Protokoll Hälso- och sjukvårdsnämnden. 16 november 2016

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämnden 16 november 2016

2 HSN 2016/399 Plats och tid Konferensrum: Bornholm (1339), Visborg, 16 november 2016, klockan Närvarande Beslutande Ersättare Stefaan De Maecker (MP), ordförande Leif Dahlby (S), 1:e vice ordförande Magnus Ekström (S), tjg ersättare Inger Harlevi (M), 2:e vice ordförande Lennart Petersson (S) Boel Jormer (S) Viveka Bornold (MP) Jennie Jarve (V) Bibbi Olsson (C) Åke Kahlbom (C) Torbjörn Nordström (C), tjg ersättare Susanne Redig (M), ej Sigbritt Ortman (M) Berit Cedergren Onsjö (M), tjg ersättare Bengt Hedberg (M) Lars Bjurström (V) Helén Kristiansson (V) Rebeca Gajardo Angel (C) Lena Grund (L) Övriga Maria Dalemar, hälso- och sjukvårdsdirektör, Yvonne Skovshoved, ekonomichef, Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef, Thomas Kunze, chefläkare, Elin Gottfridsson, nämndsekreterare, Magne Hovland, informatör, Rolf Forsman, beställarchef, , Therese Annas-Ljung, Vårdförbundet, , Regina Göbel, GLF, , Karin Jonsson, läkarchef 303, Monica Stuxberg, enhetschef 303, Anna Åborg Gustafsson, enhetschef 303. Utsedd att justera Justeringens plats och tid Åke Kahlbom Rådhuset Paragrafer Omedelbart justerade Underskrifter Sekreterare Elin Gottfridsson Ordförande Stefaan De Maecker Åke Kahlbom Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post Org nr Webbplats

3 HSN 2016/399 Register HSN 291 HSN 292 Muntlig rapport från sjukvårdschefen Muntlig rapport från hälso- och sjukvårdsdirektören HSN 293 Internremiss. Internationell strategi för Region Gotland HSN 294 HSN 295 HSN 296 Medborgarförslag. Flytta trygghetspunkten vid Romas äldreboende till f d Roma vårdcentrals lokaler och uppgradera den till en ordinär distriktssköterskemottagning Medborgarförslag. Bolagisering av folktandvården Remiss Ds 2016:29 Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård HSN 297 Krav- och kvalitetsbok för primärvården 2017 HSN 298 HSN 299 Barnpeng inom tandvården Månadsrapport oktober HSN 300 Intern budgetfördelning inför 2017 HSN 301 HSN 302 HSN 303 HSN 304 HSN 305 Säkra förutsättningar för intern/extern kommunikation i lokaler Mångbesökare i primärvården egenregi Information på nämndsammanträdet: Verksamheten informerar: onkologen Informations- och anmälningsärenden Övriga frågor

4 HSN 2016/399 ANSLAG/BEVIS et är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Hälso- och sjukvårdsnämnden Sammanträdesdag Datum då anslaget sätts upp Anslaget får tas ned tidigast Förvaringsplats för protokollet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Visborgsallén 19, Visby Underskrift Elin Gottfridsson

5 HSN 291 Muntlig rapport från sjukvårdschefen HSN-AU 285 Hälso- och sjukvårdsnämnden lägger rapporten till handlingarna. Ärendets behandling under mötet Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef, informerar om följande punkter: Sedan september arbetar sjukgymnaster på lasarettet även lördagar vilket möjliggör hemgång för patienter även på helgen. Hittills har totalt 83 patienter träffat sjukgymnast på lördagar, 21 av dessa patienter har blivit utskrivna under helgen. Förbättringsarbetet säkra ansvaret i vårdprocessen fortlöper och översyn av hur vissa verksamheter inom öppen- och slutenvård skulle kunna organiseras under samma chef pågår. Syftet är att förbättra samarbete och flöde. Bakgrund AU 285 Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef, informerar om den katastrofövning som kommer att genomföras på Gotland den 9 november. Det är fortsättningen på den övning som genomfördes i våras. Totalt kommer övningen att omfatta omkring 90 patienter och fokus kommer att vara transport med svenska och finska flygplan. Myndigheten för samhällskydd och beredskap kompenserar hälso- och sjukvården för sitt deltagande i övningen.

6 HSN 292 Muntlig rapport från hälso- och sjukvårdsdirektören HSN-AU 286 Hälso- och sjukvårdsnämnden lägger rapporten till handlingarna. Ärendets behandling under mötet Maria Dalemar, hälso- och sjukvårdsdirektör, informerar om följande punkter: Genomförandet av katastrofövningen den 9 november fungerade bra och Region Gotland fick positiv feedback för sitt deltagande och arbete som värd för övningen. Den 11 november besökte folkhälso,- sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström Region Gotland för att diskutera styrning av hälso- och sjukvård, effektiv vård och nivåstrukturering samt jämlik vård. Från hälso- och sjukvården deltog Leif Dahlby (S) samt Maria Dalemar. Den tidigare nämnda revisionen om granskning av nämndernas arbete med effektivisering och utvecklingsarbete kommer inte att omfatta hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN-AU 272). Däremot ska en annan revision genomföras som även omfattar nämnden. Den syftar till att svara på frågan Säkerställer Region Gotland att de medel som investeras i de nationella invånartjänsterna ger önskad effekt i den egna regionen? Finsam Gotland är ett samordningsförbund mellan Region Gotland och statliga myndigheter med syfte att ge personer, som är i behov av samtliga insatser från två eller flera av de samverkande parterna, ett bättre stöd. Staten och regionen bidrar med lika stora finansiella resurser och inför 2016 minskade staten sitt bidrag. Inför år 2017 kommer staten att bidra med 2,2 miljoner kronor till Finsam, Region Gotland bidrar med samma summa, vilket innebär en minskad intäkt. Planering av 2017 års verksamhet kommer att innebära att kostnadsnivån måste minska jämfört med Bakgrund AU 286 Maria Dalemar, hälso- och sjukvårdsdirektör, informerar om följande punkter: På kommande fackliga samverkan kommer rekryteringsprocessen av ny hr-chef att inledas. Tandvården: Sjukhustandvården (mun- och käkcentrum) är kostsam vilket medför ett underskott inom hela tandvården. Flera satsningar görs för att minimera underskottet, exempelvis görs en extrasatsning på folktandvården i Visby för att korta köer och minska underskottet.

7 HSN 293 Internremiss. Internationell strategi för Region Gotland HSN 2016/453 HSN-AU 287 Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner och lämnar nedanstående yttrande som svar på remiss. Sammanfattning I februari 2016 beslutade regionstyrelsen om en översyn av Region Gotlands Internationella strategi. Arbetet har nu verkställts och samtal och diskussioner har förts såväl internt som externt med relevanta aktörer. Den nya strategin har ett tydligare fokus på förutsättningar, arbetssätt och framgångsfaktorer än profilområden. Strategin syftar till att lyfta in omvärldsbevakning och eventuell externfinansiering via projekt som ett horisontellt perspektiv inom samtliga förvaltningar och nämnder med tydlig årlig återrapportering. Allt arbete ska ligga i linje med verksamheten och alltid ha till syfte att vara verksamhetsutvecklande. Den framtagna strategin bedöms uppfylla kraven på delaktighet inom Region Gotland genom det interna förvaltningsövergripande nätverket för internationella frågor såväl som genom det externa nätverket för internationella frågor. Även ett flertal av regionråden har intervjuats under processen. Regionstyrelsen bedömer att det nya arbetssättet som föreslås i strategin behöver en tydlig förankring i samtliga nämnder för att kunna implementeras på ett tillfredställande sätt och därför föreslås arbetet inledas med en internremiss. Regionstyrelsen (RS 2016/540, 211) godkände remissversionen av internationell strategi för Region Gotland och remitterade förslaget till samtliga nämnder. Bedömning På grund av kort remisstid har förslaget inte kunnat beredas genom att samla in synpunkter från verksamheterna. Remissförslaget har tagits upp för diskussion i hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp och nedanstående synpunkter har sin utgångspunkt från dessa diskussioner. Förvaltningen har också varit representerade i det internt förvaltningsövergripande nätverket inom Region Gotland och varit delaktiga i framtagningsprocessen.

8 Synpunkter Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ställer sig i stort positiv till den framtagna strategin som ger ett klargörande av förutsättningar, roller och ansvar, arbetssätt samt vikten av omvärldsbevakning och betydelsen av eventuell extern finansiering av projekt. En viktig aspekt är också att det ska finnas en klar koppling mellan verksamhetens uppdrag och att arbetet skall syfta till att vara verksamhetsutvecklande. För att skapa förutsättningar för en kunskapsbaserad och effektiv vård arbetar idag de olika professionerna och tjänstmän inom förvaltningens verksamheter med ett brett spektra av internationella kontakter, nätverk, intresseföreningar, SKL och genom universitet och högskolor. Oftast sker de internationella kontakterna på individnivå. Att främja ett internationellt utbyte för en långsiktig och hållbar samhällsutveckling och tillväxt på Gotland och att utveckla Region Gotlands verksamheter ser förvaltningen som en naturlig del av verksamhetens uppdrag och arbetssätt. I stort är detta idag en integrerad del av verksamheten. Den framtagna strategin ger ett bra stöd för den fortsatta utvecklingen av internationalisering, men förvaltningen ser inte behovet av att målbilden årligen ska brytas ner och konkretiseras per nämnd där aktiviteter ska redovisas i nämndernas verksamhetsplaner. I förekommande fall och som en naturlig del av förvaltningens prioriterade arbete ska målet dock konkretiseras och läggas in den årliga verksamhetsplanen. Förvaltningen ställer sig bakom de framgångsfaktorer som strategin lyfter fram och ser de som viktiga delar i det fortsatta implementeringsarbetet. Avseende uppföljning och utvärdering har förvaltningen samma ståndpunkt som ovan där målbilden ska brytas ner och konkretiseras i verksamhetsplaner. Hälsooch sjukvårdsförvaltningen ser i stället en skrivning som att det är de relevanta och pågående prioriterade arbeten som genomförts under verksamhetsåret och som har koppling till internationell samverkan som ska utvärderas och följas upp samt redovisas i nämndens verksamhetsberättelser. Om ett projekt genomförs inom regionen, inkluderat de med internationell koppling, är det också obligatoriskt att använda Region Gotlands projektmodell som ger klara direktiv avseende ansvar, struktur, mål och uppföljning. Beslutsunderlag Remissversion Internationell strategi för Region Gotland Tjänsteskrivelse 12 oktober 2016 Skickas till Regionstyrelsen Maria Pettersson Ledningskontoret

9 HSN 294 Medborgarförslag. Flytta trygghetspunkten vid Romas äldreboende till f d Roma vårdcentrals lokaler och uppgradera den till en ordinär distriktssköterskemottagning HSN 2016/350 HSN-AU 288 Hälso- och sjukvårdsnämnden avslår medborgarförslaget i enlighet med av förvaltningen framförda skäl. Sammanfattning Mats Englund har föreslagit att trygghetspunkten i Roma skall flyttas från nuvarande lokaler i Roma äldreboende till f d vårdcentralen samt utökas till distriktssköterskemottagning, eventuellt kompletterat med BVC, fysioterapi eller annan verksamhet. Bedömning Möjligheten att bedriva provtagning och enklare omläggning/injektioner på platser som saknar vårdcentral förutsätter av ekonomiska skäl samnyttjande av personal och lokaler inom särskilda boenden. Samarbetet förutsätter att mottagningstider förläggs anpassat till tider på dagen när undersköterskor och sjuksköterskor på SÄBO kan frigöras utan att lämna lokalerna. Trygghetspunkternas lokaler kan också utnyttjas för andra ändamål under annan tid än TP-mottagning vilket är en fördel. Förläggning av trygghetspunkt till andra lokaler skulle medföra väsentligt högre kostnader och svårigheter med bemanningen. Det kan tilläggas att inga negativa reaktioner har rests från de boende över inslaget av besökande under en eller två förmiddagar per vecka, utan detta har enligt personalen upplevts som enbart positivt. Mottagningar bemannade med ensamtjänstgörande distriktssköterska uppfyller inte krav varken på medicinsk säkerhet eller arbetsmiljö och är därför inte aktuella att återinföras. Förutsättningar för att efter en flyttning komplettera mottagningen enligt förslagsställarens förslag föreligger inte i nuläget. Mot denna bakgrund föreslås Hälso- och sjukvårdsnämnden avslå medborgarförslaget Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 11 oktober 2016 Medborgarförslag från Mats Englund daterat 28 april 2016 RFs beslut 160 att överlämna ärendet till hälso- och sjukvårdsnämnden Skickas till Regionfullmäktige Mats Englund, förslagsställare

10 HSN 295 Medborgarförslag. Bolagisering av folktandvården HSN 2016/224 HSN-AU 289 Hälso- och sjukvårdsnämnden avslår medborgarförslaget. Sammanfattning Medborgarförslaget innebär att ett aktiebolag skall bildas för att överta verksamheten inom Folktandvården på Gotland. Förvaltningen föreslår att medborgarförslaget avslås. Bedömning Förvaltningen instämmer i att aktiebolagsformen ger vissa fördelar, särskilt för verksamheter med tydliga uppdrag och där intäkterna utgör en stor del av ekonomin och därmed incitamentet. Inrättande av ett aktiebolag innebär dock en mycket omfattande process med överföring av anställningar, fördelning av tillgångar i form av utrustning och skulder t ex i form av pensionsskuld. De med denna process förenade kostnaderna innebär att flera år av positivt resultat krävs innan man når break-even. Det förefaller också som de eventuella fördelarna framförallt uppnås internt, inte nödvändigtvis i form av patientnytta. Pågående utredning om indelning av landet i färre regioner kan innebära att frågan om ändrad organisation för folktandvården åter aktualiseras. Ett rimligt utfall i ett sådant läge är att folktandvården på Gotland inordnas i det aktiebolag som idag ansvarar för folktandvård inom Stockholms läns landsting. Mot ovanstående bakgrund avstyrker förvaltningen medborgarförslaget. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 17 oktober 2016 Medborgarförslag från Peter Åberg RFs beslut om överlämnande till hälso- och sjukvårdsnämnden Skickas till Regionfullmäktige Peter Åberg, förslagsställare

11 HSN 296 Remiss Ds 2016:29 Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård HSN 2016/420 HSN-AU 290 Hälso- och sjukvårdsnämnden inom Region Gotland överlämnar hälso- och sjukvårdsförvaltningens förslag till svar som sitt eget yttrande. Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden inom Region Gotland instämmer i utredningens förslag med tillägget att paragraf 2j bör omfatta även andra finansieringsformer än privata sjukförsäkringar. Utredningen har i uppdrag att föreslå lagstiftning som förhindrar att verksamheter som bedriver offentligt finansierad hälso- och sjukvård även tar emot patienter vars vård betalas av privata sjukförsäkringar och därvid tillämpar en annan prioritering än den som anges i hälso- och sjukvårdslagen. I utredningen redovisas att antalet personer i Sverige som omfattas av privat sjukförsäkring ökat kraftigt under senare år. Samtidigt har andelen offentligt finansierad hälso- och sjukvård som utförs av verksamheter i enskild regi också ökat. Det antas att detta förhållande medför en risk att utförare som arbetar med offentlig finansiering även tar emot försäkringspatienter och tillämpar en annan prioritering av dessas vård. Bedömning Förvaltningen instämmer i departementsskrivelsens motiveringar och förslag till komplettering av hälso- och sjukvårdslagen. Utöver de upptagna exemplen på inslag av finansiering genom privata sjukförsäkringar förekommer inom vissa delar av den hälso- och sjukvård som bedrivs i enskild regi att verksamhet bedrivs både som offentligt finansierad och med annan finansiering. Även dessa fall borde omfattas av den föreslagna lagstiftningen. Finansiering via privat sjukförsäkring bör i lagförslaget därför ersättas av annan finansiering än offentlig. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 17 oktober 2016 Promemoria från Socialdepartementet privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård DS 2016:29 Skickas till Socialdepartementet

12 HSN 297 Krav- och kvalitetsbok för primärvården 2017 HSN 2016/426 HSN-AU 292 Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att fastställa Krav- och kvalitetsbok för Sammanfattning Förvaltningen har upprättat förslag till Krav- och kvalitetsbok för primärvården för 2017 med förslag till innehållsmässiga uppdateringar och förslag till ändrade ersättningar. Krav- och kvalitetsboken utgör förfrågningsunderlag för den primärvård som landsting och regioner enligt lag skall bedriva i enlighet med lagen om vårdvalssystem LOV. Föreliggande förslag innehåller vad beträffar primärvårdens uppdrag inga större förändringar. Primärvården planeras ges möjlighet till remittering till smärtteam som avses inrättas under Inget kostnadsansvar åläggs primärvården. Texten har aktualiserats och uppdaterats redaktionellt. En större översyn har gjorts avseende ersättningarna till vårdcentralerna. Som underlag för förståelsen av förändringar ingår en beskrivning av nuvarande ersättningsregler. I avsnittet mål och mått har antalet uppföljningsparametrar minskats och uppdaterats. Bedömning Förslagna förändringar av formuleringar i uppdraget liksom förslag till ändringar i ersättningarna syftar till att understödja utveckling av arbetssätt och lämna rättvis ersättning till enheter som utför uppdraget i enlighet med de övergripande målen. Mot denna bakgrund fördelas utökade medel respektive omfördelas tillgängliga medel utifrån faktorerna Care Need Index och Täckningsgrad. Beslutsunderlag Förslag till krav- och kvalitetsbok för primärvården 2017 Tjänsteskrivelse 9 november 2016 Ärendets behandling under mötet Rolf Forsman, beställarchef, föredrar ärendet på nämndens sammanträde. Fortsatt förstärkning av primärvården görs genom sju olika förändringar: Höjd ersättning som baseras på CNI (Care Need Index). Höjd ersättning för omhändertagande av hemsjukvårdspatienter. Höjd ersättning till vårdcentraler som har en lägre andel besök på akutmottagningen än andel listade patienter. Höjd ersättning till vårdcentral som bemannar korttidsenheten i Visby.

13 För att inrätta ett smärtteam som en ordinarie del av verksamheten som inte finansieras av statsbidrag inom rehabiliteringsgarantin krävs finansiering på ca 2,7 miljoner, se nedan. Primärvårdens del av finansieringen uppgår till ca 0,8 miljoner. Istället för att minska beställarens ersättning med dessa medel bekostas primärvårdens del av centralt avsatta medel. Detta innebär ytterligare en satsning på primärvården genom ett bättre omhändertagande av patienter som till stor del annars skulle besökt primärvården. Viss omfördelning har gjorts mellan individersättning för att göra besöksersättningen oberoende av om det är ett fysiskt besök eller ett telefonbesök. Ersättning för intäktsbortfall för patientavgifterna för öppenvårdsbesök genomförde av äldre fyllda 85 år. Bakgrund AU 292 Rolf Forsman, beställarchef, föredrar ärendet. Sammanfattningsvis föreslås en förstärkning till primärvården. Budgetramen för primärvård kompenseras för prisoch löneändringar utifrån förändringen i Vårdprisindex mellan 2014 och 2015 vilken är 2,5 procent. Ytterligare förstärkningar avser högre ersättning för hemsjukvårdsinsatser, högre ersättning till läkarinsatser på korttidsboende samt en höjning av ersättningen för täckningsgraden. Vidare högre ersättning enligt CNI-faktorn (care need index) via omfördelning av medel samt högre ersättning för förbättring av telefontillgängligheten planeras att komma primärvården till del under nästa år. Vidare planeras att primärvården inte ska behöva bidra ekonomiskt vid inrättande av ett smärtteam i förvaltningen. Underlaget diskuteras under arbetsutskottets sammanträde. Underlaget är ett utkast och förvaltningens fortsatta arbete är beroende av den budgetram som hälso- och sjukvårdsnämnden tilldelas. Justeringar kan därför komma att göras inför utskick till nämnden. Förslag till beslut lämnas öppet till nämnden. Skickas till Hans Brandström, verksamhetsområdeschef primärvård Praktikertjänst Avonova Publiceras på Vårdvalswebben

14 HSN 298 Barnpeng inom tandvården HSN 2016/426 HSN-AU 293 HSN-AU 300 Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att: Upphäva nämndens tidigare beslut om att barnpengen 0-2 år är 25 procent av barnpengen för 3-19 år Fastställa barnpengen enligt förvaltningens förslag till 331 kronor per barn 0-2 år och 1113 kronor per barn 3-21 år. Förändra kompensation för dold moms till 5 procent Barnpengen räknas upp årligen med LPIK för oktober föregående år Uppföljning av kostnadsutvecklingen för faktisk kostnad av barntandvård ska ske efter 3 år, efter verksamhetsåret Sammanfattning Då tandvård för barn 0-19 år (21 år from 2017) är avgiftsfri för patienten ersätts utövaren istället med en barnpeng som betalas ut från tandvårdsenheten. From är tandvård för alla barn 0-19 år konkurrensutsatt och utförs av såväl egenregins folktandvård som av privattandläkare. Tidigare har självkostnadspris beräknats av förvaltningen och sedan har överenskommelse gjorts mellan tandvårdsenheten och utförarna. Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställde barnpengen 0-2 år till att vara 25 procent av barnpengen för 3-19 år. Bedömning Bedömningen är, att i likhet med andra ersättningar till konkurrensutsatt verksamhet, är det lämpligt att hälso- och sjukvårdsnämnden fastställer även barnpengen 3-21 år, inte enbart barnpengen 0-2 år i samband med att fördelning av internbudget beslutas inför nästkommande budgetår. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 4 november 2016 Missiv daterat 8 november 2016 Synpunkter från privattandläkarna Ärendets behandling under mötet Bakgrund AU 300 Privattandläkarna har inkommit med en skrivelse vilken finns med i utskickade handlingar. Ledamöterna enas på mötet om ett tillägg i förslag till beslut gällande att uppföljning av kostnadsutvecklingen för faktisk kostnad av barntandvård ska ske efter 3 år, efter verksamhetsåret 2019.

15 Bakgrund AU 293 Yvonne Skovshoved, ekonomichef, föredrar ärendet. Efter diskussion på arbetsutskottets sammanträde är ledamöterna överens om att ett mer utförligt underlag behövs till nämndens sammanträde. Skickas till Helen Hultnäs, tandvårdsamordnare Peter Stade, ordförande privattandläkarna Gotland

16 HSN 299 Månadsrapport oktober HSN 2016/9 HSN AU 294 Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner förvaltningens månadsrapport. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 9 november 2016 Ärendets behandling under mötet Yvonne Skovshoved, ekonomichef, föredrar ärendet. Det ekonomiska resultatet för perioden är -69,8 miljoner, helårsprognosen för 2016 är fortsatt -80 miljoner. Nettokostnadsutvecklingen är efter perioden 2,3 procent. Den externa kostnadsutvecklingen är 3,7 procent och den externa intäktsutvecklingen är 10,1 procent. Den externa kostnadsutvecklingen fortsätter att vara avtagande och är den lägsta för perioden vid jämförelse med de tre senaste åren. Under 2015 var den externa kostnadsutvecklingen uppåtgående från början på sommaren, medan den varit avtagande från början på sommaren för perioden är arbetskraftskostnader 3,15 procent och personalkostnadsutvecklingen 1,14 procent. Rekvisitionsläkemedel 16,7 procent och receptförskrivna läkemedel 12,9 procent. Verksamhetsuppföljning: Under sammanträdet ställs en fråga om framtagande av statistik i personalsystemet Medvind. Yvonne Skovshoved, ekonomichef, berättar att det bland annat är möjligt att generera två rapporter i systemet: antal anställda och antal årsarbetare samt årsarbetare. Rapporten antal anställda och antal årsarbetare går inte att bryta ner på verksamhetsnivå utan visas endast på förvaltningsnivå. Rapporten årsarbetare går att bryta ner på verksamhetsnivå men problemet är att de två rapporterna inte överensstämmer med varandra. På grund av detta är det inte möjligt att göra tillförlitliga analyser. Problemet har påtalats till Serviceförvaltningen som ansvarar för systemet. Stefaan De Maecker (MP), ordförande, informerar om att förvaltningsrätten lämnat beskedet att regionfullmäktiges beslut om att låta hälso- och sjukvårdsnämnden överskrida sin budget med 80 miljoner 2016 inte strider mot kommunallagen. Domen kan överklagas i högre instans.

17 Bakgrund AU 294 Skriftligt underlag skickas ut inför nämndens sammanträde den 16 november. Skickas till Registrator-RS Ekonomi och styrning, LK

18 HSN 300 Intern budgetfördelning inför 2017 HSN 2016/10 HSN-AU 301 Att fastställa internbudgetfördelningen och investeringsram för 2017 på organisationsnivå enligt bifogat förslag till fördelning. Att godkänna förvaltningens förslag på särskilda specifikationer enligt tjänsteskrivelse. Att låta hälso- och sjukvårdsdirektör i samråd med nämndens ordförande disponera den föreslagna bufferten på 10 miljoner. Ianspråkstagande av buffert redovisas löpande till nämnden under informations- och anmälningsärenden. Att ge förvaltningen i uppdrag att redovisa handlingsplan för att minska kostnaderna för hyrläkare. Redovisas på nämndens marsmöte. Att ge förvaltningen i uppdrag att redovisa handlingsplan för att minska kostnaderna för laboratorieprover. Sammanfattning I regionstyrelsens förslag till budget 2017 har hälso- och sjukvårdsnämnden en utökad ram i förhållande till 2016 års budgetram med 121,3 miljoner inför budgetåret Delar av den ökade budgetramen är direkt kopplade till kostnadsökningar, såsom löneökningsmedel, indexuppräkning av externa avtal, patientförsäkring mm. Den resursfördelningsmodell som använts har tidigare ökat på budgetramen med 16 miljoner. Inför 2017 höjdes denna till 35 miljoner. Andra delar av förstärkningen av budgetramen är ett reellt tillskott i budgeten. Budgetramen inför 2017 medger en nettokostnadsökning på 2,8 procent jämfört med prognos Med de redan kända kostnadsökningar och intäktsminskningar som inträffar under 2017 är det nödvändigt att sänka kostnaderna inom andra områden för att nå en budget i balans. I den handlingsplan som redovisats för regionstyrelsen har hälso- och sjukvården specificerat besparing enligt följande: Sänkt kostnad för utomlänsvård jämfört med 2016 års nivå 5 miljoner. Minskat behov av vårdplatser leder till minskning 7-8 vårdplatser leder till en nettobesparing på 5 miljoner. Växling från hyrpersonal till egen anställd personal ska leda till en nettobesparing på 10 miljoner. Sänkt kostnad inom övriga kostnadsposter på 5 miljoner. Strategierna för att nå en hållbar ekonomi är bland annat att fortsätta arbetet enligt Struktur 2015 med bland annat äldresjukvårdsteam, att omfördela medel till förmån

19 för primärvården, att öka antalet AT-läkare samt att göra smärtteamet till en permanent del av hälso- och sjukvårdens verksamhet. Beslutsunderlag Missiv daterat 3 november 2016 Förslag till internbudgetfördelning 2017 daterat 3 november 2016 Ärendets behandling under mötet Yvonne Skovshoved, ekonomichef, föredrar ärendet enligt vad som framgår i sammanfattningen. Ledamöterna enas om ett tillägg i beslutspunkt tre: Att låta hälso- och sjukvårdsdirektör i samråd med nämndens ordförande disponera den föreslagna bufferten på 10 miljoner. Ianspråkstagande av buffert redovisas till nämnden under informations- och anmälningsärenden. Bakgrund AU 301 Yvonne Skovshoved, ekonomichef, föredrar ärendet och berättar om det förslag till internbudgetfördelning som föreligger. Kompletteringar inför utskick till nämndsammanträdet kommer att göras gällande intäkter för sjukvård till asylsökande samt kostnad för laboratorieanalyser. Arbetsutskottet vill att nämnden på decembersammanträdet ska få del av budgeten nedbruten per verksamhet, vilket inte är färdigt i dagsläget. På grund av den komprimerade tidsprocessen mellan utskick av handlingar och arbetsutskottets extra sammanträde enas ledamöterna om att förslag till beslut lämnas öppet till nämnden. Skickas till Ekonomi och styrning, LK Registrator-RS

20 HSN 301 Säkra förutsättningar för intern/extern kommunikation i lokaler HSN 2016/481 HSN-AU 295 Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner förvaltningens rapport om IT-lösningar i sjukvården och stödjer förvaltningens fortsatta arbete. Sammanfattning Detta är en uppföljande rapport av vad beslutspunkt 23 i Struktur 2015 har lett fram till. Beslutet löd: Använda IT-lösningar i betydligt större utsträckning än idag, både nationellt och på Gotland, med en plan för successivt införande i själva vården. Utvecklingen förutsätter regional samverkan IT. Återredovisas till nämnden i mars Bedömning Telemedicin ger möjlighet till konsensusbeslut, patientdelaktighet, kunskapsspridning och kompetenshöjning. Det är ett hjälpmedel på flera nivåer. Inledande och uppföljande öppenvårdskontakter som idag genomförs på fastlandssjukhus bör istället i så stor utsträckning som möjligt genomföras på Gotland. Likaså kan utbildning och kompetensutveckling kvalitetsförbättras och effektiviseras genom en bredare användning av telemedicin. Utökad verksamhet medför både behov av investeringar, förvaltning av installerade system samt support av webbmötestjänster. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 19 oktober 2016 Ärendets behandling under mötet Bakgrund AU 295 Maria Dalemar, hälso- och sjukvårdsdirektör informerar om att ärendet är en uppföljande rapport från Struktur Idag används telemedicinska lösningar inom hälso- och sjukvården både med patienter, medarbetare samt vid utbildningsinsatser exempelvis mellan öns vårdcentraler. Både från patienter och närstående ökar efterfrågan på telemedicinska lösningar. Skickas till Gunnar Ramstedt, chefläkare/it-strateg

21 HSN 302 Mångbesökare i primärvården egenregi HSN 2013/444 HSN-AU 296 Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner rapporten och stödjer förvaltningens fortsatta arbete. Hälso- och sjukvårdsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att under hösten 2017 återredovisa hur de identifierade aktiviteterna omhändertagits och effekterna av dessa. Sammanfattning I tidigare utredning om flerbesökare (april 2016) visade analysen att det finns en särskild mångbesökarproblematik inom primärvården. Mångbesökare i primärvård återfinns även bland flerbesökare i specialiserad öppenvård och bland mångbesökare på akutmottagningen på lasarettet. Eftersom primärvården är första linjens sjukvård är det sannolikt att tidig identifiering och ett strukturerat omhändertagande av mångbesökare i primärvård ger positiva effekter i andra verksamheter inom hälsooch sjukvården. Det saknas nationellt vedertagna metoder/modeller för att identifiera mångbesökare och därmed har utredningen i delar avsett att testa kriterier för identifiering av mångbesökare i primärvården på Gotland. Det har genomförts med månatliga statistikuttag som underlag. Kriteriet för uttagen var tre eller flera läkarbesök på vårdcentral i egenregi per månad, under perioden mars- maj Testet visar att tre eller flera läkarbesök per månad fungerar som övergripande kriterium men behöver kompletteras med underkriterier för att uppnå precision i uttagen. Underkriterierna bör utformas utifrån vanligast förekommande besöksdiagnoser hos de individer som identifierades som mångbesökare. Kriterietestet på Gotland bekräftar det som Forum för välfärd såg i sin utredning Integrerad vård; att mångbesökare är inte en homogengrupp. Forum för välfärd rekommenderar i sin rapport att mångbesökare delas in i fyra olika subgrupper med olika rekommendationer för omhändertagande. Modellen skapar förutsättningar för ett differentierat omhändertagande avseende vårdnivå och vilka vårdprofessioner som deltar i omhändertagandet av mångbesökare. Nästa steg i arbetet för primärvården egenregi är att fastställa underkriterier och utforma arbetssätt utifrån Forum för välvårds modell för gruppering och rekommenderat omhändertagande av mångbesökare i primärvård. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 17 oktober 2016 HSN 191 Omhändertagande av patienter med besök på flera olika enheter HSN 500 Slutrapport Strukturutredningen

22 Ärendets behandling under mötet Bakgrund AU 296 Marie Berglund, projektledare, föredrar ärendet. Analys gjord utifrån framtagen statistik från april 2016 visar att det finns en grupp mångbesökare inom primärvården. Det är en liten andel patienter som förbrukar en stor del sjukvård. Analysen visar att 62 patienter har haft fler än tre läkarbesök per månad, majoriteten utgörs av unga kvinnor samt kvinnor över 50 år. Resultaten går i linje med nationella observationer. Arbete pågår med framtagande av kriterier för vad en mångbesökare är och hur de kan omhändertas på bästa sätt. Ett proaktivt arbetssätt behövs och är under planering inom primärvården i egen regi. Efter diskussion på arbetsutskottets sammanträde är ledamöterna överens om att beslutspunkt två ändras till att återredovisning ska ske under hösten Skickas till Hans Brandström, verksamhetsområdeschef primärvård Rolf Forsman, beställarchef

23 HSN 303 Information på nämndsammanträdet: Verksamheten informerar: onkologen HSN 2016/138 Ärendets behandling under mötet Karin Jonsson, läkarchef, Monica Stuxberg, enhetschef avdelning och palliativa teamet, samt Anna Åborg Gustafsson, enhetschef onkologisk och hematologisk mottagning samt dagsjukvård, gästar hälso- och sjukvårdsnämnden och informerar om verksamheten. Omkring 3500 behandlingar kommer att ha genomförts under 2016, antalet ökar för varje år. Nya behandlingsmetoder utvecklas och nya läkemedel kommer ständigt. Fler patienter lever längre med cancer idag än förr, vilket ställer stora krav på hälso- och sjukvården. Varje vecka genomförs teamkonferenser med fokus att skapa en så bra hälso- och sjukvård för de inneliggande patienterna som möjligt. Skickas till Karin Jonsson, läkarchef Monica Stuxberg, enhetschef avdelning och palliativa teamet Anna Åborg Gustafsson, enhetschef onkologisk och hematologisk mottagning samt dagsjukvård

24 HSN 304 Informations- och anmälningsärenden Hälso- och sjukvårdsnämnden lägger informationen till handlingarna. Sammanfattning Informations- och anmälningsärenden finns i särskild pärm på sammanträdet. Beslut RS AU 235 Information. Vård vid förgiftning med droger Beslut RS 206 Justering av budgetramar Beslut RS 209 Överenskommelse om omhändertagande enligt LOB (LAG, 1976:511, om omhändertagande av berusade personer m.m.) Beslut RS 210 Statsbidrag 2017 för hiv- och STI-prevention Beslut RF 135 Avgift för kopia av allmän handling m.m. Beslut RF 136 Förändrat regelverk avseende kompensation för kapitalkostnader Beslut RF 137 Lokala resetillägg Beslut RF 138 Budgetomföring investeringsanslag Beslut RF 150 Sammanträdesplan för regionfullmäktige 2017 Beslut RF 151 Motion. Subventionering av hormonfria preventivmedel Beslut HSN-AU 278 Handlingsplan kring förutsättningar att långsiktigt hålla sig inom budget

25 HSN 305 Övriga frågor Ärendets behandling under mötet Stefaan De Maecker (MP), ordförande, informerar om dialogmötet om Klinte vårdcentral som nämnden bjudit in till den 15 november. Mötet var välbesökt (cirka 150 deltagare) och i positiv anda. Stefaan De Maecker (MP), ordförande, informerar om att Ledningskontoret förbereder ett ärende kring hjälpmedel som kommer att beröra nämnden. Förslaget förväntas komma upp till Regionstyrelsen i februari.