VÄGPLAN Projekt Malmtransporter Kaunisvaara-Svappavaara Genväg Kaunisvaara - Junosuando. Samrådsunderlag Pajala kommun, Norrbottens län

Transkript

1 VÄGPLAN Projekt Malmtransporter Kaunisvaara-Svappavaara Genväg Kaunisvaara - Junosuando Samrådsunderlag Pajala kommun, Norrbottens län BD Datum:

2 MEDVERKANDE Trafikverket Anders Lindmark Gun-Marie Mårtensson Vectura Thomas Sällström Bodil Öhman Sofia Sundqvist Carina Öberg Elin Oja Malin Lindmark Projektledare Delprojektledare Uppdragsledare Uppdragsledare förstudie Deluppdragsledare och rapport Miljö Kartor Barnkonsekvensanalys Titel: Vägplan Genväg Kaunisvaara - Junosuando Utgivningsdatum: Objektnr: BD Diarienr: TRV 2013/4341 Utgivare: Trafikverket Projektledare: Anders Lindmark Distributör: Trafikverket, Box 809, LULEÅ, telefon:

3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Malmfyndigheter MINeprojektet Malmtransporter Kaunisvaara Svappavaara Genväg Geografisk avgränsning Aktualitet Övergripande mål och strategier Planläggningsprocessen 8 2. Barnkonsekvensanalys 8 3. Befintliga förhållanden och utvecklingstrender Markanvändning Trafik och trafikanter - resor och transporter Miljö, viktiga förutsättningar, aspekter och intressen Funktionsanalys av transportsystemet och dess influensområde Funktionsanalys Hänsynsanalys Projektmål Samråd Väghållningsmyndighetens ställningstagande Fortsatt arbete Nästa steg i planläggningsprocessen Frågor som kräver särskild uppmärksamhet Prövning enligt annan lagstiftning Förankringsform Källor Tryckta källor Elektroniska källor 36 Bilaga 1 Samrådsredogörelse 6. Tänkbara åtgärder Analys av tänkbara åtgärder enligt fyrstegsprincipen Tänkbara åtgärdsalternativ Trafikomfördelning vid Genväg Effekter och konsekvenser Kostnader Riskhantering Skydds- och riskobjekt Konfliktpunkter Måluppfyllelse och prioritering av åtgärder 35

4

5 Sammanfattning I Pajala kommun och Kiruna kommun finns ett flertal mineralfyndigheter och gruvbolaget Northland Resources AB har flera järnmalmsfyndigheter på den svenska sidan. Två av dessa ligger vid Kaunisvaara, cirka 25 km norr om Pajala. Gruvverksamheten är under uppstart och planeras att ha full produktion Projektet Malmtransporter i Norrbotten, MINe, drivs av Trafikverket och syftet är att ta fram hållbara malmtransporter från Kaunisvaara till Narviks hamn. En åtgärdsvalsprocess har genomförts. Det är tydligt att de allmänna vägarna i området åtminstone till en början måste användas för transporterna. Dessutom föreslogs en Genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando. Den 9 oktober 2012 beslöts att Genvägen skall bli en allmän väg och att studier och utredningar ska ske enligt Trafikverkets planeringsprocess. På längre sikt kan andra lösningar bli aktuella, t.ex. järnväg. I projektet Malmtransporter Kaunisvaara-Svappavaara (figur 1.3-1, sidan 5) har sex förstudier upprättas tidigare och kompletteras nu med detta samrådsunderlag gällande Genvägen mellan Kaunisvaara, väg 99, och Junosuando, väg. Brister, problem, syfte och ändamål De befintliga vägarna har inte tillräcklig bärighet och standard för att klara av de tunga malmtransporterna. Trafikverket har fattat beslut om att befintliga vägar ska rustas men problemen med trafiksäkerhet och störningar kvarstår. Syftet med Malmtransporter Kaunisvaara Svappavaara (MaKSprojektet) är att möjliggöra malmtransporter på det allmänna vägnätet från 2013 och framåt. En Genväg från Kaunisvaara till Junosuando kommer att avlasta miljön längs älvstranden samt minska den tunga trafiken genom byarna öster om Junosuando. Ändamålet med Genvägen är att: den ska ge en väsentlig vägförkortning jämfört med nuvarande vägsträckning från Kaunisvaara till Junosuando den ska innebära en hög användbarhet för gruvnäringen Detta bidrar till en kostnadseffektiv och robust väg, dels för malmtransporterna och dels för övriga transporter, exempelvis arbetspendling. Projektmål Projektmålen är kopplade till de transportpolitiska målen och med utgångspunkt från dessa har projektmålen, med delmål, grupperats under Funktion, Hänsyn och Ekonomi. Funktion - Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt. Här finns delmål för samhällsutveckling, genomförandetid och funktion. Hänsyn - Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa. Här finns delmål för klimat och resurseffektivitet, god hälsa, naturoch kulturmiljö samt trafiksäkerhet. Ekonomi Transportförsörjningen ska vara samhällsekonomiskt lönsam och långsiktigt hållbar. Ekonomiska delmål är uppdelade i åtgärdskostnad och samhällsekonomi. Åtgärdsförslag Ett flertal tänkbara åtgärder har tagits fram och analyserats enligt fyrstegsprincipen. Åtgärderna samlas ihop till jämförbara alternativ, som utvärderas mot nollalternativet, dvs ingen Genväg anläggs. Jämförelsealternativet Befintlig väg 99 och väg förstärks och breddas så att malmtransporterna kan gå på dessa vägar permanent. Vägarna går genom en rad byar, liksom riksintressen och Natura 2000-områden. En ny bro anläggs över Torne älv vid Autio. Alternativ A En Genväg, 8 m bred och dimensionerad för fordon med totalvikt 90 ton kan anläggas som förbinder väg 99 med väg. Anslutningen mot väg 99 kan ske söder om Sahavaara och anslutningen mot väg i området kring Huhtanen, Palokorva eller Tornefors. Det finns ett stort antal riksintressen som antingen kan passeras eller som vägen korsar. Nya broar behöver anläggas över större vattendrag, framförallt Torneälven. Alternativ B En Genväg, 8 m bred och dimensionerad för fordon med totalvikt 90 ton kan anläggas som förbinder väg 99 med väg. Anslutningen mot väg 99 kan ske söder om Sahavaara och anslutningen mot väg i området kring Junosuando. Det finns ett stort antal riksintressen som antingen kan passeras eller som vägen korsar. Nya broar behöver anläggas över större vattendrag, framför allt Torneälven och Lainioälven. Effekter och konsekvenser I nollalternativet kvarstår buller och trafiksäkerhetsproblem på de befintliga vägarna 99 och. Gemensamt för de alla åtgärdsalternativen är att de som bor längs befintlig väg 99 och väg påverkas av malmtransporterna. I jämförelsealternativet är påverkan permanent. I de övriga alternativen sker påverkan under en begränsad tid, till dess att Genvägen är byggd. En Genväg skulle innebära en påtaglig förkortning av malmtransporterna jämfört med nollalternativet och jämförelsealternativet. Genvägen skulle ge positiva konsekvenser för framkomlighet och tillgänglighet. Detta skulle medföra positiva konsekvenser för näringslivet i området samt ökad tillgänglighet för allmänhet och näringsliv. En Genväg möjliggör även effektivare arbetspendling. En Genväg skulle även kunna nyttjas för transporter från framtida mineralfyndigheter, t.ex. i Pellivuoma. Dessutom skulle Genvägen minska gruvdriftens sårbarhet eftersom det därmed skulle finnas två alternativa transportvägar för gruvindustrin. Jämförelsealternativet går genom riksintressen och Natura 2000-områden. En Genväg medför att störningar från främst tung trafik minskar i dessa områden. Inom aktuellt utredningsområde för Genvägen finns ett flertal naturmiljöer med höga naturvärden och intrång i dessa miljöer kan komma att påverka miljöerna på olika sätt och i olika omfattning. Dessa områden påverkas inte av jämförelsealternativet. Genvägen kommer att innebära intrång i skyddsvärda naturmiljöer. Såväl byggtid som driftstid kan komma att innebära störning för djur- och fågelliv och för häckande fåglar kan störningen reslutera i att häckningen misslyckas. Samråd Samråd har skett med en utökad samrådskrets bestående av statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samrådet redovisas i bilaga 1 Samrådsredogörelse. Ställningstagande/Fortsatt arbete Efter utförda samråd kommer lokaliseringsalternativen att utredas vidare i vägplanen samt om länsstyrelsen beslutar att projektet medför betydande miljöpåverkan, upprättas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Därefter tar Trafikverket ställning till vilket alternativ som ska studeras vidare i vägplanen.

6 1. Bakgrund 1.1. Malmfyndigheter I norra Sverige, inom bland andra Kiruna kommun och Pajala kommun finns det rikligt med mineralfyndigheter. På karta visas mineralfyndigheter samt områden där undersökningstillstånd begärts inom och i närheten av utredningsområdet. LKAB har gruvverksamhet i området och under senare år har även andra aktörer visat intresse för malmbrytning. I Kaunisvaara har Northland Resources AB byggt upp en anläggning för gruvverksamhet. Brytning av malm har påbörjats MINeprojektet MINeprojektet (Malmtransporter i Norrbotten) drivs av Trafikverket. Projektet ska resultera i hållbara gruvtransporter mellan Kaunisvaara och Narviks hamn. Som en del av projektet genomförde Trafikverket Åtgärdsval Kaunisvaara-Malmbanan och Pajala med omnejd, under hösten I åtgärdsvalet studerades ett stort antal åtgärder. Under åtgärdsvalsprocessen blev det tydligt att de allmänna vägar som finns i området måste används för att nå en fungerande transportkedja till år 2013 när gruvdriften kommer igång. Dessutom föreslogs en Genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando. Den 9 oktober 2012 beslöts att Genvägen skall bli en allmän väg och att studier och utredningar ska ske enligt Trafikverkets planeringsprocess. På längre sikt kan det bli aktuellt med andra åtgärder, som järnväg Malmtransporter Kaunisvaara Svappavaara Malmtransporter Kaunisvaara - Svappavaara, MaKS, är en följd av MINeprojektet. Projektet omfattar bland annat sex förstudier för de befintliga allmänna vägarna mellan Kaunisvaara och Svappavaara, se figur på sidan 5. Den 1 januari 2013 trädde ny lagstiftning i kraft som gör att begreppet förstudie utgår och ersätts till stor del av vägplanens samrådsunderlag. Detta samrådsunderlag gällande Genvägen, ny väg mellan Kaunisvaara och Junosuando, är ett tillägg till de upprättade förstudierna. Vägplanens utredningsområde (tidigare förstudieområde) är markerat med blått i figur Förutsättningsanalyser Inom MaKS-projektet har tre förutsättningsanalyser utförts med avseende på åtgärder av befintliga allmänna vägar. PM Förutsättningsanalys Rennäring behandlar hur berörda samebyar påverkas av malmtransporterna, den ökade trafiken och vägåtgärder. Även påverkan från övriga verksamheter i området beskrivs. Främst behandlas samebyarnas möjligheter att bedriva renskötsel, men även annan verksamhet inom samebyn. Förutsättningsanalysen har tagits fram i samråd med berörda samebyar där dessa givits möjlighet att föreslå skadelindrande åtgärder. PM Förutsättningsanalys Vilda djur behandlar rovdjur, klövdjur samt mindre arter av däggdjur och hur de påverkas av trafik, Mertainen 6 km Gruvberget BÿÆ Northland I2 I2 Svappavaara BÿÆ BÿÆ LKAB BÿÆ 876 Leväniemi E10 Mineralfyndigheter inom utredningsområdet Bÿ Pågående gruvbrytning Ansökta undersökningstillstånd I2 Omlastningsterminal Beviljade bearbetningskoncessioner Bÿ Planerad gruvbrytning Markanvisning till koncession Utredningsområde Beviljade undersökningstillstånd Æ Æ Km E Vittangi Merasjärvi Masugnsbyn 865 KIRUNA KOMMUN BÿÆ Masugnsbyn PAJALA KOMMUN Junosuando Lovikka 888 Pellivuoma 885 BÿÆ Anttis Tapuli Sahavaara o BÿÆ BÿÆ 882 Kaunisvaara Sahavaara 99 Autio Pajala Figur Mineralfyndigheter i närheten av utredningsområdet för Vägtransporter Kaunisvaara-Svappavaara (utdrag från Bergsstaten i oktober 2012) 4

7 2 driftsåtgärder samt den befintliga infrastrukturen inom utredningsområdet. Metoden som använts är studier av befintligt inventeringsmaterial, samtal med driftpersonal för de aktuella vägsträckorna samt tillgängliga rapporter inom vilt- och naturvård. Åtgärder för att minimera barriäreffekter orsakade av trafikökning föreslås, samt för att komma till rätta med problem orsakade av exempelvis fellagda trummor i befintlig infrastruktur. PM Förutsättningsanalys Torne och Kalix älvsystem behandlar Natura 2000 området Torne och Kalix älvsystem samt hur detta påverkas av de vägåtgärder som föreslås i projektet Malmtransporter Kaunisvaara-Svappavaara. Metoden som använts är litteraturstudier samt genomgång av genomförda inventeringar och studier. Intervjuer har genomförts med myndigheter, fiskevårdsföreningar samt lokalbefolkning. Åtgärder för att minimera skada på Natura 2000 området föreslås. Det resultat som finns tillgängligt har arbetats in i förstudierna samt i denna vägplans samrådunderlag Genväg Brister, problem, syfte och ändamål Trafik mellan Kaunisvaara och Junosuando är hänvisad till väg 99 och. Sträckan är cirka 68 km lång. Väg 99 går genom byar, går intill eller genom Natura 2000-områden samt passerar Torneälven och ett antal mindre vattendrag som ingår i Natura 2000 området Kalix och Torne älvsystem. Väg, från Autio till Junosuando, passerar genom ett flertal byar och går längs Torne älv, som är ett Natura 2000 område. De vägar som idag används för malmtransporterna är smala och krokiga. I de tidigare förstudierna i MaKS-projektet har det framkommit att buller och trafiksäkerhet genom byarna kommer att bli ett problem när gruvtransporterna kör för fullt år Tidigare utredningar har visat att en Genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando skulle ge samhällsekonomisk nytta, eftersom den medför en kortare transportsträcka för malmtransporterna samt att befolkningen i byarna efter befintliga vägar störs i mindre omfattning. Dessutom ges tillgång till ytterligare malmfyndigheter av riksintresse. I området mellan Kaunisvaara och Junosuando finns höga naturvärden, riksintressen och Natura 2000-områden. Syftet med Malmtransporter Kaunisvaara Svappavaara (MaKS-projektet) är att möjliggöra malmtransporter på det allmänna vägnätet från 2013 och framåt. En Genväg från Kaunisvaara till Junosuando kommer att avlasta miljön längs älvstranden samt minska den tunga trafiken genom byarna öster om Junosuando. Ändamålet med Genvägen är att: den ska ge en väsentlig vägförkortning jämfört med nuvarande vägsträckning från Kaunisvaara till Junosuando den ska innebära en hög användbarhet för gruvnäringen Detta bidrar till en kostnadseffektiv och robust väg, dels för malmtransporterna och dels för övriga transporter, exempelvis arbetspendling. Mertainen 6 km Northland BÿÆ Gruvberget I2 I2 Svappavaara BÿÆ Förstudie Väg E45 samt väg E10 delen Svappavaara 876 BÿÆ LKAB Leväniemi 2 E10 E45 Vittangi Förstudie Väg samt väg E45 delen Vittangi Merasjärvi 2 Förstudie Väg delen Junosuando-Vittangi 887 Junosuando Vägplan Genvägen Tapuli Sahavaara BÿÆ BÿÆ Kaunisvaara Sahavaara Förstudie Väg 99 delen Kaunisvaara-Autio Masugnsbyn BÿÆ BÿÆ 99 Översiktskarta Utredningsområde MaKS Utredningsområde Vägplan Bÿ Pågående gruvbrytning Bÿ Planerad gruvbrytning I2 Omlastningsterminal km Æ Æ Masugnsbyn 2 Förstudie Väg delen Tornefors-Junosuando Lovikka 885 Anttis Pellivuoma o 882 Autio Förstudie Väg delen Autio-Tornefors Pajala Figur Vägtransporter Kaunisvaara-Svappavara med indelning i förstudieområden. Vägplan Genvägen är markerad med blått. (Förstudie är en tidigare benämning som motsvaras av samrådsunderlag för vägplanen) 5

8 Junosuando Utredningsområde Genvägen Utredningsområde Planerad gruvbrytning 0 3 km 886 Isojärvi Pussujärvi Tornefors Piipiönsaari Lovikka Kangos Torneälven Huhtanen Torneälven Figur Utredningsområde Vägplanens samrådsunderlag ska klarlägga problemsituationen och vara ett underlag för Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Tidigare utredningar och beslut 2009 genomförde Trafikverket en förstudie; Järnvägsanslutning till gruvverksamhet i Pajala, Dnr: F /SA20. I Trafikverkets uppdrag ingick att utreda en möjlig transport av malm på ny järnväg mellan Kaunisvaara och befintlig järnväg i Finland till en utskeppningshamn. Järnvägen skulle även möjliggöra transporter för annan verksamhet. Gruvbolaget Northland Resources AB bestämde sig för att transportera malmen till Narviks hamn, istället för Kemi hamn. Lainioälven Petäjävaara Ainettijoki Laurikkavaara Tuppijärvi Ainettijärvi Anttis Antinrova Yli-Liekojärvi Poikurijärvi Poitajavaara Poitajarova Pellijärvi Siikajärvi Puukkojärvi Lompolojärvi Lompolovaara Pellirova Pahturijärvi Kaitajärvi Pellivuoma Käymäjärvi Käymäjärvi Lompolojoki Pellijoki Peräjävaara Käymävaara 884 Käymäjoki Toravaara Kursujärvi Sammakkovaara Torneälven Sammakkojärvi 884 Tervajoki Kaunisjoki Salmijärvet Vännijänkkäjupukka Juhonpieti Suksijoki Kaunisvaara Sahavaara Suksivaara Autio Tapuli Sahavaara 99 Aihkivinsa 983 Kaunisjärvi Järvenvinsa Pajala Under hösten 2011 genomförde Trafikverket Åtgärdsval Kaunisvaara-Malmbanan och Pajala med omnejd. Åtgärdsvalsprocessen är ett nytt sätt att arbeta i tidiga skeden med samhällsutveckling och utveckling av transportinfrastruktur och arbetet föregår den fysiska planeringsprocessen. Detta innebär att möjligheter i de fyra trafikslagen, sjö, luft, väg och järnväg, och kombinationer dem emellan, ska tas tillvara på bästa sätt, där åtgärder från olika huvudmäns ansvarsområden ska kunna kombineras enligt fyrstegsprincipen för att uppnå god funktionalitet. I detta projekt deltog företrädare för Trafikverket, Northland Resources AB, PEAB, Nordiska investeringsbanken, Svevia, Pajala kommun, Pajala utveckling AB, Gällivare kommun, Kiruna kommun samt Länsstyrelsen i Norrbottens län. Käryvaara I åtgärdsvalet studerades ett stort antal åtgärder från alla stegen i fyrstegsprincipen, vilka kombinerades till åtgärdspaket. De fyra tänkbara paketen är; Åtgärdspaket 1: Gruvtransporterna löses med åtgärder på befintlig väg. Åtgärdspaket 2: En Genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando samt upprustning av befintlig väg mellan Kaunisvaara och Svappavaara. Åtgärdspaket 3: En Genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando samt upprustning av befintlig väg mellan Kaunisvaara och Svappavaara med förbifarter i Masugnsbyn, Junosuando och Vittangi. Åtgärdspaket 4: En järnväg mellan Kaunisvaara och Svappavaara. Analysen av åtgärderna och hur väl de uppfyller uppsatta mål visar att en järnväg uppfyller ställda projektmål bäst, men är en kostsam investering och tar cirka 8-10 års tid att genomföra. Dessutom är osäkerheten stor kring livslängden på gruvverksamheten. För ett järnvägsalternativ krävs även omgående åtgärder på befintligt vägnät för att klara malmtransporterna fram till dess att en järnväg är byggd. Åtgärdspaketen med en Genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando har god måluppfyllelse. Genvägen innebär stora besparingar i bränsle och ger mervärde i trafiksäkerhetshänseende vilket är positivt i nationalekonomiskt hänseende. Dessutom kan denna nydragning av väg ge tillträde till geologiskt intressanta områden i annars väglöst land. Sammantaget har åtgärdspaket Genväg bäst måluppfyllelse då hänsyn tas till tidsaspekten, kostnad och en osäker framtid för gruvverksamheten. Under 2012 genomförde Trafikverket sex förstudier för upprustning av de befintliga allmänna vägarna inom MaKS-projektet. Tre av dem gränsar och till viss del överlappar denna vägplan. I två av dessa förstudier, för väg 99 delen Kaunisvaara Autio, och väg Autio Tornefors utreddes två alternativ. Dels alternativ 1 med fullständiga bärighets- och breddningsåtgärder av befintlig väg med syftet att gruvtrafiken skulle gå på befintliga vägar under överskådlig tid. Dels alternativ 2 med upprustning av befintliga vägar med breddning- och bärighetsåtgärder samt att en Genväg skulle anläggas på sikt, där malmtransporterna skulle gå när den var färdigställd. Trafikverket har tagit ställning för att driva projekten vidare i en arbetsplan enligt alternativ 2. 6

9 I förstudien för väg, delen Junosuando utreddes dels alternativ 1, upprustning befintlig sträckning och dels alternativ 2, förbifart Junosuando. Trafikverket har tagit ställning för att driva projektet vidare i en vägutredning för att jämföra de olika alternativa sträckningarna samt befintlig sträckning. Den 9 oktober 2012 beslutade Trafikverket att Genväg, en ny väg mellan Kaunisvaara och Junosuando i Pajala kommun ska ingå som en viktig del i MaKS-projektet, samt ska vara en allmän väg och ingå i det statliga vägnätet. Motiven till att vägen blir allmän är: Minskad påverkan på boende till följd av malmtransporter då delar av sträckan har ett allmänintresse. Fler intressenter har tillgång till vägen vilket medför en ökad tillgänglighet för allmänhet och näringsliv. Samhällsutvecklingen gynnas genom en högre tillgänglighet. En allmän väg medför ett effektivare utnyttjande av infrastrukturen. Genvägen möjliggör effektivare arbetspendling Geografisk avgränsning Vägplanen omfattar området mellan väg 99, i höjd med gruvan i Kaunisvaara, fram till möjlig anslutning till väg. Inom utredningsmrådet ska det vara möjligt att anlägga en Genväg som innebär en vägförkortning för malmtransporterna. Utredningsområdet redovisas i figur Aktualitet Vägplan för Genvägen tas fram under år Projektet finansieras delvis av Trafikverkets bärighetsanslag. Ett avtal om medfinansiering, enligt tidigare avsiktsförklaring mellan Trafikverkets och Northland Resources AB, är under framtagande Övergripande mål och strategier Nationella trafik- och miljömål Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportlösning för medborgarna och näringslivet i landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål, ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Funktionsmålet handlar om tillgänglighet genom resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till ökad utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa. Generationsmålet Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser Miljökvalitetsmål De 16 miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur, kulturresurser som är miljömässigt hållbart på lång sikt. Målet är att Sverige ska uppnå dessa mål fram till Begränsad klimatpåverkan bedöms vara uppnått först Miljömålen bygger på en nödvändig internationell samverkan. 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen Fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Regionala mål De nationella miljökvalitetsmålen har brutits ner till regional nivå. Norrbottens miljömål har arbetades fram genom ett brett samarbete mellan olika miljöaktörer i länet och fastställts av Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Delmålen har i det arbetet preciserats ytterligare för de förutsättningar och behov som finns i Norrbottens län. De flesta målen berör i någon omfattning aktuellt projekt men främst berörs målen för Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. I det regionala utvecklingsprogrammet för en hållbar framtid i Norrbotten formuleras mål och vision för länet. Vidareutveckla våra attraktiva livsmiljöer så att människor både kan och vill bo på olika platser i länet samtidigt som länet är ett attraktivt besöksmål. Främja en god folkhälsa så att människor mår bra och därmed kan bidra till långsiktig tillväxt och välfärd. Stimulera en stark ekonomisk tillväxt så att människor och företag kan fortsätta växa och vara konkurrenskraftiga Programmet har tagits fram i ett brett samarbete med representanter från kommuner i Norrbotten, Norrbottens läns landsting, Luleå tekniska universitet, Länsstyrelsen i Norrbotten, Sametinget, myndigheter och organisationer. Lokala mål Pajala kommun formulerar sin vision för kommunen i sin översiktsplan. Målet är att skapa en attraktiv och hållbar utveckling, som utvecklar Pajala kommuns potentialer i ett nationellt och europeiskt perspektiv Den övergripande målsättningen är bland annat att kommunen planerar för en befolkningsökning och främjar möjligheterna till vidareutveckling av de kvalitéer som gör att kommunen upplevs som attraktiv för boende och näringsidkare. Kommunen ska även verka för en omställning till ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbart samhälle. Pajala kommun har valt att inte utarbeta egna mål utifrån de nationella och regionala miljömålen. De övergripande kommunala miljömålen är av mer grundläggande karaktär med en miljöpolitik som utgår från en ekologisk grundsyn och långsiktighet där 7

10 folkhälso-, kultur-, miljö- och naturvårdsaspekter beaktas i hela den kommunala verksamheten. Allmänna hänsynsregler De allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel ger uttryck för några förebyggande principer för den som bedriver en verksamhet som kan påverka miljön. Hänsynsreglerna är miljöbalkens rättesnöre. De ska följas av alla som berörs av miljöbalkens regelsystem. Bland de allmänna hänsynsreglerna finns försiktighetsprincipen, principen att det är förorenaren som skall betala, regler om hushållning och kretslopp och om lämplig lokalisering av verksamheter och åtgärder. Följande av de allmänna hänsynsreglerna är särskilt viktiga att beakta i aktuellt projekt. Kunskapskravet Den som bedriver en verksamhet ska skaffa sig kunskap om verksamhetens miljö- och hälsorisker. Kunskapskravet är en tydlig anvisning om krav på hög kvalitet för bedömningar av miljökonsekvenser och risker som görs i planeringsarbetet. Det innebär också att relevanta kompetenskrav ska ställas vid upphandling av konsulttjänster och entreprenader. Försiktighetsprincipen Verksamhetsutövaren ska vidta skyddsåtgärder och iaktta försiktighet för att motverka skador på hälsa eller miljö. Att utforma skyddsåtgärder och hänsyn är en del i arbetet med planering, projektering och byggande. Lokaliseringsprincipen Val av plats och läge för verksamheten ska göras så att ändamålet uppnås med minsta intrång och olägenhet. Figur Planläggningsprocessen Hushållningsprincipen Verksamhetsutövaren ska hushålla med råvaror och energi. Val av lokalisering och utformning påverkar resursuttaget. Som exempel är massbalansen, dvs. överskott eller underskott av massor, beroende på val av linje och profil. I processens alla skeden ska energieffektiva lösningar och metoder eftersträvas. Produktvalsprincipen Kemiska produkter och biotekniska organismer ska ersättas med mindre farliga alternativ om så är möjligt. Principen är tillämpbar i bygg- och driftsskede. Skälighetsprincipen Kraven på hänsyn skall vara miljömässigt motiverade utan att vara orimliga att uppfylla. Det ska till exempel finnas en skälig avvägning mellan ambitionerna att begränsa miljöpåverkan och att begränsa projektets kostnader Planläggningsprocessen Trafikverkets investerings- och underhållsåtgärder som innebär byggande av väg ska följa Trafikverkets planläggningsprocess. Innan planläggningsprocessen inleds genomförs ofta åtgärdsvalsstudier som blir en utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Under planeringsprocessen tas en vägplan fram som fastställs. Arbetet med vägplanen inleds med att ett samrådsunderlag sammanställs. Av det framgår vilken kunskap från allmänhet, statliga myndigheter, kommuner, organisationer etc. som kommit till Trafikverkets kännedom. Informationen bearbetas och analyseras för att precisera de förutsättningar och hinder av olika slag i det berörda området som kan påverka möjligheterna att dra fram vägen. Samrådet i det tidiga skedet med framför allt allmänheten ska inledas innan det finns alternativa korridorer, sträckningar eller liknande. Sträckning och utformning av vägen ska klarläggas längre fram i processen som innehåller löpande samrådsaktiviteter och läggs slutligen fast i en rättsverkande plan. Syftet med en vägplan är att reglera lokalisering och utformning av väganläggningen med de försiktighets- och skyddsåtgärder som behövs med hänsyn till vägens omgivningspåverkan, samt att underlätta markåtkomst för vägändamålet. Planen ska omfatta en funktionell enhet. Planen ska på ett begripligt sätt redovisa den planerade väganläggningen så att berörda förstår detta och kan komma med synpunkter. Vid planläggning av väg och prövning av ärenden om byggande av väg ska de allmänna hänsynsreglerna, hushållningsbestämmelserna och reglerna om miljökvalitetsnormer i miljöbalken tillämpas. Vid planläggning, byggande och underhåll av väg ska hänsyn tas till såväl enskilda intressen som till allmänna intressen såsom miljöskydd, naturvård och kulturmiljö. En estetisk utformning ska eftersträvas. Om det under planläggningsarbetet visar sig att väsentliga förutsättningar förändras, vilka påverkar projektets genomförbarhet av exempelvis miljömässiga, tekniska eller ekonomiska skäl, kan arbetet avbrytas. Utfört arbete, genomförda samråd m.m. ska i så fall dokumenteras tillsammans med motiven till att arbetet avbryts. 2. Barnkonsekvensanalys I kapitel 2 beskrivs förutsättningarna för den barnkonsekvensanalys som genomförs för Malmtransporter Kaunisvaara- Svappavaara. Riksdagen har beslutat att FN:s konvention om barnets rättigheter ska genomsyra samhällets alla verksamheter. Enligt Trafikverkets policy för barn ska Trafikverket arbeta inom vägtransportsystemet med FN:s konvention om barns rättigheter som utgångspunkt. Barnkonsekvensanalys (BKA) görs för att utveckla barnperspektivet i vägplaneringsprocessen och därmed förbättra beslutsunderlaget. Genom att integrera BKA i inledningen av arbetet med vägplanen säkras att barnperspektivet beaktas i vägprojektet. Det är viktigt att barnperspektivet beaktas i det fortsatta arbetet med vägplanen. 8

11 Vägverket (nuvarande Trafikverket) har utvecklat en modell för BKA i vägplanering. Denna och Vägverkets publikationsserie för Barnkonsekvensanalys har använts som underlag i arbetet. Elever och personal på Junosuando skola samt barnen som bor längs väg 99 har deltagit i studien i samband med de tidigare förstudierna. Utredningen har genomförts genom en enkätundersökning och i muntliga samtal med planerare i samband med förstudierna för väg 99 och väg. Barnen fick information om projektet och fick svara på frågor och rita på karta om sina rörelsemönster i byn på fritiden och på väg till skolan. De fick även möjlighet att visa på platser som de upplever som farliga, om de varit med om en olycka och hur de tror att fler lastbilar på vägen kommer att påverka dem. Junosuando skola har cirka 50 elever, förskoleklass-år 9, varav de allra flesta bor i Junosuando. Förskolan har cirka 5 barn i åldern 1-5 år. Eleverna i klass 5-9 har svarat på enkäter, 30 enkätsvar inkom. Fokusgruppintervjuer genomfördes i klass 2-6 med diskussioner runt kartor. Elever från klass 9 fick möjlighet att berätta om sin upplevelse av vägen genom Junosuando genom en visning av filmad väg i gatuvy. Fem barn boende i byarna längs väg 99 svarade på enkäter och/ eller intervjuades under mars månad Två enkätsvar har inkommit. Resultatet från barnkonsekvensanalysen har lyfts in i samrådsunderlaget och kompletterar det underlagsmaterial som hämtats in från andra källor. 3. Befintliga förhållanden och utvecklingstrender I kapitel 3 beskrivs nuläget, de befintliga förhållandena. Under rubriken Utvecklingstrender beskrivs den förväntade förändringen i befolkning, trafik, miljöbelastning etc. som är en följd av etableringen av gruvorna Markanvändning Befolkning I Pajala kommun, bor cirka invånare. Inom utredningsområdet är bebyggelsen främst samlad till byarna Kaunisvaara, Sahavaara, och Junosuando. Se figur Ort Totalt Ålder antal invånare Pajala Kaunisvaara Sahavaara Käymäjärvi Tornefors Junosuando Figur Befolkningstabell. Källa Pajala kommun, Utvecklingstrender Det finns en överkapacitet i bostäder och servicefunktioner i Pajala kommun enligt kommunens översiktsplan, som kan tas tillvara av planerad expansion av gruvnäringen. I översiktsplanen antas att gruvan genererar 1000 arbetstillfällen. Utifrån detta beskrivs två utvecklingstrender när det gäller invånare i kommunen. Ett scenario kallas Attraktiva Pajala. Det innebär att Pajala kommun lyckas skapa en tilltalande helhetsmiljö för arbete, boende, samhällsservice och fritid. Inflyttningen av nya pajalabor blir därmed relativt stor och år 2020 antas personer bo i Pajala kommun. Ett annat scenario Långpendlarnas Pajala medför att delar av arbetskraften inte bosätter sig inom kommunen utan pendlar och då antas det att det bor personer i Pajala kommun år När gruvverksamheten kommer igång påverkas byn Sahavaara till stor del. Stora delar av byn kommer innanför gruvans skyddsområde, vilket medför att det inte kommer att vara möjligt att bo i de husen. Näringsliv och sysselsättning De största arbetsgivarna inom Pajala kommun år 2011 var Pajala kommun med 675 anställda, Norrbottens läns landsting med 75 anställda, följt av sju privata arbetsgivare med vardera cirka 35 anställda. Areella näringar som turism, jordbruk, rennäring och skogsnäring är den största näringsgrenen i Pajala kommun svarade den för ungefär 57 % av det totala antalet sysselsatta. Skogsbruket samt tillhörande förädlingsindustri är en viktig näring i kommunen och bedrivs på en stor del av kommunens yta. Renskötsel bedrivs inom kommunen i sex koncessionssamebyar: Muonio, Tärendö, Sattajärvi, Pirttijärvi, Ängeså och Korju samt i skogssamebyn Vittangi. Renskötsel sysselsätter ungefär personer. Turismen är ett prioriterat näringslivsområde i kommunen. År 2011 var den öppna arbetslösheten i Pajala kommun 3,8 % bland kvinnor och 4,7 % bland män, vilket var högre än läns- och riksgenomsnittet. Utvecklingstrender I Pajala kommuns översiktsplan förväntas ökningen av antalet sysselsatta ske inom följande näringslivsgrenar: tillverkning och utvinning (här ingår gruvverksamheten), byggverksamhet och handel samt kommunikation. Dessutom kommer sannolikt efterfrågan på restaurang- och hotelltjänster att öka. Gruvverksamhet I området kring Pajala har gruvbolaget Northland Resources AB ett flertal fyndigheter på den svenska sidan, se karta Tapuli och Sahavaara har beviljade bearbetningskoncessioner. Gruvverksamheten kom igång den 18 oktober 2012, när den första salvan sköts och planeras att ha full produktion Mellan 700 och 800 personer sysselsätts med att bygga upp gruvverksamheten i Kaunisvaara. Utvecklingstrender När gruvverksamheten är i drift kommer Northland Resources AB att sysselsätta cirka 450 personer. I gruvan kommer främst järnmalm att brytas och anrikas till järnmalmskoncentrat. Brytningen har påbörjats och kommer att öka successivt för att från år 2015 producera cirka 5 miljoner ton järnmalmskoncentrat per år. Järnmalmskoncentratet kommer att transporteras på lastbil mellan Kaunisvaara och Svappavaara, där det omlastas för vidare transport längs järnväg till Narvik. Vägtransporterna bedöms komma att sysselsätta cirka 300 personer. Pendling På grund av goda arbetsmarknadsförutsättningar för män, i synnerhet i Kiruna och Gällivare, har Pajala kommun stora Inpendlare till kommunen Utpendlare från kommunen Bor och arbetar inom kommunen Pajala Män Kvinnor Figur Pendling Pajala kommun. Källa SCB,

12 Figur Karta över befintliga förhållanden inom utredningsområdet och dess influensområde 10

13 utpendlingsvolymer till dessa kommuner (veckopendling). Kvinnor i Pajala kommun pendlar främst till Kiruna, Luleå och Boden. Se figur 3.1-2, sidan 9. Utvecklingstrender Uppstarten av gruvorna i området kommer att generera mer pendling då fler kommer att röra sig till och från området för gruvverksamhet. En gruvetablering kommer att medföra en stor efterfrågan på arbetskraft vilket förmodligen innebär att arbetspendlingen till Gällivare och Kiruna minskar. En pendling till Pajala kan antas öka från närliggande kommuner. Viktiga målpunkter Målpunkter redovisas i figur 3.1-3, sidan 10. Större del av service och handel ligger i tätorten Pajala. Här finns även förskolor, Smedsskolan (F-3), Centralskolan (4-9), gymnasiet Laestadiusskolan, idrottsplatser och vårdcentral. Kaunisvaara och Sahavaara I Kaunisvaara återfinns Folkets hus vilken fungerar som en mötesplats för de boende i byarna. I byn finns även en fotbollsplan, elljusspår, camping och en liten affär. Vid byn finns även utsiktsberget Laki vars område används för friluftsliv. I Sahavaara finns en kyrka (Kaunisvaara kyrka), kyrkogård och en liten butik. Söder om byn finns även en naturrastplats vid Kaunisjoki. Barnen som bor i byn anger följande målpunkter som viktiga för dem: I Kaunisvaara fotbollsplan och Aros affär. Några barn kliver på skolbuss i korsning på andra sidan vägen från Aros affär. I Sahavaara rider de på stigar vid elljusspåret, kör/åker skoter på leden vid vägen, besöker Kåsan hantverksbutik (köper glass), gamla skolan, kyrkan. I Kaunisvaara finns gruvverksamhet. Käymäjärvi Vid Käymäjärvi finns en 16 kilometer lång cykelled längs skogsbilvägar, Käymäjärvirundan, som lämpar sig för motionscykling med mountainbike. Mellan Käymäjärvi och Kaunisvaara finns även en cirka 18 kilometer lång cykelled genom varierad terräng. Cykellederna är inte utmärkta på kartan. Junosuando Folkets hus i Junosuando fungerar som en lokal mötesplats för de boende. I byn finns även en kyrka, en liten livsmedelsbutik och en förskola, skola för åldrarna F-9 med idrottshall och bad. Barnen har i intervjuer och enkäter pekat ut följande målpunkter som särskilt viktiga: bad i Torne älv sommartid, busstationen vid skoltransporter, hockeyrink och skidspår intill Junosuando skola, fotbollsplan vid Karlsby samt badplats vid sjön Isojärvi. Det finns även en bio vid Folkets hus samt ett cafe i backen upp till badhuset som nyttjas av de äldre barnen helger och kvällar. Ledningar Längs vägen finns belysning längs väg 99 i byarna Kaunisvaara och Sahavaara. I Junosuando finns belysning längs väg, 869 och 886. Belysningen längs väg 869 och 886 ägs av Pajala kommun. Högspänningsledningar och teleledningar finns inom utredningsområdet, liksom optofiberkablar. I Kaunisvaara finns vattentäkt och längs sträckan finns ett fåtal brunnar i närheten till de befintliga vägarna enligt Sveriges geologiska undersökning, SGU, brunnsvisare. Kommunala planer, framtida markanvändning Pajala kommun har en översiktsplan, antagen 14 juni Fördjupade översiktsplaner finns för följande områden: Pajala centralort Allmänna skoterleder Plan- och miljöenheten arbetar med att ta fram fördjupade översiktsplaner över gruvområdet och över Pajala centralort. I den fördjupade översiktsplanen utreds framtida bebyggelse och Pajala kommun kommer att ha en restriktiv inställning gentemot bostadsbebyggelse väster om väg 99 i Kaunisvaara och Sahavaara. Öster om väg 99 i höjd med Kaunisvaara kommer det att finnas möjlighet till bebyggelse men innan bygglov kan ges ska sökanden få information om att störningar kan uppstå i och med närheten till gruvetableringen. Pajala har även antagit ett tillägg till översiktsplanen Landsbygdsutveckling i strandnära lägen LIS-områden, dvs områden där bebyggelse avses kunna tillåtas närmare sjöar och vattendrag än vad strandskyddet medger. Dokumentet antogs av kommunfullmäktige 18 juni Inom utredningsområdet finns dels i Käymäjärvi två LIS-områden på bägge sidor om sjön och dels i Junosuando vid halvön Kenttä vid Torne älv. Junosuando är detaljplanelagt. Övriga byar som finns inom utredningsområdet är inte detaljplanelagda Trafik och trafikanter - resor och transporter Vägnätet De allmänna vägarna inom utredningsområdet visas i figur Vägarnas belagda bredd visas i figur och vägarnas hastighet visas i figur 3.2-2, sidan 12. Väg 99 går mellan Haparanda (E4) och Karesuando (E45) och är av riksintresse för kommunikation. Orterna Kaunisvaara, Sahavaara och Pajala ligger längs denna väg. Inom utredningsområdet är väg 99 en belagd BK1 väg. Det är den högsta bärighetsklassen och innebär att alla fordon som är tillåtna på allmänna vägar får köra på denna väg. Vägbredd på väg 99 varierar inom utredningsområdet huvudsakligen mellan 6 till 6,2 m. Aktuell hastighet är 90 km/h förutom i byarna Kaunisvaara och Sahavaara där det är 60 km/h. På sträckan mellan byarna är hastigheten 80 km/h. Northland Resources AB har en anslutning mot väg 99 norr om Kaunisvaara, men tittar på en ny anslutning från gruvområdet till väg 99 söder om Kaunisvaara. På den östra sidan av väg 99 finns ett sandmagasin med anslutning mot väg 99 på två ställen, dels vid infarten till gruvområdet, dels norr om infarten till gruvan. Väg går från Vittangi (väg E45) till Autio (väg 99). Inom utredningsområdet är väg belagd och har bärighetsklass 1 (BK1). På sträckan mellan Junosuando och Tornefors är vägbredden mellan 6,5 och 7 meter Tillåten hastighet är 90 km/h utanför Junosuando och 80 respektive 60 km/h genom Junosuando. Väg 869, Lautakoskivägen, går från väg, genom Junosuando och vidare mot söder till Lautakoski. Vägen är ca 6 meter bred och har bärighetsklass BK1 i Junosuando och BK3 söder om Junosuando. BK3 innebär att det finns begränsningar i vilket axeltryck fordonen får vara som tillåts köra på vägen. Genom Junosuando är tillåten hastighet 40 km/timme, som sedan övergår till 70 km/timme söder om tätorten. Väg , Mäkitörmävägen, går från väg på den västra sidan av Junosuando och ansluter till väg 869 i söder. Vägen är ca 6 meter bred och har bärighetsklassning BK3. På väg är hastigheten 40 km/timme. Väg 884 som går från Autio (99) till Käymäjärvi. Vägen är upp till 6,5 meter bred och har en bärighet som klassas som BK2-väg. Tillåten hastighet är 70 km/h. 11

14 Æ B ÿ Merta inen 6 km Vittangi E45 Tapuli Æ Svappavaara Sahavaara Kaunisvaara B ÿ Æ B ÿ Æ Æ Merasjärvi 2 I I 2 B ÿ B ÿ LKAB Northland Sahavaara E10 Junosuando Leväniemi Gruvberget Pellivuoma 99 ÿ Æ Masugnsbyn B o Figur Vägens belagda bredd inom utbredningsområdet KOMM UN Pajala Æ Anttis PAJALA KOMM UN KIRUN A 10 Km 5 0 >8 m m Autio Planerad gruvbrytning B ÿ m Omlastningsterminal 2 I <6.5 m Lovikka Pågående gruvbrytning B ÿ Vägbredd Masugnsbyn Utredningsområde Belagd bredd inom utredningsområdet Æ Æ B ÿ Æ 880 Æ Æ Æ Æ Pajala 982 o 983 Autio Anttis PAJALA KOMM UN KOMM UN KIRUN A 100 Lovikka 80 Æ Æ 865 Æ 99 B ÿ 9 86 Æ Masugnsbyn Figur Vägens hastighet inom utbredningsområdet B ÿ Km Pellivuoma Junosuando Sahavaara 884 Masugnsbyn 5 ÿ Kaunisvaara B Hastighet km/h (7-17) 863 Pågående gruvbrytning B ÿ E10 Utredningsområde Planerad gruvbrytning Hastigheter inom utredningsområdet Omlastningsterminal Sahavaara 2 I B ÿ Leväniemi 0 89 Merasjärvi Gruvberget Tapuli B ÿ B ÿ I I 2 B ÿ LKAB Svappavaara 876 E45 Northland 880 B ÿ Merta inen 6 km Vittangi 9 87

15 E45 ÅDT 1280 (120) 2100 (860) 1795 (555) ÅDT År 1320 (190) (930) (625) 2015 Vikt År Vikt t t ÅDT År 620 (80) (820) (515) t 90t Vikt 60t 90t Vittangi ÅDT År Vikt 380 (50) (790) t 895 (485) t Merta inen 6 km Northland LKAB ÅDT År Vikt 670 (60) (800) t 1390 (495) t Tapuli Svappavaara Sahavaara Kaunisvaara Merasjärvi Gruvberget Leväniemi E10 ÅDT År Vikt 1160 (190) (930) t 1715 (625) t ÅDT År 490 (80) (820) (515) 2015 Junosuando Masugnsbyn 60t 90t Omlastningsterminal Km 99 Autio PAJALA KOMM UN Planerad gruvbrytning 60t 90t Sahavaara Lovikka KOMM UN Pågående gruvbrytning Vikt Masugnsbyn Trafikflöden inom utredningsområdet Utredningsområde År Vikt KIRUN A ÅDT År Vikt 2480 (530) (1920) t 3735 (1350) t Pellivuoma ÅDT 380 (35) 2870 (775) 2565 (470) Uppmätt trafikflöde ÅDT tung trafik Uppmätt trafikflöde ÅDT övrig trafik Prognos 2015 (60 t) ÅDT tung trafik Prognos 2015 (60 t) ÅDT övrig trafik Prognos 2015 (90 t) ÅDT tung trafik Prognos 2015 (90 t) ÅDT övrig trafik Pajala Anttis ÅDT År Vikt 480 (70) (810) t 1195 (505) t ÅDT 800 (100) 1910 (840) 1605 (535) År Vikt t t Figur Vägens årsmedeldygnstrafik (ÅDT) inom utredningsområdet, samt prognos för år Med 60 t avses att malmtransporter sker med fordon med tillåten last, totalvikt 60 ton. Med 90 t avses att malmtransporter sker med fordon med totalvikt 90 ton, vilket kräver dispens. 13

16 Väg 886, Kangosvägen går från Junosuando i riktning norrut till Kitkiöjoki. Vägen är 6-7 meter bred och har en bärighet som klassas som BK1-väg. Tillåten hastighet är 80 km/h. Väg 887 går från Junosuando till Nuuksujärvi. Konstbyggnader Söder om Sahavaara finns en bro över ån Kaunisjoki ( ). Bron byggdes 1961 och är 16 m lång och 6,9 m bred plattrambro. Älven har en normalbredd av cirka 10 meter. Enligt de beräkningar Trafikverket tagit fram klarar bron transporter med 90 tons-fordon. Längs väg 886 norr om Junosuando finns bro över Torne älv ( ). Bron byggdes 1963 och är cirka 130 meter lång och 7 meter bred fyrspannsbro. Bron har bärighetsklass 1 (BK 1). Det är inte utrett om bron klarar transporter med 90 tons-fordon. Biltrafik Uppmätta trafikflöden för vägarna i området, se figur på sidan 13. Väg 99 mellan Kaunisvaara och Autio trafikeras av cirka 380 fordon per årsmedeldygn (ÅDT) varav cirka 35 var tung trafik enligt den mätning som gjordes år Mellan Junosuando och korsningen med väg 394 har väg trafikmängden 480 fordon per dygn, var av 70 fordon är tung trafik (mätår 2009). Genom Junosuando tätort är trafikmängden 670 fordon varav 60 var tunga fordon (mätår 2009). Väg väster om Junosuando tätort trafikeras dagligen av 380 fordon varav 50 var tunga fordon (mätår 2009). Väg är en transportled för farligt gods och väg 99 är en sekundära transportled för farligt gods. Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter, som är så beskaffade att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods, om det inte hanteras rätt under transport. På övriga allmänna vägar i området har följande trafikmängder uppmätts: Väg 869 genom Junosuando är trafikmängden 480 fordon per årsmedeldygn (ÅDT) varav 45 var tunga fordon (mätår 2008). Söder om Junosuando är trafikmängden 60 fordon varav 5 var tunga fordon (mätår 2008). Väg i västra Junosuando är trafikmängden 60 fordon per årsmedeldygn (ÅDT) varav 5 var tunga (mätår 2008). Väg 884 har trafikmängden 45 fordon per årsmedeldygn (ÅDT), var av 10 var tung trafik enligt den mätning som gjordes år Denna sträcka berörs ej av kommande malmtransporter. Väg 886 mellan Junosuando och Kangos trafikeras av cirka 400 fordon per årsmedeldygn (ÅDT) varav cirka 45 var tung trafik enligt den mätning som gjordes år 2008, strax innan anslutningen med väg 887. Söder om Kangos uppmättes år fordon per årsmedeldygn varav cirka 60 var tung trafik. Väg 887 har trafikmängden 35 fordon per årsmedeldygn (ÅDT), var av 5 var tung trafik enligt den mätning som gjordes år Denna sträcka berörs ej av kommande malmtransporter. Gruvtransporter Nu pågår uppbyggnaden av gruvverksamheten och det ger trafik i form av transporter av byggnadsmaterial, servicefordon samt personal som arbetar med uppbyggnaden av anläggningen, på de befintliga allmänna vägarna. Det är trafik som har tillkommit sedan trafikmätningarna gjordes. Utvecklingstrender Gruvverksamheterna i Kaunisvaara och Sahavaara kommer att generera ökad trafik på de allmänna vägarna inom utredningsområdet. För driften av gruvverksamheten krävs insatsvaror som bränsle och kemikalier som transporteras med lastbil till Kaunisvaara. De anställda inom gruvverksamheten färdas till Kaunisvaara med personbilar och på sikt eventuellt med buss. Northland Resources AB har ett sandmagasin på den östra sidan av väg 99, i anslutning till gruvverksamheten. Planeringen är att ca 6,7 miljoner ton sand per år kommer att läggas upp i detta magasin, vilket gör att ca lastbilar per dygn kommer att korsa väg 99. Malmtransporterna kommer att påbörjas första kvartalet 2013 och gradvis öka till dess att produktionen i gruvan är i full gång år När produktionen är i full gång räknar Northland Resources AB med att transportera cirka 5 miljoner ton järnmalmskoncentrat per år. Malmkoncentratet kommer att transporteras med lastbil. Northland Resources AB underentreprenör räknar med transporter i femskift årets alla dagar. På det allmänna vägnätet är det tillåtet att köra fordon som väger 60 ton, på vägar med den högsta bärighetsklassen, BK1. Northland Resources AB och deras underentreprenör Cliffton Mining har fått dispens för malmtrafiken att köra fordon som väger 90 ton. Detta kommer att bidra till effektivare, säkrare och miljövänligare transporter och ställer också en hel del krav. Bland annat kommer trafiken över två av broarna längs vägen mellan Kaunisvaara och Svappavaara att signalregleras. Över broarna kommer gällande hastighet sänkas, lastbilarna kommer att köra på broarnas mitt för att fördela tyngden bättre samt att lastbilarna kör ensamma på bron. Dessutom ska avstånden mellan dispensfordonen vara minst fyra minuter. Dispansen gäller ett år i taget. Personal som kör malmtransporterna färdas till de orter där förarbyten sker. Vid datumet för denna handling är detta inte bestämt, men ett antagande är att förarbyten sker i Svappavaara och Junosuando. En trafikledningscentral kommer att upprättas av underentreprenören för att övervaka malmtransporterna. Information om observationer av vilt, olyckor, väglag eller annat av intresse kommer till centralen från transportledare som kontrollerar läget på vägarna, samt från förare. Relevant information sprids sedan till alla förare via trafikledningscentralen. Trafikflöde samt trafikprognos för de befintliga allmänna vägar som berörs av malmtransporter, se figur på sidan 13. Kollektivtrafik och skolskjuts Kaunisvaara och Sahavaara Längs väg 99 mellan Kaunisvaara och Autio finns en busslinje, linje 504, mellan Karesuando och Pajala. Den trafikeras två gångar per dag på vardagar under skolåret. Lovdagar endast en gång per dag. 88% av trafikanterna är skolelever. Bussen stannar på ett antal andra platser längs sträckan. Det saknas bussfickor, men det finns busshållplatser med väderskydd i Kaunisvaara. Dessa är inte anpassade för personer med funktionsnedsättningar. Elever i kommunalt bedrivna grundskolor inom utredningsområdet har rätt till skolskjuts. Vissa barn behöver korsa vägen för att kliva av eller på skolskjuts samt gå en sträcka längs vägen från sitt hus till där de kliver av/på skolbussen i korsning Aros affär. Barnen bor på samma sida som affären men passerar vägen för att kliva på/av skolskjuts. Junosuando Länstrafiken i Norrbotten har tre linjer som stannar vid Junosuando busstation. Linje 51 är en buss som avgår en gång i vardera riktningen mellan Pajala och Kiruna. 14

17 Figur Junosuando skola och skolskjuts Linje 51 går inte sommartid. 11 % av resenärerna är skolelever. Linje 53 går mellan Kiruna och Haparanda och avgår tre gånger om dagen i vardera riktningen, 23 % av resenärerna är skolelever. Linje 525 går mellan Junosuando och Anttis med två dubbelturer skoldagar, 97 % av resenärerna är skolelever. Barn boende längst västerut längs väg i Junosuando får skolskjuts. Den svänger in på barnens gård och de behöver inte vänta på vägen. Käymäjärvi Från Käymäjärvi finns skolskjuts för eleverna i grundskolan. Kangos Länstrafiken har en efterfrågestyrd servicetur mellan Kangos och Pajala, linje 978. En efterfrågestyrd tur utförs endast efter förbeställning och är kompletteringstrafik till för de som bor i vissa glest befolkade delar av Norrbotten som inte trafikeras av linjetrafik. Flyg Från flygplatsen i Pajala trafikeras två dubbelturer till Luleå. En tur på förmiddagen och en på eftermiddagen. Gång- och cykelvägnätet och de oskyddade trafikanterna Kaunisvaara och Sahavaara Oskyddade trafikanter rör sig längs väg 99 i Kaunisvaara och Sahavaara och det finns ingen gång- och cykelväg inom utredningsområdet. Barn går längs delar av vägen för att kliva av/ på skolskjutsen (se kapitel kollektivtrafik). Barnen som bor i byarna rider, cyklar eller går längs hela sträckan mellan byarna på fritiden. De åker skoter på leden som går parallellt med vägen mellan byarna. Parallellt med denna vägplan tas en arbetsplan fram för upprustning av väg 99 och i den ingår ett förslag på anläggning av en gång- och cykelväg i och mellan byarna. Käymäjärvi I Käymäjärvi finns två cykelleder, en i närheten till byn och en som går till Kaunisvaara. Inom byn rör sig de oskyddade trafikanterna längs väg 884. Junosuando I Junosuando rör sig oskyddade trafikanter längs vägarna, 886 och 869. Många barn använder sig av huvudvägarna för trafik i Junosuando, dvs väg, 886 och 869. Det är rimligt att anta att även rörelsemönstret för vuxna fotgängare och cyklister liknar barnens rörelser. Antagandet baseras på att vägnätet är samma för alla, att målpunkterna är i stort sett desamma (affären, badplatsen osv). Huvudvägarna för biltrafik är alltså också huvudvägar i de oskyddade trafikanternas vägnät. Ingen gångoch cykelväg finns inom utredningsområdet. De flesta barn i byn kan självständigt gå och cykla till skolan och fritidsaktiviteter och är inte beroende av sina föräldrar. Ibland när de ska hälsa på kompisar längst bort i byn får de skjuts för att det är så långt. Några yngre barn i Junosuando har inte tilllåtelse att gå och cykla ensamma på Kirunavägen medan andra tillåts göra det för sina föräldrar. Flera barn i byn anger att korsning väg med väg 869 är särskilt farlig. Väg 869 sluttar ner mot väg och avslutas med en trevägskorsning. Känslan är att den är halkig på vintern samt att den borde ha en skyltad hastighet på 30 km/timme i stället för 50 km/timme. Barnen har goda möjligheter att välja det lokala vägnätet, men väljer ibland ändå Kirunavägen () för att den är större och bättre att cykla på. I vissa fall saknas också andra alternativ. Barn som bor norr om Kirunavägen måste korsa den. Barnen passerar väg där det passar eftersom det inte finns anvisade ställen. Skoterleder som passerar vägen används av barnen. Skoter körs även på andra ställen i byn. Trafikverket har tagit ställning för att påbörja en vägutredning för Junosuando. I den ingår att utreda åtgärder för gående och cyklister och trafiksäkrade korsningar. Trafiksäkerhet Utdrag ur STRADA, informationssystem för olyckor och skador, visar att Under perioden 2003 till och med september 2012 har en olycka har rapporterats till polis på aktuell vägsträcka på väg 99. Olyckan var en avåkning av lastbil söder om Kaunisvaara men ingen skadades. Se figur 3.1-3, sidan 10. Väg 99 längs sträckan i utredningsområdet är smal och skymmande häckar och träd finns på vissa håll i byarna som försämrar sikten vid utfarter. Trafiken består av oskyddade trafikanter som går, cyklar, åker moped eller motorcykel, samt skyddade trafikanter i personbilar eller större fordon. Blandningen av trafikslag samt det otydliga vägrummet gör att risken är stor för konflikter. Det finns risk för olyckor mellan oskyddade trafikanter och fordonstrafik. På väg i området kring Junosuando har fyra olyckor rapporterats, en mopedolycka med två lindrigt skadade, en skoterolycka med en lindrigt skadad, en mötesolycka med två lindrigt skadade samt en singelolycka med en svårt skadad. Längs väg 886 har tre olyckor inrapporterats; en lindrig olycka där en lastbil med släp körde av vägen och en där en personbil körde av vägen. En dödsolycka har skett på vägen där en personbil svängde ut framför lastbil. Bebyggelsen i Junosuando ligger till stor del skiljd från väg, men det finns enskilda utfarter direkt mot vägen. Trafiksäkerheten är god i de flesta korsningarna med väg. I analysen av barns rörelsemönster upplevs korsningen mellan väg 869, Lautakoskivägen och väg, Kirunavägen som en farlig korsning. Väg 869 sluttar ner mot väg vilket kan göra stoppsträckorna längre framförallt vintertid. Vid korsningen med Kangasvägen, infarten till ortens mataffär, finns två infarter intill varadra. Detta ger en otydlig trafiksituation, där det är oklart vilken väg ett svängande fordon ska välja. Korsningen mellan väg och väg sker i en fyrvägskorsning. Där finns risk för korsningsolycka eftersom det finns risk att trafikanter inte uppfattar att de ska korsa den mer trafikerade väg. Korsningen är reglerad med väjningsplikt. Övrig infrastruktur Skoterleder finns i området. Se figur 3.1-3, sidan 10 Pajala Flygplats ligger cirka 12 km väster om Pajala tätort. 15

18 16 Junosuando Lovikka Pajala Kaunisvaara 99 Sahavaara Autio Huhtanen Tornefors Käymäjärvi Lainioälven Antinrova Anttis Peräjävaara Juhonpieti Torneälven Tuppijärvi Käymäjärvi Salmijärvet Torneälven Torneälven Sammakkovaara Käymävaara Toravaara Lompolovaara Petäjävaara Poitajavaara Pellirova Suksivaara Laurikkavaara Poitajarova Vännijänkkäjupukka Piipiönsaari Aihkivinsa Järvenvinsa Käryvaara Ainettijoki Käymäjoki Lompolojoki Suksijoki Kaunisjoki Yli-Liekojärvi Ainettijärvi Kaunisjärvi Kangos Pellijoki Siikajärvi Pellijärvi Poikurijärvi Pussujärvi Isojärvi Puukkojärvi Pahturijärvi Kaitajärvi Lompolojärvi Kursujärvi Sammakkojärvi Tervajoki Ainettivuoma Tervavuoma Tervajoki Lainio Torneälven Torne- och Kalix älvsystem Jupukka-Tervajoki-Ahenvuoma Palokorva Pellivuoma Sahavaara Tapuli Vännijänkkä Kärnområde Käymäjärvi Kärnområde Siikavaara Kärnområde Laurikkavaara Kärnområde Lainioälven Kärnområde Lovikka Tornefors 394 Riksintressen Utredningsområde Riksintresse kulturmiljö Riksintresse naturvård Riksintresse friluftsliv Riksintresse rennäring Natura 2000 Natura 2000 vatten Riksintresse mineral Riksintresse väg 0 3 km Figur Karta riksintressen och Natura 2000.

19 3.3. Miljö, viktiga förutsättningar, aspekter och intressen Landskapsbild Landskapsbilden är den samlade bilden av den visuella upplevelsen av landskapets uppbyggnad och olika beståndsdelar. Grundelementen i landskapet kan definieras genom nyckelbegrepp som identitet, struktur, skala, färg etc. Landskapsbilden kan sägas vara en sammanfattning av naturgivna förutsättningar, historisk och nuvarande användning samt hur vi som betraktare tolkar detta. Upplevelsen är individuell men påverkas av kunskap, erfarenheter och kulturella förutsättningar. Utredningsområdet ligger meter över havet. Området är i stort sett obebott och förhållandevis storskaligt med vidsträckta myrmarker och mindre sjöar. Dessa avgränsas med barr-och blandskogsbeväxta moränhöjder. Längst i öster kring byarna Kaunisvaara och Sahavaara är den storskaliga gruvindustrietableringen en stark kontrast mot det till synes orörda naturlandskapet. Mitt i utredningsområdet ligger den lilla byn Käymäjärvi vid sjön med samma namn. Torne och Lainio älvar korsar utredningsområdet i västra delen. Tätorten Junosuando ligger i ett småkuperat landskap med ryggar och hålor (Veikkimoränformer) invid Torneälven. Gestaltning Den nya vägen bör utformas så att den underordnar sig landskapet. Det innebär att profilen anpassas till terrängen så att större bankar och skärningar undviks. Över flacka myrar bör vägen ha ett lågt läge i landskapet. Vägens planläge bör väljas så att vägen har stöd i form av t.ex. skogsbryn eller markerade höjder. Broar över älvarna bör också ges en lågmäld utformning och inte manifesteras i landskapet. Till gagn för djurliv och friluftsliv bör passagemöjlighet finnas längs stränderna. Möjlighet till utblickar från vägen, i ett till största delen ensartat skogs- och myrlandskap, bör tillvaratas. Skyddade och skyddsvärda områden Riksintressen och Natura 2000-områden visas på figur Utredningsområdet präglas av stora våtmarker som flera har höga naturvärden. Delar av våtmarkerna är skyddade som naturreservat och utpekade i nätverket Natura I området finns även skogsområden med skyddade eller skyddsvärda kvalitéer. Torne och Kalix älvsystem är en del i nätverket Natura Torneälven är av riksintresse för naturvård och friluftsliv enligt 3 kap 6. Älven med käll- och biflöden är riksintresse och nationalälv enligt 4 kap 6 samt Natura 2000-område. Natura 2000-områden har skydd enligt 7 kap 27 samt är riksintressen enligt 4 kap. 8. Riksintressen enligt MB kap 3 för, naturvård, kulturmiljö, rennäring,friluftsliv, kommunikation samt värdefulla ämnen och mineraler finns representerade. En presentation av förekommande miljöintressen inom utredningsområdet redovisas nedan. Naturmiljö Natura 2000-områden och naturreservat I västra delen av utredningsområdet rinner Torneälven, som i sin helhet har mycket höga naturvärden. Älven är en del av Natura 2000-området Torne och Kalix älvsystem. Vattensystemet är en av de få stora oreglerade älvarna med ursprungliga, naturligt reproducerande bestånd av östersjölax och havsöring. Flera arter och naturtyper som ska skyddas enligt Natura 2000-direktiven finns representerade. Utter har påträffats i flera vattendrag i utredningsområdet. Ett flertal vattendrag och sjöar inom utredningsområdet ingår Natura 2000-området. Översiktlig karta över naturmiljö, se figur Inom utredningsområdet ligger naturreservaten Tervavuoma och Tervajoki. Omedelbart norr om Tervajoki och ligger områden som länsstyrelsen för närvarande utreder för eventuellt bildande av ytterligare naturreservat. Nedan beskrivs dessa samt övriga naturreservaten som finns i det till utredningsområdet angränsande området. Målsättningen är i projektet att finna en möjlig lösning till passage förbi dessa utan att naturreservatens värden hotas. Tervavuoma omfattar 5770 hektar och utgör den östra delen av det hektar stora Ainettivuoma-Tervavuoma-Pellivuomakomplexet som med sin storlek och orördhet är unikt. Av Tervavuomas yta ingår lite mindre än halva området i utredningsområdet. Mosaiken av myr och ett stort antal fastmarksholmar bidrar till en mångformighet i landskapet. Detta gör att reservatet vid första anblicken inte upplevs som en vidsträckt myr, men om vandringen fortsätter inses snabbt myrens vidd. På de flesta av myrholmarna är skogen grandominerad men på vissa holmar är inslaget av tall större. Sumpskogar finns spridda inom hela reservatet. Myren är en rik fågelmyr. Ännu finns hässjestänger och rester av lador kvar på myren som minne av böndernas myrslåtter fram till mitten av 1900-talet (Länsstyrelsen). Kursuniskamaa omfattar 400 hektar och ligger direkt öster om det stora naturreservatet Tervavuoma och cirka 2 kilometer norr om avgränsat utredningsområde. Kursuniskanmaa har som helhet en mycket mosaikartad struktur, med omväxlande blockmarker, sumpskogar, myrar och grusiga/sandiga delar. Skogen i reservatet domineras av tallskog, i svackor och i anslutning till myrar ökar inslaget av gran, samt att en del lågproduktiva gransumpskogar förekommer. Skogarna i Kursuniskanmaa utgör några av de finaste tallnaturskogarna i regionen. Området är också mycket naturskönt och har högsta bevarandevärde (Länsstyrelsen). Tervajoki är ett naturskogsområde som omfattar 77 hektar och har höga botaniska och zoologiska skyddsvärden. Området ligger i sin helhet inom utredningsområdet. Reservatet omfattar ett område som är särskilt värdefullt för naturvården på grund av att det är en viktig lokal för flora och fauna i området. Skogen är till övervägande delen sumpskog. Urskogen utgör en oas omgiven av kalhyggen och har därför en viktig funktion för att bevara den biologiska mångfalden i området. Delar av Tervajoki utgör det nordvästra hörnet av ett stort myrkomplex, Salmivuoma- Ruotovuoma. Området är klassat som högsta klassen i den nationella våtmarksinventeringen (VMI). Vännijänkkä naturreservat består våtmarkslandskapet av en mosaik av olika myrtyper, fastmarksholmar, sumpskogar och vattendrag. Naturreservatet omfattar 948 hektar och ligger omedelbart söder om utredningsområdet. Flera myrar i området är rikkärr vilka i det stora våtmarkslandskapet i den här delen av Norrbotten är unika för hela landet. Miljöerna är intressanta även för fågellivet. Möjliga framtida naturreservat. Länsstyrelsen i Norrbottens län arbetar för närvarande med att utreda om områden omedelbart öster och väster om naturreservatet Tervajoki samt kring Sammakkovaara skall uppnå status som naturreservat. 17

20 18 Figur Karta Naturmiljö Junosuando Lovikka Pajala Kaunisvaara 99 Sahavaara Autio Huhtanen Tornefors Käymäjärvi Lainioälven Antinrova Anttis Peräjävaara Juhonpieti Torneälven Tuppijärvi Käymäjärvi Salmijärvet Torneälven Sammakkovaara Käymävaara Toravaara Lompolovaara Petäjävaara Poitajavaara Pellirova Suksivaara Laurikkavaara Poitajarova Vännijänkkäjupukka Piipiönsaari Aihkivinsa Järvenvinsa Kä Ainettijoki Käymäjoki Lompolojoki Suksijoki Kaunisjoki Yli-Liekojärvi Ainettijärvi Kaunisjärvi Kangos Pellijoki Siikajärvi Pellijärvi Poikurijärvi Pussujärvi Isojärvi Puukkojärvi Pahturijärvi Kaitajärvi Lompolojärvi Kursujärvi Sammakkojärvi Tervajoki Ainettivuoma Tervavuoma Tervajoki Jupukka-Tervajoki-Ahenvuoma Lainio Torneälven Torne och Kalix älvsystem Vännijänkkä Muotkamaa Kursuniskanmaa Kokkovuoma Pellivuoma 394 Naturmiljö Utredningsområde Riksintresse naturvård Natura 2000 Natura 2000 vatten Naturreservat Planerat naturreservat Myrskyddsplan Höga naturvärden Våtmark klass 1 Våtmark klass 2 Sumpskog Nyckelbiotop Biotopskydd Naturvärden Bevarandeprogram odlingslandskap 0 3 km

21 Riksintressen för naturmiljö Från öster till väster finns följande områden inom utredningsområdet som är av riksintresse för naturvården; Jupukka-Tervajoki-Ahvenvuoma (N37), Ainettivuoma (N23), Lainio (18) samt Torneälven (N15). Myrar i Naturvårdsverkets plan för skydd Inom utredningsområdet finns fyra myrar som ingår i myrskyddsplan för Sverige. Ingående myrar i myrskyddsplanen utgör landets mest värdefulla myrar som ännu inte har något långsiktigt skydd. Dessa är från öster till väster; Kokkovuoma, Vännijänkkä, Muotkamaa samt Tervavuoma. Texten nedan är den bedömning som Länsstyrelsen i Norrbotten har avseende myrarnas värden och är hämtad från Myrskyddsplanen för Norrbottens län (Naturvårdsverket 2007). Kokkovuoma Länsstyrelsen bedömer att Kokkovuoma har mycket höga naturvärden knutna till de variationsrika myrtyperna med välutbildade strängar, flarkar och mjukmattor samt till områdets storlek och orördhet. I anslutning till den kalkförande delen finns rika förekomster av rödlistade arter. Kokkovuomas varierande myrmosaik med enorma flarkar och blöta mjukmattor skapar goda förutsättningar för ett rikt fågelliv. Våtmarksområdet är även av visst kulturhistoriskt intresse i och med spår av slåtter. Vännijänkkä Vännijänkkä är ett variationsrikt och mångformigt skog-myrkomplex där stora delar utgörs av rikkärr. Här finns hotade och sällsynta naturtyper med rik fauna och flora. Rikkärren i det stora våtmarkslandskapet i den här delen av Norrbotten är unika för hela landet. Variationen med stora flarkar och flarkgölar skapar intressanta miljöer även för fågellivet. Vännijänkkä har mycket höga naturvärden och innehåller ett flertal biotoper för rödlistade arter som t.ex. myrbräcka, käppkrokmossa och finnmyrten. Länsstyrelsen bedömmer att objektets artrikedom, storlek och mångformighet ligger till grund för att området i sin helhet bör få ett långsiktigt skydd. Delar av området ingår i naturreservatet Vännijänkkä. Våtmarksområdet är även av visst kulturhistoriskt intresse genom bevarade spår av tidigare slåtterhävd. Naturreservatet Vännijänkkä utgör en mindre del av objektets södra del. Myren angränsar även naturreservatet. Muotkamaa Muotkamaa utgör ett litet källpåverkat extremrikkärr med flera exklusiva kalkberoende arter som tvåblad och svartknoppsmossa samt massförekomster av den sårbara myrbräckan. Objektets stora naturvärden ligger i den speciella miljön samt de därtill knutna rikkärrsarterna. Kalkstenshällar och omgivande marker hyser en rik och sällsynt växt, moss- och lavflora. Tervavuoma Tervavuoma utgör den östra delen av det ha stora Ainettivuoma-Tervavuoma-Pellivuomakomplexet som med sin storlek och orördhet är unikt. Tervavuoma har en av de största sammanhängande av strängflarkkärren i regionen. Mosaiken av myr och ett stort antal fastmarksholmar bidrar till en mångformighet i landskapet och gör att Tervavuoma vid första anblicken kanske inte upplevs som en vidsträckt myr, men om man fortsätter sin vandring så inser man snabbt myrens vidd. På många av holmarna finns värdefull skog. Området har geomorfologiskt intressanta former och mycket höga ornitologiska värden. Våtmarksområdet är även av visst kulturhistoriskt intresse genom bevarade spår av slåtterhävd. Stora delar av objektet ingår i naturreservatet Tervavuoma samt i nätverket Natura Våtmarker Under åren genomfördes en inventering av våtmarker i Norrbottens län inom den så kallade våtmarksinventeringen. Inom utredningsområdet finns flera stora våtmarker som i inventeringen bedömdes ha klass 1, den högsta klassen samt några mindre våtmarker vilka har klass 2, den näst högsta klassen. Övriga naturvärden De högsta naturvärdena i skogsmiljöerna finns längs vattendragen. Vid höga vattenstånd översvämmas periodvis stora områden vilket skapar en tät vegetation som är gynnsam för fåglar och insekter. Värdefulla naturvärden såsom sumpskogar, nyckelbiotoper och naturvärden finns inom hela utredningsområdet. Skogliga värden i övrigt är i många fall knutna till fastmarksholmar i våtmarkerna. Det kan innebära en konflikt mellan vad man bör ta hänsyn till i första hand vid en vägdragning i våtmark med höga värden skogen eller myren. Ett område med flygsanddyner finns vid Torne- och Lainio älv, se figur 3.3-7, sidan 25. Fakta flygsanddyner Vid isavsmältningen bildades av älven ett stort sanddelta vid högsta kustlinjen. Fallvinden från isen skapade sedan flygsandsdyner av sanden. Sanddyner och andra sandiga marker i Norrbottens inland har förvånansvärt många likheter med sanddyner längre söderut. De mest intressanta fynden finns när det gäller svampar. Sanddynsmiljöerna bedöms som värdefulla och hotade inom EU. Ytvattenförekomster Inom det aktuella området finns ett flertal olika vattenförekomster och vattendrag enligt Vattenmyndigheterna och länsstyrelserna databas VISS. Torneälven, Suksijoki, Kaunisjoki och Kaunisjärvi är ytvattenförekomster med fastställda miljökvalitetsnormer. Den ekologiska statusen är hög för Suksijoki och Kaunisjärvi och god för de andra. Kemisk status (exklusive kvicksilver) är god för alla fyra. Faunan I utredningområdet och dess omgivande landskap finns förutsättningar för ett rikt fågelliv och särskilt de orörda våtmarkerna är värdefulla för många fågelarter. Kunskapen om förekomst av fåglar inom området kan komma att fördjupas i samband med inventering i ett senare skede. Utifrån nuvarande kunskapsläge avseende förekomsten av vilt inom området antas det finnas en stark älgstam medan rådjur finns endast i mindre omfattning. I Länsstyrelsens spillningsinventering år 2010 anges att björnspillning har observerats i område. Figur Ruiner inom riksintresseområdet Palokorva. 19

22 ( 887 ( ( Junosuando 886 Isojärvi Pussujärvi Kulturmiljö Utredningsområde Riksintresse kulturmiljö Kulturmiljöprogrammet Bevarandeprogram odlingslandskap ( Fornlämning/kulturlämning punkt Fornlämning/kulturlämning linje Fornlämning/kulturlämning yta 0 3 km ( Tornefors Piipiönsaari (( ( Kangos ( ( Lovikka ( Tornefors ( Figur Karta Kulturmiljö Kulturmiljö I anslutning till Torne älv ligger ett område av riksintresse för kulturmiljö, Palokorva (K52). Palokorva ligger vid väg på den västra sidan om Torne älv. Palokorva ingår även i länets regionala kulturmiljöprogram, se figur Bruksmiljön i Palokorva ingick i Kengisverken och var i drift från 1774 till Miljön avgränsas av väg i väster, älven i norr och öster samt av en mindre bäck i söder. I Tornefors återfinns ett större sammanhängande hyttområde med lämningar av en kvarn som tillsammans utgör ett riksintresse för kultur vilket omfattas av andra kapitlet i lag om kulturminnen m.m. (1988:950). Området är av riksintresse för kulturmiljö och begränsas av väg samt Torneälven. ( ( ((( ( ( ( Torneälven Huhtanen ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( Palokorva ( ( ( ( ( ( ( ( Torneälven Lainioälven ( ( ( ( ( ( ( ( (( ( Petäjävaara ( Ainettijoki Laurikkavaara ( Tuppijärvi ( ( ( ( ( Ainettijärvi Yli-Liekojärvi Poikurijärvi Poitajavaara Poitajarova ( ( ( Käymäjärvi( (( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( Aihkivinsa ( ( ( ( ( (((( ( (( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( (( ( ( ( ( (((( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( (( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( Autio ( Anttis Peräjävaara Juhonpieti ( ( ( (( ( ( ( ( ( (( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( (( ( ( ( ( ( ( ( (( ( ( (( ( ( (( ( ( ( (( ( ( (( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( (( ( ( ( ( (( ( ( Antinrova Siikajärvi 394 Pellijärvi 885 Puukkojärvi Lompolojärvi Lompolovaara Pellirova Pahturijärvi Kaitajärvi (( Käymäjärvi Lompolojoki Pellijoki Käymävaara 884 Käymäjoki Toravaara Kursujärvi Sammakkovaara Torneälven Sammakkojärvi 884 Stora delar av jordbruksmarken i Junosuando by omfattas av bevarandeprogram för odlingslandskap. Området har bevarandeklass I och beskrivs som en för övre Tornedalen representativ natur- och kulturmiljö med ett välhävdat odlingslandskap. Sahavaara och Kaunisvaara är två områden av bevarandeklass 2 i länets program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Byarna utgör representativa exempel på skogs- och jordbruksbyar i norra Norrbottens inland. Inom utredningsområdet finns ca 100 objekt registrerade i fornlämningsregistret FMIS. Av dessa är ca 40 stycken fasta fornlämningar och ca 60 objekt utgör kategorin övriga kulturhistoriska lämningar. Enligt lagen om kulturminnen, KML, är det förbjudet att utan tillstånd från Länsstyrelsen förändra, ta bort, skada eller täcka över en fornlämning. ( ( ( ( ( Tervajoki ( Kaunisjoki ( (( ( ( ( Salmijärvet Suksijoki ( Vännijänkkäjupukka Kaunisvaara ( ( ( Sahavaara ( Suksivaara ( ( ( ( Kaunisjärvi ( Järvenvinsa ( ( ( ( ( Pajala Käry Arkeologiska inventeringar, utredningar och undersökningar utförda i samband med det förberedande arbetet med ny järnväg från Kaunisvaara till Finland, resulterade i att år gamla boplatser påträffades. Dateringarna av dessa fyra boplatser innebär dels att frågan om tidpunkten för inlandsisens avsmältning kan revideras samt även att möjligheten ökar att nya fornlämningar kan komma att påträffas inom aktuellt område. Kunskapen om förekomst av fornlämningar kan i ett senare skede av projektet komma att fördjupas om arkeologiska utredningar utförs. Naturresurser Tre järnmalmsfyndigheter inom utredningsområdet utgör riksintresse avseende värdefulla ämnen och material enligt 3 kapitlet 7 andra stycket miljöbalken. Dessa är; Pellivuoma som omfattar 73 hektar, Tapuli som omfattar 234,38 hektar samt Sahavaara som omfattar ett område om 114,17 hektar. Tapuli och Sahavaara har beviljade bearbetningskoncessioner. Mineralfyndigheterna med skyddszoner redovisas i figur 3.3-5, sidan 21. Kartan har kommit till efter att Förstudie, Genvägen ny allmän väg mellan Kaunisvaara och Junosuando varit ute på samrådsremiss. En kommunal vattentäkt finns i Kaunisvaara. Grundvattenförekomst finns enligt VISS (databas vattenförekomster) i östra delen av utredningsområdet. I Sahavaara finns jordbruksmarker som är upptagna i Länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskapet. Inom området bedrivs ett aktivt skogsbruk och från söder till norr sprider sig ett nät av skogsbilvägar genom området. Vägarna avslutas med vändplaner vid föryngringsytorna. Inga uppgifter om täkter för berg och grus finns inom utredningsområdet har framkommit i befintligt underlag. I området har en rad undersökningstillstånd beviljats se figur 1.1-1, sidan 4. 20

23 21 Junosuando Lovikka Pajala Kaunisvaara 99 Sahavaara Autio Huhtanen Tornefors Käymäjärvi Lainioälven Antinrova Anttis Peräjävaara Juhonpieti Torneälven Tuppijärvi Käymäjärvi Salmijärvet Torneälven Torneälven Sammakkovaara Käymävaara Toravaara Lompolovaara Petäjävaara Poitajavaara Pellirova Suksivaara Laurikkavaara Poitajarova Vännijänkkäjupukka Piipiönsaari Aihkivinsa Järvenvinsa Käryvaara Ainettijoki Käymäjoki Lompolojoki Suksijoki Kaunisjoki Yli-Liekojärvi Ainettijärvi Kaunisjärvi Kangos Pellijoki Siikajärvi Pellijärvi Poikurijärvi Pussujärvi Isojärvi Puukkojärvi Pahturijärvi Kaitajärvi Lompolojärvi Kursujärvi Sammakkojärvi Tervajoki Pellivuoma Sahavaara Tapuli Erkheikki Mineralfyndigheter Genvägen Utredningsområde Bearbetningskoncession Planerade dagbrott Skyddszon planerade dagbrott Skyddszon med malmpotential Intressanta fyndigheter 0 3 km Figur Karta Mineralfyndigheter Genvägen

24 Rennäring I det aktuella utredningsområdet finns Muonio och Sattajärvi samebyar vilka båda är koncessionssamebyar, se figur 3.3-6, sidan 23. Renskötselns markanvändning varierar med årstiderna. Rennäringen är en arealkrävande näring och naturbetet en oumbärlig förutsättning för verksamheten. En fragmentisering av markerna riskerar att förändra renarnas beteendemönster och studier för att förutsäga eventuella konsekvenser görs över ett större omland än för andra miljöintressen. Muonios betesområden är naturligt frånskilda som ett resultat av de raviner som finns i området Sattajärvi har bra betesmarker längs med Torneälven. Ett stort sammanhängande område av riksintresse/kärnområde för rennäringen ligger inom Muonios samebys gränser mellan Lainioälven i väster och Kaunisvaara i öster. Inom Sattajärvi sameby och norr om Torneälven finns flera riksintresseområden/kärnområden med mindre arealer. Aktuellt utredningsområde går genom marker som samebyarna nyttjar under vår, försommar, sommar, förhöst samt vinter. Delar av området utgör även samlingsområden, trivselland och kalvningsland. Centralt i utredningsområdet, söder om Käymäjärvi, ligger en anläggning och utredningsområdet korsas av ett stängsel. Rekreation och friluftsliv Torneälven är i sin helhet av riksintresse för friluftsliv (MB 3:6) med intresseaspekterna naturstudier, båtsport, kanoting, kulturmiljö och fritidsfiske. För att ett område ska betraktas som riksintressant för friluftsliv ska området ha så stora värden på grund av natur och kulturkvaliteter att de är eller kan bli attraktiva för besökare från hela eller en stor del av landet eller utlandet. Även förutsättningarna för naturupplevelser och friluftsverksamhet samt tillgänglighet för allmänheten stor roll. Byarna Kaunisvaara och Sahavaara ligger på höjder av berg och Sahavaaras topp, som kallas Laki, är ett välbesökt utsiktsmål som besöks vintertid av skoter- och skidåkare. Här finns även en grillplats. Omkring två kilometer söder om Sahavaara, vid Kaunisjoki bro finns en naturrastplats med grillstuga som ofta används av fritidsfiskare. Salmikoski ligger cirka en kilometer väster om Sahavaara och invid Kaunisjoki. Salmikoski besöks ofta av fritidsfiskare sommartid. Från området utgår stigar västerut till Salmijärvet som ofta används av bärplockare, jägare och fiskare Inom hela området förekommer friluftsliv i form av t. ex. skidoch skoteråkning, bär- och svampplockning, jakt och fiske. En skoterled (kryssmarkerad s.k. huvudled) går i öst-västlig riktning mellan Kaunisvaara och Kangos. Längs leden finns tre vindskydd, se figur 3.1-3, sidan 10. Omedelbart norr om Torne älv mellan Anttis - Lovikka och därefter vidare på den södra sidan om älven till Junosuando går enligt Skoterkartan 2012 en skoterled (ej kryssmarkerad s.k. lokal led). Denna skoterled är ej utmarkerad i figur 3.1-3, sidan

25 Kangos Ainettijärvi Puukkojärvi Kursujärvi Junosuando Isojärvi Pussujärvi Tornefors Piipiönsaari Torneälven Lainioälven Petäjävaara Ainettijoki Kärnområde Lainioälven Yli-Liekojärvi Pahturijärvi Kaitajärvi Lompolojärvi Lompolovaara Käymävaara Käymäjärvi Käymäjärvi Pellijärvi Lompolojoki 884 Käymäjoki Toravaara Sammakkovaara Sammakkojärvi Kaunisjoki Salmijärvet Kaunisvaara Sahavaara Kaunisjärvi Kärnområde Lovikka Huhtanen Poikurijärvi Poitajavaara Pellirova Kärnområde Käymäjärvi Tervajoki Suksijoki Suksivaara 99 Tuppijärvi Pellijoki 884 Käryvaara Lovikka Torneälven Poitajarova Kärnområde Laurikkavaara Laurikkavaara Vännijänkkäjupukka Järvenvinsa Rennäring Utredningsområde Samebygräns Riksintresse rennäring Flyttled Trivselland Kalvningsland Renstängsel Anläggning för renskötsel Anttis Peräjävaara Juhonpieti Antinrova Siikajärvi 885 Kärnområde Siikavaara Torneälven Autio Aihkivinsa 983 Pajala 0 3 km Figur Rennäring 23

26 Byggnadstekniska förutsättningar Geotekniska förhållanden Allmänt Utredningsområdet domineras till stora delar av vidsträckta myrområden och våtmark, främst i de västra och östra delarna utgörs marken till största del av myr, se figur 3.3-7, sidan 26. Fastmarkspartier förekommer dock inom dessa våtmarker, som åsliknande formationer med morän eller sandiga sediment. Den tänkta väglinjen bör söka sig till dessa fastare partier om möjligt. De centrala delarna utgörs till största delen av fastmark av morän samt ställvis berg i dagen. Mindre myrar förekommer även inom fastmarksområdet men är oftast begränsade till utbredning och mäktighet. I områden som utgörs av myr är topografin allt som oftast plan och ligger låglänt. Några större höjdskillnader förekommer inte inom myrområdena. Dock förekommer moränåsar och formationer från senaste istiden, så kallade drumliner, som höjer sig från några enstaka meter upp till ett tiotal meter eller mer. Mitt på sträckan, där marken präglas av morän och ställvis berg i dagen, är topografin mer varierande och generellt mer höglänt. Marken höjer sig där på vissa ställen kraftigt från omkringliggande terräng, upp mot meter i höjdskillnad kan förekomma på kortare sträckor. Det gäller främst formationerna Sammakkovaara, Toravaara, Käymävaara och Lompolovaara. Lösmark Vid myrområden består marken överst av torv. Torvdjupen bedöms generellt vara 1-3 meter över sträckan men djup på 4-8 meter kan även förekomma. Torven underlagras i regel av fast morän men lösare skikt med silt kan förekomma vilket kan föranleda en djupare grundläggningsnivå. Ett antal vattendrag, bäckar och älvar finns inom utredningsområdet och i angränsning till dessa kan även lösare älvsediment förekomma. Dessa sediment bedöms inte ha några större mäktigheter men skall beaktas vid grundläggning av bro. Fastmark Moränen utgörs i huvudsak av siltig sandmorän och sandig siltmorän och klassificeras som måttligt- till mycket tjällyftande jordarter (klass 3-4 enligt anläggnings AMA10). Berg i dagen förekommer i de högst belägna delarna och enbart ett tunt täcke av morän bedöms ligga ovan berg i närheten av dessa partier. Geohydrologiska förhållanden Grundvattennivån antas ligga i nivå med markytan, i våtmarksområden med myr. I mer höglänta områden med fastmark bestående av morän tros grundvattennivån ligga ca 2-4 meter under markytan (lokalt även djupare). Flertalet vattenförande bäckar, avrinningar från våtmarksområden förekommer i området. För dessa bör vägtrummor eller mindre rörbroar anordnas. Även större vattendrag (Kaunisjokki, Käymäjärvijokki, Torneälven och Lainioälven) som skall passeras kräver broar. Geotekniska förstärkningsåtgärder och materialförsörjning Lösmark I områden som består av myr med organiska jordar som torv kommer geotekniska förstärkningsåtgärder att krävas. Beroende av torvens mäktighet kommer förstärkningsåtgärderna att variera något, massutskiftning genom urgrävning och återfyllning med bergkross bedöms som den mest konventionella metoden vid måttliga djup, 0-3 meter. Schaktstabiliteten bör utredas vid djup större än 2 meter. Urgrävda schaktmassor av organiskt material får ej användas i bank eller överbyggnad liksom eventuella underliggande lösa skikt av siltiga sediment. Vid större torvmäktighet, mer än 4-5 meter kan andra förstärkningsåtgärder bli aktuella. Exempelvis nedpressning, träpålning och förbelastning med överlaster. Fastmark I områden med fastmark finns det förutsättningar och möjligheter att ta ut material för återfyllningar och bankfyllningar att använda i väglinjen. Moräner inom området bedöms dock generellt vara av tjälfarlig klass och bör med försiktighet användas högre upp i vägkonstruktionen. Om grövre moräner hittas, som uppfyller krav på kornstorleksfördelning kan dessa till och med användas som förstärkningslager. Blockhalt, flytbenägenhet samt tjälfarlighet är dock faktorer som måste beaktas. Om bergkvalitén är god och jordtäcket är tunt är det gynnsamt att göra schakt och skärning djupare. Det finns ett flertal ställen inom studerat område där denna möjlighet bör beaktas. Exempelvis; Sammakkovaara, Lompolovaara, Petäjävaara, Marjamaa (vid Pellivuoma), Poitajarova samt Poitajavaara. 24

27 Kangos Ainettijärvi Puukkojärvi Kursujärvi Junosuando Piipiönsaari Lainioälven Petäjävaara Yli-Liekojärvi Lompolojärvi Pahturijärvi Kaitajärvi Käymäjärvi Käymävaara Toravaara Kaunisjoki Kaunisvaara Kaunisjärvi 869 Isojärvi Pussujärvi Tornefors Torneälven Ainettijoki Pellijärvi Lompolovaara Käymäjärvi 884 Käymäjoki Sammakkovaara Sammakkojärvi Salmijärvet Sahavaara Jordartskarta Utredningsområde Veikiformer, väl utbildade Veikiformer, mindre väl utbildade Vatten Gränser Morän, sandig eller morän ospec. Berg, urberg eller ospec. Rösberg Moränrygg Moränbacklandskap Israndsbildning Drumlin Drumlin, mindre utpräglad Starkt brutna positiva former Isälvseroderat område Torv (kärr eller ospec.) Gravitationsjord Älvsediment Lera--silt (postglacial eller glacial) Flygsand Isälvssediment, sand--block Huhtanen Lovikka Torneälven Laurikkavaara Tuppijärvi Poikurijärvi Poitajavaara Poitajarova Anttis Antinrova Siikajärvi Pellirova Lompolojoki Pellijoki Peräjävaara Torneälven 884 Tervajoki Suksijoki Vännijänkkäjupukka Juhonpieti Suksivaara Autio 99 Käryvaa Järvenvinsa Aihkivinsa 983 Pajala 0 3 km Figur Jordartskarta, Sveriges geologiska undersökningar 25

28 4. Funktionsanalys av transportsystemet och dess influensområde I kapitel 4 analyseras det nuvarande transportsystemet med utgångspunkt i de transportpolitiska målen. Till utredningsområdets influensområde räknas de befintliga allmänna vägarna, väg 99 samt väg. De har analyserats i särskilda förstudier och beskrivs översiktligt. Den planerade gruvverksamheten gör att förutsättningarna förändras inom några år. Under rubriken Utvecklingstrender beskrivs därför också den förväntade förändringen när malmtransporterna är i full produktion. Här beskrivs alltså effekter och konsekvenser av den ökade trafiken, som är orsak till att Genvägen behöver anläggas och därför blir en förutsättning för val av åtgärder Funktionsanalys Analys av befintliga förhållanden Med dagens trafikmängder finns inte möjlighet att anlägga en Genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando som blir samhällsekonomiskt lönsam, även om den skulle lösa vissa problem som finns i dagens transportsystem. Analysen sker med utgångspunkt från befintligt vägsystem. Fordonstrafik samt oskyddade trafikanter Dagens trafik går på väg 99 och väg. I de tidigare förstudierna har problem med trygghet och bärighet lyfts fram längs dessa vägar redan vid dagens trafikmängder. Kollektivtrafik Kollektivtrafiken mellan Kaunisvaara och Pajala samt mellan Pajala och Junosuando har idag låg turtäthet och lågt antal resenärer. Trafiken är anpassad till skoltider och inte till arbetstider. Rennäring I dagsläget används stora delar av utredningsområdet till rennäring. De allmänna vägar som finns inom utredningsområdet utgör små barriärer. Längs väg finns utpekade sträckor där betande renar samlas vid vägen, vilket kan orsaka olyckor, lidande hos renarna samt påverkar framkomligheten på vägen, redan vid dagens trafikmängder. Regional utveckling Pajala är en glest befolkad kommun med få vägar i öst - västlig riktining. Väg 99 och är av riksintresse för kommunikation och ett eventuellt avbrott i vägnätet ger långa omledningsvägar. Detta gör att såväl näringslivets som allmänhetens transporter blir sårbara. Jämställdhet Det bor färre kvinnor (47,5%) än män (52,5 %) i Pajala kommun, vilket även återspeglas i kommunens arbetsmarknad. Lika stor andel kvinnor som män bor och arbetar inom kommunen. Det är dock betydligt fler män än kvinnor som pendlar till andra kommuner för att arbeta. Både för de befintliga förhållanden och i utvecklingstrenden med gruvtrafik är det en utmaning att beakta jämställdhet mellan män och kvinnor i förslag till en vägåtgärd. Sett ur ett genusperspektiv är det intressant att överväga om skillnaden i män och kvinnors transportbehov påverkas av vägens utformning och tillgång till t. ex. kollektivtrafik eller om det är skillnaden mellan män och kvinnors möjlighet att transportera sig (t. ex. den ekonomiska aspekten) som till viss del avgör skillnaden i transportbehov. Analys av utvecklingstrend Med de trafikmängder som blir när malmtransporterna går för fullt är det möjligt att anlägga en Genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando som blir samhällsekonomiskt lönsam, enligt den utredning som gjordes i projektet Åtgärdsval. Analysen sker först med utgångspunkt för befintligt transportsystem med ökad trafik och sedan analyseras vilka krav som bör ställas på en Genväg. Fordonstrafik och oskyddade trafikanter Northland Resources AB har beslutat att transportera sitt malmkoncentrat från Kaunisvaara till hamnen i Narvik för vidare transport med fartyg. De tidigare förstudierna för väg 99 och väg har lyft fram att problem med trygghet och bärighet ökar när malmtransporterna körs med lastbil på de befintliga allmänna vägarna. Dessa problem skulle kunna minska med en ny väg som är attraktiv för malmtransporter. Kollektivtrafik Med arbetstillfällen i Kaunisvaara ökar behovet av fungerande kollektivtrafik som är anpassad till arbetstiderna i gruvverksamheten. Mellan Junosuando och Kaunisvaara är det med dagens transportsystem ca 70 km, vilket gör det drygt att arbetspendla dagligen. En Genväg bör utforma så att avståndet mellan orterna minskar. Rennäring När malmtransporterna går för fullt ökar väg barriäreffekt för rennäringen. På ställen där renar samlas vid vägen ökar risk för påkörningar. Med en Genväg minskar barriärerna vid väg, men nya barriärer kommer till längs Genvägen. Genvägen bör utformas och lokaliseras så att påverkan på rennäringen minimeras. Regionalutveckling Gruvverksamheten ger förutsättningar för Kaunisvaara, Sahavaara och Junosuando att behålla sin befolkning och växa. Nya arbetstillfällen uppstår i gruvindustrin, handel, service och transportverksamhet. Pendling från och till dessa orter förväntas öka. Orterna är beroende av fortsatt god tillgänglighet till centralorten Pajala. Det saknas idag en direkt länk mellan Kaunisvaaraområdet och Junosuandoområdet. Med en Genväg skulle möjligheten till daglig arbetspendling förbättras, vilket skulle stärka arbetsmarknaden i Pajala kommun. Dels blir Genvägen en ny väg för arbetspendling, dels flyttas malmtransporterna från befintlig väg 99 samt väg på sträckan fram till Junosuando vilket gör att framkomligheten ökar. Jämställdhet Med ökat antal arbetstillfällen inom kommunen minskar behovet av att pendla till andra kommuner. Detta gynnar så väl kvinnor som män i Pajala kommun. Nya arbetstillfällen kan leda till inpendling från andra kommuner. För att ge ett jämställt transportsystem bör det vara möjligt att arbetspendla med kollektivtrafik, vilket inte är möjligt med nuvarande turtäthet. På den nya Genväg bör det vara möjligt att ha kollektivtrafik anpassad till arbetsmarknadens behov. 26

29 4.2. Hänsynsanalys Analys av befintliga förhållanden Med dagens trafikmängder finns inte möjlighet att anlägga en Genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando som blir samhällsekonomiskt lönsam, även om den skulle lösa vissa problem som finns i dagens transportsystem. Analysen sker med utgångspunkt från befintligt vägsystem. Fordonstrafik samt oskyddade trafikanter Dagens trafik går på väg 99 och väg. I de tidigare förstudierna har problem med trafiksäkerhet lyfts fram längs dessa vägar. Rennäringen Inom utredningsområdet finns goda förutsättningar för rennäring. I tidigare förstudier har problem med trafiksäkerhet på grund av risk för påkörning av renar lyfts fram längs väg. Natur och Miljö Dagens allmänna vägar och trafik orsakar liten påverkan på miljön inom utredningsområdet och i influensområdet. Trafiken kan orsaka bullerstörningar för boende i hus som ligger närmast vägen. Det finns relativt mycket älg inom utredningsområdet och dess influensområde, som medför risk för viltolyckor, särskilt vintertid. Inom utredningsområdet finns höga naturvärden och stora ytor som är av riksintresse för natur- och kulturmiljö samt för rennäringen. Det finns områden som är avsatta som naturreservat och andra som ingår i Sveriges myrskyddsplan. Landskapet är till stor del ostört. Figur Vy över Kaunisvaara Analys av utvecklingstrend Med de trafikmängder som blir när malmtransporterna går för fullt är det möjligt att anlägga en Genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando som blir samhällsekonomiskt lönsam, enligt den utredning som gjordes i projektet Åtgärdsval. Analysen sker först med utgångspunkt för befintligt transportsystem med ökad trafik och sedan analyseras vilka krav som bör ställas på en Genväg. Fordonstrafik När malmtransporterna går för fullt ökar problem med trafiksäkerhet längs de befintliga allmänna vägarna, vilket framgår av förstudierna för väg 99 och väg. Med en Genväg förbättras trafiksäkerheten på de allmänna vägarna i influensområdet, eftersom trafikmängderna och främst andelen tung trafik kan minskas. Viss del av trafik för arbetspendling försvinner också från de befintliga allmänna vägarna. Genvägen bör planeras så att den är trafiksäker för den typ av trafik som ska vistas på vägen, i huvudsak lastbilar och personbilar. Rennäringen Barriäreffekten och olycksrisken på väg ökar genom de ökade trafikmängderna och ger en ökad negativ påverkan på rennäringen i området både med avseende på renarna och på de arbetsmiljöproblem som kan uppstå för renskötarna. Med en Genväg minskar väg barriäreffekt för rennäringen till samma nivåer som dagens trafikmängder. Problem med trafiksäkerhet återstår. Genvägen kan komma att innebära nya barriärer för rennäringen, eftersom den planeras genom ett område som idag är orört, där det finns goda förutsättningar för rennäring. Natur och miljö Gruvtransporterna kommer att medföra en stor förändring i miljöbelastningen kring de befintliga vägarna, vilket framgår av förstudierna för väg 99 och väg. Bullernivåerna kommer att öka i byarna. Den tunga trafiken kommer att gå dygnet runt vilket medför störningar även nattetid. Det finns risk för att störande vibrationer uppkommer. Trafiken orsakar också problem för trafiksäkerhet och trygghet för boende och oskyddade trafikanter. En Genväg bör dras utanför områden med bebyggelse. Malmtransporter på en sådan väg gör att störningar för boende minskar. Malmtransporterna i sig skapar en barriäreffekt och olycksrisk för de vilda djuren i området samt för det friluftsliv som förekommer. Det är inte uteslutet att även djurlivet längs vägen kan störas av buller från trafiken. Vid utformningen av Genvägen bör hänsyn tas till viltstråk. Risken för föroreningar i omgivande naturmiljöer ökar med ökande trafikmängder, särskilt vid eventuella olyckor. Genvägen bör planeras så att påverkan på skyddsvärda naturmiljöer undviks eller minimeras så att den står i proportion till vägens nytta för samhällsekonomin. Om vägen saltas kan det medföra lokal påverkan på vegetationen längs vägen. 27

30 5. Projektmål I kapitel 5 redovisas de mål som satts upp för MaKS-projektet. Först redovisas det övergripande nationella målet för transportpolitiken samt de jämbördiga målen funktionsmålet och hänsynsmålet. Under dessa redovisas projektmål som gäller hela MaKS-projektet. Dessa preciseras sedan i vad som gäller för varje delsträcka, i detta fall för Genvägen. Transportpolitikens övergripande mål Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Med utgångspunkt från det transportpolitiska målet har projektmålen grupperats under Funktion, Hänsyn och Ekonomi. Funktion - Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Projektmål Samhällsutveckling En attraktiv boendemiljö och ett positivt företagsklimat har medfört ökade förutsättningar för att företag etableras och utvecklas och bidrar till den kommunala och regionala utvecklingen. För Genvägen innebär det att: Projektet ska bidra till att göra orterna längs väg 99 och väg fram till Junosuando attraktiva för boende och näringsliv, genom att malmtransporter och arbetspendlare väljer Genvägen. Genvägen ska ge goda rese- och transportmöjligheter och öka robustheten i vägnätet inom Pajala kommun. Projektet ska tidigt undersöka förutsättningarna för rennäringen i området och verka för en livskraftig rennäring samt god arbetsmiljö för renskötare på och vid vägen. Projektmål Genomförandetid Säkerställa malmtransporter 2013 och att identifierade åtgärder genomförs enligt överenskomna tidplaner. För Genvägen innebär det att: Projektet skall genomföras enligt tidplan, samt föreslå byggbara åtgärder som kan genomföras på ett snabbt och effektivt sätt. Projektmål Funktion Transportlösningarna fyller såväl näringslivets som övriga samhällets behov i närtid och möjliggör långsiktigt kostnadseffektiva och robusta gods- och persontransporter. För Genvägen innebär det att: Genvägen ska vara attraktiv för malmtransporter så att den är gen och ger god framkomlighet. Den skall bidra till god funktion för näringsliv, boende och arbetande i byarna. Det innebär att skapa förutsättningar för ett ökat kollektivtrafikresande samt ökad framkomlighet i området efter slutfört projekt. Projektet ska tidigt klargöra önskad vägstandard. Hänsyn - Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa. Projektmål Klimat och resurseffektivitet Söka klimatneutrala och resurseffektiva transportlösningar genom en ständig optimering av infrastruktur och transportteknik. För Genvägen innebär det att: Genvägen ska bidra till ett transportsnålt samhälle genom att öka tillgängligheten för näringslivstransporterna samt underlätta kollektivt resande. Projektet ska resultera i god hushållning med resurser och energieffektiva lösningar. Det skall vara möjligt att löpande utveckla och effektivisera infrastrukturen och transporttekniken mot ett klimat- och resurseffektivt användande. Projektmål God hälsa Transportlösningar bidrar till människors goda hälsa tack vare ett tryggt samhälle, god boende- och levnadsmiljö och möjligheter till medinflytande längs sträckan Kaunisvaara Malmbanan och Pajala med omnejd. För Genvägen innebär det att: Genvägen ska stimulera till mer fysisk aktivitet genom att säkerställa tillgänglighet till rekreations- och friluftsområden. Projektet skall präglas av tydlig kommunikation som skapar trygghet och medinflytande för de berörda. Projektet skall ta hänsyn till goda boendemiljöer, så att inga gräns- eller riktvärden för buller och luft överskrids Projektmål Natur- och kulturmiljö Natur- och kulturmiljö med höga värden i berörda områden ska så långt som möjligt bibehålla sina kvaliteter och ha förutsättningar för att utvecklas och synliggöras. För Genvägen innebär det att: Projektet ska ta hänsyn till och bevara kvaliteten i berörda miljöer så att naturvärden består. Särskild hänsyn ska till skyddsvärda och skyddade våtmarker samt utter och vandrande fisk. Natur- och kulturvärden i odlingslandskapet kring byarna och kulturvärden vid Palokorva ska ha förutsättningar att utvecklas och synliggöras. Särskild hänsyn skall tas till kulturvärden kopplade till renskötsel i området. Projektmål Trafiksäkerhet Både resenärer och boende har en säker trafikmiljö under såväl byggtid som drift av transportsystemet. För Genvägen innebär det att: Genvägen ska bidra till en säker trafikmiljö för boende, fordonstrafik och oskyddade trafikanter. Detta skall gälla både under byggtid och när åtgärderna är färdiga och i drift. Ekonomi Transportförsörjningen ska vara samhällsekonomiskt lönsam och långsiktigt hållbar. Projektmål Kostnad Såväl investerings/åtgärdskostnad som drift- och underhållskostnad ska vara kostnadseffektiva och acceptabla på kort sikt. För Genvägen innebär det att: Åtgärder som genomförs med pressad tidplan ska ändå genomföras på ett effektivt och kostnadsmedvetet sätt och i detta arbete skall även drift- och underhållskostnader av föreslagna åtgärder vägas in. Projektmål Samhällsekonomi Åtgärderna ska vara samhällsekonomiskt effektiva och långsiktigt hållbara. För Genvägen innebär det att: Genvägen ska vara samhällsnyttig på lång sikt. 28

31 6. Tänkbara åtgärder I kapitel 6 beskrivs tänkbara åtgärder för att komma till rätta med de problem som beskrivits i kapitel 4. Åtgärderna presenteras enligt fyrstegsprincipen. Här redovisas effekter och konsekvenser av om- och nybyggnadsåtgärderna översiktligt. En jämförelse görs mot nollalternativet (befintlig väg med ökad trafik, som beskrivits i kapitel 4). Åtgärderna är kostnadsbedömda. Fyrstegsprincipen beskriver ett förhållningssätt i analyser av åtgärder för att lösa identifierade problem och brister. Trafikverket använder sig av principen vid planering av transportsystemet. Principen bör ses som ett allmänt förhållningssätt i åtgärdsanalyser och inte som modell som ska tillämpas i något specifikt planeringsskede. Den har utvecklats till en allmän planeringsprincip för hushållning av resurser och minskning av transportsystemets negativa effekter. De fyra stegen innebär att åtgärder för vägar ska analyseras i följande ordning: Steg 1, Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt. Steg 2, Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Steg 3, Vägförbättringsåtgärder. Steg 4, Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Punkterna sammanfaller delvis med Miljöbalkens (2 kap.) hänsynsregler. I vägplanens samrådsunderlag redovisas översiktligt vilka möjliga effekter som kan förväntas med de olika lösningsförslagen Analys av tänkbara åtgärder enligt fyrstegsprincipen För förslagen till tänkbara åtgärder i steg 1, 2 och 3 hänvisas till den analys som finns i förstudierna för väg 99 Kaunisvaara- Autio, väg Autio-Tornefors samt väg Junosuando. Steg 1, Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt Transportbehovet kan allmänt påverkas genom ekonomisk styrning och/eller samhällsplanering (markanvändning m.m.). Lokala bilresor kan ersättas med kollektivtrafik, samåkning till arbetsplatser eller med ökad andel resor till fots eller med cykel. Ökad turtäthet i kollektivtrafik kan minska personbilstrafik längs sträckorna och störst blir effekten om bussturerna är anpassade efter arbetstiderna i gruvverksamheten. Detta är en åtgärd som Länstrafiken ansvarar för. Busshållplatser längs sträckan kan byggas i form av bussfickor som gör att bussarna kan stanna utan att hindra övrig trafik. Busshållplatserna bör anpassas så att de är tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. För att förbättra möjligheterna för de boende att röra sig mellan olika målpunkter behövs åtgärder för fotgängare och cyklister. Steg 2, Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Befintligt vägnät utgörs av väg 99 samt väg, vilka inte klarar malmtransporterna i befintligt skick. I övrigt finns inget parallellt vägnät. Tillåten hastighet på de befintliga allmänna vägarna kan anpassas för att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter, framför allt genom byarna. Hastighetsbegränsningen kan övervakas genom att trafiksäkerhetskamera monteras. Malmtransportentreprenören kan ta fram rutiner för hur påkörning av renar och vilda djur ska undvikas, samt för hur eventuella påkörningar ska hanteras. Dessa bör utformas i samråd med berörda samebyar längs sträckan. Steg 3, Förbättringar och begränsade ombyggnadsåtgärder Befintliga allmänna vägar kan förstärkas och breddas för att klara malmtransporter på lång eller kort sikt. Bullerskyddsåtgärder kan behövas vid byarna och nivån på bullerskyddsåtgärderna styrs av gällande riktlinjer och lokala förutsättningar. Detta utreds vidare i de arbetsplaner och vägplaner som upprättas. Befintliga korsningar kan byggas om för att förbättra trafiksäkerheten. De korsningar som är mest trafikerade kan byggas om till trevägskorsningar med vänstersvängsficka och i vissa fall förses med ett vilplan. Anslutande vägar med låga trafikströmmarna kan regleras med stopplikt och förses med varningsskyltar. Mittremsa med räfflor kan komma att anläggas, som bullrar om fordonsförare kommer över på fel sida av vägen. Räfflor ska dock inte användas på närmare avstånd än 100 m vid bostäder eller andra områden där maximalnivån inte bör överskrida 70 db(a). Viltstängsel, enklare överfarter eller siktröjning är tänkbara åtgärder som kan minska risk för påkörning av renar och vilda djur. Behov och omfattning utreds vidare i samråd med berörda samebyar i arbetsplaneskedet. Steg 4, Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Genväg Kaunisvaara-Junosuando En nyinvestering i en Genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando minskar transportsträckan från 68 km till cirka 40 km. Syftet med åtgärden är att avlasta väg 99 samt del av väg de tunga malmtransporterna. Det kan även bli aktuellt att en del arbetspendling sker på Genvägen. Vid nyinvestering i en Genväg kommer malmtransporterna att gå på väg 99 och väg fram till dess att Genvägen är färdigbyggd. Det förväntas ta fyra år. Sedan kommer malmtransporterna att gå på Genvägen. En Genväg mellan Kaunisvaara-Junosuando samt en upprustning av befintlig väg motsvarar åtgärdspaket 2 i rapporten Åtgärdsval Kaunisvaara- Malmbanan och Pajala med omnejd och beskrivs som det alternativ som sammantaget har bäst måluppfyllelse då hänsyn tas till tidsaspekten. Det finns ett antal vägdragningar som är möjliga inom utredningsområdet, se figur 6.1-1, sidan 30, där de redovisas som stråk. Detta är en schematisk redovisning och ska inte ses som vare sig korridorer för vägen eller exakta vägdragningar. I öster finns en gemensam sträckning fram till området kring riksintresse för mineral Pellivuoma, där det är tänkbart med tre sydliga stråk (alternativ A) och ett nordligt stråk (alternativ B). Gemensam sträckning (Gul pil) I utredningsområdets östra del finns byarna Sahavaara och Kaunisvaara, samt gruvfyndigheten Sahavaara. Norr om utredningsområdet finns gruvfyndigheten Tapuli, där gruvdrift påbörjats. I tidigare samråd med Northland Resources AB har önskemål framkommit om att Genvägen ska gå söder om byn Sahavaara, för att inte påverka gruvverksamheten. Det finns ett stort myrkomplex Vännijänkä som finns upptaget i den nationella myrskyddsplanen. Genvägen kommer att korsa detta område. 29

32 Tänkbara åtgärder Junosuando Figur Karta Tänkbara åtgärder, alternativen redovisas schematiskt som stråk I den sydöstliga delen av utredningsområdet finns naturreservatet Tervajoki som inte ska påverkas av Genvägen. Väg 884 går till Käymäjärvi. Den kan korsas med eller utan anslutning till Genvägen. Inom utredningsområdet finns en stor yta avsatt som riksintresse för rennäring. Samråd pågår med rennäringen om var en Genväg kan gå fram så att den gör minsta möjliga skada. Alternativ A (Gröna pilar) 886 Isojärvi Pussujärvi Förstudieområde Skyddszon planerade dagbrott Skyddszon med malmpotential Alternativ A Alternativ B Gemensam sträckning Anslutningsalternativ Jämförelsealternativ Kurvrätning Stigningsfält Riksintresse kulturmiljö Natura 2000 Natura 2000 vatten Riksintresse mineral Myrskyddsplan Riksintresse rennäring Riksintresse väg 0 3 km Tornefors Piipiönsaari Tornefors Kangos Torneälven Huhtanen Lovikka Kärnområde Lovikka Torneälven Vägen anläggs så att den passerar fyndigheten Pellivuoma och bör inte gå innanför skyddszonen för det planerade dagbrottet. Vägen kan gå norr eller söder om Pellivuoma och ansluta till väg vid området kring Huhtanen och Palokorva, eller vid Lainioälven Kärnområde Laurikkavaara Petäjävaara Torne- och Kalix älvsystem Ainettijoki Palokorva Laurikkavaara Tervavuoma Kärnområde Lainioälven Tuppijärvi Ainettijärvi Antinrova Yli-Liekojärvi Poikurijärvi Poitajavaara Poitajarova Pellijärvi Siikajärvi Puukkojärvi Lompolojärvi Lompolovaara Pellirova Pahturijärvi Kaitajärvi Käymäjärvi Käymäjärvi Lompolojoki Pellijoki Käymävaara 884 Käymäjoki Toravaara Kursujärvi Sammakkovaara Torneälven Sammakkojärvi Tervajoki Salmijärvet Vännijänkkäjupukka Anttis Peräjävaara Juhonpieti Pellivuoma Kärnområde Siikavaara 884 Kärnområde Käymäjärvi Kokkovuoma Vännijänkkä Kaunisvaara Sahavaara Suksivaara Tornefors. Om det är möjligt bör väglinjen inte gå genom de riksintressen för kulturmiljö som finns i Palokorva och Tornefors. Anläggs vägen söder om Pellivuoma finns alternativa vägdragningar söder eller norr om sjön Tuppijärvi. Den nya väglängden, från anslutningen med väg 99 till anslutningen med väg, blir mellan 30 och 35 km beroende på var vägen anläggs inom utredningsområdet. Nya broar eller vägtrummor kan komma att behövas vid passage av större bäckar och vattendrag som Kaunisjoki, Tervajoki, Käymäjoki, Lompolojoki, Pellijoki samt vid passage av Torneälven. Alternativ B (Blå pil) Vägen anläggs så att den passerar norr om fyndigheten Pellivuoma och bör inte gå innanför skyddszonen för det planerade Kaunisjoki Tervajoki Sahavaara Suksijoki Tapuli Autio 99 Aihkivinsa 983 Kaunisjärvi Järvenvinsa Paj dagbrottet. Den södra delen av det stora myrkomplexet Tervavuoma, våtmarken som finns norr om Lompolojoki, finns upptagen i den nationella myrskyddsplanen. Alternativ B för Genvägen kommer att korsa detta område. Genvägen ska inte korsa den del av myrkomplexet som är skyddat som Natura 2000 område och reservat (Natura 2000-området Tervavuoma). Beroende på vald väglinje inom alternativet kan väg 886 komma att användas. Vägen kan även ansluta till väg väster om Junosuando. Den nya väglängden, från anslutningen med väg 99 till anslutningen med väg, blir mellan 35 och 45 km beroende på var vägen anläggs inom utredningsområdet. Nya broar eller vägtrummor kan komma att behövas vid passage av större bäckar och vattendrag som Kaunisjoki, Tervajoki, Käymäjoki, Lompolojoki, Ainettijoki samt vid passage av Lainioälven och Torneälven. Det kan även vara möjligt att använda befintlig bro över Torneälven, detta måste utredas vidare. Järnväg Ett annat förslag från åtgärdsval är en byggnation av järnväg mellan Kaunisvaara och Svappavaara. Detta påverkar utredningsområdet genom att transporterna på Genvägen skulle minska men arbetspendlingen skulle vara på samma nivå. Riksdagen har gett regeringen i uppdrag att utreda förutsättningar för en eventuell järnvägsförbindelse Tänkbara åtgärdsalternativ De åtgärder som presenterats under fyrstegsanalysen samlas ihop till jämförbara alternativ. Ingen åtgärd (nollalternativet) Detta alternativ innebär att det inte sker någon förändring, det vill säga ingen ny väg anläggs. Jämförelsealternativ Detta är en komplettering som inte fanns med i den samrådshandling som gick ut på samråd hösten 2012, Förstudie Genvägen, ny allmän väg mellan Kaunisvaara och Junosuando. I förstudierna som upprättades år 2012 för väg 99 Kaunisvaara- Autio, väg Autio-Tornefors samt väg Junosuando utreddes ett alternativ 1, upprustning av befintlig väg för permanenta malmtransporter. I Trafikverkets ställningstagande valdes alternativ 2, upprustning av befintlig väg samt anläggande av 30

33 Genväg. För att det ska finnas ett jämförelsealternativ till Genvägen redovisas detta alternativ 1 ytterligare en gång, trots att Trafikverket redan tagit ställning i frågan. Alternativ 1, upprustning befintlig sträckning Motsvarar åtgärdspaket 1 i rapporten Åtgärdsval Kaunisvaara- Malmbanan och Pajala med omnejd. Fullständiga bärighets- och breddningsåtgärder av befintlig väg med syftet att gruvtrafiken ska gå på väg 99 samt väg under överskådlig tid. Bland annat innebär det att vägen breddas till 8 meter och förstärks. Gång- och cykelåtgärder i byarna Kaunisvaara, Sahavaara Autio, Erkheikki, Juhonpieti, Lovikka och Junosuando samt anpassning av utfarter i Anttis och Junosuando. Sänkt hastighet i byarna. Bron över Torne älv ersätts av ny bro då den på grund av utmattningsproblematik inte klarar malmtransporterna mer än fyra år. Fartkamera kan monteras längs befintliga vägar för att säkerställa att skyltad hastighet inte överskrids, främst i byarna. Åtgärder för att minska risk för översvämning i Anttis. Busshållplatser anläggs med bussfickor enligt gällande krav. Av- och påstigningsplatser för skolskjutsen ses över tillsammans med alla aktörer. Längs sträckan görs bullerskyddsåtgärder med syfte att riktvärden för buller inte ska överskridas. Trafiksäkerhetsåtgärder i korsningar. Genväg Gemensamma åtgärder Nybyggnation av Genvägen, föreslagen vägbredd 8 m. Vägen föreslås dimensioneras för fordon med totalvikt 90 ton. Inga särskilda åtgärder görs för gående och cyklister längs Genvägen. Busshållplatser anläggs med bussfickor enligt gällande krav, om senare samråd visar att det finns behov. Längs sträckan görs bullerskyddsåtgärder vid behov med syfte att riktvärden för buller inte ska överskridas. Alternativ 2, upprustning befintlig sträckning vid nybyggnation av Genväg För att klara malmtransporterna fram till dess att en Genväg är byggd åtgärdas befintlig väg. Motsvarar åtgärdspaket 2 i rapporten Åtgärdsval Kaunisvaara- Malmbanan och Pajala med omnejd. Gäller befintlig väg 99 samt väg. Gemensamma åtgärder med alternativ 1: Fartkamera kan monteras längs befintliga vägar för att säkerställa att skyltad hastighet inte överskrids, främst i byarna. Åtgärder för att minska risk för översvämning i Anttis. Busshållplatser anläggs med bussfickor enligt gällande krav. Av- och påstigningsplatser för skolskjutsen ses över tillsammans med alla aktörer. Längs sträckan görs bullerskyddsåtgärder med syfte att riktvärden för buller inte ska överskridas. Trafiksäkerhetsåtgärder i korsningar. Specifika åtgärder alternativ 2: Delvis full upprustning av befintlig väg med bärighets- och breddningsåtgärder. Bland annat innebär det att vägen breddas och förstärks med syftet att malmtransporterna ska trafikera vägen i ungefär fyra år innan den flyttas över på den nya vägen mellan Kaunisvaara och Junosuando. Bron över Torne älv förväntas hålla för gruvtransporter under begränsad tid. Begränsade åtgärder för gång- och cykeltrafikanter utförs i byarna. Det kan vara att en bredare vägren markeras genom byarna, samt att körfälten smalnas av. Sänkt hastighet under tiden malmtransporterna går genom byarna. Återställande av befintlig väg vid ibruktagande av Genväg, så att den kan fungera för arbetspendling samt vissa transporter till gruvverksamheten från söder. Genväg i gemensam sträckning (gul pil) Anslutning till väg 99. Väg 884 kan komma att anslutas, men detta måste utredas vidare. Alternativskiljande åtgärder (Genväg) Genväg i Alternativ A (gröna pilar) För de mindre vattendragen Kaunisjoki och Käymäjoki m fl förutsätts betongbroar grundlagda på plattor. Spännvidden bedömts till m. För de små vattendragen kan rörbroar eventuellt vara möjliga. Totalt handlar det om 7-8 vattendrag. Vid passage över Torneälven krävs en brolösning som klarar de tunga transporterna. Detta utreds vidare i ett senare skede om detta alternativ väljs. Anslutning till väg öster om Junosuando. Den totala längden nybyggd väg blir km. Detta alternativ kan kombineras med alternativ 2 förbifart som beskrivs i förstudie väg Junosuando. Genväg i Alternativ B (blå pil) För de mindre vattendragen Kaunisjoki och Käymäjoki m.fl. förutsätts betongbroar grundlagda på plattor. Spännvidden bedömts till m. För de små vattendragen kan rörbroar eventuellt vara möjliga. Totalt handlar det om 7 vattendrag. Vid passage över Lainioälven och Torneälven krävs en brolösning som klarar de tunga transporterna. Detta utreds vidare i ett senare skede om detta alternativ väljs. Anslutning till väg 886. Anslutning till väg sker i eller väster om Junosuando. Väg 884 samt väg 887 kan komma att anslutas, men detta måste utredas vidare. Den totala längden nybyggd väg blir km Trafikomfördelning vid Genväg Följande trafik antas välja Genvägen eftersom den ger kortare reslängd och -tid samt är trafiksäkrare. Malmtransporterna mellan Kaunisvaara och Junosuando. Arbetspendlare mellan Kaunisvaara och Junosuando, samt beroende på sträckning, orter väster om Junosuando. Servicetrafik till gruvverksamheten som kommer från väster (Kiruna etc.) Övrig trafik som får en genare väg, till målpunkter längs väg eller väg 99. Om en Genväg anläggs antas den att avlasta det övriga allmänna vägsystemet med cirka 670 fordon per dygn (årsmedeldygnstrafik, ÅDT) varav cirka 450 är lastbilar Effekter och konsekvenser Ingen åtgärd (nollalternativet). Malmtransporterna går på befintliga vägar mellan Kaunisvaara och Svappavaara. Den ökade trafiken ger problem med buller och störningar vilket beskrivits i funktionsanalysen. Vägarna tål 31

34 inte den ökade belastningen vilket ökar underhållskostnaderna dramatiskt och det finns stor risk att vägarna havererar. Effekter och konsekvenser som är gemensamma för alla åtgärdsalternativ Detta är en komplettering som inte fanns med i den samrådshandling som gick ut på samråd hösten 2012, Förstudie Genvägen, ny allmän väg mellan Kaunisvaara och Junosuando. Effekterna och konsekvenserna har tidigare redovisats i förstudierna för de befintliga vägarna: väg 99 Kaunisvaara-Autio, väg Autio-Tornefors samt väg Junosuando. Fordonstrafik och oskyddade trafikanter Den ökade bredden underlättar omkörningar vilket gör att framkomligheten ökar. De tunga fordonen kan variera var de kör på vägbanan vilket minskar risk för spårbildning. Ombyggnadsåtgärden förväntas ge en väg som har bärighet året runt med en jämn yta. Det för med sig att trafiksäkerheten ökar genom att vägen får bättre ytstandard. Den goda ytstandarden kan dock föra med sig att hastigheten på vägen ökar, vilket förbättrar tillgängligheten men kan försämra trafiksäkerheten. Åtgärder i sidoområdet, som rensning av oeftergivliga föremål och förbättring av räcken minskar skadeföljden för olyckor på vägsträckan. Siktröjning kan minska risk för viltolyckor. Sänkt hastighet genom byarna under tiden malmtransporter sker ökar trafiksäkerheten, men minskar tillgängligheten. Restiden på väg 99 och ökar. Räfflad mittremsa ger inte skydd mot mötesolyckor, men kan förhindra att de uppstår genom att bullret varnar fordonsförare som kommit över på fel sida av vägen. Vid vinterväglag minskar bullereffekten. Vid gruvområdet kommer tillgängligheten på väg 99 att försämras, genom att det blir stor andel korsande trafik. Kollektivtrafik En utökad turtäthet i busstrafiken skulle förbättra möjligheterna att resa inom utredningsområdet och kan minska personbilstrafik längs sträckan. Busshållplatser som är tillgängliga för alla, med bussfickor ökar möjligheten att åka kollektivt och ger bättre framkomlighet på väg 99 och väg. Åtgärder för skolskjuts som anpassas efter den ökade tunga trafiken ger en trygg och säker skolväg för berörda barn. Åtgärder för skolskjuts i kombination med gång- och cykelåtgärder bidrar till att barnen även fortsättningsvis kommer att kunna färdas självständigt och säkert längs väg 99 och väg. Trafiksäkerhet Trafiksäkerheten blir något bättre i orterna längs väg 99 och väg jämfört med nollalternativet, eftersom åtgärder görs för gående och cyklister. För fordonstrafiken på väg 99 samt väg blir trafiksäkerheten något högre genom åtgärder i sidoområdet samt att vägbanan får en bättre ytstandard. Rennäringen För rennäringen kan breddning av vägen ge en negativ påverkan eftersom betesmark tas i anspråk. Om skyddsåtgärder utförs i form av viltstängsel och passager ökar trafiksäkerheten. Antalet skadade och trafikdödade renar minskar och tillgång till bete blir säkrare, vilket förbättrar de ekonomiska förutsättningarna för samebyarna i området. Om skyddsåtgärder för renarna inte utförs för det med sig att renhjordarna måste hållas på avstånd från vägen när trafiken ökar, vilket medför förlust av vinterbete. Om renhjordarna uppehåller sig vid vägen finns ökad risk för renpåkörningar, lidande för renar, trafikolyckor och negativ ekonomisk påverkan på samebyarna. Vattenresurser Grumling av vattendrag kan i byggskedet uppstå antingen genom schaktning och grävning direkt i vatten vid trumläggning, muddring och grundläggning för broar, eller genom yterosion från avtäckta markytor. Vid anläggande av transportvägar, trummor eller tillfälliga broar över vattendrag finns risk för att grumling sker. Arbete som kan riskera grumling i fiskförande vattendrag bör ska ske vid lågt flöde under perioden nov april. Jord- och skogsbruk Visst intrång i jordbruksmark kan komma att ske vid passage av byar. Breddning av väg 99 och väg innebär att skogsmark tas i anspråk. Grus, berg och mineraler Vid breddning och förstärkning av den befintliga vägen finns det risk för överskott av massor som inte är lämpliga för vägbyggnadsändamål. Överskottsmassor lämpliga för vägändamål återanvänds så långt det är möjligt inom MaKS-projektet. Uttag från sidotag i naturresursen grus- och berg komma att krävas. Boendemiljö För de som bor i orterna som berörs av ombyggnad av de befintliga allmänna vägarna kan det under byggtiden komma att innebära störningar såsom buller från arbetsmaskiner, sprängning, damning etc. Effekter och konsekvenser för jämförelsealternativet Detta är en komplettering som inte fanns med i den samrådshandling som gick ut på samråd hösten 2012, Förstudie Genvägen, ny allmän väg mellan Kaunisvaara och Junosuando. Effekterna och konsekvenserna har tidigare redovisats i förstudierna för de befintliga vägarna: väg 99 Kaunisvaara-Autio, väg Autio-Tornefors samt väg Junosuando. Fordonstrafik och oskyddade trafikanter Gång- och cykelåtgärder i byarna kan föra med sig att fler går och cyklar, vilket ökar barn, unga och äldres tillgänglighet. Det kan även leda till att fler väljer att gå och cykla i byarna. Byggandet av gång- och cykelväg kommer att öka säkerheten för de oskyddade trafikanterna. Det kan även bidra till minskad biltrafik om vuxna i högre utsträckning väljer att gå och cykla. Malmtransporterna kommer att försämra tillgängligheten på väg 99 och väg genom att det blir fler tunga fordon. Kollektivtrafik Inga unika effekter och konsekvenser Rennäringen För rennäringen blir väg 99 och väg en tydligare barriär när malmtransporter sker på vägen dygnet runt. Regional utveckling Väg 99 och väg funktion som transportled kommer att förbättras, vilket för med sig positiva konsekvenser för näringslivet i området. Miljö Barriäreffekter för utter och vandrande fisk minskar. Värdena i Natura 2000-området Torne och Kalix älvsystem bedöms inte påverkas på ett betydande sätt. 32

35 De miljöeffekter från ökad trafik som beskrivs i kapitel 4.2 kvarstår till stor del. Problemen med barriäreffekter, föroreningar och olycksrisker för naturmiljön, friluftslivet och rennäringen kommer att studeras vidare i vägplanens MKB och skyddsåtgärder föreslås om möjligt. Breddningen av vägen och förstärkningsåtgärderna kommer att medföra små intrång i naturmiljöer med höga värden. Där vägen går närmast Torneälven kan älven komma att påverkas. Påverkan på fornlämningar kan bli aktuellt. Övriga miljöfaktorer påverkas i liten grad av dessa åtgärder. En grov bedömning är att miljökonsekvenserna av trafikökningen blir måttliga till stora och miljökonsekvenserna av de fysiska vägåtgärderna blir små till måttliga. Boendemiljö Bullerskyddsåtgärder kan bli aktuella men störningar kommer troligen att finnas kvar ändå. Eventuella bullerplank kan störa landskapsbilden och kulturmiljön i byarna. Effekter och konsekvenser som är gemensamma för åtgärdsalternativen för Genvägen Fordonstrafik och oskyddade trafikanter Begränsade åtgärder för gående och cyklister kommer att förbättra tillgängligheten och trafiksäkerheten på väg 99 och väg något. Det kan även leda till att fler väljer att gå och cykla inom och mellan byarna. När malmtransporterna flyttas över på Genvägen ökar trafiksäkerheten för gående och cyklister. Malmtransporterna kommer att försämra tillgängligheten på väg 99 och väg genom att det blir stor andel tunga fordon. När malmtransporterna flyttas över till Genvägen blir tillgängligheten bättre. En Genväg skulle innebära en påtaglig förkortning av malmtransporterna. Genvägen mellan Kaunisvaara och Junosuando bedöms förkorta den totala transportsträckan mellan Kaunisvaara och Svappavaara med km beroende på val av väglinje. Vägen skulle medföra en ökad tillgänglighet för allmänhet och näringsliv. En Genväg möjliggör även effektivare arbetspendling. Kollektivtrafik Genvägen möjliggör effektiv arbetspendling med kollektivtrafik mellan Kaunisvaara och Junosuando. Rennäringen För rennäringen blir väg 99 och väg en tydligare barriär när malmtransporter sker på vägen dygnet runt. När dessa går över på Genvägen minskar barriäreffekten. Område av riksintresse för rennäringen berörs i planerad vägsträckning oavsett val av alternativ. En lokalisering av en ny väg genom värdefulla områden för rennäringen innebär att en barriär skapas. Barriären kan innebära ett hinder i samband med förflyttning av renar. Lokaliseringen av den nya vägen, upplag- och etableringsytor innebär även markintrång och påverkan på rennäringen. Den framtida trafiken på Genvägen samt den ökade tillgängligheten för det rörliga friluftslivet i området kan innebära att renarna störs. Den täta trafikeringen med tung trafik innebär risk för olyckor där renar är inblandade. För rennäringen blir Genvägen en ny barriär när malmtransporter sker på vägen dygnet runt. Regional utveckling En Genväg skulle föra med sig positiva konsekvenser för näringslivet i området, särskilt för gruvnäringen. Den skulle få stor betydelse för gruvverksamheten i området kring Kaunisvaara och Sahavaara. Den skulle kunna nyttjas för malmtransporter från en framtida gruva i Pellivuoma. Genvägen skulle minska gruvdriftens sårbarhet eftersom det därmed skulle finnas två alternativa transportvägar för gruvindustrin. För byarna längs väg 99 och väg skulle attraktionskraften som bostadsorter kunna öka, eftersom störningen från malmtransporter lyfts över på Genvägen när den är anlagd. Beroende på om väg 884 ansluts till Genvägen skulle tillgängligheten för byn Käymäjärvi öka. Trafiksäkerhet Trafiksäkerheten skulle öka i orterna längs väg 99 och väg när malmtransporterna går på Genvägen. På Genvägen skulle trafiksäkerheten bli god med en ny väg med god standard utformad efter gällande krav. Miljö Miljöeffekterna av ökad trafik längs väg 99 och väg kommer till en början att vara lika som i jämförelsealternativet. Problemen kommer att minska betydligt längs väg 99 och väg när större delen av den tunga trafiken flyttas över till Genvägen. Motsvarande problem kommer då att uppstå längs Genvägen och kommer att utredas i planläggningsprocessen för Genvägen. Effekter och konsekvenser på längre sikt längs väg 99 och väg, när Genvägen är i drift, kommer att studeras vidare i kommande planeringsskeden och skyddsåtgärder föreslås. Konsekvenserna kan då bli små till måttliga på grund av ökad trafik. Konsekvenser av de fysiska vägåtgärderna blir små. Inom utredningsområdet innebär en lokalisering av Genvägen ett ingrepp i ett idag storskaligt och opåverkat landskap. Intrånget riskerar att påverka värdefulla naturmiljöer på olika sätt och i olika omfattning. Ett flertal av de vidsträckta myrmarkerna vilka sträcker sig inom hela området har höga naturvärden som kan komma att påverkas. Såväl bygg- som driftstid kan komma att innebära störning på fågel- och djurliv. De djurarter som kräver större sammanhängande områden kan komma att påverkas negativt genom uppkomsten av barriärer. För rekreation och friluftslivet innebär en ny väg utökad tillgänglighet till området för det rörliga friluftslivet. Under byggtiden medför Genvägen en ökad klimatpåverkan genom transporter och anläggningsarbete. När Genvägen tas i bruk minskar koldioxidutsläpp från malmtransporterna eftersom transportsträckan förkortas. Boendemiljö För de som bor i orterna som finns intill anslutningspunkterna för den planerade Genvägen kan det under byggtiden komma att innebära störningar såsom buller från arbetsmaskiner, sprängning, damning etc. Bullerskyddsåtgärder kan bli aktuella. Eventuella bullerplank kan störa landskapsbilden och kulturmiljön i byarna. När malmtransporterna flyttas över på Genvägen minskar bullerstörningarna längs de befintliga allmänna vägarna. Jord- och skogsbruk Visst intrång i jordbruksmark kan komma att ske där Genvägen kommer att ansluta till väg 99 söder om Sahavaara. Anläggandet av Genvägen mellan Kaunisvaara och Junosuando innebär att skogsmark tas i anspråk. I samband med bygget av vägen kan det befintliga skogsbilsvägnätet komma att användas för arbetsfordon. Förstärkningar 33

36 av skogsbilsvägnätet kan komma att krävas för att dessa skall klara av dessa transporter. Ytterligare byggvägar, upplags- och etableringsytor kan komma att krävas i samband byggandet av vägen vilket innebär att skogsmark kan komma att behövas tas i anspråk. Den färdiga vägen kan, tillsammans med eventuellt tillkommande byggvägar, komma att innebära en förbättrad tillgänglighet för skogsbruket. Grus, berg och mineraler Vid anläggande av en ny väg eftersträvas massbalans men uttag från sidotag i naturresursen grus- och berg komma att krävas. Genom tillkomsten av Genvägen kommer möjligheten till ytterligare uttag av mineraler att öka. Effekter och konsekvenser av alternativ A Skoterleder i utredningsområdet bedöms inte påverkas. Palokorva är av riksintresse samt även en regionalt utpekad kulturmiljö. Den planerade Genvägen kan komma att beröra kulturmiljöns södra del. Intrånget kan innebära påverkan på fysiska värden samt att för kulturmiljön värdefulla samband och strukturer bryts. Enstaka registrerade fornlämningar finns inom planerad korridor. Kunskapsläget om förekomsten av fornlämningar kan komma att behöva fördjupas utifrån bland annat att ny kunskap om stenåldersboplatsers lokalisering i Pajalaområdet framkommit (Nalisvaara 2010). Alla fornlämningar är skyddade enligt kulturminneslagen. Länsstyrelsen kan eventuellt komma att fatta beslut om inventering/ utredning avseende ytterligare förekomst av fasta fornlämningar inom aktuellt område. Alternativet riskerar att påverka värdefulla naturmiljöer genom att passage sker över våtmarker med höga naturvärden. Alternativ A kan komma att korsa södra delen av Ainettivuoma riksintresse för naturmiljö och passerar norr alternativt söder om sjön Tuppijärvi där en våtmark av klass 1 breder ut sig på ömse sidor om sjön. Längst i väster sker passage över Torneälven som är riksintresse för naturmiljön samt Natura 2000-område. Effekter och konsekvenser av alternativ B Alternativet riskerar att påverka värdefulla naturmiljöer genom att passage sker över våtmarker med höga naturvärden. Alternativ B passerar genom Ainettivuoma riksintresse för naturmiljö och den skyddsvärda myren Tervavuoma. Alternativet tangerar avgränsningen för Tervavuoma naturreservat och Natura 2000-område. Omedelbart öster om Lainioälven, korsar alternativ B en våtmark av klass 1. Passagen över Lainioälven innebär att område av riksintresse och Natura 2000-område passeras. På den västra sidan om älven innebär alternativ B intrång i våtmark av klass 1 respektive klass 2 varefter alternativet passerar Torneälv som är riksintresse för naturmiljön samt Natura 2000-område. I Junosuando kan den norra delen av byn komma att få närhet till malmtransporterna beroende på val av vägsträckning. Detta kommer troligen att innebära att de upplever en ökad störning och minskad trafiksäkerhet mot för tidigare Kostnader Bedömd anläggningskostnad för alternativen. Till detta kommer övriga projektkostnader i form av byggherrekostnader samt i detta skede oförutsedda kostnader. Befintlig väg Alternativ 1 Cirka 580 Mkr varav broar cirka 95 Mkr. Alternativ 2 Cirka 520 Mkr varav broar cirka 45 Mkr. Genvägen Alternativ A Cirka 440 Mkr varav broar cirka 110 Mkr. Alternativ B Cirka 550 Mkr varav broar cirka 170 Mkr. 7. Riskhantering I kapitel 7 redovisas skydds- och riskobjekt samt konfliktpunkter som kommer att ingå i projektets riskanalys. Syftet med att redovisa dessa här är att säkerställa att förutsättningarna för riskanalysen är klarlagda Skydds- och riskobjekt Viktiga skyddsobjekt med avseende på personskaderisken är bostadsområden och andra områden där det finns många människor, t. ex. skolor. Även områden där oskyddade trafikanter färdas är viktiga områden att beakta. Andra områden som bör beaktas kan t. ex. vara skyddsvärda natur- och kulturmiljöområden. I det aktuella utredningsområdet återfinns bl. a. följande viktiga skyddsobjekt: Trafikanter Bostäder och arbetsplatser nära vägen Riksintresse för naturvård, mineral och friluftsliv Infrastruktur, elledningar, teleledningar m.m Vattentäkt i Kaunisvaara Rennäring Riskobjekt är ett fysiskt objekt som kan leda till oönskad händelse. Exempel på riskobjekt är en industri med farliga kemikalier eller en väg där farligt gods transporteras. I det aktuella utredningsområdet återfinns bl. a. följande viktiga riskobjekt: Broar, vattendrag etc Trafiken på vägen t. ex. farligt gods och tunga malmtransporter Gruvverksamhet 7.2. Konfliktpunkter Längs sträckan finns ett flertal konfliktpunkter där skyddsobjekt sammanfaller med riskobjekt. Inom utredningsområdet finns komplexa och känsliga miljöer med avseende på bebyggelse, natur- och kulturvärden och rennäring. Konflikterna bedöms inte bli orimligt stora och bedöms till stor del kunna avhjälpas med god planering och skadeföre byggande åtgärder. Detaljerade riskanalyser både för byggandet och arbetsmiljön kommer att utföras senare under planläggningsprocessen. 34

37 8. Måluppfyllelse och prioritering av åtgärder Måluppfyllelse och prioritering av åtgärder sker vid utvärderingen av lokaliseringsalternativen, vilket kommer att ske senare i planläggningsprocessen. 9. Samråd Samråd syftar till en kommunikation och innebär att Trafikverket fortlöpande skall ta tillvara synpunkter under hela planeringsarbetet. Samråd kan vara såväl muntligt som skriftligt. För att underlätta samrådet har myndigheter, organisationer samt allmänheten möjlighet att ta del av vägplanens samrådsunderlag i skriftlig form. Det har varit möjligt att lämna synpunkter och upplysningar som kan påverka det fortsatta arbetet. Eftersom samrådet skedde under år 2012, då en äldre lagstiftning tillämpades, var benämningen på samrådsunderlaget: Förstudie Genvägen, ny allmän väg mellan Kaunisvaara och Junosuando Samrådshandling. De yttranden som kommit in är sammanfattade i en samrådsredogörelse. Den kommer att utvecklas under projektets gång, allt eftersom nya samråd tas. Eftersom Trafikverket gått in i en ny planläggningsprocess anpassades förstudiens samrådshandling till att utgöra vägplanens samrådsunderlag. Därför har texter som beskriver planläggningsprocessen förändrats. Dessutom har Trafikverket tagit till sig Naturvårdsverkets yttrande om att ett jämförelsealternativ behövs och kompletterat samrådsunderlaget med detta. Samrådsredogörelsen är bilaga 1 till samrådsunderlaget som ligger till grund för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Vägplanens samrådsunderlag samt den ovan nämnda förstudien kan laddas ner från Trafikverkets hemsida; Väghållningsmyndighetens ställningstagande Efter utförda samråd kommer lokaliseringsalternativen att utredas vidare. Därefter tar Trafikverket ställning till vilket alternativ som ska studeras vidare i vägplanen. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB )upprättas för projektet, om länsstyrelsen bedömer att projektet medför betydande miljöpåverkan. 11. Fortsatt arbete Nästa steg i planläggningsprocessen Planläggningen av Genvägen görs i en sammanhållen process. Nästa steg är att utreda lokaliseringsalternativ och teknisk standard för Genvägen. I samband med det kommer samråd att hållas med berörd kommun, länsstyrelse, organisationer och myndigheter samt berörd allmänhet Frågor som kräver särskild uppmärksamhet Vägen ska få ett sådant läge och utformas så att ändamålet med vägen uppnås med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Hänsyn ska tas till landskapsbilden och till natur- och kulturvärden. I den fortsatta utredningen av vägplanens lokaliseringsalternativ måste en avvägning ske mellan intrång i områden som är viktiga för rennäringen, områden som har höga naturvärden och intrång i Northland Resources AB intressen när det gäller gruvverksamheten. Genvägen ansluter mot Junosuando. Parallellt med vägplanen för Genvägen upprättas en vägplan för väg delen Junosuando by. Dessa planläggningsprocesser bör gå parallellt och utvärderas var för sig, men även sammantaget. I den fortsatta planläggningsprocessen bör samråd ske med Pajala kommun angående kommunala planer som berörs av vägplanen för Genvägen. I MKB bör följande belysas: Samspel med och påverkan på områden av riksintressen Påverkan på naturreservat och Natura 2000-områden Påverkan på vattendrag och våtmarker Påverkan på vattentäkt Bullerstörningar och trygghet i byarna Påverkan på rennäring och vilt Materialhantering samt risk för sättningar och skred Förekomster och hänsyn till kulturvärden. Gestaltningsfrågorna fördjupas och arbetas in i projektering och MKB Prövning enligt annan lagstiftning Anmälan och tillstånd till vattenverksamhet Eventuell dispens från artskyddsförordningen Samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken Eventuellt Natura 2000 prövning Eventuellt tillstånd enligt kulturminneslagen för påverkan på fornlämningar Anmälan enligt 9 kap angående massor etc Förankringsform Vägplanen ska förankras via Trafikverkets planläggningsprocess enligt väglagen. 35

38 12. Källor Tryckta källor Bengtsson, O m fl Öppna inlandsdyner i Norrbotten doldisar på naturvårdsradarn Flora och fauna årg. 105:3, Naturvårdsverket 2005 Riksintresse för naturvård och friluftsliv. Handbok 2005:5 Naturvårdsverket Myrskyddsplan för Sverige, Objekt i Norrbottens län. Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige. Rapport 5669 April Del 1 och del 2. Länsstyrelsen i Norrbottens län Vårt hävdade Norrbotten. Program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden i Norrbottens län. Rapport 6/1993. Länsstyrelsen i Norrbottens län Broarna i Norrbottens län. Inventering av kulturhistoriskt värdefulla vägbroar. Rapport 4/2005. Länsstyrelsen i Norrbottens län Norrbottens miljömål 2007, Reviderade delmål Länsstyrelsen Norrbotten 2007 Regionalt utvecklingsprogramför hållbar framtid i Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Vägverket Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och Västerbottens län. Rapport 1/2001. Pajala kommun Översiktsplan antagen 2010, laga kraft Timo Saarenketo m.fl. Pajala road impact analysis Final report Trafikverket Modell för bedömning av risk och otrygghet vid busshållplatser på landsbygd. Publikation 2010:110. Trafikverket Åtgärdsval Gruvtransporter Kaunisvaara - Malmbanan och Pajala med omnejd, Trafikverket PM Förutsättningsanalys Rennäring Trafikverket PM Förutsättningsanalys Vilda djur Trafikverket PM Förutsättningsanalys Torne och Kalix älvsystem Trafikverket. TDOK 2012:1151 TRV 2012/854226, TRVÖK Trafikverkets övergripande krav för fysisk planläggning av vägar och järnvägar Vägverket. Publikation 2002:46. Handbok Förstudie. Vägverket. Publikation 2003:37. Värderingsunderlag för barnkonsekvensanalyser. Vägverket. Publikation 2004:80. Vägar och gators utformning Vägverket. Publikation 2004:200. Barnkonsekvensanalys. Försök och erfarenheter Vägverket. Publikation 2005:27. Barnen och vägplaneringen. En kunskapsöversikt. Vägverket. Publikation 2005:37. Vägledning för barnkonsekvensanalys i vägplaneringen Länstrafiken har lämnat uppgifter om resor inom förstudieområdet samt var det finns busshållplatser Elektroniska källor Barnkonsekvensanalys: Trafiksakerhet/Barn-i-trafiken/Barn-och-ungdom-vag/ Trafikverkets-arbete-med-barnfragor/Barnkonsekvensanalyser/ Batman Hämtat Kommuninformation: hämtat Länsstyrelsen. GIS-data Länsstyrelsens våtmarksinventering: webbgis_bd/lstmap.aspx Länsstyrelsen, Naturreservat- och Natura 2000-beskrivningar: skyddad-natur/naturreservat/pajala/ Länstrafiken i Norrbottens län. Naturvårdsverket. Myrskyddsplan för Sverige, Objekt i Norrbottens län, Del 2 av 2: Norrbottens kulturmiljöprogram: norrbotten/sitecollectiondocuments/sv/publikationer/om%20 lansstyrelsen/kulturmiljoprogram%20pajala.pdf Northland Resources AB Geofysisk karta över Kaunisvaara området Olycksstatistik Utdrag ur STRADA, hämtat Regionfakta Norrbottens-lan/Hämtat Riksantikvarieämbetet Fornsök, Sametinget. Rennäringens markanvändning Skogsstyrelsen. GIS-data om skogliga natur- och kulturvärden Svenska cykelsällskapet hämtat Sveriges Geologiska Undersökning. Beslut om riksintrese för malmfyndigheter Sveriges Geologiska Undersökning, SGU brunnarkiv, sgu.se/sgumapviewer/web/sgu_mv_brunnar.html. Hämtat Vattenkartan, miljökvalitetsnormer för vatten: lansstyrelsen.se/mappage.aspx 36

39 37

40 Bilaga 1 Samrådsredogörelse Samråd syftar till kommunikation och innebär att Trafikverket ska ta tillvara synpunkter under hela planeringsarbetet. Samråd kan vara såväl muntligt som skriftligt. För att underlätta samrådet har myndigheter, organisationer samt allmänheten möjlighet att ta del av förstudien i skriftlig form under en särskild samrådstid. Då har det varit möjligt att lämna synpunkter och upplysningar som kan påverka det fortsatta arbetet. Trafikverket annonserade i tidningarna Norrländska Socialdemokraten (NSD) och Norrbottenskuriren den 19 november, med en uppföljande annons den 23 november Förstudien finns tillgänglig på Trafikverkets hemsida sedan den 21 november Samrådstiden för skriftliga yttranden angående förstudien var under perioden 21 november till den 14 december Samrådsmötet hölls på Träffpunkten i Anttis den 26 november Samtliga inkomna synpunkter och yttranden samt upprättade minnesanteckningar och protokoll finns diarieförda hos Trafikverket. De yttranden som kommer Trafikverket till del sammanfattas i denna samrådsredogörelse och Trafikverket motiverar hur de ställer sig till dem. Eftersom Trafikverket gått in i en ny planläggningsprocess anpassades förstudiens samrådshandling till att utgöra vägplanens samrådsunderlag. Därför har texter som beskriver planläggningsprocessen förändrats. Dessutom har Trafikverket tagit till sig Naturvårdsverkets yttrande om att ett jämförelsealternativ behövs och kompletterat samrådsunderlaget med detta. Vägplanens samrådsunderlag utgör tillsammans med samrådsredogörelsen grund för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Förstudiens samrådshandling samt vägplanens samrådsunderlag kan laddas ner från Trafikverkets hemsida. Synpunkter från allmänheten Möten med allmänheten Samrådsmöte hölls på Träffpunkten i Anttis den 26 november 2012 med ett 50-tal deltagare. Efter Trafikverkets genomgång av utredningsläge och föreslagna åtgärder vidtog fråge- och diskussionsstund med mötesdeltagarna. De synpunkter som framfördes muntligt vid mötet skrevs ner i minnesanteckningar. Dessa sammanfattas nedan. Fråga 1: Hur ser tidplanen ut för när vägsträckningen är klar? Trafikverket svarade: Till våren ska en vägkorridor vara framtagen, men det beror lite på om inventeringar behöver utföras som kan kräva barmark. Fråga 2: När beräknas genvägen vara byggd? Är det 2017 den är klar? Trafikverket svarade: Ja, så är beräknat. Fråga 3: Hur länge tar det innan spaden är i jorden? Trafikverket svarade: Troligen år Fråga 4: I Pajala finns 26 LIS-områden, men vid Autio är det död mans hand eftersom Trafikverket inte släpper området. Kommer Trafikverket nej kvarstå till Trafikverket svarade: Det är inte helt klart hur Trafikverket kommer att hantera frågan, men när det finns laga kraft för planen, borde man kunna släppa området. Fråga 5: När blir planen klar? Trafikverket svarade: Det beror delvis på att finansieringsfrågan löses men eventuellt 2014, om den inte överklagas. Fråga 6: Hur mycket skiljer det i väglängd mellan de olika alternativen? Trafikverket svarade: Det skiljer inte mer än ett par hundra meter mellan det norra alternativet jämfört med det södra om man mäter från Kaunisvaara till Tärendöälv. Fråga 7: Är vägbredden bestämd? Trafikverket svarade: Ja, vägen ska projekteras för att bli 8 m belagd bredd. Fråga 8: Finns det något av alternativen som är något lite bättre? Trafikverket svarade: Inte självklart. De södra alternativen innebär kortare sträcka nybyggnad av väg, men kan beröra Palokorva som är av riksintresse för kulturmiljö. Det norra alternativet ligger i sin helhet inom riksintresset för rennäring och berör riksintresse naturmiljö. Fråga 9: Har inte en eller två broar betydelse? Trafikverket svarade: Det har betydelse särskilt i den samhällsekonomiska beräkningen. Däremot är det inte allena rådande. Fråga 10: Kommer järnvägen att ha en annan sträckning? Trafikverket svarade: Vägens linjeföring är mer flexibel än en järnväg, när det gäller radier och lutningar. Visst är det möjligt att titta på båda samtidigt men det finns inget beslut på järnväg och det uppdraget har vi inte fått. Fråga 11: Hur stor blir vägförkortningen mellan Junosuando och Kaunisvaara? Trafikverket svarade: Den blir ungefär 2,5 mil, men det beror på hur mycket man måste kryssa mellan naturvärden osv. Fråga 12: Kan skogsbilvägarna anslutas? Trafikverket svarade: Det är en av frågorna som måste tittas på. Anslutningarna kan innebära en konflikt med malmtransporterna som vill komma fram, men vägen ska även vara till för att Pajala kommun ska bli mindre gles. Trafiksäkerhet är en annan viktig aspekt. Befintlig väg har många typer av anslutningar. Yttrande 13: Anslutning av skogsbilvägar skulle innebära att skogsägare lättare kan nå fram i förhandlingar. Klokt att se på det Trafikverket svarade: Det är också en av anledningarna till att det blir en allmän väg. Vägen kan ju också innebära barriäreffekter, men Trafikverket ska se till att åtkomst klaras. När det gäller anslutning av skogsbilväg kommer samma regler som på andra vägar att tillämpas. Det krävs ett myndighetsbeslut och om anslutningen är befogad får man tillstånd. Pressen frågar åhörarna: Är någon negativ till Genvägen? Tyst i salen. Någon yttrar att det beror på sträckningen. Denne motiverar med att han inte vill ha vägen vid sin stuga. Någon kommenterar att det blir en bra pendlingsväg som rundar Pajala, blir en tillgång. Fråga 14: Tittar man på väg från Anttis? Det skulle underlätta pendlingen ytterligare. Trafikverket svarade: Trafikverkets uppdrag är att se till att det finns en fungerande transportlösning för malmtransporterna och den ökade trafik som skapas på grund av gruvverksamheten. 38

41 Fråga 15: När Trafikverket rätar kurvor, friläggs gammal väg som går tillbaka till markägaren. Återställs marken? Trafikverket svarade: Ja, diskussioner kommer att föras med markägarna kring hur de vill ha det. Yttranden från privatpersoner Totalt inkom två skriftliga yttranden till Trafikverket från allmänheten efter det genomförda samrådet. Nedan redogörs sammanfattningar av dessa tillsammans med hur Trafikverket beaktat dem samt vilka ställningstaganden de medfört under processens gång. För att skydda privatpersonernas identiteter vid publicering på Internet skrivs inte namnen ut. Privatperson (1) Vi är fastighetsägare i Kaunisvaara och reagerar kraftigt när man planerar dra genvägen söder om byarna i Kaunisvaara. Enligt förstudien är det Northlands önskemål. Vägen kommer att gå mellan byarna Kaunisvaara och Sahavaara vilket innebär att man försämrar miljön ytterligare för oss i byarna. Den tunga Figur 1 - Privatperson 2 förslag till dragning av ny väg lastbilstrafiken kommer att färdas 5 km längre sträcka vilket skulle vara närmare 100 km i timmen som lastbilarna tillsammans kör längre (10 bilar x 5 km x 2) (24 tim x 10 mil = 240 mil/ dygn>stockholm tur och retur). Bygg vägen raka vägen från Navettamaa industriområde så minskar man miljöpåverkan i den redan hårt sargade byn. Trafikverket svarar Genvägens anslutning mot väg 99 kommer att utredas vidare under arbetet med lokaliseringsalternativ för vägplanen. Samråd pågår med Northland Resources AB om malmtransporterna ska gå genom bebyggelse på väg 99 eller om en direkt anslutning kan komma till stånd mot Genvägen. Det senare alternativet ger fördelar i form av kortare väglängd samt mindre störningar för de som bor längs väg 99. Anslutningsärendet kommer att behandlas som ett myndighetsbeslut och ingår inte i den kommande vägplanen. Privatperson (2) Privatpersonen har skrivit ett längre yttrande och nämner i skrivelsen hur gruvverksamheten påverkar miljön. Följande synpunkter framförs på förstudien; Maximala ansträngningar måste göras från ansvariga myndigheter för att lindra den påverkan gruvetableringen orsakar för byarna Kaunisvaara och Sahavaara. Totalt sett blir påverkan av trafik, buller, sprängningar vibrationer, damning m.m. en mycket stor förändring och negativ påfrestning för de boende. All ökad trafik p.g.a. gruvetablering genom byarna Kaunisvaara och Sahavaara måste undvikas. Hastighetsbegränsningarna måste omedelbart minskas till 40 resp. 60 km/h på väg 99 i Kaunisvaara och Sahavaara. Anslutningen av ny genväg Kaunisvaara - Junosuando bör vara strax norr om Kaunisvaara på väg 99 mot Aareavaara. Antingen strax söder eller strax norr om Tapuli industriområde (se figur 1). Ny väg för pendlingstrafik och övriga transporter mellan väg 99 och Tapuli industriområde bör utföras. Vägen bör ha en sträckning strax öster om Kaunisvaara och Sahavaara samt ansluta till väg 99 mellan Sahavaara och Kaunisjoki bro (se figur 2, sidan 36). Trafikverkets förstudie måste samordnas med Pajala kommuns arbete med fördjupad översiktsplan. Social konsekvensbeskrivning (SKB) måste utföras. Privatpersonen ger en stor mängd upplysningar om målpunkter i anslutning till väg 99 samt väg. Privatpersonen upplyser om att Kaunisjoki kallas älv i förstudien, medan den är en å eller bäck. Trafikverket svarar Pendlingstrafiken på väg 99 kommer att öka genom gruvverksamheten. Fram till dess att Genvägen kan tas i bruk kommer malmtransporter att ske på väg 99. Northland och dess underleverantör har fått dispens för malmtransporter med 90 tons fordon. Malmtransporterna kommer att gå dygnet runt. På helger, då trafikmängderna ökar på grund av att människor pendlar till fritidshus, kommer belastningen på vägtransportsystemet att öka, men inga restriktioner kommer att införas som förhindrar att malmtransporterna framförs även då. 39

42 Figur 2 - Privatperson 2 förslag till dragning av förbifart vid Kaunisvaara och Sahavaara I den arbetsplan som upprättas för väg 99 genom Kaunisvaara och Sahavaara föreslås åtgärder för att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Det är bland annat en gång- och cykelväg, avdelad med trottoarkant, utmed vägen inom byarna och separerad från vägbanan mellan byarna Kaunisvaara och Sahavaara. I arbetsplanen föreslås inte någon förändring av väg 99 sträckning genom byarna. Det föreslås inte heller någon ny väg för pendlingstrafik och transporter till gruvverksamheten. I stället föreslås i arbetsplanen att befintlig väg breddas och förstärks. Bullerberäkningar kommer genomföras och nödvändiga bulleråtgärder tas fram individuellt för varje fastighet. Trafikverket har ansökt hos Länsstyrelsen för Norrbottens län om hastighetssänkning genom byarna Kaunisvaara och Sahavaara. Trafikverket noterar privatpersonens önskemål om anslutning av Genvägen norr om Kaunisvaara. Utformning av lokaliseringsalternativ kommer att utredas vidare i det fortsatta arbetet med vägplanen. Dessa kommer att redovisas i en samrådshandling, för att möjliggöra ytterligare samråd kring val av lokaliseringsalternativ. Vid det fortsatta arbetet med Genvägen kommer samråd att ske med Pajala kommun om hur planarbetet kan samordnas. Trafikverket gör en förutsättningsanalys för rennäringen, samt beskriver i arbetsplanens beskrivning hur oskyddade trafikanter påverkas av vägförslaget. Någon separat socialkonsekvensbeskrivning upprättas inte för projektet. Trafikverket tar tacksamt emot upplysningarna om målpunkter i närområdet och kompletterar förstudien med det som är relevant. Yttranden från myndigheter och organisationer Totalt inkom fem skriftliga yttranden till Trafikverket från myndigheter och organisationer efter det genomförda samrådet. Nedan redogörs sammanfattningar av dessa tillsammans med Trafikverket kommentarer. Käymäjärvi intresseförening, datum Reflektioner över Förstudien Genvägen Kaunisvaara- och Junosuando 1.) Sid 5 God tillgänglighet för allmänheten. 2.) Sid 7 Effektivare arbetspendling. 3.) Sid 14 Väg 884 berörs ej av kommande malmtransporter. 4.) Sid 27 Väg 884. Den kan korsas med eller utan anslutning till Genvägen Synpunkter 1.) Tillsammans med stort antal före detta Käymäjärvibor, boende i Malmfälten, kan undertecknad räknas till den allmänhet, som skulle uppskatta god tillgänglighet på Genvägen. Vägen minskar transportsträckan med ca 7 mil för varje enskilt besök i byn. 2.) Beräknar att minst 3-5 presumtiva unga familjer flyttar till Käymäjärvi för att arbeta inom gruvnäringen, bl.a. i Kaunisvaara, Junosuando och Pellivuoma. För effektiv arbetspendling är de helt beroende av anslutning mellan väg 884 och Genvägen. Redan idag har inflyttning till byn skett med folk, som arbetar hos Northland Resources i Kaunisvaara. 3.) Utryckningsfordon från Pajala till stora delar av Genvägen och Pellivuoma är i absolut behov av anslutning mellan väg 884 och Genvägen. 4.) Om Genvägen korsar väg 884 vid kullen Koniharju kan man med små medel bygga korsningen planfri tillsammans med anslutning till väg 884. Rubricerade åtgärder är viktiga ur allmän miljösynpunkt, trafiksäkerhet och åtkomst för utryckningsfordon. Trafikverket svarar Trafikverket kommer att utreda frågan om anslutning av väg 884 vidare i den kommande lokaliseringsstudien och noterar Käymäjärvi intresseförenings yttrande och tar med det som ett underlag för det fortsatta arbetet. Samråd kommer att ske med Käymäjärvi intresseförening angående väg 884. Sattajärvi sameby, datum Sattajärvi sameby insänder härmed sitt yttrande över utsänd remiss om genvägen. Synpunkterna har i sammanfattad form lämnats vid samråd i ärendet med Trafikverket och Vectura. Samebyn framför på nytt behovet av att Trafikverket/Vectura samordnar sitt arbete så att samråd om ett projekt sker i ett sammanhang. Renbete Avgörande för samebyns renskötsel är tillgången på vinterbete (mark- och hänglav). Sommarbetet är inte på något sätt begränsande för samebyn. Till skillnad från Muonio sameby, som har goda vinterbetesmarker i sitt mellersta och norra område, så har vår sameby endast goda vinterbetesmarker i Anttisområdet (norr om Torne älv) och på ömse sidor väg vid och norr om Lovikka. Båda områdena riskerar att påverkas allvarligt och negativt av genvägen. De nämnda områdena har dessutom redan påverkats negativt av skogsavverkningar och efterföljande markberedning. Sammantaget är samebyn redan hårt trängd vad avser vinterbete. Underlag Trafikverket har använt ett underlag från Sametinget, Rennäringens markanvändning. Underlaget är tillfredsställande i stort, 40