Kvalitetsredovisning. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN NORRA REAL 2

Transkript

1 UTBILDNINGSNÄMNDEN NORRA REAL 2 TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /5 SID 1 (19) Handläggare: Maria Sellberg Telefon: Kvalitetsredovisning Inledning Norra Real 2 innefattar de Samhällsvetenskapliga och Humanistiska programmen vilka under läsåret 2012/13 har varit organiserade i två programlag. Programlaget kring det Samhällsvetenskapliga programmet är skolans största med tre paralleller medan laget kring det Humanistiska programmet är mindre med en vardera av Kultur- och Språkinriktningen samt det gamla Samhällsvetenskapliga programmet med Språk- eller Kulturinriktning i åk 3. Vardera programlag leds av en utvecklingsledare vars främsta uppgift är att samordna och leda pedagogisk utveckling inom programmet. Utvecklingsledarna är direkt underställda rektor. Under implementeringen av gymnasiereformen har vi parallellt stärkt ämnesutvecklingen genom tydligare uppdrag och delegerat ansvar till ämnesansvariga. Detta uppdrag kommer att utvecklas och permanentas även nästkommande läsår. Målet är en effektiv matrisorganisation för utveckling både på programnivå och på ämnesnivå som svarar mot höga akademiska krav, delaktighet samt en trygg och inspirerande arbetsmiljö för såväl elever som personal. Skolans operativa ledningsgrupp består av skolans två rektorer, kvalificerad handläggare samt utvecklingsledarna för respektive programlag. Den operativa ledningsgruppens främsta syfte är att samordna ledningen och administration av skolan och utgöra en kompetensbas så att beredning av ärenden och beslut blir bästa tänkbara. Antalet elever på skolan har varit lite drygt 1000 i snitt under läsåret 2012/13. Ca 320 av dessa har studerat på Samhällsvetenskapligt program och på det Humanistiska programmet, som endast omfattat åk 1-2, har ca 125 studerat. Då de Samhällsvetenskapliga och Humanistiska programmen utgör en något mindre del av skolans verksamhet än det Naturvetenskapliga programmet sorterar även elevhälsan och skolans bibliotek under rektor för Norra Real 2. Elevhälsoteamet har under året bestått av två skolsköterskor som arbetat heltid respektive 60%, en heltidsanställd kurator, en heltidsanställd SYV och en heltidsanställd speciallärare. Skolledning, elevhälsoteam och mentorer har genomfört systematisk uppföljning av våra elevers studieresultat. Insatser för elever i behov av stöd har i vissa ämnen såsom matematik och svenska samordnats och dokumenterats. I andra ämnen har detta skett på ämneslärarnivå eller mentorsnivå. Goda möjligheter till extra stöd i matematik har funnits under året via Mattecentrum som bedriver stödverksamhet vid Norra Real ett flertal eftermiddagar i veckan. Vi har även viss lärarresurs avsatt för specialpedagogiskt stöd i matematik. Alla elever i åk1 har screenats för

2 SID 2 (19) läs- och skrivproblematik och vid behov erbjudits stöd av speciallärare. Information om pedagogiska behov och rätt till anpassningar ges till undervisande lärare skriftligt och i möten. Detsamma gäller för elever i behov av särskilt stöd vars underliggande svårigheter är av annan art. Norra Real har ett skolbibliotek med en heltidsanställd bibliotekarie. Skolan har en egen idrottshall och ett gym som även är tillgängligt för elever och personal utanför ordinarie undervisning. Vi har en vacker aula som använts flitigt för pedagogisk verksamhet, högtidssammankomster och externa aktörer såsom körer, föreningar och organisationer. I bottenplanet ligger skolans lunchrestaurang som dagligen serverat skollunch till alla elever och personal. Skolrestaurangen och städning sköts av upphandlad personal. Klasserna innehåller normalt 32 elever och varje klass har normalt två mentorer som ansvarar för 16 elever vardera. Elever i årskurs 3 har i normalfallet en mentor, då relationerna är väl uppbyggda. Norra Real har en stor och mycket aktiv elevkår som på ett berömvärt sätt engagerat sig för skolan och våra elever. Elevkåren samordnar även den omfattande föreningsverksamhet som bedrivs av våra elever. Elevkåren har stående representation i skolans rektorsråd, som är det officiella samarbets- och samverkansorganet med skolans elever. Skolan har en välfungerande och aktiv föräldraförening som arrangerat den mycket uppskattade och trevliga studentlunchen vid studentavslutningen våren Likaså har föräldraföreningen utgjort referensgrupp i vårt arbete med exempelvis likabehandlingsplanen och varit samtalspartner i dialogen kring resursfördelning (arbete med lokal arbetsplan) etc. under året. Skolans alumniförening, Norra Realarnas Förening, har genomfört ett antal möten i skolan under läsåret. Det har handlat om årsmöten, styrelsemöten och särskilda tillfällen då före detta studenter bjuds in till sin gamla skola. Vid ett antal av dessa möten har skolans ledning varit inbjuden och representerad genom någon av rektorerna. Lärarna har under läsåret uppvisat stort engagemang och professionalitet under den pågående implementeringen av gymnasiereformen GY'11. Viljan att samarbeta, inte minst vad gäller betyg och bedömning, i syfte att stärka rättssäkerheten och likvärdigheten har varit god och samarbetet avser fortsätta och förstärkas till nästa läsår. Samtliga fast anställda lärare är behöriga och/eller legitimerade. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Norra Real 2 avser fortsätta arbetet med att bygga upp och utveckla en effektiv matrisorganisation för utveckling på programnivå och ämnesnivå som svarar mot höga akademiska krav, delaktighet samt en trygg och inspirerande arbetsmiljö för såväl elever som personal. Vi behöver därmed

3 SID 3 (19) Tydliggöra och utveckla det systematiska kvalitetsarbetet så att all personal känner delaktighet, engagemang och förståelse för sin roll och betydelse för Norra Real och vår verksamhet Fullt ut implementera och utvärdera en ny modell för reellt elevinflytande på alla nivåer i vår organisation Synliggöra, lyfta fram och driftsätta verktyg för formativ bedömning i syfte att stärka elevernas lärande och måluppfyllelse Genom delaktighet av alla elever och all personal utarbeta och driftsätta en helt ny likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling i samarbete med Diskrimineringsbyrån i Uppsala Vi avser också genom samverkan med och dialog mellan olika nivåer i organisationen Utveckla ett aktivt och nära ledarskap inom enheten Utarbeta, förankra och påbörja genomförandet av årsmål för vår vision/idéplattform Tydliggöra rutiner kring och innehåll i åtgärdsprogram för elever som behöver det Stärka samarbetet mellan olika lärare, både i ämneslag och programlag, i främsta syfte att garantera likvärdighet i bedömning och betygssättning samt undervisningens kvalitet. Se över och utveckla användandet av IT i undervisningen, exempelvis genom konceptet "The Flipped Classroom" Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Redan hösten 2011 konstaterades att skolans likabehandlingsplan var i behov av revidering och att likabehandlingsarbetet behövde ses över på skolnivå. Under våren 2012 inleddes ett samarbete med Diskrimineringsbyrån i Uppsala, som genomförde utbildning av all personal vid ett antal tillfällen (halvdagar) under maj-juni 2012 och i augusti Utbildningen har gått under namnet PraLin, "Praktiskt likabehandlingsarbete i skolan". Under tidig höst, den 7 september, genomfördes utbildning av alla elever kring likabehandlingsuppdraget och aktuell lagstiftning. Den dagen fungerade också som en dag för teambuilding och sammansvetsning av klasserna, inte minst för elever i årskurs 1, som var nya för varandra. Under sen höst 2012 reviderades Norra Reals likabehandlingsplan genom analys och dialog kring underlaget som inhämtades i samband med utbildningen i september. Detta arbete involverade personal, elevhälsoteam, elever via rektorsråd och även skolans föräldraförening som fungerade som remissinstans. Framöver är ambitionen att genomföra en årlig utbildningsdag inom

4 SID 4 (19) PraLin för elever i åk 1 i början av september och samtidigt utvärdera den gällande planen för elever i åk 2 och 3. NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Andel gymnasieelever som enligt gymnasieundersökningen är nöjda med Det är arbetsro på mina lektioner Andel nöjda elever i gymnasieundersökningen år 2 avseende möjlighet att känna sig trygg i skolan Periodens utfall Årsmål Period 69 % 85 % % 100 % 2013 Ogiltig frånvaro i gymnasieskolan 3% 2 % 2013 ÅTAGANDE: Nolltolerans mot mobbing och annan kränkande behandling Arbetssätt Likabehandlingsplanen uppdateras under HT 2012 i samarbete med Diskrimineringsbyrån i Uppsala och förankras brett med all personal och alla elever. Skolans ordningsregler uppdateras i dialog med eleverna via rektorsråd. Detta sker även genom dialog i mentorsgrupper, klassråd, elevkår och inom APT. Skolan skall vara en jämställd arbetsplats. Varje elev skall accepteras och respekteras utifrån sina förutsättningar och hinder för detta beroende på exempelvis kön eller ålder skall minimeras och/eller undanröjas. Uppföljning Uppföljning sker framförallt under arbetet med uppdatering av planerna, men även vid kontinuerliga möten mellan elevombuden (Amigos), kurator och skolledning, via utvecklingssamtal med mentor, via elevhälsoteamet och via gymnasieundersökningen. Mentorer återkopplar resultatet av gymnasieundersökningen till varje klass, varefter skolledning och programlag analyserar resultatet och planerar åtgärder. Utvecklingsledare och skolledning fångar via klassråd, programråd och rektorsråd upp och identifierar elevernas uppfattning om exempelvis ojämlik behandling av pojkar och flickor i undervisningssituationer eller examinationer. Resultat Norra Real skall vara en trygg och säker arbetsplats för alla elever och all personal. Som framgår i brukarundersökningen svarar nästan alla elever, 98% på humanistiskt program och 89 % på Samhällsvetenskapligt program, att de känner sig trygga på Norra Real. En av de tre klasserna på samhällsvetenskapligt program

5 SID 5 (19) utmärker sig med genomgående lägre siffror än övriga klasser och drar ner resultatet för programmet. Det är en hög andel elever som kan rekommendera sin skola till andra elever, 90% av eleverna på Humanistiskt program och 76% av eleverna på Samhällsvetenskapligt program svarar positivt på frågan "Jag kan rekommendera min skola till andra elever". Den främsta oro som kan identifieras hos eleverna vid skolan är rädsla/oro för att hamna utanför grupper eller att uppfattas som ensam. Samtlig pedagogisk personal har en stående uppgift att "placera, rotera och gruppera" elever i undervisningssituationer. Detta i syfte att bryta utanförskap och grupperingar som inte bryts upp eller ombildas av sig självt. Ett särskilt fokus har lagts på att identifiera elever som uppfattas som ensamma eller utanför. I de fall observationer görs rapporteras detta snarast till elevens mentor, elevhälsoteamet eller skolledning. Skolan har en egen intern organisation för kamratstödjare, kallade "Amigos", som leds och samordnas av kurator. Det ska finnas en Amigos-representant i varje klass och dessa väljs i samband med läsårets start i september och träffas regelbundet för uppföljning, utbildningar och evenemang i syfte att stärka gemenskap, samhörighet och trivsel för eleverna på Norra Real. ÅTAGANDE: Öka elevernas arbetsro Arbetssätt Alla klasser har planeringsrum i Fronter där examinationer och redovisningar ska bokföras. Planeringen av examinationer och redovisningar ska genomföras i samverkan mellan lärare och elever. Under läsåret 2012/13 genomförs dialoger mellan lärare och elever inom ramen för programråd, där arbetsbelastning och examinationsflöde under kommande termin diskuteras. Uppföljning Uppföljning sker kontinuerligt under året med undervisande lärare, i samband med utvärdering av varje kurs samt i utvecklingssamtal med mentor två gånger per läsår. Resultat Under läsåret 2012/13 har varje klass haft ett planeringsrum i lärplattformen Fronter, där en särskild mapp innehållande klassens examinationskalendarium, är placerad. Syftet har varit att stödja god planering, framförhållning och skapa en transparens kring när examinationer ska äga rum. Det har i utvecklingssamtal och rektorsråd framkommit att det finns brister i hur examinationerna fylls i, framförhållning etc. Det tekniska verktyget i Fronter upplevs dessutom som ålderdomligt och svåröverskådligt, vilket snarare har gjort detta till ett extra arbetsmoment för både elever och personal, snarare än att underlätta planeringen och skapa arbetsro. Till nästa läsår avser skolledningen tillverka ett examinationskalendarium i förväg, där bestämda veckor tilldelas de olika ämnena för examinationer. Rektorsrådet har tillstyrkt den typen av lösning för att förbättra

6 SID 6 (19) möjligheterna till god planering och en avstressad miljö kring examinationerna och deras förläggning i tid. Skolan upplevs alltjämt som trång av elever och personal. Vi saknar grupprum för alternativa arbetssätt till helklassundervisning. Kursgrupper och klasser är i princip fyllda med 32 elever och gemensamma utrymmen, uppehållsrum och matsal används på gränsen för sin övre kapacitet. Skolan är ursprungligen byggd för betydligt färre antal elever och på sikt behövs en om- och tillbyggnad för att säkerställa trygghet och studiero då så många elever och personal skall vistas och samsas på den yta som ursprungligen inte var avsedd för dagens pedagogik och undervisning. I brukarundersökningen anger 80% av eleverna på humanistiskt program och 39% av eleverna på Samhällsvetenskapligt program att de upplever studiero på lektionerna. Den senare anser skolledningen vara en alldeles för låg siffra. Den låga siffran kan förklaras av att lärarna i allt större utsträckning använder alternativa och mer elevaktiva arbetssätt än traditionell katederundervisning. Detta medför självklart högre ljudnivå, diskussioner och att arbetet förläggs till intilliggande utrymmen (ofta korridorer) invid klassrummen. En utvecklad och modern pedagogik med grupprelaterade uppgifter höjer ljudnivån i trånga klassrum och korridorer. Samhällvetenskapligt program har dessutom merparten av sina lektioner förlagda till de nedre två våningsplanen där undervisningen konkurrerar med rastverksamhet, matsal och aulasamlingar. Övergången från kortare lärarledda pensum till längre självständiga arbeten som kräver ett högre mått av egen struktur och planering, behöver bättre förutsättningar för handledning i grupp och individuellt än våra lokaler är anpassade för. En annan förklaring är att våra elever är ytterst ambitiösa och har höga krav på sina klasskamrater vad gäller uppmärksamhet, lyhördhet och studiemotivation. Om eleverna på ett mer aktivt sätt ska involveras kring arbetssätt, metoder och innehåll, behöver skolans lokaler moderniseras och byggas ut för att skapa förutsättningar för detta. Skolledningen är av uppfattningen att arbetet med stresshantering och studieteknik behöver fortsätta, och i viss mån intensifieras, inte minst för elever i åk 1. Elevhälsoteamet följer noga och regelbundet upplevelsen av stress hos eleverna, inte minst genom de hälsosamtal som genomförs av skolsköterskorna med samtliga elever i årskurs 1. Bedömning och analys Norra Real uppfattas av eleverna som en trygg arbetsplats. Stress och oro för sin studiesituation och prestationsnivå är dock fortfarande en källa till oro hos våra elever. Stress ger koncentrationsproblem och påverkar elevernas möjlighet till studiero och känsla av delaktighet i lektionsarbetet. Tydligheten och framförhållningen vad gäller examinationer behöver öka och till nästa läsår kommer skolledningen att göra ett examinationsschema som fastställs vid terminsstarten för att eliminera stress- och orosmomenten kring examinationerna. På det Samhällsvetenskapliga programmet behöver särskild vikt läggas vid att

7 SID 7 (19) skapa goda möjligheter till handledning, individuellt och i grupp, ju mer elevaktiva arbetssätt vi implementerar. Inom ramen för rektorsråd kommer uppföljning av elevernas uppfattning om god planering, framförhållning och transparens att ske. Syftet är att få fram fortsatt underlag för att skapa bästa tänkbara förutsättningar för elevernas lärande i en avstressad och positiv miljö. Inom varje programlag finns ett programråd som består av elever från alla involverade klasser samt minst en mentorsrepresentant. Programråden kommer att få ett särskilt uppdrag att genomlysa elevernas situation vad gäller examinationsflöde, kursupplägg och studieteknik i syfte att stärka elevinflytandet och delaktighet i planering. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Andel gymnasieelever med godkänt i alla kurser i slutbetyget Periodens utfall Årsmål Period 84 % 90 % 2013 Genomsnittlig betygspoäng för elever med slutbetyg (ej IV) 16,5 Poäng 17 Poäng 2013 ÅTAGANDE: Lyfta fram verktyg för formativ bedömning och utveckla dem ytterligare Förväntat resultat Ökad andel elever som synliggör sitt eget lärande och får ökad medvetenhet om sin egen kunskapsutveckling och prestation. Arbetssätt Under året kommer framförallt ämneslagen under ledning av ämnesansvariga att arbeta för att hitta gemensamma modeller för formativ bedömning. Detta sker genom framtagande av nya och gemensamma kursmatriser och en genomlysning av olika alternativ att tydligt kommunicera dessa med eleverna. Uppföljning Gymnasieundersökning och utvärdering av respektive kurs. Dialog med elevrepresentanter inom programlag, främst via programråden.

8 SID 8 (19) Resultat Under läsåret 2012/13 har det, med anledning av implementeringen av det nya gymnasiet GY'11 och avslutande av det gamla gymnasiet Lpf'94, genomförts diskussioner, programlagsmöten, kompetensutveckling och informationsspridning kring formativ bedömning, utarbetande av bedömningsmatriser och tolkning av det nya reglementet kring betyg och bedömning. Många lärare har utvecklat sitt arbetssätt i syfte att stärka elevernas möjlighet till självbedömning och självskattning av uppfyllda kunskapsmål och betygskriterier. Detta arbete har under året främst kommit till uttryck i samarbeten kring betyg och bedömning, arbete med betygsmatriser och gemensamma examinationer och därtill hörande rättning och bedömning. I ämnen med nationella prov har resultaten följts upp vid ämneskonferenser och möjligheter att använda nomenklatur och bedömningsgrunder för dessa även i vår löpande egna verksamhet diskuterats. Vår lärplattform Fronter har haft tekniska begränsningar i möjligheten att stötta ett formativt arbetssätt och på det sätt som vi önskat vid Norra Real vara plattform för omdömen. Till nästa läsår har Utbildningsförvaltningen centralt kontaktats för att ge oss ökat stöd att implementera ett lämpligt målverktyg inom respektive ämne, i syfte att underlätta ett formativt arbetssätt löpande under kursernas gång och vara ett för lärarna lättadministrerat omdömesverktyg. 50% av eleverna på Samhällsvetenskapligt och Humanistiskt program upplever att utvecklingssamtalet med mentor/handledare känns meningsfullt, vilket tyder på att dessa samtal måste vässas mer mot att tydliggöra elevens kunskapsutveckling och måluppfyllelse på ämnesnivå, snarare än att vara ett samtal om elevens allmänna mående och känsla av allmän trivsel på skolan. Det är viktigt att poängtera att övergången från summativa bokstavsomdömen av betygsliknande karaktär till formativa omdömen i matrisform inte nödvändigtvis upplevs som positivt av våra mycket ambitiösa och målmedvetna elever. Ett system med omedelbara, summativa och betygsliknande omdömen tillfredsställer kortsiktigt elever och uppmuntrar lätt till strategipluggande inför skrivningar, nationella prov etc. Formativa och utvecklande omdömen tar tid att ta till sig och att arbeta långsiktigt och proaktivt för att nå högre måluppfyllelse kräver tid för omställning. I det avseendet får ett, eller ett par, enstaka läsår betraktas som för kort tid att mäta en upplevd ökad tydlighet för eleverna, i ett nytt system. ÅTAGANDE: Påbörja arbetet med att förverkliga skolans idéplattform Förväntat resultat Elever och vårdnadshavare upplever att skolan i ännu högre grad svarar mot deras förväntningar. Arbetssätt Tillsammans, på alla nivåer i skolan, arbeta för att intentionerna i idéplattformen blir verklighet genom arbete i ledningsgrupp, programlag och ämneslag.

9 SID 9 (19) Uppföljning Vid läsårets slut stämmer skolledningen tillsammans med operativ ledningsgrupp av vilka av årsmålen 2012/13 i handlingsplanen till idéplattformen som uppfyllts. Resultat Skolans rektorer och operativa ledningsgrupp har beslutat att varje lokal arbetsplan skall innehålla prioriterade åtgärder för utveckling som ligger i linje mot att uppfylla intentionerna i skolans idéplattform. Därmed ges varje läsår särskilda fokus i syfte att förverkliga idéplattformen. Idéplattformen lyfts återkommande i arbetsplatsträffar, APT, programlagsmöten och i rektorsråd i syfte att ständigt hålla spåret och värdera att varje arbetsinsats ligger i linje med idéplattformens intention. Under året har skolans pedagogiska personal (återigen) genomfört värdering av måluppfyllelse och arbetsprocesser inom ramen för det centralt framtagna skattningsverktyget "Välskött skola". Av den skattning som genomfördes i juni månad 2013 kan man se en liten höjning av medelvärdet på de olika dimensionerna av välskötthet. Det är fler dimensioner som i juni 2013 hamnar på nivå 3 (av 1-5) än tidigare mätningar då många av dimensionerna värderades till 1 eller 2. Framöver kommer idéplattformen att ständigt utgöra ett underlag för dialog om måluppfyllelse, åtgärder och att göra "rätt" saker. ÅTAGANDE: Ökad andel elever med godkänt i alla kurser i slutbetyget Arbetssätt Alla elever har en individuell studieplan tillgänglig i Fronter för eleven, vårdnadshavare och mentor. Av studieplanen framgår avslutade och planerade kurser, omdömen och betyg. Vi arbetar för att tidigt identifiera studieproblem i dialog med mentor. Stöd erbjuds i läs- och skriv, matematik samt av undervisande lärare. Inläsning erbjuds via restgrupper och prövning. Vid behov upprättas åtgärdsprogram varvid lämpliga anpassningar preciseras. Uppföljning Uppföljning sker vid utvecklingssamtal med mentor, via elevhälsoteamet i kontinuerliga möten, av ansvarig rektor vid klasskonferenser och i uppföljningsmöten med elev och föräldrar. Resultat 100% av eleverna vid Samhällsvetenskapligt program har slutbetyg som ger grundläggande högskolebehörighet och 84% har godkänt i alla kurser i slutbetyget

10 SID 10 (19) vid läsårsslutet 2012/13. Detta är bättre siffror än föregående år. Den första kullen på det Humanistiska programmet som är nytt för Gy 11 går ut först Alla elever har haft tillgång till sin individuella studieplan via lärplattformen Fronter. Elevhälsoteamet har, främst under våren 2013, försökt stötta mentorerna i åk 3 med att identifiera elever med studieproblematik och finna lösningar för dem så att de ska kunna få godkänt i samtliga kurser. En del av eleverna har en mycket hög betygsmedvetenhet och har skapat sig strategier att prioritera vissa ämnen före andra, vilket har lett till vissa svårigheter att motivera dem att satsa så mycket som de facto krävs för att höja ett gammalt icke godkänt betyg till lägst godkänt, i en tid (våren i åk 3) då många prioriterar kurser som pågår där och då istället och dessutom ger meritpoäng. Vid Norra Real genomförs i mitten av varje termin en så kallad klasskonferens för varje klass, där mentorer, undervisande lärare, skolledning och elevhälsoteam går igenom klassens allmänna situation, eventuella behov av stödåtgärder för vissa elever, elevernas närvarosituation och identifierar behov av särskilda åtgärder för att höja måluppfyllelsen. Målet har varit att tidigt och tydligt identifiera om extra resurser behöver sättas in och snabbt kunna fatta beslut om detta. I vissa fall har behov av att upprätta åtgärdsprogram identifierats och då har mentorer, med stöd av skolledning och elevhälsoteam, upprättat dessa med sedvanlig tid för uppföljning. Alla elever i åk 1 har screenats för skriv- och läsproblematik och vid behov har de erbjudits stöd av speciallärare. För elever med en identifierad läs- och skrivproblematik upprättar speciallärare ett åtgärdsprogram i samarbete med mentor och elevhälsoteamet (när så är relevant), föräldrar och eleven själv. Information om pedagogiska behov och rätt anpassningar ges till samtliga undervisande lärare skriftligt och i möten. En särskild satsning har gjorts i de lägre årskurserna på Samhällsvetenskapligt program för att tidigt identifiera förebygga studiemisslyckanden i matematik, med mycket goda resultat. Mattecentrum har dessutom bedrivit stödstugor i matematik vid Norra Real under ca 8 timmar per vecka för alla elever som har behövt eller önskat gå dit. Bedömning och analys Andelen elever som lämnar Norra Real och Samhällsvetenskapligt program med godkänt i alla kurser i sitt slutbetyg är hög. En del av våra elever väljer att inte fullfölja sin satsning i alla skolämnen och kurser då de taktiskt planerar sin insats och prestation för att maximera de betyg och meritpoäng som behövs för de utbildningar som de planerat för efter gymnasiet. Att nå dessa elever med stödinsatser i efterskott bedöms som fortsatt mycket svårt, men tidiga insatser under pågående kurser ger tydliga resultat. I och med att det nya gymnasiet GY'11 implementeras bedöms dock utrymmet för detta "strategiska" pluggande av eleverna minska, då kunskapskraven skärpts och fler betygssteg inrättats. Betydelsen av att klara av enskilda kurser och få godkänt betyg ökar, vilket

11 SID 11 (19) bedöms öka motivationen att ta emot erbjudande om stöd och hjälp i de fall eleverna befaras att inte nå kunskapsmålen. Ett fortsatt nära mentorskap, regelbundna klasskonferenser och snabbare reaktioner från varje enskild ämneslärare då elever riskerar att inte nå kunskapsmålen bedöms förbättra möjligheterna för ännu fler elever att uppnå godkänt (lägst E) i samtliga gymnasiekurser. En tydligare och tätare uppföljning av mentorer, elevhälsoteam och skolledning kring elevernas studieresultat bedöms också underlätta för eleverna att tidigt kunna fokusera på förbättringsområden och utvecklingsområden i sina studier. Skolledningen ser att ett ökat fokus bör ligga på samtal mellan elev och ämneslärare, snarare än elev och mentor, då möjligheterna för en mentor i det nya gymnasiet att ge en samlad bild av elevernas prestationer är ytterst begränsad. Inför nästa läsår avser skolledningen därför att förstärka och förtäta de i förväg planerade "studielägessamtalen" där varje elev ges ökad möjlighet till dialog med respektive ämneslärare. Detta i syfte att så tidigt som möjligt kunna eliminera det förväntansglapp som annars lätt kan uppstå hos våra elever, vad gäller deras faktiska prestation och måluppfyllelsen av densamma. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som är nöjda med hur deras lärare informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen, enligt gymnasieundersökningen Andel elever som är nöjda med hur deras lärare under kursens gång informerar om hur man ligger till, enligt gymnasieundersökningen Andel elever som är nöjda med Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna, enligt gymnasieundersökningen Periodens utfall Årsmål Period 54 % 90 % % 75 % ,15 % 2013 ÅTAGANDE: Verkställa och utvärdera ny modell för elevinflytande vid Norra Real Förväntat resultat Eleverna upplever att deras inflytande över utbildningen har ökat.

12 SID 12 (19) Arbetssätt Vi implementerar en ny modell som bygger på tre nivåer klassråd, programråd och rektorsråd. Klassråden kommunicerar direkt med ansvarig rektor via protokoll. Inom programråden diskuteras för respektive program specifika frågor såsom examinationsflöde, poängplaner etc. Vid rektorsråd bestående av ett fåtal elevrepresentanter och rektorer förs dialog om skolövergripande frågor såsom ordningsregler, planer och policys, etc. Uppföljning Utvärdering vid slutet av vårterminen varje år tillsammans med rektorsrådet, skolans utvecklingsledare och genom övriga utvärderingar. Resultat Under året har klassråd genomförts regelbundet inom samtliga årskurser. Vi kan konstatera ett större intresse för klassråd och betydelsen för detta i årskurs 1 och 2 än i årskurs 3. Genom att rektorerna regelbundet läser klassrådsprotokollen har en hel del ingångsvärden kunnat ges till rektorsrådet och inte minst vad gäller arbetet att ta fram en ny likabehandlingsplan. Rektorsrådet fattade beslut om en ny policy mot fusk, som en del av skolans ordningsregler, under våren Denna har diskuterats och tydliggjorts av mentorer på klassråd. Inför hösten 2013 planeras nyval av en delmängd av representanterna i rektorsrådet, vilket borgar för en fortsatt aktiv roll hos det organet vid Norra Real. I februari genomfördes en lyckad strategidag vid Sjöfartshuset på Skeppsbron i Stockholm med rektorsrådet, där många strategiska frågor behandlades, bland annat lokal arbetsplan och prioriterade åtgärder för utveckling, elevernas arbetsbelastning och stresshantering, nya ordningsregler, introduktionsdagar för åk 1 etc. Varje programlag har genomfört sk "programråd" ett par gånger under läsåret och har där framförallt diskuterat examinationsflödet, kursernas progression och utbildningens innehåll. Detta organ kommer att utvecklas och dess roll och betydelse tydliggöras vid information om elevinflytande vid läsårsstarten hösten Den nya modellen för elevinflytande anses som implementerad. ÅTAGANDE: Öka elevernas kunskap om sin egen studiesituation och förmåga till självbedömning Förväntat resultat Eleverna upplever att de fått ett större ansvar för att förstå vilka krav utbildningen ställer och grunderna för bedömning och betyg. Eleverna får adekvat stöd i att utveckla sådan förståelse.

13 SID 13 (19) Arbetssätt I varje kurs informerar undervisande lärare om målen för kursen samt hur bedömningen görs. Under läsåret skall varje elev ha tillgång till och kännedom om den kursmatris för bedömning och formativ feedback som används. Undervisande lärare har ansvar för att synliggöra varje elevs kunskapsutveckling och ge eleven handledning i att själv bedöma sina kunskaper. Vi använder individuella studieplaner, utvecklingssamtal och studielägessamtal vid information om kunskapsutvecklingen Uppföljning Uppföljning i gymnasieundersökningen, i utvärderingen av varje enskild kurs samt via medarbetarsamtal. Resultat I brukarundersökningen svarar endast 52% av eleverna på Samhällsvetenskapligt och Humanistiskt program positivt på frågan om de är nöjda med hur deras lärare under kursens gång informerar dem om hur man ligger till. Under läsåret genomfördes vid Norra Real ett nytt sätt att kommunicera omdömen genom att varje elev fick en ifylld kursmatris, baserat på Skolverkets mall. Då Skolverket i sina Allmänna råd för bedömning och betygssättning ställer betydligt högre krav än tidigare på att omdömen skall vara överlämningsbara och tolkningsbara för andra lärare, samt att omdömet dessutom skall vara offentlig handling vid överlämnandet, har skolledningen beslutat att omdömet skall ges i form av en (kunskaps)matris. Nya, för eleverna abstrakta, begrepp har introducerats i enlighet med Skolverkets nomenklatur och varje undervisande lärare har haft i uppdrag att återkommande diskutera mål och måluppfyllelse samt betygskriterier med eleverna. Skolledningen kan konstatera att det i denna fråga fortfarande finns ett förväntansglapp, inte minst hos våra högpresterande elever, där elevernas efterfrågan av ett "bokstavsbetyg" tidigt under kursen i syfte att tydliggöra och "garantera" ett högt slutbetyg, inte nödvändigtvis rimmar med Skolverkets och våra egna intentioner att ge en formativ feedback, som ska stötta livslångt lärande och över tid hållbar kunskap. Genom brukarundersökningen och kursutvärderingar framgår att ytterligare insatser för att stärka lärarnas möjligheter att ge eleverna rättvisande feedback fortlöpande under läsåret behöver äga rum. Implementeringen av det nya gymnasiet GY'11 ställer fortsatt höga - och högre - krav på formativ feedback i syfte att stärka elevernas lärande och möjlighet att nå kunskapsmålen. Skolledningen avser, som tidigare nämnt, att införa tätare studielägessamtal med ämneslärare för att öka elevernas känsla av tydlig, informativ och framåtsyftande feedback.

14 SID 14 (19) Bedömning och analys Våra elever har överlag högt ställda mål och hög ambition med sin utbildning. Vi behöver arbeta vidare med att tidigt under utbildningens skede göra eleverna medvetna om och bekanta med den nya nomenklatur som GY'11 innebär. Vi behöver i rektorsråd diskutera vidare om Norra Real skall genomföra någon övergripande och inledande utbildning kring självbedömning i början av gymnasietiden för alla elever. Eleverna måste få ytterligare handledning i att översätta och förstå krav och kriterier för högre betygssteg tidigt under sin utbildning. Hur detta genomförs i varje kurs behöver tydligare dokumenteras och följas upp inom ämneslag, programlag och i dialog mellan lärare och skolledning. Våra elever uppnår mycket höga resultat men ställer samtidigt mycket höga krav på sig själva och sina lärares förmåga att stödja dem mot kunskapsmålen. 83% av eleverna svarar positivt i brukarundersökningen i åk 2 på frågan "Mina lärare är kunniga i sina ämnen" och 73% svarar positivt på frågan "Jag får extra hjälp om jag behöver" vilket borgar för goda förutsättningar att förbättra elevernas möjlighet att själva reflektera över sin kunskap, sitt lärande och sin egen utveckling. Ämneslagens arbete med att ta fram ändamålsenliga, välkända och fungerande bedömningsmatriser för varje kurs måste fortsätta och intensifieras till kommande läsår. Detta arbete skall ledas och samordnas av ämnesansvarig. Programlagens arbete med att se över likvärdigheten kring mål- och kravbeskrivningar mellan olika ämnen eller ämnesgrupper behöver intensifieras och dokumenteras. Fortbildning, inte minst i form av att lyfta fram goda och välfungerande exempel från pedagoger i personalgruppen, behöver schemaläggas, inte minst på ämneslagstid, i syfte att garantera likvärdighet och rättsäkerhet vid bedömning och betygssättning. Ständig återkoppling och jämförelse från och med nationella prov skall göras under ledning av ämnesansvariga. Samverkan NÄMNDMÅL: a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Samverkan med Närpolis Norrmalm och Föräldraföreningen vid Norra Real Förväntat resultat En lugn och trygg introduktionsperiod, en lugn och värdig studenthögtid samt en alkohol - och drogfri skolmiljö.

15 SID 15 (19) Arbetssätt Vi för en tät dialog mellan Närpolis, Skolledning, Elevhälsoteam, Föräldraförening och Elevkår inför introduktion och skolavslutning. Förebyggande arbete sker även genom klassbesök av närpolis och i Elevhälsoteamets arbete med handlingsplaner och policies. Uppföljning Utvärdering sker vid slutet av vårterminen varje år i Elevhälsoteamet och dialog med skolans föräldraförening och närpolisen i Vasastan. Resultat Föräldraföreningen vid Norra Real är mycket aktiv och arrangerade med förtjänst studentlunch för avgångselever och mentorer i juni Likaså informerade föräldraföreningen om sin verksamhet vid det inledande föräldramötet i september 2012 för nya elever och föräldrar i åk1. Där erbjöds dessutom föräldrar att åka med en resa genom Norrmalm i Polisens regi, där utsatta miljöer och situationer spelades upp. Under året har Norra Real haft ett bra och nära samarbete med Närpolisen Vasastan, där polismän har informerat våra elever om risker inför studentfirande, studentflak etc. Likaså har närpolisen närvarat vid vårens läroverksfejd liksom vid studentavslutningen i juni 2013, som avlöpte mycket väl och utan någon känd incident. Skolledningen och närpolisen sammanfattade tillsammans en lugn, värdig och mycket minnesvärd studenthögtid. I och inför planeringen av studentavslutning och skolavslutning fördes dessutom diskussioner kring inramning och schema mellan skolledning, elevhälsoteam och företrädare från elevkåren samt inom rektorsråd. Elevhälsoteamet har haft ett löpande samarbete med externa kontakter såsom BUP, ungdomsmottagningar, skolläkaren, psykologer, socialtjänst etc. under läsåret. Rektor för Samhällsvetenskapligt och Humanistiskt program har ingått i en samarbetsgrupp under ledning av BRÅ, för samarbete mellan skola, polis, socialtjänst och Norrmalms stadsdel kring förebyggande arbete mot alkohol och droger. Norra Realarnas förening genomförde traditionsenligt en föreläsning genom alumni för våra elever under våren, för året 2013 en före detta Norra Realare som berättade om sitt långa yrkesliv som narkotikaspanare. NÄMNDMÅL: b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Skapa förutsättningar för vidgat samarbete såväl internt som externt

16 SID 16 (19) Arbetssätt I den nya organisationen genomför vi viss gemensam fortbildning och erfarenhetsutbyte med Ross Tensta Gymnasium. Inom programlagen kartläggs samarbetsbehov och tänkbara utbyten med näringsliv, samhällsinstitutioner, universitet och högskolor. Uppföljning Utvärdering i samband med genomförd fortbildning och erfarenhetsutbyte inom programlagen. Resultat Inom det Samhällsvetenskapliga och Humanistiska programmens högre årskurser har elever erbjudits möjlighet till utbyte och studieresor till Italien, Ryssland, Kina, Indien och målspråksländerna för de högre stegen i moderna språk vid Norra Real. Dessa resor har kopplats till pågående kurser och inneburit både gäst- och värdskap för aktiviteter med koppling till gymnasieutbildning, högskoleutbildning kultur och samhällsinstitutioner. Lärarna vid Samhällsvetenskapligt och Humanistiskt program har dessutom arbetat för att formalisera och dokumentera upparbetade kontakter med Stockholms Universitet och Södertörns Högskola för gästföreläsningar och studiebesök kopplade till våra elevers utbildning vilket även bidragit till att synliggöra och konkret exemplifiera möjligheter till fortsatta studier och yrkesliv. Lärare vid Norra Real har även flitigt använt Transfer och kontakter inom kultur- och samhällsinstitutioner samt näringsliv som en resurs i undervisningen och inspiration för våra elever utöver de lärarledda studiebesök och fältstudier skolans läge och goda rykte ger rika möjligheter till. Lärare och elever vid Norra Real har även aktivt deltagit i Ungdomsparlamentet. 30% av eleverna på Samhällsvetenskapligt och 64 % av eleverna på Humanistiskt program svarade positivt på frågan "I min utbildning får jag kontakt med arbetslivet i form av tex. föreläsare, studiebesök eller praktik", vilket är en tydlig ökning från föregående år. Bedömning och analys Norra Real är en skola och arbetsplats med goda kontakter och förbindelser med myndigheter och organisationer i närområdet. Ett fortsatt gott samarbete med närpolis, socialtjänst och olika grupper kring alkohol- och drogförebyggande arbete ska fortsätta och där så är lämpligt och möjligt, förstärkas. Skolledning och elevhälsoteam fortsätter arbetet med att ständigt uppdatera våra kontakter i närområdet och via utvärderingar, samtal och förslag från elever, föräldrar och personal vara beredda på lämplig samverkan. Inom de Samhällsvetenskapliga och Humanistiska programmen avser vi att upprätthålla våra internationella utbyten samt att fortsätta samarbetet med universitet och högskolor i Stockholmsregionen och när så är möjligt utvidga eller intensifiera detta. Eleverna efterlyser fler internationella kontakter, kontakter med näringsliv, externa föreläsare och studiebesök. Dessa önskemål skall behandlas

17 SID 17 (19) och tas tillvara inom ramen för klassråd, programråd och rektorsråd. En framtida 1:1-satsning förväntas ge nya, virtuella möjligheter att förstärka utvecklingen i denna riktning. Programlagen, vars uppgift bland annat är att ha en sammanhållande funktion kring elevernas helhetsupplevelse, känsla av relevans och progression i sina studier, får även fortsättningsvis ett särskilt ansvar för att externa kontakter upprättas, dokumenteras och vidmakthålls. Då Norra Real under läsåret uppgått i ett större gymnasieområde, med bland annat S:t Eriks gymnasium, Kista gymnasium och SSIS (Stockholm Science and Innovation School) finns goda möjligheter till ökat samarbete, inte minst vad gäller kompetensutveckling inom IT-satsningar, gemensamma föreläsningar och erfarenhetsutbyte kring didaktiska och pedagogiska frågor. Övrig uppföljning Andelen förstahandssökande till Humanistiskt program har varit lägre än de var till det tidigare Samhällsvetenskapliga programmet med inriktning Kultur eller språk. Fördomar kopplade till programmets namn och föreställningar om begränsade utgångar från programmet är förmodligen en viktig faktor i sammanhanget. Verksamheten är dock mycket väletablerad med fortsatta goda resultat för dem som antagits och graden av positiva svar bland Humanisterna i brukarundersökningen är markant högre än hos andra program vid Norra Real. Programlaget kring Humanistiskt program har upprätthållit sin aktiva roll som referensskola för Humanistiskt program under hela implementeringen av Gy 11. Fokus för programlaget kring Humanistiskt program har legat på att stärka programmets identitet genom att skapa en känsla av sammanhang, samhörighet och stolthet över ett avancerat programval vars uppenbara nytta omgivningen inte sällan har svårt att se. Därvid har vi lagt fokus på att synliggöra programmets innehåll både fysiskt och virtuellt. För att skapa kontinuitet och upprätthålla kvaliteten i utbildningen har vi i avvaktan på en vändning i elevkullarnas storlek och allmänhetens föreställningar om programmets relevans valde vi att dra ner intaget ht 2013 till en halvklassvolym av vardera inriktningen. Sammanfattande analys Andelen elever som upplever Norra Real som en attraktiv skola och arbetsplats är påfallande hög och söktrycket har för Samhällsvetenskapligt program ökat markant jämfört med tidigare år. Vår ambition är att alla våra elever skall lyckas med sina studier och nå de mål som de själva sätter upp för sin skolgång vid Norra Real. Norra Real är ett gymnasium som vill ligga i framkant vad gäller lärares ämneskunskaper, engagerande och elevaktiv pedagogik, tekniska hjälpmedel, trygghet och trivsel. Alla lärare som är verksamma vid Norra Real är behöriga och/eller legitimerade. Varje ung människas potential skall tas tillvara genom lyhördhet, ständig dialog och vår vilja att utveckla verksamheten. Vår ambition är

18 SID 18 (19) att eventuellt glapp mellan elevers förväntan på sina studier och sin tid vid Norra Real, och den verklighet som möter eleven, skall minimeras. Genom fortsatta och välutvecklade kontakter med universitet, högskolor, samhällsinstitutioner och näringsliv utvecklar vi ständigt vår verksamhet för att erbjuda en solid, vetenskapligt förankrad och framåtsyftande utbildning. Lärarnas samarbete skall ökas och utvecklas, internt och externt, för att utveckla undervisningen utifrån didaktisk och pedagogisk forskning, beprövad erfarenhet samt systematiska utvärderingar. För att utveckla verksamheten i de avseenden vi inte till fullo lever upp till de förväntningar som finns, behöver ett fortsatt ökat internt samarbete äga rum, dialoger på olika nivåer inom vår organisation planeras och följas upp samt tätare och närmare samtal med våra elever planeras. Arbetet med att implementera och stabilisera det nya gymnasiet GY'11 kommer att fortsätta med oförminskad kraft. Basen för en god utbildning för våra elever är att våra lärare känner trygghet i och engagemang för sin undervisning och praktik. Goda rutiner, kollegialt samarbete och lärande samt en god organisation är förutsättningar och krav för den verksamhet vi bedriver och framgent vill bedriva. Prioriterade åtgärder för utveckling Norra Real 2 är en skolenhet som i sin grund skall vara organiserad som en matrisorganisation med ett nära, engagerat och för verksamheten effektivt ledarskap. För att detta ska prägla hela organisationen läggs fokus dels på programlagsarbete, vars syfte främst är att arbeta mot examensmålen och ta ansvar för hela elevens utbildning, dels på ämneslagsarbete, vars främsta syfte är att utgöra en akademisk grund för goda ämneskunskaper och förbereda eleven för universitetens och högskolornas krav inom olika ämnesdiscipliner. Norra Real skall som skola erbjuda förstklassig utbildning för våra elever, utgöra en trygg och inspirerande arbetsplats för både elever och personal samt skapa bästa tänkbara förutsättningar för att våra elever ska lyckas efter sina studier hos oss. Vi avser därför att Utveckla, tydliggöra och effektivisera verktyg för formativ bedömning och stöd för elevernas lärande och utveckling mot kunskapsmålen Implementera stadens 1:1 satsning (en dator - en elev) under läsåret och ta fram rutiner för att öka måluppfyllelsen i en digital lärmiljö Se över och uppdatera vår fysiska lärmiljö i framförallt klassrum och korridorer, vad avser arbetsplatser, belysning och visuella intryck. Vi avser också att genom samverkan och dialog på olika nivåer inom organisationen Stärka samarbetet mellan olika lärare, både i ämneslag och programlag, i främsta syfte att garantera likvärdighet i bedömning och betygssättning samt undervisningens kvalitet. I detta sammanhang utnyttja förstalärare och lektorer för

19 SID 19 (19) att stärka det kollegiala lärandet och få en samlad bild över kompetensutvecklingsbehovet. Stärka de Samhällsvetenskapliga och Humanistiska programmens identitet i dialog mellan programlag, elever och skolledning. Systematiskt och i dialog se över lärarnas arbetsbelastning och fokusera läraruppdraget mot kärnverksamhet, dvs. undervisning och elevernas lärande. Se över informationsflödet inom organisationen och upprätta en kommunikationsplan i syfte att minska stress hos både personal och elever. Kvalitetsredovisning upprättad av Maria Sellberg, Rektor Bilagor