnaden per måltid. Detta eftersom kostnaden inte ökar linjärt med högre kapacitet: endast vissa delar av storköket behöver utökas för att öka produktionen. Dock visar ett flertal erfarenheter tydligt att kvaliteten sjunker när antalet portioner ökar. Under alla omständigheter redovisas här möjligheten att i produktionskök bereda 4000 portioner/dag, för att kunna förse externa mottagare med upp till 2000 portioner/dag utöver de 2000 portioner/dag som krävs för Akademiska Sjukhuset. Detta skulle främst kräva fler ugnar, grytor, hyllvagnar och hyllställningar, brick- och tallriksdispensrar, samt fler blast chiller, medan den övriga inredningen och utrustningen förblir den samma som för 2000 portioner/dag. Rent ekonomiskt för produktionsökningen med sig ökade kostnader om kr jämfört med 2000 portioner/dag i produktionskök, eller kr totalt. Ett produktionskök för 4000 portioner/dag uppskattas behöva ytterligare 400 kvm, eller totalt kvm, till en kostnad om totalt kr. 4. Ulleråker För ett produktionskök i två plan i byggnad i Ulleråker gäller i princip samma förutsättningar för köksdelarna som för alternativen med och portioner/dag, det vill säga samma särskilda köksutrusning, allmän inredning och utrustning samt ytbehov. Själva kostnaden för de ingående delarna blir då densamma, både för köket och för matvagnar. Byggnaden bedöms dock vara svår att utnyttja för storkök. Att köket måste delas upp i två plan påverkar flöden och effektivitet negativt, samt bidrar till ökade kostnader för hissar, mathissar, med mera. Därtill finns vissa svårigheter med att anpassa befintliga hus för nya storkök; se resonemang om befintlig skalbyggnad nedan. 5. Enköping Underlag för kvalificerad bedömning av statusen på köket i Enköping, samt vilka åtgärder som skulle krävas för att ta köket i drift igen, saknas i nuläget. 6. Byggnad För detta uppdrag förutsätts storkök inrymmas i skalbyggnad. Med skalbyggnad avses den nya eller befintliga byggnad det tilltänkta storköket kan rymmas i och som har stomme (såsom grund, ytterväggar, tak, bjälklag och bärande innerväggar), grundläggande installationer (såsom värme, ventilation, sanitet och elsystem), driftutrymmen (fläktrum, ställverk, med mera) och generella utrymmen, främst för cirkulation (såsom trapphus, utrymningsvägar och hissar). I skalbyggnad ingår däremot inte invändiga huskompletteringar, såsom innerväggar, innerdörrar, undertak utöver standard, med mera. Verksamhetsspecifika byggnadsdelar och installationer, såsom huvar, brunnar, kylrum, frysrum och dylikt ingår inte heller Nyproducerad byggnad Det kan ibland löna sig att förlägga installationskrävande verksamheter som storkök till nyproducerade fastigheter, förutsatt att de projekteras för ändamålet. Detta därför att ventilationsanläggningar, ställverk, avloppsledningar (särskilt golvbrunnar), med mera redan från början kan dimensioneras för Mallnamn: Rapport / Mallversion: 5 Sid 5(6)

97 de särskilda krav ett storkök medför. Exempelvis kan det vara både enklare, billigare och energieffektivare att köpa in och driva ett större fläktaggregat, än att komplettera en befintlig anläggning i en äldre fastighet. Nyproducerad byggnad med färdiga utrymmen för storkök beräknas kosta kr/kvm. I detta belopp ingår alltså huset i sig, dörrar, väggar, installationer, med mera för storkök men inte utrustningen (se beskrivning ovan för dessa kostnader). Kostnaden per kvm är i paritet med vad en sjukhusbyggnad för vård kostar. Såväl storkök som sjukhusmiljöer ställer högre krav på främst VVS- och elinstallationer, och i vissa fall även på konstruktionens utformning Befintlig byggnad En befintlig har precis samma ingående delar som en ny skalbyggnad. I kostnaden kr/kvm ovan förutsätts ungefär kr/kvm gå till stomme och andra delar i skalbyggnaden. Alltså kan anpassningskostnaden för storkök i befintlig byggnad bli cirka kr/kvm, men detta beror också på en rad faktorer. Även om kostnaden för att inhysa storkök i en befintlig byggnad kan te sig lägre, finns en rad potentiella problem med att använda en befintlig byggnad, främst vad gäller stommen och systemens lämplighet för storkök i huset. Det kan krävas omfattande rivningsarbeten för att anpassa en befintlig byggnad. I synnerhet kan en mängd nya golvbrunnar behövas, med åtföljande bilning. Dessa åtgärder bör beaktas ur såväl kostnadsperspektiv som ur miljö- och arbetsmiljöhänseende. I en befintlig byggnad kan förvisso icke bärande innerväggar finnas sedan tidigare och dessa kan förstås komma att användas, beroende på storkökets disponering. Däremot förefaller det orimligt att rivningsarbeten inte skulle förekomma. Därtill kan bärande innerväggar behöva växlas av. I de allra flesta fall saknas också användning för innerdörrar och befintliga ytskikt, såsom golv, väggar och undertak. Även el- och VVS-installationer kan behöva utökas, i alla fall om byggnaden tidigare varit kontor. Sammanfattningsvis gäller att möjligheterna att inhysa storkök i en specifik befintlig byggnad bör utredas ingående innan beslut om användning fattas. Annars kan kostnaden för anpassningen ligga långt över de kr/kvm som beskrivs ovan Tillkommande kostnader Utöver själva produktionskostnaden tillkommer projektering, byggherrekostnader, avgifter till myndigheter med mera. Mallnamn: Rapport / Mallversion: 5 Sid 6(6)

98

99

100

101 Ärende Dnr PS Administrativa avdelningen Anna Sandström Tfn E-post Produktionsstyrelsen Granskningsrapport av år 2011 avseende Produktionsstyrelsen Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att meddela landstingsrevisionen att produktionsstyrelsen tagit del av rubricerad granskningsrapport och att styrelsen kommer att beakta det som framgår av skrivelsen i nämndens fortsatta arbete. Ärendet Landstingets revisorer har genom PwC granskat produktionsstyrelsens verksamhet under år 2011 samt förvaltningarna underställda produktionsstyrelsen (med undantag för Resurscentrum) utifrån följande frågeställningar: - Bedrivs verksamheten ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredställande? - Är räkenskaperna rättvisande? - Är den interna kontrollen tillräcklig? I granskningen har också bedömts om styrelsen har ändamålsenliga rutiner för att säkerställa att fattade beslut verkställs. Landstingets revisorer gör bedömningen utifrån granskningsrapporten att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och noterar som positivt att produktionsstyrelsen tagit upp den bristande måluppfyllelsen för miljömålen och vårdgarantimålen med berörda förvaltningar. Måluppfyllelsen har bedömts utifrån ägardirektiv, vårdavtal och miljömål för förvaltningarna. Samtliga förvaltningar med undantag för Folktandvården redovisar negativa resultat, vilket visar att de har haft svårigheter att bedriva verksamhet inom den ekonomiska ram som fastställdes i budgeten för år Tilläggsanslag i form av medgivande av underskott och/eller disposition av eget kapital har skett under året. Revisionen noterar att för Landstingsservice och Primärvården saknas beslut i landstingsfullmäktige om medgivande av underskott. Vidare konstaterar landstingsrevisionen att nämnden har god intern kontroll för att fattade beslut verksställs genom bl.a. upprättande av balanslistor över beslut som ännu Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

102 2 (2) inte verkställts. I övrigt menar landstingets revisorer att det finns förbättringsutrymme inom området interna kontrollplaner och förtroendekänsliga poster för politiker. Produktionsstyrelsen önskar meddela landstingsrevisionen att styrelsen kommer att verka för att de bedömningar samt förslag till åtgärder som redovisas i skrivelsen kommer att beaktas i nämndens fortsatta arbete. Produktionsstyrelsen vill också framföra att det är önskvärt att vissa uttryck som exempelvis förtroendekänsliga poster som nämns i granskningsrapporten tydliggörs i framtida granskningar. Detta för att undvika att missförstånd uppstår. Delges: Landstingsrevisionen

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122 Ärende Dnr PS Borttaget: 1 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Henrik Andréasson Produktionsstyrelsen Behovsanalysen Fastighetsutvecklingsplan 2012, Akademiska sjukhuset Beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga Behovsanalysen Fastighetsutvecklingsplan 2012, Akademiska sjukhuset, till handlingarna. Ärende Produktionsstyrelsen beslutade i maj 2011 att uppdra till tf produktionsdirektören att ta fram en behovsanalys för fastighets- och lokalutveckling vid Akademiska sjukhuset. En sådan behovsanalys för fastighets- och lokalutveckling har tagits fram av en styrgrupp med representanter från Landstingsservice, Ledningskontoret och Akademiska sjukhuset. Behovsanalysen, som fått beteckningen Fastighetsutvecklingsplan 2012, undersökte hur framtida vårdbehov i länet och för Akademiska sjukhuset påverkar kraven på fastighets- och lokalbeståndet hos sjukhuset. Analysen behandlar aspekterna demografisk och medicinteknisk utveckling samt organisatoriska förändringar och prioriteringar. Utifrån dessa aspekter, samt utifrån hållbarhetsperspektivet, granskas därefter sjukhusets fastigheter och lokaler, och en bedömning sker av vilka byggnader som redan idag är framtidsanpassade och vilka som behöver nyinvesteringar och förbättringar. Behovsanalysen har använts som underlag till i produktionsstyrelsen tidigare fattade beslut kring Framtidens Akademiska och kommer att integreras i den strategiska plan för Landstinget i Uppsala län som är under framtagande. Härmed föreslås att produktionsstyrelsen lägger Behovsanalysen Fastighetsutvecklingsplan 2012, Akademiska sjukhuset, till handlingarna. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

123

124

125

126 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 ARBETS- MATERIAL

127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Beskrivning av uppdraget Projektorganisation Ett framtidsanpassat och attraktivt Akademiska Analysens disposition och innehåll s.3 s.3 s.4 s.5 s.6 A15 A1 V1 A11 T2 B17 FRAMTIDSSPANING Framtida vårdbehov länet Demografisk utveckling Medicinteknisk utveckling Framtida vårdbehov Akademiska sjukhuset Ökad tillgänglighet till vården Osäkerhet i vårdvolym och lokalbehov Framtida krav på sjukhusets fastigheter och lokaler s.7 s.7 s.7 s.7 s.9 s.9 s.10 s.11 A9 B2 F15 F14 F12 F11 G3 G1 G2 B19 B3 B5 B7 B20 B10 B9 B11 B12 B16 S2 S1 P4 P2 P3 P1 N2 N1 M2 M1 B13 BEDÖMNING AV SJUKHUSETS FASTIGHETER s.12 B14 B21 MÖJLIGHETER, UTMANINGAR OCH FÖRSLAG Sjukhusets kvaliteter och förnyelsens möjligheter Sjukhusområdets centrala och vackra läge Central huvudkommunikation och tydlig fastighetsstruktur s.20 s.20 s.20 s.20 C1 C11 C2 C3 C12 Förslag till åtgärder s.22 N C5 Tidsplan s.25 C7 C8 Layout och foton framtagna av White arkitekter AB 2 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 ARBETSMATERIAL

128 INLEDNING Beskrivning av uppdraget Landstingsstyrelsen beslutade i mars 2011 att uppdra till landstingsdirektören att i maj 2011 återkomma med förslag till arbetsprocess för att ta fram en strategisk plan med en fastighetsutvecklingsplan för Akademiska sjukhuset. Produktionsstyrelsen beslutade därefter i maj 2011 att uppdra till tf. produktionsdirektören att ta fram en behovsanalys för fastighets- och lokalutveckling vid Akademiska sjukhuset. Följande dokument är denna analys. Syftet med behovsanalysen är att få fram ett allsidigt underlag för att kunna bedöma behovet av nyinvesteringar och förbättringar i Akademiska sjukhusets fastigheter och lokaler. Analysen ska utgå från de planer som under 2011 tagits fram för sjukhusets lokal- och fastighetsförsörjning: Lokalförsörjningsplan 2011 och Fastighetsutvecklingsplan Enligt uppdraget ska behovsanalysen innehålla en kortfattad beskrivning av Akademiska sjukhusets verksamhet idag och utvecklingen den närmaste framtiden, däribland pågående projekt för om- och nybyggnader. I analysen ska ingå olika perspektiv som påverkar fastighets- och lokalutvecklingen. Produktionsstyrelsen nämner ett antal områden som analysen ska omfatta: Akademiska sjukhusets ekonomiska, medicinska och medicintekniska utveckling; omvärldsperspektiv, med särskilt beaktande av utvecklingen av sjukvårdsregionen; personalförsörjning och personalutbildning; redovisning av byggnadsstatus; vårdflödesstrukturen, med olika funktioners beroende av varandra, samt; utveckling av försörjningslogistiken inom sjukhuset. Produktionsstyrelsen påpekar att hälso- och sjukvårdens dynamiska utveckling innebär att tidsperspektivet för analysen inte kan vara alltför långt, trots fastigheternas långa livslängd. Det innebär att lokalerna i så stor utsträckning som möjligt bör ha en generell utformning som medger en flexibel användning. BYGGNAD B9 BYGGNAD B11 ARBETSMATERIAL FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN

129 Projektorganisation Analysprojektet har samordnats av hälso- och sjukvårdsavdelningen, med Niklas Rommel som projektansvarig. En styrgrupp med företrädare för Ledningskontoret, Lands-tingsservice och Akademiska sjukhuset har knutits till projektet. I styrgruppen har ingått: - Olle Ahnell, affärsområdeschef, Landstingsservice - Sonja Ekström Boström, avdelningschef, Lokalplaneringsavdelningen, AS - Andreas Endrédi, produktionsdirektör, Ledningskontoret - Lars Olof Fagerström, utvecklingsstrateg, Ledningskontoret - Thord Hägg, förvaltningsdirektör, Landstingsservice - Niklas Rommel, utvecklingschef, Hälso- och sjukvårdsavdelningen - Robert Sundström, fastighetsdirektör, Ledningskontoret Analysen har fördelats på berörda förvaltningar och dessa har haft ansvar för sina delområden, vilka sedan samordnats inom projektets ram. Detta slutdokument har sammanställts av Henrik Andréasson på Hälso- och sjukvårdsavdelningen tillsammans med Niklas Rommel. Analysen kommer däremot endast indirekt förhålla sig till den framtida strategiska planen och till regionfrågan, då den strategiska planen är i tidigt skede och det fortfarande råder viss osäkerhet i regionfrågan. Både framtida strategiska val och framtida regionutformning kommer förvisso ha stor påverkan på framtida behov och utformning av Akademiskas lokaler och fastigheter. Strategiska val kring till exempel vilken vård sjukhuset ska erbjuda samt eventuella kommande satsningar på specialiseringar kommer förstås även påverka den fysiska planeringen. Behovsanalysen kommer att utgå ifrån att Akademiska sjukhuset även i framtiden ska vara ett välfungerande och effektivt länssjukhus och ett av de fyra ledande universitetssjukhusen. Behovsanalysen kommer därtill att försöka visa hur en konstruktiv fastighets- och lokalutveckling kan bidra till att skapa detta framtidsanpassade Akademiska och därmed ett sjukhus som är ett konkurrenskraftigt alternativ: för länets medborgare och kunder, för nuvarande och framtida personal, för forskare och studenter samt för externa intressenter. Förutsättningar och utgångspunkter för behovsanalysen Denna analys ska enligt uppdraget utgå ifrån de planer som under 2011 tagits fram för sjukhusets lokal- och fastighetsförsörjning, alltså Lokalförsörjningsplanen (LFP) och Fastighetsutvecklingsplanen (FUP), samt förhålla sig till utredningen om en strategisk plan för landstinget, och därtill beakta regionfrågan. Analysen kommer att utgå ifrån LFP och FUP. I analysen ska sambandet mellan dessa dokument förtydligas och en fördjupad analys göras där det har efterfrågats. Analysen kommer också att framhålla än tydligare hur en konstruktiv fastighets- och lokalutveckling kan bidra till att skapa ett välfungerande och attraktivt Akademiska. BYGGNAD B7 BYGGNAD B11 (RAKT FRAM) BYGGNAD A1 4 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 ARBETSMATERIAL

130 Ett framtidsanpassat och attraktivt Akademiska Akademiska sjukhuset i Uppsala fick sitt namn när Uppsala universitet i december 1708 köpte det Oxenstiernska huset och däri inrättade sjukhuset Nosocomium Academicum, Sveriges första akademiska sjukhus. På denna tid bodde det cirka 3000 människor i Uppsala, hundra år senare hade befolkningen överstigit 5000, varav 913 var studenter på universitetet. Sedan dess har staden vuxit och universitetet har vuxit. Och sjukhuset har vuxit, från de 6 platser som fanns för patienter i mitten av 1700-talet till 150 vårdplatser 1883, 636 stycken 1933, till dagens cirka 1100 platser. Staden, universitetet och sjukhuset har alla växt och utvecklats, men de viktiga banden dem emellan har bevarats. Sjukhuset har under hela sin utveckling levt med det ideal som kommer av att vara ett ledande universitetssjukhus. Här har generationer utbildat sig, forskat och vårdat patienter, hela tiden med ett framtidsperspektiv och en strävan efter att bli bättre för att kunna ge patienterna bästa möjliga vård. Detta har säkerställts genom en tät kontakt med universitetet och staden och genom att knyta skickliga medarbetare till sig. Sjukhuset har genom att ligga i framkant också bidragit till att Uppsala har blivit stark inom näringslivsområden såsom farmaci och andra livsvetenskaper. Det är detta fina arv och goda rykte som Landstinget idag har att förvalta och bygga vidare på. Akademiska måste fortsätta att leva upp till det ideal som kommer av att vara Sveriges första akademiska sjukhus och bygga vidare på kontakten med universitetet, regionens företag, samt samarbetspartners i andra landsting. De måste också fortsätta locka till sig de bästa medarbetarna, såsom de gjort i historien. På sjukhuset har verkat namn som: Emmy Rappe, Sveriges första utbildade sjuksköterska som startade Sveriges första sjuksköterskeutbildning vid sjukhuset 1867; Tord Skoog, som utvecklade den plastikkirurgiska avdelningen och som med sitt engagemang och kunnande byggde ett internationellt kontaktnätverk och rykte som gjorde sjukhuset känt i hela världen; Nobelpristagaren Robert Bárány, som föddes i Wien, satt i ryskt fångläger under första världskriget och 1919 flyttade till Sverige och verkade vid Akademiska där han fick flera professurer och var en mycket uppskattad forskare och lärare. Listan kunde göras lång då sjukhuset lockat och lockar flera av de bästa och skickligaste. För att fortsatt göra det, och för att även i framtiden vara ledande och i framkant kommer det att behövas ett idogt arbete från alla delar av sjukhuset och landstinget i övrigt. Vad denna behovsanalys grundar sig i är ståndpunkten att en konstruktiv lokaloch fastighetsutveckling är en del i detta arbete. Ett sjukhus som ska vara i framkant behöver också ha lokaler och fastigheter som är i framkant. Detta betyder lokaler och fastigheter som lämpar sig för högteknologisk forskning, som ger de bästa vårdmöjligheterna, som har en god och vacker arbetsmiljö och som bidrar till ett hållbart landsting. Med andra ord, lokaler och fastigheter anpassade för framtiden. BYGGNAD A15 BYGGNAD A15 ARBETSMATERIAL FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN

131 Analysens disposition och innehåll För att kunna tillförsäkra sig om att en verksamhet kommer att ha tillgång till lokaler och fastigheter som är eller kan anpassas för framtida krav, så är det förstås en utgångspunkt att försöka klargöra vilka dessa krav kommer att vara. Analysen kommer därför att göra en spaning på hur framtidens sjukvård ser ut. Här kommer att studeras den utveckling av hälso- och sjukvården som beror av svårpåverkbara skeenden, såsom utvecklingen av ny medicinteknik och förändringar i demografi och sjukdomsbilder. Här ska också studeras den utveckling som landstinget själv är med om att påverka, såsom organisatoriska och politiska val kring utveckling av närvård och vårdval. När denna spaning skett behövs en koppling till vilka krav dessa förändringar kan tänkas ställa på lokal- och fastighetsbehov för Akademiska. Samtliga ovanstående punkter är behäftade med osäkerhet, vilket är naturligt för analyser av framtiden, och så särskilt inom den med nödvändighet dynamiska hälso- och sjukvården. Behovsanalysen kommer ändå att försöka uttala sig om hur en framtidsanpassad sjukhuslokal eller sjukhusfastighet ser ut och med detta ideal som mall bedöma de fastigheter som idag utgör Akademiska sjukhuset. Idealet kommer av att lokalen är anpassad för de framtida behov och verksamhet som går att utläsa ur framtidsspaningen. Byggnaderna kommer också att bedömas utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Liksom all framtidsanpassad verksamhet behöver hälso- och sjukvården förhålla sig till hårdnande krav på att organisationen och de byggnader den verkar i är hållbara. Hållbarhetsbegreppet delas ofta upp i de tre kriterierna ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Så kommer även att ske här där Akademiska sjukhusets fastigheter kommer att bedömas enligt dessa kriterier. Denna bedömning görs för att kunna se vilka byggnader som redan nu är framtidsanpassade, vilka som behöver renoveras eller byggas om för att klara idealet, och för att identifiera byggnader som svårligen kommer att klara av en framtid. Efter denna genomgång av vilka byggnader som behöver insatser, ska behovsanalysen också föreslå var eventuella ny-/ ombyggnationer eller omflyttningar av avdelningar lämpligast placeras, och slutligen också när, eller i vilken ordning dessa förändringar bör ske. EKONOMISK SOCIAL MILJÖ- MÄSSIG HÅLLBARHETSBEGREPPETS INDELNING 6 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 ARBETSMATERIAL

132 FRAMTIDSSPANING Framtida vårdbehov länet Närmast sker en genomgång av vilka krav landstinget i stort kommer att behöva möta, därefter görs försök att uttala sig om de vårdbehov som Akademiska sjukhuset kommer att behöva tillgodose. Demografisk utveckling I Uppsala län fanns vid årsskiftet 2010/ invånare. Länet har en positiv befolkningsutveckling som beräknas ligga på cirka en procent per år. Detta betyder att vi i länet kommer att vara nästan invånare år 2015 och tio år senare närmar vi oss En ökad befolkning ger ett ökat vårdbehov. Men framtida vårdbehov beräknas inte endast i antal invånare. Till antalet måste också läggas vilken ålder befolkningen har, då många sjukdomar är åldersrelaterade och äldre generellt är sjukare än yngre. Studerar man befolkningsutvecklingen uppdelat på ålder ser man att befolkningen i länet som är mellan 65 och 84 år kommer att öka med 45 procent mellan åren 2010 och Under tidsperioden kommer de över 85 år blivit 26 procent fler. I reda siffror betyder detta en ökning av åringar från cirka till De över 85 kommer vara 2000 fler. Det ökade vårdbehovet som kommer av en ökande befolkning blir alltså än större när ålder räknas in. Idag är en tredjedel av alla patienter inom sjukhusvården över 70 år. Närmast ska en prognos från Statisticon AB användas för att bedöma framtida vårdkonsumtion. Prognosen bygger på antagandet att sjukvården och samhället i övrigt ser lika ut 2025 som det gör idag. Allt annat lika skulle det betyda att antalet patienter år 2025 kommer att ha ökat med 18 procent. Antalet vårddagar kommer under samma tid ha ökat med 22 procent, en siffra som även den är kopplad till ålder då äldre generellt har fler vårddagar än yngre. Ett antal åldersrelaterade sjukdomar kommer att öka mer än genomsnittet, till exempel kommer antalet patienter som behöver behandlas för sjukdom i cirkulationsorganen ha ökat med 27 procent. Även tumörer, sjukdomar i de muskuloskeletala systemet, samt skador och förgiftningar kommer att öka mer än genomsnittet. Siffrorna ovan beskriver utvecklingen allt annat lika. Men allt kommer dock inte vara lika som idag. Hälso- och sjukvården utvecklas ständigt. Ser man tillbaka bara på de senaste decennierna ser man stora förändringar av den svenska sjukvården, till exempel i den stora minskningen av antalet vårdplatser från 90-talets början, eller i den ökade mängd vård som sker i öppenvården, möjliggjord av nya mediciner och ny teknik. Förändringar kommer att ske även i framtiden. Vissa förändringar kommer att initieras från myndigheter, landsting, kommuner och organisationer i Sverige och/eller här i vårt eget landsting. Andra förändringar kommer att vara beroende på större skeenden. Till det senare hör mycket av den utveckling som sker av nya mediciner och ny teknik och forskning som ofta är multinationell. En kort genomgång av vad man nu kan uttala om denna utveckling följer närmast, därefter beaktas de omständigheter som kommer påverka framtida sjuklighet och hälsa som även vårt landsting kan ha verkan på. Medicinteknisk utveckling Utvecklingen inom det medicintekniska området styr indirekt behovet av hälso- och sjukvård. I begreppet innefattas många områden såsom förbättrade läkemedel, nya maskiner eller apparater, förbättrade operationsmetoder eller organisatoriska förändringar. Utvecklingstakten inom de medicinska verksamheterna är hög vilket ställer höga krav på anpassning och förändring. Den medicintekniska utvecklingen med ständigt nya tekniska förbättringar både vad gäller att förutsäga, diagnostisera och också behandla olika sjukdomstillstånd kommer att fortsätta öka, hit räknas också utvecklingen av nya läkemedel. Sett över de kommande 20 åren är det troligt att den medicintekniska utvecklingen leder till att allt större del av vårdbehoven kommer att kunna mötas polikliniskt, något som ska bidra till en förbättrad produktivitet inom vården. Men ny medicinteknik kommer också att betyda att fler åkommor kommer att kunna behandlas, vilket kan komma att betyda ökad vårdkonsumtion. ARBETSMATERIAL FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN

133 Utvecklingen är svår att förutspå på längre sikt. Behoven kommer att förändras, nya sjukdomar kan komma att uppstå samtidigt som medicinska framsteg gör det möjligt att gamla sjukdomar kan bromsas eller till och med botas. Att än mer teknik kommer att användas verkar emellertid uppenbart, något som kommer att ställa krav på sjukhuslokaler. Dessa lokaler behöver också klara av utvecklingen mot mer så kallad tematisk vård. Med detta menas att olika professioner och specialiteter kommer att samarbeta kring patienten. Härigenom överges den förhärskande principen att patienten förflyttar sig eller flyttas mellan vårdkedjans delar. Istället samlas vårdteam hos patienten, något som kräver att fastigheter och lokaler har en rationell och funktionell koppling till varandra för bästa möjliga vårdkedjor. Det finns idag också en strävan att av smittorisk och hygieniska skäl, liksom för patientens integritets skull, i högsta möjliga mån erbjuda enkelrum. Det är vid nybyggnation idag vanligt att bygga enkelrum, men för redan existerande byggnader kan en omvandling till enkelrum förhindras av kapacitetsskäl och/eller tekniska begränsningar. Förutom dessa svårpåverkbara förändringar finns också möjligheterna till ett medvetet förändrings- och förbättringsarbete av hälso- och sjukvården i Sverige och i Uppsala län. Framtida sjuklighet är inte skrivet i sten utan går att påverka med förebyggande insatser. Det finns stora vinster att göra i framtiden på att idag satsa resurser på hälsofrämjande insatser. Flera av de redan nämnda sjukdomarna ovan är förutom att vara åldersrelaterade även livsstilsrelaterade. Med detta menas att deras utbrott och chansen att de kan mildras eller behandlas bort också beror av medborgaren/ patientens levnadsvanor. Landsting som därför vågar satsa på folkhälsan rustar sig för framtiden. BYGGNAD P2 8 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 ARBETSMATERIAL

134 Framtida vårdbehov Akademiska sjukhuset Ovan gjordes en bedömning av vilka faktorer som kommer att påverka framtida vårdbehov och vårdkonsumtion i Uppsala län. Nedan ska det framtida vårdbehovet på Akademiska sjukhuset analyseras. Denna bedömning bygger endast indirekt på det totala vårdbehovet och vårdkonsumtionen i länet eftersom mängden och typen vård som Akademiska ska erbjuda i framtiden beror av politiska beslut och organisatoriska förändringar. Som nämnts så utgår denna behovsanalys ifrån att Akademiska fortsatt ska vara ett attraktivt universitetssjukhus, för personal, forskare, externa intressenter och för medborgare och patienter. En hälso- och sjukvård med patientens behov i fokus lär i framtiden än mer behöva arbeta för att öka tillgängligheten. Med tillgänglighet menas att få den vård man behöver; när man behöver den; på den nivå man behöver den, samt; där man behöver den. Här finns olika planer och tankar på hur landstingets vård bäst organiseras för att öka tillgängligheten. Den roll Akademiska ges i detta ger tillsammans med sjukdomsutveckling och medicintekniska förändringar svaret på den framtida volym och typ av vård som sjukhusets framtida lokaler och fastigheter måste vara anpassade för. Ökad tillgänglighet till vården Akademiska sjukhuset anser att fler patienter idag vänder sig till sjukhuset för bassjukvård än vad som ligger i produktionsuppdraget vilket medför köer och därmed bristande tillgänglighet. Från sjukhusets sida finns därför en strävan att till exempel tillsammans med Lasarettet i Enköping och primärvården göra strategiska val kring vilken bassjukvård som ska erbjudas hos de olika landstingsägda förvaltningarna. En minskad bassjukvård inom Akademiska skulle underlätta sjukhusets arbete för förbättrad tidsmässig tillgänglighet till den specialiserade vård som Akademiska i framtiden än mer bör fokusera på. Men tillgänglighet handlar även om att patienter behöver omhändertas på bästa effektiva omhändertagandenivå enligt den så kallade BEON-principen, samt att vården bör ges geografiskt så nära patienten som möjligt. För att förbättra landstingets tillgänglig- het enligt dessa perspektiv har det inom länet byggts upp lokala närvårdsenheter, och fler planeras. Lokala närvårdsenheter kan ses som en mellanvårdsform där samverkan mellan specialistvården, primärvården och i förlängningen kommunerna kan utvecklas. Ett exempel är den växande gruppen multisjuka äldre där individens tillstånd ofta försämras av täta förflyttningar mellan vårdande enheter. Förutom för multisjuka äldre är geografisk närhet och samordnad vård viktig för patienter med rehabiliteringsbehov, samt äldre, barn och unga med psykisk ohälsa. Den allmänpsykiatriska öppenvården har därför utvecklats med närvårdstanke och även barn- och ungdomsmedicinska mottagningar samt barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet kan vara möjliga områden att utveckla. Kopplat till tillgänglighet är även Vårdvalsreformen. Här finns en ambition att vårdval och fri etableringsrätt inom primärvården bland annat ska minska köer och ge fler vårdalternativ. En fortsatt etablering av vårdvalsaktörer inom primärvården innebär en breddad första linjens vård som kan omhänderta och behandla fler patienter så att inflödet till sjukhusen minskar. Om vårdvalet inom primärvård breddas till att även kunna samverka med specialister kan detta komma att styra patienternas sökmönster från sjukhuset och till primärvården. Akutverksamhet på primärvårdsnivå är under utredning och kan komma att förändra uppdraget inom primärvården, inklusive nuvarande uppdrag för Närakuten. Ett utökat akutuppdrag inom primärvården skulle kunna innebära minskat akutbehov på Akademiska sjukhuset. Exempelvis kan ett barnuppdrag inom nuvarande upphandlad ortopedakut innebära avlastning för Barnsjukhusets akutverksamhet. Sannolikt ökar vårdbehovet för de breda folksjukdomarna, inte minst inom öppenvården. Ett tänkbart scenario är att detta ökade behov kan tillgodoses genom specialistvård inom ramen för en utbyggd närvård. Detta tillsammans med tekniska lösningar möjliggör utförandet av utredning, diagnostisering och behandlingsinsatser lokalt istället för på Akademiska sjukhuset. Specialistvård såsom invärtesmedicin, geriatrik och palliativ vård kan då inrättas närmare patienten. Både i Enköping och i Östhammar har Närvårdsavdelningar byggts upp i samverkan med kommunerna och konceptet kan komma att vidareutvecklas i Tierp och Uppsala. ARBETSMATERIAL FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN

135 Specialistvården påverkas också av att vårdvalssystem nu även införs inom denna vård. Under 2012 införs bland annat vårdval inom ögonbottenfotograferingar för diabetiker, ljusbehandling vid psoriasis samt kataraktoperationer inom öppenvård. Detta och den nu pågående röntgenupphandlingen kan innebära att fler patienter väljer privata alternativ. Osäkerhet i vårdvolym och lokalbehov Införandet av vårdval, utvecklingen av närvård samt strävan efter att minska bassjukvården inom Akademiska tyder sammantaget på ett minskat lokalbehov. Osäkerhetsfaktorer finns emellertid. En sådan osäkerhetsfaktor är möjligheten att en förstärkt första linjens vård som omhändertar och behandlar fler patienter också kommer att fånga upp fler patienter som visar sig ha behov av sjukhusets specialistkompetens. Ytterligare osäkerhet kommer av strävan efter mer samordnade och funktionella vårdkedjor samlade kring patientens behov. Exempelvis har ett arbete inletts med att inrätta ett bröstcancercentrum inom landstinget. Centrumet syftar till att planera och utveckla bröstcancervården i länet och tydliggöra vårdkedjan mellan samverkande parter, som mammografi, opererande kirurgiska enheter, onkologi och patologi. De samlade resurserna inom bröstcancerområdet ska ingå i en särskild centrumbildning. Det framtida behovet av lokaler kommer att påverkas av var sådana typer av centra kommer att lokaliseras, på Akademiska eller annorstädes. Även satsningar på hemsjukvården gör framtida lokalbehov svårbedömt. En pågående utredning (SOU 2011:55) föreslår att all hemsjukvård ska kommunaliseras. Läkarinsatser ska dock fortsättningsvis tillhandahållas av landstingen. Detta kommer att öka kraven på stöd av specialistvård i hemmet. Mobila läkarinsatser och mobila behandlingsteam kan då behöva skapas. Varifrån dessa ska organiseras och utgå, ifrån Akademiska eller inte, kommer även det påverka framtida lokalbehov. Framtida lokalbehov inom de närmaste åren påverkas också av ifall utgående upphandlade avtal kommer att återtas i egen regi eller inte. Under 2013 löper vissa upphandlade avtal ut under förutsättning att förlängningsklausuler inte utnyttjas. Dessa avtal är med Uppsala Närakut AB, Närpsykiatri Enköping och Unilabs AB. Vårdvalsreformen kan innebära minskad produktion vid Akademiska sjukhuset. Detta är dock inte självklart. Även vid vårdval kan ett attraktivt Akademiska komma att bli en huvuddel av patienternas val. Till det kan läggas patienter från andra län. I Sverige har patienter friheten att välja att bli behandlade i ett annat län än sitt eget, en frihet som patienter kan välja att nyttja hos ett framtidsanpassat och tillgängligt Akademiska. Ett Akademiska som har fokuserat på specialist- och högspecialiserad vård kan också dra nytta av de skalfördelar som detta möjliggör. Akademiska kan härigenom bli ett än mer konkurrenskraftigt alternativ även för externa intressenter som behöver köpa vård. Detta gäller andra landsting men även patienter från utlandet. Antalet utländska patienter som söker planerad vård på Akademiska sjukhuset genom Uppsala Care har ökat i antal och denna ökning kommer sannolikt att fortsätta. Antalet patienter som sjukhuset de facto kommer att kunna ta emot kommer dock troligen att stanna vid per år så länge nuvarande kösituation består. Det är alltså svårt att bedöma ifall lokalbehovet kommer att öka eller minska för Akademiska, än svårare att bedöma storleken på eventuella förändringar. Med tanke på inriktningen att minska slutenvården på sjukhus och istället ha mer öppenvård, gärna belägen nära patienten, torde lokalbehovet kunna minska. Emot detta står dock, förutom det i detta avsnitt genomgångna, också det ökande vårdbehovet som kommer av en växande och åldrande befolkning. Sammantaget bedöms att några dramatiska förändringar i lokalbehov inte kommer ske. 10 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 ARBETSMATERIAL

136 Framtida krav på sjukhusets fastigheter och lokaler Samhället är stadd i konstant förändring, och det gäller inte minst hälso- och sjukvården, något som också poängterades i uppdragsbeskrivningen till denna behovsanalys. Produktionsstyrelsen påpekade där att hälso- och sjukvårdens dynamiska utveckling innebär att lokalerna i så stor utsträckning som möjligt bör ha en generell utformning som medger en flexibel användning. Behovet av flexibla lokaler framkommer också av analysen hittills. Det är svårt att bedöma exakt hur mycket vård och vilken typ av vård som kommer att produceras på Akademiska sjukhuset. Detta gör att de fastigheter och lokaler som finns på området bör kunna användas till olika verksamhet. Det finns exempel på nya sjukhus som byggs eller byggts med lokaler som har en mycket stor flexibilitet. Att bygga för hög flexibilitet är dock dyrt. Det kan därför vara lämpligt att säkerställa att fastigheter och lokaler har en flexibilitet för den verksamhet de är till för. Grovt indelat kan ett sjukhus verksamheter delas upp i behandling, vård och administration. Ett universitetssjukhus såsom Akademiska behöver också lokaler för forskare och studenter. Samråd och nära samarbete med Uppsala universitet behövs för att garantera att Akademiska sjukhusets fastigheter och lokaler är framtidsanpassade även för universitetets behov. Ett framtidsanpassat attraktivt Akademiska kommer också kräva att dess lokaler uppfyller högt ställda krav på hållbarhet. Liksom för all annan framtidsinriktad verksamhet kommer hållbarhetskriteriet vara mycket viktigt för hälso- och sjukvården i landstinget och för Akademiska sjukhuset. Detta gäller i högsta grad även vid en diskussion om framtida krav på lokaler och fastigheter. Lokalernas utformning och fastigheternas kvalitet måste uppfylla krav på hållbarhet som förmodligen bara kommer att hårdna. Hållbarhetskriteriet brukar ofta delas upp i tre delar; miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Vid en analys av Akademiskas fastigheter och lokaler är samtliga dessa kriterier lämpliga att beakta. den har underhållits. En del fastigheters aktuella status är att de är mycket moderna, välbyggda och redan anpassade för dagens och framtidens sjukvård. Det kan också finnas fastigheter vars aktuella status inte uppfyller dessa krav men som kan vara ekonomiskt värda att renoveras och byggas om till uppfyllande, ibland kanske till annan verksamhet än dagens. Det kan också finnas byggnader som är för nedgångna för att det ska vara ekonomsikt försvarbart att renovera dem. Dessa senare nämnda byggnader kan ofta också redan idag brista även i social och miljömässig hållbarhet. Social hållbarhet betyder här hur väl fastighetens lokaler uppfyller kraven på en hälsosam och god arbetsmiljö. Här finns krav från verket som måste uppfyllas annars hotar vite eller till och med verksamhetsförbud. Att sjukhusets lokaler inte bryter mot dessa regler är förstås endast ett minimikrav. Ett framtidsanpassat och attraktivt Akademiska behöver naturligtvis ha lokaler som inte skadar hälsan utan istället hjälper och förstärker den. Vackra och hälsosamma lokaler har visat sig kunna ha positiv inverkan på patienters tillfrisknande. Att kunna erbjuda moderna, fräscha och ändamålsenliga lokaler är därtill viktigt för att locka till sig personal, forskare och studenter. Byggnaderna kommer också att bedömas utifrån hur väl de uppfyller kraven på miljömässig hållbarhet. En mycket viktig fråga för framtiden blir hur Sverige ska klara av omställningen till klimatneutralitet. För att Akademiska sjukhuset ska klara av att ta sin del av ansvaret krävs att dess byggnader är energieffektiva och miljövänliga. Hur väl anpassade sjukhusets befintliga fastigheter är inför de ökande kraven på flexibilitet och teknologi kommer att bero av när fastigheten är byggd, för vilken sorts verksamhet den byggdes eller ombyggts för, samt hur välbyggd fastigheten är och hur väl BYGGNAD B11 ARBETSMATERIAL FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN

137 BEDÖMNING AV SJUKHUSETS FASTIGHETER Här följer nu en genomgång av sjukhusets samtliga fastigheter och bedömning av hur väl de uppfyller det som ovan har beskrivits. Bedömningen sker enligt fyra kriterier: Byggnadens aktuella status Miljömässig hållbarhet Kriterierna Byggnadens aktuella status, Miljömässig hållbarhet samt beskrivs i avsnittet ovan. Det fjärde bedömningskriteriet gäller hur väl sjukhusets lokaler är anpassade för den verksamhet som huvudsakligen huserar där idag. Informationen för verksamhetsanpassningen kommer ifrån de bedömningar av lokalsituationen som under 2010 gjordes av sjukhusets divisioner och som användes i LFP Informationen användes i LFP för att bedöma var förändringar behövde ske, och till detta används den även här. Nytt här är kopplingen av verksamheterna till fastigheten istället för organisatorisk tillhörighet. Detta fjärde kriterium är viktigt i förståelsen av behovsanalysens förslag på ny-/ombyggnationer och prioriteringar. På de närmaste sidorna följer en genomgång av fastigheterna och en bedömning enligt dessa fyra kriterier samt tre graderingar. Graderingarna följer trafikljusets färger. Grönt står här för att kriteriets krav är tillfredsställt och rött för att kriteriets krav inte är tillfredsställt. Färgen gult symboliserar alltså en bedömning mellan dessa två. Vissa fastigheter kan få flera färger i bedömningen av ett kriterium, detta betyder att olika delar av fastigheten håller olika standard. Notera också att för varje fastighet redovisas fastighetens beteckning, byggår, ingångsnummer samt BTA - vilket står för fastighetens bruttoarea. Bedömningen och graderingen ska ses som en skattning som tillsammans med analysen ovan kan tydliggöra vilka delar av sjukhuset som är framtidsanpassade och vilka som behöver åtgärdas. BYGGNAD C1 12 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 ARBETSMATERIAL

138 A9 A9 A A15 A15 A A9A Ingång Ingång Ingång 24, 40-41/BTA: 24, 24, 40-41/BTA: 40-41/BTA: Kommentarer: Aktuell Aktuell Aktuell status status status A9 som idag rymmer mottagning, forsknings- och administrationsverksamhet har Miljömässig ettmiljömässig behov Miljömässig hållbarhet hållbarhet hållbarhet av upprustning/ombyggnad. A15 Psykiatrins hus är under färdigställande med inflyttning februari V1 som idag är projektkontor är i dåligt skick. Här finns ännu inga planerade renoveringar/ ombyggnationer. Ingång Ingång Ingång - /BTA: - /BTA: /BTA: Ingång Ingång 24, 40-41/BTA: 24, 40-41/BTA: V1 V1 V A15 A Ingång Ingång Ingång 48 /48 BTA: /48 BTA: 1380 / BTA: Ingång Ingång - /BTA: - /BTA: Aktuell Aktuell Aktuell status status status Aktuell Aktuell status status Miljömässig Miljömässig Miljömässig hållbarhet hållbarhet hållbarhet Miljömässig Miljömässig hållbarhet hållbarhet Aktuell Aktuell Aktuell status status status Aktuell Aktuell status status Miljömässig Miljömässig Miljömässig hållbarhet hållbarhet hållbarhet Miljömässig Miljömässig hållbarhet hållbarhet Aktuell Akt Miljömä Mil Arbetsm Arb Verksam Ver T2 Ambulansstation, larmcentral och friskhus byggt A1 som idag rymmer administrativa lokaler är i behov av stamrenovering, nya installationer, samt upprustning av tre av fyra våningsplan. A11 som idag rymmer Centrum för kvinnofrid samt administration. Fastigheten rustades/byggdes om A A15 Ingång 24, A940-41/BTA: Aktuell status Miljömässig hållbarhet A11 A11 A11 A Ingång Ingång Ingång /17-18 BTA: / BTA: 3170 / BTA: Aktuell Aktuell Aktuell status status status Miljömässig Miljömässig Miljömässig hållbarhet hållbarhet hållbarhet Bedömning mellan röd och grön Kriteriets krav är tillfredsställt ARBETSMATERIAL A V Ingång - /BTA: Ingång 48 / BTA: 1380 Aktuell status Kriteriets krav är INTE tillfredsställt A1 V1 Aktuell status Miljömässig hållbarhet T2 Miljömässig hållbarhet A1 A1 A A11 A T2T2T A1A Ingång Ingång Ingång /14-15 BTA: / BTA: 7240 / BTA: Ingång Ingång / BTA: / BTA: Aktuell Aktuell Aktuell status status status Aktuell Aktuell status status Miljömässig Miljömässig Miljömässig hållbarhet hållbarhet hållbarhet Aktuell Aktuell Aktuell status status status Aktuell Aktuell status status Miljömässig Miljömässig Miljömässig hållbarhet hållbarhet hållbarhet Miljömässig Miljömässig hållbarhet hållbarhet Miljömässig Miljömässig hållbarhet hållbarhet Miljöm Mil Verksam Ver Ingång Ingång Ingång /52-55 BTA: / BTA: 3984 / BTA: Ingång Ingång / BTA: / BTA: FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 In Aktuell Akt Arbetsm Arb 13

139 F11-F Ingång / BTA: F Ingång / BTA: 5725 F14-F Ingång / BTA: Aktuell status Miljömässig hållbarhet Aktuell status Miljömässig hållbarhet Aktuell status Miljömässig hållbarhet Kriteriets krav är INTE tillfredsställt G1-G Ingång / BTA: 4761 Aktuell status Miljömässig hållbarhet G1 G2 G3 F11 F12 F13 F14 F15 Bedömning mellan röd och grön Kriteriets krav är tillfredsställt Kommentar: F11-F12 och F14-F15 rymmer idag barn- respektive kvinnosjukvård. Lokalerna i F11 för barnsjukvård är i stort behov av ombyggnation. F13 är en garagebyggnad med stort allmänt renoveringsbehov. G1-G3 rymmer barnpsykiatri. 14 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 ARBETSMATERIAL

140 Kriteriets krav är INTE tillfredsställt Bedömning mellan röd och grön B B5 B Ingång 235/BTA: 1690 Aktuell Ingång status Ingång 235/BTA: 235/BTA: B5 B Miljömässig hållbarhet Aktuell Aktuell status status Ingång Ingång 235/BTA: Miljömässig Miljömässig hållbarhet hållbarhet Aktuell Aktuell status status Miljömässig hållbarhet B B4 B Ingång 235 /BTA: 600 Aktuell Ingång status Ingång 235 /BTA: 235 /BTA: B4 B Miljömässig hållbarhet Aktuell Aktuell status status Ingång Ingång /BTA: /BTA: Miljömässig Miljömässig hållbarhet hållbarhet Aktuell Aktuell status status Miljömässig hållbarhet B B2 B Ingång 35 / BTA: 3610 Aktuell status Ingång Ingång 35 / BTA: 35 / BTA: B2 B Miljömässig hållbarhet Aktuell Aktuell status status Ingång Ingång / BTA: // BTA: Miljömässig Miljömässig hållbarhet hållbarhet Aktuell Aktuell status status Miljömässig hållbarhet Kriteriets krav är tillfredsställt Kommentarer: B5 B7 B4 B2 B3 B19 B17 B B17 B Ingång 30 / BTA: Aktuell Ingång status Ingång 30 / BTA: 30 / BTA: B Miljömässig hållbarhet Aktuell Aktuell status status Ingång Ingång / BTA: // BTA: Miljömässig Miljömässig hållbarhet hållbarhet Aktuell Aktuell status status Miljömässig hållbarhet B5 ambulanshall B4 rymmer idag administration B2 rymmer idag interventionslab, klinisk fysiologi samt akutvårdsavdelningar n på akutvårdavdelningen plan 2 bedöms som dålig, övrigt i byggnaden är bra. Fastigheten har kommande behov av installationsrenoveringar B17 vårdavdelningar, mottagning och administration B19 vårdavdelningar, mottagning och administration. Båda fastigheterna utan förestående renoveringsbehov, lokalerna är väl anpassade för dagens verksamheter B3 rymmer idag akutmottagning, bibliotek och laboratorieverksamhet B7 rymmer idag blodcentralen samt laboratorie- och administrationslokaler totalrenoverades 2001 och har inga förestående renoveringsbehov B B7 B Ingång / BTA: Aktuell Ingång status Ingång / BTA: / BTA: B7 B Miljömässig hållbarhet Aktuell Aktuell status status Ingång Ingång / BTA: // BTA: Miljömässig Miljömässig hållbarhet hållbarhet Aktuell Aktuell status status Miljömässig hållbarhet B B3 B Ingång 61 / BTA: Aktuell Ingång status Ingång 61 / BTA: 61 / BTA: B3 B Miljömässig hållbarhet Aktuell Aktuell status status Ingång Ingång / BTA: // BTA: Miljömässig Miljömässig hållbarhet hållbarhet Aktuell Aktuell status status Miljömässig hållbarhet B B19 B Ingång 50 / BTA: Aktuell Ingång status Ingång 50 / BTA: 50 / BTA: B Miljömässig hållbarhet Aktuell Aktuell status status Ingång Ingång / BTA: // BTA: Miljömässig Miljömässig hållbarhet hållbarhet Aktuell Aktuell status status Miljömässig hållbarhet ARBETSMATERIAL FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN

141 Kommentarer: B13 rymmer Magnetröntgenkamera, B16 rymmer PET -centrum, B15 (café/apotek), B10 Grönwallsalen blev ytskiktsrenoverad samt fick nytt tak Byggnaden rymmer också tele- och datahallar. Installationerna i fastigheten är uttjänta. B8 är ett garage där takbyte är planerat Fastigheten är emellertid även i övrigt i stort behov av renovering. B20 evakueringsvårdavdelningar och administration - har inga förestående renoveringsbehov Kriteriets krav är INTE tillfredsställt Bedömning mellan röd och grön Kriteriets krav är tillfredsställt B Ingång 70 / BTA: 4666 B13 B16 B15 B10 B8 B20 Aktuell status B20 B20 B Miljömässig hållbarhet Ingång Ingång 70 Ingång 70 / BTA: 70 / BTA: 70 / BTA: / BTA: 4666 / BTA: Aktuell Aktuell status Aktuell status status Miljömässig Miljömässig hållbarhet hållbarhet hållbarhet B Ingång 85/BTA: 1372 B Ingång 85 /BTA: 4320 B Ingång 70 / BTA: 4320 B Ingång 70 / BTA: 990 B Ingång 70 / BTA: 8400 B13 B13 B Aktuell status Miljömässig hållbarhet Ingång Ingång 85/BTA: Ingång 85/BTA: /BTA: Aktuell Aktuell status Aktuell status status Miljömässig Miljömässig hållbarhet hållbarhet hållbarhet Aktuell status B16 B16 B Miljömässig hållbarhet Ingång Ingång 85 Ingång 85 /BTA: 85 /BTA: 85 /BTA: /BTA: Aktuell Aktuell status Aktuell status status Miljömässig Miljömässig hållbarhet hållbarhet hållbarhet Aktuell status B15 B15 B Miljömässig hållbarhet Ingång Ingång 70 Ingång 70 / BTA: 70 / BTA: 70 / BTA: / BTA: 4320 / BTA: Aktuell Aktuell status Aktuell status status Miljömässig Miljömässig hållbarhet hållbarhet hållbarhet Aktuell status B10 B10 B Miljömässig hållbarhet Ingång Ingång 70 Ingång 70 / BTA: 70 / BTA: 70 / BTA: / BTA: 990 / BTA: Aktuell Aktuell status Aktuell status status Miljömässig Miljömässig hållbarhet hållbarhet hållbarhet Aktuell status B8 B B Miljömässig hållbarhet Ingång Ingång 70 Ingång 70 / BTA: 70 / BTA: 70 / BTA: / BTA: 8400 / BTA: Aktuell Aktuell status Aktuell status status Miljömässig Miljömässig hållbarhet hållbarhet hållbarhet 16 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 ARBETSMATERIAL

142 Kriteriets krav är INTE tillfredsställt Bedömning mellan röd och grön B9 Kriteriets krav är tillfredsställt B14 B12 B11 Kommentarer: B14 vårdavdelningar, mottagning och administration - en renovering/ombyggnation är beräknad starta B Ingång 85/BTA: B Ingång 70 /BTA: B Ingång 70 / BTA: B Ingång 70 / BTA: Aktuell status Miljömässig hållbarhet Aktuell status Miljömässig hållbarhet Aktuell status Miljömässig hållbarhet Aktuell status Miljömässig hållbarhet ARBETSMATERIAL FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN

143 1-M Kommentarer: gång / BTA: 5940 tatus ssig hållbarhet iljö hetsanpassning M1-M2 IT, medicinsk teknik och administration - lokalerna har ett eftersatt underhåll avseende både byggnad och installationer. Byggnaden bedöms kunna leva vidare efter renovering för administrativ verksamhet. N1/N2 rymmer idag vårdavdelning, mottagning, forskning, administration och café. Byggnaderna har ett eftersatt underhåll och planeras för rivning inom 8-10 år. P1-P2 rymmer idag mottagning och administration. P3-P4 rymmer idag operation och käkkirugi. Byggnaderna har ett eftersatt underhåll och planeras för rivning inom 8-10 år. S1-S2 personalrestaurang samt godsmottagning - byggnaderna är i dåligt skick och är under utredning för möjlig framtida användning. Kriteriets krav är INTE tillfredsställt Bedömning mellan röd och grön Kriteriets krav är tillfredsställt N Ingång / BTA: 7430 N Ingång / BTA: 4960 P1-P Ingång / BTA: 8990 P3-P Ingång / BTA: 8890 S1-S Ingång 55 / BTA: 5970 Aktuell status Miljömässig hållbarhet Aktuell status M1-M2 M1-M Miljömässig hållbarhet Ingång Ingång Ingång / BTA: Ingång / BTA: / BTA: 5940 / BTA: Aktuell Aktuell status Aktuell status Aktuell status status Miljömässig hållbarhet Miljömässig hållbarhet M1 M2 N1 P1 N2 Aktuell status Miljömässig hållbarhet P2 P3 P4 S1 S2 Aktuell status Miljömässig hållbarhet Aktuell status Miljömässig hållbarhet M1-M Ingång / BTA: 5940 N1 N1 N Ingång Ingång Ingång / BTA: Ingång / BTA: / BTA: 7430 / BTA: N2 N2 N Ingång Ingång Ingång / BTA: Ingång / BTA: / BTA: 4960 / BTA: P1-P2 P1-P Ingång Ingång Ingång / BTA: Ingång / BTA: / BTA: 8990 / BTA: P3-P4 P3-P Ingång Ingång Ingång / BTA: Ingång / BTA: / BTA: 8890 / BTA: S1-S2 S1-S Ingång Ingång 55 Ingång 55 / BTA: Ingång 55 / BTA: / BTA: 5970 / BTA: Aktuell status Miljömässig hållbarhet Aktuell Aktuell status Aktuell status Aktuell status status Miljömässig hållbarhet Miljömässig hållbarhet Aktuell Aktuell status Aktuell status Aktuell status status Miljömässig hållbarhet Miljömässig hållbarhet Aktuell Aktuell status Aktuell status Aktuell status status Miljömässig hållbarhet Miljömässig hållbarhet Aktuell Aktuell status Aktuell status Aktuell status status Miljömässig hållbarhet Miljömässig hållbarhet Aktuell Aktuell status Aktuell status Aktuell status status Miljömässig hållbarhet Miljömässig hållbarhet N N P1-P P3-P S1-S FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN Ingång / BTA: Ingång / BTA: 4960 Ingång / BTA: 8990 Ingång / BTA: 8890 ARBETSMATERIAL Ingång / BTA: 5970 Aktuell status Miljömässig hållbarhet Aktuell status Miljömässig hållbarhet Aktuell status Miljömässig hållbarhet Aktuell status Aktuell status Miljömässig hållbarhet

144 C C BTA: 7740 BTA: C C BTA: 7740 Aktuell status Aktuell status BTA: 7740 Miljömässig hållbarhet Miljömässig hållbarhet Aktuell status Aktuell status Miljömässig hållbarhet Miljömässig hållbarhet Aktuell status Miljömässig hållbarhet C BTA: 7740 C BTA: Aktuell status Miljömässig hållbarhet C BTA: 2450 Aktuell status Miljömässig hållbarhet C BTA: 1820 Aktuell status Miljömässig hållbarhet C Aktuell status BTA: 1820 Miljömässig hållbarhet ARBETSMATERIAL C Aktuell status C Miljömässig hållbarhet BTA: C BTA: Aktuell status BTA: C Miljömässig hållbarhet Aktuell BTA: 2300 status Aktuell status Miljömässig hållbarhet Miljömässig Aktuell hållbarhet status Miljömässig hållbarhet C C BTA: 7740 BTA: C5 Aktuell status Aktuell status Miljömässig hållbarhet BTA: 2660 Miljömässig hållbarhet C7 Aktuell status Miljömässig hållbarhet C8 Aktuell status C Aktuell status C BTA: 2300 Aktuell status Miljömässig hållbarhet C BTA: 348 Miljömässig hållbarhet BTA: 348 Miljömässig hållbarhet C BTA: 1820 C C BTA: 2660 BTA: 1820 Aktuell status BTA: 1820 Miljömässig hållbarhet Aktuell status Aktuell status Miljömässig hållbarhet Miljömässig hållbarhet C2-C C2-C C BTA: 2300 C C BTA: 2300 Aktuell status BTA: 2300 Miljömässig hållbarhet Aktuell status Aktuell status Miljömässig hållbarhet Miljömässig hållbarhet C BTA: C1 C11 Aktuell status C2-C C Miljömässig hållbarhet BTA: 2660 BTA: 2300 C2-C3 BTA: Aktuell status C2 BTA: 2660 Aktuell status Miljömässig hållbarhet Aktuell status C3 Miljömässig hållbarhet Aktuell status C12 Miljömässig hållbarhet Miljömässig hållbarhet C C2-C C BTA: 348 BTA: 2660 C BTA: 348 Aktuell status BTA: 348 Miljömässig Aktuell hållbarhet status Aktuell status Miljömässig hållbarhet Aktuell status Miljömässig hållbarhet Miljömässig hållbarhet Aktuell status C BTA: 348 C2-C Kommentarer: C C7 apoteksverksamhet, BTA: 2300 C5 inrymmer lokaler för patologi, immunologi, rättsmedicin och forskning Aktuell status C11 inrymmer Miljömässig klinisk genetik, hållbarhet immunlogi och forskning. En ombyggnad är planerad för universitetet C1-C2-C3 administration för driften och avfallsstation - har eftersatt underhåll avseende både byggnad och installationer. Byggnaderna är planerade för renovering C12 reservkraft - har inga förestående renoveringsbehov. C8 logistikcentrum - en syrgas- och kvävgasstation byggs under 2012 C2-C BTA: 2660 Aktuell status Miljömässig hållbarhet Kriteriets krav är INTE tillfredsställt Aktuell status Bedömning mellan röd och grön Kriteriets krav är tillfredsställt C BTA: 348 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 Miljömässig hållbarhet 19

145 MÖJLIGHETER, UTMANINGAR OCH FÖRSLAG Avslutningsvis ska nu denna behovsanalys föreslå vilka åtgärder som bör ske utifrån bedömningen av fastigheterna, och i vilken ordning dessa åtgärder lämpligast görs. Trots att framtiden är behäftad med många osäkerhetsfaktorer, som till exempel efterfrågan på regionvård, förändringar i vårdstrukturen och den medicinska utvecklingens effekter på lokalbehoven, bedöms att föreslagna åtgärder i LFP och FUP från 2011 i huvudsak behöver genomföras. Akademiska sjukhuset kommer även på lång sikt ha stora lokalbehov, som då också måste uppfylla olika specifika miljökrav och vara anpassade till nuvarande och framtida verksamhetsbehov. Det finns stora utmaningar i att genomföra detta förnyelsearbete av fastighetsbeståndet i ett sjukhus som måste fungera även under denna förändringsperiod. Men det finns också stora möjligheter som bör beaktas. Sjukhusets kvaliteter och förnyelsens möjligheter Som framgått är ett antal av sjukhusets fastigheter inte framtidsanpassade, några av dessa kan anpassas genom renovering eller ombyggnation, men andra är i så dåligt skick att rivning är lämpligast. Akademiska sjukhusets fastighetsbestånd är långt ifrån unikt i detta avseende. I Sverige och i västvärlden i stort finns ett mycket stort antal byggnader som byggdes på 60- och 70-talen. Dessa behöver nu stora insatser för att anpassas till nya krav från förändrade verksamheter, samt till hårdnande krav på att ställa om till ett mer hållbart samhälle. Detta gäller inte minst för sjukhus. På vissa ställen har man valt att bygga helt nya sjukhus. Detta är dock inte aktuellt för Akademiska eftersom sjukhuset idag har några mycket starka kvaliteter som istället är klokt att bygga vidare på. BYGGNAD B9 20 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 ARBETSMATERIAL

146 Sjukhusområdets centrala och vackra läge En sådan uppenbar kvalitet är själva sjukhusområdets läge. Akademiska har legat där det ligger ända sedan den första byggnaden byggdes där i mitten av 1800-talet. Sedan dess har området vuxit och många nya byggnader tillkommit. Och kring området så har staden vuxit fram, så att staden nu omger området. Centrum ligger blott några stenkast bort och till resecentrum tar det bara några minuter. Sjukhuset ligger trots detta mycket naturnära och vackert, med slottet, Stadsträdgården och skog som grannar. Sjukhuset är därför nära, och för att säkerställa att det därför också är lättillgängligt gäller det att förbättra kontakten mellan området och dess omgivning. Det ska vara lätt och självklart att ta sig till och från sjukhuset till fots, med cykel eller med kollektivtrafiken, både för personal och för besökare. Stora vinster både för miljö och hälsa kan skapas med ökande andel patient- och personalresor som sker antingen kollektivt eller med cykel eller till fots. Detta skulle också ge möjligheter till färre utrymmeskrävande parkeringar inne i området och därmed öppna upp för framtida förnyelse- och expansionsområden. Central huvudkommunikation och tydlig fastighetsstruktur En andra uppenbar kvalitet med dagens Akademiska är dess tydliga och förhållandevis rationella fastighetsstruktur. En central huvudkommunikation genom huvudblocket binder samman vårdbyggnader med behandlingsbyggnader. För att Akademiska ska kunna fortsätta att erbjuda en högspecialiserad vård med krav på samordning och patientfokus är det viktigt att beakta och förstärka denna kvalitet. En sådan förstärkning möjliggörs av den nödvändiga förnyelsen av fastighetsbeståndet. Nya fastigheter och ombyggnationer av gamla kan förläggas så att effektiva vårdkedjor garanteras. Vårdkedjorna kan också förbättras av att omlokalisering av de verksamheter som idag har olämpliga lokaler görs efter funktionskrav och inte organisationstillhörighet. För denna positiva utveckling krävs ett samarbete med kommunen vars vägar omger sjukhusområdet. Trafikplaner måste garantera att cyklister och fotgängare samt ambulans- och servicetrafik kan ta sig till och från sjukhusområdet på ett säkert och snabbt sätt. Även inom sjukhusområdet kommer det krävas förbättringar för att fotgängare och cyklister ska kunna röra sig säkert. För att säkerställa detta bör ambulans- och servicetrafiken i högsta mån skiljas från cykelvägar och gångstråk. Genomfartstrafik för bilar bör också avvecklas vilket ger en lugnare trafiksituation inom området. Det behövs därför en genomtänkt utveckling av sjukhusområdets yttre miljö, som också kan hjälpa till att öka tydligheten för patienter och besökare och som kan bygga vidare på denna vackra del av staden. BYGGNAD A1 BYGGNAD A1 ARBETSMATERIAL FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN

147 Förslag till åtgärder Vilka förslag till åtgärder bör vidtas utifrån vad som framkommit i denna rapport? Hur ska nybyggnationer och upprustningar prioriteras? I förslaget nedan har statusbedömningen i rapporten varit utgångspunkten. Det innebär att åtgärder först bör vidtas i så kallade röda byggnader, där stora behov av upprustning har identifierats. Röda byggnader är de fastigheter som vid bedömningen fick minst tre röda markeringar. Andra prioriteringsgrunder är att åtgärder bör vidtas i projekt där det redan har genomförts en långtgående planering och att byggnader där det bedrivs högspecialiserad vård bör ha visst företräde före byggnader där det bedrivs annan verksamhet. D1 V3 J/G - TOMTEN G1 N2 G3 F11 F13 F12 B9 F14 F15 B5 B2 B4 B3 A9 B18 B19 B17 A11 A15 A1 T2 V2 V1 C5 C11 C1 B21 B14 B13 B12 B16 B15 B11 B10 B8 B20 B7 S2 C7 C12 C2 C3 M1 M2 N1 N3 P1 N2 P2 P3 P4 S1 C8 Byggnader som först behöver åtgärdas J/G-Tomten ARBETSMATERIAL FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN

148 Statusbedömningen visar att situationen är som mest bekymmersam för den verksamhet som bedrivs i N- och P husen, alltså ingång Även behandlingsblocken B9 och B12 (ingång 70), och vårdavdelningarna i B11 respektive B14 (ingång 70 respektive ingång 85) har stora behov av upprustning och anpassning. För att kunna genomföra upprustningen av dessa fastigheter kommer en nybyggnation i de så kallade J- och/eller i G-kvarteren att vara en nödvändighet. J/G - TOMTEN G1 N2 G3 F11 F13 F12 B9 F14 F15 B5 B2 B4 B3 A9 B18 B19 B17 A Dessa nybyggnationer skulle på sikt ersätta de lokaler som idag finns i N- och P-kvarteret men alltså även fungera som evakueringslokaler under renoveringen av behandlingsblocken B9/B12. Placeringen av de nya byggnaderna på J och/eller G-tomterna är lämplig då detta skapar möjligheter till en effektiv koppling till och C5 kommunikation C11 med behandlings- och vårdlokalerna i B9, B11, B12 och B14. Separat från upprustningen av behandlingsblocken B9 och B12, kan renovering och anpassning av vårdavdelningarna i B14 respektive B11 genomföras. Efter det att behandlingsblocken B9 och B12 är åtgärdade, och verksamheten återflyttad från J/G-kvarteret, kan det mesta av verksamheterna i N- och P-husen, inklusive onkologiverksam- C8 heten, flyttas till J/G-husen. Då N- och P-husen är i så dåligt skick bör de därefter rivas. C7 C1 C12 C2 C3 B21 B14 B13 B12 B16 B15 M1 M2 B11 N1 N3 B20 B10 B8 P1 N2 B7 P2 P3 P4 S1 S2 23 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 ARBETSMATERIAL

149 Ett antal områden behöver utredas i framtiden. Området mellan inre och yttre sjukhusvägen där N- och P-husen står idag behöver utredas avseende en ny infart till huvudentrén, hållplatslägen för kollektivtrafik samt placering av ett eventuellt patienthotell. Ytterligare utredningar krävs också för att få till stånd ändamålsenliga och effektiva lokaler för kost-, gods- och avfallshantering för sjukhuset. Sjukhusets försörjning av patientkost sker idag från ett temporärt mottagningskök i det tidigare produktionsköket i S1-S2. Lokalerna är tillfälligt iordningställda och är inte rationella för verksamheten. Byggnadernas status är bristfällig och en renovering för fortsatt kostverksamhet bedöms inte vara ekonomiskt försvarbar. C7 C8 C5 C11 C12 C1 C2 C3 C-OMRÅDET B17 A9 B2 B19 S2 S1 F15 F14 F12 F11 G1 G2 G3 B5 B9 B3 B12 B7 B20 B10 B11 P4 P2 P3 P1 N2 N1 M2 SJUKHUSVÄGEN Ankomst och distribution av gods till sjukhuset sker idag från C8 som är beläget längst söderut på området, alltså så långt bort som det går att komma från vård- och behandlingsverksamheten, vilket leder till höga kostnader för hanteringen. Avfallshantering och omhändertagandet av smutsig textil sker i C2 respektive C3, i lokaler som inte fyller kraven för en rationell och säker hantering. Den lämpligaste placeringen för lokaler för kost-, gods- och avfallshantering bedöms vara på C1-C3-tomten. Därför bör möjligheterna att exploatera C1-C3-tomten för nybyggnad utredas. Vid en exploatering av C1-C3 skulle S-huset behöva tjäna som temporära lokaler även för avfallshanteringen innan denna fastighet rivs. Avslutningsvis bör särskilt nämnas att den i bland annat Lokalförsörjningsplanen beskrivna förbättringen och tillbyggnaden av kvinno- och barnverksamheten i F-kvarteret kan ske oberoende av andra förändringar inom sjukhusområdet. UTREDNINGSOMRÅDE 24 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 ARBETSMATERIAL

150 Tidsplan Nästa steg bör vara att genomföra de åtgärder som pågår inom Framtidens Akademiska som är den nya samlade beteckningen för planerade och delvis beslutade upprustningar vid sjukhuset. Därefter bör insatser genomföras i de så kallade röda byggnaderna med stora behov av upprustning. Varje enskilt kommande projekt ska hanteras enligt gällande handläggningsordning och kommer att kräva separata beslut i berörda instanser. Det innebär sålunda att bedömningar och förslag i denna plan ska vara ett underlag och utgöra inriktningen för det fortsatta arbetet med utvecklingen av Akademiska sjukhusets fastigheter, men att varje specifikt projekt sedan ska föregås av ett särskilt politiskt beslut. ARBETSMATERIAL FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN