Kvalitetsredovisning. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN N O RR A RE AL 1

Transkript

1 UTBILDNINGSNÄMNDEN N O RR A RE AL 1 TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (14) Handläggare: Fredrik Skog, Rektor Telefon: Kvalitetsredovisning Inledning Norra Real 1 har under läsåret 2013/14 varit organiserat i fyra programlag. Tre av dessa är jämnstora inom naturvetenskapligt program med profilklasser, och ett något mindre inom det sk. Flexibla lärandet (Flex). Varje programlag leds av en utvecklingsledare (arbetslagsledare) vars främsta uppgift är att samordna och leda pedagogisk utveckling inom programmet. Utvecklingsledarna är direkt underställda rektor. Under implementeringen av gymnasiereformen har vi haft ett fortsatt fokus på ämnesutvecklingen och elevernas måluppfyllelse utifrån de nya krav som läroplanen GY'11 ställer. Detta uppdrag kommer att utvecklas och permanentas under kommande läsår. Målet är en effektiv matrisorganisation för utveckling både på programnivå och ämnesnivå som svarar mot höga akademiska krav, delaktighet samt en trygg och inspirerande arbetsmiljö för såväl elever som personal. Skolans operativa ledningsgrupp består av skolans två rektorer, administrativ gruppchef samt utvecklingsledarna för respektive programlag. Den operativa ledningsgruppens främsta syfte är att samordna ledningen och administration av skolan och utgöra en kompetensbas så att beredning av ärenden och beslut blir bästa tänkbara. Antalet elever på skolan har varit ca 1030 stycken i snitt under läsåret 2013/14. På Naturvetenskapligt program har ca 570 av dessa studerat och inom det Flexibla lärandet har 25 elever i snitt studerat på både Naturvetenskapligt och Samhällsvetenskapligt program. Skolledning, elevhälsoteam, undervisande lärare och mentorer har genomfört systematisk uppföljning av våra elevers studieresultat. Insatser för elever i behov av stöd har i vissa ämnen såsom matematik och svenska samordnats och dokumenterats. I andra ämnen har detta skett på ämneslärarnivå eller mentorsnivå. Från februari 2014 är en specialpedagog anställd vid skolan, som under våren 2014 kartlagt arbetet och uppföljningen för elever med behov av särskilt stöd, hur rutiner och processer ser ut och inventerat kompetensutvecklingsbehov tillsammans med skolledning och elevhälsoteam. Goda möjligheter till extra stöd i matematik har funnits under året via Mattecentrum som bedriver stödverksamhet vid Norra Real ett flertal eftermiddagar i veckan. Vi har även viss lärarresurs avsatt för specialpedagogisktstöd i matematik. Under läsåret har även visst stöd i kemi i regi av Svenska Kemistsamfundet kunnat erbjudas i form av öppna stugor ditt alla elever har varit välkomna. Alla elever i åk1 har screenats för läs- och skrivproblematik och har erbjudits hjälp med stöd och struktur både av specialpedagog och undervisande lärare. Information om

2 SID 2 (14) pedagogiska behov och rätt till anpassningar ges till undervisande lärare skriftligt och i möten. Detsamma gäller för elever i behov av särskilt stöd vars underliggande svårigheter är av annan art. Norra Real har ett skolbibliotek med en heltidsanställd bibliotekarie. Skolan har en egen idrottshall och ett gym som även är tillgängligt för elever och personal utanför ordinarie undervisning. Vi har en vacker aula som använts flitigt för pedagogisk verksamhet, högtidssammankomster och externa aktörer såsom körer, föreningar och organisationer. I bottenplanet ligger skolans lunchrestaurang som dagligen serverat skollunch till alla elever och personal. Skolrestaurangen och städning sköts av upphandlad personal. Klasserna innehåller normalt 32 elever och varje klass har normalt två mentorer som ansvarar för 16 elever vardera. Elever i årskurs 3 har i normalfallet en mentor, då relationerna är väl uppbyggda. Norra Real har en stor och mycket aktiv elevkår som på ett berömvärt sätt engagerat sig för skolan och våra elever. Elevkåren samordnar även den omfattande föreningsverksamhet som bedrivs av våra elever. Under läsåret har ett antal nya föreningar bildats i syfte att engagera och motivera fler av våra elever till engagemang och trevlig inramning av sin skoltid vid Norra Real. Elevkåren har stående representation i skolans rektorsråd, som är det officiella samarbets- och samverkansorganet med skolans elever. Skolan har en välfungerande och aktiv föräldraförening som arrangerat den mycket uppskattade och trevliga studentlunchen vid studentavslutningen våren Likaså har föräldraföreningen utgjort referensgrupp i vårt arbete med exempelvis likabehandlingsplanen och varit samtalspartner i dialogen kring resursfördelning (arbete med lokal arbetsplan) etc. under året. Skolans alumniförening, Norra Realarnas Förening, har genomfört ett antal möten i skolan under läsåret. Det har handlat om årsmöten, styrelsemöten och särskilda tillfällen då före detta studenter bjuds in till sin gamla skola. Vid ett antal av mötena har skolans ledning varit inbjuden och representerad genom någon av rektorerna. Lärarna har under läsåret uppvisat stort engagemang och professionalitet under den pågående implementeringen av gymnasiereformen GY'11. Viljan att samarbeta, inte minst vad gäller betyg och bedömning, i syfte att stärka rättssäkerheten och likvärdigheten har varit god och avser fortsätta och förstärkas till kommande läsår, liksom samverkan mellan lärare på liknande skolor med samma typ av elevunderlag. Samtliga lärare, är behöriga och/eller legitimerade.

3 SID 3 (14) Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Norra Real 1 är en skolenhet som i sin grund skall vara organiserad som en matrisorganisation med ett nära, engagerat och för verksamheten effektivt ledarskap. För att detta ska prägla hela organisationen läggs fokus på både programlagsarbete, vars syfte främst är att arbeta mot examensmålen och ta ansvar för hela elevens utbildning, och på ämneslagsarbete, vars främsta syfte är att utgöra en akademisk grund för goda ämneskunskaper och förbereda eleven för universitetens och högskolornas krav inom olika ämnesdiscipliner. Norra Real skall som skola erbjuda förstklassig utbildning för våra elever, utgöra en trygg och inspirerande arbetsplats för både elever och personal samt skapa bästa tänkbara förutsättningar för att våra elever ska lyckas efter sina studier hos oss. Vi avser därför Utveckla, tydliggöra och effektivisera verktyg för formativ bedömning och stöd för elevernas lärande och utveckling mot kunskapsmålen Implementera stadens 1:1 satsning (en dator - en elev) under läsåret och ta fram rutiner för att öka måluppfyllelsen i en digital lärmiljö Se över och uppdatera vår fysiska lärmiljö i framförallt klassrum och korridorer, vad avser arbetsplatser, belysning och visuella intryck. Vi avser också genom samverkan och dialog inom olika nivåer inom organisationen Stärka samarbetet mellan olika lärare, både i ämneslag och programlag, i främsta syfte att garantera likvärdighet i bedömning och betygssättning samt undervisningens kvalitet. I detta sammanhang utnyttja förstelärare och lektorer för att stärka det kollegiala lärandet och få en samlad bild över kompetensutvecklingsbehovet. Systematiskt och i dialog se över lärarnas arbetsbelastning och fokusera läraruppdraget mot kärnverksamhet, dvs. undervisning och elevernas lärande. Se över informationsflödet inom organisationen och upprätta en kommunikationsplan i syfte att minska stress hos både personal och elever Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Utvärdering av Likabehandlingsplanen genomfördes september 2014 med alla elever på skolan inom ramen för PraLin-dag den 12 september. Under kommande

4 SID 4 (14) rektorsråd kommer planen att uppdateras och en ny plan att börja gälla från december 2014/januari Nuvarande plan bifogas som bilaga. NÄMNDMÅL: 2 Alla elever i stadens kommunala skolor har en god lärmiljö Indikator Andel gymnasieelever nöjda med - Det är arbetsro på mina lektioner Andel gymnasieelever nöjda med - Möjlighet att känna sig trygg i skolan Periodens utfall Årsmål Period 64 % 85 % % 100 % 2014 Ogiltig frånvaro i gymnasieskolan 2 % 2 % 2014 ÅTAGANDE: Nolltolerans mot mobbing och annan kränkande behandling Arbetssätt Likabehandlingsplanen revideras årligen och i september månad genomförs en sk. PraLin-dag (Praktiskt Likabehandlingsarbete i Skolan) där alla elever och mentorer arbetar igenom skolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Dagen syftar också till att utgöra teambuilding för elever i årskurs 1 och möjliggöra fadderskap med och mellan högre årskurser. Skolans ordningsregler uppdateras i dialog med eleverna via rektorsråd. Detta sker även genom dialog i mentorsgrupper, klassråd, elevkår och inom APT. Skolan skall vara en jämställd arbetsplats. Varje elev skall accepteras och respekteras utifrån sina förutsättningar och hinder för detta beroende på exempelvis kön eller ålder skall minimeras och/eller undanröjas. Det åligger varje anställd vid skolan att alltid vara uppmärksam på avvikelser från ovanstående och omedelbart rapportera till skolledning och elevhälsoteam när misstanke om brott mot likabehandlingsuppdraget eller diskrimineringslagarna finns. Uppföljning Uppföljning sker framförallt under arbetet med uppdatering av planerna, men även vid kontinuerliga möten mellan elevombuden (Amigos), kurator och skolledning, via utvecklingssamtal med mentor, via elevhälsoteamet och via gymnasieundersökningen. Utvecklingsledare och skolledning fångar via klassråd, programråd och rektorsråd upp och identifierar elevernas uppfattning om exempelvis ojämlik behandling av pojkar och flickor i undervisningssituationer eller examinationer. Utvärdering görs skriftligt via riktade frågor i brukarundersökning för elever i årskurs 2.

5 SID 5 (14) Resultat Norra Real skall vara en trygg och säker arbetsplats för alla elever och all personal. Som framgår i brukarundersökningen svarar nästan alla elever (97%) att de känner sig trygga på Norra Real. Det är också en relativt hög andel elever som kan rekommendera sin skola till andra elever, 70% av eleverna på Naturvetenskapligt program svarar positivt på frågan "Jag kan rekommendera min skola till andra elever". Den främsta oro som kan identifieras hos eleverna vid skolan är rädsla/oro för att hamna utanför grupper eller att uppfattas som ensam. Samtlig pedagogisk personal har en stående uppgift att "placera, rotera och gruppera" elever i undervisningssituationer. Detta i syfte att bryta utanförskap och grupperingar som inte bryts upp eller ombildas av sig självt. Ett särskilt fokus har lagts - och läggs -på att identifiera elever som uppfattas som ensamma eller utanför. I de fall observationer görs rapporteras detta snarast till elevens mentor, elevhälsoteamet eller skolledning. Skolan har en egen intern organisation för kamratstödjare, kallade "Amigos", som leds och samordnas av kurator. Det ska finnas en amigosrepresentant i varje klass, framförallt i åk 1 och 2 och dessa väljs i samband med läsårets start i september och träffas regelbundet för uppföljning, utbildningar och evenemang i syfte att stärka gemenskap, samhörighet och trivsel för eleverna på Norra Real. Under året har även en ny förening bildats, Norra Reals fadderförening, som redan har fått ett stort antal medlemmar. Syftet är att para ihop elever i åk1 med elever i högre årskurser för att bryta gränser som annars lätt kan uppstå mellan årskurserna. ÅTAGANDE: Öka andelen elever som upplever arbetsro på lektioner Arbetssätt Alla klasser har planeringsrum i Fronter där kalendarium för olika aktiviteter finns. Skolledningen har beslutat om ett centralt examinationskalendarium som återfinns i Fronter, i syfte att tydliggöra examinationsflödet och genom god framförhållning och tydlig planering minska eventuell stress och oro i och inför studierna. Den fysiska lärmiljön i huset ses under läsåret över i syfte att tillskapa nya studieplatser i anslutning till klassrum för att möjliggöra alternativa arbetssätt, exempelvis i mindre grupper. Med digitala hjälpmedel, exempelvis en egen dator, ökar möjligheterna till sökning av information och digitalt gensvarsarbete elever emellan. Ett antal klassrum anpassas för elever och personal med hörselproblem, i syfte att minska buller och störande ljud. Omfördelning av lokaler planeras under läsåret i syfte att förändra elevströmmarna och flödet i huset, så att en lugnare miljö, inte minst i korridorerna, på våning 1 (entreplanet) skapas.

6 SID 6 (14) Uppföljning Uppföljning sker kontinuerligt under året med undervisande lärare, i samband med utvärdering av varje kurs samt i utvecklingssamtal med mentor. Inom skolans programråd är uppföljning av elevernas upplevelse av studierna och studietakt, examinationsflöde en stående punkt. Inom rektorsråd förs dialog mellan skolledning och elever på organisations- och strukturell nivå. Statistisk mätning genomförs i brukarundersökningen för elever i årskurs 2. Resultat Under läsåret 2013/14 har varje klass haft ett planeringsrum i lärplattformen Fronter, där en särskild mapp innehållande klassens examinationskalendarium, är placerad. Syftet har varit att stödja god planering, framförhållning och skapa en transparens kring när examinationer ska äga rum. Utvärdering i rektorsråd visar att eleverna är nöjda med denna typ av lösning och ett "låst" examinationskalendarium som efter fastställande en bit in på terminen enbart får ändras efter beslut av rektor. I brukarundersökningen anger 64 % av eleverna på naturvetenskapligt program att de upplever studiero på lektionerna. Detta anser skolledningen är för låg siffra, men kan förklaras av att lärarna i större utsträckning använder alternativa och fler elevaktiva arbetssätt än traditionell katederundervisning. Detta medför självklart högre ljudnivå, diskussioner och att arbetet förläggs till intilliggande utrymmen (ofta korridorer) invid klassrummen. En utvecklad och modern pedagogik med grupprelaterade uppgifter höjer ljudnivån i trånga klassrum och korridorer. En annan förklaring är att våra elever är ytterst ambitiösa och har höga krav på sina klasskamrater vad gäller uppmärksamhet, lyhördhet och studiemotivation. Ska eleverna på ett mer aktivt sätt involveras kring arbetssätt, metoder och innehåll, behöver skolans lokaler moderniseras och byggas ut för att skapa förutsättningar för detta. Bedömning och analys Norra Real uppfattas av eleverna som en mycket trygg arbetsplats. 97% av eleverna på Naturvetenskapligt program svarar i brukarundersökningen att de upplever Norra Real som en trygg skola. Skolan upplevs alltjämt som trång av elever och personal. Vi saknar grupprum för alternativa arbetssätt till helklassundervisning. Kursgrupper och klasser är i princip fyllda med 32 elever och gemensamma utrymmen, uppehållsrum och matsal används på gränsen för sin övre kapacitet. Skolan är ursprungligen byggd för betydligt färre antal elever och på sikt behövs en om- och tillbyggnad för att säkerställa trygghet och studiero då så många elever och personal skall vistas och samsas på den yta som ursprungligen inte var avsedd för dagens pedagogik och undervisning. Under sommaren har skolans bibliotek byggts om och flyttats till högre våningsplan och för ändamålet bättre lokaler i syfte att tillskapa tysta

7 SID 7 (14) arbetsplatser som också har laddningsmöjlighet för elevernas datorer. Några klassrum har byggts om och renoverats och i anslutning till dess har nya grupprum tillskapats i syfte att möjliggöra varierande pedagogik och bredda undervisningsmetoder. Stress och oro för sin studiesituation och prestationsnivå är fortfarande en källa till oro hos våra elever. Stress ger koncentrationsproblem och påverkar elevernas möjlighet till studiero och känsla av delaktighet i lektionsarbetet. Tydligheten och framförhållningen vad gäller examinationer behöver vara god. Inom ramen för rektorsråd kommer uppföljning av elevernas uppfattning om god planering, framförhållning och transparens att ske. Syftet är att få fram fortsatt underlag i syfte att skapa bästa tänkbara förutsättningar för elevernas lärande i en avstressad och positiv miljö. Inom varje programlag finns ett programråd som består av elever från alla involverade klasser samt minst en mentorsrepresentant. Programråden genomlyser löpande under läsåret elevernas situation vad gäller examinationsflöde, kursupplägg och studieteknik i syfte att stärka elevinflytandet och delaktighet i planering. Skolledningen är av uppfattningen att arbetet med stresshantering och studieteknik behöver fortsätta, och viss mån intensifieras, inte minst för elever i åk 1. Ett av de naturvetenskapliga programlagen har utarbetat ett material för användning på mentorstider, som handlar om studieteknik, och flera mentorer har använt sig av detta under året. Elevhälsoteamet följer noga och regelbundet upplevelsen av stress hos eleverna, inte minst genom de hälsosamtal som genomförs av skolsköterskorna med samtliga elever i årskurs 1. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 1 Alla elever i stadens kommunala skolor utvecklas och når målen för sin utbildning Indikator Andel gymnasieelever i avgångsklasserna som erhållit examensbevis (ej IM) Andel gymnasieelever med godkänt i alla kurser i examensbevis och studiebevis vid vårterminens slut Periodens utfall Årsmål Period 98 % % 90 % 2014 ÅTAGANDE: Ökad andel elever med godkänt i alla kurser i sin gymnasieexamen

8 SID 8 (14) Arbetssätt Alla elever har en individuell studieplan tillgänglig i Fronter för eleven, vårdnadshavare och mentor. Av studieplanen framgår avslutade och planerade kurser, omdömen och betyg. Vi arbetar för att tidigt identifiera studieproblem i dialog med mentor. Stöd erbjuds i läs- och skriv, matematik samt av undervisande lärare. Inläsning erbjuds via restgrupper och prövning. Vid behov upprättas åtgärdsprogram varvid lämpliga anpassningar preciseras. Elever ska via proaktiv studie- och yrkesvägledning och tydlig information om exempelvis individuellt val ges förutsättningar att själva aktivt medverka i sin egen studieplanering. En digital lärmiljö underlättar och möjliggör i högre grad än idag individualisering, exempelvis genom Flipped Classroom. Uppföljning Uppföljning sker vid utvecklingssamtal med mentor, via elevhälsoteamet i kontinuerliga möten, av ansvarig rektor vid klasskonferenser och i uppföljningsmöten med elev och föräldrar. Resultat Under året har fokus i de planerade och strukturerade samtalen mellan lärare-elev (utvecklingssamtal) ändrat fokus till att vara mer inriktad på elevernas måluppfyllelse och studieresultat än tidigare. Samtalen med fokus på elevernas utveckling i olika ämnen - som de får betyg i - har för förtätats. En "nolltolerans" mot F har införts och därtill en ny rutin för så kallade F-varningar, där fokus läggs på elevens och lärarens ansvar för att eleven skyndsamt ska komma i fas med kursen, snarare än att påtala brister. Andelen elever som har godkänt i alla kurser har ökat med knappt 10 procentenheter under läsåret. 9 av 10 elever har godkänt (E) i alla sina kurser. Bedömning och analys Ett fortsatt nära mentorskap, regelbundna klasskonferenser och snabbare reaktioner från varje enskild ämneslärare då elever riskerar att inte nå kunskapsmålen bedöms förbättra möjligheterna för ännu fler elever att uppnå godkänt (lägst E) i samtliga gymnasiekurser. En tydligare och tätare uppföljningav mentorer, elevhälsoteam och skolledning kring elevernas studieresultat bedöms också underlätta för eleverna att tidigt kunna fokusera på förbättringsområden och utvecklingsområden i sina studier. Skolledningen ser att ett ökat fokus bör ligga på samtal mellan elev - ämneslärare, snarare än elev - mentor, då möjligheterna för en mentor i det nya gymnasiet att ge en samlad bild av elevernas prestationer är ytterst begränsad.

9 SID 9 (14) Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 3 Alla elever i stadens kommunala skolor har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Indikator Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare under kursens gång informerar om hur man ligger till Andel gymnasieelever nöjda med - Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna Periodens utfall Årsmål Period 50 % 75 % % 75 % ,8 % 75 % 2014 ÅTAGANDE: Utveckla, tydliggöra och förstärka vår modell för elevinflytande vid Norra Real Förväntat resultat Eleverna upplever att deras inflytande över utbildningen har ökat. Arbetssätt Vi arbetar med en modell som bygger på tre nivåer klassråd, programråd och rektorsråd. Klassråden kommunicerar direkt med ansvarig rektor via protokoll. Inom programråden diskuteras för respektive program specifika frågor såsom examinationsflöde, poängplaner etc. Vid rektorsråd bestående av ett fåtal elevrepresentanter och rektorer förs dialog om skolövergripande frågor såsom ordningsregler, planer och policys, etc. Uppföljning Utvärdering vid slutet av vårterminen varje år tillsammans med rektorsrådet, skolans utvecklingsledare och genom övriga utvärderingar. Resultat Den modell som skolan har valt har nu etablerats och tagit form. Bedömningen är att reellt inflytande nu finns på alla nivåer i skolan. Andelen elever som i brukarundersökningen svarar att de är nöjda med hur de får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna har höjts med ca 25 procentenheter mot föregående år. Andelen elever som upplever att deras lärare informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen och att deras lärare fortlöpande under kursens gång informerar om hur de ligger till är i stort sett oförändrat mot föregående år.

10 SID 10 (14) Rektorsrådet har träffats ett antal gånger och dessutom haft en heldag för strategiskt arbete i februari 2014, där bland annat arbete med ordningsregler och skolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling sågs över. Programråd har tagit form och genomförts med mycket god uppslutning från eleverna under året. I snitt har cirka tre möten genomförts bland de olika programlagen/arbetslagen. ÅTAGANDE: Öka elevernas kunskap om sin egen studiesituation och förmåga till självbedömning Förväntat resultat Eleverna upplever att de fått ett större ansvar för att förstå vilka krav utbildningen ställer och grunderna för bedömning och betyg. Eleverna får adekvat stöd i att utveckla sådan förståelse. Förväntansglappet mellan upplevd egen prestation och det faktiska betyget minskar. Arbetssätt I varje kurs informerar undervisande lärare om målen för kursen samt hur bedömningen görs. Under läsåret skall varje elev ha tillgång till och kännedom om den kursmatris för bedömning som används. Undervisande lärare synliggör formativt arbetssätt såsom stöd i kunskapsutvecklingen genom exempelvis kamratbedömning, gensvarsgrupper etc. Undervisande lärare har ansvar för att synliggöra varje elevs kunskapsutveckling och ge eleven handledning i att själv bedöma sina kunskaper. Vi använder individuella studieplaner, utvecklingssamtal och studielägessamtal vid information om kunskapsutvecklingen Uppföljning Uppföljning i gymnasieundersökningen, i systematiska utvärderingar i mitten av varje enskild kurs samt via medarbetarsamtal. Resultat Många lärare har utvecklat sitt arbetssätt i syfte att stärka elevernas möjlighet till självbedömning och självskattning av uppfyllda kunskapsmål och betygskriterier. Detta arbete har under året främst kommit till uttryck i samarbeten kring betyg och bedömning, arbete med betygsmatriser och gemensamma examinationer och därtill hörande rättning och bedömning. I ämnen med nationella prov har resultaten följts upp vid ämneskonferenser har möjligheter att använda nomenklatur och bedömningsgrunder för dessa, även i vår löpande egna verksamhet, diskuterats.

11 SID 11 (14) Programlagen har samlats kring progression för eleverna och försökt identifiera gemensamma faktorer som ska skapa igenkänning över ämnen och ge eleverna möjlighet att möta en likvärdig bedömningsstruktur i de kurser som de läser parallellt. Bedömning och analys I brukarundersökningen svarar endast 37% av eleverna vid Naturvetenskapligt program positivt på frågan om de är nöjda med hur deras lärare under kursens gång informerar dem om hur man ligger till. En anledning till den låga siffran kan vara att frågan - utifrån tanken att feedback till eleverna under pågående läsår ska vara formativ och inte summativ - är felställd. "Ligger till" signalerar just ett "läge" på en betygsskala, och i ett formativt feedbacksystem ska bokstavsomdömen och feedback syftande till att klargöra utvecklingsområden inte blandas. Under läsåret genomfördes vid Norra Real ett nytt sätt att kommunicera omdömen genom att varje elev fick en ifylld kursmatris, baserat på Skolverkets mall. Då Skolverket i sina Allmäna råd för bedömning och betygssättning ställer betydligt högre krav än tidigare på att omdömen skall vara överlämningsbara och tolkningsbara för andra lärare, samt att omdömet dessutom skall vara offentlig handling vid överlämnandet, har skolledningen beslutat att omdömet skall ges i form av en (kunskaps)matris. Nya, för eleverna abstrakta, begrepp har introducerats i enlighet med Skolverkets nomenklatur och varje undervisande lärare har haft uppdrag att återkommande diskutera mål och måluppfyllelse samt betygskriterier med eleverna. Skolledningen kan konstatera att det i denna fråga fortfarande finns ett förväntansglapp, inte minst hos våra högpresterande elever, där elevernas efterfrågan på ett "bokstavsbetyg" tidigt under kursen i syfte att tydliggöra och "garantera" ett högt slutbetyg, inte nödvändigtvis rimmar med Skolverkets och våra egna intentioner att ge en formativ feedback, som ska stötta livslångt lärande och över tid hållbar kunskap. Övrig uppföljning Flexibelt lärande Vid Norra Real bedrivs också undervisning för ett mindre antal elever inom ramen för Flexibelt lärande, Flex. Antalet Flexmentorer (med minst 50% av sin tjänst på skolan vid Flex) har detta året varit fem. Arton lärare, utöver Flexmentorerna, har haft Flexundervisning eller Flexelev i sin kursgrupp. Tjugosex elever har varit inskrivna under hösten och tjugofem elever under våren. I snitt har cirka tio elever per dag varit delaktiga i verksamheten vilket är en svag försämring mot året innan då det var tio till elva elever inne per dag. Procentuellt sett hade vi en närvaro på 39% i snitt (förra läsåret 42%). Under året har vi skrivit in sex elever och skrivit ut fem elever varav två elever med slutbetyg. Under läsåret (11 februari) anordnades en pedagogisk konferens och fortbildningseftermiddag för våra Flexlärare. Fortbildningseftermiddagen bestod

12 SID 12 (14) av en föreläsning av Peter Fagerlund via UR (Bedömning av elever med funktionsnedsättning) med efterföljande diskussion kring hur vi arbetar med bedömning i den elevgrupp vi möter på Flex. Flexmentorerna var själva på fortbildning under en dag (24 april) med temat problematisk frånvaro, Hemmasittare. Detta var lyckat inte minst i och med att vi gjorde något tillsammans som grupp. I enlighet med den lokala arbetsplanen har vi under läsåret arbetat med att ta fram rutiner för åtgärdsprogram, i och med ovan nämnda uppföljningssamtal, tillsammans med specialpedagog och skolsköterska. Vi har också jobbat med den närvaroproblematik som finns på Flex. De pedagogiska diskussioner vi har haft tillsammans med våra Flexlärare har varit fokuserade på hur vi ska få våra elever att klara kurserna inte minst med tanke på de nya hårdare kraven som kom med Gy11. 1:1 Samtliga elever vid skolan har nu tilldelats en "egen" dator. Förstelärargruppen/lektorsgruppen har fokus på kompetensutveckling och kollegialt lärande och studiedagar kommande läsår kommer att ha fokus på digitala lärresurser och digitalt lärande. Fokus på den pedagogiska- och didaktiska- verksamheten kommer att vara möjligheter till digitala examinationer, främst med hjälp av DigiExam, men även intensifiering av utvärderingar digitalt via verktyget UTV5, i syfte att stärka det systematiska kvalitetsarbetet, medinflytande och feedback från eleverna. Sammanfattande analys Andelen elever som upplever Norra Real som en trygg skola och arbetsplats är påfallande hög och söktrycket har ökat från tidigare år och bedöms öka ytterligare, inte minst till det naturvetenskapliga programmet. Vår ambition är att alla våra elever skall lyckas med sina studier och nå de mål som de själva sätter upp för sin skolgång vid Norra Real. Norra Real är ett gymnasium som vill ligga i framkant vad gäller lärares ämneskunskaper, engagerande och elevaktiv pedagogik, tekniska hjälpmedel, trygghet och trivsel. Alla lärare som är verksamma vid Norra Real är behöriga och/eller legitimerade. Varje ung människas potential skall tas tillvara genom lyhördhet, ständig dialog och vår vilja att utveckla verksamheten. Vår ambition är att eventuellt glapp mellan elevers förväntan på sina studier och sin tid vid Norra Real, och den verklighet som möter eleven, skall minimeras. Genom fortsatta och välutvecklade kontakter med universitet och högskolor samt näringsliv utvecklar vi ständigt vår verksamhet för att erbjuda en solid, vetenskapligt förankrad och framåtsyftande utbildning. Lärarnas samarbete skall ökas och utvecklas, internt och externt, för att utveckla undervisningen utifrån didaktisk och pedagogisk forskning, beprövad erfarenhet samt systematiska utvärderingar.

13 SID 13 (14) För att utveckla verksamheten i de avseenden vi inte till fullo lever upp till förväntningarna som finns, behöver ett fortsatt ökat internt samarbete äga rum, dialoger på olika nivåer inom vår organisation planeras och följas upp samt tätare och närmare samtal med våra elever planeras. Arbetet med att implementera och stabilisera det nya gymnasiet GY'11 kommer att fortsätta med oförminskad kraft. Basen för en god utbildning för våra elever är att våra lärare känner trygghet i och engagemang för sin undervisning och praktik. Goda rutiner, kollegialt samarbete och lärande samt en god organisation är förutsättningar - och krav - för den verksamhet vi bedriver och framgent vill bedriva. Prioriterade åtgärder för utveckling Norra Real 1 är en skolenhet som i sin grund skall vara organiserad som en matrisorganisation med ett nära, engagerat och för verksamheten effektivt ledarskap. För att detta ska prägla hela organisationen läggs fokus på både programlagsarbete, vars syfte främst är att arbeta mot examensmålen och ta ansvar för hela elevens utbildning, och på ämneslagsarbete, vars främsta syfte är att utgöra en akademisk grund för goda ämneskunskaper och förbereda eleven för universitetens och högskolornas krav inom olika ämnesdiscipliner. Norra Real skall som skola erbjuda förstklassig utbildning för våra elever, utgöra en trygg och inspirerande arbetsplats för både elever och personal samt skapa bästa tänkbara förutsättningar för att våra elever ska lyckas efter sina studier hos oss. Vi avser därför; Fortsätta implementering av 1:1 vad avser utveckling av undervisning och användande av digitala hjälpmedel i syfte att stärka elevernas lärande och pröva nya eller fler metoder i vår vardagliga undervisning Med handledning av skolans specialpedagog förstärka arbetet med inkludering i syfte att skapa undervisningssituationer som möter alla elevers behov inom ramen för ordinarie undervisning, och minimera utanförskap och exkuldering Utveckla system och rutiner för ett vardagligt kollegialt lärande Vi avser också genom samverkan och dialog inom olika nivåer i organisationen Stärka samarbetet mellan olika lärare, både i ämneslag och programlag, i främsta syfte att garantera likvärdighet i bedömning och betygssättning samt undervisningens kvalitet. I detta sammanhang utnyttja förstelärare och lektorer för kvalificerad analys av resultat och därmed lämpliga satsningar på kompetensutveckling. Systematiskt och i dialog se över lärarnas arbetsbelastning och fokusera läraruppdraget mot kärnverksamhet, dvs. undervisning och elevernas lärande. Aktivt medverka i planering och förberedelser för en om- och tillbyggnad av skolan i syfte att stärka skolans varumärke, framtida konkurrenskraft och

14 SID 14 (14) attraktivitet samt parallellt med detta fortsätta uppgradering av vår fysiska lärmiljö. Kvalitetsredovisning upprättad av Fredrik Skog, Rektor Bilagor Likabehandlingsplan Norra Real 2013 version