SAMRÅDSHANDLING Projekt Malmtransporter Kaunisvaara-Svappavaara Genväg Kaunisvaara - Junosuando

Transkript

1 SAMRÅDSHANDLING Projekt Malmtransporter Kaunisvaara-Svappavaara Genväg Kaunisvaara - Junosuando Pajala kommun, Norrbottens län Vägplan, val av lokaliseringsalternativ Datum: Projektnummer: BD

2 MEDVERKANDE Trafikverket Anders Lindmark Gun-Marie Mårtensson Malin Delvenne Gunnar Zweifeldt Vectura Thomas Sällström Bodil Öhman Nina Rovala Sofia Rosendahl Anders Lundström Martin Sundvall Katarina Jonsson Carina Öberg Malin Lindmark Joacim Svahn Christina Berggren Britta Pedersen Elin Oja Hans Robertsson Projektledare Delprojektledare Miljö Geoteknik Uppdragsledare Deluppdragsledare Utredning och rapport Utredning och rapport Vägutformning Geoteknik Miljö Miljö, kulturmijö Miljö, barnkonsekvensanalys Miljö Miljö, Miljö, Landskap Miljö, kartor Konstbyggnad Titel: Vägplan Genväg Kaunisvaara - Junosuando Utgivningsdatum: Objektnr: BD Diarienr: TRV 2013/4341 Utgivare: Trafikverket Projektledare: Anders Lindmark Distributör: Trafikverket, Box 809, LULEÅ, telefon:

3 Innehållsförteckning 1. Beskrivning av projektets bakgrund Bakgrund Behov av förändringar Ändamål Projektmål inom MaKS Planläggningsprocess Analys enligt fyrstegsprincipen Befintliga förhållanden Avgränsning Trafiktekniska förutsättningar Samhälle Riksintressen och Natura Klimatpåverkan av transportsystemet Hälsa och boendemiljö Landskapets karaktär Landskapets värden Geotekniska förutsättningar Analys av transportsystemet Funktionsanalys Hänsynsanalys Beslut om betydande miljöpåverkan Förutsättningar för lokaliseringen Metod Alternativgenerering Trafikteknisk standard Trafik Vägens funktion i transportsystemet Gestaltningsprinciper Alternativa lokaliseringar Nollalternativet Alternativ Befintlig väg Genvägen Översiktliga geotekniska undersökningar Effekter och konsekvenser av olika alternativ Metodik Jämförande bedömning av konsekvenser Alternativ Befintlig väg Genvägen, generella effekter och konsekvenser Genvägen Alternativ Nord Genvägen Alternativ Mitt Genvägen Alternativ Syd Kostnader Samhällsekonomi Bortval av alternativ Alternativ Nord-Nord Måluppfyllelse och samlad bedömning Projektmål Samhällsutveckling Projektmål Genomförandetid Projektmål Funktion Projektmål Klimat och resurseffektivitet Projektmål God hälsa Projektmål Natur- och kulturmiljö Projektmål Trafiksäkerhet Projektmål Kostnad Projektmål Samhällsekonomi Barnens Bästa Kumulativa effekter av Vägplan Junosuando Samlad bedömning Fortsatt arbete Nästa steg i planläggningsprocessen Lagkrav för miljö Riktlinjer beträffande speciella frågeställningar Frågor som kräver särskild uppmärksamhet Källor Tryckta källor Elektroniska källor 95 Bilaga 1 Beslut om att Genväg blir allmän väg 97 Bilaga 2 Beslut om betydande miljöpåverkan 98 Bilaga 3 Klimatberäkningar 100

4

5 Sammanfattning I Pajala kommun och Kiruna kommun finns ett flertal mineralfyndigheter och gruvbolaget Northland Resources AB har flera järnmalmsfyndigheter på den svenska sidan. Två av dessa ligger vid Kaunisvaara, cirka 25 km norr om Pajala. Gruvverksamheten har påbörjats och planeras att ha full produktion Projektet Malmtransporter i Norrbotten, MINe, drivs av Trafikverket och syftet är att ta fram hållbara malmtransporter från Kaunisvaara till Narviks hamn. En åtgärdsvalsprocess har genomförts. Det är tydligt att de allmänna vägarna i området åtminstone till en början måste användas för transporterna. Dessutom föreslogs en Genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando. Den 9 oktober 2012 beslöts att Genvägen skall bli en allmän väg, (bilaga 1), och att studier och samrådshandling ska ske enligt Trafikverkets planeringsprocess. På längre sikt kan andra lösningar bli aktuella, t.ex. järnväg. I projektet Malmtransporter Kaunisvaara Svappavaara har sex förstudier upprättas tidigare och kompletterades sedan med samrådsunderlag gällande Genvägen mellan Kaunisvaara, väg 99, och Junosuando, väg 395. I denna samrådshandling utreds lokaliseringsalternativ och teknisk standard för Genvägen. Miljökonsekvensbeskrivning påbörjas, vilken färdigställs efter att val av lokaliseringsalternativ är genomfört och planförslaget utformas. Ändamål och behov av förändringar De befintliga vägarna har inte tillräcklig bärighet och standard för att klara av de tunga malmtransporterna. Trafikverket har fattat beslut om att befintliga vägar ska rustas men problemen med trafiksäkerhet och störningar kvarstår. Syftet med Malmtransporter Kaunisvaara Svappavaara (MaKS-projektet) är att möjliggöra malmtransporter på det allmänna vägnätet från 2013 och framåt. En Genväg från Kaunisvaara till Junosuando kommer att avlasta miljön längs älvstranden samt minska den tunga trafiken genom byarna öster om Junosuando. Ändamålet med Genvägen är att: den ska ge en väsentlig vägförkortning jämfört med nuvarande vägsträckning från Kaunisvaara till Junosuando den ska innebära en hög användbarhet för gruvnäringen Detta bidrar till en kostnadseffektiv och robust väg, dels för malmtransporterna och dels för övriga transporter, exempelvis arbetspendling. Projektmål Projektmålen är kopplade till de transportpolitiska målen och med utgångspunkt från dessa har projektmålen, med delmål, grupperats under Funktion, Hänsyn och Ekonomi. Funktion - Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt. Här finns delmål för samhällsutveckling, genomförandetid och funktion. Hänsyn - Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa. Här finns delmål för klimat och resurseffektivitet, god hälsa, naturoch kulturmiljö samt trafiksäkerhet. Ekonomi Transportförsörjningen ska vara samhällsekonomiskt lönsam och långsiktigt hållbar. Ekonomiska delmål är uppdelade i åtgärdskostnad och samhällsekonomi. Lokaliseringsalternativ Inom utredningsområdet för Genvägen har en avvägning skett mellan intrång i områden som är viktiga för rennäringen, områden som har höga naturvärden och intrång i gruvverksamhetens intressen. Inom utredningsområdet för Genvägen finns även stora myrmarker att ta hänsyn till. Ändamålet för projektet har legat till grund för utformningen av korridorer samt lokaliseringsalternativ i korridorerna. De korridorer som utreds har utformats för att minimera intrång i skyddsvärda miljöer samt för att ge så goda byggnadstekniska förutsättningar som möjligt. Nollalternativet Nollalternativet, som är ett jämförelsealternativ, innebär att malmtransporterna fortsätter trafikera väg 99 och väg 395 och att endast normal drift och underhåll utförs. Alternativ Befintlig väg Malmtransporterna går på befintlig väg 99 och väg 395 från Kaunisvaara och vidare förbi Junosuando till Svappavaara under överskådlig tid. Befintlig väg blir 8 m bred och dimensionerad för fordon med totalvikt 90 ton. En bro i nytt läge intill befintlig bro anläggs över Torne älv vid Autio. Omfattande gång- och cykelåtgärder, trafiksäkerhetsåtgärder samt bulleråtgärder genomförs i byarna. I Anttis genomförs åtgärder för att minska risk för översvämning. Alternativet medför att nya vägplaner behöver upprättas för väg 99 Kaunisvaara-Autio, samt väg 395 mellan Autio och Palokorva. Genvägen En Genväg, 8 m bred och dimensionerad för fordon med totalvikt 90 ton anläggs som förbinder väg 99 med väg 395. Genvägen kräver även omgående åtgärder på befintligt vägnät för att klara malmtransporterna fram till dess att vägen är byggd. Inom utredningsområdet för Genvägen har olika lokaliseringsalternativ studerats. Alla alternativ utgår från väg 99 söder om Sahavaara i en gemensam korridor. Känsliga områden vid Salmijärvet och Sammakkovaara kan passeras på olika sätt. Väster om berget Sammakkovaara delar korridoren upp sig i tre korridorsträckningar. Alternativ Nord Alternativ Nord korsar väg 884 (mot Käymäjärvi). Alternativet korsar Käymäjoki och forsätter västerut längs med vattendraget Lompolojoki som korsas. Korridoren går norr om skyddszonen för det planerade dagbrottet i Pellivuoma. Alternativet viker av norr om Pellijärvi. Strax efter passage över Ainettijoki delas korridoren upp i alternativ Nord- Nord och alternativ Nord-Syd. Alternativ Nord-Nord Alternativet passerar berget Petäjävaara och korsar därefter Lainio älv på en cirka 220 m lång bro. Korridoren går sedan antingen längs befintlig väg 886 till Junosuando eller i en sträcka väster om väg 886 och ansluter till väg 395 väster om Junosuando. Bron över för väg 886 måste åtgärdas. Passeras Torne älv väster om Junosuando medför det en ny ca 470 m lång bro. Alternativet fortsätter sedan på befintlig väg, vilket medför att befintlig väg på kort sträcka fram till utredningsområdets västra gräns breddas till 8 m och förstärks för kontinuerliga malmtransporter Tärendöälven Junosuando Isojärvi Pussujärvi Tornefors Alternativ Utredningsområde Korridorgränser Alternativ Nord-Nord Alternativ Nord-Syd Alternativ Mitt Alternativ Syd Alternativ Befintlig väg 395 Lovikka Kangos Piipiönsaari Huhtanen Lainioälven Petäjävaara Ainettijoki Tuppijärvi Laurikkavaara Ainettijärvi Anttis Yli-Liekojärvi Antinrova Poitajavaara Poitajarova Lompolovaara Pellijärvi Poikurijärvi Siikajärvi Puukkojärvi Lompolojärvi Pahturijärvi Pellirova Pellivuoma Pellijoki Kaitajärvi Käymävaara Käymäjärvi Käymäjärvi Lompolojoki Peräjävaara 0 4 km Översiktskarta över alternativen. Se även kapitel Toravaara Käymäjoki Kursujärvi Sammakkovaara Sammakkojärvi Tervajoki Kaunisjoki Salmijärvet Vännijänkkäjupukka Juhonpieti Suksijoki Erkheikki Kaunisvaara Sahavaara 99 Suksivaara Autio Tapuli Kaunisjärvi Järvenvinsa Aihkivinsa 983 Käry Pajala VÄGPLAN Genväg Kaunisvaara Junosuando 5

6 Från Palokorva fram till den västra korsningen med Genvägen breddas väg 395 till 7,5 m och förstärks för tillfälliga malmtransporter. Alternativ Nord-Syd Alternativet följer vattendraget Ainettijoki västerut och korsar Lainioälven. Alternativet går över Piipiönsaari och korsar sedan för att ansluta till väg 395 vid Tornefors. Alternativet fortsätter sedan på befintlig väg, vilket medför att befintlig väg från Tornefors till utredningsområdets västra gräns breddas till 8 m och förstärks för kontinuerliga malmtransporter. Från Palokorva fram till den västra korsningen med Genvägen breddas väg 395 till 7,5 m och förstärks för tillfälliga malmtransporter. Alternativ Mitt Alternativet har gemensam sträckning med alternativ Nord fram till vattendraget Lompolojoki. Väster om Pellirova viker korridoren söderut och passerar söder om Pellijärvi och Poikurijärvi. Därefter går korridoren västerut, korsar Torne älv på en cirka 250 m lång bro och ansluter till väg 395 norr om Huhtanen. Alternativet fortsätter sedan på befintlig väg, vilket medför att befintlig väg breddas till 8 m och förstärks från Palokorva till strax väster om Junosuando. Alternativ Syd Alternativ Syd fortsätter från Sammakkovaara söderut och korsar väg 884 (mot Käymäjärvi) och Käymäjoki samt Lompolojoki. Korridoren fortsätter söder om skyddszonen för det planerade dagbrottet i Pellivuoma och korsar Pellijoki. Därefter fortsätter korridoren västerut mellan berget Poitajavaara och Poitajarova. Alternativet passerar sjön Tuppijärvi och går ihop med alternativ Mitt vid passagen över Torne älv vid Huhtanen där korridoren ansluter till väg 395. Alternativet fortsätter sedan på befintlig väg, vilket medför att befintlig väg breddas till 8 m och förstärks från Palokorva till strax väster om Junosuando. Effekter och konsekvenser I nollalternativet kvarstår buller och trafiksäkerhetsproblem på befintlig väg 99 och väg 395. Alternativ Befintlig väg Restiden motsvarar nollalternativets och ger ingen eller mycket liten konsekvens. Samma bedömning gäller överensstämmelser med planer där alternativet är förenligt med översiktsplanen. Även jämställdhet ger ingen konsekvens jämfört med nollalternativet. Alternativet innebär positiva konsekvenser för komfort, framkomlighet, trafiksäkerhet och samhällsutveckling. Då bullerskyddsåtgärder utförs blir konsekvenserna för hälsa och boendemiljö svagt positiva. Skydd av vattentäkt minskar risk för förorening. För övriga miljöaspekter blir konsekvenserna små. Genvägen generellt Samtliga alternativ i Genvägen ger kortare restider för jämfört med nollalterativet. Restiderna innebär minuters restidsförkortning och innebär en positiv konsekvens. Samtliga alternativ ger positiv konsekvens för komfort, framkomlighet, trafiksäkerhet och samhällsutveckling. Samtliga alternativ är förenliga med översiktsplanen för Pajala. Inget av alternativen bedöms heller medföra behov av att upprätta nya detaljplaner för att genomföra projektet. Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet bedöms bli oförändrade. Konsekvensen för jämställdhet bedöms som oförändrad för samtliga alternativ i Genvägen i jämförelse med nollalternativet. Alla Genvägsalternativ ger positiva konsekvenser för boendemiljöerna och hälsan samt för landskapsbilden och friluftslivet längs de befintliga vägarna och. Alla Genvägsalternativ ger däremot stora konsekvenser för naturmiljö genom intrång i områden med höga naturvärden, främst berörs våtmarker av regionalt och nationellt värde. Samtliga alternativ berör två områden av riksintresse för naturvård och en våtmark som ingår i Sveriges myrskyddsplan. Rennäringen och kulturmiljöintressena får också märkbara eller stora konsekvenser. Förekomsten av fornlämningar är relativt outforskat och samtliga alternativ kan innebära negativa konsekvenser för kulturmiljön. För samtliga intressen kan negativa konsekvenser mildras vid val av väglinje och med hjälp av skyddsåtgärder. Alternativ Nord-Nord Positivt för samtliga boendemiljöer. Stora konsekvenser för naturmiljöer och berör ytterligare ett riksintressant myrkomplex. Inga riksintressen för kulturmiljön berörs. Rennäringen får också märkbara konsekvenser genom påverkan på riksintressen och känsliga områden. Alternativ Nord-Syd Positivt för flertalet boendemiljöer. Stora konsekvenser för naturmiljöeroch berör ytterligare ett riksintressant myrkomplex. Risk för viss indirekt påverkan på riksintresse för kulturmiljö. Rennäringen får också märkbara konsekvenser genom påverkan på riksintressen och känsliga områden. Alternativ Mitt Positivt för flertalet boendemiljöer. Stora konsekvenser för naturmiljöer och berör i viss mån ytterligare ett riksintressant myrkomplex. Risk för stora konsekvenser för kulturmiljö genom påverkan på riksintresse. Stora konsekvenser för rennäring genom intrång i flera viktiga områden. Alternativ Syd Positivt för flertalet boendemiljöer. Stora konsekvenser för naturmiljöer. Risk för stora konsekvenser för kulturmiljö genom påverkan på riksintresse. Stora konsekvenser för rennäring genom intrång i flera viktiga områden och fragmentering av vindterbetesmark. Samråd De samråd som genomförts finns dokumenterade i Samrådsredogörelse Genväg Kaunisvaara-Junosuando Vägplan. Under framtagandet av denna handling har samråd hållits med berörd allmänhet, som även getts möjlighet att komma med synpunkter. Bortval av alternativ Alternativ Nord-Nord har valts bort med motiveringen att det innebär avsevärt högre kostnader, det innebär längre sträcka nybyggd väg och det ger sämre funktion för arbetspendling. Val av alternativ Inför Trafikverkets val av lokaliseringsalternativ behövs Pajala kommuns och länsstyrelsen sammanvägda ståndpunkter. Trafikverket kommer att begära in yttranden från dem så att de kan ge en helhetssyn på framför allt val av lokalisering. Berörda myndigheter och organisationer ges också tillfälle att ge sina synpunkter. Alternativet som väljs utreds vidare i vägplanen och miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) färdigställs. 6 VÄGPLAN Genväg Kaunisvaara Junosuando

7 !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 1. Beskrivning av projektets bakgrund 1.1. Bakgrund I norra Sverige, inom bland andra Kiruna kommun och Pajala kommun finns det rikligt med mineralfyndigheter. I figur visas mineralfyndigheter samt områden där undersökningstillstånd begärts inom och i närheten av utredningsområdet. LKAB har gruvverksamhet i området och under senare år har även andra aktörer visat intresse för malmbrytning. I Kaunisvaara har Northland Resources AB byggt upp en anläggning för gruvverksamhet. Brytning av malm har påbörjats. MINe projektet (Malmtransporter i Norrbotten) drivs av Trafikverket. Projektet ska resultera i hållbara gruvtransporter mellan Kaunisvaara och Narviks hamn. Som en del av projektet genomförde Trafikverket Åtgärdsval Kaunisvaara-Malmbanan och Pajala med omnejd, under hösten 2011 (Trafikverket 2012 b). I åtgärdsvalet studerades ett stort antal åtgärder. Under åtgärdsvalsprocessen blev det tydligt att de allmänna vägar som finns i området måste användas för att nå en fungerande transportkedja till år 2013 när gruvdriften kommer igång. Dessutom föreslogs en Genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando. På längre sikt kan det bli aktuellt med andra åtgärder, som järnväg. Malmtransporter Kaunisvaara - Svappavaara, MaKS, är en följd av MINeprojektet. Syftet med Malmtransporter Kaunisvaara Svappavaara (MaKS-projektet) är att möjliggöra malmtransporter på det allmänna vägnätet från 2013 och framåt. Projektet startade med sex förstudier för de befintliga allmänna vägarna mellan Kaunisvaara och Svappavaara. Dessa förstudier utreds vidare i arbetsplaner, vägplaner samt bygghandlingar. Den 9 oktober 2012 beslöts att den så kallade Genvägen skall bli en allmän väg, (bilaga 1), och att studier och samrådshandling ska ske enligt Trafikverkets planeringsprocess. Det sker i denna vägplan. Inom utredningsområdet finns möjlighet att koppla samman de lokaliseringsalternativ som utreds i denna vägplan med dem som utreds i vägplan Junosuando by Behov av förändringar I de tidigare förstudierna i MaKS-projektet har det framkommit att buller och trafiksäkerhet genom byarna längs väg 99 och väg 395 kommer att bli ett problem när gruvtransporterna kör för fullt år Trafik mellan Kaunisvaara och Junosuando är i dagsläget hän-visad till väg 99 och väg 395. Sträckan mellan orterna är cirka 69 km lång. De allmänna vägarna går genom byar, vilket medför problem för oskyddade trafikanter och de som bor nära vägen. Vägarna går längs Torne älv, som bl.a. är ett riksintresse för friluftsliv, och den ökade trafiken gör att tillgänglighet och upplevelse påverkas negativt. Vägarna går intill eller genom Natura 2000-områden, samt passerar och ett antal mindre vattendrag som ingår i Natura 2000 området Kalix och Torne älvsystem. Vägarna är smala och krokiga och har inte den bärighet och standard som krävs för de tunga malmtransporter som uppstår i samband med gruvetableringar i området. Den kraftiga Mertainen 6 km!! Gruvberget!! BÿÆ Northland I2 I2 Svappavaara BÿÆ BÿÆ!! LKAB!! 876 BÿÆ Leväniemi!! E10!!!! E45 Mineralfyndigheter inom utredningsområdet Utredningsområde Förstudieområde Bÿ Pågående gruvbrytning I2 Omlastningsterminal Bÿ Planerad gruvbrytning Æ Æ Km Ansökta undersökningstillstånd!! Beviljade bearbetningskoncessioner Markanvisning till koncession Beviljade undersökningstillstånd!! 864 Vittangi !! 890!! Merasjärvi 395 Masugnsbyn 865!!! KIRUNA KOMMUN!! BÿÆ Masugnsbyn!!!!!!!!!!!!!!! PAJALA KOMMUN!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Junosuando Lovikka 888 Pellivuoma 885 BÿÆ Anttis Tapuli Sahavaara 395 o BÿÆ BÿÆ 882 Kaunisvaara Sahavaara 99 Autio Pajala Figur Mineralfyndigheter i närheten av utredningsområdet (utdrag från Bergsstaten i oktober 2012). Lantmäteriet MS 2009/09632 VÄGPLAN Genväg Kaunisvaara Junosuando 7

8 Vy från väg 395 där malmtransporter körs på befintlig väg. Vägen är kurvig och smal och har inte den bärighet som krävs för tunga transporter under en längre tid. ökningen av tung trafik innebär att det krävs åtgärder i vägsystemet för att få ett fungerande transportsystem i området. Tidigare utredningar har visat att en Genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando skulle ge samhällsekonomisk nytta, eftersom den medför en kortare transportsträcka för malmtransporterna mellan Kaunisvaara och Junosuando samt att befolkningen i byarna efter befintliga vägar skulle störas i mindre omfattning. Dessutom ges tillgång till ytterligare malmfyndigheter av riksintresse. I området mellan Kaunisvaara och Junosuando finns höga naturvärden, riksintressen och Natura 2000-områden, vilket gör att Genvägen även medför negativa konsekvenser Ändamål En Genväg från Kaunisvaara till Junosuando kommer att avlasta miljön längs älvstranden samt minska den tunga trafiken genom byarna öster om Junosuando. Ändamålet med Genvägen är att: den ska ge en väsentlig vägförkortning jämfört med nuvarande vägsträckning från Kaunisvaara till Junosuando den ska innebära en hög användbarhet för gruvnäringen Detta bidrar till en kostnadseffektiv och robust väg, dels för malmtransporterna och dels för övriga transporter, exempelvis arbetspendling. Vägplanens samrådsunderlag har klarlagt problemsituationen och utgjorde underlag för Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan ( ), se kapitel 4 samt bilaga 2. I denna vägplans samrådshandling ska lokaliseringsalternativ och teknisk standard för Genvägen utredas. Miljökonsekvenbeskrivning påbörjas, vilken färdigställs efter att val av lokaliseringsalternativ är genomfört och planförslaget utformas Projektmål inom MaKS Här redovisas de projektmål som gäller för hela MaKS-projektet, och i dessa har transportpolitikens mål inarbetats. Projektmålen har preciserats med vad som gäller för Vägplan Genväg Kaunisvaara-Junosuando. De miljökvalitetsmål som är relevanta för projektet är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv. För mer information om övergripande mål och strategier, se samrådsunderlag. Transportpolitikens övergripande mål Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Med utgångspunkt från det transportpolitiska målet har projektmålen grupperats under Funktion, Hänsyn och Ekonomi. Funktion - Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Projektmål Samhällsutveckling En attraktiv boendemiljö och ett positivt företagsklimat har medfört ökade förutsättningar för att företag etableras och utvecklas och bidrar till den kommunala och regionala utvecklingen. För Genvägen innebär det att: Projektet ska bidra till att göra orterna längs väg 99 och väg 395 fram till Junosuando attraktiva för boende och näringsliv, genom att malmtransporter och arbetspendlare väljer Genvägen. Genvägen ska ge goda rese- och transportmöjligheter och öka robustheten i vägnätet inom Pajala kommun. Projektet ska tidigt undersöka förutsättningarna för rennäringen i området och verka för en livskraftig rennäring samt god arbetsmiljö för renskötare på och vid vägen. Projektmål Genomförandetid Säkerställa malmtransporter 2013 och att identifierade åtgärder genomförs enligt överenskomna tidplaner. För Genvägen innebär det att: Projektet skall genomföras enligt tidplan, samt föreslå byggbara åtgärder som kan genomföras på ett snabbt och effektivt sätt. Projektmål Funktion Transportlösningarna fyller såväl näringslivets som övriga samhällets behov i närtid och möjliggör långsiktigt kostnadseffektiva och robusta gods- och persontransporter. För Genvägen innebär det att: Genvägen ska vara attraktiv för malmtransporter så att den är gen och ger god framkomlighet. Den skall bidra till god funktion för näringsliv, boende och arbetande i byarna. Det innebär att skapa förutsättningar för ett ökat kollektivtrafikresande samt ökad framkomlighet i området efter slutfört projekt. Projektet ska tidigt klargöra önskad vägstandard. Hänsyn - Säkerhet, miljö och hälsa Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa. Projektmål Klimat och resurseffektivitet Söka klimatneutrala och resurseffektiva transportlösningar genom en ständig optimering av infrastruktur och transportteknik. För Genvägen innebär det att: Genvägen ska bidra till ett transportsnålt samhälle genom att öka tillgängligheten för näringslivstransporterna samt underlätta kollektivt resande. Projektet ska resultera i god hushållning med resurser och energieffektiva lösningar. Det skall vara möjligt att löpande utveckla och effektivisera infrastrukturen och transporttekniken mot ett klimat- och resurseffektivt användande. 8 VÄGPLAN Genväg Kaunisvaara Junosuando

9 Projektmål God hälsa Transportlösningar bidrar till människors goda hälsa tack vare ett tryggt samhälle, god boende- och levnadsmiljö och möjligheter till medinflytande längs sträckan Kaunisvaara Malmbanan och Pajala med omnejd. För Genvägen innebär det att: Genvägen ska stimulera till mer fysisk aktivitet genom att säkerställa tillgänglighet till rekreations- och friluftsområden. Projektet skall präglas av tydlig kommunikation som skapar trygghet och medinflytande för de berörda. Projektet skall ta hänsyn till goda boendemiljöer, så att inga gräns- eller riktvärden för buller och luft överskrids Projektmål Natur- och kulturmiljö Natur- och kulturmiljö med höga värden i berörda områden ska så långt som möjligt bibehålla sina kvaliteter och ha förutsättningar för att utvecklas och synliggöras. För Genvägen innebär det att: Projektet ska ta hänsyn till och bevara kvaliteten i berörda miljöer så att naturvärden består. Särskild hänsyn ska till skyddsvärda och skyddade våtmarker samt utter och vandrande fisk. Natur- och kulturvärden i odlingslandskapet kring byarna och kulturvärden vid Palokorva ska ha förutsättningar att utvecklas och synliggöras. Särskild hänsyn skall tas till kulturvärden kopplade till renskötsel i området. Projektmål Trafiksäkerhet Både resenärer och boende har en säker trafikmiljö under såväl byggtid som drift av transportsystemet. För Genvägen innebär det att: Genvägen ska bidra till en säker trafikmiljö för boende, fordonstrafik och oskyddade trafikanter. Detta skall gälla både under byggtid och när åtgärderna är färdiga och i drift. För Genvägen innebär det att: Åtgärder som genomförs med pressad tidplan ska ändå genomföras på ett effektivt och kostnadsmedvetet sätt och i detta arbete skall även drift- och underhållskostnader av föreslagna åtgärder vägas in. Projektmål Samhällsekonomi Åtgärderna ska vara samhällsekonomiskt effektiva och långsiktigt hållbara. För Genvägen innebär det att: Genvägen ska vara samhällsnyttig på lång sikt Planläggningsprocess Den 1 januari 2013 trädde ny lagstiftning i kraft som innebär att Trafikverkets investerings- och underhållsåtgärder som innebär byggande av väg ska följa Trafikverkets planläggningsprocess, se figur Innan planläggningsprocessen inleds genomförs ofta åtgärdsvalsstudier som blir en utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Under planeringsprocessen tas en vägplan fram som fastställs. Arbetet med vägplanen inleds med att ett samrådsunderlag sammanställs. Av det framgår vilken kunskap från allmänhet, statliga myndigheter, kommuner, organisationer etc. som kommit till Trafikverkets kännedom. Informationen bearbetas och analyseras för att precisera de förutsättningar och hinder av olika slag i det berörda området som kan påverka möjligheterna att dra fram vägen. Samrådet i det tidiga skedet med framför allt allmänheten ska inledas innan det finns alternativa korridorer, sträckningar eller liknande. Sträckning och utformning av vägen ska klarläggas längre fram i processen som innehåller löpande samrådsaktiviteter och läggs slutligen fast i en rättsverkande plan. Syftet med en vägplan är att reglera lokalisering och utformning av väganläggningen med de försiktighets- och skyddsåtgärder som behövs med hänsyn till vägens omgivningspåverkan, samt att underlätta markåtkomst för vägändamålet. Planen ska omfatta en funktionell enhet. Planen ska på ett begripligt sätt redovisa den planerade väganläggningen så att berörda förstår detta och kan komma med synpunkter. Vid planläggning av väg och prövning av ärenden om byggande av väg ska de allmänna hänsynsreglerna, hushållningsbestämmelserna och reglerna om miljökvalitetsnormer i miljöbalken tillämpas. Vid planläggning, byggande och underhåll av väg ska hänsyn tas till såväl enskilda intressen som till allmänna intressen såsom miljöskydd, naturvård och kulturmiljö. En estetisk utformning ska eftersträvas. Om det under planläggningsarbetet visar sig att väsentliga förutsättningar förändras, vilka påverkar projektets genomförbarhet av exempelvis miljömässiga, tekniska eller ekonomiska skäl, kan arbetet avbrytas. Utfört arbete, genomförda samråd mm ska i så fall dokumenteras tillsammans med motiven till att arbetet avbryts. Ekonomi Transportförsörjningen ska vara samhällsekonomiskt lönsam och långsiktigt hållbar. Projektmål Kostnad Såväl investerings/åtgärdskostnad som drift- och underhållskostnad ska vara kostnadseffektiva och acceptabla på kort sikt. Figur Trafikverkets planläggningsprocess VÄGPLAN Genväg Kaunisvaara Junosuando 9

10 Fyrstegsprincipen 1. Tänk om Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. 2. Optimera Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. 3. Bygg om Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer. 4. Bygg nytt Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder Analys enligt fyrstegsprincipen Fyrstegsprincipen beskriver ett förhållningsätt i analyser av åtgärder för att lösa identifierade problem och brister. Trafikverket använder sig av principen vid planering av transportsystemet. Principen bör ses som ett allmänt förhållningsätt i åtgärdsanalyser och inte som modell som ska tillämpas i något specifikt planeringsskede. Den har utvecklats till en allmän planeringsprincip för hushållning av resurser och minskning av transportsystemets negativa effekter. Åtgärdsvalsprocess Under hösten 2011 genomförde Trafikverket Åtgärdsval Kaunisvaara-Malmbanan och Pajala med omnejd. I detta projekt deltog företrädare för Trafikverket, Northland Resources AB, PEAB, Nordiska investeringsbanken, Svevia, Pajala kommun, Pajala utveckling AB, Gällivare kommun, Kiruna kommun samt Länsstyrelsen i Norrbottens län. Åtgärdsvalsprocessen Åtgärdsvalsprocessen är ett nytt sätt att arbeta i tidiga skeden med samhällsutveckling och utveckling av transportinfrastruktur och arbetet föregår den fysiska planeringsprocessen. Detta innebär att möjligheter i de fyra trafikslagen, sjö, luft, väg och järnväg, och kombinationer dem emellan, ska tas tillvara på bästa sätt, där åtgärder från olika huvudmäns ansvarsområden ska kunna kombineras enligt fyrstegsprincipen för att uppnå god funktionalitet. I åtgärdsvalet studerades ett stort antal åtgärder från alla stegen i fyrstegsprincipen, vilka kombinerades till åtgärdspaket. De fyra tänkbara paketen är; Åtgärdspaket 1: Gruvtransporterna löses med åtgärder på befintlig väg. Åtgärdspaket 2: En Genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando samt upprustning av befintlig väg mellan Kaunisvaara och Svappavaara. Åtgärdspaket 3: En Genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando samt upprustning av befintlig väg mellan Kaunisvaara och Svappavaara med förbifarter i Masugnsbyn, Junosuando och Vittangi. Åtgärdspaket 4: En järnväg mellan Kaunisvaara och Svappavaara. Analysen av åtgärderna och hur väl de uppfyller uppsatta mål visar att en järnväg uppfyller ställda projektmål bäst, men är en kostsam investering och tar cirka 8-10 års tid att genomföra. Dessutom är osäkerheten stor kring livslängden på gruvverksamheten. För ett järnvägsalternativ krävs även omgående åtgärder på befintligt vägnät för att klara malmtransporterna fram till dess att en järnväg är byggd. De två åtgärdspaketen med en Genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando har god måluppfyllelse. Genvägen innebär stora besparingar i bränsle och ger mervärde i trafiksäkerhetshänseende vilket är positivt i samhällsekonomisk hänseende. Dessutom kan denna nydragning av väg ge tillträde till geologiskt intressanta områden i annars väglöst land. Genvägen kräver även omgående åtgärder på befintligt vägnät för att klara malmtransporterna fram till dess att vägen är byggd. Sammantaget har åtgärdspaketen med Genväg bäst måluppfyllelse då hänsyn tas till tidsaspekten, kostnad och en osäker framtid för gruvverksamheten. Trafikverket har valt att arbeta vidare med åtgärdspaket 3 för att vidare undersöka vilka nyttor som kan nås med de förbifarter som detta åtgärdspaket medför. Vägplan Genvägen Den 9 oktober 2012 beslutade Trafikverket att Genväg, en ny väg mellan Kaunisvaara och Junosuando i Pajala kommun ska ingå som en viktig del i MaKS-projektet, samt ska vara en allmän väg och ingå i det statliga vägnätet, se bilaga 1 Beslut om Genväg blir allmän väg. Motiven till att vägen blir allmän är: Minskad påverkan på boende till följd av malmtransporter då delar av sträckan har ett allmänintresse. Fler intressenter har tillgång till vägen vilket medför en ökad tillgänglighet för allmänhet och näringsliv. Samhällsutvecklingen gynnas genom en högre tillgänglighet. En allmän väg medför ett effektivare utnyttjande av infrastrukturen. Genvägen möjliggör effektivare arbetspendling. Tre av de förstudier som genomfördes inom MaKS-projektet för de befintliga allmänna vägarna, gränsar och till viss del överlappar vägplan Genväg Kaunisvaara - Junosuando, varför förstudierna delvis utgjort underlag till denna vägplan. I två av dessa förstudier, för väg 99 delen Kaunisvaara Autio (Trafikverket 2012 g), och väg 395 Autio Tornefors (Trafikverket 2012 f ) redovisades två alternativ. Dels alternativ 1 med fullständiga bärighets- och breddningsåtgärder av befintlig väg med syftet att gruvtrafiken skulle gå på befintliga vägar under överskådlig tid. Dels alternativ 2 med upprustning av befintliga vägar med breddning- och bärighetsåtgärder samt att en Genväg skulle anläggas på sikt, där malmtransporterna skulle gå när den var färdigställd. Trafikverket har tagit ställning för att driva projekten vidare i arbetsplaner enligt alternativ 2. I förstudien väg 395, delen Junosuando (Trafikverket 2012 a) redovisades dels alternativ 1, upprustning befintlig sträckning och dels alternativ 2, förbifart Junosuando. Trafikverket har tagit ställning för att driva projektet vidare i en vägutredning för att jämföra de olika alternativa sträckningarna samt befintlig sträckning. I förstudien gav alternativ 2, förbifart Junosuando positiva effekter för bland annat oskyddade trafikanter. Effekten berodde till stor del av att de tunga malmtransporterna skulle ledas till förbifarten. Efter förstudien har (Cliffton Mining entreprenören som kör malmtransporterna mellan Kaunisvaara - Svappavaara) etablerat sig i Junosuandos västra del med effekten att de fortsatt kommer köra tomma malmtransporter genom samhället även om en förbifart anläggs. Detta är en ny förutsättning som kommer att beskrivas och konsekvensbedömmas i denna vägplan. 10 VÄGPLAN Genväg Kaunisvaara Junosuando

11 887 Kangos Tapuli Ainettijärvi 88 7 Pahturijärvi 86 9 Tänkbara åtgärder Pussujärvi To rne ä 39 5 Förstudieområde Käymävaara Lompolojärvi Torne- och Kalix älvsystemi ttijok Aine Kärnområde Lainioälven Tornefors lve n Käymäjärvi Poikurijärvi Kä ym j ok i äjo ki Sammakkovaara Sammakkojärvi Lovikka Jämförelsealternativ Tervajo Pe ll Riksintresse kulturmiljö Natura 2000 Kärnområde Lovikka ijo ki Kärnområde Siikavaara Laurikkavaara 99 Suksivaara Käryvaara Kärnområde Käymäjärvi Vännijänkkä Vännijänkkäjupukka Järvenvinsa en lv eä rn To Stigningsfält ki 88 4 Poitajarova Kärnområde Laurikkavaara Kurvrätning Salmijärvet Tervajoki Tuppijärvi Anslutningsalternativ Aihkivinsa Natura 2000 vatten Siikajärvi Riksintresse mineral Myrskyddsplan Anttis Riksintresse rennäring Riksintresse väg 88 5 Peräjävaara Juhonpieti Autio Pajala Antinrova 394 km po lo 88 4 Poitajavaara Gemensam sträckning Kaunisjärvi Sahavaara Pellivuoma Huhtanen Alternativ B 3 Lo m Pellirova Kaunisvaara Sahavaara Lompolovaara Pellijärvi Skyddszon med malmpotential 0 Käymäjärvi Palokorva Skyddszon planerade dagbrott Alternativ A oki nisj Kau 01 Isojärvi Kaitajärvi n lve oä Tornefors Toravaara Tervavuoma ini La Junosuando 395 Kokkovuoma Yli-Liekojärvi Piipiönsaari Petäjävaara Kursujärvi Suk sijo ki 88 6 Puukkojärvi Figur Tänkbara åtgärder, alternativen redovisas schematiskt som stråk, enligt samrådsunderlaget. VÄGPLAN Genväg Kaunisvaara Junosuando 11

12 Till denna vägplan har utställda arbetsplaner samt tidigare upprättade förstudier utgjort underlag, se figur För sträckan Palokorva-Junosuando finns inget beslut om åtgärd och detta utreds i denna vägplan, samt i vägplan Junosuando by. I och med den nya lagstiftningen utgår begreppet förstudie, arbetsplan och vägutredning och ersätts av den sammantagna processen Vägplan. I den ingår samrådsunderlag (tidigare förstudie), val av lokaliseringsalternativ (tidigare vägutredning) samt planförslag (tidigare arbetsplan). Samråd har skett med Vägplan Genväg Kaunisvaara - Junosuando, Samrådsunderlag (Trafikverket 2013 b) som grund, se Samrådsredogörelse Vägplan Genväg Kaunisvaara-Junosuando. Möjliga stråk för Genvägen som redovisades i samrådsunderlaget presenteras i figur Vägplan Genväg drivs nu vidare i en samrådshandling där en lokaliseringsstudie görs. I lokaliseringsstudien utarbetas tänkbara lokaliseringsalternativ som beskrivs och sedan konsekvensbedöms bland annat utifrån miljösynpunkt. Barnkonsekvensanalys Riksdagen har beslutat att FN:s konvention om barnets rättigheter ska genomsyra samhällets alla verksamheter. Enligt Trafikverkets policy för barn ska Trafikverket arbeta inom vägtransportsystemet med FN:s konvention om barnets rättigheter som utgångspunkt. Barnkonsekvensanalys (BKA) görs för att utveckla barnperspektivet i vägplaneringsprocessen och därmed förbättra beslutsunderlaget. Syftet med analysen är att pröva och redovisa vilken eller vilka åtgärder som är det bästa för de barn som berörs av projektet. Väg Sträcka Skede Underlag Alternativ 99 Kaunisvaara-Autio Arbetsplan Arbetsplan väg 99 Kaunisvaara- Planförslag Autio etapp 1 99 Kaunisvaara-Autio Arbetsplan Arbetsplan väg 99 Kaunisvaara- Planförslag Autio etapp Autio-Anttis Förstudie Förstudie väg 395 Autio-Tornefors Alternativ Anttis-Lovikka Förstudie Förstudie väg 395 Autio-Tornefors Alternativ Lovikka-Palokorva Arbetsplan Arbetsplan väg 395 Lovikka- Palokorva Planförslag 395 Palokorva-Tornefors Vägplan Vägplan Genväg Kaunisvaara- Junosuando Figur Utställda arbetsplaner samt tidiagare upprättade förstudier. I förstudierna kartlades barnens rörelsemönster genom intervjuer med barn boende i Kaunisvaara, Erkheikki/Juhonpieti, Anttis, Lovikka och Junosuando våren Där gjordes även bedömningar av barnens bästa. Förutsättningsanalyser Inom MaKS-projektet har tre förutsättningsanalyser utförts med avseende på åtgärder av befintliga allmänna vägar. Informationen från dessa har inarbetats i tidigare samrådsunderlag. PM Förutsättningsanalys Rennäring, (Trafikverket 2012 c) behandlar hur berörda samebyar påverkas av malmtransporterna, den ökade trafiken och vägåtgärder. Även påverkan från övriga verksamheter i området beskrivs. Främst behandlas samebyarnas möjligheter att bedriva renskötsel, men även annan verksamhet inom samebyn. Förutsättningsanalysen har tagits fram Väljs utifrån detta underlag 395 Tornefors-Junosuando Vägplan Vägplan Junosuando by Väljs utifrån detta underlag i samråd med berörda samebyar där dessa givits möjlighet att föreslå skadelindrande åtgärder. PM Förutsättningsanalys Vilda djur, (Trafikverket 2012 d) behandlar rovdjur, klövdjur samt mindre arter av däggdjur och hur de påverkas av trafik, driftsåtgärder samt den befintliga infrastrukturen inom utredningsområdet. Metoden som använts är studier av befintligt inventeringsmaterial, samtal med driftpersonal för de aktuella vägsträckorna samt tillgängliga rapporter inom vilt- och naturvård. Åtgärder för att minimera barriäreffekter orsakade av trafikökning föreslås, samt för att komma till rätta med problem orsakade av exempelvis fellagda trummor i befintlig infrastruktur. PM Förutsättningsanalys Torne och Kalix älvsystem, (Trafikverket 2012 e) behandlar Natura 2000 området Torne och Kalix älvsystem samt hur detta påverkas av de vägåtgärder som föreslås i projektet Malmtransporter Kaunisvaara-Svappavaara. Metoden som använts är litteraturstudier samt genomgång av genomförda inventeringar och studier. Intervjuer har genomförts med myndigheter, fiskevårdsföreningar samt lokalbefolkning. Åtgärder för att minimera skada på Natura 2000 området föreslås. Barn som bor på orterna längs väg 99 och väg 395 har varit deltaktiga i projektet, Bilderna visar samråd med barn våren Barnen berättade om sina skol- och fritidsvägar samt hur de upplevde vägen då, om de självständigt fick röra sig på vägen samt hur de trodde att den ökade tunga trfiken skulle påverka dem. 12 VÄGPLAN Genväg Kaunisvaara Junosuando

13 2. Befintliga förhållanden I kapitel 2 beskrivs befintliga förhållanden översiktligt där tidigare samrådshandlingar har använts som underlag. Befintliga förhållanden beskriver hur situationen förväntas se ut år Då är trafiken av främst tunga malmtransporter betydligt högre än idag längs väg 99 och väg 395 och då är breddnings- och förstärkningsåtgärder på väg 99 och väg 395 till viss del genomförda. Befintliga förhållanden motsvarar nollalternativet i kapitel Avgränsning Geografisk Vägplanen omfattar området mellan väg 99, i höjd med gruvan i Kaunisvaara, fram till möjlig anslutning till väg 395. Inom utredningsområdet ska det vara möjligt att anlägga en genväg som innebär en vägförkortning för malmtransporterna. Utredningsområdet redovisas i figur Vägplanen omfattar även befintlig väg 99 mellan Kaunisvaara och Autio, väg 395 mellan Autio och Junosuando samt ett område av cirka 100 meter på vardera sida om vägen. Vid Autio utreds ett cirka 2 km brett område från bron över Torneälv och 2 km väster om befintligt broläge. Situationen som redovisas hämtas från de planförlag som redovisas i utställda arbetsplaner, se figur För övriga delar av sträckan väg 395 Autio-Lovikka redovisas de enligt det ställningstagande Trafikverket tagit i samband med förstudien. För den sträcka av väg 395 som ligger väster om Huhtanen beror valet av åtgärder på vilket alternativ i denna vägplan som blir valt som lokaliseringsalternativ. Därför beskrivs det i fortsättningen av detta kapitel som att inga åtgärder är genomförda på vägen. I kapitel 6 kommer sedan förslag till åtgärder även för denna sträcka. Angränsande projekt och handlingar Denna vägplan gränsar mot vägplan Väg 395 Junosuando by, (Trafikverket 2013 a.) i vilken lokaliseringsalternativen Befintlig väg samt Förbifart utreds. Utredningsområdet visas i figur För mer ingående beskrivningar av befintliga förhållanden för tätorten Junosuando, se samrådshandlingen för den angränsande vägplanen (Trafikverket 2013 a). Beslut om åtgärder på väg Junosuando Isojärvi Pussujärvi Vägplan Genvägen Utredningsområde Utredningsområde Vägplan Junosuando 0 4 km Tornefors 395 Lovikka Kangos Piipiönsaari Huhtanen Lainioälven Petäjävaara Ainettijoki Tuppijärvi Laurikkavaara Ainettijärvi Anttis Yli-Liekojärvi Antinrova Poitajavaara Poitajarova 395 genom Junosuando kommer att tas med Vägplan Junosuando by som underlag. I den västra delen av utredningsområdet finns möjlighet att koppla samman Genvägen med befintlig väg 395 genom Junosuando. Vid Tornefors finns möjlighet att koppla samman Genvägen med en eventuell förbifart Junosuando. Lompolovaara Pellijärvi Poikurijärvi Siikajärvi Puukkojärvi Lompolojärvi Pahturijärvi Kaitajärvi Pellirova Pellivuoma Käymävaara Käymäjärvi Käymäjärvi Lompolojoki Pellijoki 884 Peräjävaara Toravaara Käymäjoki Kursujärvi Sammakkovaara Sammakkojärvi 884 Tervajoki Juhonpieti Salmijärvet Vännijänkkäjupukka Kaunisvaara Sahavaara 99 Suksivaara Autio Järvenvin Aihkivinsa 2.2. Trafiktekniska förutsättningar Väg 99 och väg 395 utgör riksintresse för kommunikation enligt miljöbalken 3 kap 8, se figur Vägarna utgör även en transportled för farligt gods. Farligt gods är ett samlingsnamn för ämnen och produkter som är beskaffade så att de kan skada människor, egendom och annat gods, om det inte hanteras rätt under transport. 395 Kaunisjoki Suksijoki Erkheikki Figur Utredningsområde vägplan Genväg. Kartan visar även området för angränsande projekt, vägplan Junosuando by. Lantmäteriet MS 2009/09632 Tapuli Kaunisjär 983 Pa 13

14 14 n Junosuando Lovikka Pajala Kaunisvaara 99 Sahavaara Autio Huhtanen Tornefors Käymäjärvi Lainioälven Antinrova Anttis Juhonpieti Kangos Erkheikki Vägbredder Utredningsområde Vägbredd <6.5 m m m >8 m 0 4 km!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Junosuando Lovikka Pajala Kaunisvaara 99 Sahavaara Autio Huhtanen Tornefors Käymäjärvi Lainioälven Antinrova Anttis Peräjävaara Juhonpieti Kangos Erkheikki Junosuando Hastigheter Utredningsområde Hastighet km/h km Junosuando Figur Vägbredder inom utredningsområde vägplan Genväg. Lantmäteriet MS 2009/09632 Figur Hastigheter inom utredningsområde vägplan Genväg. Lantmäteriet MS 2009/09632 De allmänna vägarnas hastigheter och bredder i utredningsområdet presenteras i figur och Väg 99 går mellan Haparanda (E4) och Karesuando (E45). Orterna Kaunisvaara, Sahavaara och Pajala ligger längs denna väg. Inom utredningsområdet är väg 99 en belagd BK1 väg. Det är den högsta bärighetsklassen och innebär att alla fordon som är tillåtna på allmänna vägar får köra på denna väg. Northland Resources AB har en anslutning mot väg 99 norr om Kaunisvaara, men utreder en ny anslutning från gruvområdet till väg 99 söder om Kaunisvaara. På den östra sidan av väg 99 finns ett sandmagasin med anslutning mot väg 99 på två ställen, dels vid infarten till gruvområdet, dels norr om infarten till gruvan. Väg 395 går från Autio (väg 99) till Vittangi (väg E45). Inom utredningsområdet är väg 395 belagd och har bärighetsklass 1 (BK1). Övriga allmänna vägar i utredningsområdet Väg 869, Lautakoskivägen, går från väg 395, genom Junosuando och vidare mot söder till Lautakoski. Vägen har bärighetsklass BK1 i Junosuando och BK3 söder om Junosuando. BK3 innebär att det finns begränsningar i vilket axeltryck fordonen får ha som tillåts köra på vägen. Väg , Mäkitörmävägen, går från väg 395 på den västra sidan av Junosuando och ansluter till väg 869 i söder. Vägen har bärighetsklass BK3. Väg 884 som går från Autio (99) till Käymäjärvi. Vägen har bärighetsklass BK2. Väg 886, Kangosvägen går från Junosuando i riktning norrut till Kitkiöjoki. Vägen har bärighetsklass BK1. Väg 887 går från Junosuando till Nuuksujärvi. Övrig infrastruktur Inom utredningsområdet finns skoterleder. Pajalas flygplats ligger cirka 12 km väster om Pajala. Flygplatsen har cirka passagerare per år. Flygplatsen trafikeras med två dubbelturer till Luleå. En tur på förmiddagen och en på eftermiddagen.

15 E45 ÅDT 1280 (120) 2100 (860) 1795 (555) ÅDT År 1320 (190) (930) (625) 2015 Vikt År Vikt t t ÅDT År 620 (80) (820) (515) t 90t Vikt 60t 90t Vittangi 395 ÅDT År Vikt 380 (50) (790) t 895 (485) t Merta inen 6 km Northland LKAB ÅDT År Vikt 670 (60) (800) t 1390 (495) t Tapuli Svappavaara Sahavaara Kaunisvaara Merasjärvi Gruvberget Leväniemi E10 ÅDT År Vikt 1160 (190) (930) t 1715 (625) t ÅDT År 490 (80) (820) (515) 2015 Junosuando Masugnsbyn 60t 90t Omlastningsterminal Km 99 Autio 395 PAJALA KOMM UN Planerad gruvbrytning 60t 90t Sahavaara Lovikka KOMM UN Pågående gruvbrytning Vikt Masugnsbyn Trafikflöden inom utredningsområdet Utredningsområde År Vikt KIRUN A ÅDT År Vikt 2480 (530) (1920) t 3735 (1350) t Pellivuoma ÅDT 380 (35) 2870 (775) 2565 (470) Uppmätt trafikflöde ÅDT tung trafik Uppmätt trafikflöde ÅDT övrig trafik Prognos 2015 (60 t) ÅDT tung trafik Prognos 2015 (60 t) ÅDT övrig trafik Prognos 2015 (90 t) ÅDT tung trafik Prognos 2015 (90 t) ÅDT övrig trafik Pajala Anttis ÅDT År Vikt 480 (70) (810) t 1195 (505) t ÅDT 800 (100) 1910 (840) 1605 (535) År Vikt t t Figur Vägens årsmedeldygnstrafik (ÅDT) inom utredningsområdet, samt prognos för år Med 60 t avses att malmtransporter sker med fordon med tillåten last, totalvikt 60 ton. Med 90 t avses att malmtransporter sker med fordon med totalvikt 90 ton, vilket kräver dispens. Lantmäteriet MS 2009/

16 Väg Väg 869 ÅDT total (tung trafik) Fordonstrafik (mätår 2008) 480 (45) genom Junosuando 60 (5) söder om Junosuando Väg ÅDT total (tung trafik) Söder om Kangos Figur Sammanställning trafikmängd för övriga vägar inom utredningsområdet. Trafikmängden (ÅDT= årsdygnstrafik) presenteras hur den såg ut för vägarna år Trafikmängd Framkomlighet Figur visar beräknad trafikmängd år 2015 med malmtransporter, samt uppmätta trafikmängder för väg 99 och väg 395, donstrafikanter av malmtransporterna eftersom dessa håller en På sträckor där det är möjligt att köra 100 km/h påverkas for- före gruvverksamheten etablerades. Beräknad trafikmängd för lägre hastighet på 80 km/h. Prognostiserade trafikmängder är tunga transporter redovisas för 90 respektive 60 ton. Den beviljade dispensen för fordon som väger 90 ton gäller ett år i taget relativt låga vilket gör att risk för att köbildning är liten. Dispens för malmtransporter och kommer därmed att prövas varje år. På det allmänna vägnätet är det tillåtet att köra fordon som För de övriga allmänna vägarna redovisas trafikmängder uppmätta år 2008 i figur För dessa vägar har inte beräkning av väger 60 ton, på vägar med den högsta bärighetsklassen, BK1. Northland Resources AB och deras underentreprenör Cliffton trafikmängd år 2015 gjorts eftersom dessa vägar inte berörs av Mining har fått dispens för malmtrafiken att köra fordon som malmtransporterna. väger 90 ton mellan Kaunisvaara och Svappavaara. Dispansen gäller ett år i taget. Restid Aktuella hastigheter redovisas i figur Hastigheterna varierar mellan 100 km/h utanför samhällena och sänks till mellan km/h inne i samhällena. Restid har beräknats för väg 99 och väg 395 mellan Kaunisvaara och Junosuando. Restiden för sträckan är mellan minuter. Detta gäller under förutsättningen att man kör enligt hastighetsbegränsningarna och inte hindras på vägen. Komfort Väg 99 har breddats till 8 m belagd bredd och förstärkts för att klara malmtransporter (90-ton) under en period av cirka fem år. Väg 395 fram till Huhtanen har förstärkts som väg 99, men endast breddats till 7,5 m belagd bredd. Det medför att vägarna ger god komfort. Från Huhtanen till Junosuando är vägstandarden relativt god i dagsläget. Vägytan har inte problem med potthål, kanthäng och längsgående sprickor. Så länge väg 395 inte är åtgärdad väster om Huhtanen kommer de tunga malmtransporterna troligtvis att snabbt bryta ner vägstandarden. Vägen är speciellt känslig för tung belastning under vår och sommar då tjälen går ur marken. Väg 884 ÅDT total (tung trafik) Förarbyten vid malmtransporter Personal som kör malmtransporterna färdas till de orter där förarbyten kommer att ske. En sådan etablering för förarbyten finns i Junosuando, se figur Broar Väg 886 ÅDT total (tung trafik) 60 (5) 45 (10) 400 (45) Strax innan anslutning med väg (60) Väg 887 ÅDT total (tung trafik) 35 (5) År 2000 Söder om Sahavaara finns en bro över älven Kaunisjoki ( ). Bron byggdes 1961 och är 16 m lång och 6,9 m bred plattrambro. Älven har en normalbredd av cirka 10 meter. Enligt de beräkningar Trafikverket tagit fram klarar bron transporter med 90 tons-fordon. Vid Autio finns en bro över ( ). Bron byggdes 1964 och är en kontinuerlig spännarmerad betongbalkbro som är 135 m lång och 6,9 m bred. har en bredd vid broövergången på cirka 100 meter. Trafikverkets beräkningar visar att brons livslängd är begränsad och en bedömning är att den håller i ytterligare fyra år. Trafiken på bron över signalregleras till följd av dispensen för fordon som väger 90 ton. Över bron är hastigheten sänkt för dispensfordonen. Dispensfordonen kör på brons mitt för att fördela tyngden bättre samt att de kör ensamma på bron. Avstånden mellan dispensfordonen ska vara minst fyra minuter. Övrig trafik kör i anvisat körfält. Trafikantgrupper Oskyddade trafikanter: De som bor på orterna, särskilt barn (0-18 år), personer med funktionsnedsättningar samt äldre. De oskyddade trafikanterna kan även komma till orterna med andra färdsätt, men färdas med cykel eller går inom orten eller mellan närliggande orter. Trafik med gång och cykel mellan orter på längre sträckor förekommer i liten omfattning. Kollektivtrafikanter: Personer som färdas med buss eller bil i linjetrafik. Innefattar elever som åker skolskjuts. Fordonstrafikanter: De som arbetspendlar eller färdas inom eller mellan byarna med eget fordon. Här inkluderas motorcyklister. Lastbilstrafik som ej är malmtransporter ingår i denna grupp. Malmtransporter: De fordon som kör malmkoncentrat. De malmtransporter som kör i Northlands regi har dispens att köra fordon med totalvikt 90 ton. Väster om Erkheikki ligger bro över Liviöjoki ( ). Bron byggdes 1969 och har en spännvidd på 12,5 meter och är 7,9 meter bred. Intill bron finns en äldre stenvalvsbro. Trafiksäkerhet Väg 99 Utdrag ur STRADA, informationssystem för olyckor och skador, visar att två olyckor har skett längs aktuell vägsträcka av väg 99 mellan 2003 oktober En olycka skedde i närheten av Jupukka och en avåkning av lastbil söder om Kaunisvaara. Totalt blev två personer lindrigt skadade. Väg 395 Utdrag ur STRADA visar att fyra olyckor har skett på aktuell vägsträcka av väg 395 mellan 2003 och oktober Mellan Lovikka och Anttis inträffade en mötesolycka med två personer lindrigt skadade. Vid Antinrova skedde en singelolycka med en svårt skadad. Öster om Anttis har två singelolyckor skett där de inblandade blev lindrigt skadade. Oskyddade trafikater Oskyddade trafikanter har fått bättre förutsättningar att dela trafikrummet på väg 99 och väg 395 med den tunga lastbilstrafiken eftersom åtgärderförslagen för vägarna är byggda vid denna tidpunkt. I orterna längs väg 99 och väg 395 fram till Huhtanen har trafiksäkerhetshöjande åtgärder genomförts för oskyddade trafikanter, t.ex. gång- och cykelbanor, busshållplatser med bussfickor samt sikt- och belysningsåtgärder i vissa korsningar. 16

17 Oskyddade trafikanter rör sig fortfarande främst inom och mellan närliggande orter längs väg 99, väg 395 och väg 886. De rör sig även längs väg 884 från Autio till Käymäjärvi. Våren 2012 gjordes inom projektet en barnkonsekvensalys där barn på berörda orter var delaktiga i samråd. Detta var innan malmtransporterna trafikerade vägarna. Då framkom att många barn använder sig av huvudvägarna för trafik (se figur ). Det är rimligt att anta att även rörelsemönstret för vuxna fotgängare och cyklister liknar barnens rörelser. Antagandet baseras på att vägnätet är samma för alla, att målpunkterna är i stort sett desamma. Huvudvägarna för biltrafik är alltså också huvudvägar i de oskyddade trafikanternas vägnät. Så länge väg 395 inte är åtgärdad väster om Huhtanen saknas gång- och cykelåtgärder på denna sträcka. Det går att läsa mer om detta i Vägplan Junosuando by. Kollektivtrafikanter Kaunisvaara och Sahavaara Längs väg 99 mellan Kaunisvaara och Autio finns en busslinje, linje 504, som även går till Karesuando och Pajala. Den trafikeras två gångar per dag på vardagar under skolåret. På lovdagar går den endast en gång per dag. 88% av trafikanterna är skolelever. Bussen stannar i dagsläget på flera platser längs sträckan. Det är oklart om Länstrafiken i framtiden kommer att stanna på andra platser än där bussfickor byggts. Busshållplatser längs sträckan har anpassats för personer med funktionsnedsättningar. Elever i kommunalt bedrivna grundskolor inom utredningsområdet har rätt till skolskjuts. Vissa barn behöver korsa vägen för att kliva av eller på skolskjuts samt gå en sträcka längs vägen från sitt hus till där de kliver av eller på skolbussen i korsningen vid Aros affär. Barnen bor på samma sida som affären men passerar vägen för att kliva av eller på skolskjuts. Junosuando Länstrafiken i Norrbotten har tre linjer som stannar vid Junosuando busstation (se även Trafikverket 2013 a). Käymäjärvi Från Käymäjärvi finns skolskjuts för eleverna i grundskolan. Kangos Länstrafiken har en efterfrågestyrd servicetur mellan Kangos och Pajala, linje 978. En efterfrågestyrd tur utförs endast efter förbeställning och är kompletteringstrafik som finns till för dem som bor i vissa glest befolkade delar av Norrbotten, som inte trafikeras av linjetrafik. Fordonstrafikanter På sträckan Kaunisvaara-Huhtanen har olycksrisken för fordonstrafikanter minskat på grund av genomförda åtgärder. Det gäller särskilt åtgärder med säkrade sidoområden, siktröjning, räfflad mittremsa och kurvrätningar. Så länge väg 395 inte är åtgärdad väster om Huhtanen är vägen smal och sidoområdet är inte säkrat. I Junosuando finns trafikfarliga korsingar samt många enskilda anslutningar mot väg 395 i den västra delen av tätorten, vilka kan skapa risk för olyckor. Läs mer om detta i Vägplan Junosuando by. Malmtransporter På sträckan Kaunisvaara-Huhtanen har olycksrisken för malmtransporter minskat på grund av genomförda åtgärder. Det gäller förutom åtgärderna som nämns under fordonstrafik även att parkeringsfickor har utformats så att malmtransporter har möjlighet att stanna på dessa. De har placerats med cirka två kilometers intervall längs sträckan Kaunisvaara-Huhtanen. Så länge väg 395 inte är åtgärdad väster om Huhtanen saknas sådana parkeringsfickor Samhälle Här beskrivs kommunala och andra planer samt skyddsobjekt (t.ex. ledningar) som finns inom utredningsområdet och som projektet kan komma i konflikt med. Kommunala planer, framtida markanvändning Pajala kommun har en översiktsplan, antagen 14 juni Planoch miljöenheten arbetar med att ta fram fördjupade översiktsplaner över gruvområdet samt över Pajala centralort. Fördjupade översiktsplaner finns för följande områden: Pajala centralort Allmänna skoterleder Fördjupad översiktsplan över MEJA Mukkakangas, Erkheikki, Juhonpieti och Autio i Pajala Kommun Plan- och miljöenheten arbetar med att ta fram fördjupad översiktsplaner över gruvområdet. I den fördjupade översiktsplanen utreds framtida bebyggelse och Pajala kommun kommer att ha en restriktiv inställning gentemot bostadsbebyggelse väster om väg 99 i Kaunisvaara och Sahavaara. Öster om väg 99 i höjd med Kaunisvaara kommer det att finnas möjlighet till bebyggelse, men innan bygglov kan ges ska sökanden få information om att störningar kan uppstå i och med närheten till gruvetableringen. Plan- och miljöenheten arbetar med att ta fram fördjupad översiktsplan för LIS-områden, dvs områden där bebyggelse avses kunna tillåtas närmare sjöar och vattendrag än vad strandskyddet medger. I Anttis finns ett föreslaget LIS-område på norra sidan om älven. Vid Autio finns två föreslagna LIS-områden på bägge sidor om älven vid bron. Tätorten Junosuando är detaljplanelagd. Övriga byar som finns inom utredningsområdet är inte detaljplanelagda. Ledningar Längs väg 99 finns belysning i byarna Kaunisvaara och Sahavaara. Högspänningsledningar och teleledningar finns inom utredningsområdet, liksom optofiberkablar. I Kaunisvaara finns vattentäkt och längs aktuell vägsträcka finns ett flertal brunnar i närheten till vägen. Längs väg 395 finns belysning i byarna Autio, Erkheikki och Lovikka. Det finns även belysning vid väg 885 samt vid väg 394. Högspänningsledningar och teleledningar i luft finns inom utredningsområdet. Längs aktuell vägsträcka finns ett fåtal brunnar i närheten av vägen. Jämställdhet Arbetsmarknaden idag i Pajala är segregerad. En mycket stor andel av kvinnorna arbetar inom offentlig verksamhet, medan mäns arbetsmarknad är mer spridd över olika sektorer. Många kvinnor har lämnat Pajala för att skaffa utbildning och jobb på annan ort. Att kvinnors arbetsmöjligheter förbättras är avgörande för om kvinnor ska lockas att flytta till Pajala i framtiden och minska kvinnounderskottet i befolkningen. I familjer med barn arbetar kvinnor betydligt mer oavlönat hemma, särskilt under småbarnsåren. Kvinnor arbetar också mer deltid än män. Deltidsarbete och huvudansvar för hem, barn, vård av anhöriga m m gör att kvinnor har svårare att långpendla än män. Kortare restider till nya arbetsplatser kan därför 17

18 ha betydelse för kvinnors möjlighet på arbetsmarknaden. Det är dock en liten del av en större samhällsproblematik, där många andra aspekter har större betydelse för jämställdheten. Vägplan Genvägen är en del i ett stort projekt som är till för att skapa transportmöjligheter för gruvnäringen. I det skede när projektet planläggs, utreds och analyseras är det fler kvinnor än män som arbetar med att ta fram förslag och lösningar. Ju närmare byggande och drift av ny väg kommer, desto mer fler män arbetar med att genomföra projektet. När vägen byggs eller byggs om kommer projektet med stor sannolikhet domineras lika mycket av män som de tidiga skedena domineras av kvinnor Riksintressen och Natura 2000 I miljöbalkens 3 och 4 kapitel finns bestämmelser om skydd av områden som har så högt värde för natur- och kulturmiljö, friluftsliv och andra näringar att de antas ha ett nationellt intresse. Dessa områden kallas för riksintressen. Enligt 3 kap ska riksintressena skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada deras värden. De områden som anges i 4 kapitlet är, med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av riksintresse. Natura 2000-områden är utpekade med stöd EU-direktiven artoch habitatdirektivet samt fågeldirektivet. Natura 2000-områden syftar till att skydda livsmiljöer och djur och växtarter som är hotade i ett EU-perspektiv. Natura 2000-områden är av riksintresse, med hänsyn till områdenas natur- och kulturvärden enligt 4 kap 1 och 8 miljöbalken. Åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön inom de aktuella naturområdena kräver tillstånd enligt 7 kap 28 a miljöbalken. En sammanställning av alla riksintressen i utredningsområdet visas i figur och på karta i figur Riksintressen Samhällssektor och lagrum i miljöbalken Ansvarig myndighet Jupukka-Tervajoki-Ahenvuoma Naturvård 3 kap 6 Naturvårdsverket Ainettivuoma Naturvård 3 kap 6 Naturvårdsverket Lainio Naturvård 3 kap 6 Naturvårdsverket Naturvård och friluftsliv 3 kap 6 Naturvårdsverket Torne- och Kalix älvsystem Natura kap 1 och 8 Naturvårdsverket Tervajoki Natura kap 1 och 8 Naturvårdsverket Tervavuoma Natura kap 1 och 8 Naturvårdsverket Vännijänkkä Natura kap 1 och 8 Naturvårdsverket Jupukka Natura kap 1 och 8 Naturvårdsverket Erkheikki-Juhonpieti Kulturmiljövård 3 kap 6 Riksantikvarieämbetet Palokorva Kulturmiljövård 3 kap 6 Riksantikvarieämbetet Tornefors Kulturmiljövård 3 kap 6 Riksantikvarieämbetet Käymäjärvi kärnområde Rennäring 3 kap 5 Sametinget Hiirenkangas kärnområde Rennäring 3 kap 5 Sametinget Anttis kärnområde Rennäring 3 kap 5 Sametinget Siikavaara kärnområde Rennäring 3 kap 5 Sametinget Laurikkavaara kärnområde Rennäring 3 kap 5 Sametinget Lainioälven kärnområde Rennäring 3 kap 5 Sametinget Lovikka kärnområde Rennäring 3 kap 5 Sametinget Flyttleder Sattajärvi Rennäring 3 kap 5 Sametinget Flyttleder Saarivuoma Rennäring 3 kap 5 Sametinget Svår passage Sattajärvi Rennäring 3 kap 5 Sametinget Tapuli Värdefulla ämnen och material 3 kap 7 Sveriges geologiska undersökning Sahavaara Värdefulla ämnen och material 3 kap 7 Sveriges geologiska undersökning Pellivuoma Värdefulla ämnen och material 3 kap 7 Sveriges geologiska undersökning Väg 99 Kommunikationer 3 kap 8 Trafikverket Väg 395 Kommunikationer 3 kap 8 Trafikverket Figur Tabell, Riksintressen i området är av riksintresse för naturvård och friluftsliv samt Natura 2000 område 18

19 Kangos Ainettijärvi 887 Puukkojärvi Kursujärvi Tapuli Tapuli 869 Junosuando Isojärvi Tornefors 886 Pussujärvi Torne- och Kalix älvsystem Tornefors 395 Lainio Piipiönsaari Huhtanen Lainioälven Tervavuoma Petäjävaara Ainettijoki Lainioälven Palokorva Yli-Liekojärvi Pahturijärvi Kaitajärvi Poikurijärvi Lompolojärvi Ainettivuoma Lompolovaara Käymäjärvi Käymäjärvi Pellijärvi Pellirova Pellivuoma Pellivuoma Poitajavaara Lompolojoki Käymävaara Käymäjoki Toravaara Jupukka-Tervajoki-Ahenvuoma Sammakkovaara Kaunisjoki Sammakkojärvi Salmijärvet Suksijoki Kaunisvaara Sahavaara Sahavaara 99 Suksivaara Kaunisjärvi Tuppijärvi Pellijoki 884 Tervajoki Tervajoki Sahavaara Lovikka 884 Käryva Lovikka Laurikkavaara Poitajarova Käymäjärvi Vännijänkkä Vännijänkkäjupukka Jupukka Järvenvinsa Riksintressen Utredningsområde Riksintresse kulturmiljö Riksintresse naturvård Natura 2000 Natura 2000 vatten Riksintresse friluftsliv Riksintresse rennäring Riksintresse mineral Riksintresse väg Laurikkavaara Anttis Antinrova Siikajärvi Anttis Siikavaara Peräjävaara 395 Hiirenkangas Juhonpieti Erkheikki Autio Aihkivinsa 983 Pajala 0 3 km Figur Riksintressen. Lantmäteriet MS 2009/

20 2.5. Klimatpåverkan av transportsystemet Klimatpåverkan för detta projekt utgörs dels av de transporter som kommer att gå på de allmänna vägarna men även klimatpåverkan i byggskedet är relevant genom den stora energiåtgång som byggande av vägar och broar innebär. Även klimatpåverkan under drift är intressant då särskilt en ny väg innebär mer driftåtaganden. Klimatpåverkan från gruvtransporterna per fraktat ton kan antas vara ungefär desamma det närmaste decenniet. Bedömningar av klimateffekter är generellt osäkra eftersom det bygger på prognoser för trafik- och teknikutvecklingen och framtida gruvproduktion. Läggs effekter av byggskedet till blir osäkerheterna ännu större. Klimatpåverkan vägtransporter Storleken på vägtrafikens koldioxidutsläpp hänger bland annat samman med trafikarbetet, fordonens energiförbrukning, typ av fordonsbränsle, vägarnas utformning, hastigheter och körsätt. De parametrar som detta projekt kan påverka avseende vägtrafiken är i första hand vägens utformning och sträckning. Klimatpåverkan byggande Byggskedet innebär också en klimatpåverkan genom den energiåtgång som krävs för att anlägga en väg eller en bro. Vid anläggning av en kilometer tvåfältsväg släpps omkring 370 ton koldioxid ut i byggskedet. Energiåtgången i byggskedet beror till stor del på vilka grundläggningsförhållanden som råder på platsen, hur mycket schakt som måste utföras och hur mycket material som måste tas in utifrån respektive återanvändas. Klimatpåverkan drift En ny vägsträcka innebär längre sträcka att sköta drift och underhåll på. Energiåtgången för drift och underhåll utgörs av både snöröjning, saltning eller sandning samt allmänt underhåll av beläggning, belysning mm. I vägutredningen för E4 genom Skellefteå, gjordes en studie på energieffektivisering under både byggande och drift av förslagen. Resultaten från den visade att för en period på 40 år så åtgick dubbelt så mycket energi för drift och underhåll som för byggande av väg. Andra studier har visat ungefär samma resultat men skillnaderna mellan olika typer av vägar är ganska stora Hälsa och boendemiljö Boendemiljöer i området I området ligger största delen av bebyggelsen samlad i småorter eller tätorter längs väg 99 och väg 395. Befolkningsmängd i respektive ort redovisas i figur Boendemiljöerna på orterna ligger ofta som randbebyggelse vid de allmänna vägarna men även vid mindre vägar på orterna, se figur Längs de allmänna vägarna finns även spridd bebyggelse. Många boendemiljöer används som fritidshus. Byn Käymäjärvi ligger 34 kilometer nordväst om Pajala, vid sjön Käymäjärvi i slutet av väg 884. Barriäreffekter i boendemiljöer Barriäreffekter i boendemiljöer kan sägas ha två dimensioner. Den fysiska barriären innebär ett hinder att röra sig fritt mellan två platser. Den visuella barriären innebär ett visuellt hinder mellan betraktaren och det man vill se. Biltrafikens inverkan på trygghet, trivsel och framkomlighet för oskyddade trafikanter och de därav följande effekterna på rörelse- och kontaktmönster ger upphov till en fysisk barriäreffekt som i sin tur påverkar människors hälsa negativt. I orterna och där spridd bebyggelse finns längs befintlig väg ligger husen och målpunkterna oftast vid vägen. Rörelsemönster inom orterna och mellan orterna som ligger nära varandra sker till stor del längs och tvärs befintlig väg till fots, cykel, spark, Orter längs sträckan Befolkningsmängd (SCB 2011) Junosuando 380 Lovikka/Huthanen 90 Anttis/Antinrova 80 Juhonpieti/Erkheikki/Autio 240 Pajala 1950 Sahavaara 60 Kaunisvaara 60 Käymäjärvi 15 Figur Befolkningsmängd på orterna längs sträckan, enligt SCB Antal tillfälligt boende i Kaunisvaara och Sahavaara har ökat det senaste året i och med uppbyggnaden av gruvetableringen. Orten Pajala passeras inte av gruvtransporterna. skoter mm. Vägarna används både till aktiv transport och till fysisk aktivitet, t.ex. promenader och motionsrundor. Våren 2012 gjordes inom projektet en barnkonsekvensanalys där barn på orterna var delaktiga i samråd. Detta var innan malmtransporterna trafikerade vägarna. Då framkom att många barn använder sig av huvudvägarna för trafik, se figur Det är rimligt att anta att även rörelsemönstret för vuxna fotgängare och cyklister liknar barnens rörelser. Antagandet baseras på att vägnätet är samma för alla, att målpunkterna är i stort sett desamma. Huvudvägarna för biltrafik är alltså också huvudvägar i de oskyddade trafikanternas vägnät. I orterna längs väg 99 och väg 395 fram till Lovikka finns år 2017 vissa trafiksäkerhetshöjande vägåtgärder gjorda för oskyddade trafikanter, t.ex. gång- och cykelbanor och iordningställda busshållplatser. Den tunga biltrafiken ger en fysisk barriäreffekt men de vägåtgärder som finns för oskyddade trafikanter gör att den fysiska barriäreffekten är måttlig för grupperna barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. Så länge åtgärder inte är genomförda väster om Huhtanen förväntas den fysiska barriäreffekten i Junosuando vara stor. Det gäller särskilt för barn och äldre på grund av den stora andelen tung trafik och avsaknad av gång- och cykelåtgärder för oskyddade trafikanter. Det är särskilt svårt att passera och färdas vid väg 395 för dessa grupper. Flertalet barn kan då inte färdas självständigt på orten utan är beroende av vuxna. Läs mer om detta i vägplan Junosuando by. Fysisk aktivitet, aktiv transport och hälsa Fysisk aktivitet och motion eller rekreation är en "friskfaktor" som främjar hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Den fysiska barriäreffekten av tex en väg och dess trafik kan öka risken för fysisk inaktivitet, särskilt på orter där vägen utgör en av förutsättningarna för att kunna vara fysiskt aktiv. Aktiv transport är en icke motordriven transport som innebär fysisk aktivitet. Aktiv transport handlar främst om gång och cykling men kan även innebära färdmedel med skateboard, rullskridskor, rullstol, spark m.m. Aktiv transport förknippas främst med transport till en given destination som exempelvis arbete, skola och övriga fritidsaktiviteter. Bättre förutsättningar för aktiv transport, genom tex minskad fysisk barriäreffekt, ökar möjligheterna att uppnå rekommendationer för fysisk aktivitet och därmed en rad positiva hälsoeffekter, tex minskad risk att dö i förtid, höja det goda kolesterolet och minska risken för att utveckla högt blodtryck. Källa: Statens Folkhälsoinstitut, 2009,

21 Buller Buller definieras som oönskat ljud och kan påverka människors hälsa och välbefinnande både direkt och indirekt. De vanligaste effekterna är sömnstörningar och svårighet att föra samtal utomhus men även ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar kan påvisas vid exponering för höga ljudnivåer i boendemiljön under lång tid. Två mått används för att beskriva buller; ekvivalent ljudnivå som är ett medelvärde för ett dygn, och maximal ljudnivå som avser den högsta ljudnivån från enstaka fordon. Den ekvivalenta ljudnivån blir högre ju fler fordon som passerar, medan den maximala nivån istället är beroende av det fordon som bullrar mest. Idag finns en bullerpåverkan längs de befintliga väg 99 och väg 395. Den stora andelen tung trafik påverkar boende längs befintlig väg genom ökade bullernivåer. De ljudnivåer som uppstår när en malmtransport passerar är mycket hög. Beräknade nivåer upp till 95 dba vid fasad förekommer. De beräkningar som utförts har tagit hänsyn till att de fordon som kommer att trafikera sträckan är tyngre än vad som normal är tillåtet på svenska vägar. 395 Hälsa och boendemiljö Olyckor Rörelsemönster skolväg Rörelsemönster fritid # Singel Avsväng!Ø "J Fotgängare/cykel/moped. Skoter/fyrhjuling!( Möte!! E Korsande Förorenade områden ^_ Identifierat objekt ^_ Objekt, riskklass 3 ^_ Objekt, riskklass m Kirunavägen ^_ Etablering Cliffton Bad ^_ ^_ ^_ ^_ ^_ Flödet Brandstation Miljöstation ^_ ^_ Affär Skola, bibliotek och badhus.! Kyrka ^_ Mustaniemenjärvi Busstation ^_ ^_ Junosuando ^_^_ ^_.! ^_ 869!Ø.! Ishockeyrink ^_ ^_^_ Fågelskådning "J ^_ ^_ Fotbollsplan!( "J 886 ^_ ^_ Karlsby ^_ ^_ Café, hantverksbutik Kaitajärvi Bad Folkets hus/bio Skidåkning "J Kirunavägen Isojärvi ^_ Kyrkogård # Bad ^_ ^_ ^_ ^_ ^_ ^_ ^_ ^_ ^_ ^_^_ ^_ ^_ ^_ ^_ ^_ ^_ ^_^_ ^_ ^_ ^_ ^_ ^_ ^_^_ ^_ 886 Kenttä ^ ^_ ^_ ^_ ^_ ^_ 888 Piilojärvi ^_ ^_ ^_ ^_ ^_ ^_ ^_ ^_ ^_ ^_ 884 ^_ Camping ^_ ^_ ^_ ^_ 882 ^_ ^_ ^_ 395 ^_ ^_ 99 ^_ ^_ ^_ ^_ ^_ ^_ ^_ ^_ ^_ Figur Detaljkarta för tätorten Junosuando visar barnens rörelsemönster, målpunkter trafikolyckor registrerade i STRADA år samt inventerande förorenade områden. För mer ingående beskrivningar av befintliga förhållanden för tätorten Junosuando se samrådshandlingen för den angränsande vägplanen (Trafikverket 2013a). Lantmäteriet, dnr /

22 Riktvärden för buller Riksdagen har antagit följande riktvärden för buller från vägtrafik: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Dessa riktvärden är vägledande vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av väg. Trafikverkets etappmål för befintlig miljö 65 dba ekvivalent ljudnivå utomhus 55 dba maximal ljudnivå inomhus nattetid Trafikverkets inriktning för åtgärder i befintlig miljö utomhus är att med fysisk åtgärd nå bullernivåer som tillsammans med åtgärder vid källan kan nå riktvärdena. Åtgärder utförs så att riktvärdena för buller uppnås så långt det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Från Kaunisvaara till Huhtanen har bullerskyddsåtgärder utförts enligt riktvärden för väsentlig ombyggnad. Riktvärden inomhus överskrids inte. Riktvärden utomhus kan överskridas om utemiljön inte kan åtgärdas fullt ut med rimliga åtgärder. Viss återstående bullerstörning är inte utesluten. Förutsättningar för buller i Junosuando, se Trafikverket 2013 a. I arbetet med de arbetsplaner/vägplaner som tas fram för befintlig väg under görs beräkningar av bullernivåer och behov av skyddsåtgärder för varje berörd fastighet. Redovisning i detalj finns i dessa planer. Vibrationer Vibrationsstörningar från vägtrafik är relativt sällsynt, däremot är inte effekten från 90 tons lastbilar känd. Ojämnheter på beläggningen för väg 395 i Junosuando kan ge upphov till störande vibrationer. Risken för vibrationer beror också på jordarterna, där vibrationer sprids lättare i finkorniga jordarter än i grövre. Risk för vibrationer utreds vidare under arbetet med vägplanen. Camping och Glasskiosk Haapalas såg och snickeri D Rörelsemönster Anttis D Skoterpassage ; Busshållplatser Æ Skolskjuts - medför passage av väg m Figur Detaljkarta boendemiljöer i Anttis. Kartan visar hållplats för kollektivtrafik samt skolskjutshållplats så som de såg ut vid samråd med barn våren Rörelsemönster Erkheikki Junopieti Autio Rörelsemönster barn #* Farliga platser ; Busshållplatser Skolskjuts - medför passage av väg m Æ Cykel och moped trafik till Pajala Figur Detaljkarta boendemiljöer i tätorten Erkhikki/Juhonpieti. Kartan visar barns rörelsemönster så som de såg ut vid samråd med barn våren

23 Blad Folkets Hus bad och naturrastplats Rörelsemönster fortsätter ca 2 km till längre norrut till Huhtanen Fotb.pl. Fotbollsplan Kaunisvaara ;Æ ;Æ Gläntan Fotbollsplan Skoter Aros Livs ;Æ ;Æ #* #* #* Välijoki Hela sträckan upplevs farlig Välijänkkä #* Kiosk/Hantverksbod Passage skoterled Av-/Påstigning Buss ;Æ ;Æ Laki utkiksplats Sahavaara Kyrka Vaararinta Kyrkogård Ishockeyb. Kaunisvaara kyrka Elljusspår Sahavaara Målpunkter Rörelsemönster barn Farliga platser Rörelsemönster skolväg Rörelsemönster fritid Skotled Skolskjutshållplats Passage av väg Ingen passage av väg meter Figur Detaljkarta boendemiljöer i småorterna Kaunisvaara och Sahavaara. Kartan visar målpunkter, befintliga hastigheter och barnens rörelsemönster i byarna under fritiden och på sin väg till skolskjutsen. Rörelsemönster Lovikka Rörelsemönster skolväg #* Farliga platser Rörelsemönster vuxna Rörelsemönster barn Gemensamt rörelsemönster barn och vuxna ; Busshållplatser m Figur Detaljkarta boendemiljöer i småortern Lovikka. Kartan visar målpunkter, barn och vuxnas rörelsemönster i byarna, upplevda farliga platser och på- och avstigningsplatser för skolskjuts och kollektivtrafik. Æ Skolskjuts - medför passage av väg 23

24 Luftkvalitet Halterna av luftföroreningar är i nuläget låga. Trafiken är sparsam och ventilationsförhållandena goda utan trånga gaturum. Med aktuell trafikmängd ligger halterna långt under miljökvalitetsnormen för kvävedioxid och kväveoxider, maximalt omkring 10 µg/m för årsmedelvärdet. De tunga malmtransporterna som utgör en mycket stor andel av all trafik längs sträckan sker med moderna nytillverkade lastbilar med väsentligt högre krav på avgasrening än äldre lastbilar. Miljökvalitetnormen för partiklar bedöms inte heller överskridas. Det kan förväntas att perioden på våren med höga partikelhalter på grund av uppvirvlade slitagepartiklar på upptorkande vägbanor blir längre med de ökade trafikmängden. Halterna brukar sjunka då dubbdäcken plockats bort och regn spolat rent vägbanan. Kravet som trädde i kraft vid årsskiftet 2012/13 på dubbdäck för tunga lastbilar är inte gynnsamt ur luftmiljösynpunkt Trots att miljökvalitetsnormerna bedöms klaras innebär ändå trafiken längs vägen en viss hälsopåverkan. En viktig aspekt när Miljökvalitetsnorm luft Kvävedioxid och kväveoxider 4 Till skydd för människors hälsa får kvävedioxid inte förekomma i utomhusluft med mer än 1. i genomsnitt 90 mikrogram per kubikmeter luft under en timme (timmedelvärde), 2. i genomsnitt 60 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvärde), och 3. i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). Det värde som anges i första stycket 1 får överskridas 175 gånger per kalenderår förutsatt att föroreningsnivån aldrig överstiger 200 mikrogram per kubikmeter luft under en timme mer än 18 gånger per kalenderår Det värde som anges i första stycket 2 får överskridas 7 gånger per kalenderår. Partiklar (PM 10) 9 Till skydd för människors hälsa får partiklar inte förekomma i utomhusluft med mer än 1. i genomsnitt 50 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvärde), och 2. i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). Det värde som anges i första stycket 1 får överskridas 35 gånger per kalenderår De tunga malmtransporterna sker med moderna nytillverkade lastbilar med väsentligt högre krav på avgasrening än äldre lastbilar. Nomogram kvävedioxid Nomogrammet kan användas för en grov bedömning av trafikens lokala bidrag till luftföroreningar, här årsmedelvärde av kvävedioxid, som har en miljökvalitetsnorm. Bakgrundshalten, som är 4 µg/m 3 för landsbygd i Norrland, ska läggas till det lokala bidraget. Den sk nedre utvärderingströskeln enligt miljökvalitetsnormen är där det gröna fältet slutar, 26 µg/m 3. Extremvärdena, så kallade 98-percentiler, som uppkommer vid exempelvis speciella vädersituationer följer samma mönster. (källa: Trafikverkets handbok för vägtrafikens luftföroreningar) det gäller den senaste forskningen kring hälsoeffekter och luftföroreningar är att inga helt säkra nivåer har kunnat identifieras utan alla minskningar eller ökningar av luftföroreningshalten kan anses ha en påverkan på befolkningens hälsa. Att trafikmängden ökat ger alltså en viss påverkan på befolkningens hälsa om än i liten omfattning. Förorenade områden Miljöfarliga ämnen har hamnat i miljön genom olika typer av verksamhet och mänsklig aktivitet. I syftet att nå miljömålet en giftfri miljö krävs att gamla miljösynder tas om hand. Länsstyrelsen i Norrbotten har identifierat och inventerat potentiella förorenade områden i länet. I första skedet sker en identifiering av pågående och nedlagda verksamheter. Efter identifieringen genomför Länsstyrelsen främst inventeringar av prioriterade nedlagda verksamheter utan verksamhetsutövare. Inventeringar av andra objekt sköts i första hand av andra aktörer. De objekt som Länsstyrelsen valt ut för inventering har tilldelats riskklass 1-4, där klass 1 innebär störst risk och klass 4 låg risk. Inom området finns ca 50 identifierade objekt med potentiellt förorenade områden, de flesta av dessa ligger i anslutning till orterna eller de befintliga vägarna 99 och väg 395, se figur De som av dessa tilldelats en riskklass presenteras i figur Riskklassade förorenade områden Riskklass Avfallsdeponi Autio 2 Avfallsdeponi Lovikka 2 Avfallsdeponi Käymäjärvi 3 Avfallsdeponi Kaunisvaara 4 Aros livs Kaunisvaara 4 Avfallsdeponi Peräjävaara 4 Avfallsdeponi Junosuando 4 Figur Förorenade områden som tilldelats en riskklass inom utredningsområdet. 24

25 2.7. Landskapets karaktär Landskapet som vi upplever idag har formats under årtusendena av en mängd olika processer. Landskapskaraktären förändras över tid av både naturgivna och kulturella processer. Här beskrivs dessa förutsättningar och hur de har format den lanskapsbild som finns i området idag. Naturgeografiska förutsättningar Bergarternas egenskaper i kombination med sprickzoner och förkastningar skapar grunden för det landskap som vi upplever. I samband med den senaste istiden skapades de jordar som täcker en stor del av berggrunden, se jordartskarta figur Läs mer om jordarternas geotekniska förutsättningar i kapitel 2.9 samt kapitel 6. Landskapet präglas av inlandsisens framfart som resulterat i ett storskaligt flackt och låglänt område med stora vida våtmarksområden på nivåer mellan ca 170 och 220 m höjd över havet. Slätten bryts av enstaka bergshöjder som i flera fall når upp till 300 m ö h. Området ligger i den naturgeografiska regionen 32d, norra Norrlands och norra Finlands barrskogsområden och bergkullslätter. och dess biflöde Lainoälven korsar området i den västra delen och bildar med sina källsjöar och biflöden ett nätverk av vattendrag. I de stora älvdalarna finns sedimentjordar (sand, mo, mjäla) och isälvssediment som avsatts av hav Foto: Vid Lainoälven finns Veikimoräner där väg 395 passerar. vid istidens slut och efter att landet stigit ur havet. Mellan de låglänta områdena finns skogsklädda höjdryggar. Väster om Lainio älv finns ett område med Veikimorän, en form av moränbacklandskap, med runda myr- och sjösänkor som omges av oregelbundna moränkullar med plana överytor och vallformade kanter. Dessa finns endast i norra Norrlands inland. Formerna är geologiskt intressanta då de avsatts i samband med isavsmältningen av en inlandsis som täckte området för ca år sedan och i princip förblivit opåverkade av de två senare nedisningarna. Flygsanddyner förekommer i närheten av Lainioälven, i nord-sydlig sträckning. Högsta kustlinjen (HK) är den nivå där havet nådde som högst under eller efter den senaste istiden, se figur Där har bildats en gräns som påverkat områdets utveckling där landskapet under och över HK har präglats på olika sätt av isens framfart och avsmältning. Det har påverkat topografi, jordarter och därmed även vegetation och framtida djurliv. Även kulturhistorien påverkades av isen och kunskap och HK kan ge ledtrådar om var spår från förhistorisk tid kan tänkas finnas. Området för utredningen ligger till största delen över HK men i de östra och södra delarna finns områden som ligger under HK. Naturförutsättningar i landskapet Landhöjning, klimat och hydrologi påverkar och förändrar ständigt jordmånerna och detaljtopografin, samt skapar förutsättningar för djur och växtliv. Utredningsområdet domineras av våtmarker, främst myrar eller kärr. När inlandsisen drog sig tillbaka bildades myrarna i det flacka landskapet genom en direkt försumpning men det kan också delvis ha skett genom igenväxning av en sjö i landskapet. En viktig förutsättning för våtmarkerna är hydrologin som både påverkar tillförsel av näringsämnen, utifrån jordmån, och därmed vilken vegetation som trivs men också bidrar till att skapa strukturer i våtmarkerna. En vanlig struktur i norrländska myrar och även här utgörs av strängar och flarkar. Strängarna är upphöjda och relativt torra medan vatten i flarkarna däms. Strängarna ligger orienterade vinkelrätt mot myrens lutningsriktning och därmed vattnets rörelseriktning och bildar tydliga storskaliga mönster. Våtmarkernas utbredningsområde är överlag mycket stora och hydrologiskt opåverkade. Produktiv skogsmark finns främst i dalgångarna och där är även skogsbilvägar och annan mänsklig påverkan mer påtaglig. Torne och Lainioälven har skapat stora älvdalar där sjöar och vattendrag har utvecklats naturligt efter istiden. De förändras ständigt genom flödesförändringar, erosion och sedimentation och flödesdynamiken ger förutsättningar för hög biologisk mångfald. De klimatförändringar som nu förutses kommer att ge ökade flöden i vattendragen och en högre årsmedeltemperatur vilket innebär en förlängd odlings och växtsäsong som i sin tur kan ge en ökad tillväxt på biomassa. Den kulturhistoriska utvecklingen De naturgeografiska förutsättningarna med sjöar, vattendrag och skogsområden har varit utgångspunkt för människornas ekonomi under lång tid. Denna kombinerades tidigt även med rennäringsverksamhet. Vattnet har spelat en väldigt stor roll för var människor valt att slå sig ner. Under stenålder fanns optimala ekologiska zoner där sötvatten möter saltvatten. Områdets högsta kustlinje ligger idag ca meter över dagens havsnivå, se figur jordartskarta och kulturmiljökarta figur Det innebär att för omkring år sedan gick vikar av havet in i det aktuella området. Förutsättningar för boplatser från denna tid kan finnas i kanten av de forna vikarna. Men områdets snabba landhöjning på upp till 8 höjdmeter per århundrade, medförde att havsvikarna snabbt grundades upp och boplatserna kan ha flyttats till nya lägen invid forntida vattendrag och sjöstränder. Dessa boplatslägen kan idag därför återfinnas vid kanterna av dagens myrmarker. Odlingsbara sedimentjordar invid älvdalar och sjöar började tas upp för odling i slutet av medeltiden. I samband med järnbrukens framväxt ökade behovet av spannmålsodling vilket innebar en tillväxt av nybyggen. Skogen har dock alltid vara av stor betydelse som råvara. För värme, ljus, bereda föda, till virke och vidareförädlade råvaror som kol. Invid Lainio och Torne älv samt invid väg 99 och väg 395 finns registrerade stenåldersboplatser. Järnbruken Tornefors och Palokorva lokaliserades vid Torne älv för att nyttja älven som transportled till och från bruken. Järnbruken kom att behöva stora mängder träkol och inom hela utredningsområdet finns lämningar efter kolningsverksamhet och husgrunder efter kolarkojor och torpbebyggelse. 25

26 Ainettijärvi Puukkojärvi Kursujärvi Junosuando Lainioälven Petäjävaara Yli-Liekojärvi Lompolojärvi Pahturijärvi Kaitajärvi Käymäjärvi Käymävaara Toravaara Kaunisjoki Kaunisvaara Kaunisjärvi 869 Isojärvi Tornefors Piipiönsaari Ainettijoki Lompolovaara Käymäjärvi Sahavaara Pussujärvi 395 Pellijärvi 884 Sammakkovaara Sammakkojärvi Salmijärvet Jordartskarta Utredningsområde Högsta kustlinjen Veikiformer, väl utbildade Veikiformer, mindre väl utbildade 5 5 Vatten Gränser Moränrygg Moränbacklandskap Israndsbildning Drumlin Drumlin, mindre utpräglad Starkt brutna positiva former Isälvseroderat område Torv (kärr eller ospec.) Gravitationsjord Älvsediment Lera--silt (postglacial eller glacial) Flygsand Isälvssediment, sand--block Morän, sandig eller morän ospec. Berg, urberg eller ospec. Rösberg 0 2 km Lovikka Huhtanen Laurikkavaara Tuppijärvi Poikurijärvi Poitajavaara Poitajarova Anttis Peräjävaara Juhonpieti Antinrova Siikajärvi Pellirova Lompolojoki Pellijoki Käymäjoki Tervajoki Suksijoki Vännijänkkäjupukka Erkheikki Suksivaara Autio 99 Järvenvinsa Aihkivinsa 983 Paja Figur Jordartskarta, Sveriges geologiska undersökning Stora myrområden (torv) dominerar i utredningsområdet. Vid Lainoälven finns Veikimoräner och områden med flysand. SGU dnr /2010, Lantmäteriet, dnr /

27 Foto: Utblick mot bergen vid Sammakkovaara. Byn Käymäjärvi ligger centralt inom utredningsområdet och är en miljö som historiskt varit gynnsam för både skogssamer, som Kenttä lägen (benämning för fast fiskeplats) och för nybyggen. Ända fram till modern tid nyttjades de naturliga färdvägarna, sommartid med båt på älvar och vattendrag eller till fots längs stigar och vintertid över frusna myrar och sjöar. Vintertid tog man sig lätt fram med skidor eller släde. Landskapsbild Landskapsbilden beskriver den rumsliga och visuella upplevelsen av ett område. Landskapet är uppbyggt av olika element, vilka tillsammans ger landskapet en rumslig struktur. Vissa element kan utmärka sig i landskapet på grund av höjd, storlek, historiska värde eller affektionsvärde. Dessa element fungerar ofta som referenser när man orienterar sig i landskapet, och brukar benämnas landmärken. Landskapets rumsligheter kan vara variationsrika eller ensartade, småskaliga eller storskaliga. Den visuella upplevelsen av nya element i landskapet kan därför variera och olika landskap är olika känsliga för förändringar och ingrepp. Landskapet för utredningsområdet norr om Torne älv, är ett skogs- och myrlandskap med varierande topografi. Skogspartier med högre tall och granskog är ofta belägna till moränhöjder mellan vilka myrar, sjöar, små vattendrag samt skogspartier med lägre blandskog ligger. I stort kan området beskrivas som storskaligt och ensartat. Dock finns olika historiska formationer som präglar delar av området på en mer lokal nivå. I delar av området är moränhöjderna avlångt valformade och riktade i nordväst-sydostlig riktning. De är så kallade drumliner, skapade av inlandsisen. De avlånga långa höjdryggarna mellan vilka flacka myrar breder ut sig ger landskapet en struktur och nordväst- sydostlig riktning. I de nordvästra delarna av området är landskapet av en annan skala. Ett moränbacklandskap med rundade moränkullar, ofta utan tydliga riktningar mellan vilka små sjöar och våtmarker ligger. Området är präglat av skogsbruket. Skogsbilvägar korsar området på flera ställen och på många ställen är skogen avverkad. Då de höga träden växer på höjderna i området är det även där som de avverkade områdena återfinns. De avlånga höjdryggarna är på flera håll delvis eller helt avverkade. Från höjdryggarna ges möjlighet till storslagna vyer över naturlandskapet. Då naturmiljön dominerar i landskapet utgör den lilla byn Käymäjärvi undantaget. Byn ligger vid vägs ände, vackert belägen på sluttningarna kring sjön med samma namn. Hus och gårdar, blandat med fritidsbebyggelse omges av öppna odlings- och ängsmarker mot vattnet och bildar ett eget rum i kontrast till omgivande skogslandskap. Längs befintlig väg 395 har landskapet en annan rumslighet. Vägen följer s södra strand. Nationalälven präglas av sina flacka stränder och landskapet vid älven har gett förutsättningar för människor att bosätta sig här och bruka jorden. De små byarna efter vägen ligger i sluttningar eller på uddar mot vattnet. Vägen följer älven. På många sträckor omges vägen av skog på båda sidor med ibland kommer vägen närmare och utblickar över vattnet fås från vägen Landskapets värden Naturmiljö Våtmarker av toppklass Utredningsområdet för genvägen och området intill befintlig väg utgörs till stor del av stora våtmarksområden med höga och mycket höga naturvärden, se figur och De utmärker sig genom sin storlek och orördhet och hyser genom sin mångformighet och jordmån höga botaniska och zoologiska värden. Våtmarkerna har även av visst kulturhistoriskt intresse genom bevarade spår av tidigare slåtterhävd. Delar av dessa stora våtmarkskomplex sammanfaller med riksintressen för naturvård, naturreservat och objekt i myrskyddsplan för Sverige. Skillnaderna kan vara väldigt små mellan myrar av klass 1 i länsstyrelsens våtmarksinventering och myrar i Myrskyddsplanen eller Natura Myrar som enbart är utpekade som klass 1 i våtmarksinventeringen kan exempelvis vara mindre representativa, hålla ett lägre antal hotade arter eller bestå av fler vanliga habitat i jämförelse med myrar som ingår i Myrskyddsplanen. För att kunna orientera sig i landskapet med olika namn och benämningar finns de viktigaste områden beskrivna i tabell, figur I beskrivningen nedan används i första hand det namn på våtmarken som används i länsstyrelsens våtmarksinventering Mångformigheten i våtmarkerna innebär att det finns en mängd olika livsmiljöer och naturtyper som bidrar till ett värdefullt och rikt växt- och djurliv. Det gäller för samtliga stora våtmarkskomplex i området såsom exempelvis Akavuoma-Ainettivuoma, Siikkavuoma-Pellivuoma och Tervavuoma-Lompolovuoma som tillsammans bildar ett för landet unikt våtmarkskomplex genom sin storlek och orördhet. Desamma gäller för våtmarken Sallovuoma-Huhanvuoma som avgränsas i söder från av en 100 m - 1 km bred fastmarksrygg. Området är flackt och representativiteten för större strängflarkkärr i regionen är god. Våtmarken Tervavuoma-Lompolovuoma ligger strax öster om Torne och Lainio älv. Våtmarken utgör ett representativt exempel på flack, myrtäckt terräng med ett stort antal fastmarksholmar. Den del som är skyddad som reservat och utpekat som Natura 2000-område, Tervavuoma, har en av de största sammanhängande av strängflarkkärren i regionen. På många av holmarna finns värdefull skog. Området har geomorfologiskt intressanta former och mycket höga ornitologiska värden. Förutom mångfalden av livsmiljöer bedöms områdets otillgänglighet vara av stor betydelse för fågellivet. Våtmarken Peräjävuoma i områdets södra delar vid väg 395 är representativt för regionen och mosaikartad i sin karaktär. Stora områden domineras av strängflarkkärr och splittrade ytor av topogena kärr. I de mer kalkpåverkade delarna påträffas rika förekomster av orkidéer. På Peräjävuoma finns också fattiga områden med en av länets rikaste förekomster av den rödlistade växten finnmyrten. Myren är även av kulturhistoriskt intresse då den inhyser hölador samt rester efter hässjor och en slåtterkoja. Även våtmarkerna Kokkovuoma och Viiksuvuoma är utpekade just för sin storlek, orördhet och mångformighet. Kalkrika bergarter har gett förutsättningar för områden med rikkärr. Våtmarksområdet Salmivuoma-Ruotovuoma är ett variationsrikt och mångformigt skogs- och myrkomplex som består till stora delar av rikkärr. Rikkärren i det stora 27

28 våtmarkslandskapet i den här delen av Norrbotten är unika för hela landet. Berget Jupukka med sin unika träd- och buskfria topp med gräsvegetation omges av rikkärr. Muotkavuoma utgör ett, i det här sammanhanget, litet källpåverkat extremrikkärr med flera exklusiva kalkberoende arter som tvåblad och svartknoppsmossa samt massförekomster av den sårbara myrbräckan. Objektets stora naturvärden ligger i den speciella miljön samt de därtill knutna rikkärrsarterna. Kalkstenshällar och omgivande marker hyser en rik och sällsynt växt, moss- och lavflora. Även Kokkuvuoma längst i norr innehåller ett mindre rikkärrområde med omgivande björkkärr i anslutning till det kalkförande stråk. De befintliga vägarna i området påverkar angränsande våtmarker. Avvattningen av väg 395 och väg 99 har medfört att marken intill vägområdet blivit torrare. En smal bård med skog finns oftast längs vägen även där den korsar våtmarker. I denna zon är naturvärdena lägre än i de opåverkade våtmarkerna. Skogsmiljöer med höga värden De högsta naturvärdena i skogsmiljöerna finns längs vattendragen. Vid höga vattenstånd översvämmas periodvis stora områden vilket skapar en tät vegetation som är gynnsam för fåglar och insekter. Värdefulla naturvärden såsom sumpskogar, nyckelbiotoper och naturvärden finns utspridda inom området. Merparten av dessa är belägna inom de stora våtmarksområdena. Naturreservatet och Natura 2000-området Tervajoki strax väster om våtmarken Salmivuoma-Ruotovuoma, innehåller sumpoch högörtskogar med rik kryptogam- och kärlväxtflora. Floran i området är delvis kalkpåverkad och omfattar många krävande kärlväxter t.ex. röd trolldruva, tibast och ormbär. Strutbräken förekommer rikligt och nornan har här en av sina nordligaste förekomster. Bland de vedsvampar som noterats kan nämnas rosenticka, lappticka och den sällsynta brandtickan. Rovfågeltätheten i reservatet är stor, bland annat har häckning av lappuggla noterats. Urskogen utgör en oas omgiven av kalhyggen och har därför en viktig funktion för att bevara den biologiska mångfalden i området. Länsstyrelsen i Norrbottens län arbetar för närvarande med att utreda om områdena omedelbart öster och väster om Tervajoki naturreservat samt ett område norr om Tervajoki, vid Sammakovaara, ska uppnå status som naturreservat. Skogliga värden i övrigt är i många fall knutna till fastmarksholmar i våtmarkerna. Ett exempel är naturreservatet Tervavuoma inom våtmarken Terravuoma-Lomplovuoma där de utgör ett av områdets värden. Sjöar och vattendrag Torne- och Lainioälven har i sin helhet mycket höga naturvärden. med biflöden utgör nationalälv. Vattensystemet är en av de få stora oreglerade älvarna med ursprungliga, naturligt reproducerande bestånd av östersjölax och havsöring. Den stora variationen i flöde och den dramatiska islossningen ger förutsättningar för en speciell vegetation längs s stränder. Is- och vårflodserosionen medför att träd- och buskvegetation hålls tillbaka samtidigt som stränderna förblir öppna och domineras av örter, ris och gräs. Kring älven finns även strandslåttermarker. I Junosuando förgrenar sig i Tärendöälven som sedermera rinner ut i Kalixälven. En sådan flodförgrening som för över vatten från en älv till en annan kallas för bifurkation. Bifurkationen Tärendö älv, som för över cirka hälften av s vatten till Kalixälven, är särskilt utpekad i riksintresset för att vara ett framstående exempel på en av världens största och längsta bifurkationer. Älven har rik vattenvegetation samt förekomster av sällsynta växtarter. Majoriteten av vattendragen och sjöarna inom området ingår i Natura 2000-området Torne- och Kalixälvsystem. Flera arter och naturtyper som ska skyddas enligt Natura 2000-direktiven Ytvattenförekomster Ekologisk status Kemisk status (exklusive kvicksilver) God Lainioälven God Suksijoki Hög Kaunisjoki God Käymäjoki God Pellijoki Hög Siikajoki God Ainettijoki God Piipiönjoki God Pussujoki God Liviöjoki God Kaunisjärvi Hög Tuppijärvi Hög Figur Ytvatteförekomster med miljökvalitetsnormer, ekologisk och kemisk status.. Vattenförekomster där risk för god ekologisk status ej uppnås 2015 (enligt VISS) markeras med rött i tabellen. finns representerade i vattensystemet. Av de utpekade arterna finns kända förekomster av lax, utter och grön flodtrollslända. Enligt Artportalen har grön flodtrollslända observerats vid Tornefors och Autio, vilka är de nordligaste observationerna som gjorts. Inom Pajala kommun finns däremot inga kända lokaler av flodpärlmusslor. Inom det aktuella området finns ett flertal olika vattenförekomster och vattendrag med fastställda miljökvalitetsnormer, se figur Naturreservat Naturreservat är den vanligaste formen för att skydda naturområden. Naturreservat kan enligt 7 kap 4 miljöbalken bildas för att vårda och bevara värdefulla naturmiljöer, bevara biologisk mångfald, tillgodose behov för friluftslivet samt för att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter. Naturreservat har särskilda bestämmelser gällande skydd och skötsel. Varje naturreservat har egna föreskrifter för att bevara naturvärden. Naturreservat i området är Jupukka, Vännijänkkä, Tervajoki och Tervavuoma. Sumpskog Sumpskogar innefattar all trädbärande mark där träden i moget stadium har en medelhöjd på minst tre meter och trädens krontäckning är minst 30%. Sådana trädbestånd räknas som sumpskogar även på fuktig mark då fuktälskade arter täcker minst hälften av befintligt fält- eller bottenskikt. Inom området finns totalt 238 sumpskogar enligt Skogsstyrelsens underlag. Nyckelbiotop Med nyckelbiotop avses ett mindre mark- eller vattenområde som utgörs av en livsmiljö där man finner eller förväntas finna rödlistade arter. Undantagna är arter med utpräglat landskapsekologiska krav, till exempel många fåglar och större däggdjur. Både Skogsstyrelsen och skogsbolagen har redovisningar av nyckelbiotoper. 30 nyckelbiotoper finns inom området enligt Skogsstyrelsens underlag. Biotopskydd Biotopskyddsområden upprättas för mindre områden med höga naturvärden, exempelvis nyckelbiotoper. Biotopskyddsområden regleras i 7 kap 11 miljöbalken. Inom området finns 4 områden med biotopskydd. Naturvärde Utöver de generell betydelsen åsyftas med Naturvärde de inventeringar som Skogsstyrelsen utför. De är områden som inte uppnår till klassningen nyckelbiotop men kan förväntas bli nyckelbiotoper inom en inte alltför avlägsen framtid. Inom området finns 6 områden med naturvärden. 28

29 Tärendöälven Viiksuvuoma Erokanjänkkä Junosuando 886 Isojärvi Pussujärvi Tornefors 395 Kangos Piipiönsaari Lainioälven Petäjävaara Akavuoma-Ainettivuoma Ainettijoki Ainettijärvi Yli-Liekojärvi Tervavuoma- Lomplovuoma Lompolovaara Siikavuoma-Pellivuoma Pellijärvi Puukkojärvi Pahturijärvi Kaitajärvi Myrskyddsplan Tervavuoma Lompolojärvi Käymäjärvi Käymäjärvi Toravaara Käymävaara 884 Käymäjoki Myrskyddsplan Kokkovuoma Kursujärvi Sammakkovaara Sammakkojärvi Kaunisjoki Ahenvuoma Salmijärvet Kokkovuoma Kaunisvaara Sahavaara Kaunisjärvi Tapulivuoma Huhtanen Poikurijärvi Poitajavaara Pellirova Pellivuoma Myrskyddsplan Muotkavuoma Lompolojoki Tervajoki Suksijoki Salmivuoma-Ruotovuoma Suksivaara 99 Härkävuoma Skyddsvärda naturmiljöer Utredningsområde Myrskyddsplan Våtmark klass 1 Våtmark klass 2 Höga naturvärden Sumpskog Nyckelbiotop Naturvärden Bevarandeprogram odlingslandskap Ängs- och hagmark Artrika vägkanter 0 3 km Lovikka Nuolivuoma Laurikkavaara Tuppijärvi Anttis Antinrova Poitajarova Siikajärvi 394 Ruutivuoma 885 Pellijoki Saalovuoma-Huhanvuoma Peräjävaara Peräjävuoma 884 koijuvuoma 395 Myrskyddsplan Peräjävuoma Vännijänkkäjupukka Myrskyddsplan Vännijänkkä Juhonpieti Erkheikki Jupukkavuoma Järvenvinsa Aihkivinsa 983 Autio Pajala Käryva Kursuvuoma Figur Skyddsvärda naturmiljöer. Lantmäteriet MS 2009/

30 Kangos Ainettijärvi 887 Puukkojärvi Kursujärvi 886 Yli-Liekojärvi Tärendöälven Pahturijärvi Toravaara Junosuando Isojärvi Tornefors Piipiönsaari Lainio Lainioälven Petäjävaara Ainettijoki Tervavuoma Lompolojärvi Lompolovaara Kaitajärvi Käymäjärvi Käymäjärvi Käymävaara Kaunisjoki Kaunisvaara Sahavaara Kaunisjärvi 869 Pussujärvi 395 Ainettivuoma Pellijärvi Lompolojoki 884 Käymäjoki Sammakkovaara Sammakkojärvi Salmijärvet Torne- och Kalix älvsystem Huhtanen Poikurijärvi Poitajavaara Pellirova Pellivuoma Tervajoki Tervajoki Suksijoki Suksivaara 99 Tuppijärvi Pellijoki 884 Vännijänkkä Käryva Lovikka Poitajarova Laurikkavaara Vännijänkkäjupukka Järvenvinsa Jupukka-Tervajoki-Ahenvuoma Jupukka Riksintressen och skyddade naturmiljöer Aihkivinsa Utredningsområde Riksintresse naturvård Siikajärvi Natura 2000 vatten Natura 2000 Naturreservat Planerat naturreservat Biotopskydd Fågelskyddsområde Anttis Antinrova Peräjävaara 395 Juhonpieti Erkheikki Autio 983 Pajala 0 3 km Figur Riksintressen och skyddade naturmiljöer. Lantmäteriet MS 2009/

31 Våtmarksinventering Våtmarksinventeringen är en nationell inventering som i Norrbottens län utfördes under och 1990-talen. Naturvärdesklassningen är gjord på en fyrgradig skala där klass 1 definieras av att objektet har mycket höga naturvärden och är av ett internationellt eller nationellt bevarandevärde, vilka behöver bevaras för framtiden. Klass två utgör objekt som även de till stora delar är opåverkade men anses istället ha ett nationellt eller regionalt bevarandevärde. Totalt finns 46 inventerade våtmarker inom området. Av dessa utgör 11 objekt våtmarker av klass 1 och 7 objekt våtmarker av klass 2. Myrskyddsplan för Sverige Naturvårdsverket och Länsstyrelserna har tillsammans tagit fram en nationell myrskyddsplan där landets mest skyddsvärda myrområden finns redovisade. De utvalda våtmarkerna utgörs i huvudsak av större orörda och representativa myrkomplex. Syftet med myrskyddsplanen är att de mest värdefulla myrarna i Sverige ska få ett långsiktigt skydd. Myrarna Kokkovuoma, Vännijänkkä, Tervavuoma, Muotkamaa och Peräjävuoma ingår i myrskyddsplan för Sverige. Riksintresse för naturvård ha Våtmarksområde med ha Myrskyddsplan ha Naturreservat ha Natura 2000 ha höga eller mycket högt naturvärde Jupukka-Tervjoki-Ahenvuoma BD Jupukkavuoma klass Jupukka 83 Jupukka SE Salmivuoma-Ruotovuoma klass Vännijänkkä objekt Vännijänkkä 5770 Vännijänkkä SE Kursuvuoma klass Tervajoki 77 Tervajoki SE Ahenvuoma klass planerat Sammakkovara Aniettevuoma BD Tervavuoma-Lompolovuoma 8394 Terravuoma objekt 8394 Tervavuoma 5770 Tervavuoma SE klass Siikavuoma-Pellivuoma 5415 klass 1 Akavuoma-Ainettevuoma 6996 klass 1 BD 15 Peräjävuoma klass Peräjävuoma objekt Siikavuoma-Pellivuoma 5415 klass 1 Viiksuvuoma klass Lainio BD 18 Siikavuoma-Pellivuoma 5415 klass 1 Akavuoma-Ainettevuoma 6996 klass 1 Muotkavuoma klass 1 19 Muotokavouma objekt Kokkovuoma klass Kokkovuoma objekt Viiksuvuoma klass Koijunuoma klass Saalovuoma-Huhanvouma 6529 klass 1 Rutivuooma klass Figur Tabellen visar de riksintressen för naturvård som finns inom utredningsområdet. Den visar också de våtmarker med höga och mycket högt naturvärden, myrskyddsplaner, naturreservat och de Natura 2000-områden som finns helt eller delvis inom dessa riksintressen. Även våtmarker med höga och mycket högt naturvärden som finns inom utredningsområdet men inte ligger inom ett riksintresse presenteras längst ned i tabellen.. 31

32 Djurliv och hotade arter I de värdefulla naturmiljöerna förekommer rödlistade arter och arter som är utpekade i artskyddsförordningen. I övrigt är förekomsten till stor del outforskad. I området och dess omgivande landskap finns förutsättningar för ett rikt fågelliv. De orörda våtmarksområdena är särskilt värdefulla för många fågelarter. Kunskapen om förekomst av fåglar inom området kan komma att fördjupas i samband med inventering i ett senare skede. Inför miljöprövningen av Pellivuomagruvan gjordes en spårinventering av däggdjur och fåglar i anslutning till Pellivuoma samt omgivande vägar och skogsbilvägar. Vid inventeringen påträffades spår av hare, ekorre, rödräv, älg, skogsmård, mårdhund, hermelin, utter, dalripa, orre, järpe och tjäder. Vanligast förekommande var hare, ekorre och räv. I Länsstyrelsens spillningsinventering år 2010 anges att björnspillning har observerats i område. Utifrån nuvarande kunskapsläge avseende förekomsten av vilt inom området antas det finnas en stark älgstam medan rådjur finns endast i mindre omfattning. Vägen utgör en barriär för vilt. Trafiken går dygnet runt på vägen, vilket innebär en hög trafikintensitet på natten när djuren är mer aktiva. Påverkan är som störst vid viltstråk. Det förekommer ansamlingar av älg i närheten av väg 99 och väg 395 vintertid vilket tyder på att det föreligger ett vandringsbeteende. Boende har uppgett att ett viltstråk går genom Lovikka och flera trafikolyckor med älg har rapporterats i Lovikka. Där det i dagsläget inte finns några vägar är kunskapen eventuella viltstråk bristfällig. På utvalda ställen finns utterpassager som möjliggör för utter att passera vägarna på ett trafiksäkert sätt. Vägtrummor över vattendrag längs vägarna är anpassade för att vandrande fisk ska passera utan problem. Trafiken orsakar en störningseffekt för fågelfaunan längs vägen, speciellt i naturreservaten och myrskyddsplaneområdena vilka utgör viktiga livsmiljöer för fågellivet. Trafikbuller och fåglar Bilden av hur fåglar påverkas av trafikbuller är inte entydig då flera studier inte kunnat påvisa någon effekt. Naturvårdsverket har dock pekat på att vissa fågelarter minskar i antal nära trafikerade vägar. Avståndet från vägen där effekten finns ökar med ökande trafik och hastighet och är även större i ett öppet landskap. Effekterna blir som störst vid kända häckningsområden eller viloplatser. Våtmarksfåglar som vadare, änder och gäss anges vara särskilt störningskänsliga, liksom fåglar i öppna eller strandnära miljöer. TRIEKOL har studerat bullerstörning i naturmiljö och visat att biologisk mångfald, då särskilt fåglarna påverkas: 45 dba ekvivalentnivå ingen påvisbar effekt 50 dba ekvivalentnivå 20 % minskad populationstäthet 55 dba ekvivalentnivå 50 % minskad populationstäthet I angränsande sträckor med likvärdiga trafikmängder längs sträckan Kaunsivaara-Svappavaara har översiktliga bullerberäkningar genomförts. Beräkningarna har visat på att 45 dba ekvivalent ljudnivå överskrids upp till ca 200 m från vägen och att 50 och 55 dba överskrids upp till ca 100 resp. ca 50 meter från vägen. Källa: Naturvårdsverkets rapport Effekter av störningar på fåglar, rapport 5351 samt Pilotstudie TRIEKOL Ett forskningsprogram om transportinfrastruktur och ekologi samt Miljökonsekvensbeskrivningar väg 99 Kaunisvaara-Autio och väg 395 Lovikka-Palokorva. Rödlistan Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt fall Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om deras populationer befinner sig i kraftig minskning. Den svenska rödlistan tas fram av Artdatabanken enligt internationella kriterier och revideras regel-bundet. Den senaste rödlistan publicerades 2010 Artskyddsförordningen Artskyddsförordningens bestämmelser innebär fridlysning av ett antal arter och alla vilda fåglar, samt i vissa fall skydd av deras livsmiljöer. Artskyddsförordningens regler gäller för följande djur och växter av de arter som finns upptagna på bilagorna till artskyddsförordningen, fåglar som lever vilt inom Europeiska unionens europeiska territorium samt djur och växter av de arter som finns upptagna på bilaga A-D till EU:s CITES-förordning (rådets förordning 338/97) Länsstyrelsen kan i det enskilda fallet ge dispens från artskyddsförordningen när det inte finns någon annan lämplig lösning, om dispensen inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Foto: Utblick vid Juhonpieti. Odlingslandskap och slåttermarker I byarna Kaunisvaara, Sahavaara, Käymäjärvi, Juhonpieti-Erkheikki, Lovikka och Junosuando finns områden som i början av 1990-talet pekades ut i länets program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Områdena i Juhonpieti- Erkheikki, Lovikka och Junosuando utgör bevarandeklass 1. I Lovikka samt Käymäjärvi finns utpekade ängs- och hagmarker av klass 3 respektive klass 2. Kring finns strandslåttermarker. Det största hotet mot odlingslandskapen är att hävden upphör. Odlingslandskapen i Junosuando, Lovikka och Juhonpieti- Erkheikki finns upptagna i Norrbottens kulturmiljöprogram Där beskrivs att odlingslandskapen inom kulturmiljöprogrammet för Juhonpietie-Erkheikki är välhävdat och välbevarat, att det i Lovikka till stor del fortfarande hävdas och att det i Junosuando hävdas till viss del. En mindre andel av Junosuando odlingslandskap ingår 2012 i stödansökningar för jordbrukarstöd och dessa delar kan därför antas vara hävdade. För övriga odlingslandskap och ängs- och hagmarker är det oklart hur hävden sett ut de senaste åren eller hur den kommer att se ut

33 Figur Kulturmiljö och friluftsliv. Lantmäteriet MS 2009/

34 Kulturmiljö I figur redovisas en karta över kulturmiljö. Omedelbart invid Torne älv och på den västra sidan om väg 395, ligger Palokorva järnbruk från mitten av 1700-talet. Palokorva är av riksintresse för kulturmiljö (K52) och ingår även i länets regionala kulturmiljöprogram. Strax uppströms älven ligger Tornefors, även det ett järnbruk från samma tid och av riksintresse för kulturmiljö enligt 3 kap 6 miljöbalken. Inom båda dessa områden finns ett flertal ruiner, slagghögar och andra lämningar efter järnbruksverksamheten vilka omfattas av andra kapitlet i lag om kulturminnen m.m. (1988:950). Jordbruksmarken i Junosuando by omfattas av bevarandeprogram för odlingslandskap. Området har bevarandeklass I och beskrivs som en för övre Tornedalen representativ natur- och kulturmiljö med ett välhävdat odlingslandskap (se avsnitt ovan, naturmiljö). Sahavaara och Kaunisvaara är två områden av bevarandeklass 2 i länets program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Byarna utgör representativa exempel på skogs- och jordbruksbyar i norra Norrbottens inland. (se avsnitt ovan, naturmiljö) utfördes inventering av fasta fornlämningar inom aktuella socknar i området. Omkring 100 objekt finns registrerade i fornlämningsregistret FMIS inom hela utredningsområdet. Fasta fornlämningar skyddas enligt lagen om kulturminnen. Till detta har mindre inventeringar utredningar och arkeologiska förundersökningar utförts under de senaste åren. År 2009 utförde Norrbottens museum en inventering inom planerat gruvområde i Pellivouma. Museet kunde konstatera att den potentiella fornlämningsförekomsten inom steniga och blöta områden är sämre i jämförelse med de torra sandiga åsryggar vilka åtskiljer våta markområden. Inventeringen innebar att ett antal nya övriga kulturhistoriska lämningar vilka utgjordes av tjärdalar, ristning i träd samt rengärdor påträffades. En särskild arkeologisk utredning med anledning av Trafikverkets planerade vägåtgärder på väg 99, väg 395 samt E10 utfördes av Norrbottens museum sommaren I samband med inventeringen påträffades ytterligare lämningar. Djupa havsvikar skar in i aktuellt utredningsområde efter inlandsisens avsmältning. Utförda arkeologiska undersökningar de senaste åren norr om Kaunisvaara, har resulterade i att år gamla boplatser påträffats vid högsta kustlinjen. Detta innebär möjligheten ökar att nya fornlämningar även kan komma att påträffas inom aktuellt område. Kunskapen om förekomst av fornlämningar kommer att fördjupas efter utförda arkeologiska utredningar inom valt lokaliseringsalternativ. Den välbevarade bruksmiljön i Palokorva har ett upplevelsevärde, är både identitetsskapande och har ett symboliskt värde för området och Norrbottens järnbruksverksamhet. Trafiken på de allmänna vägarna kan störa människors upplevelse av vägnära kulturmiljöer. Tillgängligheten är dock god på stora delar av sträckan då antalet parkeringsfickor är många. Friluftsliv Hela s vattensystem omfattas av riksintresse för friluftsliv enligt miljöbalkens 3 kapitel 6 med intresseaspekterna naturstudier, båtsport, kanoting, kulturmiljö och fritidsfiske. För att ett område ska betraktas som riksintressant för friluftsliv ska området ha så stora värden på grund av natur och kulturkvaliteter att de är eller kan bli attraktiva för besökare från hela eller en stor del av landet eller utlandet. Även förutsättningarna för naturupplevelser och friluftsverksamhet samt tillgänglighet för allmänheten stor roll. I området förekommer friluftsliv i form av t. ex. skid- och skoteråkning, bär- och svampplockning, jakt och fiske. Byarna Kaunisvaara och Sahavaara ligger på höjder av berg och Sahavaaras topp, som kallas Laki, är ett välbesökt utsiktsmål som besöks vintertid av skoter- och skidåkare. Här finns även en grillplats. Omkring två kilometer söder om Sahavaara, vid Kaunisjoki bro finns en naturrastplats med grillstuga som ofta används av fritidsfiskare. Salmikoski ligger cirka en kilometer väster om Sahavaara och invid Kaunisjoki. Salmikoski besöks ofta av fritidsfiskare sommartid. Från området utgår stigar västerut till Salmijärvet som ofta används av bärplockare, jägare och fiskare. En skoterled (kryssmarkerad s.k. huvudled) går i öst-västlig riktning mellan Kaunisvaara och Kangos. Längs leden finns tre vindskydd, se figur I utredningsområdets nordöstra del vid Junosuando finns en kryssmarkerad skoterled som korsar väg 887 och löper parallellt med väg 886 vidare norrut. Omedelbart norr om Torne älv mellan Anttis - Lovikka och därefter vidare på den södra sidan om älven till Junosuando går enligt Skoterkartan 2012 en skoterled (ej kryssmarkerad s.k. lokal led). Vid Käymäjärvi finns en 16 km lång cykelled, Käymäjärvirundan, som lämpar sig väl för motionscykling med mountainbike. Leden startar efter en liten skogsbilväg som svänger av åt nordöst ca 18,5 km in på väg 884. Efter ca 6 km efter skogsbilvägen korsar vägen den kryssmarkerade skoterleden mellan Kaunisvaara och Kangos. Här viker cykelleden av mot byn och följer sedan väg 884 tillbaka mot rundans start. Mellan Kaunisvaara och Käymäjärvi finns en 17,6 km lång cykelled. Leden startar ca 12 km in efter en skogsbilväg som viker av mot nordväst vid affären i Kaunisvaara. Därefter går leden i sydvästlig riktning mot Käymäjärvi. Leden följer delvis den kryssmarkerade skoterleden som går mellan Kaunisvaara och Kangos. Trafiken orsakar störningar och vägen utgör därför en barriär för friluftslivet mellan boendemiljöer i orterna och. Trafiken påverkar människors möjlighet att uppleva vägnära rekreationsmiljöer. Tillgängligheten är dock god på stora delar av sträckan då antalet parkeringsfickor är många. I Junosuando är vägen och dess trafik även en barriär för att nå målpunkter för rekreation i tätorten, se kapitel Hälsa och boendemiljö. Foto: Ruin från Tornefors järnbruk som är av riksintresse för kulturmiljö. 34

35 Junosuando 869 Lovikka Kangos 886 Rennäring - Konventionsområde Utredningsområde Vinterbetesland Konventionsområde Kalvningsland Sameby Muonio Sattajärvi 0 10 km Figur Rennäring, konventionsområde. Käymäjärvi Anttis Kaunisvaara Sahavaara 99 Autio Pajala 392 Rennäring Renskötsel förekommer i hela området, se figur och Muonio, Saarivuoma och Sattajärvi samebyar finns inom utredningsområdet. Samebyarna nyttjar markerna till stora delar året om och utgörs av samlingsområden, trivselland och kalvningsland. Det finns oklarheter hur brukandet i utredningsområdet kommer att se ut 2017 eftersom delar av utredningsområdet,är föreslaget som ett norskt konventionsområde (Skaitelandet/ Anttis) se figur Om förslaget går igenom kan det träda ikraft redan vid år 2015/2016 och kan både direkt och indirekt påverka brukandet. För Sattajärvi sameby skulle det innebära att ca 15 % av markerna blir norskt vinterbetesland och samebyns största vinterbeteslandet (kärnområde) inte längre ingår i Sattajärvi samebys vinterbetesmark. Utöver det är Mounio och Sattajärvi samebyar koncessionssamebyar vilket innebär att de har tidsbegränsade koncessioner. Förutsättningarna beskrivs därför med utgångspunkt i hur rennäringen bedrivs i området idag. Rennäringen är en arealkrävande näring eftersom det finns behov av olika säsongsbetesland. Renarna strövar eller flyttas inom och mellan beteslanden under året. Då betesförhållanden och andra förutsättningar förändras över tid ligger det i näringens natur att det är svårt att exakt beskriva vilka marker som nyttjas och under vilka perioder. Renskötseln påverkas även av andra brukare av landskapet exempelvis skogsbruket och det rörliga friluftslivet som jakt och skoteråkning. Utredningsområdets nordvästra del vid Junosuando, norr om väg 395, se figur 2.8-6, är mark som brukas av flera samebyar. Muonio och Saarivuoma samebyar överlappar delen norr om Junosuando och. I genomförda samråd med samebyar i MaKS projektet har det även framkommit att Vittangi sameby, som har marker väster om Junosuando och utredningsområdet, även tidvis har sina renar i detta överlappande område vid Junosuando. Saarivuoma sameby Saarivuomas sommarbetesmarker ligger till största delen i Norge och vinterbetesmarker som i huvudsak används ligger norr om utredningsområdet. Muonio sameby Inom utredningsområdets nordöstra del har Muonio sameby sina marker, se Figur Muonio samebys marker väster om väg 99 nyttjas enligt Sametingets underlagsmaterial vår till förhöst (april-augusti). Största delen av området mellan Lainioälven i väster och Kaunisvaara i öster tillhör ett riksintresseområde för rennäringen, kallat Käymäjärvi, se figur Käymäjärvi beskrivs i Sametingets underlagsmaterial som ett mycket intensivt kalvningsområde under våren. Enligt samebyn har de dock sina främsta vinterbetesmarker norr om Kaunisvaara med kalvningsland kring Tapulivuoma nordöst om Kaunisvaara, se figur De södra delarna av Käymäjärvi brukas således inte fullt ut av samebyn. Sommarbetesmöjligheterna är mycket goda tack vare stora frodiga myrar och örtrika barrskogar. Muonios betesområden är naturligt frånskilda från varandra som ett resultat av de raviner som finns inom samebyns marker. Ett utpekat viktigt område för samebyn är en passage mellan Käymäjoki och väg 884, just sydväst om Sammakkovaara, kallad ravin i figur 2.8-7, där bäcken rinner i en ravin och där renarna måste passera mellan ravinen och väg 884. Söder om Käymäjärvi, på gränsen mellan Muonio och Sattajärvi sameby ligger en anläggning för samebyn och stora delar av området korsas av ett stängsel, se figur På grund av Northlands gruvverksamhet vill samebyn i dagsläget få renarna att flytta längre västerut mot Tervavuoma, se figur Idag drar sig renarna norrut till vintermarkerna för tidigt. Området runt Tervavuoma bedöms därmed bli viktigare som betesområde. Sattajärvi sameby Sattajärvi sameby finns i utredningsområdets södra och sydvästra delar runt väg 395, se figur Inom Sattajärvi sameby finns flera riksintresseområden och viktiga marker med varierande storlek. Det största kärnområdet för samebyn är, enligt renbruksplanen, vid sträckan Lovikka-Huhtanen på bägge sidor av Torne älv, se figur Väg 395 går idag genom områden av riksintresse för rennäringen. Området nyttjas som vinterland ( januari-mars). På västra sidan av väg 395 mellan Lovikka och Junosuando finns ett område som i renbruksplanen beskrivs som ett nyckelområde för samebyn, se figur Nyckelområden är viktiga områden med en totalkvalitet som har avgörande betydelse för 35

36 Kangos Ainettijärvi 887 Puukkojärvi Kursujärvi Tapuli 869 Junosuando Isojärvi Pussujärvi Tornefors 395 Piipiönsaari Lainioälven Petäjävaara Ainettijoki Riksintresse Lainioälven Yli-Liekojärvi Pahturijärvi Kaitajärvi Lompolojärvi Lompolovaara Käymäjärvi Käymäjärvi Pellijärvi Lompolojoki Toravaara Käymävaara 884 Käymäjoki Sammakkovaara Sammakkojärvi Kaunisjoki Salmijärvet Kaunisvaara Sahavaara Kaunisjärvi Huhtanen Poikurijärvi Pellirova Pellivuoma Ravin Tervajoki Suksijoki Riksintresse Lovikka Poitajavaara Suksivaara 99 Tuppijärvi Pellijoki 884 Käryva Lovikka Poitajarova Riksintresse Käymäjärvi Laurikkavaara Vännijänkkäjupukka Järvenvinsa Riksintresse Laurikkavaara Rennäring - Sametinget Riksintresse Siikavaara Aihkivinsa Utredningsområde Samebygräns Riksintresse rennäring Flyttled Trivselland Kalvningsland " Anläggning för renskötsel Renstängsel Anttis Antinrova Siikajärvi Riksintresse Anttis Peräjävaara 395 Juhonpieti Autio Erkheikki Riksintresse Hiirenkangas 983 Pajala 0 3 km Figur Rennäring -sametinget. Lantmäteriet MS 2009/

37 983 Kangos Ainettijärvi 887 Puukkojärvi Kursujärvi Tapuli 886 Yli-Liekojärvi Pahturijärvi Toravaara Junosuando Isojärvi Tornefors Piipiönsaari Lainioälven Petäjävaara Ainettijoki Lompolojärvi Lompolovaara Kaitajärvi Käymäjärvi Käymäjärvi Käymävaara Kaunisjoki Kaunisvaara Sahavaara Kaunisjärvi 869 Pussujärvi 884 Sammakkovaara 395 Pellijärvi Lompolojoki Käymäjoki Sammakkojärvi Salmijärvet Huhtanen Poikurijärvi Pellirova Pellivuoma Tervajoki Suksijoki Poitajavaara Suksivaara 99 Tuppijärvi Pellijoki 884 Käryva Lovikka Poitajarova Laurikkavaara Vännijänkkäjupukka Järvenvinsa Aihkivinsa Siikajärvi Rennäring - renbruksplaner Utredningsområde Nyckelområde Kärnområde Betesområde Anttis Antinrova Peräjävaara 395 Juhonpieti Erkheikki Autio Pajala 0 3 km Figur Rennäring -renbruksplaner. Lantmäteriet MS 2009/

38 Kangos Ainettijärvi $+ 887 Puukkojärvi Kursujärvi Tapuli $+ Junosuando Piipiönsaari Lainioälven Petäjävaara Yli-Liekojärvi Lompolojärvi Pahturijärvi Kaitajärvi Käymäjärvi Toravaara Käymävaara Kaunisvaara Tornefors Ainettijoki Lompolovaara Käymäjärvi Lompolojoki Käymäjoki Kaunisjoki Kaunisjärvi 869 Isojärvi Pussujärvi 884 Sammakkovaara Sahavaara Sahavaara 395 Pellijärvi Sammakkojärvi Salmijärvet Huhtanen Poikurijärvi Pellirova Pellivuoma Poitajavaara Tervajoki Suksijoki Suksivaara 99 $+ Tuppijärvi Pellijoki 884 Käryva Lovikka Poitajarova Laurikkavaara Vännijänkkäjupukka Järvenvinsa Vatten-, berg- och mineralresurser Utredningsområde Vattenskyddsområde Grundvattenförekomst Riksintresse mineral Intressanta fyndigheter Planerade dagbrott Skyddszon planerade dagbrott Bearbetningskoncession Skyddszon med malmpotential $+ Täkt $+ Anttis Antinrova Siikajärvi Peräjävaara 395 $+ Juhonpieti Erkheikki Autio Aihkivinsa 983 $+ Pajala 0 3 km Figur Vatten-, berg- och mineralresurser. Lantmäteriet MS 2009/

39 möjligheterna att varaktigt bedriva renskötsel inom samebyn. Detta område vid Lovikka har mycket goda vinterbetesmöjligheter med sammanhängande fina lavskogar. Sattajärvi har bra betesmarker längs med stora sträckor vid, mellan Anttis och Junosuando. Utpekade flyttleder finns i aktuellt område, på bägge sidor om, se figur Väster om älven, ca 2 km, finns en flyttled som utgör en del av riksintresset och ansluter till väg 395 mellan Huhtanen och Tornefors. Just öster om Lainoälven, i höjd med Junosuando, går också en flyttled, i nord-sydlig riktning, intill riksintresset Lainoälven, se figur Vägen orsakar störningar och utgör en barriär mellan betesområden och kärnområden kring, där vägen skär av viktiga betesmarker och samebyns möjligheter att passera och nyttja viktiga marker är begränsade. Trafikintensiteten stor risk för renpåkörningar eftersom det finns bra betesmarker längs hela vägen. Om saltning av vägen sker ökar risken ytterligare, då renen lockas till vägen. Flytt av renar över vägen tillsammans med risken för renpåkörning innebär ett arbetsmiljöproblem för renskötarna. Skogs- och jordbruk Inom området bedrivs ett aktivt skogsbruk och från söder till norr sprider sig ett nät av skogsbilvägar genom området. Vägarna avslutas med vändplaner vid föryngringsytorna. Småskaligt jordbruk bedrivs i byarna samt på några ställen längs. Berg, grus och mineraltillgångar Tre järnmalmsfyndigheter inom utredningsområdet utgör riksintresse avseende värdefulla ämnen och material enligt 3 kapitlet 7 andra stycket miljöbalken, se figur Dessa är; Pellivuoma som omfattar 73 hektar, Tapuli som omfattar 234,38 hektar samt Sahavaara som omfattar ett område om 114,17 hektar. Tapuli och Sahavaara har beviljade bearbetningskoncessioner. I området har en rad undersökningstillstånd beviljats. En bergtäkt finns norr om Junosuando, längs en skogsbilväg vid väg 887. Vattenförekomster och vattenförsörjning Kommunala vattentäkter finns i Kaunisvaara, Erkheikki och Junosuando. Vattentäkten i Junosuando har fastställt vattenskyddsområde. I vattenskyddsområdet ingår en del av väg 395. Vattentäkterna i Kaunisvaara och Erkheikki är belägna 600 meter respektive 300 meter från befintliga vägar och saknar beslutade vattenskyddsområden. Mellan Kaunisvaara och Käymäjärvi (SE ), mellan Autio och Lovikka (SE ) samt mellan Junosuando och Kangos (SE ) finns grundvattenförekomster med fastställda miljökvalitetsnormer. De har god kvantitativ och kemisk status Geotekniska förutsättningar Utredningsområdet domineras till stora delar av vidsträckta myrområden och våtmark (lösmark), främst i de västra och östra delarna utgörs marken till största del av myr. Fastmarkspartier förekommer dock inom dessa våtmarker, som åsliknande formationer med morän eller sandiga sediment., se jordartskartan figur De centrala delarna utgörs till största delen av fastmark av morän samt ställvis berg i dagen. Mindre myrar förekommer även inom fastmarksområdet men är oftast begränsade till utbredning och mäktighet. I områden som utgörs av myr är topografin allt som oftast plan och ligger låglänt. Några större höjdskillnader förekommer inte inom myrområdena. Dock förekommer moränåsar och formationer från senaste istiden, så kallade drumliner, som höjer sig från några enstaka meter upp till ett tiotal meter eller mer. Mitt på sträckan, där marken präglas av morän och ställvis berg i dagen, är topografin mer varierande och generellt mer höglänt. Marken höjer sig där på vissa ställen kraftigt från omkringliggande terräng, upp mot meter i höjdskillnad kan förekomma på kortare sträckor. Det gäller främst höjdformationerna Sammokovaara, Toravaara, Käymävaara och Lompolovaara i nordöstra delen samt Pellirova, Poitajavaara och Poitajarova i södra delarna av området. Lösmark Vid myrområden består marken överst av torv. Torvdjupet är generellt mellan 0-3 meter över sträckan men djup på 4-8 meter förekommer. Torven underlagras av fast morän eller lösare skikt med silt och sand. Ett antal vattendrag, bäckar och älvar finns inom utredningsområdet och i angränsning till dessa kan även lösare älvsediment förekomma (företrädesvis siltiga sediment med begränsat lerinnehåll). Dessa sediment bedöms inte uppnå några större mäktigheter. Fastmark Inom fastmarkspartierna består marken huvudsakligen av morän och berg i dagen. Även isälvssediment (sand och block) förekommer i området kring Sammakkovaara. Moräner inom området bedöms generellt vara siltig i sin karaktär (måttlig till hög tjälfarlighetsklass). Geohydrologiska förhållanden Grundvattennivån antas ligga i nivå med markytan, i våtmarksområden med myr. I mer höglänta områden med fastmark bestående av morän tros grundvattennivån ligga ca 2-4 meter under markytan (lokalt även djupare). Flertalet vattenförande bäckar, avrinningar från våtmarksområden förekommer i området. samt Lainioälven är de största vattendragen, men det finns ett flertal namnsatta vattendrag som Kaunisjoki, Käymäjoki, Lompolojoki, Tervajoki, Suksijoki, Pellijoki och Ainettijoki. 39

40 3. Analys av transportsystemet I kapitel 3 analyseras vad som fungerar bra och dåligt i det transportsystem som beskrivs i kapitel 2. Här beskrivs effekter och konsekvenser av den ökade trafiken. Analysen gäller situationen år Då förväntas gruvverksamheten ha full produktion. Åtgärder förväntas vara utförda för att sänka bullernivån inomhus under 55 dba maximal ljudnivå. Väg 99 mellan Kaunisvaara och Autio planeras vara förstärkt för att ha full bärighet för malmtransporterna samt breddad till 8 meter. Det gäller även väg 395 fram till Palokorva, med skillnaden att den är breddad till 7,5 meter. Analysen fokuserar på väg 99 och 395 då det är de vägar som malmtransporterna påverkar. Analysen är till viss del en sammanfattning av tidigare analyser i förstudier och samrådsunderlag Funktionsanalys Vägnätet Northland Resources har beslutat att transportera sitt malmkoncentrat från Kaunisvaara till hamnen i Narvik för vidare transport med fartyg. För att kunna frakta malmen till hamnen i Narvik är gruvtransporterna tvungna att använda sig av väg 99 samt 395. Vägnätet i området är glest vilket innebär att väg 99 och 395 är viktiga transportleder för trafik i den östra delen av norra Norrbotten. Väg 99 och 395 är småskaliga vägar, men med malmtransporterna ökar deras barriäreffekt. Vägarna är utpekade som BK1, och genom de åtgärder som planeras inom MaKS-projektet kommer vägarna att vara åtgärdade på sträckan från Kaunisvaara till Palokorva. Det gör att de har en god ytstandard. På sträckan mellan Palokorva och Junosuando finns tendenser till spårbildning som kommer att förvärras genom de pågående malmtransporterna. Det finns beläggningsskador i form av tvärgående och längsgående sprickor samt begränsad andel av vägen har skador i form av potthål. Den spruckna och ojämna beläggningen medför komfortförsämringar. Tillgängligheten till och från andra orter begränsas i liten utsträckning av den dåliga ytstandarden. Vid Anttis finns risk för översvämning om det uppstår isproppar i i samband med islossning. Detta riskerar att spola bort delar av väg 395 vilket gör att tillgängligheten bryts. Oskyddade trafikanter Redan vid de trafikmängder som går på väg 99 och väg 395 idag upplever de oskyddade trafikanterna otrygghet och det kan uppstå konflikter mellan fordon och oskyddade trafikanter. Den ökade trafiken, på grund av gruvverksamheten, på väg 99 och 395 påverkar tillgängligheten negativt för de som går och cyklar. Barriäreffekten är dock inte så stor att väntetiden blir lång för de oskyddade trafikanter som korsar vägen. Gång- och cykelvägar planeras och förutsätts vara genomförda i Kaunisvaara, Sahavaara och Lovikka. I övriga byar planeras gång- och cykelåtgärder i mindre omfattning. Gång- och cykelåtgärderna förbättrar möjligheten att röra sig tryggt och säkert längs vägarna i byarna. Den stora andelen tung trafik skapar en otrygg och trafikfarlig miljö vilket i stor utsträckning påverkar barns möjligheter att röra sig självständigt i trafiken. Yngre barn kommer att begränsas i sina rörelser längs med väg 99 och 395. Det kommer även att påverka äldre och personer med funktionsnedsättningar negativt, genom att de kan komma att uppleva trafikmiljön otrygg. Det kan innebära att dessa grupper i mindre grad rör sig längs väg 395 när malmtransporterna kör på dessa vägar. Åtgärder för Junosuando tätort planeras i vägplan Junosuando by. Fordonstrafik Malmtransporter sker i begränsad omfattning under år 2013 men antalet lastbilar ökar successivt till dess att gruvverksamheten når full produktion år Efter det är malmtransporterna konstanta i antal. Malmtransporter sker på väg 99 och väg 395 dygnet runt, året om och det är ca 7 minuter mellan de lastbilar som lämnar Kaunisvaara i riktning mot Svappavaara. Det påverkar framkomligheten på vägen på sträckor där tillåten hastighet är högre än 80 km/h. Cliffton mining som utför transporterna på entreprenad finns etablerade i Junosuando vid väg , Mäkitörmävägen. Förarbyte sker vid denna plats, vilket gör att malmtransporterna alltid stannar till i Junosuando. Det medför att malmtransporterna påverkar framkomligheten negativt i Junosuando. Vinterbetande renhjordar inom utredningsområdet passerar väg 395 och påverkar framkomligheten negativt för fordonstrafik. En problematiska sträcka är Erkheikki-Peräjävaara där renar ofta samlas nära vägen. Kollektivtrafik Kollektivtrafiken mellan Kaunisvaara och Pajala samt mellan Pajala och Junosuando har idag låg turtäthet och lågt antal resenärer. Trafiken är anpassad till skoltider och inte till arbetstider. De busshållplatser som finns längs sträckan är åtgärdade och uppfyller Trafikverkets krav. Åtgärder väster om Huhtanen tas fram i denna vägplan samt vägplan Junosuando by. Med nya arbetstillfällen i Kaunisvaara och Junosuando ökar behovet av fungerande kollektivtrafik som är anpassad till arbetstiderna i gruvverksamheten. Mellan Junosuando och Kaunisvaara är det med dagens transportsystem ca 70 km. Regional utveckling Pajala är en glest befolkad kommun med få vägar i öst - västlig riktining. Väg 99 och 395 är av riksintresse för kommunikation och ett eventuellt avbrott i vägnätet ger långa omledningsvägar. Detta gör att såväl näringslivets som allmänhetens transporter blir sårbara. Tätorter och byar längs väg 99 och 395 är beroende av goda kommunikationer för arbetspendling och tillgänglighet till offentlig och privat service. Gruvverksamheten ger förutsättningar för orterna längs väg 99 och väg 395 att behålla sin befolkning och växa. Nya arbetstillfällen uppstår i gruvindustrin, handel, service och transportverksamhet. Pendling från och till dessa orter förväntas öka. Orterna är beroende av fortsatt god tillgänglighet till centralorten Pajala. Det saknas idag en direkt länk mellan Kaunisvaaraområdet och Junosuandoområdet. Jämställdhet Det bor färre kvinnor (47,5%) än män (52,5 %) i Pajala kommun, vilket även återspeglas i kommunens arbetsmarknad. Lika stor andel kvinnor som män bor och arbetar inom kommunen. Det är 40 VÄGPLAN Genväg Kaunisvaara Junosuando

41 dock betydligt fler män än kvinnor som pendlar till andra kommuner för att arbeta. Med ökat antal arbetstillfällen inom kommunen minskar behovet av att pendla till andra kommuner. Detta gynnar så väl kvinnor som män i Pajala kommun. Nya arbetstillfällen kan leda till inpendling från andra kommuner. För att ge ett jämställt transportsystem bör det vara möjligt att arbetspendla med kollektivtrafik, vilket inte är möjligt med nuvarande turtäthet. Det är en utmaning att beakta jämställdhet mellan män och kvinnor i förslag till en vägåtgärd. Sett ur ett genusperspektiv är det intressant att överväga om skillnaden i män och kvinnors transportbehov påverkas av vägens utformning och tillgång till t. ex. kollektivtrafik eller om det är skillnaden mellan män och kvinnors möjlighet att transportera sig (t. ex. den ekonomiska aspekten) som till viss del avgör skillnaden i transportbehov Hänsynsanalys Oskyddade trafikanter På väg 99 och 395 är åtgärder genomförda för att förbättra förhållandena för oskyddade trafikanter. Hastigheten på vägen varierar mellan 70 och 100 km/timmen och 60 km/timmen i vissa av byarna. Redan vid hastigheten 50 km/timme, finns stor risk för allvarliga olycksföljder vid olyckor mellan fordon och gående eller cyklister. Risk för olyckor vid passage av väg kvarstår. Åtgärder väster om Huhtanen tas fram i denna vägplan samt vägplan Junosuando by. Fordonstrafik Sidoområdena är åtgärdade på sträckan från Kaunisvaara till Huhtanen. Vägytan är åtgärdad, bullrande mitträfflor och siktröjning har ökat trafiksäkerheten. Så länge åtgärder inte är genomförda väster om Huhtanen finns följande problem. Skymmande häckar och träd finns på vissa håll och påverkar trafiksäkerheten negativt. I Junosuando finns problem med korsningar där det är dålig sikt, saknas vilplan samt där korsningsutformningen är otydlig. Det kan leda till korsningsolyckor. Ojämnheterna och sprickorna i beläggningen kan orsaka att fordon kränger vilket kan ge upphov till förslitningsskador på fordonsförarna. Förarens möjlighet att väja för hinder eller bromsa försämras av den dåliga beläggningen, särskilt i kombination med snö eller vattensamlingar. Skadorna på vägytan kan tillfälligt avleda förarens uppmärksamhet på övrig trafik. Klimatpåverkan av transportsystemet Trafiken samt drift och underhåll av vägnätet ger utsläpp av klimatpåverkande gaser. Hälsa och boendemiljö Trafiken kan orsaka bullerstörningar för boende i hus som ligger närmast vägen. Den tunga trafiken kommer att gå dygnet runt, vilket medför störningar även nattetid. Bullerskyddsåtgärder har utförts, men människor kan ändå uppleva störningar. I Junosuando har skyddsåtgärder gjorts i mindre omfattning än på resten av sträckan. Gång- och cykelbanor finns på vissa ställen i byarna. Trafiken påverkar ändå tryggheten i boendemiljöerna och möjligheten att på ett enkelt och säkert sätt röra sig i byarna längs vägen. Landskapets karaktär och värden Väg 99 och 884 går genom stora orörda våtmarker med höga naturvärden. Väg 395 går längs som har höga värden för landskapsbild, naturvård, kulturmiljö och friluftsliv. Den relativt höga trafikmängden på väg 99 och 395 orsakar en störningseffekt på fågelliv längs vägarna. Väg och trafik är också en barriär för vilt. Det finns relativt mycket älg inom utredningsområdet och dess influensområde, som medför risk för viltolyckor, särskilt vintertid. Den höga trafikintensiteten påverkar människors möjlighet att uppleva vägnära kultur-, frilufts- och rekreationsmiljöer. Tillgängligheten är dock god på stora delar av sträckan då parkeringsfickorna är många. Rennäringen Inom utredningsområdet finns goda förutsättningar för rennäring. Trafiken orsakar en barriäreffekt då främst väg 395, som har mycket trafik, korsar flyttleder och viktiga områden för rennäringen. Vinterbetande renhjordar passerar och uppehåller sig vid väg 395 vilket riskerar att orsaka viltolyckor. Det innebär förutom merarbete ett lidande för renen. Trafikmängden är också ett arbetsmiljöproblem för renskötarna. Oskyddade trafikanter Olycksrisken ökar för alla trafikslag när trafikmängderna ökar. Störst är risken för olyckor med allvarlig skadeföljd för de som går och cyklar längs vägen. I de byar där åtgärder genomförts för de oskyddade trafikanterna är förhållandena bättre än idag när de kan röra sig skilda från annan trafik. Riskerna ökar vid passage av vägen eftersom trafikmängderna ökat, främst med tung trafik. Fordonstrafik När malmtransporterna går för fullt ökar problem med trafiksäkerhet längs de befintliga allmänna vägarna, vilket framgår av förstudierna för väg 99 och väg 395. De problem som finns med korsningar mellan väg 395 och övriga vägar förvärras när trafikmängderna ökar. Risken för korsningsolyckor ökar. Den höga andelen tung trafik innebär också att risken ökar för allvarlig skadeföljd vid mötes- eller korsningsolyckor mellan tunga fordon och personbilar. Med en genväg förbättras trafiksäkerheten på de allmänna vägarna i influensområdet, eftersom trafikmängderna och främst andelen tung trafik kan minskas. Viss del av trafik för arbetspendling försvinner också från de befintliga allmänna vägarna. Genvägen bör planeras så att den är trafiksäker för den typ av trafik som ska vistas på vägen, i huvudsak lastbilar och personbilar. VÄGPLAN Genväg Kaunisvaara Junosuando 41

42 4. Beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsens beslutade den 2 april 2013 att vägprojektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kapitlet 5 miljöbalken, se bilaga 3. Beslutet grundas på: Projektets karaktäristiska egenskaper med särskild hänvisning till dess omfattning, i förening med andra exploateringar i området samt projektets nyttjande av mark, vatten och andra resurser. Projektets lokalisering med särskild hänvisning till den befintliga miljöns känslighet, bl a stora opåverkade våtmarker och områden som är skyddade enligt 7 kap. MB. De möjliga effekternas karaktäristiska egenskaper med särskilt hänvisning till effekternas varaktighet och uppträdande. 5. Förutsättningar för lokaliseringen Vid framtagning av lokaliseringsalternativ är det många aspekter som ska beaktas. I kapitel 1.3 och 1.4 beskrivs ändamålet och de projektmål som gäller för Genvägen och som legat till grund för tänkbara åtgärder och lokaliseringsalternativ. Funktionsanalysen i kapitel 3 är också en förutsättning för valet av åtgärder. I samrådsunderlaget beskrevs tänkbara åtgärder som presenterades enligt fyrstegsprincipen. I figur 5-1 redovisas tänkbara åtgärder enligt samrådsunderlaget översiktligt för steg 4 i fyrstegsprincipen, bygg nytt. Ett antal möjliga vägdragningar inom utredningsområdet redovisades som stråk. I öster finns en gemensam sträckning (gul pil) fram till området kring riksintresse för mineral Pellivuoma, där det är tänkbart med tre sydliga stråk (alternativ A, gröna pilar) och ett nordligt stråk (alternativ B, blå pil). Dessa stråk ligger till grund för de tänkbara alternativa lokaliseringar som beskrivs närmare i kommande avsnitt. Tänkbara åtgärder Förstudieområde Junosuando Isojärvi Pussujärvi Skyddszon planerade dagbrott Skyddszon med malmpotential Alternativ A Alternativ B Gemensam sträckning Anslutningsalternativ Jämförelsealternativ Kurvrätning Stigningsfält Riksintresse kulturmiljö Natura 2000 Natura 2000 vatten Riksintresse mineral Myrskyddsplan Riksintresse rennäring Riksintresse väg 0 3 km Tornefors Piipiönsaari Tornefors 395 Kangos Huhtanen Lovikka Kärnområde Lovikka Lainioälven Kärnområde Laurikkavaara Petäjävaara Torne- och Kalix älvsystem Ainettijoki Palokorva Laurikkavaara Tervavuoma Kärnområde Lainioälven Tuppijärvi Ainettijärvi Antinrova Yli-Liekojärvi Poikurijärvi Poitajavaara Poitajarova Pellijärvi Siikajärvi Puukkojärvi Lompolojärvi Lompolovaara Pellirova Pahturijärvi Kaitajärvi Käymäjärvi Käymäjärvi Lompolojoki Pellijoki Käymävaara 884 Käymäjoki Toravaara Kursujärvi Sammakkovaara Sammakkojärvi Tervajoki Salmijärvet Vännijänkkäjupukka Anttis Peräjävaara Juhonpieti Pellivuoma Kärnområde Siikavaara 884 Kärnområde Käymäjärvi Figur 5-1 Karta Tänkbara åtgärder, alternativen redovisas schematiskt som stråk, enligt samrådsunderlaget. Lantmäteriet MS 2009/ Metod Med utgångspunkt från samrådsunderlaget har tänkbara åtgärder eller stråk granskats och analyserats med avseende på lokalisering och utbredning. Detta innebär att stråken vidareutvecklats och justerats till korridorer i samrådshandlingen. Samråd och underhandskontakter har bidragit till bedömningen. Därefter har linjestudier genomförts i de aktuella korridorena för att kunna säkerställa att det finns möjliga tekniska lösningar 395 Kokkovuoma Vännijänkkä Kaunisjoki Tervajoki Sahavaara Suksijoki Tapuli Autio Kaunisvaara Sahavaara Suksivaara 99 Aihkivinsa inom korridoren, samt för att ta fram tillräckligt bra underlag för konsekvensbeskrivning och kostnadsberäkning. 983 Kaunisjärvi Järvenvinsa Olika överväganden har gjorts i samband med att lokaliseringsalternativ eller korridorer tagits fram. Hänsyn har exempelvis tagits till topografi, markförhållanden, hinder och allmänna intressen. Paj 42 VÄGPLAN Genväg Kaunisvaara -Junosuando

43 5.2. Alternativgenerering Inom utredningsområdet för Genvägen måste en avvägning ske mellan intrång i områden som är viktiga för rennäringen, områden som har höga naturvärden och intrång i gruvverksamhetens intressen. Inom utredningsområdet för Genvägen finns även stora myrmarker att ta hänsyn till. Ändamålet för projektet har legat till grund för utformningen av korridorer samt lokaliseringsalternativ i korridorerna, se figur De korridorer som utreds har utformats för att minimera intrång i skyddsvärda miljöer samt ge så goda byggnadstekniska förutsättningar som möjligt. De Natura 2000-områden som dessutom är naturreservat samt är opåverkade av allmänna vägar har lämnats utanför korridorerna. Det gäller Tervavuoma samt Tervajoki. Höjdpartierna norr om byn Käymäjärvi har valts bort eftersom de skulle ge branta lutningar på vägen, vilket är negativt för den tunga trafiken. Området kring byn Käymäjärvi har uteslutits för att säkerställa en fortsatt attraktiv boendemiljö i byn. Skyddszonen kring det dagbrott som är i drift samt de planerade dagbrotten har lämnats utanför, eftersom det innebär risk för personskador att vistas inom detta område. Skyddsvärda områden som påverkas av korridorer De orter som finns längs väg 99 och väg 395 påverkas redan idag av malmtransporter och ingår i utredningsalternativen. Natura 2000-området Torne och Kalix älvsystem, samt Jupukka och Vännänjänki är redan påverkade av väg 99 och väg 395. Riksintressen för rennäring, naturvård, samt friluftsliv påverkas av korridorerna. Det har inte varit möjligt att utforma alternativ med utgångspunkt från ändamålet för vägen, utan att påverka dessa riksintressen. Riksintresse kulturmiljö Palokorva kan komma att påverkas av alternativ i utredningen. Riksintresset för kulturmiljö Tornefors har en utbredning som sträcker sig över befintlig väg 395, men värdet som är utpekat ligger öster om vägen. Korridorerna har begränsats till det östra vägdiket, för att inte gå över de fornlämingar som finns registrerade, se figur på nästa sida. Avgränsning av miljöaspekter Under alternativgenereringen har alla kända miljöförhållanden i området som beskrivs i kapitel 2 beaktats. I ett komplext projekt som detta kan ingen miljöaspekt avgränsas bort i ett tidigt skede Tärendöälven Junosuando Isojärvi Pussujärvi Tornefors Alternativ Utredningsområde Korridorgränser Alternativ Nord-Nord Alternativ Nord-Syd Alternativ Mitt Alternativ Syd Alternativ Befintlig väg 0 4 km 395 Lovikka Kangos Piipiönsaari Huhtanen Lainioälven Petäjävaara Figur Översiktskarta lokaliseringsalternativ Genvägen. Lantmäteriet MS 2009/09632 Ainettijoki Tuppijärvi Laurikkavaara Ainettijärvi Anttis Yli-Liekojärvi Antinrova Lompolovaara Pellijärvi Poikurijärvi Poitajavaara Poitajarova Siikajärvi Vid bedömningen av alternativens konsekvenser kan det däremot hända att inte alla miljöaspekter behöver beskrivas för varje alternativ, ifall man vid utformningen av korridoren undvikit att beröra områden med vissa utpekade värden. Konsekvensbedömningen inriktas på alternativskiljande konsekvenser och sådana som har betydelse för val av alternativ. I första hand har aspekter som är viktiga för att de aktuella nationella miljömålen ska nås belyst (kap 1.4). Även rennäringen är ett allmänt intresse Puukkojärvi Lompolojärvi Pahturijärvi Pellirova Pellivuoma Pellijoki Kaitajärvi Käymävaara Käymäjärvi Käymäjärvi Lompolojoki 884 Peräjävaara Toravaara Käymäjoki Kursujärvi Sammakkovaara Sammakkojärvi Tervajoki Fokus när det gäller natur- och kulturvärden samt biologisk mångfald har varit på områden med nationellt och regionalt höga värden. Naturmiljöer med höga naturvärden kan även förväntas hysa miljöer för hotade eller skyddade arter. I senare skede kommer mer detaljerade beskrivningar att göras inom den valda korridoren. Inom den breda korridoren kan exempelvis finnas mindre livsmiljöer för arter som har ett starkt skydd vilket kan vara avgörande för senare linjeval. Kaunisjoki Salmijärvet Juhonpieti Suksijoki Vännijänkkäjupukka Erkheikki Kaunisvaara Sahavaara 99 Suksivaara Autio Tapuli Kaunisjärvi Aihkivinsa Järvenvinsa 983 Käry Pajala 43

44 44 Tornefors Detaljkarta Tornefors Korridorgränser Riksintresse kulturmiljö Forn/kulturlämning yta m Riksintresse Tornefors RAÄ Junosuando 2 och 182 Figur Vid Riksintresse Tornefors är korridoren avgränsad till det östra vägdiket för att inte gå över de registrerade fornlämningarna som ligger öster om väg 395. Lantmäteriet, dnr / Trafikteknisk standard I de alternativ för ny- eller ombyggnad som föreslås i denna samrådshandling gäller följande trafiktekniska standard. Alternativen projekteras för en referenshastighet 100 km/h utanför bebyggelse. I bebyggelse varierar hastigheten mellan 60 och 80 km/h. I tätort där mål för trafiksäkerhet eller attraktiv boendemiljö inte kan uppnås på annat sätt kan det bli aktuellt med hastighet 40 km/h på kortare sträckor. Vägbredd föreslås vara 8 meter belagd bredd, på de sträckor där malmtransporter ska ske permanent. Sträckor där malmtransporter sker tillfälligt föreslås vara 7,5 m breda. Avsteg kan komma att ske vid bebyggelse för att minska intrång på enskilda fastigheter. Ingen mittseparering föreslås men mittlinje med bullrande effekt. Avsteg från detta görs inom ett område av 100 meter från närmaste bebyggelse. För nybyggnad av väg med referenshastighet 100 km/h gäller att minsta godtagbara radie för horisontalkurva är 500 m medan det är önskvärt att ha radie 700 m. Minsta godtagbara radie för vertikalkurva är 4500 m men det är önskvärt att radien är 9000 m. Minsta godtagbara lutning är 0,5 %, största godtagbara lutning är 8 % och det är inte önskvärt att ha större lutning än 6 %. Tunga transporter är mer känsliga för kraftiga lutningar än annan fordonstrafik. I tätort föreslås att oskyddade trafikanter avskiljs från malmtransporter på gång- och cykelbana eller friliggande gång- och cykelväg. I småorter och byar kan det vara aktuellt med gångoch cykelbana eller breda vägrenar (0,75 meter på vardera sidan vägen.) Korsningar utformas som plankorsningar med vänstersvängande körfält. På väg där malmtransporter trafikerar stadigvarande föreslås ramper för högersvängande trafik i korsningar där utrymme finns, för att minska antalet start och stopp. VÄGPLAN Genväg Kaunisvaara -Junosuando 5.4. Trafik Trafikomfördelning vid Genväg Följande trafik antas välja Genvägen eftersom den ger kortare reslängd och -tid samt är trafiksäkrare. Malmtransporterna mellan Kaunisvaara och Junosuando. Arbetspendlare mellan Kaunisvaara och Junosuando, samt beroende på sträckning, orter öster och väster om Junosuando. Servicetrafik till gruvverksamheten som kommer från väster (Kiruna etc.) Övrig trafik som får en genare väg, till målpunkter längs väg 395 eller väg 99. Om en Genväg anläggs antas den avlasta det övriga allmänna vägsystemet med cirka 700 fordon per dygn (årsmedeldygnstrafik, ÅDT) varav cirka 450 är lastbilar. Antalet fordon kan variera med ca 10 % beroende på var genvägen ansluts och en bedömning är att fler fordon väljer Genvägen desto längre österut den ansluter mot väg 395. På befintlig väg blir då trafikmängderna på väg 99 ca 1900 fordon/dygn varav 70 fordon är tung trafik. På väg 395 öster om Junosuando blir trafikmängderna som mest ca 950 fordon varav 100 fordon är tung trafik Vägens funktion i transportsystemet Genvägens nysträckning mellan Kaunisvaara och Junosuando skulle medföra ny infrastruktur och därmed nya funktioner i transportsystemet. Den kopplar samman befintliga och planerade gruvområden vid Kaunisvaara och Pellivuoma med Junosuando, samt befintligt vägsystem, väg 395 och väg 99. Genvägen utgör därmed en möjlig omledningsväg för väg 395, sträckan Junosuando-Autio. Detta ökar robustheten för transportsystemet i området, genom att erbjuda alternativa färdvägar i händelse av olycka eller miljörelaterade störningar. Sträckningen möjliggör framtida kopplingar mellan gruvområdet Pellivuoma och väg 394 vid Anttis/Anttirova för att ytterligare öka tillgänglighet och robusthet för området i nord-sydlig riktning. Pajala tätort påverkas inte nämnvärt av om Genvägen byggs, förutom den ökade tillförlitligheten för transporter och resande till orter väster om tätorten.

45 5.6. Gestaltningsprinciper De principer som beskrivs är under lokaliseringsstudieskedet av en mer storskalig karaktär och handlar till stor del om vägens övergripande placering i landskapet. I nästa skede ska dessa principer fördjupas och bli mer detaljerade och småskaliga. Vägens placering ska samspela med rumsliga samband och ta stöd i landskapets former. I området är landskapsrummen på vissa håll tydliga och utgörs av stora skogsklädda höjder med nordväst-sydostlig riktning med vidsträckta våtmarker däremellan. Andra delar av området utgörs av större sammanhängande skogsområden och höjder utan tydliga riktningar. Samspelet innebär här att vägen placeras så att den följer landskapets former, att den följer höjdkurvor och anpassas mjukt längs de högre, fastare partierna av landskapet. Därmed skapas förutsättningar för utblickar över omgivande landskap. Vägen placeras där det är möjligt längs gränserna för de olika landskapsrummen, exempelvis i kanten av de skogsklädda höjderna. I de låglänta områdena placeras vägen lågt och mjukt, med stöd i landskapets naturliga gränser, exempelvis skogs- eller höjdpartier. Undvik att dra vägen rakt genom öppna låglänta landskapsrum, då detta ger stor fragmentering och stora barriäreffekter. Vägens visuella påverkan blir mer påtaglig i öppna landskapsrum än i slutna, exempelvis där vägen omges av skog. Undvik omfattande skärningar och bankar eftersom dessa bryter mot landskapets former och försämrar både betraktarens och trafikantens upplevelse av vägen. Genom medveten anpassning kan terrängingreppen begränsas. Där bankar och skärningar ändå kommer att bli nödvändiga utformas dessa medvetet. Överskottsmassor används för att formge marken närmast vägen. Vägens form och placering ska ge trafikanten ett varierande uttryck, där trafikanten kan få en god förståelse för det landskap man färdas genom. Skapa god visuell ledning genom att; Ta vara på utblickar och landmärken i områden Placera vägen mjukt genom landskapet i samklang med terrängen och i skala som följer landskapet Ta fäste i landmärken, exempelvis karaktäristiska bergshöjder och utblickar mot samhällen när vägen placeras. I vägens riktning och form anvisa om vad som kan förväntas bortom det trafikanten ser. Olika perspektiv: Den visuella upplevelsen av en väg i landskapet kan sägas ha två olika perspektiv. Trafikantperspektivet: Trafikantperspektivet utgår från hur vägen och det omgivande landskapet uppfattas av den som färdas på vägen. En omväxlande miljö med öppna och slutna partier i landskapet samt god orienterbarhet där utblickar och landmärken talar om var man befinner sig är viktiga faktorer för estetisk upplevelse och förståelse för landskapet likväl som för trafiksäkerhet. Trafikantens upplevelse av landskapet påverkas även av fordonets hastighet. Ju högre hastighet desto snävare synfält, vilket innebär att vägens närområde hamnar i blickfånget medan det som ligger längre bort passerar obemärkt. Åskådarperspektivet: Vägen och dess anläggningar uppfattas också av andra än trafikanter, nämligen personer som vistas inom vägens påverkansområde. Hur dessa personer uppfattar vägen brukar beskrivas som ett åskådarperspektiv. Påverkan på natur- och kulturmiljö kan ingå i åskådarperspektivet, liksom påverkan på rekreation och friluftsliv. Därför är det viktigt att veta hur ett område används: stråk och målpunkter, lokal orienterbarhet, befintliga natur- och kulturvärden och andra eventuella värden av estetisk eller symbolisk betydelse. Vägens placering i landskapet påverkar den visuella upplevelsen både från ett trafikant- och ett åskådarperspektiv. Ur åskådarperspektivet kan en väg utgöra en visuell barriär. Barriäreffekterna av en väg är i regel större vid en storskalig väg med höga hastigheter. Den visuella upplevelsen av en väg i landskapet ur detta perspektiv påverkas också av hur trafikerad en väg är. En tungt trafikerad väg dominerar landskapet i högre grad än en väg med låg trafikintensitet, både visuellt men även med ljud och dofter. I de olika alternativen finns dels förslag som innebär nya broar i helt nya lägen men också broar längs befintlig väg som behöver bytas ut. Broarna som föreslås ska generellt utformas på så sätt att den harmoniserar och underordnar sig landskapet. Där det är motiverat ska en strandremsa finnas under bron så att möjlighet ges att passera till fots. För broar i helt nya lägen (för alternativ Genvägen men även alternativ befintlig vid Autio) är det eftersträvansvärt att bron och vägen samspelar så att trafikanten inte möter bron rakt framifrån utan att bron aviseras från håll genom att utgöra ett landmärke, synligt från vägen. I Autio är landskapet delvis öppet odlingslandskap och placeringen är viktig ur gestaltningssynpunkt och behöver studeras närmare i nästa skede. Vägarkitekturens betydelse för landskapsbilden: När en ny väg ska dras genom ett av människan obebyggt landskap är gestaltningen av vägen helt avgörande för vägens påverkan på landskapsbilden. Områden är olika känsliga för intrång beroende på hur landskapet ser ut, topografiskt och rumsligt. Stora kontraster kan bli brutala när känsliga natur- och kulturmiljöer berörs. Vid sidan av de rent visuella aspekterna finns självklart andra aspekter som gör natur- och kulturmiljöer känsliga för det ingrepp som en ny väg utgör. Hur vägen dras genom landskapet, hur den utformas i plan och profil, hur rumsligheter och känsliga miljöer i vägens närhet behandlas är viktiga aspekter för landskapsbilden. Äldre vägar i landsbygd upplevs ofta som en naturlig del av landskapet, de slingrar sig fram och följer landskapets former, men är ofta formade enligt andra principer än de som råder i dagens vägbyggande. Moderna vägar av idag tar större plats och linjeföringen är ofta anpassade till högre hastigheter, vilket gör dem rakare och bredare. Moderna vägar är också i högre grad byggda för fordonstrafik och inte för oskyddade trafikanter, vilket bidrar till att moderna bilvägar utgör barriärer i högre grad än äldre smalare vägar med lägre hastigheter. Huruvida en ny väg är ett välkommet tillskott för landskapsbilden eller förfular naturmiljön är en subjektiv bedömning. Faktorer som viken typ av väg som ska byggas, för vilka hastigheter samt om man ser till trafikantens eller åskådarens perspektiv påverkar svaret. Byggda element i vägmiljön, exempelvis broar är en annan faktor som påverkar landskapsbilden. Broar är ofta synliga från långt håll. Även här är utförandet, gestaltningen avgörande för om bron kommer att betraktas som ett tillskott i landskapsbilden eller som störande för intrycket. Placering och dimensionering är viktiga faktorer för att bron inte ska bryta av och förfula. 45

46 Lokaliseringsalternativ 6. Alternativa lokaliseringar De alternativa lokaliseringar som tagits fram inom utredningsområdet redovisas här tillsammans med ett nollalternativ och alternativ befintlig väg. För lokaliseringsalternativen, inom utredningsområdet, presenteras en jämförelse mellan alternativen vad gäller bland annat väglängd mellan en gemensam startpunkt längs väg 99, söder om Kaunisvaara, och en gemensam slutpunkt väster om Junosuando. Dessa jämförelser gällande väglängd, vägförkortning och andel nybyggd väg redovisas i figur Av figuren framgår att Genvägens nordliga alternativ ger den största vägförkortningen, medan alternativ Mitt och Syd kräver kortast sträcka nybyggd väg. Lokaliseringsalternativ Färdsträcka km Minsta horisontalradie Varav befintlig väg km Varav nybyggd väg km Minsta vertikalradie Färdförkortning km Nollalternativ Alt. Befintlig väg Alt. Nord-Nord Alt. Nord-Syd Alt. Mitt Alt. Syd Figur 6-1 Tabell med jämförelser av färdsträcka mellan lokaliseringsalternativ, befintlig väg och nollalternativ. Maximal lutning Alt. Nord-Nord ,2 % Alt. Nord-Syd ,2 % Alt. Mitt ,4 % Alt. Syd ,2 % Figur Tabell med jämförelser av minsta horisontal- samt vertikalradie och maximal lutning för Genvägsalternativen Nollalternativet Nollalternativet, som är ett jämförelsealternativ, innebär att malmtransporterna fortsätter trafikera väg 99 och väg 395 och att endast normal drift och underhåll utförs. Förutsättningarna beskrivs i kapitel 2, med förväntad trafik och de åtgärder på vägarna samt bullerskyddsåtgärder som planeras vara genomförda till år Vägen kommer inte att hålla, vilket innebär att efter några år kommer väg 395 vara ofarbar väster om Huhtanen. I konsekvensbeskrivningarna, kapitel 7, jämförs föreslagna vägkorridorer med nollalternativet. Nollalternativet innebär att de problem som beskrivs i kapitel 2 och 3 kommer att kvarstå och på sikt eventuellt försämras Alternativ Befintlig väg I detta alternativ går malmtransporterna på befintlig väg 99 och väg 395 från Kaunisvaara och vidare förbi Junosuando till Svappavaara under överskådlig tid. Se figur Alternativet innebär att fullständiga bärighets- och breddningsåtgärder genomförs på den befintliga vägen. Vägarna breddas till åtta meter. Vägarna går genom en rad byar, liksom riksintressen och Natura 2000-områden. Vilka byar som berörs beskrivs närmare under befintliga förhållanden i kapitel 2. En bro i nytt läge intill befintlig bro anläggs över Torne älv vid Autio. Lämpliga brolägen kan var intill befintlig bro eller ca 1 km uppströms befintlig bro. Det senare broläget ger möjlighet till förändring av sträckningen för väg 99 till en bättre linjeföringsstandard. Brolängden kan bli upp till 250 m beroende på val av lokalisering. Omfattande gång- och cykelåtgärder, trafiksäkerhetsåtgärder samt bulleråtgärder genomförs i byarna. I Anttis genomförs åtgärder för att minska risk för översvämning. Det kan ske genom att åtgärder sker på befintlig väg i form av trummor eller en brolösning. Det kan även ske genom att en förbifart anläggs vid Anttis. Alternativet medför att nya vägplaner behöver upprättas framledes, när vägen inte håller längre, för väg 99 Kaunisvaara- Autio, samt väg 395 mellan Autio och Palokorva. Val av åtgärd för sträckan från Palokorva till strax väster om Tornefors sker i denna vägplan Genvägen Detta alternativ innebär anläggande av en ny vägsträckning, kallad Genvägen. Inom utredningsområdet för Genvägen har olika lokaliseringsalternativ studerats, se figur Även väglinjer har studerats inom alternativen. För samtliga korridorer är det möjligt att uppfylla kraven för nybyggnad av väg med referenshastigheten 100 km/h, se figur Påverkan på befintlig väg Inget alternativ för Genvägen medför förändring av de arbetsplaner och vägplaner som tas fram för sträckan Kaunisvaara- Palokorva. Val av åtgärd för sträckan från Palokorva till strax väster om Tornefors sker i denna vägplan. Beroende på val av sträckning för Genvägen breddas vägen till 7,5 meter eller 8 meter. Den bredare vägsektionen gäller sträckor på väg 395 där malmtransporter kommer att gå kontinuerligt. Då förstärks vägen för att malmtransporter ska trafikera den under överskådlig tid. Den smalare vägsektionen gäller sträckor där malmtransporterna går tillfälligt till dess att de flyttas över på Genvägen. Gemensam sträckning Alla alternativ utgår från väg 99 söder om Sahavaara i en gemensam korridor. Inom korridoren finns möjlighet att bygga väg söder eller norr om Salmijärvet. Detsamma gäller vid berget Sammakkovaara, där det på östsluttningen finns ett planerat naturreservat, som inte ingår i vägkorridoren. Alternativ Nord Alternativet har gemensam sträckning med alternativ Mitt fram till vattendraget Lompolojoki. Alternativet viker av norr om Pellijärvi. Strax efter passage över Ainettijoki delas korridoren upp i alternativ Nord-Nord och alternativ Nord-Syd. Alternativ Nord -Nord Alternativet passerar berget Petäjävaara och korsar därefter Lainio älv på en ca 220 m lång bro. Korridoren går sedan antingen längs befintlig väg 886 till Junosuando eller i en sträcka väster om väg 886 och ansluter till väg 395 väster om Junosuando. Bron över för väg 886 måste åtgärdas. Passeras Torne älv väster om Junosuando medför det en ny ca 470 m lång bro. 46 VÄGPLAN Genväg Kaunisvaara -Junosuando

47 Alternativet fortsätter sedan på befintlig väg. Från Palokorva fram till utredningsområdet för Vägplan Junosuando by breddas väg 395 till 7,5 m och förstärks för tillfälliga malmtransporter. Resterande del av väg 395 åtgärdas inom Vägplan Junosuando by. Alternativ Nord -Syd Alternativet följer vattendraget Ainettijoki västerut och korsar Lainioälven på en 290 m lång bro. Alternativet går över Piipiönsaari och korsar sedan på en 260 m lång bro, för att ansluta till väg 395 vid Tornefors. Alternativet fortsätter sedan på befintlig väg. Från Palokorva fram till utredningsområdet för Vägplan Junosuando by breddas väg 395 till 7,5 m och förstärks för tillfälliga malmtransporter. Resterande del av väg 395 åtgärdas inom Vägplan Junosuando by. Alternativ Mitt Alternativet korsar väg 884 (mot Käymäjärvi). Alternativet korsar Käymäjoki och forsätter västerut längs med vattendraget Lompolojoki som korsas. Korridoren går norr om skyddszonen för det planerade dagbrottet i Pellivuoma. Väster om Pellirova viker korridoren söderut och passerar söder om Pellijärvi och Poikurijärvi. Därefter går korridoren västerut, korsar Torne älv på en ca 260 m lång bro och ansluter till väg 395 norr om Huhtanen. Alternativet ansluter till väg 395 i en plankorsning och fortsätter sedan på befintlig väg, vilket medför att befintlig väg breddas till 8 meter och förstärks från Palokorva fram till utredningsområet för Vägplan Junosuando by. Resterande del av väg 395 åtgärdas inom Vägplan Junosuando by. Alternativ Syd Alternativet fortsätter söderut och korsar väg 884 (mot Käymäjärvi) och Käymäjoki samt Lompolojoki. Korridoren fortsätter söder om skyddszonen för det planerade dagbrottet i Pellivuoma och korsar Pellijoki. Därefter fortsätter korridoren västerut mellan berget Poitajavaara och Poitajarova. Alternativet passerar sjön Tuppijärvi, korsar Torne älv på en ca 250 m lång bro och ansluter sedan till väg 395 norr om Huhtanen. Alternativet ansluter till väg 395 i en plankorsning och fortsätter sedan på befintlig väg, vilket medför att befintlig väg breddas till 8 meter och förstärks från Palokorva fram till utredningsområet för Vägplan Junosuando by. Resterande del av väg 395 åtgärdas inom Vägplan Junosuando by Översiktliga geotekniska undersökningar Översiktliga geotekniska undersökningar har utförts under vintersäsongen 2013 med så kallad manuell sticksondering för bedömning av torvdjup på myrar. Provtagningspunkterna har valts att utföras vid intressanta passager av myrområden med hänsyn till utformade korridorer. Utifrån de utförda sticksonderingarna har en översiktlig georådskarta tagits fram för de olika korridorsalternativen. Denna utgår från existerande jordartskarta där myrområden klassificerats i tre olika klasser, se faktarutor på nästa uppslag. Jordartskartan redovisar en schematisk bild och vissa skillnader kan förekomma mot verkliga förhållanden på detaljnivå. Dock ger den en tydlig och översiktlig bild över geotekniska förhållanden i utredningsområdet, se figur Områdesspecifika beskrivningar I georådskartan har områden markerats där grundläggningsförutsättningarna bedöms som mer problematiska. Dessa beskrivs separat nedan utifrån numrering i figur Område 1 Salmijärvet Området består av vidsträckta och till stora delar öppna myrar med fläckvis beväxning och angränsar till fyra mindre sjöar (Salmijärvet). Området bedöms som väldigt blött och torvdjupen är mellan 3-6 meter. Vid sticksonderingar har i extremfall noterats stopp i fastare jordar på upp mot 7,5 meters djup (lös friktionsjord underlagrar torven). Det markerade området bör helt och hållet undvikas vid eventuell nydragning av väg då det bedöms som mycket kostnadsdrivande med hänsyn till byggnadstekniska aspekter. En dragning av vägen norr om detta område bör utföras samt även utredas möjlighet att skära in något i det skyddsområde som tagits hänsyn för, avseende framtida gruvdrift i Sahavaara, ytterligare norr om aktuell korridorsgräns. Område 2 Lompolojoki/Pellivuoma Området utgörs av en vidsträckt myr som delvis följer Lompolojoki. Området smalnar av i den norra delen upp mot Lompolovaara och är bredare mot Pellirova. I den norra delen har mycket stora torvdjup noterats mot Lompolojoki, ca 4-8 meter. Dock varierar torvmäktigheten relativt mycket på kort sträcka och en mer detaljerad undersökning måste göras innan slutligt val av väglinje. I områdets södra delar är torvdjupet mer ringa, ca 3-4 meter. Dock är området bredare och längre passage över myr krävs. I södra delen passeras ett antal partier med tätare skog av varierad storlek. Det finns även en viss möjlighet att förlägga väglinjen över moränformationer där marken utgörs av fastmark för att på så vis minimera passage över myr med stora torvmäktigheter. En sådan formation finns i områdets centrala del. Inom området förekommer mark som med hänsyn till byggnadstekniska aspekter är något till mycket kostnadsdrivande. Och det finns även möjlighet till en mer gynnsam dragning av väglinjen. Område 3 Myr syd om Petäjävaara Området ligger mellan två fastmarkspartier (moränformationer) som höjer sig upp något från angränsande myr. Västerut angränsar ett omfattande och vidsträckt myrområde som är glest bevuxet. Lokalt förekommer stora torvmäktigheter i anknytning till något som ser ut att vara en gammal bäckfåra som fyllts upp. En avgränsning av dessa djupa torvmäktigheter har inte kunnat göras i detta skede. Sticksonderingarna har som djupast nått till 4,5-6 meter och närmare fastmarkspartierna där myren är glest bevuxen av tall är det grundare, ca 2-3 meter. Vid en eventuell nydragning av väg genom området skall i detta skede förutsättas en viss fördyrning av anläggningskostnaderna på en kortare sträcka, ca 50 meter. Vid mer detaljerade undersökningar kan det dock finnas alternativa dragningar som minimerar denna kostnadsdrivande passage. Område 4 Myr norr om Karhujärvi Området utgörs av ett utpräglat moränbacklandskap med stora variationer i terrängen. Mindre myrar och sjöar ligger mellan åsliknande formationer av morän och i aktuellt område har konstaterats stora mäktigheter på torven vid dessa myrar. Sticksonderingen har konstaterat mäktigheter på 4-5,5 meter med lös torv och blöta förhållanden. Området bör därför undvikas och det finns goda möjligheter att lyfta upp väglinjen på fastmark längs det höjdparti av morän som finns norr om myren. Därför behöver inte området anses som kostnadsdrivande. 47

48 Figur Georådskarta Genvägen. SGU dnr /2010, Lantmäteriet MS 2009/ VÄGPLAN Genväg Kaunisvaara -Junosuando

49 Normal myr (gulmarkerad) Inom dessa områden bedöms relativt goda grundläggningsförutsättningar råda, torvdjupen är mellan ca 0-3 meter. Merparten av myrarna inom området utgörs av denna kategori. Grundläggning av väg kan utföras genom konventionell schakt av torv ner till fast mark (morän). Återfyllning med sprängsten utförs till ursprunglig myrs överyta, därefter överbyggnad enligt dimensionering. Undantagsvis kan problematik med stora mängder vatten förekomma inom dessa områden som riskerar att fördyra förstärkningsarbetet. Grundläggning av väg inom dessa områden bedöms generellt ej vara kostnadsdrivande. Svår myr (orangemarkerad) Inom dessa områden bedöms svåra grundläggningsförutsättningar råda, torvdjupen är mellan ca 3-4,5 meter och oftast föreligger blöta, närmast sjöliknande förhållanden. Grundläggning av väg kan troligen utföras genom konventionell schakt av torv ner till fast mark (morän). Återfyllning med sprängsten utförs till ursprunglig myrs överyta, därefter överbyggnad enligt dimensionering. I dessa områden skall speciella åtgärder för hantering av vatten förutsättas vilket med största sannolikhet kommer att fördyra förstärkningsarbeten. Inom vissa delar med denna typ av myr kan det bli aktuellt med alternativa förstärkningsåtgärder, så som nedpressning med överlast, träpålning eller liknande. Grundläggning av väg inom dessa områden bedöms generellt vara något kostnadsdrivande. Mycket svår myr (rödmarkerad) Inom dessa områden bedöms mycket svåra grundläggningsförutsättningar råda. Torvdjupen är över 4,5 meter, upp mot 7-8 meter som mest och nästintill uteslutande föreligger blöta, närmast sjöliknande förhållanden. Grundläggning av väg bedöms ej kunna utföras genom konventionell schakt av torv och alternativa förstärkningsåtgärder förordas så som nedpressning som kombineras med överlast (liggtid på överlast 6-12 månader). Andra alternativa förstärkningsmetoder kan vara pålning (trä- eller betongpålning) eller stabilisering av torv med olika inblandningsmedel. I dessa områden skall även speciella åtgärder för hantering av vatten förutsättas vilket med största sannolikhet kommer att fördyra förstärkningsarbeten. Grundläggning av väg inom dessa områden bedöms generellt vara mycket kostnadsdrivande och dragning av väg genom dessa områden bör undvikas i de fall det går. Grundläggning av väg inom dessa områden bedöms generellt vara något kostnadsdrivande. Område 5 Myr syd om Ainettijoki vid Oravamaa Området utgörs av delvis öppen och bevuxen myr, norr om området slingrar sig Ainettijoki fram. Området antas vara blött och därför något svårt att passera med en eventuell väglinje. Sticksonderingar har konstaterat mäktigheter som mest ca 3 meter med lös torv. Området anses därigenom som något kostnadsdrivande (svår myr) på grund av vattenproblematik vid schakter. Mer detaljerad undersökning i senare skede och förskjutning av väglinjen kan möjligen minimera merkostnaderna för passage över sträckan. Område 6 Puthaanvuoma/Piipiönsaari Området utgörs av stora, sammanhängande och till stor del öppna myrområden. Moränformationer förekommer liknande öar i landskapet och sticker upp ett antal meter från omgivande myr. Dessa fastmarkspartier bör följas med en eventuell väglinje för att undvika och minimera passage över myr. Sticksonderingar som utförts på myrar har i vissa fall konstaterat torvmäktigheter på upp mot 4,5 meter i de södra delarna av korridoren. Det finns dock goda förutsättningar att hitta en väglinje som minimerar schaktmängden av torv och som löper fram mellan fastmarkspartier av morän i de norra delarna av korridoren. Vid rätt linjeföring bedöms inte området vara kostnadsdrivande för anläggandet av ny väg. Område 7 Myr sydost om Poikurijärvi Området utgörs av en större, öppen myr med sparsam beväxning. Befintlig skogsbilsväg löper på fastmark sydost om myren och även eventuell ny väglinje bör skjutas åt detta håll och följa befintlig väg. Sticksonderingar ute på myren har konstaterat torvmäktigheter på 3-5 meter och blöta förhållanden. Vid kanten mot fastmark avtar torvmäktigheten drastiskt och är ca 1-2 meter. Väglinjen bör tryckas in mot befintlig skogsbilväg och skyddszonsgränsen för Pellivuoma gruvområde. Kan myrpassage undvikas bedöms delsträckan ej vara kostnadsdrivande. Område 8 Myr väst om Poitajavaara Området utgörs av en stor, vidsträckt myr som är sparsamt bevuxen med mindre tall. Myren angränsar norrut till ett blötmarksområde som liknar mer en sjö. Mycket blöta förhållanden antas förekomma i de norra delarna av korridoren, vilka bör undvikas. Sticksonderingar som utförts konstaterar torvmäktighet på 3-4 meter. Dock antas ännu större djup förekomma i områdets norra delar. I de södra delarna är torvmäktigheten betydligt mindre och generellt 1,5-3 meter Område 9 Siikavaara mot Roanpää Området utgörs av lokalt öppen myr med omkringliggande tallbevuxen myr. I öst finns en utpräglad moränformation (drumlin) med rösberg i dagen som höjer sig några tiotal meter över myren. Enbart enstaka sticksonderingar har utförts där väglinjen faller från moränformationen ner på myr och en mäktighet på ca 4 meter med lös torv har konstaterats. En utökad undersökning bör genomföras för att kunna hitta möjliga passager med mindre torvdjup. Dock bedöms sträckan med större torvmäktigheter vara begränsad och därigenom endast något kostnadsdrivande. En något mer nordlig dragning ( meter) av väglinjen bedöms i detta skede mer gynnsam ur byggnadstekniskt hänseende. Område 10 Myr ost om Marjamännikkö Området utgörs av ett antal myrar mellan moränformationer som lokalt är mycket blöta och skär tvärs genom korridoren vilket gör det svårt att undvika. Sticksonderingar i området har konstaterat torvmäktigheter på 3-5 meter. Till senare skede bör en utökad inventering/ undersökning göras av myrens utbredning för att hitta mest gynnsamma läget för väglinjen. Området ses som något till mycket kostnadsdrivande. Område 11 Myr sydväst om Marjamännikkö Området utgörs av en mindre lokal myr intill ett höjdparti med berg i dagen. Sticksondering har utförts i ett fåtal punkter på myren. I de nordligare delarna är torvdjupet ner mot 3 meter men grundare i dess södra delar, ca 2 meter. Området bedöms ej som kostnadsdrivande då torvdjupen är relativt grunda och goda möjligheter finns att hitta ett läge för väglinjen som minimerar utskiftningsarbeten. Område 12 Isolehonvuoma väst om Pelijoki Området utgör början av ett större myrområde (Isolehonvuoma) som förbinds med Pellijoki. Myren är till stora delar öppen och där beväxning existerar består den av gles tall. Myren skär tvärs genom korridoren. 49

50 Sticksonderingen konstaterar mäktigheter på 2 till 3,5 meter med lös torv. I områdets västra delar är torvmäktigheten större än i dess östra delar. Området bedöms som något kostnadsdrivande ur ett byggnadstekniskt hänseende och kan vara svårt att undvika. Mer detaljerad inventering bör göras för att optimera väglinjens dragning över myren i syfte att minimera utskiftning av torv. Område 13 Ruuttivuoma mot Poitajarova Området utgörs av Ruuttivuomas norra ände som skär in i korridoren mellan två moränformationer. Myren är glest bevuxen med ett mer omfattande parti slyskog i närheten av en bäck som rinner längs med myren. Befintlig skogsbilväg går över myren i områdets norra delar. Sticksonderingarna som utförts konstaterar torvmäktigheter på 2,5-3,5 meter. Området anses något kostnadsdrivande ur ett byggnadstekniskt hänseende och bör om möjligt undvikas med en nordlig dragning av eventuell väglinje. Område 14 Myr mellan Virkasenjärvi och Tuppijärvi Området utgörs av myrar och blötmark mellan två sjöar. Sydost om Tuppijärvi förekommer utpräglade moränformationer (drumliner) som bör nyttjas vid dragning av eventuell väglinje. Sticksonderingar som utförts konstaterar torvmäktigheter på som mest ca 3 meter. Området bör dock undvikas då större torvmäktigheter än så kan förväntas samt fördyrande åtgärder vid passage av vattendrag (som exempelvis bro). Väglinjen bör exempelvis flyttas upp på moränformationer (drumliner) som går i vägens längdriktning på båda sidor om sjöarna. Allmänna byggnadstekniska råd Lösmark Den tänkta väglinjen bör söka sig till fastare partier om möjligt Vid myrområden består marken överst av torv. Torvdjupet är generellt mellan 0-3 meter över sträckan men djup på 4-8 meter förekommer. Torven underlagras av fast morän eller lösare skikt med silt och sand vilket kan föranleda en djupare grundläggningsnivå än torvens underkant. Ett antal vattendrag, bäckar och älvar finns inom utredningsområdet och i angränsning till dessa kan även lösare älvsediment förekomma (företrädesvis siltiga sediment med begränsat lerinnehåll). Dessa sediment bedöms inte uppnå några större mäktigheter men skall beaktas vid grundläggning av bro Fastmark Inom fastmarkspartierna består marken huvudsakligen av morän och berg i dagen. Även isälvssediment (sand och block) förekommer i området kring Sammakkovaara. Moräner inom området bedöms generellt vara siltig i sin karaktär (måttlig till hög tjälfarlighetsklass) och bör med försiktighet användas högre upp i vägkonstruktionen. Om grövre moräner hittas, som uppfyller krav på kornstorleksfördelning kan dessa till och med användas som förstärkningslager. Blockhalt, flytbenägenhet samt tjälfarlighet är dock faktorer som måste beaktas. Om bergkvalitén är god och jordtäcket är tunt kan det vara gynnsamt att göra schakt och skärning djupare. Detta kan bli aktuellt främst vid de höjdformationer som beskrivs ovan. Utvärdering av byggnadstekniska förhållanden I nedanstående stycke beskrivs speciella byggnadstekniska förhållanden för de olika korridorsalternativen samt upprustning av befintlig väg 395 mellan Huhtanen och Tornefors. Detta skall ligga som grund för en jämförelse mellan de olika alternativen ur geoteknisk synvinkel. Samtliga föreslagna alternativ är genomförbara utifrån ett geotekniskt perspektiv. Dock förekommer delområden inom de olika alternativen som är kostnadsdrivande och alternativskiljande. Befintlig väg 395 (Huhtanen Tornefors) Längs med befintlig väg förekommer myrområden på vänster sida om vägen (söder ut) i princip längs med hela sträckningen. Vid breddningar och upprustning av befintlig väg bör således åtgärder förläggas på högra sidan om befintlig väg (norra). Om det inte är möjligt att bredda vägen norrut kan det blir aktuellt med förstärkningsåtgärder. Trolig åtgärd är utskiftning av torv med så kallade stödben till fast mark. Genväg - gemensam sträckning Område 1 är mycket kostnadsdrivande men samma förutsättningar gäller för samtliga alternativ vid passage och är därför inte alternativskiljande. Om möjligt bör området passeras norr om Salmijärvet. Alternativ Nord I ett nordligt alternativ finns delområde 2 som innebär besvärlig passage över dålig mark. Nord nord Delområde 3 innebär besvärlig passage över dålig mark. Även område 4 finns inom denna korridor men bedöms ej som alternativskiljande då alternativ linjedragning anses möjlig. Alternativet medför en sammanlagd sträcka av ca 15 km över myrmark. Nord syd Delområde 5 innebär besvärlig passage över dålig mark. Även område 6 finns inom denna korridor men bedöms ej som alternativskiljande då alternativ linjedragning anses möjlig. Alternativet medför en sammanlagd sträcka av ca 14 km över myrmark Alternativ Mitt I alternativet finns delområde 2 och 9 som innebär besvärlig passage över dålig mark. Passage genom område 2 bedöms dock mer gynnsamt för alternativ Mitt jämfört med Norr (längre sträcka med urgrävning men ej lika stora mäktigheter). Även område 7 och 8 finns inom korridoren vilka bedöms som mycket kostnadsdrivande men de bör kunna passeras genom att vägen anläggs söder om dem. I mittalternativet passeras några höjdpartier (ex Poitajavaara) där berg i dagen konstaterats vilket kan vara positivt för materialförsörjningen om berget håller god kvalité. Alternativet medför en sammanlagd sträcka av ca 14,5 km över myrmark. Alternativ Syd I ett sydligt alternativ finns delområde 10, 11, 12 och 13 som innebär besvärlig passage över dålig mark (myr). Område 13 kan troligtvis passeras i ett gynnsammare läge norrut i korridoren. Även delområde 14 ligger inom korridoren men bedöms kunna passeras söder om sjön Tuppijärvi. Alternativet ger den kortaste sträckan över myrmark ca 12,5 km. 50 VÄGPLAN Genväg Kaunisvaara -Junosuando

51 7. Effekter och konsekvenser av olika alternativ Här görs en värdering av effekter och konsekvenser för de olika alternativen. Alternativen beskrivs var för sig avseende trafik, samhälle, klimatpåverkan av transportsystemet, hälsa och boendemiljö samt landskapets värden. Effekterna beskriver de förändringar som uppstår som ett resultat av åtgärderna för de olika alternativen jämfört med nollalternativet. Effekternas betydelse värderas (enligt värdering av konsekvenser ) och anges som konsekvenser för olika grupper av människor eller intressen. En jämförande bedöming av konsekvenser för dessa alternativ redovisas i kapitel Metodik Konsekvensbedömning av korridorer i vägplanens samrådshandling fokuserar på konsekvenser som är betydande eller alternativskiljande. Konsekvenserna bedöms mot nollalternativet som beskrivs i kap 6.1. För trafik- och samhällseffekter värderas konsekvenserna utifrån en tregradig skala; negativ, ingen eller positiv konsekvens, se figur Trafikeffekterna utvärderas för användargrupperna oskyddade trafikanter, kollektivtrafikanter, fordonstrafikanter och malmtransporter. För klimatpåverkan, miljöeffekter och effekter på landskapets värden värderas konsekvenserna utifrån en femgradig skala från stora negativa, måttliga/märkbart negativa till små negativa/ inga och för vissa intressen positiva/svagt positiva, se figur Kriterier som inte utvärderas i denna vägplan. Bytespunkter med koppling till andra transportsystem Längs väg 395 mellan Autio och Anttis finns Pajala flygplats. Kopplingen till flygplatsen kommer inte att förändras genom de åtgärder som utreds i vägplanen och därför kommer inte denna aspekt att utvärderas. Övrig infrastruktur Det valda alternativet ska inte hindra att en framtida järnväg kan komma till stånd. Det finns inte några järnvägskorridorer för sträckan Kaunisvaara-Svappavaara att utvärdera Genvägen mot. Det är troligt att de alternativ som utreds inte ger begränsningar för en eventuell framtida järnväg. Värdering av konsekvenser Negativa Ingen Positiva Trafik Restider Restiden förlängs Lika som nollalternativet Restiden förkortas Komfort Komforten blir lägre, många start och stopp leder till ryckighet i körningen Lika som nollalternativet Komforten ökar, färre start och stopp leder till mindre ryckighet i körningen Framkomlighet Trafiksäkerhet Samhälle Samhällsutveckling Det är stor risk för köbildning bakom malmtransporterna, långa sträckor med dåliga omkörnings-förhållanden Trafiksäkerheten försämras, det råder många konfliktpunkter mellan oskyddade trafikanter och fordon, i synnerhet malmtransporter. Vägutformningen följer inte Trafikverkets krav och råd. Förutsättningarna för regional utveckling försämras. Tillgängligheten till viktiga målpunkter försämras, arbetspendling försvåras och vissa boendemiljöer blir mindre attraktiva. Överensstämmelser med planer Trafikverkets åtgärdsförslag motverkar kommunala mål som utpekats i planer som tagits fram enligt plan- och bygglagen. Jämställdhet Tillgängligheten till transportsystemet fördelas olika mellan män och kvinnor. Möjligheten till inflytande över planering och byggande av infrastruktur är olika stor för män som för kvinnor Figur Värdering av trafiktekniska konsekvenser och konsekvenser för samhälle. Lika som nollalternativet Lika som nollalternativet Lika som nollalternativet Lika som nollalternativet Lika som nollalternativet Risken för köbildning är liten, det råder goda omkörningsförhållanden. Trafiksäkerheten förbättras, det råder få konfliktpunkter mellan oskyddade trafikanter och fordon, i synnerhet malmtransporter. Vägutformningen följer Trafikverkets krav och råd. Förutsättningarna för regional utveckling förbättras Tillgänglighet till viktiga målpunkter förbättras, möjligheterna till arbetspendling förbättras och attraktiva boendemiljöer kan bibehållas eller utvecklas. Planer som tagits fram enligt plan- och bygglagen överensstämmer med Trafikverkets åtgärdsförslag. Tillgängligheten till transportsystemet fördelas olika mellan män och kvinnor. Möjligheten till inflytande över planering och byggande av infrastruktur är olika stor för män som för kvinnor 51

52 Värdering av konsekvenser Stora negativa Märkbart negativa Små negativa/inga Positiva Klimatpåverkan av transportsystemet Hälsa och boendemiljö Buller, vibrationer, luft, barriäreffekter Utsläppen av koldioxid blir mycket större än Nollalternativet, sett över vägens livslängd är det ur koldioxidsynpunkt inte fördelaktigt att bygga vägen. Om riktvärde eller miljökvalitetsnorm för buller, vibrationer eller luft överskrids och inte kan åtgärdas inom vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Såväl synliga som mentala samband och strukturer i bebyggelsen bryts. De fysiska barriäreffekterna ökar betydligt. Utsläppen av koldioxid blir större än Nollalternativet inom en tidsram av vägens halva livslängd, 20 år Om trafiken orsakar buller, vibrationer eller luftföroreningar över riktvärde eller miljökvalitetsnorm men dessa endast överskrids i ett fåtal fall efter vidtagna skyddsåtgärder. Samband och strukturer i bebyggelsen försvagas. Fysiska barriäreffekter ökar. Utsläppen av koldioxid blir i nivå med Nollalternativet Uppstår om boendekvaliteten påverkas utan att riktvärde eller miljökvalitetsnorm för bulller, vibrationer eller luft överskrids. Den fysiska barriäreffekten ökar inte. Utsläppen av koldioxid blir mindre än nollalternativet inom en tidsram av vägens halva livslängd, 20 år När platser som tidigare varit utsatta för höga halter av luftföroreningar, vibrationer, buller eller barriäreffekter får en minskad påverkan. Om malmatransporterna fortsätter gå genom alla orter bedöms de positiva konsekvenserna för hälsan som: svagt positiva Landskapets karaktär och värden Landskapsbild Vägens skala skiljer sig mycket från landskapets skala, vilket gör att vägen dominerar och utgör en stor kontrast. De visuella barriäreffekterna ökar markant. När det blir en betydande påverkan på nationella naturvärden eller en betydande påverkan på regionalt utpekade höga naturvärden. Värdekärnan eller viktiga strukturer och funktionen riskerar att permanent påverkas i området Är påverkan sker i kulturmiljö med högt bevarandevärde (i ett nationellt perspektiv). Påverkan innebär ett direkt intrång i miljöns värdekärnor eller ett indirekt intrång vilket får till följd att samband och strukturer bryts. Om områden som har höga dokumenterade värden för det rörliga friluftslivet riskerar att påverkas starkt och möjligheten att utöva aktiviteter med rekreativa värden förstörs eller starkt försämras. Vägens skala skiljer sig delvis från landskapets skala och vägen riskerar att lokalt dominera och lokalt utgöra en stor kontrast. De visuella barriäreffekterna ökar något. När mindre delområden med nationella eller regionalt höga naturvärden påverkas negativt. Områdets värdekärnor eller viktiga strukturer och funktioner påverkas men med åtgärder kan skador begränsas. När en kulturmiljö fragmenteras så att dess helhet inte kan uppfattas. Korridoren berör många kända fornlämningar eller passerar högsta kustlinje (HK) vid ett flertal tillfällen Vägens skala harmoniserar med landskapets skala och struktur, vilket påverkar upplevelsen av landskapet i liten grad. De visuella barriäreffekterna är oförändrade. När projektet till största del påverkar naturmiljöer som inte är utpekade som regionalt eller nationellt intressanta. Vägens skala harmoniserar med landskapets skala och struktur, vilket påverkar upplevelsen av landskapet i liten grad. De visuella barriäreffekterna minskar. Naturmiljö Förutsättningarna för att hotade arter och värdefulla naturmiljöer ska kunna bevaras och utvecklas ökar. Kulturmiljö När enstaka kulturmiljöobjekt riskerar att påverkas eller tas bort eller vägen passerar HK vid ett fåtal tillfällen Förståelsen för kulturmiljöerna ökar och förutsättningarna för bevarandet stärks Friluftsliv Om mindre rekreationsområden eller mindre delar av ett större rekreationsområde riskerar påverkas starkt eller om tillgängligheten till områden försämras betydligt. Om upplevelsevärdet försämras men möjligheten till rekreation kvarstår. Om det är en begränsad påverkan på kärnområde eller flyttled av riksintresse, eller begränsad påverkan på samebyns möjlighet att passera och nyttja för samebyn viktiga marker. Trafikolyckor med ren ökar i mindre omfattning. Påverkan bedöms försvåra långsiktigt bedrivande av rennäring i området. Om tillgängligheten till jordbruksmark, produktiv skogsmark eller mineraltillgångar minskar men inte är avgörande för att ett ekonomiskt lönsamt jordbruk, skogsbruk eller gruvnäring ska kunna bedrivas. Om vägen medför måttliga ingrepp i viktiga vatten-, grus- och bergresurser Om vägen medför mindre försämringar vad gäller tillgänglighet eller upplevelsevärde i ett område. Tillgängligheten till rekreationsområden och riksintresset för friluftsliv ökar. Upplevelsevärdet förbättras. När områden som har höga dokumenterade värden för det rörliga friluftslivet får ökad tillgänglighet ger det stora positiva konsekvenser. Förutsättningarna för rennäringens framtida användning av området ökar Rennäring När det är betydande påverkan på kärnområde eller flyttled av riksintresse, eller betydande påverkan på samebyns möjlighet att passera och nyttja för samebyn viktiga marker. Antalet trafikolyckor med renar ökar betydligt. Påverkan bedöms kunna medföra att rennäring i området inte längre kan bedrivas. Om tillgängligheten till jordbruksmark, produktiv skogsmark eller mineraltillgångar försvinner och ett ekonomiskt lönsamt jordbruk, skogsbruk eller gruvnäring inte kan bedrivas. Om vägen medför stora ingrepp i viktiga vatten-, grus- och bergresurser. Då projektet innebär liten påverkan på samebyns möjlighet att passera och nyttja för samebyn viktiga marker. Förutsättningarna för långsiktigt bedrivande av rennäring påverkas i liten grad. Antalet trafikolyckor med renar förändras i liten grad. Jord-, skogsbruk samt berg-, grus- vatten och mineraltillgångar Projektet påverkar inte tillgängligheten till jordbruksmark, skogsmark eller mineraltillgångar. Innebär att lite mark tas i anspråk. Projektet innebär små ingrepp i viktiga vatten-, grus- och bergresurser. Förbättrar förutsättningarna att nyttja och utveckla naturresurserna eller att skydda särskilda objekt. Figur Värdering av konsekvenser för Klimatpåverkan av transportsystemet, Hälsa och Boendemiljö och Landskapets karaktär och värden 52

53 7.2. Jämförande bedömning av konsekvenser I detta kapitel beskrivs jämförande bedömning av konsekvenser sammanfattat i figur och För mer utförlig beskrivning av alternativens effekter och konsekvenser, se kapitel 7.3 och 7.4. I figur finns hänvisning till utvikskartor som utgör ett stöd till texten för konsekvensbeskrivningen. De visar studerade korridorer och olika miljöintressen på samma karta. Utvikskartorna finns i slutet av kapitel 7. Figurnummer Utvikskarta Skyddade naturmiljöer Riksintressen och naturmiljöer med skydd Kulturmiljö och friluftsliv Rennäring, underlag från sametinget samt ravin s läge, erhållen av Muonio sameby Renbruksplaner, underlag erhållna från Sattajärvi och Gabna samebyar. Figur Tabellen hävisar till utvikskartor med vägplanens korridorer samt olika miljöintressen, dessa återfinns i slutet av kapitel 7. Jämförande bedömning konsekvenser Genvägen Alternativ Befintlig väg Genvägen Alternativ Nord Genvägen Alternativ Mitt Genvägen Alternativ Syd Restider Restiden samma som nollalternativets Restiden förkortas Restiden förkortas Restiden förkortas Komfort Fullständiga vägåtgärder införda längs hela sträckanvilket ger god komfort. Oförändrat antal stopp längs sträckan. God vägstandard vid nybyggnation av väg ger god komfort. God vägstandard vid nybyggnation av väg ger god komfort. God vägstandard vid nybyggnation av väg ger god komfort. Framkomlighet Trafiksäkerhet Samhällsutveckling Alternativet innebär en bättre framkomlighet i jämförelse med nollalternativet då vägstandarden är god längs hela sträckan. En rad trafiksäkerhetsåtgärder för såväl oskyddade trafikanter som fordonstrafik är genomförda på hela sträckan. Funktionshindrade, barn och äldre ges bättre trafiksäkerhet, men problemen i nollalternativet kvarstår delvis eftersom trafiken fortfarande går genom alla orter. Befintliga verksamheter kan stärkas och tillgängligheten till målpunkter för oskyddade trafikanter förbättras. Figur Jämförande bedömning för trafiktekniska konsekvenser och konsekvenser för samhälle. Den goda vägstandarden ger god framkomlighet. Trafiksäkerheten blir bättre för oskyddade trafikanter på befintlig väg då malmtransporterna går på Genvägen. Omfattande gång- och cykelåtgärder genomförs i hela Junosuando. Funktionshindrade, barn och äldre ges god framkomlighet. Förbättrade pendlingsmöjligheter mellan kommunens västra delar och Kaunisvaara. Färre malmtransporter längs befintlig väg ger mindre bullerstörning, Den goda vägstandarden ger god framkomlighet. Omfattande gång- och cykelåtgärder genomförs i hela Junosuando och trafikmiljön i Tornefors ses över. Funktionshindrade, barn och äldre ges god framkomlighet. Förbättrade pendlingsmöjligheter mellan kommunens västra delar och Kaunisvaara. Färre malmtransporter längs befintlig väg ger mindre bullerstörning, Den goda vägstandarden ger god framkomlighet. Omfattande gång- och cykelåtgärder genomförs i hela Junosuando och trafikmiljön i Tornefors ses över. Funktionshindrade, barn och äldre ges god framkomlighet. Förbättrade pendlingsmöjligheter mellan kommunens västra delar och Kaunisvaara. Färre malmtransporter längs befintlig väg ger mindre bullerstörning, Överensstämmelser med planer Alternativet är förenligt med översiktsplanen Alternativet är förenligt med översiktsplanen Alternativet är förenligt med översiktsplanen Alternativet är förenligt med översiktsplanen Jämställdhet Bättre vägstandard är fördelaktigt för de redan boende i byarna längs väg 395 och 99 om man vill arbeta i Kaunisvaara. Negativ konsekvens Ingen/mycket liten konsekvens Positiv konsekvens Förbättrade pendlingsmöjligheter kan vara positivt för jämställdheten, men restiderna är fortsatt långa vilket kan missgynna kvinnor. Vägen förväntas användas mer av män än av kvinnor. Förbättrade pendlingsmöjligheter kan vara positivt, men restiderna är fortsatt långa vilket kan missgynna kvinnor. Vägen förväntas användas mer av män än av kvinnor. Förbättrade pendlingsmöjligheter kan vara positivt, men restiderna är fortsatt långa vilket kan missgynna kvinnor. Vägen förväntas användas mer av män än av kvinnor. 53

54 Jämförande bedömning konsekvenser Alternativ Befintlig väg Genvägen Alternativ Nord-Nord Genvägen Alternativ Nord-Syd Genvägen Alternativ Mitt Genvägen Alternativ Syd Klimat Endast begränsad klimatpåverkan. Positivt ur klimatsynpunkt efter 7 år, alternativet Positivt efter 6-7 år. Alternativet innebär Positivt efter 6-7 år, kräver endast en bro Positivt efter ca 7 år, kräver endast en bro innebär en till två nya broar. två nya broar Buller, vibrationer, luft, och barriäreffekter i boendemiljön och dess påverkan på hälsa Åtgärder och ombyggnad positivt för buller, vibrationer och barriäreffekters hälsoeffekter. Luft oförändrat. Problemen i nollalternativet kvarstår delvis eftersom trafiken fortfarande går genom alla orter - svagt positiva konsekvenser. Bulleråtgärder i Junosuando gör att de visuella barriäreffekterna ökar lokalt. I övrigt ingen förändring. Konsekvenserna bedöms därför vara små negativa. Inom alternativet finns möjlighet att malmtransporterna flyttas bort från alla boendemiljöer. Positivt för buller, luft, vibrationer och barriäreffekters hälsoeffekter. Malmtransporterna flyttas bort från boendemiljöer utom genom Junosuando. Positivt för buller, luft, vibrationer och barriäreffekters hälsoeffekter. Malmtransporterna flyttas bort från boendemiljöer, utom genom Junosuando. Positivt för buller, luft, vibrationer och barriäreffekters hälsoeffekter. Malmtransporterna flyttas bort från boendemiljöer, utom genom Junosuando. Positivt för buller, luft, vibrationer och barriäreffekters hälsoeffekter. Landskapsbild Positivt för alla boendemiljöer. Positivt för Junosuando om västra grenen väljs. Anpassningar till landskapet kan göras vid utformning av väglinje. Positivt för boendemiljön längs befintlig väg, fortsatt påverkan på Junosuando. Anpassningar till landskapet kan göras vid utformning av väglinje. Positivt för boendemiljön längs befintlig väg, fortsatt påverkan på Junosuando Anpassningar till landskapet kan göras vid utformning av väglinje. Positivt för boendemiljön längs befintlig väg, fortsatt påverkan på Junosuando. Anpassningar till landskapet kan göras vid utformning av väglinje. Naturmiljö Små konsekvenser längs sträckor med höga naturvärden. Tillfällig påverkan under byggtid i vattendrag ger små konsekvenser. Åtgärder kan mildra konsekvenserna. Liten konsekvens för riksintressen, Natura 2000-arter eller naturtyper. Stora konsekvenser för våtmarker av nationell betydelse, myrskyddsplan och två riksintressen. Konsekvenser för ytterligare våtmarker av nationell betydelse. Ökar tillgängligheten till ett ostört Natura 2000 område. Val av väglinje kan mildra. Stora konsekvenser för våtmarker av nationell betydelse, myrskyddsplan och två riksintressen. Konsekvenser för ytterligare våtmarker av nationell betydelse. Ökar tillgängligheten till ett ostört Natura 2000 område. Val av väglinje kan mildra. Stora konsekvenser för våtmarker av nationell betydelse, myrskyddsplan och ett riksintresse. Berör utkanten av ytterligare en riksintresse. Konsekvenser för ytterligare våtmarker av nationell betydelse. Val av väglinje kan mildra. Stora konsekvenser för våtmarker av nationell betydelse i form av myrskyddsplan och ett områden av riksintresse. Konsekvenser för ytterligare våtmarker av nationell. Val av väglinje kan mildra. Kulturmiljö Små konsekvenser för vägnära kulturmiljöers och fornlämningars värde. Finns fornlämningar i området, ingen risk för stora konsekvenser för områden av riksintresse. Finns fornlämningar i området, ingen risk för stora konsekvenser för områden av riksintresse. Påverkan på Palokorva, riksintresse, riskerar områdets värdekärnan. Med anpassning av väglinje kan konsekvenserna undvikas. Påverkan på Palokorva, riksintresse, riskerar områdets värdekärnan. Med anpassning av väglinje kan konsekvenserna undvikas. Friluftsliv Problemen i nollalternativet kvarstår. Lokal märkbara konsekvenser men totalt ett litet intrång. Positiva konsekvenser för riksintresset. Lokalt märkbara konsekvenser men totalt ett litet intrång. Positiva konsekvener för riksintresset. Lokalt märkbara konsekvenser men totalt ett litet intrång Positiva konsekvenser för riksintresset. Lokalt märkbara konsekvenser men totalt ett litet intrång Positiva konsekvener för riksintresset. Rennäring Små konsekvenser för riksintresset, små intrång görs. Problem med renpåkörningar kvarstår. Ny barriär för flyttled av riksintresse samt fragmentering av ytterligare område av riksintresse. Ett kalvningsland, oklart hur området utnyttjas i framtiden. Märkbara konsekvenser. Fragmentering av ett område av riksintresse som i huvudsak inte brukas samt intrång i ytterligare ett som är utpekat som viktig betesmark. Ligger delvis i gräns mellan två samebyar vilket minskar fragmentering. Märkbara konsekvenser. Begränsat intrång i jord- och skogsbruk, tillgängligheten ökar. Små konsekvenser för vattentillgångar och vattentäkt i Junosuando om föreskrifter följs. Relativt god möjlighet till massbalans. Ökad framkomlighet för malmtransporter. Ny barriär för flyttled av rikintresse samt fragmentering av ytterligare område av riksintresse som i huvudsak inte brukas, samt ytterligare betesark av riksintresse. Påverkar möjligheten att använda viktiga betesmarker. Stora konsekvenser. Begränsat intrång i jord- och skogsbruk, tillgängligheten ökar. Små konsekvenser för vattentillgångar och vattentäkt i Junosuando om föreskrifter följs. Relativt god möjlighet till massbalans. Ökad framkomlighet för malmtransporter. Ny barriär för flyttled av riksintresse, samt fragmentering av ytterligare fyra, varav ett i huvudsak inte brukas. Påverkar möjligheten att nyttja viktiga och strategiska betesmarker och delar sammanhängade vinterbetesland. Stora konsekvenser. Begränsat intrång i jord- och skogsbruk, tillgängligheten ökar. Små konsekvenser för vattentillgångar och vattentäkt i Junosuando om föreskrifter följs. Relativt god möjlighet till massbalans. Ökad framkomlighet för malmtransporter. Jord-, skogsbruk samt berg-, grus- och mineraltillgångar Ökad tillgänglighet för jord- och skogsbruk, små konsekvenser för vattentillgångar, positiv konsekvens för vattenskyddsområde, ökad framkomlighet för malmtransporterna, litet uttag ur täkter. Begränsat intrång i jord- och skogsbruk, tillgängligheten ökar. Små konsekvenser för vattentillgångar. Relativt god möjlighet till massbalans. Ökad framkomlighet för malmtransporter. Stor negativ konsekvens Märkbart negativ konsekvens Små negativa / ingen konsekvens Positiv konsekvens svagt positiv Figur Jämförande bedömning för konsekvenser på Klimatpåverkan av transportsystemet, Hälsa och Boendemiljö! och Landskapets karaktär och värden 54

55 7.3. Alternativ Befintlig väg Funktion Restid God vägstandard längs hela sträckan innebär något förbättrade körförhållanden jämfört med nollalternativet. Detta kan ge en mindre restidsförkortning. Om trafiksäkerhetsåtgärder i form av hastighetsnedsättningar genomförs bedöms restiden öka något. Restiden i detta alternativ beräknas till mellan minuter (den längre tiden för fordon med släp) vilket motsvarar restiden för nollalternativet. Beräkningen gäller under förutsättning att man kör enligt hastighetsbegränsningarna och inte hindras på vägen. Konsekvenserna för alternativet bedöms bli lika som nollalternativet. Komfort Bärighets- och breddningsåtgärder genomförs på hela sträckan vilket medför en jämn vägyta och god komfort för samtliga fordonstrafikanter. I detta alternativ åtgärdas även väg 395 väster om Huhtanen, vilket ger en ökad komfort i jämförelse med nollalternativet. På huvuddelen av sträckan där åtgärder gjorts tidigare blir det ingen skillnad mot nollalternativet. Befintlig väg innebär samma vägsträckning som nollalternativet vilket inte ger någon skillnad vad gäller antalet stopp på sträckan. Ryckighet i körningen blir oförändrad. Sammantaget bedöms komforten bli bättre än i nollalternativet. Framkomlighet Förbättrad vägstandard då föreslagen trafikteknisk standard genomförs på sträckan från Huhtanen och västerut. Detta innebär bättre siktförhållanden och ökade möjligheter till omkörning av malmtransporterna. På huvuddelen av sträckan där åtgärder gjorts tidigare blir det ingen skillnad mot nollalternativet. Trots den ökade trafikmängden och framförallt ökningen av tung trafik är trafikmängderna relativt låga. Det finns ingen risk för köbildningar med de prognostiserade trafikmängderna. Konsekvenserna bedöms som positiva då alternativet innebär en bättre framkomlighet i jämförelse med nollalternativet. Trafiksäkerhet Detta alternativ innefattar trafiksäkerhetsåtgärder för såväl oskyddade trafikanter som fordonstrafik längs hela sträckan. Genom gång- och cykelåtgärder i Junosuando förbättras trafiksäkerheten för de som går och cyklar längs vägen samtidigt som passager förbättras genom förstärkt belysning. Utformningen av vägmiljön utgår från Trafikverkets dokument Vägutformning för gator och vägar. Sträckan från Huhtanen och västerut ses över och förbättras vid exempelvis korsningar och anslutningar så att trafiksäkerheten ökar. Alternativet innebär förbättrad trafiksäkerhet i jämförelse med nollalternativet och konsekvenserna bedöms som positiva. Den tunga trafiken kommer dock fortfarande att gå genom orterna längs väg 99 och väg 395. Samhälle Samhällsutveckling En ökad trafik kan innebära att befintliga verksamheter kan stärkas och nya kan tillkomma längs väg 99 och väg 395. Tillgängligheten till målpunkter för oskyddade trafikanter förbättras i och med gång- och cykelåtgärder. Bulleråtgärder utförs vid fastigheter i orterna där riktvärden för buller överskrids. Detta bidrar till att bostäderna längs sträckan blir attraktiva. Ny bro i Autio kan innebära att utpekade områden för landsbygdsutveckling (LIS-områden) inte blir tillgängliga för bebyggelse. Alternativet bedöms ge positiv effekt vad gäller samhällsutveckling jämfört med nollalternativet. Dock kvarstår en viss barriäreffekt särskilt för vissa grupper av oskyddade trafikanter, en viss bullerstörning är heller inte utesluten eftersom den tunga trafiken fortfarande kommer att gå genom orterna. Överensstämmelser med planer enligt plan- och bygglagen Alternativet är förenligt med översiktsplanen, som både ger utrymme för att trafikera befintlig väg såväl som att bygga en genväg. Jämställdhet Alternativet innebär att boende längs befintlig väg får större möjligheter till en bra transportmöjlighet till Kaunisvaara. En breddad arbetsmarknad kan särskilt gynna kvinnor som bor på orter som berörs. Kvinnor har idag en, sett till näringslivsgrenar, mindre arbetsmarknad att verka inom än män. Resvägen är dock fortfarande lång och långpendling är svårare att förena med deltidsarbete, ansvar för barn, hushållsarbete, anhöriga osv. Konsekvensen förväntas bli neutral. Klimatpåverkan av transportsystemet Alternativet påverkar inte transporterna i någon större utsträckning jämfört med nollalternativet, samma sträcka ska köras. Ombyggnad innebär en klimatpåverkan men eftersom det i huvudsak handlar om ombyggnad i befintlig sträckning och inte helt ny grundläggning är klimatpåverkan från ombyggnad relativt liten. Omfattningen på upprustning av befintlig bro alternativt ny bro över Torneälv kan påverka storleken på utsläppen för ombyggnad. Utsläpp relaterade till drift och underhåll blir samma som i nollalternativet. Konsekvenserna för klimatet är små negativa. Hälsa och boendemiljö För de som bor i orterna som berörs av ombyggnad av de befintliga allmänna vägarna kan det under byggtiden komma att innebära störningar såsom buller från arbetsmaskiner, sprängning, damning etc. Rörelsemönster och närmiljö Gång- och cykelåtgärder i Junosuando och övriga orter på sträckan kan göra det möjligt för barn att röra sig självständigt. Även äldre och personer med funktionsnedsättning ges bättre trygghet och tillgänglighet. Möjligheterna för aktiv transport särskilt i dessa grupper kan öka jämfört med nollalternativet och innebär ökad vardagsmotion för de som rör sig inom orterna. Det ökar möjligheterna att uppnå rekommendationer för fysisk aktivitet och därmed en rad positiva hälsoeffekter. Konsekvenserna bedöms som positiva. Dock kvarstår en viss barriäreffekt särskilt för grupperna barn, äldre och personer med funktionsnedsättning eftersom den tunga trafiken fortfarande kommer att gå genom orterna. Konsekvenser för den visuella barriäreffekten i boendemiljöerna beskrivs i avsnitt Landskapsbild nedan. 55

56 Buller Skyddsåtgärder för att inte överskrida riktvärden för väsentlig ombyggnad av väg görs även genom Junosuando och Tornefors. Riktvärden inomhus överskrids inte någonstans (se faktaruta Riktvärden för buller i kapitel 2). Riktvärden utomhus kan överskridas om utemiljön inte kan åtgärdas fullt ut med rimliga åtgärder. Viss återstående bullerstörning är inte utesluten. Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet bedöms som positiva väster om Huhtanen eftersom den sträckan nu kommer att åtgärdas enligt väsentlig ombyggnad. På huvuddelen av sträckan där åtgärder gjorts tidigare blir det ingen skillnad mot nollalternativet och sammantaget bedöms konsekvenserna som små positiva. Vibrationer Vibrationsnivåerna kan antas minska eftersom vägbanan kommer att få en jämnare yta då upprustning av befintlig väg utförs även på sträckan i Junosuando. Om även åtgärder i partier med lösa sediment utförs minskar vibrationsproblematiken ytterligare. Konsekvenserna bedöms som små positiva jämfört med nollalternativet. Luftkvalitet Den hälsopåverkan från trafiken som finns i nollalternativet kvarstår. Miljökvalitetsnormen överskrids inte och det blir ingen skillnad i konsekvenser. Förorenade områden Det finns risk att anläggningsarbeten sker i anslutning till förorenade områden i vägens närhet. Om förorenade massor påträffas kommer dessa att hanteras i enlighet med Trafikverket och tillsynsmyndighetens riktlinjer. Konsekvenserna bedöms som små. Landskapets värden Landskapsbild Gång- och cykelåtgärder i Junosuando och övriga orter på sträckan skapar ett mer ombonat vägrum där oskyddade trafikanter kan vistas, vilket är positivt. Dock kvarstår den tunga trafiken vilket stör upplevelsen. Bulleråtgärder i form av bullerplank i Junosuando gör att den visuella barriäreffekten ökar lokalt. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms sammantaget därför vara små negativa. Naturmiljö Vid alternativ Befintlig väg kvarstår den barriäreffekt och de störningseffekter som trafiken orsakar för djur och fågelliv längs vägen. Alternativet medför ytterligare förstärkning och breddning av väg 395 på sträckan Autio-Huhtanen jämfört med nollalternativet. Åtgärden utökar vägbredden med ca 0,5 meter. Det innebär att en mindre del av Peräjävuomas yttersta utkant kan komma att tas i anspråk genom väg, diken eller säkerhetshöjande åtgärder. Åtgärderna är begränsade och bedöms inte påverka våtmarksområdet i sin helhet. Den torrare miljö som redan i dagsläget kantar vägen invid våtmarksområdet kommer att flyttas i motsvarande grad. Konsekvenserna bedöms som små. Vid Autio kan det bli aktuellt med en ny bro. Beroende på hur vägen dras i området kan delar av odlingslandskapet Juhonpieti-Erkheikki komma att beröras, vilket kan innebära negativa konsekvenser för området. De delar av odlingslandskapet som eventuellt berörs ingår inte i det som utpekats i kulturmiljöprogrammet och områdets status är okänd. Då det är oklart vilken status odlingslandskapet har kan konsekvenserna för området till fullo inte bedömas. Grumling av vattendrag kan i byggskedet uppstå antingen genom schaktning och grävning direkt i vatten vid trumläggning, muddring och grundläggning för broar, eller genom yterosion från avtäckta markytor. Vid förstärkning av väg 395 kommer väg och sidotrummor att förlängas i biflöden till och åtgärder kommer att genomföras för bro över Torne älv vid Autio. Detta kan komma att medföra negativa konsekvenser, främst kortsiktigt, i form av grumling samt påverkan på lekbottnar för vandrande fisk. Om vattenövergångarna anläggs på ett sätt som bevarar de naturliga miljöerna, om grumling minimeras och hänsyn tas till lekperioder för vandrande fisk bedöms konsekvenserna för vattendragen som små till märkbara. Eftersom åtgärderna är begränsade och de områden som berörs redan är påverkade av den befintliga vägen bedöms ytterligare påverkan av alternativet sammantaget innebära små konsekvenser för naturmiljön. Riksintressen, Natura 2000-områden och miljökvalitetsnorm för vatten Förutsättningen för att riksintresset ska bibehålla sitt värde är att älvens naturliga vattenregim inte påverkas liksom att odlingsbygderna fortsätter att hävdas. Alternativet Befintlig väg innebär inget nytt intrång. Den tillfälliga påverkan som sker under byggtiden för passage över Torne älv ger inte konsekvenser för riksintresset på sikt eller ändrar inte förutsättningarna för vattendraget som livsmiljö. Alternativet bedöms inte riskera att medföra påtaglig skada på riksintresset eftersom åtgärderna är begränsade och konsekvenserna långsiktigt blir små. De naturtyper som utgör grundet till att området pekats ut som Natura 2000-område berörs i princip inte av alternativet Befintlig väg utöver passagen av Torne älv. Förekomsten av grön flodtrollslända i Tornefors berörs ej. Om åtgärder inarbetas för ge utter möjlighet att passera vägen och åtgärder genomförs för att minimera påverkan på vattendraget under byggtiden bedöms alternativet inte påverka bevarandestatusen för Natura 2000-arter eller -naturtyper i Torne och Kalix älvsystem. Om vattenövergångarna anläggs på ett sätt som bevarar de naturliga miljöerna och om grumling minimeras bedöms alternativet inte påverka miljökvalitetsnormerna för vatten. Möjliga skyddsåtgärder För att minimera negativa konsekvenser för naturmiljön bör vattenövergångarna anläggs på ett sätt som bevarar de naturliga miljöerna, grumling minimeras och hänsyn tas till lekperioder för vandrande fisk. Åtgärder som syftar till att uttrar ska kunna passera vägen på ett trafiksäkert sätt kan bli aktuella, vilket ses som en positiv konsekvens. Åtgärder kan göras för att begränsa effekter och konsekvenser för fågellivet. Det kan ske exempelvis genom val av beläggning och hastighetsbegränsningar under vissa tider på året. För att främja god artrikedom i odlingsmarkerna kan slåtter av dikeskanter anpassas till växtsäsong. Kulturmiljö Alternativ Befintlig väg innebär förstärkningen av väg 395 vilket består i ett utökat vägområde orsakat av väg, diken eller säkerhetshöjande åtgärder. En utökning av vägområdet innebär risk för intrång i utpekade värdefulla kulturmiljöer, fornlämningar och kulturminnen. Intrånget kan vara såväl direkt som indirekt i värdefulla miljöer. Befintlig väg gränsar till riksintresseområdet Tornefors. Korridoren är avgränsad för att undvika intrång i riksintresset. Vägområdet bedöms inte innebära ett fysiskt intrång i befintliga lämningar i området. 56

57 Alternativ Befintlig väg bedöms innebära små negativa konsekvenser avseende påverkan på vägnära kulturmiljöers och fornlämningars värde. Möjliga skyddsåtgärder För att mildra negativa konsekvenser kan en skyddsåtgärd vara att anpassa vilken sida av vägen som breddas för att undvika värdefulla kulturmiljöer, fornlämningar och kulturminnen. Inga räcken för att bibehålla sikten vid riksintresseområdet Tornefors. Inga upplag, etableringsytor eller arbetsvägar i närhet av fornlämningar eller andra kulturmiljöer. Skyddsområden kring fornlämningar och kulturmiljöer föreslås stängslas in. Om fornlämningar, kulturlager eller fynd påträffas ska arbetet omedelbart avbrytas och kontakt tas med länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Friluftsliv Den barriäreffekt och de störningar som vägen orsakar kvarstår till stor del. I och med att trafiksäkerheten förbättras minskar vägens barriäreffekter något jämfört med nollalternativet. Konsekvenserna för det rörliga friluftslivet bedöms som små negativa eller inga. Riksintresse Alternativet bedöms inte negativt påverka de natur- och kulturkvaliteer som gör intressant för besökare eftersom intrången är begränsade. De delar av området som berörs är dessutom redan störda av väg 395. Tillgängligheten blir i viss mån bättre genom åtgärder. Alternativet bedöms därför inte riskera att medföra påtaglig skada på riksintresset för friluftsliv. Möjliga skyddsåtgärder Om ny bro anläggs över Torne älv kan en passagemöjlighet under bron anläggas. Rennäring Vid alternativ Befintlig väg kvarstår den barriäreffekt och de störningseffekter som trafiken orsakar för rennäringen längs vägen. Vid ytterligare förstärkning och breddning av väg 395 tas en liten del mark i anspråk som skulle kunna användas som renbete. Alternativ Befintlig väg bedöms medföra små konsekvenser för rennäringen i stort då åtgärderna görs i miljöer som sedan tidigare är påverkade av den befintliga vägen och endast mindre intrång görs. I övrigt blir det ingen skillnad mot nollalternativet. Den ökade trafiken som medför risk för renpåkörningar är den faktor som påverkar rennäringen mest vilket inte skiljer sig från nollalternativet.. Riksintresse Befintlig väg berör flera områden av riksintresse för rennäringen. Förutsättningarna för riksintresset ändras inte och alternativet bedöms inte innebära risk för påtaglig förvåra rennäringens bedrivande i området av riksintresse. Möjliga skyddsåtgärder Fortsatt dialog med samebyarna för att finna former för minska risken för renpåkörningar. Skogs och jordbruk Ett visst intrång i jordbruksmark kan ske vid passage av byarna. Då väg 395 breddas innebär detta att skogsmark kan komma att tas i anspråk. Åtgärderna innebär ett smalt intrång längs vägen och påverkar inte förutsättningarna för markanvändningen. Då vägstandarden höjs ökar tillgängligheten för jord- och skogsbruket. Konsekvenserna för jord- och skogsbruk bedöms som små. Vattenförekomster och vattenförsörjning Risk finns att anläggningsarbetena kan påverka vattentäkten i Junosuando då väg 395 går genom skyddsområdet för vattentäkten. Grundvattenförekomsten mellan Autio-Lovikka kan även påverkas av anläggningsarbetena. De övriga grundvattenförekomsterna är belägna på långt avstånd från vägen och bedöms inte påverkas av anläggningsarbetena. Konsekvenserna bedöms som små då de uppsatta skyddsföreskrifterna för vattenskyddsområdet i Junosuando ska följas. Liknande skyddsåtgärder kommer även tillämpas för grundvattenförekomesten mellan Autio-Lovikka. Då vägstandarden höjs minskar risken för olyckor i anslutningtill grundvattenförekomsterna vilket kan minska risken för olyckor med farligt gods i anslutning till dessa. Detta bedöms som en positiv konsekvens. Miljökvalitetsnormerna bedöms inte påverkas. Berg, grus och mineralresurser Vid breddning och förstärkning av den befintliga vägen finns risk för att överskottsmassor som inte är lämpliga för väg- och byggnadsändamål. Vid projekteringen eftersträvas massbalans. Alla massor som uppfyller kraven på material i olika delar av anläggningen kommer att återanvändas. Uttag från täkter kan komma att krävas. Konsekvenserna kan inte värderas då beräkningarna endast är schablonmässiga i detta skede. Framkomligheten för malmtransporterna ökar i och med bättre vägstandard, vilket medför att möjligheten för ytterligare uttag av riksintressanta mineraltillgångar ökar. Detta bedöms som en positiv konsekvens. 57

58 7.4. Genvägen, generella effekter och konsekvenser För de olika alternativen för Genvägen (där ny väg byggs) finns effekter och konsekvenser som inte skiljer sig mellan alternativ utan är generella. Dessa beskrivs nedan. De generella konsekvenserna finns sedan sammanfattade för varje Alternativ, kapitel Trafik Restid Samtliga alternativ i Genvägen ger kortare restider för jämfört med nollalternativet. Restiderna bedöms bli minuter kortare. Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva. Komfort Sträckningarna i Genvägens olika alternativ innebär färre starter och stopp och mindre ryckighet på grund av en jämnare hastighet. Sträckor med nybyggd väg innebär god komfort med jämn vägyta. Sträckan från Huhtanen till Junosuando åtgärdas enligt föreslagen trafikteknisk standard vilket ger en god komfort i jämförelse med nollalternativet. Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva. Framkomlighet På sträckor med nybyggd väg blir råder goda omkörningsförhållanden. Sträckan från Huhtanen till Junosuando åtgärdas enligt föreslagen trafikteknisk standard vilket ger god framkomlighet i jämförelse med nollalternativet. Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva. Trafiksäkerhet Trafiksäkerheten för fordonstrafikanter och malmtransporter ökar jämfört med nollalternativet, en ny väg utformas med god standard efter gällande krav. Alternativet innebär färre konfliktpunkter för oskyddade trafikanter och fordon. Betydligt färre anslutningar skulle beröras av malmtransporterna. När malmtransporterna leds längs Genvägen förbättras trafiksäkerheten för fordonstrafikanter och oskyddade trafikanter längs väg 99 och väg 395 i jämförelse med nollalternativet. Sträckan från Huhtanen till Junosuando ses över och trafiksäkerhetshöjande åtgärder genomförs. Konsekvenserna bedöms positiva i jämförelse med nollalternativet. Samhälle Samhällsutveckling Genvägen ger bättre förutsättningar för annan exploatering inom utredningsområdet. Pajala kommun får bättre tillgänglighet och möjligheter till arbetspendling från de västra delarna av kommunen till Kaunisvaara. Malmtransporter längs Genvägens alternativ innebär mindre trafik och tunga transporter längs väg 99 och väg 395 på sträckan Kaunisvaara till Huhtanen. Detta har en positiv inverkan på boendemiljöer och arbetspendling på sträckan. Överensstämmelser med planer enligt plan- och bygglagen Samtliga alternativ är förenliga med översiktsplanen för Pajala. Inget av alternativen bedöms heller medföra behov av att upprätta nya detaljplaner för att genomföra projektet. Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet bedöms bli oförändrade. Jämställdhet Förbättrade pendlingsmöjligheter är en liten del i att kunna göra Pajala mer attraktivt för kvinnor. Det kommer dock inte vara huvudskälet för de flesta kvinnor om de väljer att bo (kvar) i Pajala kommun. Arbetsvillkor, näringslivets utveckling, service, ändrade attityder m m kommer att ha större betydelse för utvecklingen än förbättrade restider för pendlare. Att ha lång restid till arbetet kan missgynna möjligheterna för kvinnor som oftare har ansvar för hem, barn och anhöriga. Kvinnor väljer oftare bort långa resvägare än män, troligen med hänsyn till att en större andel av obetalt arbete utförs av kvinnor. Konsekvenserna för jämställdheten kan innebära en viss förbättring, men troligen främst för kvinnor utan små barn. Klimatpåverkan av transportsystemet Alla alternativ innebär förlust av skog. I beräkningarna har inte tagits med att en genväg, oavsett alternativ, innebär att skogsområden som fungerar som kolsänkor försvinner. Effekterna av detta har därmed inte konsekvensbedömts men är en aspekt att beakta för alla alternativ. Hälsa och boendemiljö Eftersom det inte bor några människor inom korridorerna för ny väg kommer ingen eller mycket få personer där att besväras av buller, luftföroreningar och barriäreffekter i boendemiljön. En viktig effekt av Genvägen innebär att trafiken på väg 99 och väg 395, på sträckan Kaunisvaara till Huhtanen, minskar betydligt. Huvuddelen av den tunga trafiken försvinner. I orterna på den sträckan bor 530 personer (enligt 2011 års befolkningsstatistik) vilka kan få en förbättrad boendemiljö om Genvägen byggs. Barriäreffekter i boendemiljöer Barriäreffekten i nollalternativet är störst för grupperna barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. Om barriäreffekten minskar kan möjligheten för barn att röra sig självständigt öka. Äldre och personer med funktionsnedsättning ges då bättre trygghet och tillgänglighet. Bättre förutsättningar för aktiv transport ökar möjligheterna att uppnå rekommendationer för fysisk aktivitet och därmed en rad positiva hälsoeffekter jämfört med nollalternativet. Hälsopåverkan på grund av barriäreffekter minskar på sträckan Kaunisvaara till Huthanen. Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva på den sträckan. Buller Bullerstörningar och hälsopåverkan från buller minskar i boendemiljöer på sträckan Kaunisvaara till Huhtanen. Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva på den sträckan. Vibrationer Alla alternativ för Genvägen innebär att färre boendemiljöer utsätts för vibrationer jämfört med nollalternativet. Konsekvenserna bedöms som positiva och skiljer inte alternativen åt. Luftkvalitet Hälsopåverkan från luftföroreningar minskar i boendemiljöer på sträckan Kaunisvaara till Huthanen. Det finns ingen risk för överskridande av någon miljökvalitetsnorm.konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva på sträckan Kaunisvaara till Huhtanen. 58

59 Förorenade områden Det finns risk att anläggningsarbeten sker i anslutning till förorenade områden i vägens närhet. Om förorenade massor påträffas kommer dessa att hanteras i enlighet med Trafikverket och tillsynsmyndighetens riktlinjer. Konsekvenserna bedöms som små och skiljer inte alternativen åt. Landskapets karaktär och värden Landskapsbild Huruvida en ny väg är ett välkommet tillskott för landskapsbilden eller förfular naturmiljön är en subjektiv bedömning. Faktorer som viken typ av väg som ska byggas, för vilka hastigheter samt om man ser till trafikantens eller åskådarens perspektiv påverkar svaret. Genvägen är ett nytt element i naturlandskapet och kommer att utgöra en stor kontrast. Landskapet fragmentiseras och vägen kommer även att utgöra en visuell barriär. Möjligheten och utmaningen är att utforma vägen med god arkitektur och att utgå ifrån landskapets förutsättningar, anpassa vägen i plan och profil, kartera landmärken och utblickar, identifiera landskapsrummen och i så stor mån det är möjligt låta vägen samspela med omgivningarna. Strävan bör vara att vägen ska tillföra landskapet något istället för att bryta sönder det. Ur ett trafikantperspektiv innebär en genväg att tillgängligheten ökar för människor att komma ut i dessa områden och ta del av det speciella naturlandskap som breder ut sig i området. Ur åskådarperspektiv innebär en genväg ett främmande element i en orörd naturmiljö och därigenom en stor kontrast. Föreslagen vägbredd för Genvägen är 8 meter och föreslagen referenshastighet är 100 km/timme utanför bebyggelse, samt 60 och 80 km/ timme i bebyggelse. Storleken och hastigheterna gör vägen till en visuell barriär för oskyddade trafikanter. Vägen bör i möjligaste mån följa landskapets former och topografi. Fragmentering och visuella barriärer uppstår om vägen anläggs okänsligt tvärs igenom öppna landskapsrum. Den tunga gruvtrafiken innebär ytterligare störning i landskapsbilden för såväl människor som djur. Utredningsområdets storskalighet liksom möjligheten till en medveten vägutformning gör att konsekvenserna vad gäller landskapsbilden för Genvägen bedöms vara märkbart negativa. För väg 99 och väg 395, sträckan Kaunisvaara till Huhtanen innebär byggandet av Genvägen att trafiken längs sträckan minskar vilket gör att den visuella barriären minskar och möjligheten att röra sig längs vägarna och på så sätt ta del av landskapets visuella värden blir bättre. Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva för den visuella barriäreffekten på sträckan Kaunisvaara till Huhtanen. Naturmiljö Genvägen påverkar naturmiljön i form av fysiska intrång, genom påverkan på hydrologin samt genom störningar från trafik under byggande och drift. Anläggandet av en ny väg medför även indirekt en ökad tillgänglighet till områden som sedan tidigare är relativt opåverkade av mänsklig närvaro och aktivitet. De fysiska intrången, genom den mark som tas i anspråk, kan medföra att delar av områden med höga naturvärden förstörs eller fragmenteras. Det kan innebära barriäreffekter för djur- och fågelliv och att ekologiska samband bryts. I samband med att vägen byggs kan det befintliga skogsbilsnätet komma att upprustas för att arbetsfordon ska kunna köra där, vilket innebär ytterligare intrång. Vidare kan ytterligare byggvägar, upplags- och etableringsytor komma att krävas. Detta kommer att medföra kumulativa effekter för naturmiljön. Byggandet av en ny väg kan även få följdeffekter för hydrologin i området, inte bara i anslutning till det fysiska intrånget utan även på längre avstånd. Även om det fysiska intrånget är begränsat kan influensområdet bli större. Förändrade grundvattenströmmar kan medföra att vissa områden blir uttorkade medan andra blir försumpade. Detta kan på sikt medföra förändringar i flora och fauna. Alternativet innebär ett intrång i ett landskap där kunskapen om biologisk mångfald delvis är okänd. Eventuella intrång i miljöer och ekologiska samband som direkt eller indirekt kan påverka hotade arter kan innebära negativa konsekvenser. En ny väg i området kommer exempelvis att medföra intrång och störningar i livsmiljöer som är värdefulla för djur och fågelliv. Såväl byggtid som drifttid kommer att medföra störningar för djur och fågelliv. Bullerstörningar förväntas uppkomma ett hundratal meter på vardera sidan om vägen (se faktaruta kapitel 2). För störningskänsliga fåglar kan detta medföra att häckningen misslyckas. En ny väg genom området medför genom en ökad tillgänglighet även en ökad mänsklig närvaro och aktivitet. Detta kan komma att medföra konsekvenser för exempelvis skyddsvärda och störningskänsliga fågelarter vars häckningsförutsättningar är beroende av låg grad av mänsklig närvaro. Samtliga alternativ går genom stora våtmarksområden av nationell betydelse. De utmärker sig genom sin storlek och orördhet och hyser genom sin mångformighet och jordmån höga botaniska och zoologiska värden. Effekter och konsekvenser samt möjliga skyddsåtgärder för dessa områden redovisas under respektive alternativ. Konsekvenserna för utpekade biotopskyddsområden, nyckelbiotoper, sumpskogar och naturvärden bedöms som små då dessa utgör mindre områden som till stor del går att undvika genom planering av väglinjen. Grumling av vattendrag kan i byggskedet uppstå antingen genom schaktning och grävning direkt i vatten vid trumläggning, muddring och grundläggning för broar, eller genom yterosion från avtäckta markytor. Alternativen innebär anläggande av nya broar eller trummor över flera biflöden till samt broar över Torne och/ eller Lainio älv. Om broarna och trummorna anläggs på ett sätt som bevarar de naturliga miljöerna och om grumling minimeras bedöms konsekvenserna för Torne och Lainio älvar med biflöden bli små till märkbara. Den barriäreffekt som en ny väg innebär kommer att medföra negativa konsekvenser för vilt i området. Viltolyckorna bedöms vara som flest under de första åren som vägen är i drift för att sedan avta när djuren anpassat sig till den nya vägen. Trafikmängderna längs vägen är ändå relativt små och konsekvenserna för älgpopulationen i stort bedöms bli små på längre sikt. Det finns risk för effekter i naturgeografiska värdefulla miljöer där landskapet omformas i vägsträckning. Konsekvenserna bedöms dock som små då vägområden upptar en begränsad yta. Alternativet kan även medföra positiva konsekvenser då en ny väg ökar tillgången till de naturgeografiska värdefulla miljöerna och förbättrar rekreationsmöjligheterna. 59

60 Kulturmiljö Genvägen innebär intrång i ett landskap där förekomsten av fornlämningar är relativt outforskat. Samtliga alternativ i lokaliseringsstudien innebär att vägstråk passerar högsta kustlinjen (HK) ett flertal tillfällen vilket innebär att boplatser från den äldsta perioden kan komma att påverkas. Oavsett val av alternativ riskeras direkt intrång i fornlämningsmiljöers värdekärnor samt att indirekta intrång sker vilket får till följd att samband mellan fornlämningar bryts. Vid planering av väglinje kommer anpassning att ske för att minimera intrång i fornlämningsmiljöer. Generella konsekvenserna vad gäller kulturmiljö för Genvägen jämfört med nollalternativet bedöms vara negativa men inte alternativskiljande mellan Genvägsalternativen. Friluftsliv Genvägen kommer att innebära en ny barriär för det rörliga friluftslivet samt medföra störningar i form av buller och trafik såväl under byggande som under driftstid. Detta kan komma att försämra upplevelsevärdet av de relativt opåverkade mark- och vattenområden som nyttjas för det rörliga friluftslivet. Genvägen innebär samtidigt utökad tillgänglighet till området, vilket betyder att möjligheter till rekreation, jakt, fiske, svampoch bärplockning ökar inom området. En viktig effekt av Genvägen är att trafiken på väg 99 och väg 395, på sträckan Kaunisvaara till Huhtanen minskar och de barriäreffekter och störningar som det innebär för friluftslivets riksintresse minskar. Konsekvenserna på friluftslivet bedöms som små negativa till positiva för alla alternativ av Genvägen. Rennäring Genvägen innebär att områden som är viktiga rennäringen till vissa delar tas i anspråk. Även områden av riksintresse för rennäringen påverkas. Det medföra av förlust av betesmarker men främst en fragmentering av områden. Även om de fysiska intrången är relativt små i jämförelse med områdenas storlek finns risk att vägen kommer utgöra en barriär, både genom fysiskt markintrång och utifrån trafikeringen på vägen. Den barriäreffekt som Genvägen innebär kommer att medföra negativa konsekvenser för rennäringen som brukar stora, ofta sammanhängande, markområden i obruten terräng. Vid planering av väglinje kommer anpassning att ske för att minimera intrånget i viktiga områden för rennäringen. Trafiken i sig och att transporterna sker dygnet runt vilket medför stor risk för störning och renpåkörningar. Om saltning av vägen kommer ske ökar risken ytterligare. Vidare medför vägen en ökad mänsklig närvaro och aktivitet, vilket kan få negativa effekter genom störning. Störning påverkar renarnas betesro och kan innebär ökade arbetsinsatser rennäringen. Där Genvägen delar särskilt viktiga områden för rennäringen eller kärnområde bör åtgärder genomföras för att minimera barriären och den problematik som trafikeringen medför. Riksintresseområden för rennäringen berörs i planerad vägsträckning oavsett alternativ. Samtliga Genvägsalternativ berör riksintresseområdet Käymäjärvi och utpekat kalvningsland för Muonio sameby. Framförallt används områden längre norrut av samebyn vilket innebär att det finns få uppgifter som kan ligga till grund för i vad mån de olika alternativen påtagligt försvårar möjlighet att bedriva renäring i området. Möjliga skyddsåtgärder beskrivs under varje alternativ. Den viktiga passagen för Muonio sameby mellan Käymäjoki och väg 884, väster om Sammakkovaara kan komma att påverkas av vägsträckningen för de olika alternativen där vägutformningen måste anpassas så att säkra renpassager kan ske. Går förslaget om ett norskt konventionsområde (Skaitelandet/ Anttis) igenom påverkar det främst Sattajärvi sameby. Inga uppgifter finns om hur området kan komma att bli brukat, därför eventuella konsekvenser för norsk sameby svåra att förutsäga. Konventionsområdet och dess utbredning skulle idag med en ny väg bli delat i två mindre områden. Genvägen skulle generellt innebära vissa arealförluster, risk för renpåkörningar och en barriäreffekt. Skogs och jordbruk Ett visst intrång i jordbruksmark kan komma att ske där vägen ansluter till befintliga vägar. Anläggandet av vägen innebär att skogsmark tas i anspråk. I samband med att vägen byggs kan det befintliga skogsbilsnätet komma att användas för arbetsfordon. Förstärkningar av skogsbilsnätet kan komma att erfordras. Ytterligare byggvägar, upplags- och etableringsytor kan komma att erfordras i samband med byggandet av vägen, vilket innebär att skogsmark kan komma att tas i anspråk. Den färdiga vägen kan, tillsammans med eventuellt tillkommande byggvägar, komma att innebära en förbättrad tillgänglighet för skogsbruket. Konsekvenserna för jord- och skogsbruk bedöms som små då intrånget är relativt begränsat samtidigt som tillgängligheten ökar. Vattenförekomster och vattenförsörjning Samtliga Genvägsalternativ berör grundvattenförekomsten mellan Kaunisvaara och Käymäjärvi. Anläggning av ny väg genom en grundvattenförekomst kan innebära behov av schakter inom området med risk för läckage av föroreningar och tillfälliga störningar, i form av exempelvis grumling m.m. Om schakt kommer att ske under grundvattenytan kan en grundvattensänkning ske och eventuella brunnar i området påverkas. Skyddsåtgärder mot grundvattensänkning och förorening av grundvatten kan vidtas vid passagen, där möjlighet finns för anpassningar av vägprofilen samt att ställa krav i anläggningsprocessen. Med hög vägstandard minska även risken för olyckor med farligt gods på vägen i vattenresursens närhet. Med inarbetade åtgärder bedöms alternativen medför små konsekvenser för grundvattenförekomsten mellan Kaunisvaara och Käymäjärvi. Miljökvalitetsnormen bedöms inte påvekas. Detsamma gäller grundvattenförekomsten mellan Junosuando och Kangos. 60

61 Berg, grus och mineralresurser Vid projekteringen eftersträvas massbalans. Alla massor som uppfyller kraven på material i olika delar av anläggningen kommer att återanvändas. En översiktlig beräkning visar på att det finns relativt goda förutsättningar för att uppnå massbalans. Uttag från täkter kan komma att krävas. Konsekvenserna bedöms som små till märkbara. Den nya vägen innebär att möjligheten för ytterligare uttag av riksintressanta mineraltillgångar ökar, vilket bedöms som en positiv konsekvens Genvägen Alternativ Nord För Genvägens olika alternativ finns effekter och konsekvenser som skiljer alternativen åt. Nedan beskrivs vad som är alternativskiljande för Genvägen Alternativ Nord. Konsekvensbedömningen av de generella effekterna som beskrivs i kapitel 7.4 sammanfattas inledningsvis för varje intresse. Avslutningsvis görs en sammantagen bedömning där både generella och alternativskiljande konsekvenser hanteras. Trafik Restid Samtliga alternativ av Genvägen innebär positiva konsekvenser gällande restid. Restiden för alternativ Nord varierar mellan 26 och 32 minuter, vilket innebär en restidsförkortning på ca 20 minuter jämfört med nollalternativet. Komfort Konsekvenserna för komfort blir positiva eftersom nybyggnation av väg ger god vägstandard. Alternativ Nord innebär längsta sträckan nybyggd väg i förhållande till nollalternativet. Framkomlighet Alternativet bedöms medföra positiva konsekvenser för framkomligheten jämfört med nollalternativet. Alternativ Nord-Nord Alternativ Nord-Nords västra gren ansluter till väg 395 väster om Junosuando, vilket gör att trafik som inte har målpunkter i Junosuando inte behöver passera genom samhället. Alternativet är mest positivt ur ett framkomlighetsperspektiv då trafiken kan hålla en hög hastighet eftersom passage av Junosuando undviks. Alternativ Nord-Nords östra gren går längs befintlig väg 886 och ansluter till väg 395 i Junosuando. Trafiken går sedan genom samhället men ger trots detta bättre framkomlighet än nollalternativet. Clifftons verksamhet i Junosuando medför att malmtransporter kommer att köra in i samhället från väster. Det gör att framkomligheten påverkas negativt väster om Clifftons anläggning. Alternativ Nord-Syd Anslutningen i Tornefors ger positiva konsekvenser i jämförelse med nollalternativet eftersom vägstandarden och framkomligheten på sträckan från Tornefors till Junosuando höjs. Trafiksäkerhet Alternativ Nord innebär kortast sträcka på befintlig väg. Trafiksäkerheten för samtliga trafikanter ökar jämfört med nollalternativet då en ny väg utformas med god standard efter gällande krav. Konsekvenserna bedöms positiva. Alternativ Nord-Nord Flest boendemiljöer undviks och alternativet är mest positivt ur ett trafiksäkerhetsperspektiv vad gäller oskyddade trafikanter och konflikter med fordon vid anslutningar till fastigheter. Anslutning till väg 395 kan göras utanför Junosuando. Alternativet innebär korsning med väg 886 men inom ett område som saknar bebyggelse. Alternativ Nord-Syd Genvägen ansluts till väg 395 i höjd med Tornefors. Malmtransporterna går därmed genom Tornefors och Junosuando. Alternativet innebär omfattande gång- och cykelåtgärder i hela Junosuando och trafikmiljön i Tornefors ses över. Det kan innebära ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Konsekvenserna bedöms som positiva jämfört med nollalternativet. Samhälle Samhällsutveckling Genvägen har en positiv inverkan på boendemiljöer, arbetspendling och möjlighet att nå målpunkter och konsekvenserna bedöms positiva. Alternativ Nord-Nord Alternativ Nord-Nords västra gren ger bättre boendemiljö för det stora flertalet av dem som bor i Junosuando eftersom den tunga trafiken leds utanför samhället. De som bor väster om Clifftons anläggning kommer dock att få en ökad störning, eftersom malmtransporterna kör in och ut från anläggningen till och från detta håll. Alternativ Nord-Nords östra gren ansluter i Junosuando vilket ger sämre boendemiljön då de tunga transporterna leds genom Junosuando. Konsekvenserna bedöms ändå positiva i jämförelse med nollalternativet eftersom omfattande åtgärder genomförs i samhället. 61

62 Alternativ Nord-Syd Alternativ Nord-Syd ansluter i Tornefors och medför att malmtransporter går både genom Tornefors och Junosuando. Konsekvenserna bedöms ändå positiva i jämförelse med nollalternativet eftersom omfattande åtgärder genomförs i Junosuando och vägmiljön ses över i Tornefors. Överensstämmelser med planer enligt plan- och bygglagen Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet bedöms bli oförändrade. Jämställdhet Alternativ Nord-Nord ger en attraktivare boendemiljö och bättre pendlingsmöjligheter både från Kangos och från Junosuando. Det ger fler möjliga bosättningsorter som kan nås inom rimlig tid från arbetsplatser i Kaunisvaara. Konsekvensen är positiv. Alternativ Nord-Syd gynnar inte boende i Kangos på samma sätt avseende restid. Konsekvenserna kan bli negativa i Junosuando genom att byn avskärs från älven av tung trafik. Det finns risk att byn blir mindre attraktiv som bostadsort. Åtgärder för gång och cykel kan öka tillgängligheten för lokala resor med andra trafikslag än bil, och kan öka tryggheten jämfört med nollalternativet. Det förväntas gynna kvinnor något mer än män. Konsekvensen bedöms därför som neutral. Klimatpåverkan av transportsystemet Alternativ Nord-Nord Beräkningar och antaganden redovisas i bilaga 3. Alternativet förkortar transportsträckan Kaunisvaara-Junosuando med cirka 26 km och innebär byggande av cirka 41 km ny väg. Alternativet innebär även byggande av en till två stora broar men dessa tillkommer och ingår inte i de schablonmässiga beräkningarna. Driftåtgärder kommer att dels krävas för den nya vägen men även för de vägar som ingår i nollalternativet. Byggande och drift En schablonmässig beräkning visar att totalt koldioxidutsläpp från byggande och drift under 40 år innebär ungefär ton koldioxid. Transporter Malmtransporternas kortare tranportsträcka ger en besparing på cirka ton koldioxid per år samt övrig trafik omkring 425 ton per år. Det innebär att sammanlagd koldioxidbesparing från trafiken blir cirka 6300 ton per år. Jämförelse koldioxidutsläpp byggande/drift och transporter En sammanvägning mellan koldioxidutsläpp under byggande och drift och besparing av koldioxidutsläpp på grund av förkortade transporter ger att efter cirka sju år är alternativet Nord-Nord positivt ur klimatsynpunkt. Eftersom broar inte är medtagna i beräkningarna är osäkerheterna stora. Konsekvenserna bedöms som positiva. Alternativ Nord-Syd Alternativet förkortar transportsträckan Kaunisvaara-Junosuando cirka 26 km och innebär byggande av cirka 35 km ny väg. Alternativet innebär byggande av två stora broar men dessa tillkommer och ingår inte i de schablonmässiga beräkningarna. Driftåtgärder kommer att dels krävas för den nya vägen men även för de vägar som ingår i nollalternativet. Byggande och drift En schablonmässig beräkning visar att totalt koldioxidutsläpp från byggande och drift under 40 år innebär ungefär ton koldioxid. Transporter Malmtransporternas kortare tranportsträcka ger en besparing på cirka ton koldioxid per år samt övrig trafik omkring 425 ton per år. Sammanlagd koldioxidbesparing från trafiken cirka ton per år. Jämförelse koldioxidutsläpp byggande/drift och transporter En sammanvägning mellan koldioxidutsläpp under byggande och drift och besparing av koldioxidutsläpp på grund av förkortade transporter ger att efter cirka sex till sju år är alternativet Nord-Syd positivt ur klimatsynpunkt. Eftersom broar inte är medtagna i beräkningarna är osäkerheterna stora. Konsekvenserna bedöms som positiva. Hälsa och boendemiljö För de som bor i Junosuando kan det under byggtiden komma att innebära störningar såsom buller från arbetsmaskiner, sprängning, damning etc. Alternativ Nord-Nord innebär minst störningar i boendemiljöer under byggtid. Rörelsemönster och närmiljö Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva på sträckan Kaunisvaara till Huhtanen. Alternativ Nord-Nord Alternativets västra gren innebär att de flesta boendemiljöerna undviks och innebär mest positiva konsekvenser avseende barriäreffekter. Malmtransporter kommer att gå in för service i Junosuando och en viss kvarstående barriäreffekt särskilt för grupperna barn, äldre och personer med funktionsnedsättning finns från/till ett fåtal boendemiljöer i tätortens yttre västra del. Alternativets östra gren innebär gång- och cykelåtgärder i Junosuando väster om väg 886, vilket kan minska barriäreffekten. Konsekvenserna bedöms som positiva även i den östra grenen. Dock kvarstår en viss barriäreffekt eftersom den tunga trafiken fortfarande kommer att gå genom delar av orten. Alternativ Nord-Syd Alternativet innebär gång- och cykelåtgärder i hela Junosuando vilket kan minska barriäreffekten. Konsekvenserna bedöms som positiva även för boende i Junosuando. Dock kvarstår en viss barriäreffekt där eftersom den tunga trafiken fortfarande kommer att gå genom orten. Sammantaget för alternativ Nord är konsekvenserera positiva när det gäller rörelsemönster och närmiljö och då främst i alternativet Nord-Nord Buller Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva på sträckan Kaunisvaara till Huhtanen. Alternativ Nord-Nord Alternativets västra gren i Junosuando innebär att de flesta boendemiljöerna undviks och innebär positiva konsekvenser avseende buller. Malmtransporter kommer att gå in för service i Junosuando och påverkar ett fåtal boendemiljöer i tätortens västra del. Alternativets östra gren i Junosuando berör boendemiljöerna 62

63 väster om väg 886 och får större konsekvenser än den västra grenen. Skyddsåtgärder för att inte överskrida riktvärden för väsentlig ombyggnad av väg görs. Riktvärden inomhus kommer inte att överskridas där (se faktaruta Riktvärden för buller i kapitel 2). Riktvärden utomhus kan överskridas om utemiljön inte kan åtgärdas fullt ut med rimliga åtgärder. Viss återstående bullerstörning är inte utesluten men konsekvenserna blir ändå positiva. Alternativ Nord-Syd Alternativet berör hela sträckan genom Junosuando, med större konsekvenser än Nord-Nord. Ett fåtal boendemiljöer i Tornefors får betydligt mindre trafik. Skyddsåtgärder för att inte överskrida riktvärden för väsentlig ombyggnad av väg görs i Junosuando. Riktvärden inomhus kommer inte att överskridas där. Riktvärden utomhus kan överskridas om utemiljön inte kan åtgärdas fullt ut med rimliga åtgärder. Viss återstående bullerstörning är inte utesluten men konsekvenserna blir ändå positiva. Sammantaget för alternativ Nord är konsekvenserna positiva när det gäller buller och då främst i alternativet Nord-Nord. Vibrationer Konsekvenserna bedöms som positiva och skiljer inte alternativen åt. Luftkvalitet Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva på sträckan Kaunisvaara till Huhtanen. Alternativ Nord-Nord Alternativets västra gren i Junosuando innebär att de flesta boendemiljöer undviks och innebär mest positiva konsekvenser avseende hälsopåverkan från luftföroreningar av alla alternativ. Alternativets östra gren i Junosuando berör boendemiljöerna väster om väg 886 och får större konsekvenser än den västra grenen. Den hälsopåverkan från trafikens luftföroreningar som finns i nollalternativet kvarstår i Junosuando. Miljökvalitetsnormen överskrids inte och det blir ingen skillnad i konsekvenser. Alternativ Nord-Syd Den hälsopåverkan från trafikens luftföroreningar som finns i nollalternativet kvarstår i Junosuando. Miljökvalitetsnormen överskrids inte och det blir ingen skillnad i konsekvenser. Sammantaget för alternativ Nord är konsekvenserera positiva när det gäller luftkvalitet och då främst i alternativet Nord- Nord. Förorenade områden Konsekvenserna bedöms som små och skiljer inte alternativen åt. Landskapets karaktär och värden Landskapsbild Den generella konsekvensbedömningen i kapitel 7.4 visar att konsekvenserna vad gäller landskapsbilden för Genvägen bedöms vara märkbart negativa. Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva för den visuella barriäreffekten på sträckan Kaunisvaara till Huhtanen. Alternativ Nord-Nord Genvägen går genom ett storskaligt landskap men även genom moränbacklandskap av mer småskalig karaktär, vilket är mer känsligt i skala och struktur. Broar korsar Lainioälven och även i eller väster om Junosuando. Alternativets östra gren innebär bullerskyddsåtgärder i form av plank i Junosuando vilket ger en visuell barriäreffekt. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms vara märkbart negativa vad gäller ny väg. I Junosuando blir konsekvenserna för landskapsbilden märkbart negativa om östra grenen väljs och positiva om väster grenen väljs. Alternativ Nord-Syd Genvägen går genom ett storskaligt landskap. Broar korsar Lainioälven och även söder om Junosuando vid Tornefors. Bullerskyddsåtgärder i form av plank genom Junosuando blir nödvändiga vilket ger en visuell barriäreffekt. Konsekvenserna bedöms vara märkbart negativa vad gäller ny väg. I Junosuando tätort blir konsekvenserna för landskapsbilden märkbart negativa. Sammantaget för alternativ Nord är konsekvenserna positiva för alla boendemiljöer och då främst Nord-Nord. Den sammantagna bedömningen för landskapsbild görs under förutsättning att föreslagna gestaltningsprinciper följs. De negativa konsekvenser som en ny väg utgör uppvägs här av de positiva konsekvenser som uppstår genom tätorter och byar. Fler människor bor och vistas längs befintliga vägar än i naturlandskapet för Genvägen och minskade störningar längs befintliga vägar får därför större direkt påverkan för människor än kontrastverkan i naturlandskapet. Sammantaget bedöms konsekvenserna därför som positiva. 63

64 Naturmiljö Genvägen Alternativ Nord Våtmarksinventering Länsstyrelsens bedömning Effekter och konsekvenser Salmivuoma-Ruotovuoma klass 1 Variationsrikt, mångformigt skogs-myr-komplex där stora delar utgör rikkärr. Hotade och sällsynta naturtyper och arter förekommer med rik fauna och flora. Intressanta miljöer för fågellivet. En ny väg kan, trots aktivt linjeval och skyddsåtgärder, tillsammans med gruvetableringarna komma att leda till en fragmentering av våtmarksområdet och betydande påverkan på områdets värden i sin helhet. Vägen innebär att hydrologin påverkas och områdets karaktär som relativt opåverkad våtmark inte består. Stora konsekvenser Tervavuoma-Lompolovuoma klass 1 Unikt område sett till storlek och orördhet. Har en av de största sammanhängande av strängflarkkärren i regionen. Mosaik av myrar, skogsbeklädda moränholmar och sandåsar. Naturskog på holmarna. Geomorfologiskt intressanta former. Mycket höga ornitologiska värden. En ny väg i området innebär att en mindre del av området tas i anspråk. Anpassningar för att minimera påverkan möjliga. Begränsad påverkan på hydrologin. Störningskänsliga fågelarter kan påverkas i anslutning till vägen, men om skyddsåtgärder vidtas kan störningarna begränsas. Märkbara konsekvenser. Om en gruvetablering i Pellivuoma blir verklighet kan området utsättas för ytterligare intrång och störningar och effekterna av ny väg och gruva kan tillsammans medföra stora konsekvenser för området. Siikavuoma-Pellivuoma klass 1 Stort orört myrområde med stor betydelse för fågellivet. Går till viss del att undvika delar av området. Risk för att skogliga värden och förekomster av hotade fågelarter påverkas. Om skyddsåtgärder vidtas kan störningarna till viss del begränsas. Kan medföra betydande påverkan på de områden som berörs. Influensområdet kan bli större beroende på hur våtmarksområdenas hydrologi påverkas. Märkbara till stora konsekvenser. Om en gruvetablering i Pellivuoma blir verklighet kan ny väg och gruva tillsammans medföra stora konsekvenser för området. Akavuoma-Ainettivuoma klass 1 Stort, sammanhängande, mångformigt, orört och ostört våtmarkskomplex. Rikt djurliv, främst fåglar. Väl utvecklade strängflarkkärr, skogskärr, bäckmader och en mosse med stor floristisk variation. Går till viss del att undvika delar av området. Risk att skogliga värden och hotade fågelarter påverkas. Om skyddsåtgärder vidtas kan störningarna till viss del begränsas. Kan medföra betydande påverkan på de områden som berörs. Influensområdet kan bli större beroende på hur våtmarksområdenas hydrologi påverkas. Märkbara till stora konsekvenser Myrskyddsplan Länsstyrelsens bedömning Effekter och konsekvenser Vännijänkkä Variationsrikt, mångformigt skogs-myr-komplex. Stora delar utgör rikkärr. Hotade och sällsynta naturtyper och arter. Rik fauna och flora. Biotoper för rödlistade arter. Intressanta miljöer för fågellivet. En ny väg kan, trots aktivt linjeval och skyddsåtgärder, tillsammans med gruvetableringarna komma att leda till en fragmentering av våtmarksområdet och betydande påverkan på områdets värden i sin helhet. Vägen innebär att hydrologin påverkas och områdets karaktär som relativt opåverkad våtmark inte består. Stora konsekvenser Tervavuoma Unikt område sett till storlek och orördhet. Har av de största sammanhängande av strängflarkkärren i regionen. Värdefull skog på flera holmar. Geomorfologiskt intressanta former. Mycket höga ornitologiska värden. Naturreservat och Natura 2000 Grunder för utpekandet Påverkan på bevarandestatus Tervajoki Tervavuoma Torne- och Kalix älvsystem Naturtyper och en art som finns med i art- och habitatdirektivet (SCI). Mosaik av olika typer av naturskog och myrmark. Höga flora- och faunavärden. Naturtyper och arter som finns med i art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet (SCI och SPA).Vidsträckt och orört myrområde. Mosaik av myrtyper, fastmarksholmar och sumpskogar. Rik fågelmyr. Naturtyper och en art som finns med i art- och habitatdirektivet (SCI). En av de få stora oreglerade älvarna med ursprungliga, naturligt reproducerande bestånd av östersjölax och havsöring. En ny väg i området innebär att en mindre del av området tas i anspråk. Anpassningar för att minimera påverkan möjliga. Störningskänsliga fågelarter kan påverkas i anslutning till vägen, men om skyddsåtgärder vidtas kan störningarna begränsas. Märkbara konsekvenser Området ligger utanför korridoren och berörs således ej av direkta ingrepp. Konsekvenserna av de störningar som uppstår är små. Bedöms inte påverka bevarandestatus för Natura 2000-arter eller -naturtyper. Korridoren går som närmast 200 meter från Tervavuoma. En skyddande bård av skog som gör att avståndet till myrområdena, där de mer störningskänsliga arterna befinner sig, är uppemot 400 meter på sina ställen. Bullerstörningarna är små (Se faktaruta kapitel 2). En viss störningseffekt kan uppstå närmast vägen, men om skyddsåtgärder vidtas kan den begränsas. Konsekvenserna av ökad tillgänglighet är svårbedömda, men kan medföra negativa konsekvenser för störningskänsliga fåglar. Konsekvenserna kan bli märkbara närmast vägen men små för området i stort. Bedöms inte påverka bevarandestatus för Natura 2000-arter eller naturtyper. Kortsiktigt påverkan, främst i form av grumling. Om skyddsåtgärder vidtas för att minimera påverkan på vattendragen bedöms alternativet inte påverka bevarandestatus för Natura 2000-arter eller naturtyper. Riksintresse Urvalskriterier Påtaglig skada Jupukka-Tervajoki-Ahenvuoma Variationsrikt, mångformigt skogs-myrkomplex. Delar opåverkade. Hotade och En ny väg kan, trots aktivt linjeval och skyddsåtgärder, tillsammans med gruvetableringarna komma att leda till en fragmentering av sällsynta arter och naturtyper. Rik flora och fauna våtmarksområdet och betydande påverkan på områdets värden i sin helhet. Bedöms kunna medföra påtaglig skada Ainettivuoma Lainio Framstående exempel på flack norrländsk myrterräng. Centrala delen väsentligt opåverkad. Flertal hotade fågelarter. Delvis rik flora och fauna. Framstående exempel på stor fjällälv. Ett av Europas största oreglerade vattendrag. Hotade och sårbara biotoper/arter. Delvis rik flora och fauna. Storslagna särpräglade naturavsnitt. Bifurkationen Tärendö älv särskilt utpekad. Framstående exempel på en av världens största och längsta bifurkationer. Stort vattendrag i särpräglat tundralandskap. Helt naturlig vattenregim. Förekomst av hotade arter. Delvis rik flora och fauna. Figur Effekter och konsekvenser naturmiljö Genvägen Aternativ Nord, generella effekter och konsekvenser för Genvägen gråmarkerade. Även om skyddsåtgärder vidtas och delar av våtmarksområdena till viss del går att undvika genom aktivt linjeval finns risk för att skogliga värden och förekomster av hotade fågelarter påverkas. Kan medföra betydande påverkan på de områden som berörs. Bedöms kunna medföra påtaglig skada. Kortsiktigt påverkan, främst i form av grumling. Åtgärderna ger inte konsekvenser för riksintresset på sikt och ändrar inte förutsättningarna för vattendraget som livsmiljö. Bifurkationen kommer att bestå oavsett om ny bro byggs eller ej. Om skyddsåtgärder vidtas för att minimera påverkan på vattendraget bedöms alternativet inte kunna medföra påtaglig skada. Kortsiktigt påverkan, främst i form av grumling. Åtgärderna ger inte konsekvenser för riksintresset på sikt och ändrar inte förutsättningarna för vattendraget som livsmiljö. Om skyddsåtgärder vidtas för att minimera påverkan på vattendraget bedöms alternativet inte kunna medföra påtaglig skada. 64

65 Naturmiljö Alternativet innebär intrång i flera stora våtmarksområden av nationell betydelse. De utmärker sig genom sin storlek och orördhet och hyser genom sin mångformighet och jordmån höga botaniska och zoologiska värden. I figur redovisas effekter och konsekvenser för våtmarker av klass 1, myrskyddsplaneområden, Naturreservat, Natura 2000 områden och riksintressen. Fler av dessa områden sammanfaller med varandra. Delar av våtmarker av klass 2 berörs också, men redovisas inte i tabellen. För dessa områden uppstår främst små till märkbara konsekvenser. De effekter och konsekvenser som är generella för Genvägen är gråmarkerade i figuren. Samlad bedömning Flera områden med mycket höga naturvärden berörs av alternativet, både i de östra och västra delarna av området. Det finns risk för påtaglig skada på riksintressena Jupukka-Tervajoki- Ahenvuoma samt Ainettivuoma. Om skyddsåtgärder vidtas kan våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion bibehållas till stor del. Oavsett linjeval och skyddsåtgärder kommer en ny väg att påverka våtmarkernas orördhet genom direkta intrång, störningar samt ökad tillgänglighet och mänsklig närvaro. Genom ett aktivt linjeval går konsekvensera för våtmarkerna i väster till viss del att mildra, men det finns även om skyddsåtgärder vidtas stor risk att skogliga värden och hotade fågelarter påverkas. Tillsammans med de kumulativa effekterna av gruvnäringen bedöms de intrång som görs och de störningseffekter som uppstår i värdefulla våtmarksområden sammantaget medföra stora konsekvenser för naturmiljön i området. Skillnaden mellan Nord-Nord och Nord-Syd är liten. Riksintressen, Natura 2000 och miljökvalitetsnormer för vatten Alternativet riskerar att innebära påtaglig skada för riksintressen men bedöms inte påverka bevarandestatus för de naturtyper och arter som utpekats i Natura 2000 områden. Se ovan samt tabell Om vattenövergångarna anläggs på ett sätt som bevarar de naturliga miljöerna och grumling minimeras bedöms alternativet inte påverka miljökvalitetsnormerna. Möjliga skyddsåtgärder För att minska negativa konsekvenser för naturmiljön och hotade arter är valet av väglinje viktigt. Med ett aktivt linjeval med även inventeringar som grund kan effekterna och konsekvenserna mildras eller undvikas. Genom anpassningar inom korridoren går det även till viss del att undvika delar av våtmarksområden och minimera påverkan vid passage. Där vägen delar en våtmark bör den hydrologiska kontakten mellan delarna upprätthållas så att konsekvenserna begränsas till att i första hand omfatta vägens närområde. För att begränsa effekter och konsekvenser för fågellivet är ett aktivt linjeval som grundar sig på kända fågelförekomster samt inventeringar av fågellivet det mest effektiva. En skyddszon, val av beläggning och hastighetsbegränsningar under vissa tider på året kan vara andra åtgärder för att begränsa skada. För att minimera negativa konsekvenser för vattenmiljöerna bör vattenövergångarna anläggs på ett sätt som bevarar de naturliga miljöerna, grumling minimeras och hänsyn tas till lekperioder för vandrande fisk. Åtgärder som syftar till att uttrar ska kunna passera vägen på ett trafiksäkert sätt kan bli aktuella. Kulturmiljö Generella konsekvenserna vad gäller kulturmiljö för Genvägen jämfört med nollalternativet bedöms negativa men inte alternativskiljande. Alternativet har sin början vid väg 99 i utredningsområdets östra del. Alternativet går därefter söder om Käymäjärvi. I alternativ nords sträckning, sydväst om Käymäjärvi finns två registrerade fornlämningar; Raä Junosuando 335 och 336. Alternativ Nord-Nord Alternativet passerar Lainioälven i läget för fornlämning Raä Junosuando 155. Fornlämningen utgörs av ett boplatsområde. Alternativ Nord-Syd Alternativet passerar ett flertal fornlämningslokaler på ömse sidor om Lainioälven; Raä Junosuando 171, 157, 145, 148 och 149. Ett flertal av dessa utgör boplatser. Alternativet ansluter till väg 395 norr om Tornefors riksintresseområde (BD 51) och Raä Junosuando 2:1. Efter utförd arkeologisk utredning och inventering av alternativ Nord kan kunskapen om områdets fornlämningsbild komma att fördjupas avsevärt. Med nuvarande kunskap om kulturmiljön bedöms alternativ Nord innebära märkbart negativa konsekvenser för kulturmiljön orsakat av det intrång vägalternativet innebär i registrerade fornlämningar samt det intrång som kan ske i riksintresseområdet Tornefors närområde. Riksintressen Alternativet bedöms inte medföra risk för påtaglig skada på område av riksintresse för kulturmiljö Möjliga skyddsåtgärder Anpassningar av linjevalet kan göras så att riksintresset Tornefors synliggörs utan att området indirekt påverkas. När vägens läge bestämts kan anpassning göras för att minimera intrång i fornlämningsmiljöer. Inga upplag, etableringsytor eller arbetsvägar i närhet av fornlämningar eller andra kulturmiljöer. Skyddsområden kring fornlämningar och kulturmiljöer föreslås stängslas in. Om fornlämningar, kulturlager eller fynd påträffas ska arbetet omedelbart avbrytas och kontakt tas med länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Friluftsliv Konsekvenserna på friluftslivet bedöms som små till positiva för alla alternativ av Genvägen. Alternativet går genom relativt orörda områden som nyttjas för rekreation, jakt, fiske samt svamp- och bärplockning. Vid passagen över Torne älv korsars område av riksintresse för friluftslivet. De störningar och barriäreffekter som den nya vägen innebär kan medföra måttliga konsekvenser lokalt, främst i anslutning till cykelleden Käymäjärvirundan, Kaunisjokibron, Salmikoski och riksintresset. Då en relativt liten del av det stora området berörs och upplevelsevärdet till stor del kvarstår bedöms konsekvenserna för friluftslivet i området i sin helhet som små. Sammantaget med den trafikavlastning som sker på väg 395 som löper längs Torne älv innebär Genvägen små till positiva konsekvenser. Riksintressen Alternativet bedöms inte medföra risk att medföra påtaglig skada på riksintresset för friluftsliv eftersom intrången är begränsade och de delar som berörs redan är störda av den befintliga vägen. Trafiken vid Torne älv minskar vilket innebär positiva konsekvenser för upplevelsen av riksintresset. 65

66 Möjliga skyddsåtgärder Om ny bro anläggs över Torne älv kan en passagemöjlighet under bron anläggas. Tillgängligheten till riksintresset kan förbättras genom parkeringsfickor och rastplatser. Anslutning till väg 99 kan läggas och utformas så att den minimerar störningen för Salmikosko och naturrastplatsen vid Kaunisjokibron. I första hand kan intrång på Käymäjärvirundan undvikas. I andra hand kan leden dras om i den del som berörs av vägen. Rennäring Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir negativa, genom förlust av vinterbetesmarker, fragmentering av områden, risk för störd betesro och renpåkörningar samt barriäreffekter. Det innebär att brukandet försvåras och innebär merarbete för samebyn. Konsekvenserna för riksintresset Käymäjärvi är osäkra men eftersom området som berörs i huvudsak inte används av samebyn bedöms konsekvenserna som små till märkbara Alternativ Nord-Nord Alternativ Nord-Nord innebär en barriär för flyttled av riksintresse (Saarivuoma flyttled) samt fragmenterar även perifert riksintresseområdet Lainioälven som pekats ut som värdefull vinterbetesmark, se figur Alternativet berör i huvudsak Muonio samebys marker och som främst brukar områden längre norrut. Eftersom samebyn bedömer att området runt Tervavuoma kommer att bli viktigare som betesområde när gruvetableingen är igång kan dock alternativet Nord-Nord innebära negativa konsekvenser för renskötseln. Tillsammans med effekterna av gruvetableringarna bedöms konsekvenserna av en alternativ Nord-Nord som märkbart negativa eftersom alternativet ger en begränsad påverkan på samebyns möjlighet att nyttja för samebyn viktiga marker och det blir svårare att bedrivande rennäring i området. Alternativ Nord-Syd Alternativ Nord-Syd innebär betesförluster och fragmentering perifert i riksintresseområde Lainioälven. Till stora delar sammanfaller alternativ Nord- Nord och Nord- Syd med varandra. De skiljer främst genom att alternativ Nord- Syd sammanfaller med gränsen mellan samebyarna innan passagen över Lainio älv och begränsar därmed något fragmentering av samebyarnas marker figur och Tillsammans med effekterna av gruvetableringarna bedöms konsekvenserna utifrån samebyarnas beskrivning av hur markerna används som små till märkbara eftersom alternativet ger en begränsad påverkan på samebyns möjlighet att nyttja för samebyn viktiga marker. Riksintressen Korridorerna ligger i nästan sin helhet inom riksintresse Käymäjärvi. Området är utpekat som kalvningsland. Bedömningen av inverkan riksintresset Käymäjärvi är osäkert på grund av områdets storlek och variation men eftersom området huvudsak inte används av samebyn bedöms alternativet inte påtagligt försvåra möjligheten att bedriva rennäringen Möjliga skyddsåtgärder Ett aktivt linjeval för att undvika särskilt känsliga områden för rennäringen kan göras inom korridoren. Åtgärder kan genomföras för att möjliggöra flytt av renar över Genvägen. Åtgärder kan också genomföras för att möjliggöra bete på båda sidor om vägen så att betesbortfallet minskas och att renpåkörningarna minimeras. Åtgärder tas fram i samråd med samebyn. Skogs och jordbruk Konsekvenserna för jord- och skogsbruk bedöms som små. Vattenförekomster och vattenförsörjning Påverkan på grundvattenförekomsten mellan Kaunisvaara- Käymäjärvi är inte alternativskiljande. Miljökvalitetsnormen bedöms inte påverkas och små konsekvenser bedöms uppstå. Detsamma gäller grundvattenförekomsten mellan Junosuando och Kangos. Om Alternativet Nord-Nords västra gren väljs undvik anläggningsarbeten vid vattenskyddsområdet i Junosuando och trafikeringen minskar. Det kan innebära inga till positiva konsekvenser. Risk finns att anläggningsarbetena kan påverka vattentäkten i Junosuando om Nord-Nord östra gren eller Nord-Syd väljs. Konsekvenserna bedöms som små då de uppsatta skyddsföreskrifterna för vattenskyddsområdet i Junosuando ska följas. Alternativ Nord-Syd Risk finns att anläggningsarbetena kan påverka vattentäkten i Junosuando. Konsekvenserna bedöms som små om de uppsatta skyddsföreskrifterna för vattenskyddsområdet i Junosuando följs. Miljökvalitetsnormen bedöms inte påverkas. Berg, grus och mineralresurser Konsekvenserna för berg- och grusresurser kan inte värderas då beräkningen av massor är mycket osäker i detta skede. Konsekvenserna bedöms som positiva för mineraltillgångar. Alternativ Nord-Nord Utifrån genomförda mängdberäkningar estimeras det att cirka m 3 massor ska schaktas bort och cirka m 3 massor behövs för återfyllnad/anläggning. Det innebär ett överskott av massor på cirka m 3. Alternativ Nord-Syd Utifrån genomförda mängdberäkningar estimeras det att cirka m 3 massor ska schaktas bort och cirka m 3 massor behövs för återfyllnad/anläggning. Det innebär ett underskott av massor på cirka m 3. 66

67 7.6. Genvägen Alternativ Mitt För Genvägens olika alternativ finns effekter och konsekvenser som skiljer alternativen åt. Nedan beskrivs vad som är alternativskiljande för Genvägen Alternativ Mitt. Konsekvensbedömningen av de generella effekterna som beskrivs i kapitel 7.4 sammanfattas inledningsvis för varje intresse. Avslutningsvis görs en sammantagen bedömning där både generella och alternativskiljande konsekvenser hanteras. Trafik Restid Samtliga alternativ av Genvägen innebär positiva konsekvenser gällande restid. Restiden för alternativ Mitt varierar mellan 29 och 35 minuter, vilket innebär en restidsförkortning på minuter jämfört med nollalternativet Komfort Konsekvenserna för komfort bedöms positiva eftersom nybyggnation av väg ger god vägstandard. Sträckan befintlig väg väster om Huhtanen åtgärdas enligt föreslagen trafikteknisk standard vilket ger en ökad komfort. Framkomlighet Alternativet bedöms medföra positiva konsekvenser för framkomligheten jämfört med nollalternativet. Sträckan befintlig väg väster om Huhtanen åtgärdas enligt föreslagen trafikteknisk standard vilket ger en ökad framkomlighet. Trafiksäkerhet Alternativ Mitt innebär längst sträcka på befintlig väg 395 vilken håller lägre standard än en ny väg. Alternativet innebär också att malmtransporter går genom Junosuando och Tornefors. Omfattande gång- och cykelåtgärder genomförs därför i hela Junosuando och trafikmiljön i Tornefors ses över. Det kan innebära ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter jämfört med nollalternativet. Konsekvenserna bedöms som positiva jämfört med nollalternativet. Samhälle Samhällsutveckling Genvägen har en positiv inverkan på boendemiljöer, arbetspendling och möjlighet att nå målpunkter och konsekvenserna bedöms positiva. Överensstämmelser med planer enligt plan- och bygglagen Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet bedöms bli oförändrade. Jämställdhet Förslaget ökar tillgängligheten för de som bor i Junosuando, Tornefors och Lovikka, vilket kan underlätta för fler att pendla. Förslaget innebär större trygghet och trafiksäkerhet även för lokala resor inom byarna med andra färdsätt än bil, vilket kan gynna kvinnor mer än män. Samtidigt kan den påverkan som trafiken ger minska byarnas attraktivitet som bostadsorter. Attraktiva bostadsorter är en av flera faktorer som är viktiga för att i högre utsträckning kunna locka kvinnor att stanna kvar i Pajala kommun. Konsekvensen bedöms som neutral. Klimatpåverkan av transportsystemet Beräkningar och antaganden redovisas i bilaga 3. Alternativ Mitt förkortar transportsträckan ca 23 km och innebär byggande av ca 32 km ny väg. Alternativet innebär byggande av en stor bro som dock inte ingår i de schablonmässiga beräkningarna. Driftåtgärder kommer att krävas för den nya vägen men även för de vägar som ingår i nollalternativet. Byggande och drift En schablonmässig beräkning visar att totalt koldioxidutsläpp från byggande och drift under 40 år innebär ungefär ton koldioxid. Transporter Malmtransporternas kortare transportsträcka ger en besparing på cirka ton koldioxid per år samt övrig trafik omkring 376 ton per år. Det innebär en sammanlagd koldioxidbesparing från trafiken cirka ton per år. Jämförelse koldioxidutsläpp byggande/drift och transporter En sammanvägning mellan koldioxidutsläpp under byggande och drift och besparing av koldioxidutsläpp på grund av förkortade transporter ger att efter cirka sex-sju år är alternativet Mitt positivt ur klimatsynpunkt. Eftersom broar inte är medtagna i beräkningarna är osäkerheterna stora. Konsekvenserna bedöms som positiva. Hälsa och boendemiljö För de som bor i Junosuando kan det under byggtiden komma att innebära störningar såsom buller från arbetsmaskiner, sprängning, damning etc. Alternativ Mitt och Syd har samma påverkan på hälsa och boendemiljö och berör flest boende av Genvägsalternativen. Skillnaden mot Nord-Syd är liten (enstaka berörda i Tornefors). Rörelsemönster och närmiljö Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva på sträckan Kaunisvaara till Huhtanen. Alternativet innebär omfattande gång- och cykelåtgärder i hela Junosuando vilket kan minska barriäreffekten. Konsekvenserna bedöms som positiva även för boende i Junosuando. Dock kvarstår en viss barriäreffekt där eftersom den tunga trafiken fortfarande kommer att gå genom orten. Sammantaget för alternativ Mitt bedöms konsekvenserna som positiva. Buller Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva på sträckan Kaunisvaara till Huhtanen. Skyddsåtgärder för väsentlig ombyggnad görs på de sträckor där malmtransporter kommer att gå, Tornefors och Junosuando. Riktvärden inomhus kommer då inte att överskridas, se faktaruta Riktvärden för buller i kapitel 2. Riktvärden utomhus kan överskridas om utemiljön inte kan åtgärdas fullt ut med rimliga åtgärder. Viss återstående bullerstörning och hälopåverkan är inte utesluten men konsekvenserna blir ändå positiva. Sammantaget för alternativ Mitt bedöms konsekvenserna som positiva Vibrationer Konsekvenserna bedöms som positiva och skiljer inte alternativen åt. Luftkvalitet Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva på sträckan Kaunisvaara till Huhtanen. Den hälsopåverkan från trafikens luftföroreningar som finns i nollalternativet kvarstår i Junosuando och Tornefors. Miljökvalitetsnormen överskrids inte och det blir ingen skillnad i konsekvenser. 67

68 Naturmiljö Genvägen Alternativ Mitt Våtmarksinventering Länsstyrelsens bedömning Effekter och konsekvenser Salmivuoma-Ruotovuoma klass 1 Variationsrikt, mångformigt skogs-myr-komplex där stora delar utgör rikkärr. Hotade och sällsynta naturtyper och arter förekommer med rik fauna och flora. Intressanta miljöer för fågellivet. En ny väg kan, trots aktivt linjeval och skyddsåtgärder, tillsammans med gruvetableringarna komma att leda till en fragmentering av våtmarksområdet och betydande påverkan på områdets värden i sin helhet. Vägen innebär att hydrologin påverkas och områdets karaktär som relativt opåverkad våtmark inte består. Stora konsekvenser Tervavuoma-Lompolovuoma klass 1 Unikt område sett till storlek och orördhet. Har en av de största sammanhängande av strängflarkkärren i regionen. Mosaik av myrar, skogsbeklädda moränholmar och sandåsar. Naturskog på holmarna. Geomorfologiskt intressanta former. Mycket höga ornitologiska värden. En ny väg i området innebär att en mindre del av området tas i anspråk. Anpassningar för att minimera påverkan möjliga. Begränsad påverkan på hydrologin. Störningskänsliga fågelarter kan påverkas i anslutning till vägen, men om skyddsåtgärder vidtas kan störningarna begränsas. Märkbara konsekvenser. Om en gruvetablering i Pellivuoma blir verklighet kan området utsättas för ytterligare intrång och störningar och effekterna av ny väg och gruva kan tillsammans medföra stora konsekvenser för området. Siikavuoma-Pellivuoma klass 1 Stort orört myrområde med stor betydelse för fågellivet. Går till viss del att undvika delar av området. Risk för att skogliga värden och förekomster av hotade fågelarter påverkas, men genom aktivt linjeval och skyddsåtgärder kan störningarna till viss del begränsas. Kan medföra betydande påverkan på de områden som berörs. Influensområdet kan bli större beroende på hur våtmarksområdenas hydrologi påverkas. Märkbara till stora konsekvenser. Om en gruvetablering i Pellivuoma blir verklighet kan området kan ny väg och gruva tillsammans medföra stora konsekvenser för området. Myrskyddsplan Länsstyrelsens bedömning Effekter och konsekvenser Vännijänkkä Variationsrikt, mångformigt skogs-myr-komplex. Stora delar utgör rikkärr. Hotade och sällsynta naturtyper och arter. Rik fauna och flora. Biotoper för rödlistade arter. Intressanta miljöer för fågellivet. En ny väg kan, trots aktivt linjeval och skyddsåtgärder, tillsammans med gruvetableringarna komma att leda till en fragmentering av våtmarksområdet och betydande påverkan på områdets värden i sin helhet. Vägen innebär att hydrologin påverkas och områdets karaktär som relativt opåverkad våtmark inte består. Stora konsekvenser Tervavuoma Unikt område sett till storlek och orördhet. Har av de största sammanhängande av strängflarkkärren i regionen. Värdefull skog på flera holmar. Geomorfologiskt intressanta former. Mycket höga ornitologiska värden. En ny väg i området innebär att en mindre del av området tas i anspråk. Anpassningar för att minimera påverkan möjliga. Störningskänsliga fågelarter kan påverkas i anslutning till vägen, men om skyddsåtgärder vidtas kan störningarna begränsas. Märkbara konsekvenser Naturreservat och Natura 2000 Grunder för utpekandet Påverkan på bevarandestatus Tervajoki Naturtyper och en art som finns med i art- och habitatdirektivet (SCI). Mosaik av olika Området ligger utanför korridoren och berörs således ej av direkta ingrepp. Konsekvenserna av de störningar som typer av naturskog och myrmark. Höga flora- och faunavärden. uppstår är små. Bedöms inte påverka bevarandestatus för Natura 2000-arter eller -naturtyper. Torne- och Kalix älvsystem Naturtyper och en art som finns med i art- och habitatdirektivet (SCI). En av de få stora oreglerade älvarna med ursprungliga, naturligt reproducerande bestånd av östersjölax och havsöring. Kortsiktigt påverkan, främst i form av grumling. Om skyddsåtgärder vidtas för att minimera påverkan på vattendragen bedöms alternativet inte påverka bevarandestatus för Natura 2000-arter eller naturtyper. Riksintresse Urvalskriterier Påtaglig skada Jupukka-Tervajoki-Ahenvuoma Variationsrikt, mångformigt skogs-myrkomplex. Delar opåverkade. Hotade och sällsynta arter och naturtyper. Rik flora och fauna En ny väg kan, trots aktivt linjeval och skyddsåtgärder, tillsammans med gruvetableringarna komma att leda till en fragmentering av våtmarksområdet och betydande påverkan på områdets värden i sin helhet. Bedöms kunna medföra påtaglig skada Ainettivuoma Framstående exempel på flack norrländsk myrterräng. Centrala delen väsentligt opåverkad. Flertal hotade fågelarter. Delvis rik flora och fauna. Endast en liten del av det stora området kan komma att beröras. Stora delar av området kommer att förbi opåverkade. Begränsad påverkan på fåglar i vägens närhet. Konsekvenserna kan mildras genom skyddsåtgärder och aktivt linjeval. Bedöms inte medföra påtaglig skada. Framstående exempel på stor fjällälv. Ett av Europas största oreglerade vattendrag. Hotade och sårbara biotoper/arter. Delvis rik flora och fauna. Storslagna särpräglade naturavsnitt. Bifurkationen Tärendö älv särskilt utpekad. Framstående exempel på en av världens största och längsta bifurkationer. Kortsiktigt påverkan, främst i form av grumling. Åtgärderna ger inte konsekvenser för riksintresset på sikt och ändrar inte förutsättningarna för vattendraget som livsmiljö. Om skyddsåtgärder vidtas för att minimera påverkan på vattendraget bedöms alternativet inte kunna medföra påtaglig skada. Figur Effekter och konsekvenser naturmiljö Genvägen Aternativ Mitt, generella effekter och konsekvenser för Genvägen gråmarkerade. 68

69 Sammantaget för Alternativ Mitt bedöms konsekvenserna som positiva. Förorenade områden Konsekvenserna bedöms som små och skiljer inte alternativen åt. Landskapets karaktär och värden Landskapsbild Den generella konsekvensbedömningen i kapitel 7.4 visar att konsekvenserna vad gäller landskapsbilden för Genvägen bedöms vara märkbart negativa. Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva för den visuella barriäreffekten på sträckan Kaunisvaara till Huhtanen. Genvägen går genom ett storskaligt landskap. En bro korsar vid Huhtanen. Bullerskyddsåtgärder i form av plank genom Junosuando blir nödvändiga. Konsekvenserna bedöms vara märkbart negativa vad gäller ny väg. I Junosuando by blir konsekvenserna för landskapsbilden märkbart negativa. Sammantaget för alternativ Mitt är konsekvenserna positiva för alla boendemiljöer utom Junosuando. Den sammantagna bedömningen för landskapsbild görs under förutsättning att föreslagna gestaltningsprinciper följs. De negativa konsekvenser som en ny väg utgör uppvägs här av de positiva konsekvenser som uppstår genom tätorter och byar. Fler människor bor och vistas längs befintliga vägar än i naturlandskapet för Genvägen och minskade störningar längs befintliga vägar får därför större direkt påverkan för människor än kontrastverkan i naturlandskapet. Sammantaget bedöms konsekvenserna därför som positiva. Naturmiljö Alternativet innebär intrång i flera stora våtmarksområden av nationell betydelse. De utmärker sig genom sin storlek och orördhet och hyser genom sin mångformighet och jordmån höga botaniska och zoologiska värden. I figur redovisas effekter och konsekvenser för våtmarker av klass 1, myrskyddsplaneområden, Naturreservat, Natura 2000 områden och riksintressen. Fler av dessa områden sammanfaller med varandra. Delar av våtmarker av klass 2 berörs också, men redovisas inte i tabellen. För dessa områden uppstår främst små konsekvenser. De effekter och konsekvenser som är generella för Genvägen är gråmarkerade i figuren. Samlad bedömning Flera områden med mycket höga naturvärden berörs av alternativet, både i de östra och västra delarna av området. Det finns risk för påtaglig skada på riksintresset Jupukka-Tervajoki-Ahenvuoma. En mindre del av riksintresset Ainettivuoma kan komma att beröras, men bedöms inte kunna medföra påtaglig skada. Om skyddsåtgärder vidtas kan våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion bibehållas till stor del. Oavsett linjeval och skyddsåtgärder kommer emellertid en ny väg att påverka våtmarkernas orördhet genom direkta intrång, störningar samt ökad tillgänglighet och mänsklig närvaro. Genom ett aktivt linjeval går konsekvensera för våtmarkerna i väster att mildra, men det finns trots att skyddsåtgärder vidtas risk att skogliga värden och hotade fågelarter påverkas. Tillsammans med de kumulativa effekterna av gruvnäringen bedöms de intrång som görs och de störningseffekter som uppstår i värdefulla våtmarksområden sammantaget medföra stora konsekvenser för naturmiljön i området. Riksintressen, Natura 2000 och miljökvalitetsnormer för vatten Alternativet riskerar att innebära påtaglig skada för riksintressen men bedöms inte påverka bevarandestatus för Natura 2000 områden. Se ovan samt tabell Om vattenövergångarna anläggs på ett sätt som bevarar de naturliga miljöerna och grumling minimeras bedöms alternativet inte påverka miljökvalitetsnormerna eller riksintressen Torne älv. Se vidare tabell Möjliga skyddsåtgärder För att minska negativa konsekvenser för naturmiljön och hotade arter är valet av väglinje viktigt. Med ett aktivt linjeval med även inventeringar som grund kan effekterna och konsekvenserna mildras eller undvikas. Genom anpassningar inom korridoren går det även till viss del att undvika delar av våtmarksområden och minimera påverkan vid passage. Där vägen delar en våtmark bör den hydrologiska kontakten mellan delarna upprätthållas så att konsekvenserna begränsas till att i första hand omfatta vägens närområde. För att begränsa effekter och konsekvenser för fågellivet är ett aktivt linjeval som grundar sig på kända fågelförekomster samt inventeringar av fågellivet det mest effektiva. En skyddszon, val av beläggning och hastighetsbegränsningar under vissa tider på året kan vara andra åtgärder för att begränsa skada. För att minimera negativa konsekvenser för vattenmiljöerna bör vattenövergångarna anläggs på ett sätt som bevarar de naturliga miljöerna, grumling minimeras och hänsyn tas till lekperioder för vandrande fisk. Åtgärder som syftar till att uttrar ska kunna passera vägen på ett trafiksäkert sätt kan bli aktuella. Kulturmiljö Generella konsekvenserna vad gäller kulturmiljö för Genvägen jämfört med nollalternativet bedöms negativa men inte alternativskiljande. Alternativet har sin början vid väg 99 i utredningsområdets östra del. Alternativet går därefter söder om Käymäjärvi. Väster om fornlämningar; Raä Junosuando 335 och 336 viker alternativet mot sydväst fram till. På den östra sidan om älven finns två registrerade fornlämningar; Raä Junosuando 164 och Junosuando 174 vilka utgörs av boplatslämningar samt en kolningsanläggning Efter passagen övre ansluter Alternativ Mitt till väg 395 vid riksintresseområdet Palokorva (BD 52). Efter utförd arkeologisk utredning och inventering av Alternativ Mitt kan kunskapen om områdets fornlämningsbild komma att fördjupas avsevärt. Med nuvarande kunskap om kulturmiljön bedöms Alternativ Mitt innebära märkart negativa konsekvenser orsakat av det intrång vägalternativet innebär i registrerade fornlämningar. Intrång i Palokorva riskerar att påverka miljöns värdekärna vilket bedöms innebära stora negativa konsekvenser för kulturmiljöns värden. Riksintressen Alternativet följer väg 395 norr om Huhtanen och gränsar då till riksintresseområdet Tornefors. Korridoren är avgränsad för att undvika intrång i riksintresset. Vägområdet bedöms inte innebära ett fysiskt intrång i befintliga lämningar i Tornefors riksintresseområde. Alternativ Mitt bedöms kunna medföra risk för påtaglig skada på riksintresset Palokorva. 69

70 Möjliga skyddsåtgärder Anpassningar av linjevalet kan göras så att riksintresset Palokorva inte påtagligt skadas. Korridorens bredd medger att vägen, om så krävs, i sin helhet läggs utanför riksintresseområdet. När vägens läge bestämts kan anpassning göras för att minimera intrång i fornlämningsmiljöer. Inga räcken för att bibehålla sikten vid riksintresseområdet Tornefors. Inga upplag, etableringsytor eller arbetsvägar i närhet av fornlämningar eller andra kulturmiljöer. Skyddsområden kring fornlämningar och kulturmiljöer föreslås stängslas in. Om fornlämningar, kulturlager eller fynd påträffas ska arbetet omedelbart avbrytas och kontakt tas med länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Friluftsliv Konsekvenserna på friluftslivet bedöms som små negativa till positiva för alla alternativ av Genvägen Alternativet går genom relativt orörda områden som nyttjas för rekreation, jakt, fiske samt svamp- och bärplockning. Vid passagen över Torne älv korsars område av riksintresse för friluftslivet. De störningar och barriäreffekter som den nya vägen innebär kan medföra märkbara konsekvenser lokalt, främst i anslutning till cykelleden Käymäjärvirundan, Kaunisjokibron, Salmikoski och riksintresset. Då en relativt liten del av det stora området berörs och upplevelsevärdet till stor del kvarstår bedöms konsekvenserna för friluftslivet i området i sin helhet som små Sammantaget med den trafikavlastning som sker på väg 395 som löper längs Torne älv innebär Genvägen små till positiva konsekvenser. Riksintressen Alternativet bedöms inte medföra risk att medföra påtaglig skada på riksintresset för friluftsliv eftersom intrången är begränsade och de delar som berörs redan är störda av den befintliga vägen. Trafiken vid Torne älv minskar vilket innebär positiva konsekvenser för riksintressets värden. Möjliga skyddsåtgärder Om ny bro anläggs över Torne älv kan en passagemöjlighet under bron anläggas. Tillgängligheten till riksintresset kan förbättras genom parkeringsfickor och rastplatser. Anslutning till väg 99 kan läggas och utformas så att den minimerar störningen för Salmikosko och naturrastplatsen vid Kaunisjokibron. I första hand kan intrång på Käymäjärvirundan undvikas. I andra hand kan leden dras om i den del som berörs av vägen. Rennäring Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir negativa, genom förlust av vinterbetesmarker, fragmentering av områden, risk för störd betesro och renpåkörningar samt barriäreffekter. Det innebär att brukandet försvåras och innebär merarbete för samebyn. Konsekvenserna för riksintresset Käymäjärvi är osäkra men eftersom området som berörs i huvudsak inte används av samebyn bedöms konsekvenserna som små till märkbara Alternativ Mitt innebär en barriär för Sattajärvis flyttled, utpekat riksintresse samt fragmenterar även perifert riksintresseområdet Lainioälven som pekats ut som värdefull vinterbetesmark, se figur Riksintresseområdet sammanfaller med ett område som Sattajärvi sameby pekat ut i sin renbruksplan,se nedan. Alternativet innebär ett betesbortfall och fragmentering av sammanhängande vinterbetesmarker som är viktiga för samebyn. Exempelvis delar av Sattajärvi samebys kärnområde som regelbundet används för vinterbete. se figur Alternativet ligger dock i huvudsak norr om de områden som Sattajärvi sameby pekat ut som nyckelområden och som ytterst viktiga områden för samebyn och huvuddelen av det sammanhängande vinterbetesområdet berörs ej. Alternativ Mitt och de gruvetableringar som påbörjats och planeras kan tillsammans leda till en märkbar fragmentering och störning av marker som är viktiga för rennäringen. Större konsekvenser för Sattajärvi sameby blir det också om förslaget om norskt konventionsområde går igenom, då samebyns kvarvarande vinterbetesområden blir viktigare och mer känsliga för intrång. Sammantaget bedöms alternativ Mitt innebära stora negativa konsekvenser eftersom det innebär risk för en betydande påverkan på flyttled och möjlighet att nyttja för samebyn viktiga marker och det blir svårare att bedrivande rennäring i området. Riksintressen För flyttleden av riksintresse innebär alternativ Mitt en barriär i ett tidigare ostört område, vilket riskerar att påtagligt försvåra rennäringens bedrivande. Intrången i riksintresseområdet Lainioälven innebär ett permanent betesbortfall om vägen byggs där. Intrånget är däremot perifert i riksintresseområdet, i aktivt brukat skogslandskap och påverkar inte området som helhet. Alternativet bedöms inte riskera att påtagligt försvåra bedrivandet av renskötsel. Bedömningen av inverkan riksintresset Käymäjärvi är osäkert på grund av områdets storlek och variation men eftersom området huvudsak inte används av samebyn bedöms alternativet inte påtagligt försvåra möjligheten att bedriva rennäringen Möjliga skyddsåtgärder Ett aktivt linjeval för att undvika särskilt känsliga områden för rennäringen kan göras inom korridoren. Åtgärder kan genomföras för att möjliggöra flytt av renar över Genvägen. Åtgärder kan också genomföras för att möjliggöra bete på båda sidor om vägen så att betesbortfallet minskas och att renpåkörningarna minimeras. Åtgärder tas fram i samråd med samebyn. Skogs och jordbruk Konsekvenserna för jord- och skogsbruk bedöms som små. Vattenförekomster och vattenförsörjning Påverkan på grundvattenförekomsten mellan Kaunisvaara- Käymäjärvi är inte alternativskiljande. Miljökvalitetsnormen bedöms inte påverkas och små konsekvenser bedöms uppstå. Detsamma gäller grundvattenförekomsten mellan Junosuando och Kangos. Risk finns att anläggningsarbetena kan påverka vattentäkten i Junosuando. Konsekvenserna bedöms som små om de uppsatta skyddsföreskrifterna för vattenskyddsområdet i Junosuando följs. Miljökvalitetsnormen bedöms inte påverkas. Berg, grus och mineralresurser Konsekvenserna för berg- och grusresurser kan inte värderas då beräkningen av massor är mycket osäker i detta skede. Konsekvenserna bedöms som positiva för mineraltillgångar. Utifrån genomförda mängdberäkningar estimeras det att cirka m 3 massor ska schaktas bort och cirka m 3 massor behövs för återfyllnad/anläggning. Det innebär ett underskott av massor på cirka m 3. 70

71 7.7. Genvägen Alternativ Syd För Genvägens olika alternativ finns effekter och konsekvenser som skiljer alternativen åt. Nedan beskrivs vad som är alternativskiljande för Genvägen Alternativ Syd. Konsekvensbedömningen av de generella effekterna som beskrivs i kapitel 7.4 sammanfattas inledningsvis för varje intresse. Avslutningsvis görs en sammantagen bedömning där både generella och alternativskiljande konsekvenser hanteras. Trafik Restid Samtliga alternativ av Genvägen innebär positiva konsekvenser gällande restid. Restiden för alternativ Syd varierar mellan 30 och 36 minuter, vilket innebär en restidsförkortning på 16 minuter jämfört med nollalternativet. Komfort Konsekvenserna för komfort blir positiva eftersom nybyggnation av väg ger god vägstandard. Sträckan befintlig väg väster om Huhtanen åtgärdas enligt föreslagen trafikteknisk standard vilket ger en ökad komfort. Framkomlighet Alternativet bedöms medföra positiva konsekvenser för framkomligheten jämfört med nollalternativet. Sträckan befintlig väg väster om Huhtanen åtgärdas enligt föreslagen trafikteknisk standard vilket ger en ökad framkomlighet. Trafiksäkerhet Alternativ Syd innebär längst sträcka på befintlig väg 395 vilken håller lägre standard än en ny väg. Alternativet innebär också att malmtransporter går genom Junosuando och Tornfors. Alternativet innebär omfattande gång- och cykelåtgärder i hela Junosuando och trafikmiljön i Tornefors ses över. Det kan innebära ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter jämfört med nollalternativet. Konsekvenserna bedöms som positiva jämfört med nollalternativet. Samhälle Samhällsutveckling Genvägen har en positiv inverkan på boendemiljöer, arbetspendling och möjlighet att nå målpunkter och konsekvenserna bedöms positiva. Överensstämmelser med planer enligt plan- och bygglagen Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet bedöms bli oförändrade. Jämställdhet Förslaget ökar tillgängligheten för de som bor i Junosuando, Tornefors och Lovikka, vilket kan underlätta för fler att pendla. Förslaget innebär större trygghet och trafiksäkerhet även för lokala resor inom byarna med andra färdsätt än bil, vilket kan gynna kvinnor mer än män. Samtidigt kan den påverkan som trafiken ger minska byarnas attraktivitet som bostadsorter. Attraktiva bostadsorter är en av flera faktorer som är viktiga för att i högre utsträckning kunna locka kvinnor att stanna kvar i Pajala kommun. Konsekvensen bedöms som neutral. Klimatpåverkan av transportsystemet Beräkningar och antaganden redovisas i bilaga 3. Alternativet förkortar transportsträckan cirka 22 km och innebär byggande av cirka 33 km ny väg. Alternativet innebär byggande av en stor bro som dock inte ingår i de schablonmässiga beräkningarna. Driftåtgärder kommer att krävas för den nya vägen men även för de vägar som ingår i nollalternativet. Byggande och drift En schablonmässig beräkning visar att totalt koldioxidutsläpp från byggande och drift under 40 år innebär ungefär ton koldioxid. Transporter Malmtransporternas kortare transportsträcka ger en besparing på ca ton koldioxid per år och för övrig trafik omkring 360 ton per år. Det innebär att den sammanlagda koldioxidbesparing från trafiken blir cirka ton per år. Jämförelse koldioxidutsläpp byggande/drift och transporter En sammanvägning mellan koldioxidutsläpp under byggande och drift och besparing av koldioxidutsläpp på grund av förkortade transporter ger att efter cirka sju år är alternativet Syd positivt ur klimatsynpunkt. Eftersom broar inte är medtagna i beräkningarna är osäkerheterna stora. Konsekvenserna bedöms som positiva. Hälsa och boendemiljö För de som bor i Junosuando kan det under byggtiden komma att innebära störningar såsom buller från arbetsmaskiner, sprängning, damning etc. Alternativ Mitt och Syd har samma påverkan på hälsa och boendemiljö och berör flest boende av Genvägsalternativen. Skillnaden mot Nord-Syd är liten (enstaka berörda i Tornefors). Rörelsemönster och närmiljö Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva på sträckan Kaunisvaara till Huhtanen. Alternativet innebär gång- och cykelåtgärder i hela Junosuando vilket kan minska barriäreffekten. Konsekvenserna bedöms som positiva även för boende i Junosuando. Dock kvarstår en viss barriäreffekt där eftersom den tunga trafiken fortfarande kommer att gå genom orten. Sammantaget för Alternativ Syd bedöms konsekvenserna som positiva. Buller Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva på sträckan Kaunisvaara till Huhtanen. Skyddsåtgärder för väsentlig ombyggnad görs på de sträckor där malmtransporter kommer att gå, Tornefors och Junosuando. Riktvärden inomhus kommer då inte att överskridas, se faktaruta Riktvärden för buller i kapitel 2. Riktvärden utomhus kan överskridas om utemiljön inte kan åtgärdas fullt ut med rimliga åtgärder. Viss återstående bullerstörning och hälsopåverkan är inte utesluten men konsekvenserna blir ändå positiva. Sammantaget bedöms konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet som positiva. Vibrationer Konsekvenserna bedöms som positiva och skiljer inte alternativen åt. Luftkvalitet Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva på sträckan Kaunisvaara till Huhtanen. Den hälsopåverkan från trafikens luftföroreningar som finns i nollalternativet kvarstår i Junosuando och Tornefors. Miljökvalitetsnormen överskrids inte och det blir ingen skillnad i konsekvenser. Sammantaget för Alternativ Syd bedöms konsekvenserna som positiva. 71

72 Naturmiljö Genvägen Alternativ Syd Våtmarksinventering Länsstyrelsens bedömning Effekter och konsekvenser Salmivuoma-Ruotovuoma klass 1 Variationsrikt, mångformigt skogs-myr-komplex där stora delar utgör rikkärr. Hotade och sällsynta naturtyper och arter förekommer med rik fauna och flora. Intressanta miljöer för fågellivet. En ny väg kan, trots aktivt linjeval och skyddsåtgärder, tillsammans med gruvetableringarna komma att leda till en fragmentering av våtmarksområdet och betydande påverkan på områdets värden i sin helhet. Vägen innebär att hydrologin påverkas och områdets karaktär som relativt opåverkad våtmark inte består. Stora konsekvenser Saalovuoma-Huhanvuoma klass 1 Siikavuoma-Pellivuoma klass 1 Mångformigt relativt orört myrkomplex. Inslag av fastmarksholmar. Mosaik av myrtyper. Representativitet strängflarkkärr. Biotoper för rödlistade arter. Stort orört myrområde med stor betydelse för fågellivet. Myrskyddsplan Länsstyrelsens bedömning Effekter och konsekvenser Vännijänkkä Variationsrikt, mångformigt skogs-myr-komplex. Stora delar utgör rikkärr. Hotade och sällsynta naturtyper och arter. Rik fauna och flora. Biotoper för rödlistade arter. Intressanta miljöer för fågellivet. Går till viss del att undvika delar av området genom aktivlinjeval. Kan medföra betydande påverkan på de områden som berörs. Influensområdet kan bli större beroende på hur våtmarksområdenas hydrologi påverkas. Märkbara till stora konsekvenser Goda förutsättningar för aktivt linjeval så att så lite av området berörs. Störningskänsliga fåglar kan påverkas i anslutning till vägen,men om skyddsåtgärder vidtas kan störningarna begränsas. Märkbara konsekvenser En ny väg kan, trots aktivt linjeval och skyddsåtgärder, tillsammans med gruvetableringarna komma att leda till en fragmentering av våtmarksområdet och betydande påverkan på områdets värden i sin helhet. Vägen innebär att hydrologin påverkas och områdets karaktär som relativt opåverkad våtmark inte består. Stora konsekvenser Naturreservat och Natura 2000 Grunder för utpekandet Påverkan på bevarandestatus Tervajoki Torne- och Kalix älvsystem Naturtyper och en art som finns med i art- och habitatdirektivet (SCI). Mosaik av olika typer av naturskog och myrmark med höga flora- och faunavärden. Naturtyper och en art som finns med i art- och habitatdirektivet (SCI). En av de få stora oreglerade älvarna med ursprungliga, naturligt reproducerande bestånd av östersjölax och havsöring. Riksintresse Urvalskriterier Påtaglig skada Jupukka-Tervajoki-Ahenvuoma Variationsrikt, mångformigt skogs-myrkomplex. Delar opåverkade. Hotade och sällsynta arter och naturtyper. Rik flora och fauna Framstående exempel på stor fjällälv. Ett av Europas största oreglerade vattendrag. Hotade och sårbara biotoper/arter. Delvis rik flora och fauna. Storslagna särpräglade naturavsnitt. Bifurkationen Tärendö älv särskilt utpekad. Framstående exempel på en av världens största och längsta bifurkationer. Figur 7.7-1Effekter och konsekvenser naturmiljö Genvägen Aternativ Syd, generella effekter och konsekvenser för Genvägen gråmarkerade. Området ligger utanför korridoren och berörs således ej av direkta ingrepp. Konsekvenserna av de störningar som uppstår är små. Bedöms inte påverka bevarandestatus för Natura 2000-arter eller -naturtyper. Kortsiktigt påverkan, främst i form av grumling. Om skyddsåtgärder vidtas för att minimera påverkan på vattendragen bedöms alternativet inte påverka bevarandestatus för Natura 2000-arter eller naturtyper. En ny väg kan, trots aktivt linjeval och skyddsåtgärder, tillsammans med gruvetableringarna komma att leda till en fragmentering av våtmarksområdet och betydande påverkan på områdets värden i sin helhet. Bedöms kunna medföra påtaglig skada Kortsiktigt påverkan, främst i form av grumling. Åtgärderna ger inte konsekvenser för riksintresset på sikt och ändrar inte förutsättningarna för vattendraget som livsmiljö. Om skyddsåtgärder vidtas för att minimera påverkan på vattendraget bedöms alternativet inte kunna medföra påtaglig skada. Förorenade områden Konsekvenserna bedöms som små och skiljer inte alternativen åt. Landskapets värden Landskapsbild Den generella konsekvensbedömningen i kapitel 7.4 visar att konsekvenserna vad gäller landskapsbilden för Genvägen bedöms vara märkbart negativa. Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva för den visuella barriäreffekten på sträckan Kaunisvaara till Huhtanen. Genvägen går genom ett storskaligt landskap. En bro korsar vid Huhtanen. Bullerskyddsåtgärder i form av plank genom Junosuando blir nödvändiga. Konsekvenserna bedöms vara märkbart negativa vad gäller ny väg. I Junosuando by blir konsekvenserna för landskapsbilden märkbart negativa. Sammantaget för alternativ Syd är konsekvenserna positiva för alla boendemiljöer utom Junosuando. Den sammantagna bedömningen för landskapsbild görs under förutsättning att föreslagna gestaltningsprinciper följs. De negativa konsekvenser som en ny väg utgör uppvägs här av de positiva konsekvenser som uppstår genom tätorter och byar. Fler människor bor och vistas längs befintliga vägar än i naturlandskapet för Genvägen och minskade störningar längs befintliga vägar får därför större direkt påverkan för människor än kontrastverkan i naturlandskapet. Sammantaget bedöms konsekvenserna därför som positiva. Naturmiljö Alternativet innebär intrång i flera stora våtmarksområden av nationell betydelse. De utmärker sig genom sin storlek och orördhet och hyser genom sin mångformighet och jordmån höga botaniska och zoologiska värden. I figur redovisas effekter och konsekvenser för våtmarker av klass 1, myrskyddsplaneområden, Naturreservat, Natura 2000-områden och riksintressen. Fler av dessa områden sammanfaller med varandra. Delar av våtmarker av klass 2 berörs också, men redovisas inte i tabellen. För dessa områden uppstår främst små konsekvenser. De effekter och konsekvenser som är generella för Genvägen är gråmarkerade i figuren. 72

73 Samlad bedömning Flera områden med mycket höga naturvärden berörs, främst i de östra delarna av området. Det finns risk för påtaglig skada på riksintresset Jupukka-Tervajoki-Ahenvuoma. Om skyddsåtgärder vidtas kan våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion bibehållas till stor del. Oavsett linjeval och skyddsåtgärder kommer emellertid en ny väg att påverka våtmarkernas orördhet genom direkta intrång, störningar samt ökad tillgänglighet och mänsklig närvaro. Genom ett aktivt linjeval går konsekvensera för våtmarkerna i väster till stor del att mildra, men det finns trots att skyddsåtgärder vidtas en viss risk att skogliga värden och hotade fågelarter påverkas. Tillsammans med de kumulativa effekterna av gruvnäringen bedöms de intrång som görs och de störningseffekter som uppstår i värdefulla våtmarksområden sammantaget medföra stora konsekvenser för naturmiljön i området. Riksintressen, Natura 2000 och miljökvalitetsnormer för vatten Alternativet riskerar att innebära påtaglig skada för riksintressen men bedöms inte påverka bevarandestatus för Natura 2000 områden. Se ovan samt tabell Om vattenövergångarna anläggs på ett sätt som bevarar de naturliga miljöerna och grumling minimeras bedöms alternativet inte påverka miljökvalitetsnormerna. Möjliga skyddsåtgärder För att minska negativa konsekvenser för naturmiljön och hotade arter är valet av väglinje viktigt. Med ett aktivt linjeval med även inventeringar som grund kan effekterna och konsekvenserna mildras eller undvikas. Genom anpassningar inom korridoren går det även till viss del att undvika delar av våtmarksområden och minimera påverkan vid passage. Där vägen delar en våtmark bör den hydrologiska kontakten mellan delarna upprätthållas så att konsekvenserna begränsas till att i första hand omfatta vägens närområde. För att begränsa effekter och konsekvenser för fågellivet är ett aktivt linjeval som grundar sig på kända fågelförekomster samt inventeringar av fågellivet det mest effektiva. En skyddszon, val av beläggning och hastighetsbegränsningar under vissa tider på året kan vara andra åtgärder för att begränsa skada. För att minimera negativa konsekvenser för vattenmiljöerna bör vattenövergångarna anläggs på ett sätt som bevarar de naturliga miljöerna, grumling minimeras och hänsyn tas till lekperioder för vandrande fisk. Åtgärder som syftar till att uttrar ska kunna passera vägen på ett trafiksäkert sätt kan bli aktuella. Kulturmiljö Generella konsekvenserna vad gäller kulturmiljö för Genvägen jämfört med nollalternativet bedöms vara negativa men inte alternativskiljande mellan Genvägsalternativen Alternativet har sin början vid väg 99 i utredningsområdets östra del. På ömse sidor om väg 884 finns registrerade fornlämningar inom alternativet. Öster om väg 884 ligger en rengärda (Raä Pajala 1273) och väster om väg 884 ett flertal husgrunder och kolningslämningar (Pajala 372, 377 och 376). Alternativ Syd fortsätter därefter mot väster och sammanfaller med Alternativ Mitt öster om. Alternativet berör på motsvarande sätt som Alternativ Mitt Raä Junosuando 174 som utgörs av boplatslämningar samt en kolningsanläggning. Efter passagen övre ansluter Alternativ Syd till väg 395 vid riksintresseområdet Palokorva (BD 52). Med nuvarande kunskap om kulturmiljön bedöms Alternativ Syd innebära märkbart negativa konsekvenser orsakat av det intrång vägalternativet innebär i registrerade fornlämningar. Intrång i Palokorva riskerar att påverka miljöns värdekärna innebära stora negativa konsekvenser för kulturmiljöns värden. Rikintressen Alternativet följer väg 395 norr om Huhtanen och gränsar då till riksintresseområdet Tornefors. Korridoren är avgränsad för att undvika intrång i riksintresset. Vägområdet bedöms inte innebära ett fysiskt intrång i befintliga lämningar i Tornefors riksintresseområde. Alternativet bedöms kunna medföra risk för påtaglig skada på riksintresset Palokorva. Möjliga skyddsåtgärder Anpassningar av linjevalet kan göras så att riksintresset Palokorva inte påtagligt skadas. Korridorens bredd medger att vägen, om så krävs, i sin helhet läggs utanför riksintresseområdet. När vägens läge bestämts kan anpassning göras för att minimera intrång i fornlämningsmiljöer. Inga räcken för att bibehålla sikten vid riksintresseområdet Tornefors. Inga upplag, etableringsytor eller arbetsvägar i närhet av fornlämningar eller andra kulturmiljöer. Skyddsområden kring fornlämningar och kulturmiljöer föreslås stängslas in. Om fornlämningar, kulturlager eller fynd påträffas ska arbetet omedelbart avbrytas och kontakt tas med länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Friluftsliv Konsekvenserna på friluftslivet bedöms som små negativa till positiva för alla alternativ av Genvägen Alternativet går genom relativt orörda områden som nyttjas för rekreation, jakt, fiske samt svamp- och bärplockning. Vid passagen över Torne älv korsars område av riksintresse för friluftslivet. De störningar och barriäreffekter som den nya vägen innebär kan medföra märkbart negativa konsekvenser lokalt, främst i anslutning till Kaunisjokibron, Salmikoski och riksintresset. Då en relativt liten del av det stora området berörs och upplevelsevärdet till stor del kvarstår bedöms konsekvenserna av det nya intrånget rådet i sin helhet som små. Sammantaget med den trafikavlastning som sker på väg 395 som löper längs Torne älv innebär Genvägen små till positiva konsekvenser. Riksintressen Alternativet bedöms inte medföra risk att medföra påtaglig skada på riksintresset för friluftsliv eftersom intrången är begränsade och de delar som berörs redan är störda av den befintliga vägen. Trafiken vid Torne älv minskar vilket innebär positiva konsekvenser för riksintressets värden. Möjliga skyddsåtgärder Om ny bro anläggs över Torne älv kan en passagemöjlighet under bron anläggas. Tillgängligheten till riksintresset kan förbättras genom parkeringsfickor och rastplatser. Anslutning till väg 99 kan läggas och utformas så att den minimerar störningen för Salmikosko och naturrastplatsen vid Kaunisjokibron. Rennäring Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir negativa, genom förlust av vinterbetesmarker, fragmentering av områden, risk för störd betesro och renpåkörningar samt barriäreffekter. Brukandet försvåras och innebär merarbete för samebyn. Konsekvenserna för riksintresset Käymäjärvi är osäkra men eftersom området som berörs i huvudsak inte används av samebyn bedöms konsekvenserna som små till märkbara. Alternativet innebär en barriär för en flyttled av riksintresse för rennäringen, väster om sjön Tuppijärvi. Alternativet berör perifera delar av ytterligare tre riksintresseområden (Siikavaara, 73

74 Laurikkavaara och Lainioälven) som pekats ut som värdefulla vinterbetesmarker, se figur De ingår till stor del med de områden som Sattajärvi sameby pekat ut som kärn- och nyckelområden i sin renbruksplan (Laenrova-Anttis nyckelområde och Lovikka-Anttis kärnområde) se figur Alternativet innebär ett betesbortfall och fragmentering av sammanhängande vinterbetesmarker som är viktiga för samebyn. Exempelvis norra delarna av Sattajärvi samebys nyckelområde vid. Detta område är utpekat som mark med en totalkvalitet som har avgörande betydelse för möjligheterna att varaktigt bedriva renskötsel inom samebyn, se figur Alternativet går centralt genom samebyns sammanhängande vinterbetesmarker.. Alternativ Syd och de gruvetableringar som påbörjats och planeras kan tillsammans leda till en märkbar fragmentering och störning av marker som är viktiga för rennäringen. Tillsammans med effekterna av gruvetableringarna bedöms konsekvenserna av alternativ Syd som stora eftersom alternativet riskerar att innebära betydande påverkan på samebyns möjlighet att passera och nyttja viktiga marker och det blir därmed svårare att bedrivande rennäring i området. Större konsekvenser för Sattajärvi sameby blir det också om förslaget om norskt konventionsområde går igenom, då samebyns kvarvarande vinterbetesområden blir viktigare och mer känsliga för intrång. Riksintressen För flyttleden av riksintresse innebär Alternativet en barriär i ett tidigare ostört område och riskerar att påtagligt försvåra rennäringens bedrivande. Intrången i riksintresseområden Siikavaara och Lainioälven innebär ett permanent betesbortfall om vägen byggs där. Intrånget är däremot perifert i riksintresseområdet, i aktivt brukat skogslandskap och påverkar inte området som helhet. Alternativet bedöms inte riskera att påtagligt försvåra bedrivandet av renskötsel. Dessamma gäller i viss mån riksintresseområdet Laurikkavaara. Bedömningen av inverkan riksintresset Käymäjärvi är osäkert på grund av områdets storlek och variation men eftersom området huvudsak inte används av samebyn bedöms alternativet inte påtagligt försvåra möjligheten att bedriva rennäringen. Möjliga skyddsåtgärder Ett aktivt linjeval för att undvika särskilt känsliga områden för rennäringen kan göras inom korridoren. Åtgärder kan genomföras för att möjliggöra flytt av renar över Genvägen. Åtgärder kan också genomföras för att möjliggöra bete på båda sidor om vägen så att betesbortfallet minskas och att renpåkörningarna minimeras. Åtgärder tas fram i samråd med samebyn. Skogs och jordbruk Konsekvenserna för jord- och skogsbruk bedöms som små. Vattenförekomster och vattenförsörjning Påverkan på grundvattenförekomsten mellan Kaunisvaara- Käymäjärvi är inte alternativskiljande. Miljökvalitetsnormen bedöms inte påverkas och små konsekvenser bedöms uppstå. Detsamma gäller grundvattenförekomsten mellan Junosuando och Kangos. Risk finns att anläggningsarbetena kan påverka vattentäkten i Junosuando. Konsekvenserna bedöms som små om de uppsatta skyddsföreskrifterna för vattenskyddsområdet i Junosuando följs. Miljökvalitetsnormen bedöms inte påverkas. Berg, grus och mineralresurser Konsekvenserna för berg- och grusresurser kan inte värderas då beräkningen av massor är mycket osäker i detta skede. Konsekvenserna bedöms som positiva för mineraltillgångar. Utifrån genomförda mängdberäkningar estimeras det att cirka m 3 massor ska schaktas bort och cirka m 3 massor behövs för återfyllnad/anläggning. Det innebär ett underskott av massor på cirka m Kostnader Här redovisas kostnader för de åtgärder som föreslås i alternativen. Kostnaderna är beräknade med år 2012 prisnivå. För att göra alla alternativ jämförbara är kostnaden beräknad från en gemensam utgångspunkt där Genvägsalternativen börjar vid väg 99 till en gemensam slutpunkt vid utredningsområdets västra gräns. I Genvägsalternativen ingår därför åtgärder på befintlig väg 395 från Huhtanen fram till denna punkt. Nollalternativet Nollalternativet innebär inga investeringskostnader. Alternativ Befintlig väg I alternativet finns kostnader med för att åtgärda befintlig väg från Kaunisvaara till väster om Junosuando. Det innebär bland annat att bredda befintlig väg till 8 m samt förstärka den för kontinuerliga malmtransporter. Bullerskydd och åtgärder för gående och cyklister är mer långtgående än i Genvägsalternativen, undantaget sträckan genom Junosuando där de är på samma nivå för alla alternativ utom Genvägen Nord-Nord. Investeringskostnad: 400 Mkr med en osäkerhet på +-20 %. Genvägen Alternativ Nord-Nord I alternativet finns kostnader med för att åtgärda befintlig väg 395 på sträckan från Palokorva till strax väster om Junosuando. Det innebär att vägen breddas till 7,5 m på sträckan samt förstärks för att klara malmtransporter till dess att det alternativ som föreslås för Genvägen är i drift. Dessutom ingår investeringskostnaden för Genväg alternativ Nord-Nord. Investeringskostnad: 910 Mkr med en osäkerhet på +-20 %. Genvägen Alternativ Nord-Syd I alternativet finns kostnader med för att åtgärda befintlig väg 395 på sträckan från Palokorva till strax väster om Junosuando. Det innebär att vägen breddas till 7,5 m på sträckan fram till korsningen med Genvägen, samt förstärks för att klara malmtransporter till dess att det alternativ som föreslås för Genvägen är i drift. Väster om korsningen med Genvägen breddas vägen till 8 m och förstärks för att klara kontinuerliga malmtransporter. Bullerskydd och åtgärder för gående och cyklister genomförs i samma omfattning som på befintlig väg på sträckan genom Junosuando. Dessutom ingår investeringskostnaden för Genväg alternativ Nord-Syd. Investeringskostnad: 790 Mkr med en osäkerhet på +-20 % Genvägen Alternativ Mitt I alternativet finns kostnader med för att åtgärda befintlig väg 395 på sträckan från Palokorva till strax väster om Junosuando. Det innebär att vägen breddas till 8 m och förstärks för att klara kontinuerliga malmtransporter. Bullerskydd och åtgärder för 74

75 gående och cyklister genomförs i samma omfattning som på befintlig väg på sträckan genom Junosuando. Dessutom ingår investeringskostnaden för Genväg alternativ Mitt. Investeringskostnad: 730 Mkr med en osäkerhet på +-20 %. Genvägen Alternativ Syd I alternativet finns kostnader med för att åtgärda befintlig väg 395 på sträckan från Palokorva till strax väster om Junosuando. Det innebär att vägen breddas till 8 m och förstärks för att klara kontinuerliga malmtransporter. Bullerskydd och åtgärder för gående och cyklister genomförs i samma omfattning som på befintlig väg på sträckan genom Junosuando. Dessutom ingår investeringskostnaden för Genväg alternativ Syd. Investeringskostnad: 720 Mkr med en osäkerhet på +-20 % Samhällsekonomi Här redovisas de samhällsekonomiska kostnaderna för malmtransporter från Kaunisvaara till strax väster om Junosuando. Modellen togs fram i samband med åtgärdsval och har kompletterats med de investeringskostnader och den väglängd för alternativen som tagits fram i denna vägplan. Transportkostnaden är beräknad för gruvdrift i 40 år. Det är inte en samhällsekonomisk bedömning där samtliga nyttor och kostnader för hela vägsystemet finns med. Istället redovisar den samhällskostnader för malmtransporterna. Hänsyn är inte tagen till intrång i natur-, kultur- eller boendemiljöer samt påverkan på rennäringens intressen. Intrång och negativ påverkan på dessa intressen måste bedömas utifrån den effekt och konsekvensbedömning som görs i vägplanen. Samhällskostnad för malmtransporterna för varje alternativ presenteras i figur I samhällskostnaden ingår så väl investeringskostnaden för vägen som drift och underhåll samt Northlands kostnader för att transportera malmen genom utredningsområdet. Nollalternativet I det åtgärdsval som tidigt gjorts för MaKS-projektet har det konstaterats att det inte är möjligt att köra malmtransporter på befintlig väg utan åtgärder. Förstudier, arbetsplaner och vägplaner finns upprättade för befintlig väg på sträckan från Kaunisvaara till Palokorva. Dessa är en förutsättning för det nollalternativ som redovisas i Vägplan Genväg Kaunisvaara- Junosuando. I nollalternativet är det inte föreslaget åtgärder för sträckan Palokorva till strax väster om Junosuando. Det medför att nollalternativet inte är samhällsekonomiskt lönsamt. Alternativ Befintlig väg Alternativet innebär kontinuerliga malmtransporter på befintlig väg. Det ger den lägsta investeringskostnaden, men eftersom malmtransporterna får en km längre färdväg än i övriga alternativ överväger den stora transportkostnaden. Totalt medför alternativet en samhällskostnad på ca 10,2 miljarder kronor. Det ger ca 20 % högre samhällskostnader för malmtransporterna än för det långsiktigt kostnadseffektivaste alternativet Nord-Syd. Genvägen Alternativ Nord-Nord Alternativet innebär kontinuerliga malmtransporter på Genvägen samt en kort sträcka på befintlig väg, väster om Junosuando. Det ger den högsta investeringskostnaden. Malmtransporterna får en 1 km längre färdväg relativt alternativ Nord-Syd och 3 till 25 km kortare färdväg jämfört med övriga alternativ. Totalt medför alternativet en samhällskostnad på ca 8,7 miljarder kronor. Det ger ca 1 % högre samhällskostnader för malmtransporterna än för det långsiktigt kostnadseffektivaste alternativet Nord-Syd. Genvägen Alternativ Nord-Syd Alternativet innebär kontinuerliga malmtransporter på Genvägen samt på väg 395 från Tornefors genom Junosuando till utredningsområdets västra gräns. Det ger den näst högsta investeringskostnaden. Alternativet medför den kortaste färdvägen för malmtransporterna, 1-25 km kortare färdväg relativt övriga alternativ. Totalt medför alternativet en samhällskostnad på ca 8,6 miljarder kronor. Alternativet medför den lägsta samhällsekonomiska kostnaden för malmtransporterna, sett till de kostnader som värderas i modellen. Genvägen Alternativ Mitt Alternativet innebär kontinuerliga malmtransporter på Genvägen samt på väg 395 från Palokorva genom Junosuando till utredningsområdets västra gräns. Det ger den tredje högsta investeringskostnaden. Malmtransporterna får en 3-4 km längre färdväg relativt de nordliga alternativen och 1 till 25 km kortare färdväg jämfört med övriga alternativ. Totalt medför alternativet en samhällskostnad på ca 8,7 miljarder kronor. Det ger ca 2 % högre samhällskostnader för malmtransporterna än för det långsiktigt kostnadseffektivaste alternativet Nord-Syd. Genvägen Alternativ Syd Alternativet innebär kontinuerliga malmtransporter på Genvägen samt på väg 395 från Palokorva genom Junosuando till utredningsområdets västra gräns. Det ger den näst lägsta investeringskostnaden, men det är liten skillnad mot alternativ Mitt. Malmtransporterna får en 25 km kortare färdväg jämfört med alternativet Befintlig väg samt 1-4 km längre färdväg relativt de övriga alternativen. Totalt medför alternativet en samhällskostnad på ca 8,8 miljarder kronor. Det ger ca 3 % högre samhällskostnader för malmtransporterna än för det långsiktigt kostnadseffektivaste alternativet Nord-Syd. Lokaliseringsalternativ Investeringskostnad miljoner kronor Samhällskostnad miljarder kronor Alt. Befintlig väg ,2 0 Alt. Nord Nord 910 8,7-26 Alt. Nord Syd 790 8,6-26 Alt. Mitt 730 8,7-22 Alt. Syd 720 8,8-21 Färdförkortning km Figur Tabellen visar investeringskostnader, samhällskostnad och färdförkortning (jämfört med nollalternativet) för studerade alternativ. 75

76

77 Tärendöälven Viiksuvuoma Erokanjänkkä Junosuando 886 Isojärvi Pussujärvi Tornefors 395 Kangos Piipiönsaari Lainioälven Petäjävaara Akavuoma-Ainettivuoma Ainettijoki Ainettijärvi Yli-Liekojärvi Tervavuoma- Lomplovuoma Pellijärvi Lompolovaara Siikavuoma-Pellivuoma Puukkojärvi Pahturijärvi Kaitajärvi Myrskyddsplan Tervavuoma Lompolojärvi Käymäjärvi Käymäjärvi Toravaara Käymävaara 884 Myrskyddsplan Kokkovuoma Kursujärvi Sammakkovaara Sammakkojärvi Kaunisjoki Ahenvuoma Salmijärvet Kokkovuoma Kaunisvaara Sahavaara Kaunisjärvi Tapulivuoma Skyddsvärda naturmiljöer Utredningsområde Korridorgränser Alternativ Nord-Nord Alternativ Nord-Syd Alternativ Mitt Alternativ Syd Alternativ Befintlig väg Myrskyddsplan Våtmark klass 1 Våtmark klass 2 Höga naturvärden Sumpskog Nyckelbiotop Naturvärden Bevarandeprogram odlingslandskap Ängs- och hagmark Artrika vägkanter 0 3 km Huhtanen Lovikka Nuolivuoma Laurikkavaara Tuppijärvi Anttis Antinrova Poikurijärvi Poitajavaara Poitajarova Siikajärvi Pellirova Ruutivuoma Pellivuoma Myrskyddsplan Muotkavuoma Lompolojoki Pellijoki Peräjävaara Käymäjoki Saalovuoma-Huhanvuoma Peräjävuoma 884 koijuvuoma 395 Myrskyddsplan Peräjävuoma Tervajoki Vännijänkkäjupukka Juhonpieti Suksijoki Salmivuoma-Ruotovuoma Myrskyddsplan Vännijänkkä Erkheikki 99 Suksivaara Jupukkavuoma Järvenvinsa Aihkivinsa 983 Härkävuoma Autio Pajala Käryva Kursuvuoma Figur Skyddsvärda naturmiljöer. Lantmäteriet MS 2009/09632 VÄGPLAN Genvägen, ny allmän väg mellan Kaunisvaara och Junosuando 77

78

79 Kangos Ainettijärvi 887 Puukkojärvi Kursujärvi 886 Yli-Liekojärvi Tärendöälven Pahturijärvi Toravaara Junosuando Isojärvi Tornefors Piipiönsaari Lainio Lainioälven Petäjävaara Ainettijoki Tervavuoma Lompolojärvi Lompolovaara Kaitajärvi Käymäjärvi Käymäjärvi Käymävaara Kaunisjoki Kaunisvaara Sahavaara Kaunisjärvi 869 Pussujärvi 395 Ainettivuoma Pellijärvi Lompolojoki 884 Käymäjoki Sammakkovaara Sammakkojärvi Salmijärvet Torne- och Kalix älvsystem Huhtanen Poikurijärvi Poitajavaara Pellirova Pellivuoma Tervajoki Tervajoki Suksijoki Suksivaara 99 Tuppijärvi Pellijoki 884 Vännijänkkä Käryva Riksintressen och skyddade naturmiljöer Lovikka Poitajarova Utredningsområde Korridorgränser Laurikkavaara Vännijänkkäjupukka Järvenvinsa Alternativ Nord-Nord Alternativ Nord-Syd Alternativ Mitt Alternativ Syd Jupukka-Tervajoki-Ahenvuoma Jupukka Aihkivinsa Alternativ Befintlig väg Riksintresse naturvård Siikajärvi Natura 2000 vatten Natura 2000 Naturreservat Planerat naturreservat Biotopskydd Fågelskyddsområde Anttis Antinrova Peräjävaara 395 Juhonpieti Erkheikki Autio 983 Pajala 0 3 km Figur Riksintressen och naturmiljöer med skydd. Lantmäteriet MS 2009/09632 VÄGPLAN Genvägen, ny allmän väg mellan Kaunisvaara och Junosuando 79

80

81 Figur Kulturmiljö och friluftsliv. Lantmäteriet MS 2009/09632 VÄGPLAN Genvägen, ny allmän väg mellan Kaunisvaara och Junosuando 81

82

83 " 887 Kangos Ainettijärvi Puukkojärvi Kursujärvi Tapuli Junosuando Isojärvi Pussujärvi Tornefors " 395 Piipiönsaari Lainioälven Petäjävaara Ainettijoki Riksintresse Lainioälven Yli-Liekojärvi Pahturijärvi Kaitajärvi Pellijärvi Lompolojärvi Lompolovaara Käymäjärvi Käymäjärvi Lompolojoki Toravaara Käymävaara 884 Käymäjoki Sammakkovaara Sammakkojärvi Kaunisjoki Salmijärvet Kaunisvaara Sahavaara Kaunisjärvi Riksintresse Lovikka Huhtanen Poikurijärvi Poitajavaara Pellirova Pellivuoma Ravin " Tervajoki Suksijoki Suksivaara 99 " " " " " " " " Rennäring - Sametinget Utredningsområde Korridorgränser Alternativ Nord-Nord Alternativ Nord-Syd Alternativ Mitt Alternativ Syd Alternativ Befintlig väg Samebygräns Riksintresse rennäring Flyttled Trivselland Kalvningsland " Anläggning för renskötsel Renstängsel Lovikka Tuppijärvi Poitajarova Laurikkavaara Riksintresse Laurikkavaara Anttis Antinrova Siikajärvi Pellijoki Riksintresse Siikavaara Riksintresse Anttis Peräjävaara 884 Riksintresse Käymäjärvi 395 Vännijänkkäjupukka Järvenvinsa " " Juhonpieti Autio Erkheikki Riksintresse Hiirenkangas Aihkivinsa 983 Pajala Käryvaara 0 3 km Figur Rennäring, underlag från sametinget samt läge på ravin erhållen av Muonio sameby. Lantmäteriet MS 2009/09632 " " " VÄGPLAN Genvägen, ny allmän väg mellan Kaunisvaara och Junosuando 83

84

85 Kangos Ainettijärvi 887 Puukkojärvi Kursujärvi Tapuli 886 Yli-Liekojärvi Pahturijärvi Toravaara Junosuando Isojärvi Tornefors Piipiönsaari Lainioälven Petäjävaara Ainettijoki Lompolojärvi Lompolovaara Kaitajärvi Käymäjärvi Käymäjärvi Käymävaara Kaunisjoki Kaunisvaara Sahavaara Kaunisjärvi 869 Pussujärvi 884 Sammakkovaara 395 Pellijärvi Lompolojoki Käymäjoki Sammakkojärvi Salmijärvet Huhtanen Poikurijärvi Pellirova Pellivuoma Tervajoki Suksijoki Poitajavaara Suksivaara 99 Tuppijärvi Pellijoki 884 Käryva Lovikka Poitajarova Laurikkavaara Vännijänkkäjupukka Järvenvinsa Rennäring - renbruksplaner Utredningsområde Korridorgränser Aihkivinsa Alternativ Nord-Nord Alternativ Nord-Syd Siikajärvi Alternativ Mitt Alternativ Syd Alternativ Befintlig väg Nyckelområde Kärnområde Betesområde Anttis Antinrova Peräjävaara 395 Juhonpieti Erkheikki Autio 983 Pajala 0 3 km Figur Renbruksplaner, underlag erhållna från Sattajärvi och Gabna samebyar. Lantmäteriet MS 2009/09632 VÄGPLAN Genvägen, ny allmän väg mellan Kaunisvaara och Junosuando 85

86

87 8. Bortval av alternativ De alternativ som utretts för Genväg Kaunisvaara-Junosuando fyller alla ändamålet med projektet. För att underlätta utvärderingen av alternativen väljs i detta kapitel alternativ bort som inte har sådan alternativskiljande karraktär att de överväger Kangos Ainettijärvi Puukkojärvi Kursujärvi Tapuli 8.1. Alternativ Nord-Nord I samrådshandlingen har alternativ Nord-Nord valts bort på följande grunder: Alternativet fyller ändamålet för Genvägen men andra alternativ tillgodoser detta på ett bättre sätt. Alternativet ger en väsentlig vägförkortning på sträckan Kaunisvaara-Junosuando, men alternativ Nord-Syd ger större vägförkortning. Alternativet innebär längst sträcka nybyggd väg (41 km) och medför därmed 6-9 km mer väg att underhålla jämfört med de övriga Genvägsalternativen. Alternativet medför % dyrare kostnader än de övriga alternativen. Dels beror det på ökad väglängd i obruten terräng och dels på grund av en lång bro i ett ogynnsamt läge över. För arbetspendlare är det mer fördelaktigt om Genvägen ansluter öster om Junosuando, utom för de som bor i Kangos. Cliffton utför malmtransporterna på entreprenad och de finns etablerade i Junosuando, vid väg Det är mer fördelaktigt för dem att malmtransporter kan ske på befintlig väg genom Junosuando. Alternativ Nord-Nord skulle medföra att de får en ytterligare längre färdväg (ca 1,2 km enkel väg) till sin anläggning i Junosuando, där de utför service och förarbyten. Alternativet skiljer sig mot de övriga alternativen när det gäller boendemiljön i Junosuando. Alternativet ger förutsättningar för att malmtransporterna går genom Junosuando från väster fram till Clifftons anläggning och sedan går tillbaka igen ut på Genvägen. Det skulle medföra att färre Junosuandobor störs av malmtransporterna. De som bor öster om väg skulle inte störas av buller från malmtransporter. De som går och cyklar öster om väg skulle inte riskera att komma i konflikt med malmtransporter, vid passage av eller längs väg 395. För barnen och för boendemiljön i Junosuando är detta det mest fördelaktiga alternativet. Tärendöälven 869 Junosuando Isojärvi Pussujärvi Tornefors Kvarstående alternativ Utredningsområde Korridorgränser Alternativ Nord-Syd Alternativ Mitt Alternativ Syd Alternativ Befintlig väg 0 4 km 395 Piipiönsaari Lovikka Huhtanen I de kvarstående alternativen kan en godtagbar boendemiljö i Junosuando uppnås. Boendemiljön förbättras genom att bullerskyddsåtgärder utförs. Gång- och cykelvägar anläggs som ger säkra färdvägar längs väg 395 genom Junosuando. Utöver boendemiljö saknar alternativet tydliga fördelar ur miljösynpunkt, jämfört med övriga alternativ. Lainioälven Petäjävaara Ainettijoki Tuppijärvi Laurikkavaara Figur Kvarstående alternativ. Lantmäteriet MS 2009/09632 Anttis Yli-Liekojärvi Antinrova Lompolovaara Pellijärvi Poikurijärvi Poitajavaara Poitajarova Siikajärvi Lompolojärvi Pahturijärvi Pellirova Pellivuoma Pellijoki Kaitajärvi Käymävaara Käymäjärvi Käymäjärvi Lompolojoki 884 Peräjävaara Toravaara Käymäjoki Sammakkovaara Sammakkojärvi Tervajoki En sammanvägd bedömning visar att alternativ Nord-Nord har vissa fördelar jämfört med de kvarstående alternativen, men på grund av den avsevärt högre kostnaden, den längre sträckan nybyggd väg, samt den sämre funktionen för arbetspendlare väljs alternativet bort. Kvarstående alternativ visas i figur Kaunisjoki Salmijärvet Juhonpieti Suksijoki Vännijänkkäjupukka Erkheikki Kaunisvaara Sahavaara 99 Suksivaara Autio Kaunisjärvi Aihkivinsa Järvenvinsa 983 Käry Pajala 87

88 9. Måluppfyllelse och samlad bedömning Alla kvarstående alternativ för Genvägen uppfyller ändamålet med projektet. Alternativ Befintlig väg gör inte det, eftersom det inte kan ge en väsentlig vägförkortning. Alternativet utvärderas som ett jämförelsealternativ och kan bli valt trots att det inte uppfyller ändamålet. Detta under förutsättning att det sammantaget är det alternativ som ger bäst samhällsnytta. Nollalternativet finns med som ett ytterligare jämförelsealternativ, men det görs ingen bedömning av måluppfyllelse för alternativet. I detta kapitel utvärderas om alternativen har möjlighet att uppfylla projektmålen. Varje avsnitt inleds med projektmålet, vilket sedan utvärderas. Först utvärderas alternativen för Genvägen och sedan ställs det bästa Genvägsalternativet mot alternativ Befintlig väg samt Nollalternativet. I den anslutande tabellen redovisas dels om alternativet uppfyller projektmålet (markerat med grön färg), dels vilket alternativ som gör detta bäst relativt de andra alternativen. Rangordningen är 1-5. Det finns kriterier som är viktiga för utvärderingen, som inte framgår av projektmålen. Dessa vägs in i den samlade bedömningen, i slutet av kapitlet Projektmål Samhällsutveckling En attraktiv boendemiljö och ett positivt företagsklimat har medfört ökade förutsättningar för att företag etableras och utvecklas och bidrar till den kommunala och regionala utvecklingen. För Genvägen innebär det att: Projektet ska bidra till att göra orterna längs väg 99 och väg 395 fram till Junosuando attraktiva för boende och näringsliv, genom att malmtransporter och arbetspendlare väljer Genvägen. Genvägen ska ge goda rese- och transportmöjligheter och öka robustheten i vägnätet inom Pajala kommun. Projektet ska tidigt undersöka förutsättningarna för rennäringen i området och verka för en livskraftig rennäring samt god arbetsmiljö för renskötare på och vid vägen. Mål som inte är alternativskiljande Processmålet att tidigt undersöka förutsättningarna för rennäringen i området har mötts genom den förutsättningsanalys som togs fram i inledningen av projektet, samt genom det pågående samråd som sker med samebyarna. Målet att verka för en god arbetsmiljö för renskötare på och vid vägen har mötts genom att samråd sker med samebyar kring dessa frågor. Frågan har med utformningen av skyddsåtgärder kring vägen att göra och dessa frågor kommer att utredas vidare vid utformningen av planförslaget. Mål som är alternativskiljande När det gäller samhällsutveckling är Nord-Syd det alternativ som bäst uppfyller målet, bortsett från möjligheten att verka till en livskraftig rennäring, där både Befintlig väg och nollalternativet är bättre. Trafikverket skapar förutsättningar för en god samhällsutveckling inom utredningsområdet genom att förbättra tillgängligheten. För malmtransporterna ger alternativ Nord-Syd den bästa tillgängligheten, genom att det ger den största vägförkortningen, följt av Mitt och Syd. För arbetspendling ger alternativ Nord- Syd den bästa tillgängligheten, men alternativ Mitt ger bättre tillgänglighet från Lovikka. Genvägsalternativen ökar tillgängligheten mer än alternativ Befintlig väg. Det sker dels genom att en ny väg kommer till, vilken kortar avståndet mellan Kaunisvaara och Junosuando, vilket i sin tur ger bättre tillgänglighet för malmtransporter och arbetspendling. Dels sker det genom att malmtransporterna förs över på den nya vägen. Det gynnar främst tillgängligheten för oskyddade trafikanter på dessa vägar. Alla Genvägsalternativ ger förutsättningar för god boendemiljö längs väg 99 och väg 395 och ger ett attraktivt näringslivsklimat, där alternativ Nord-Syd ger bäst förutsättningar, följt av Mitt och Syd. Genvägsalternativen är bättre än alternativ Befintlig väg, även om det förbättrar boendemiljön genom bullerskydd och gång- och cykelåtgärder. Alla Genvägsalternativ ger goda rese- och transportmöjligheter genom att en ny väg kommer till, men även Befintlig väg ger goda rese- och transportmöjligheter. Robustheten i transportsystemet ökar med samtliga Genvägsalternativ. Även i Befintlig väg förbättras robustheten något genom åtgärder mot översvämningsrisk i Anttis, men vägnätet är fortfarande sårbart. För en livskraftig rennäringen är alternativet Befintlig väg bäst, även om skillnaden mot nollalternativet är liten. Samråd pågår med samebyarna efter hela den sträcka som berörs av MaKS-projektet, för att utforma goda lösningar under drift. Alternativen för Genvägen berör riksintresseområden för rennäringen och innebär intrång och barriäreffekter i marker som är viktiga för renskötseln. I dag brukas landskapet av samebyarna Sattajärvi och Muonio, men delar av området kan bli norska vinterbetesmarker utifrån överenskommelse länderna emellan. Samtliga alternativ berör det föreslagna norska konventionsområdet på likartat sätt och eftersom det framtida brukandet inte är känt utgår utvärderingen från hur markerna används av de samebyar som nu brukar landskapet. Samtliga alternativ för Genvägen berör riksintresset Käymäjärvi som ligger i Muonio samebys kalvningsland. Samebyn använder främst norra delarna av kalvningslandet och den del alternativen berör bedöms inte påverka samebyns möjlighet att bedriva rennäring på ett avgörande eller alternativskiljande sätt. Nord-Syd bedöms ge märkbart negativa konsekvenser för näringen eftersom fragmenteringen av berörda samebyar begränsas. De övriga Genvägsalternativen bedöms ge stora negativa konsekvenser. Alternativ Mitt berör minst areal av riksintresse men fragmenterar samebyns marker mer vilket försvårar renskötseln. Alternativ Syd ligger centralt i Sattajärvi samebys viktiga vinterbetesmarker vilket innebär större fragmentering och berör även fler riksintresseområden. För att målet ska nås för Genvägsalternativen krävs åtgärder för att rennäringen på att rationellt sätt ska kunna använda marker på båda sidor om vägen. Även om Genvägen byggs kommer delvis problem att finnas kvar för rennäringen längs de befintliga allmänna vägarna. Nollalt. Bef. väg Nordsyd Mitt Tillgänglighet oskyddade trafikanter Tillgänglighet fordonstrafik Attraktiv boendemiljö Attraktivt näringsklimat Goda rese- och transportmöjligheter Robusthet Verka för livskraftig rennäring Figur Tabellen visar måluppfyllelse för projektmål Samhällsutveckling. Syd 88

89 9.2. Projektmål Genomförandetid Säkerställa malmtransporter 2013 och att identifierade åtgärder genomförs enligt överenskomna tidplaner. För Genvägen innebär det att: Projektet skall genomföras enligt tidplan, samt föreslå byggbara åtgärder som kan genomföras på ett snabbt och effektivt sätt. Nollalternativet utvärderas inte eftersom det inte kräver genomförandetid. Mål som inte är alternativskiljande Malmtransporterna är säkerställda år 2013 genom att Trafikverket påbörjat upprustning av vägsystemet, gett dispens för 90- tons fordon och fortlöpande underhåller vägsystemet. Planläggning pågår för upprustning av väg 99 och väg 395. Mål som är alternativskiljande Skillnaden i genomförandetid mellan Genvägsalternativen är inte stor, men alternativ Mitt följt av alternativ Syd bedöms ge kortare genomförandetid än Nord-Syd. Dels är längden nybyggd väg något kortare och dels innefattar alternativ Nord-Syd byggande av bro över både Lainio samt Torne älv, medan alternativ Mitt och Syd endast korsar Torne älv. Befintlig väg bedöms ha en snabbare genomförandetid än Genvägen, eftersom Genvägen kan komma att kräva tillåtlighetsprövning. Genvägen går dessutom genom obruten terräng och byggande av väg över våtmarker kan kräva liggtider. Samtliga om- och nybyggnadsalternativ innebär byggbara åtgärder och ur teknisk synvinkel är de genomförbara Projektmål Funktion Transportlösningarna fyller såväl näringslivets som övriga samhällets behov i närtid och möjliggör långsiktigt kostnadseffektiva och robusta gods- och persontransporter. För Genvägen innebär det att: Genvägen ska vara attraktiv för malmtransporter så att den är gen och ger god framkomlighet. Den skall bidra till god funktion för näringsliv, boende och arbetande i byarna. Det innebär att skapa förutsättningar för ett ökat kollektivtrafikresande samt ökad framkomlighet i området efter slutfört projekt. Projektet ska tidigt klargöra önskad vägstandard. Mål som inte är alternativskiljande Processmålet att projektet tidigt ska klargöra önskad vägstandard har mötts genom att Trafikverket under år 2012 har beslutat om vägstandard inom MaKS-projektet. Mål som är alternativskiljande Samtliga om- och nybyggnadsalternativ ger god funktion, men alternativet Befintlig väg ger ingen väsentlig vägförkortning. Alternativ Nord-Syd ger störst vägförkortning, följt av Mitt och Syd. Framkomligheten är god för samtliga om- och nybyggnadsalternativ. Genvägsalternativen kan medföra att personbilstrafik gynnas på bekostnad av kollektivtrafik. Alternativ Befintlig väg ger bättre förutsättningar för ökat resande med kollektivtrafik, genom att alla förbättringar sker längs befintlig väg där bebyggelsen finns. För väg 99, sträckan Pajala-Kaunisvaara, påverkas inte förutsättningarna för resande med kollektivtrafik av att en Genväg anläggs Projektmål Klimat och resurseffektivitet Söka klimatneutrala och resurseffektiva transportlösningar genom en ständig optimering av infrastruktur och transportteknik. För Genvägen innebär det att: Genvägen ska bidra till ett transportsnålt samhälle genom att öka tillgängligheten för näringslivstransporterna samt underlätta kollektivt resande. Projektet ska resultera i god hushållning med resurser och energieffektiva lösningar. Det skall vara möjligt att löpande utveckla och effektivisera infrastrukturen och transporttekniken mot ett klimat- och resurseffektivt användande. Nollalt. Bef. väg Mitt Hålla tidplan Byggbara åtgärder Figur Tabellen visar måluppfyllelse för projektmål Genomförandetid. Syd Nollalt. Bef. väg Mål som inte är alternativskiljande Möjligheten att nå ett transportsnålt samhälle utvärderas under projektmålet Funktion. Mål som är alternativskiljande Målet utvärderas med utgångspunkt i vilken klimatpåverkan alternativen medför, dels under byggande, dels under drifttid. Genvägsalternativen bedöms fylla målet bäst, men utifrån de schablonmässiga beräkningarna skiljer sig alternativen inte nämnvärt åt. Utifrån antagen bränsleförbrukning är tidsperspektivet för att genvägsalternativen ska ge klimatvinster relativt kort (under 10 år). Alternativen bidrar till miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan genom att minska utsläppen från transportsektorn. Alternativet Befintlig väg innebär ingen vinst ur ett klimatperspektiv. Nordsyd Nordsyd Mitt Syd Nollalt. Bef. väg Kort väglängd Ökat resande med kollektivtrafik Ökad framkomlighet Figur Tabellen visar måluppfyllelse för projektmål Funktion. Nordsyd Mitt Bidrar till målet Figur Tabellen visar måluppfyllelse för projektmål Klimat och resurseffektivitet. Syd 89

90 9.5. Projektmål God hälsa Transportlösningar bidrar till människors goda hälsa tack vare ett tryggt samhälle, god boende- och levnadsmiljö och möjligheter till medinflytande längs sträckan Kaunisvaara Malmbanan och Pajala med omnejd. För Genvägen innebär det att: Genvägen ska stimulera till mer fysisk aktivitet genom att säkerställa tillgänglighet till rekreations- och friluftsområden. Projektet skall präglas av tydlig kommunikation som skapar trygghet och medinflytande för de berörda. Projektet skall ta hänsyn till goda boendemiljöer, så att inga gräns- eller riktvärden för buller och luft överskrids Mål som inte är alternativskiljande Processmålet att projektet ska präglas av tydlig kommunikation som skapar trygghet och medinflytande för såväl boende som arbetande i området har mötts genom samråd enligt samrådsredogörelsen. Mål som är alternativskiljande Samtliga Genvägsalternativ bidrar till god hälsa genom att trafik flyttas från boendemiljöer. Det innebär även att luft och bullerpåverkan minskar. Även upplevelsevärdet och tillgängligheten för riksintresset för friluftliv, Torne älv ökar. Skillnaden mellan nollalternativet och Befintlig väg är liten. Genvägsalternativen ökar förutsättningarna att i linje med miljömålet God bebyggd miljö utforma en boende- och livsmiljö efter människors behov och minska hälsopåverkan av utsläpp och buller. De ligger också i linje med Sveriges folkhälsomål om en hälsofrämjande och säker yttre miljö. Genvägsalternativen bidrar till miljömålet Frisk luft genom att körsträckorna blir kortare och genom att den tunga trafiken till stor del flyttas från boendemiljöerna. Alla alternativen har samma förutsättningar att bidra till miljömålet Grundvatten av god kvalitet. Oavsett alternativ kommer gräns- och riktvärden för buller och luft att hållas, även om hälsoeffekter ändå inte kan uteslutas. Tillgänglighet till riksintresset för friluftsliv kommer att säkras Nollalt. Bef. väg Nordsyd Mitt Tillgänglighet till rekreations och friluftsområden Buller Luft Figur Tabellen visar måluppfyllelse för projektmål God hälsa. Syd oavsett alternativ vilket innebär att målet nås i samtliga alternativ Projektmål Natur- och kulturmiljö Natur- och kulturmiljö med höga värden i berörda områden ska så långt som möjligt bibehålla sina kvaliteter och ha förutsättningar för att utvecklas och synliggöras. För Genvägen innebär det att: Projektet ska ta hänsyn till och bevara kvaliteten i berörda miljöer så att naturvärden består. Särskild hänsyn ska till skyddsvärda och skyddade våtmarker samt utter och vandrande fisk. Natur- och kulturvärden i odlingslandskapet kring byarna och kulturvärden vid Palokorva ska ha förutsättningar att utvecklas och synliggöras. Särskild hänsyn skall tas till kulturvärden kopplade till renskötsel i området. Alternativ Befintlig väg fyller målet kring Natur- och kulturmiljöer bäst eftersom ytterligare intrång blir litet och konsekvenserna små. Flyttas trafiken från boendemiljöerna till ett Genvägsalternativ ökar förutsättningarna för odlingsmarkerna med höga natur- och kulturvärden att synliggöras. Samtliga alternativ bedöms dock nå målet för odlingslandskapet kring byarna. Samtliga Genvägsalternativ innebär att ett relativt opåverkat landskap kommer att beröras, framförallt stora, sammanhängande våtmarker med dokumenterade höga värden. Samtliga Genvägsalternativ ger negativa konsekvenser genom att fragmentera och förändra minst en våtmark som utpekats i Sveriges myrskyddsplan och ett område av riksintresse som främst pekats ut för sina våtmarksvärden. Samtliga alternativ medför stora konsekvenser för naturmiljön. Alternativ Syd bedöms var bäst av Genvägsalternativen genom att det endast påverkar en våtmark som utpekats i Sveriges myrskyddsplan och en våtmark av riksintresse. Alternativ Nord-Syd är det Genvägsalternativ som ger största inverkan på naturmiljön genom att alternativet dels medför negativa konsekvenser för flest områden av riksintresse men framförallt ger mest fragmentering och tillgängliggörande av sammanhängande våtmarksområden där just otillgängligeten har bidragit till området höga värde för fågellivet. För samtliga Genvägsalternativ gäller att negativa effekter och konsekvenser inte kan undvikas, men däremot begränsas genom skyddsåtgärder och linjeval. För att nå projektmålet att naturmiljöer så långt som möjligt ska bibehålla sina kvaliteer kan också kompensationsåtgärder krävas. Genvägsalternativen innebär ett flertal nya passager över vattendrag medan alternativet Befintlig väg innehåller få nya passager. Åtgärder med hänsyn till fisk och utter genomförs i hela MaKS-projektet och samtliga alternativ bedöms därför nå målet Ur kulturmiljösynpunkt finns fördelar med alternativet Nord- Syd. Det är inte möjligt att skilja Genvägsalternativen åt när det gäller fornlämningar och spår av människornas historia i området. Samtliga alternativ har samma förutsättningar att innehålla historiska arkiv. Det som skiljer dem åt är risken för konsekvenser för riksintresseområdet Palokorva. Alternativet Nord-Syd ansluter till väg 395 närmare Junosuando och undviker därmed området. Alternativ Mitt och Syd ansluter till väg 395 vid riksintresset Palokorva. Anpassningar av linjevalet kan göras utifrån den kulturmiljöinventering som genomförs under sommaren 2013, så att riksintresset inte påtagligt skadas. Korridorens bredd medger att vägen i sin helhet läggs utanför riksintresseområdet, vilket gör att förusättningarna att nå målet är goda. Ett flertal miljömål berörs, framförallt av Genvägsalternativen som går igenom ett obrutet skogs- och myrlandskap. I området bedrivs ett aktivt skogsbruk och det finns få kända skogliga värden. Lokalisering och linjeval kan göras så att miljömålet Levande skogar inte motverkas. Landskapet är däremot rikt på stora värdefulla våtmarker och innehåller objekt som pekats ut i myrskyddsplanen. Flera av dessa berörs av genvägsalternativen. Våtmarkernas funktioner i landskapet kan till stora delar behållas, men alternativen kommer att innebära en fragmentering av myrkomplexen. Det innebär att Genvägsalternativen på ett väsentligt sätt påverkar Norrbottens läns möjlighet att nå de regionala miljömålen för Myllrande våtmarker där just skydd av myrskyddsplanens objekt ingår. För att nå det nationella målet Myllrande våtmarker krävs ett fördjupat arbete i samarbete med fler aktörer för att på ett långsiktigt sätt säkra representationen av våtmarker av alla typer i landskapet. Vid lokalisering och linjeval kan hänsyn tas till livsmiljöer för hotade arter så att den biologiska mångfalden bevaras, vilket gör att miljömålet Ett rikt växt och djurliv inte motverkas. Vattendrag som fungerar på ett naturligt sätt är särskilt värdefulla för miljömålet Levande sjöar och vattendrag, men påverkas 90

91 endast tillfälligt under byggtiden. Genvägsalternativen innebär ett nytt element i ett område rikt på sjöar, men hänsyn har tagits till dem som är särskilt viktiga för friluftlivet. Lokalisering och linjeval kan göras så att Genvägsalternativen inte motverkar miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Vid lokalisering och linjeval kan även de kulturella och historiska miljöerna bevaras i enlighet med miljömålet God bebyggd miljö. Genvägsalternativen innebär att malmtransporterna inte längre går i närheten av bevarandevärda odlingsmarker. Det innebär att förutsättningarna för att de kan vara del av den gröna infrastrukturen ökar och upplevelsen av odlingslandskapets natur- och kulturvärden påverkas positivt i linje med målet för Ett rikt odlingslandskap Projektmål Trafiksäkerhet Både resenärer och boende har en säker trafikmiljö under såväl byggtid som drift av transportsystemet. För Genvägen innebär det att: Genvägen ska bidra till en säker trafikmiljö för boende, fordonstrafik och oskyddade trafikanter. Detta skall gälla både under byggtid och när åtgärderna är färdiga och i drift. Nollalternativet utvärderas inte för byggtid. Samtliga Genvägsalternativ ger bättre trafiksäkerhet än alternativet Befintlig väg under drifttiden. Skillnaderna mellan Genvägsalternativen är inte stora, men trafiksäkerheten är bäst för Nord-Syd. Detta eftersom alternativet innebär att malmtransporterna går skilda från trafik på väg 395 på en längre sträcka. Dock är malmtransporterna inte separerade från annan trafik på Genvägen, vilket gör att skillnaden mot andra alternativ är marginell. Under byggtiden ger Genvägsalternativen större trafiksäkerhet än alternativet Befintlig väg, eftersom den största delen av anläggningsarbetet sker skild från allmän trafik Projektmål Kostnad Såväl investerings/åtgärdskostnad som drift- och underhållskostnad ska vara kostnadseffektiva och acceptabla på kort sikt. För Genvägen innebär det att: Åtgärder som genomförs med pressad tidplan ska ändå genomföras på ett effektivt och kostnadsmedvetet sätt och i detta arbete skall även drift- och underhållskostnader av föreslagna åtgärder vägas in. Nollalternativet utvärderas inte för investeringskostnader. Alternativ Befintlig väg ger den lägsta anläggningskostnaden. Av Genvägsalternativen har Mitt och Syd de lägsta anläggningskostnaderna, följda av Nord-Syd. Drift- och underhållskostnaden är lägst för Befintlig väg, följd av Mitt, Syd och Nord-Syd. Nollalt. Bef. väg 9.9. Projektmål Samhällsekonomi Mitt Investeringskostnad Drift och underhåll Figur Tabellen visar måluppfyllelse för projektmål Kostnad Syd Åtgärderna ska vara samhällsekonomiskt effektiva och långsiktigt hållbara. För Genvägen innebär det att: Genvägen ska vara samhällsnyttig på lång sikt. Nollalt. Bef. väg Nordsyd Mitt Figur Tabellen visar måluppfyllelse för projektmål Natur och kulturmiljö. Syd Nollalt. Bef. väg Mitt Under byggtiden Under drifttid Figur Tabellen visar måluppfyllelse för projektmål Trafiksäkerhet. Syd Den samhällsekonomiska beräkningen är gjord med fokus på malmtransporterna, enligt en modell som togs fram för Åtgärdsval innan projektet startades. Samtliga Genvägsalternativ ger stora besparingar i transportkostnad för malmtransporterna, eftersom de medför en väsentlig vägförkortning. Skillnaderna mellan alternativen är inte stor. Alternativ Nord-Syd är mest samhällsekonomiskt lönsamt, följt av alternativ Mitt och Syd. Alternativ Befintlig väg innebär ca 20 % högre samhällskostnader för malmtransporterna än de övriga alternativen. Nollalt. Bef. väg Våtmarker och andra naturvärden Vattendrag, utter etc Odlingslandskap Riksintressen kulturmiljö Palokorva Nordsyd Nordsyd Nordsyd Mitt Samhällsekonomi Figur Tabellen visar måluppfyllelse för projektmål Samhällsekonomi. Syd 91

92 9.10. Barnens Bästa Riksdagen har beslutat att FN:s konvention om barnets rättigheter ska genomsyra samhällets alla verksamheter. Enligt Trafikverkets policy för barn ska Trafikverket arbeta inom vägtransportsystemet med FN:s konvention om barnets rättigheter som utgångspunkt. Barnkonsekvensanalys (BKA) görs för att utveckla barnperspektivet i vägplaneringsprocessen och därmed förbättra beslutsunderlaget. Syftet med barnkonsekvensanalysen är att pröva och redovisa vilken eller vilka åtgärder som är det bästa för de barn som berörs av projektet. Barnens bästa bedöms utifrån barns möjligheter att röra sig självständigt i transportsystemet samt trafiksäkerheten för barn som oskyddade trafikanter. Gruppen barn hanteras även tillsammans med andra användargrupper i utvärdering av projektmålen ovan. Samtliga Genvägsalternativ är bättre för de barn som berörs av projektet än Alternativ Befintlig väg Kumulativa effekter av Vägplan Junosuando Vägplan Genväg Kaunisvaara-Junosuando utreds parallellt med Vägplan Junosuando by. Samtliga alternativ i de båda vägplanerna kan kombineras. I Vägplan Junosuando by utreds alternativ Befintlig väg samt alternativ Förbifart. För bäst förståelse av detta avsnitt bör vägplanerna läsas parallellt. För målet en livskraftig rennäring ger kombination av alternativ Befintlig väg i båda vägplanerna bäst måluppfyllelse. Genvägsalternativen i kombination med alternativ Förbifart ger inte måluppfyllelse och sämst är kombinationen mellan detta och alternativ Syd. För andra mål knutna till samhällsutveckling ger Genvägsalternativen sammantaget bäst måluppfyllelse i kombination med alternativ Befintlig väg. Målet Genomförandetid ger bäst måluppfyllelse för kombination mellan alternativ Befintlig väg i båda vägplanerna. För Funktionsmålet ger kombination mellan Genvägsalternativen och alternativ Förbifart bäst måluppfyllelse. Den största vägförkortningen nås med alternativ Nord-Syd och alternativ Förbifart (ca 27 km kortare väg jämfört med nollalternativet). För Klimatmålet ger Genvägsalternativen i kombination med alternativ Förbifart bäst måluppfyllelse. För målet för God hälsa ger Genvägsalternativen i kombination med något av alternativen i vägplan Junosuando by bäst måluppfyllelse. För Natur- och kulturmiljö är det bäst om inga åtgärder utförs och den bästa måluppfyllelsen ger en kombination mellan alternativen Befintlig väg i båda alternativen. Undantag är mål för Kulturmiljö där en kombination mellan alternativ Nord-Syd tillsammans med alternativ Befintlig väg för vägplan Junosuando ger bäst måluppfyllelse. Ett annat undantag är odlingslandskapet där en kombination mellan alternativ Syd och alternativ Förbifart ger bäst måluppfyllelse. För Trafiksäkerhet ger alternativ Nord-Syd i kombination med alternativ Förbifart bäst måluppfyllelse. För Kostnad ger alternativ Mitt kombinerat med alternativ Befintlig väg i vägplan Junosuando by bäst måluppfyllelse. För Samhällsekonomi ger alternativ Nord-Syd i kombination med alternativ Befintlig väg bäst måluppfyllelse. Hushållningsbestämmelser I miljöbalkens tredje kapitel finns grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. I korthet innebär de att mark och vatten ska användas till det som är mest lämpligt med tanke på områdets beskaffenhet och de behov som finns. Opåverkade och känsliga områden, och områden med betydelse för allmänna intressen eller vissa näringar ska skyddas så långt möjligt. Dessa bestämmelser tillgodoses genom Trafikverkets planläggningsprocess där miljöhänsyn vägs mot andra faktorer som funktion och samhällsekonomi. De hör också nära samman med lokaliseringsprincipen ovan. I tredje och fjärde kapitlet finns också bestämmelser om riksintressen. Dessa beskrivs under respektive avsnitt i vägplanen. Allmänna hänsynsregler I miljöbalkens andra kapitel finns ett antal allmänna hänsynsregler som ger uttryck för olika principer som är hörnstenar i strävan mot en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Det är enligt 1 (bevisbörderegeln) verksamhetsutövarens ansvar att visa att de allmänna hänsynsreglerna följs. I detta projekt har hänsynsreglerna beaktats genom att Trafikverkets planläggningsprocess följts och olika alternativ har bedömts ur miljösynpunkt. För vägbyggnadsprojekt ställer Trafikverket krav på kvalitets- och miljöstyrning (TDOK 2012:1039 och TDOK 2012:93) och har möjlighet att ställa objektspecifika miljökrav för entreprenaden. Detta berör hänsynsreglerna i 2 (kunskapskravet), 3 (försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik), 5 (hushållnings- och kretsloppsprinciperna) och 4 (produktvalsprincipen). Trafikverket tillgodoser också kunskapskravet genom att ha välutbildad och kompetent personal i den egna organisationen och genom att ställa relevanta kompetenskrav vid upphandling av konsulttjänster och entreprenader. Vid framtagandet av vägplanen samlas befintlig kunskap om området in, vilket kompletteras med inventeringar i fält för att bilda ett tillräckligt underlag för val av alternativ. Kunskapen fördjupas också genom de omfattande samråd som genomförs under hela planläggningsprocessen. Försiktighetsprincipen tillämpas också genom att de rikt- och gränsvärden som finns följs, och där sådana saknas diskuteras egna bedömningsgrunder. Skyddsåtgärder inarbetas i relevant omfattning i de olika skedena av planläggningsprocessen. Hänsynsreglerna i 3, 4 och 5 tillgodoses också genom att Trafikverket styr projektets materialanvändning och utförande, och åtar sig att genomföra de miljöskyddsåtgärder som krävs för att undvika skada på viktiga miljöintressen. Trafikverkets krav på kemiska produkter innebär att miljömässigt sämre alternativ kontinuerligt fasas ut när bättre alternativ finns på marknaden, vilket är i linje med 4 (produktvalsprincipen). Hänsynsregeln i 6 (lokaliseringsprincipen) anger att platsen för en verksamhet ska väljas så att miljöpåverkan minimeras, vilket säkerställs genom Trafikverkets planläggningsprocess. Detta skede av vägplanen syftar till att välja det lokaliseringsalternativ som uppfyller projektmålen bäst. Projektmål finns för både miljö och andra faktorer som t.ex. funktion och samhällsekonomi. Trafikverket har som verksamhetsutövare att ta hänsyn till 7 (rimlighetsavvägning) och 8 (ansvar för skadad miljö) i sin verksamhet. Rimligheten i olika miljöskyddsåtgärder bedöms genom en avvägning mellan nytta och kostnad. Försiktighetsmått inarbetas i alla skeden av planläggnings- och byggprocessen. Trafikverket ansvarar för skador som trots detta eventuellt uppkommer. 92

93 9.12. Samlad bedömning Nollalternativet är inte realistiskt. Det medför att det är bättre att genomföra något av åtgärdsalternativen. Genvägsalternativen ger inte måluppfyllelse för följande projektmål: Samhällsutveckling eftersom alternativen inte tillgodoser en livskraftig rennäring. För att målet ska nås för Genvägsalternativen krävs åtgärder för att rennäringen på att rationellt sätt ska kunna använda marker på båda sidor om vägen. Även om Genvägen byggs kommer delvis problemen att finnas kvar längs de befintliga allmänna vägarna. Natur- och kulturmiljö eftersom samtliga alternativ ger intrång i skyddsvärda våtmarker. De negativa effekter och konsekvenser alternativen innebär kan inte helt undvikas, men däremot i viss mån begränsas genom skyddsåtgärder och linjeval. För att nå projektmålet att naturmiljöer så långt som möjligt ska bibehålla sina kvaliteter kan också kompensationsåtgärder krävas. Till detta kommer att Alternativ Syd och Mitt inte når mål för kulturmiljö, genom att riksintresseområde Palokorva riskerar att påverkas negativt. Även här kan negativa effekter och konsekvenser begränsas genom skyddsåtgärder och linjeval. Övriga uppställda projektmål uppfylls av Genvägsalternativen. Alternativ Nord-Syd ger störst vägförkortning, vilket ger positiva konsekvenser för mål för samhällsutveckling, funktion och samhällsekonomi. När det gäller trafiksäkerhet ger alternativet något mer positiva konsekvenser än de övriga alternativen. Alternativet medför byggande av en bro över Lainio älv, vilket ger dyrare anläggnings- som drift- och underhållskostnader. En ytterligare bro påverkar även klimatmålet något negativt i förhållande till de andra Genvägsalternativen. Av Genvägsalternativen bedöms alternativ Nord-Syd ge minst negativa konsekvenser för rennäringen och alternativet bedöms med nuvarande kunskap inte påtagligt försvåra rennäringens bedrivande. För kulturmiljö undviks risk för skada på riksintresset Palokorva i alternativet. Däremot ger det störst negativa konsekvenser för våtmarker och annan skyddsvärd natur. Alternativ Mitt ger lägst kostnader och kortast genomförandetid av Genvägsalternativen, på grund av kortare sträcka nybyggd väg och att endast en bro anläggs över en älv. Den sammanlagda väglängden för malmtransporterna ökar med 3 km jämfört med alternativ Nord-Syd, men alternativet ger fortfarande en väsentlig vägförkortning jämfört med alternativ Befintlig väg. Den längre vägsträckan för malmtransporter ger något sämre samhällsekonomi jämfört med Nord-Syd. Trafiksäkerheten är marginellt sämre än för alternativ Nord-Syd. Alternativ Mitt ger stora negativa konsekvenser för rennäringen. Alternativet påverkar färre riksintressen för naturvård och går i kanten av ett stort riksintresse utpekat för våtmarker, vilket Nord-Syd fragmenterar i större omfattning. Det påverkar färre skyddsvärda våtmarker än Nord-Syd. Alternativet riskerar att ge negativa konsekvenser för riksintresse kulturmiljö Palokorva, men de negativa effekterna och konsekvenserna kan begränsas genom skyddsåtgärder och linjeval. Alternativ Syd bedöms ge minst intrång i naturmiljön av Genvägsalternativen. I övrigt ger alternativ Syd minst fördelar av Genvägsalternativen. Alternativet riskerar att ge negativa konsekvenser för riksintresse kulturmiljö Palokorva, men de negativa effekterna och konsekvenserna kan begränsas genom skyddsåtgärder och linjeval. Alternativ Befintlig väg ger inte måluppfyllelse för följande projektmål: Samhällsutveckling genom att det inte bidrar till robusthet. Funktion eftersom det inte ger vägförkortning. Det ger följdverkningar för andra mål, genom att det ger lägre tillgänglighet och är sämre ur samhällsekonomisk synvinkel. Klimat eftersom bränsleförbrukningen blir betydligt större, vilket inte bedöms uppvägas av klimatpåverkan i form av byggande samt drift och underhåll av Genvägsalternativen. Övriga uppställda projektmål uppfylls av alternativ Befintlig väg. Alternativ Befintlig väg ger bäst måluppfyllelse för målen Genomförandetid, Natur- och kulturmiljö samt Kostnad av alla alternativ. För övriga mål ger Genvägsalternativen bättre måluppfyllelse, frånsett målet Samhällsutveckling, där varken Genvägsalternativen eller alternativ Befintlig väg fyller samtliga delmål. 93

94 10. Fortsatt arbete Nästa steg i planläggningsprocessen Planläggningen av Genvägen görs i en sammanhållen process. När val av lokaliseringsalternativ samt val av trafikteknisk standard är genomförda är nästa steg att utforma planförslaget och upprätta MKB. I samband med det kommer samråd att hållas med berörd kommun, länsstyrelse, organisationer och myndigheter, berörd allmänhet samt enskilda berörda Lagkrav för miljö Under det fortsatta arbetet kommer behovet att prövningar att utredas vidare. Till stor del beror behovet på vad som kommer fram under arbetet och i vad mån risken för skador kan undvikas. Exempel på prövningar som kan bli aktuella är Anmälan eller tillstånd för vattenverksamhet Samråd enl. 12 kap 6 miljöbalken Tillstånd enligt kulturminneslagen för påverkan på fornlämningar Dispens från bestämmelserna i artskyddsförordningen Tillstånd enligt bestämmelserna kring Natura Prövning av upplag eller deponi för massor Riktlinjer beträffande speciella frågeställningar I det fortsatta arbetet ska information och samråd som skedde i samband med upprättande av barnkonsekvensanalys tas tillvara och bearbetas vidare. Trafikverket ska fortsätta samrådet och dialogen med berörda samebyar. Detaljerade geotekniska undersökningar ska genomföras för det valda alternativet Frågor som kräver särskild uppmärksamhet Längs befintlig väg 99 och väg 395: Odlingslandskap Fågelområden Tillgänglighet till kulturmiljö Tornefors och Palokorva Boendemiljöer Vattentäkt Tillgänglighet till älven Barnperspektivet För alternativen Genväg tillkommer Planera vattenövergångar Inventering naturmiljö (livsmiljö och arter) Arkeologisk utredning Våtmark med höga och mycket höga värden Rennäring Länsstyrelsen har i sitt samrådsyttrande och beslut om betydande miljöpåverkan uppmärksammat följande frågor inför kommande miljökonsekvensbeskrivning och fortsatt arbete med vägplan. Underlag för att ta ställning till behovet av prövningar enligt bestämmelserna kring artskydd och Natura Fokus på naturvärdesinventering med koppling till hotade och skyddsvärda arter. Buller, barriäreffekter och fragmentering kopplat till naturmiljöer. Påverkan på riksintressen Palokorva och Tornefors m.fl utvalda kulturmiljöer och odlingslandskap. Påverkan, effekter och konsekvenser för fornlämningar Analys av rennäringens riksintressen Påverkan på grundvattenförekomst Effekter och konsekvenser av masshantering Övergripande förutsättningar för Genvägens framtida funktion Övriga allmänna vägars anslutning till Genvägen samt gruvnäringens långsiktiga omfattning i området. MKB för vägplan samordnas med MKB för detaljplan Junosuando om denna behöver ändras. Vägplanering samordnas med järnvägsplanering för att säkerställa ett långsiktigt transportsystem. 94

95 11. Källor Tryckta källor Bengtsson, O m fl Öppna inlandsdyner i Norrbotten doldisar på naturvårdsradarn Flora och fauna årg. 105:3. Länsstyrelsen i Norrbottens län Norrbottens miljömål 2007, Reviderade delmål. Länsstyrelsen Norrbotten 2007 Regionalt utvecklingsprogramför hållbar framtid i Norrbotten. Länsstyrelsen i Norrbottens län Broarna i Norrbottens län. Inventering av kulturhistoriskt värdefulla vägbroar. Rapport 4/2005. Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Vägverket Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och Västerbottens län. Rapport 1/2001. Länsstyrelsen i Norrbottens län Vårt hävdade Norrbotten. Program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden i Norrbottens län. Rapport 6/1993. Länsstyrelsen i Norrbottens län Beskrivningar till områden av riksintresse för Naturvård, objekt Länsstyrelsen i Norrbottens län Beskrivningar till områden av riksintresse för Naturvård, objekt Naturvårdsverket Myrskyddsplan för Sverige, Objekt i Norrbottens län. Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige. Rapport 5669 April Del 1 och del 2. Naturvårdsverket 2005 Riksintresse för naturvård och friluftsliv. Handbok 2005:5. Pajala kommun Översiktsplan antagen 2010, laga kraft SGU Forskningsrapport Serie Ca 85, C Hättestrand The glacial geomorphology of central and northern Sweden. Socialstyrelsen, Miljöhälsorapport Statens folkhälsoinstitut, Den byggda miljöns betydelse för fysisk aktivitet i glesbygd. Statens folkhälsoinstitut, Aktiv transport. Johan Faskunger. Statens folkhälsoinstitut, Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet. Johan Faskunger. Timo Saarenketo m.fl. Pajala road impact analysis Final report Trafikverket 2013a. Samrådshandling. Projekt Malmtransporter Kaunisvaara-Svappavaara, Väg 395 Junosuando by. Vägplan, val av lokaliseringsalternativ Trafikverket 2013b. Samrådsunderlag. Projekt Malmtransporter Kaunisvaara-Svappavaara, Genväg Kaunisvaara-Junosuando. Vägplan Trafikverket 2012 a. Förstudie Väg 395, delen Junosuando Trafikverket b. Åtgärdsval Gruvtransporter Kaunisvaara - Malmbanan och Pajala med omnejd, Trafikverket 2012 c. PM Förutsättningsanalys Rennäring. Trafikverket 2012 d. PM Förutsättningsanalys Vilda djur. Trafikverket 2012 e. PM Förutsättningsanalys Torne och Kalix älvsystem. Trafikverket 2012 f. Förstudie Väg 395 Autio Tornefors Trafikverket 2012 g. Förstudie Väg 99 delen Kaunisvaara Autio Trafikverket 2012 h. Arbetsplan Väg 99 Kaunisvaara-Autio etapp / Trafikverket 2012 i. Arbetsplan Väg 99 Kaunisvaara-Autio Etapp / Trafikverket 2012 j. Arbetsplan Väg 395 Lovikka-Palokorva. 2012/ Trafikverket Modell för bedömning av risk och otrygghet vid busshållplatser på landsbygd. Publikation 2010:110. Trafikverket. TDOK 2012:1151 TRV 2012/854226, TRVÖK Trafikverkets övergripande krav för fysisk planläggning av vägar och järnvägar. Vägverket. Publikation 2005:27. Barnen och vägplaneringen. En kunskapsöversikt. Vägverket. Publikation 2005:37. Vägledning för barnkonsekvensanalys i vägplaneringen. Vägverket. Publikation 2004:80. Vägar och gators utformning. Vägverket. Publikation 2004:200. Barnkonsekvensanalys. Försök och erfarenheter. Vägverket. Publikation 2003:37. Värderingsunderlag för barnkonsekvensanalyser. Vägverket. Publikation 2002:46. Handbok Förstudie. Länstrafiken har lämnat uppgifter om resor inom förstudieområdet samt var det finns busshållplatser Elektroniska källor Barnkonsekvensanalys: Trafiksakerhet/Barn-i-trafiken/Barn-och-ungdom-vag/ Trafikverkets-arbete-med-barnfragor/Barnkonsekvensanalyser/ Batman Hämtat Kommuninformation: hämtat Länsstyrelsen. GIS-data Länsstyrelsens våtmarksinventering: webbgis_bd/lstmap.aspx Länsstyrelsen, Naturreservat- och Natura 2000-beskrivningar: skyddad-natur/naturreservat/pajala/ Länstrafiken i Norrbottens län. Naturvårdsverket. Myrskyddsplan för Sverige, Objekt i Norrbottens län, Del 2 av 2: Norrbottens kulturmiljöprogram: norrbotten/sitecollectiondocuments/sv/publikationer/om%20 lansstyrelsen/kulturmiljoprogram%20pajala.pdf Northland Resources AB Geofysisk karta över Kaunisvaara området Olycksstatistik Utdrag ur STRADA, hämtat Regionfakta Riksantikvarieämbetet Fornsök, Sametinget. Rennäringens markanvändning Skogsstyrelsen. GIS-data om skogliga natur- och kulturvärden 95

96 Svenska cykelsällskapet hämtat Sveriges Geologiska Undersökning. Beslut om riksintrese för malmfyndigheter Sveriges Geologiska Undersökning, SGU brunnarkiv, sgu.se/sgumapviewer/web/sgu_mv_brunnar.html. Hämtat Transportstyrelsen: Publikationer/Vag/gransvarden_for_motorer_till_tunga_fordon. pdf Vattenkartan, miljökvalitetsnormer för vatten: lansstyrelsen.se/mappage.aspx 96

97 Bilaga 1 Beslut om att Genväg blir allmän väg 97

98 Bilaga 2 Beslut om betydande miljöpåverkan 98

99 99