Mönstrandes drogvanor Ulf Guttormsson

Transkript

1 Mönstrandes drogvanor 2003 Ulf Guttormsson Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 78 Stockholm, 2004

2

3 Innehåll Diagram- och tabellförteckning... 4 Sammanfattning... 9 Inledning Undersökningen och rapporten Praktiska uppgifter om undersökningen Praktiska uppgifter om rapporten Metodfrågor och tillförlitlighet Urval och representativitet Bortfall Mätfel Några metodologiska aspekter på de äldre undersökningarna Sammanfattning av metodavsnittet Resultat Riksresultat Regionala resultat Drogvanor och bakgrundsförhållanden Avslutande kommentarer Referenser Tabeller... 67

4 Diagram- och tabellförteckning Diagram 1. Alkoholvanor bland mönstrande Procent Andelen mönstrande som uppger att de i berusningssyfte brukar dricka angivna drycker, fördelat på olika konsumtionsgrupper Andelen mönstrande som i berusningssyfte brukar dricka sprit, hembränt, starköl, folköl respektive hemgjort vin Andelen mönstrande som erbjudits eller på annat sätt haft möjlighet att pröva narkotika Andelen mönstrande som prövat narkotika någon gång respektive injicerat narkotika Mönstrandes erfarenhet av olika narkotikatyper med avseende på narkotikaerfarenhetens totala omfattning. Procent Tidpunkt för narkotikadebut bland mönstrande Procent Andelen som använt narkotika senaste 12 månaderna respektive senaste 30 dagarna Andelen mönstrande som sniffat någon gång respektive de senaste två åren Andelen mönstrande som intensivkonsumerar alkohol minst en gång i veckan, som prövat narkotika, som har sniffat respektive som röker fördelat på regionkontor Länsvis fördelning av andelen mönstrande som brukar dricka hembränd sprit respektive smuggelsprit i berusningssyfte Länsvis fördelning av andelen mönstrande som röker respektive snusar Mönstrandes drogvanor 2003

5 13. Andelen mönstrande i storstäder respektive övriga riket som uppger att de intensivkonsumerar alkohol minst en gång i veckan, som prövat narkotika, som sniffat någon gång samt som snusar Andelen mönstrande i storstäder samt hela riket som prövat narkotika Tabeller A. Antal mönstrande och medverkande från respektive regionkontor samt bortfallets storlek i procent B. Drogvanor hos mönstrande i hela riket, viktade respektive oviktade data. Procent C. Tobaksvanor bland mönstrande. Totalprocent D. Mönstrandes alkohol-, snus-, sniffnings- och narkotikavanor fördelade på län. Procent E. Erfarenhet av olika medel hos mönstrande med avseende på intensivkonsumtionsvanor. Procent Antal inskrivna, antal besvarade enkäter, differensen däremellan (synonymt med bortfall sedan 1996) samt andelen överåriga. 1970/ Röker du? Procentuell fördelning bland mönstrande Snusar du? Procentuell fördelning bland mönstrande Hur ofta dricker du alkohol? Procentuell fördelning bland mönstrande Hur många glas, d v s ölglas, vinglas, drinkglas eller snapsglas konsumerar du på en typisk dag då du dricker alkohol? (räkna flaskor/burkar med starköl/folköl som ett ölglas)? Procentuell fördelning bland mönstrande Mönstrandes drogvanor

6 6. Hur ofta dricker du alkohol så att du känner dig berusad? Procentuell fördelning bland mönstrande. 1972/ Hur ofta dricker du sex sådana glas eller mer vid ett och samma tillfälle? Procentuell fördelning bland mönstrande Alkoholkonsumtionsgrupper Brukar du i berusningssyfte dricka någon eller några av följande drycker? Procentuell fördelning bland mönstrande Andelen mönstrande som erbjudits eller på annat sätt haft möjlighet att pröva narkotika Har du någon gång blivit erbjuden eller på annat sätt haft möjlighet att pröva något eller några av nedanstående medel? Procentuell fördelning bland mönstrande Personer vilka de mönstrande erbjudits narkotika av. Procentuell fördelning bland dem som erbjudits narkotika Andelen mönstrande som prövat narkotika. 1970/ Har du använt något eller några av följande narkotika utan läkares ordination? Procentuell fördelning bland mönstrande Har du någon gång tagit narkotika med spruta (injektion)? Procentuell fördelning bland mönstrande. 1970/ Personer vilka de narkotikaerfarna erbjudits narkotika av. Procentuell fördelning bland mönstrande som prövat narkotika Andelen narkotikaerfarna mönstrande som enbart använt cannabis, enbart använt annan narkotika än cannabis respektive använt både cannabis och annan narkotika Erfarenhet av olika narkotikatyper bland mönstrande som använt narkotika. Procent Tidsperiod när narkotikadebuten begicks. Procentuell fördelning bland mönstrande som prövat narkotika Mönstrandes drogvanor 2003

7 20. Vilken typ av narkotika använde du första gången? Procentuell fördelning bland mönstrande som prövat narkotika När använde du narkotika senaste gången? Procentuell fördelning bland mönstrande som prövat narkotika Har du använt narkotika under de senaste 30 dagarna? Procentuell fördelning bland mönstrande. 1970/ Andelen narkotikaerfarna mönstrande som använder respektive inte använder narkotika längre Vilken typ av narkotika använder du oftast numera? Procentuell fördelning bland mönstrande som fortfarande använder narkotika Har du någon gång sniffat lim, butangas, bensin eller liknande? Procentuell fördelning bland mönstrande. 1970/ Har du sniffat lösningsmedel, lim, butangas, bensin eller liknande de senaste två åren? Procentuell fördelning bland mönstrande Har du någon gång använt anabola steroider (t ex ryssfemma ) som inte skrivits ut av läkare? Procentuell fördelning bland mönstrande Andelen mönstrande som röker samt snusar fördelat på regionkontor respektive hela riket Andelen mönstrande som inte dricker alkohol, som intensivkonsumerar minst en gång i veckan, andelen storkonsumenter samt andelen som brukar dricka sprit, hembränt, starköl eller folköl i berusningssyfte fördelat på regionkontor respektive hela riket Andelen mönstrande som erbjudits narkotika, prövat narkotika samt använt narkotika senaste månaden fördelat på regionkontor respektive hela riket Andelen mönstrande som sniffat någon gång fördelat på regionkontor respektive hela riket Andelen mönstrande som prövat anabola steroider fördelat på regionkontor respektive hela riket Mönstrandes drogvanor

8 33. Alkoholvanor bland mönstrande fördelat på län. Procent Brukar du i berusningssyfte dricka någon eller några av följande drycker? Procentuell fördelning bland mönstrande i olika län Andelen mönstrande som erbjudits narkotika, prövat narkotika, använt narkotika 20 gånger, använt senaste månaden respektive använt ecstasy fördelat på län Andelen mönstrande som röker, snusar, sniffat samt prövat anabola steroider (AAS) fördelat på län Var har du i huvudsak varit bosatt under din uppväxttid? Alkohol-, narkotika-, dopnings-, sniffnings- och tobaksvanor bland mönstrande med avseende på uppväxtort. Procent Alkohol-, narkotika-, dopnings-, sniffnings- och tobaksvanor bland mönstrande fördelade på storstäder respektive övriga riket Vilken högsta skolutbildning har dina föräldrar? Alkohol-, narkotika-, dopnings-, sniffnings- och tobaksvanor bland mönstrande med avseende på föräldrarnas utbildningsnivå. Procent Vilken är din nuvarande huvudsakliga sysselsättning? Alkohol-, narkotika-, dopnings-, sniffnings- och tobaksvanor bland 18-åriga mönstrande med avseende på nuvarande huvudsakliga sysselsättning. Procent Är du eller någon av dina föräldrar födda utomlands? Alkohol-, narkotika-, dopnings-, sniffnings- och tobaksvanor bland 18-åriga mönstrande med avseende på härkomst. Procent Mönstrandes drogvanor 2003

9 Sammanfattning Rikstäckande studier av mönstrandes drogvanor har genomförts sedan 1970 och hittills har närmare personer deltagit. Handikappade, kroniskt sjuka och invandrare utan svenskt medborgarskap deltar inte i mönstringen till svensk värnplikt. I samband med de teoretiska proven vid mönstringen besvaras ett kortfattat frågeformulär om drogvanor. Detta sker anonymt och efter avslutat ifyllande lägger respondenten själv sin blankett i en uppsamlingslåda. Alla frågeundersökningar är behäftade med olika problem som kan ge upphov till felaktiga resultat. Dessa diskuteras i metodavsnittet och där konstateras att tidsserierna ger en tämligen obruten bild av drogvanornas utveckling trots att undersökningarna genomgått flera olika förändringar samt att bortfallet varit betydande under vissa perioder. Enskilda siffror från enstaka år har dock ett begränsat värde. Undersökningarnas styrka är att belysa utvecklingen över tid. Av de män som infann sig till mönstring 2003 besvarade 87% enkäten. Det innebär att bortfallet, alltsedan år 2000, är något högre än under andra hälften av 1990-talet. Relaterat till den aktuella populationen män med svenskt medborgarskap utgjorde antalet besvarade enkäter sammantaget 76%. Detta är också lägre jämfört med senare delen av 1990-talet, då i genomsnitt 89% av en mönstringsaktuell generation fyllde i enkäten. Minskningen beror inte bara på att bortfallet ökat utan främst på att allt fler inte behöver infinna sig till mönstringen eftersom de intygsbefrias med läkarintyg via korrespondens. Den minskade representativiteten som detta lett till behandlas utförligt i metodavsnittet och i de avslutande kommentarerna. Slutsatsen är att försämringen inte påverkat jämförbarheten av resultaten i någon avgörande grad och att de redovisade trenderna speglar verkliga förhållanden. År 2000 infördes frågor om rökning och snusning. Då svarade 42% att de rökte eller snusade men därefter ligger andelen på 44%. År 2003 är det 25% som röker, varav knappt hälften dagligen. Samma år snusar 33%, varav över två tredjedelar gör det varje dag. Sedan 2000 har rökningen minskat medan snusningen ökat. Grupperna överlappar delvis varandra då 15% både röker och snusar Till följd av att alkoholfrågedelen utökades år 2000 blev dessvärre jämförbarheten över tid för berusningsfrågan lidande. Fram till 1977 låg andelen som berusade sig någon gång i veckan omkring 20%. Värdet mins- Mönstrandes drogvanor

10 kade under andra hälften av 1980-talet, för att åter öka under 1990-talet (till 19% 1999). Efter frågebytet låg siffran på en ny nivå (14%) medan 2003 års värde är något lägre (12%). Berusningsvanornas utveckling kan sammanfattas med att de minskade i omfattning under 1980-talet, ökade under 1990-talet och nådde en platå i början på 2000-talet, men med ett lägre värde Andelen som aldrig berusar sig uppvisar en omvänd utveckling. År 2003 svarar 16% att de aldrig berusar sig varav 11% inte dricker överhuvudtaget. Andelen som dricker starköl i berusningssyfte ökade från cirka 50% 1981 till 76% Därefter har en nedgång skett och 2003 anger 67% detta. Den näst vanligaste berusningsdrycken är sprit, vilket omkring 50% angett alltsedan Andelen som konsumerar hembränd sprit i berusningssyfte ökade från 9 till 31% mellan 1988 och 1998 men har därefter successivt minskat till 15% år Folkölet nådde en topp 1998 (46%) efter en ökning från ca 20% i början av 1980-talet, men 2003 anger endast 28% det som en vanlig berusningsdryck. Bara för två alkoholsorter kan ökningar noteras de senaste åren och det gäller cider respektive alkoläsk. Narkotikaerfarenheten har genomgått likartade förändringar som det mest frekventa berusningsdrickandet. Under 1970-talet var andelen som någon gång prövat narkotika relativt stor (16 18%) och nådde en topp 1980 med 19%. Därefter sjönk narkotikaerfarenheten kontinuerligt och nådde en lägsta nivå 1988 (6%). Mellan har andelen som prövat narkotika ökat, från 6 till 18%, men 2003 har den emellertid minskat till 16%. Samma år svarar 44% att de erbjudits eller på annat sätt haft möjlighet att pröva narkotika. Den vanligaste narkotikasorten är cannabis. År 2003 svarar 15% att de provat detta. Därefter kommer ecstasy, amfetamin respektive icke läkarförskrivna sömnmedel och lugnande medel (ca 3% vardera). Drygt hälften av alla som använt narkotika har enbart rökt cannabis och närmare hälften av dessa hade i sin tur endast gjort det vid något enstaka tillfälle. Andelen regelbundna narkotikaanvändare (använt senaste 30 dagarna) ökade mellan 1992 och 1999, från 1 till 3%, men har därefter sjunkit något (2,5% 2003). Värdena var högre under 1970-talet (3 5%), i synnerhet under första hälften av decenniet. Sedan 1996 har ca 11% angett att de använt narkotika under den senaste 12-månadersperioden. Andelen som injicerat narkotika minskade från 1,5% under första hälften av 1970-talet till 1% under senare delen. Under 1980-talets första hälft sjönk siffran ytterligare, till 0,3%, ett värde som varit oförändrat sedan dess. 10 Mönstrandes drogvanor 2003

11 Under 1970-talets första hälft var det relativt många som hade sniffat. Toppnoteringen gjordes 1974 med 24%. År 1980 hade andelen sjunkit till 10%. Frågan återinfördes 1998 och sedan 2000 svarar ca 6% att de sniffat. Alltsedan 1994, då frågan ställdes för första gången, har 1% svarat att de någon gång prövat anabola steroider, och hälften har endast gjort det vid något enstaka tillfälle. Tydliga regionala skillnader förekommer, vilket märks till exempel på att mönstrande från storstadslänen ofta redovisar mer omfattande drogvanor, i synnerhet vad gäller narkotikaerfarenheter. Mönstrande från norra Sverige redovisar normalt mindre omfattande drogvanor. Undantag finns naturligtvis. Så är till exempel sniffning vanligare norr om Dalälven än söderöver. Detsamma gäller snusning. Skillnaderna i drogmönstren mellan länen är normalt tämligen bestående från ett år till ett annat. Detta gäller även vid jämförelser av medelvärdena från 2002 och En indelning i stora, mellanstora och små städer samt landsbygd visar att i synnerhet narkotika- och rökvanorna är mer utbredda i större städer och minskar med avtagande folktäthet. För alkoholvanorna, liksom för erfarenhet av sniffningsmedel, är skillnaderna små eller obefintliga, samtidigt som användningen av snus är mest omfattande i landsbygdsområdena. En jämförelse mellan de tre största städerna och övriga riket visar på ännu större regionala skillnader. Exempelvis har bortåt en fjärdedel av de mönstrande från Stockholm, Göteborg och Malmö prövat narkotika medan motsvarande siffra för övriga riket är 15%. Under och talen var narkotikaerfarenheten högst i Storstockholm. Under 1990-talet uppmättes emellertid de högsta nivåerna oftast i Malmö, men 2003 ligger de tre städerna på samma nivå. Alkoholkonsumtionen uppvisar tydliga samband med övriga drogvanor. De som intensivkonsumerar någon gång i veckan eller oftare redovisar större erfarenheter av narkotika, anabola steroider och sniffningsmedel jämfört med övriga. Även rök- och snusvanorna är betydligt mer omfattande hos dem som ofta intensivkonsumerar alkohol. Utöver frågor om boendelän och uppväxtortens storlek ställs även frågor om sysselsättning och föräldrarnas utbildning. Uppenbara samband mellan drogvanor och sysselsättning framkommer. Drogvanorna var betydligt mer omfattande bland dem som varken studerade eller arbetade vid mönstringstillfället, jämfört med dem som studerade. De som arbetade intog en mellanställning. Mönstrandes drogvanor

12 Erfarenhet av anabola steroider och sniffning var 2 3 gånger så vanligt bland mönstrande vars föräldrar enbart hade grundskoleutbildning eller där utbildningsnivån var obekant, jämfört med dem med universitetsutbildade föräldrar. Även rök- och snusvanorna var mer omfattande bland mönstrande vars föräldrar hade lägre utbildningsnivå, liksom narkotikaerfarenheterna var mer avancerade. Sammantaget kan det konstateras att alkohol- och narkotikavanorna tydligt ökade i omfattning under 1990-talet. Under 2000-talets tre första år bromsas emellertid ökningen och 2003 innebär möjligen starten på en neråtgående trend eftersom värdena för alkohol- och narkotikavanorna är lägre än föregående år. Erfarenheten av anabola steroider och sniffning är däremot oförändrade hittills under 2000-talet samtidigt som snusningen å andra sidan ökat något. 12 Mönstrandes drogvanor 2003

13 Inledning Ungdomars erfarenheter av olika beroendeframkallande medel ägnas ofta stort intresse, såväl i Sverige som utomlands. I många länder genomförs därför undersökningar om ungdomars drogvanor. I ett internationellt perspektiv är den svenska mönstringsundersökningen emellertid unik, dels för att den genomförts under en mycket lång tidsperiod och dels på grund av det stora antalet medverkande. Narkotika kom att uppfattas som ett allvarligt samhällsproblem i Sverige under andra hälften av 1960-talet och från militärt håll uppstod då intresse att undersöka drogvanorna bland de mönstrande. Redan 1967 började Militärpsykologiska institutet (MPI) genomföra studier, vilka dock var begränsade till vissa geografiska områden. Sedan 1970 har undersökningarna omfattat samtliga mönstrande och med 2003 års studie inräknad har sammanlagt närmare personer deltagit. Data från mönstringsundersökningen har bland annat legat till grund för två doktorsavhandlingar (Benson 1984 och Andréasson 1990). Dessa bygger på undersökningen från 1969/70, vilken skiljer sig från övriga genom att enkäten inte var anonym detta år. Sedan 1992 redovisas undersökningarna årligen i rapportform av CAN. Tidigare presenterades endast ett mindre antal uppgifter i summarisk form, bland annat i CANs årliga rapport om drogutvecklingen i Sverige. På grund av den tidigare bristfälliga avrapporteringen presenterades äldre uppgifter av metodologisk karaktär i Mönstrandes drogvanor En sammanfattning av detta avsnitt, som även innehåller summeringar av två metodrelaterade appendix ur rapporten med resultaten från år 2000, har inkluderats i föreliggande redovisning. Från CANs sida vill vi rikta ett stort tack till Pliktverket i Karlstad, som varit till stor hjälp vid genomförandet av undersökningen, och inte minst till de enskilda regionkontoren, vars insatser är en förutsättning för studiens existens. Mönstrandes drogvanor

14 Undersökningen och rapporten Praktiska uppgifter om undersökningen Drogvaneundersökningarna genomförs vid det tillfälle de mönstrande infinner sig till antagningsprövning vid respektive regionkontor. Deltagandet i undersökningen är frivilligt och ifyllandet av enkäten sker i samband med den teoretiska delen av mönstringsförfarandet. Undersökningen genomförs anonymt med självadministrerade gruppenkäter under former som påminner om en skrivning. Ifyllningsinstruktioner fås via den dator antagningstesterna görs på, men framgår även av själva pappersformuläret. Efter avslutat ifyllande, som beräknas ta max fem minuter, lägger respondenterna själva sina enkäter i en sluten uppsamlingslåda. Mönstringen genomförs vid fem olika regionkontor placerade i Kristianstad, Göteborg, Stockholm, Karlstad och Östersund. Dessa har fasta upptagningsområden som i princip utgörs av de angränsande länen. Vissa förändringar i upptagningsområdena inleddes 1999, vilket bidrog till att ett nytt viktningsförfarande infördes från och med Aktuella för mönstring är män med svenskt medborgarskap som fyller 18 under innevarande år. Dock förekommer det att ett antal personer, exempelvis på grund av platsbrist till följd av stora årskullar eller av personliga skäl, är förhindrade att mönstra vid det avsedda tillfället. Dessa återkommer påföljande år och en mindre grupp av äldre eftersläntrare ingår således normalt i varje kull mönstrande. Betydelsen av detta diskuteras i metodavsnittet. Där berörs även viktningsproceduren, bortfalls- och representativitetsproblem tämligen utförligt. Sedan 1995 mönstrar ett mindre antal kvinnor för frivillig totalförsvarsplikt. Dessa har ökat något i antal under senare år och från år 2000 har kvinnorna exkluderats ur resultatredovisningen. Praktiska uppgifter om rapporten Efter genomgången av metodfrågorna följer resultatredovisningen. Inledningsvis återges riksresultaten, vilka också jämförs med tidigare års studier. Därefter redovisas resultaten fördelade på regionkontor, län och storstadsområden. Som avslutning på resultatavsnittet redovisas bakgrunds- 14 Mönstrandes drogvanor 2003

15 variablernas betydelse för drogvanorna. Rapporten avrundas med några avslutande kommentarer och sammanfattningen återfinns i början. Diagrammen samt de bokstavsnumrerade tabellerna redovisas i den löpande texten, medan övriga tabeller återfinns i tabellbilagan. Av tabell 1 framgår antalet besvarade enkäter. Om subgrupper bearbetats framgår bastalen av de aktuella tabellerna. Sedan 1992 redovisas viktade siffror om inte annat anges. För vissa frågor gäller att internbortfallet minskat kraftigt när frågeformuläret getts en tydligare formgivning. Jämförelser med tidigare år haltar därmed, eftersom resultatens utseende påverkats av internbortfallets storlek. För att komma tillrätta med detta särredovisas svarsbortfallet och svarsfrekvenserna i de fall det behövs. Detta anges i de tabeller där det förekommer. På grund av diverse tekniska problem gäller att inga data kan presenteras för perioden I vissa tabeller förekommer att enstaka uppgifter saknas för ytterligare några år. Svarsfrekvenserna anges avrundande till tiondels procent. Följande beteckningar kan förekomma i tabellerna:. Uppgift finns ej, frågan inte ställd detta år. Ingen frekvens, d v s ingen har angett detta alternativ... Uppgift saknas eller för osäker för att återge. 0,0 Procenttal avrundat till 0,0. Någon/några har angett detta alternativ men de är färre än 0,05 procent i sin grupp. Mönstrandes drogvanor

16 Metodfrågor och tillförlitlighet Denna studie bygger på självinstruerande frågeformulär som besvarats enskilt och anonymt i övervakade grupper. Att tolka svaren i frågeundersökningar är ofta svårt och behäftat med olika metodproblem. Tre vanliga problem i frågeundersökningar rör urval, mätfel och bortfall. Dessa felkällor diskuteras nedan. I avsnittet om urval och representativitet behandlas bland annat förekomsten av kvinnliga respektive äldre mönstrande och i avsnittet om bortfallet berörs också viktningsförfarandet. En kortfattad summering av tidigare viktiga metodologiska förändringar är också inkluderad och denna bygger främst på en tämligen omfattande genomgång som gjordes i Mönstrandes drogvanor Metodavsnittet avslutas med en övergripande sammanfattning. Urval och representativitet Om man vill uttala sig om vanorna i en population kan man antingen undersöka samtliga individer (totalundersökning) eller göra ett urval (stickprovsundersökning). Ett urvalsfel innebär att det dragna urvalet inte på ett korrekt sätt representerar undersökningspopulationen. Eftersom mönstringsundersökningarna är totalundersökningar av samtliga mönstrande föreligger inte några egentliga urvalsfel. Samtidigt är inte undersökningen representativ för alla artonåriga män i Sverige. Ett av undantagen utgörs av invandrare utan svenskt medborgarskap, vilka inte kallas till mönstring. Denna grupp bestod av personer 2003, vilket motsvarar 4% av samtliga i Sverige mantalsskrivna 18-åriga män. Ytterligare en grupp som inte infinner sig till mönstring utgörs av dem som skickat intyg från läkare eller psykolog om bestående men, handikapp eller ur militärt hänseende allvarliga sjukdomar och fått dessa godkända per korrespondens. Tidigare rörde det sig så gott som uteslutande om personer med gravare handikapp eller utvecklingsstörningar och antalet uppgick årligen till runt I en uttalad ambition att inte i onödan på plats mönstra personer utan förutsättningar att fullgöra värnplikt uppmanas numera även de som har lättare besvär inkomma med intyg om detta. Många gånger godkänns dessa enbart via korrespondens. Denna strategi har lett till att antalet intygsbe- 16 Mönstrandes drogvanor 2003

17 friade successivt ökat under 2000-talet och de uppgick till ca år 2003, vilket motsvarar 14% av den aktuella årskullen. Skillnaden mot förr är således att personer med lättare fysiska besvär numera inte mönstras på plats, och därmed inte deltar i drogvaneenkäten. Exempel på vanliga sådana diagnoser är diabetes, astma, vissa allergier och epilepsi, men även syn- och hörselnedsättningar liksom led-, muskel-, hjärt- och ryggproblem förekommer. Vidare sker intygsbefrielse även på grund av extrem under- och övervikt och blodsjukdomar. Utöver rent fysiska åkommor tillkommer också befrielse på grund av psykiska och sociala besvär, bokstavsdiagnoser och liknande. Fallen som handlar om social problematik utgör endast några enstaka procent i sammanhanget. Beträffande de personer med gravare handikapp och utvecklingsstörningar som under alla år intygsbefriats torde drogvanorna hos dessa var mer återhållna jämfört med övriga mönstrande. För 2000-talets tillskott av intygsbefriade menar chefsläkaren på Pliktverket, som ansvarar för intygsbefriandet, att dessa sannolikt inte skiljer sig från övriga unga män i någon avgörande grad med avseende på drogvanor. De som skall infinna sig till mönstring och därmed besvara drogvaneenkäten består således enbart av svenska medborgare utan medicinska besvär. År 2003 utgjorde antalet mönstrade 87% av alla i Sverige mantalsskrivna artonåringar och denna andel är alltså lägre jämfört med talet eftersom allt fler intygsbefriats av medicinska skäl. Ytterligare två omständigheter som komplicerar representativitetsfrågan, frånsett bortfallet, är att kvinnor respektive personer äldre än 18 år mönstrar. Äldre mönstrande Drogvanorna förändras med en persons ålder. Mellan 16 och 22 års ålder sker exempelvis en ökning av såväl alkohol- som narkotikakonsumtionen (Guttormsson et al 2004). En över tiden varierande andel mönstrande är enligt Pliktverket överåriga, det vill säga infinner sig efter det kalenderår de fyller 18 (vilket alltså inte behöver innebära att de hunnit fylla 19 år). Främst beror detta på begränsad kapacitet i inskrivningsförfarandet, men det kan också vara orsakat av att vissa uteblir till följd av institutionsvistelse, vägran, sjukdom etc. Av tabell 1 framgår att andelen överåriga legat runt 25% sedan 1998, jämfört med tidigare genomsnittliga 21%. Den absoluta majoriteten av de överåriga har inte hunnit fylla 20 år. Mönstrandes drogvanor

18 Av dem som besvarade enkäten 2003 uppgav 7% att de var 19 år och 1% att de var år. Även om 25% var överåriga enligt Pliktverkets definition, det vill säga mönstrade efter det kalenderår de fyller 18, så var således endast 8% av dem som besvarade enkäten 19 år eller äldre. Betydelsen av att en varierande andel är överåriga behandlades tämligen utförligt i Mönstrandes drogvanor 1996 och det konstaterades att detta inte påverkar trenderna i någon avgörande grad. Kvinnor Det har under en lång tid förekommit att kvinnor mönstrat för stamanställning som befäl. I många år ingick också kvinnorna i redovisningarna, eftersom deras andel var så liten att den knappast kunde påverka resultaten. Under 1990-talets första hälft utgjorde antalet mönstrande kvinnor i genomsnitt runt 250 per år, eller ca 0,5%. (Uppgifter längre tillbaks i tiden saknas). År 1995 gavs kvinnor också möjlighet att mönstra för värnplikt, vilket ledde till att deras andel ökade till ca 1%. År 2002 ökade dock kvinnornas andel till 2% och samma siffra gäller även Ökningen ledde till beslutet att exkludera kvinnor ur resultatredovisningen, vilket är möjligt eftersom en fråga om kön introducerades I rapporten gällande 2002 kontrollerades vilken effekt denna rensning hade på resultaten från Det befanns att effekterna var små eller obefintliga, utom för mera utpräglat manliga vanor som öl- och snuskonsumtion där nivåerna ökade med ca 0,5 procentenheter. Att andelen kvinnor ökat, och kan tänkas öka ytterligare till följd av Pliktverkets kampanjer, ledde till beslutet att exkludera kvinnorna från resultatredovisningen och detta gäller från och med år Att de ingått tidigare har ingen egentlig betydelse då de varit så få till antalet. Bortfall Ett vanligt problem i de flesta frågeundersökningar utgörs av bortfallet, vilket kan vara systematiskt eller slumpmässigt. Är det systematiskt föreligger en risk att den studerade gruppen inte speglar de egenskaper man egentligen avsåg att undersöka. Bland annat från undersökningar av skolungdomar är det känt att bortfallet ofta uppvisar mera avvikande drogvanor än de som deltagit i studierna (se t ex Andersson et al 2000 samt Danermark och Vintheimer 1984). Två olika typer av bortfall förekommer i enkätundersökningar. Den ena utgörs av så kallat externt bortfall. Med detta avses personer som skulle 18 Mönstrandes drogvanor 2003

19 ha deltagit i undersökningen men av någon anledning inte gjort detta. Bortfallstyp nummer två utgörs av internt bortfall och med det menas frågor som lämnats obesvarade av deltagande respondenter. Externt bortfall Under och 1980-talen gjordes inga beräkningar av bortfallets omfattning. Dessvärre går inte detta att beräkna i efterhand eftersom statistiken över antalet inskrivna till och med 1995 även inkluderade sådana som inte infunnit sig vid något regionkontor utan av medicinska skäl intygsbefriats via korrespondens. Av tabell 1 framgår differensen mellan antalet inskrivna mönstrande och antalet besvarade enkäter. Tabellen speglar således inte det egentliga bortfallet förrän 1996 och framåt, de tidigare siffrorna indikerar bara ett bortfallsmaximum. Enligt tabell 1 uppgick bortfallet till 13% Detta är högre än perioden , då det låg runt 8%, men i linje med genomsnittet för Anledningen till den högre nivån under 2000-talet är att Pliktverket effektiviserat mönstringen. Tidigare utförde alla mönstrande samma moment gruppvis. De inledde med de teoretiska proven, då bland annat drogvaneenkäten besvaras, för att därefter fortsätta med fysiska tester samt psykolog- och läkarbesök. För att effektivisera processen har man i skiftande utsträckning på de olika mönstringskontoren låtit dela in de mönstrande i grupper som börjar med olika moment. På så vis kan mönstringen i flera fall avslutas under en och samma dag, men kan dessutom komma att avbrytas innan alla moment är genomförda. Detta sker antingen på den enskildes eller på provledningens initiativ, och inträffar oftare nu än tidigare. De som ej fullföljer, och inledde med andra tester än de teoretiska, bereds därmed inte tillfälle att delta i enkäten. Säkra data om antalet avbrutna mönstringar saknas, liksom anledningarna till detta. Enligt uppgifter från Pliktverket torde de psykologiska skälen överväga framför de fysiska, och ofta ske på den mönstrandes eget initiativ. Oplanerat avbruten mönstring är dock relativt ovanlig. Desto vanligare är att mönstrande som i förväg inkommit med intyg om medicinska besvär ändå kallas för bedömning. De får då inleda med att träffa läkare eller psykolog. Om läkar- eller psykologbesöket resulterar i att besvären godkänns avslutas mönstringen utan att enkäten fylls i. Liksom tidigare år förekommer naturligtvis också att vissa inte besvarar enkäten på grund av tidsbrist, enkätbrist, vägran med mera. Omkring hälften av bortfallet uppges bero på sådana (traditionella) orsaker, medan andra hälften beror på de effektiviseringar som beskrivits ovan. Mönstrandes drogvanor

20 Tabell A. Antal mönstrande och medverkande från respektive regionkontor samt bortfallets storlek i procent Region- Antal Antal Bortfall kontor mönstrande enkäter (%) Kristianstad Göteborg Stockholm Karlstad Östersund Totalt Det finns dessvärre inget enkelt sätt att säkert avgöra om, och i så fall i vilken riktning och omfattning, det ökade effektiviseringsbortfallet påverkar resultaten. Att färre deltar är självfallet negativt för undersökningen och påkallar en ännu större vaksamhet vid tolkningen av resultaten. Förvisso utgörs bortfallstillskottet huvudsakligen av personer med lättare sjukdomar och åkommor, och utgör därmed en selekterad grupp. Det kan återigen påpekas att Pliktverket ur droganvändningsperspektiv inte bedömer de medicinskt befriade vara särskilt avvikande jämfört med dem som genomför mönstringen. Geografisk snedvridning och viktning Som framgår av tabell A skiljde sig bortfallet mellan olika regionkontor. Det var störst i Stockholm och minst i Göteborg. Kontor med högre bortfall har i regel drivit de effektiviseringar som beskrivits ovan längst. Det är känt att mönstrande från olika regioner uppvisar något olika drogvanemönster. Exempelvis är narkotikaerfarenheten traditionellt högre vid storstadskontoren medan konsumtion av hembränt är mindre vanligt vid dessa kontor. För att kompensera geografiska snedfördelningar har data därför sedan 1992 rutinmässigt viktats. Tidigare skedde viktningen så att respondenterna från respektive bortfallsdrabbat kontor räknades upp för att motsvara den andel svar kontoret borde ha bidragit med. År 2000 gjordes vissa förändringar av kontorens upptagningsområden och från och med detta år viktas istället bortfallet efter län. Länsvikten erbjuder också ett mer förfinat sätt att kompensera geografiska snedvridningar eftersom det finns tjugoen län men bara fem Regionkontor. Det nya viktningsförfarandet beskrevs utförligt i 2000 års rapport och det konstaterades att resultatskillnaderna mellan det gamla och nya viktningsförfarandet var marginella och i sammanhanget betydelselösa. I de fall 20 Mönstrandes drogvanor 2003

21 den mönstrande missat att fylla i länstillhörighet (326 stycken 2003) viktas de istället efter kontorstillhörighet. Av tabell B framgår att skillnaden mellan oviktade och viktade data 2003 är mycket liten för de jämförda variablerna (max 0,2 procentenheter). När man viktar ett material är det viktigt att insamlade data inte är behäftade med några systematiska avvikelser, så att dessa förstärks vid viktningen. Som tidigare nämnts finns det inga uppgifter som uppenbart tyder på att så skulle vara fallet här. Bortfallet var dessutom geografiskt väl fördelat varför viktningsproceduren knappast hade någon effekt alls. Internt bortfall Den andra bortfallstypen som diskuteras här, internt bortfall, orsakas av respondenter som medvetet eller omedvetet lämnat en eller flera frågor obesvarade. Även om detta minskat under senare år, som en följd av att enkätens formgivning successivt förbättrats, är det bitvis fortfarande högt. Tabell B. Drogvanor hos mönstrande i hela riket, viktade respektive oviktade data. Procent Oviktade Viktade a) Skillnad i procentenh. Alkohol Dricker inte alkohol 10,9 10,9 0,0 Intensivkons b) 1 gång/vecka 8,1 8,0-0,1 Berusar sig med: Sprit 50,0 49,8-0,2 Hembränt 15,2 15,2 0,0 Starköl 67,5 67,3-0,2 Folköl 27,9 27,9 0,0 Narkotika Erbjudits 43,7 43,6-0,1 Prövat 16,2 16,2 0,0 Använt senaste månaden 2,6 2,6 0,0 Sniffat någon gång 5,6 5,6 0,0 Prövat anabola steroider 0,9 0,9 0,0 Röker 25,3 25,1-0,2 Snusar 34,0 33,8-0,2 a) 326 personer hade inte angivit boendelän och viktades istället efter kontorstillhörighet. b) Intensivkonsumtion = konsumtion av minst 6 (definierade) glas alkohol vid ett och samma tillfälle. Mönstrandes drogvanor

22 Internbortfallet minskade generellt med det nya formuläret som infördes år I några fall ökade det dock; i två av fallen relativt mycket och uppenbart på grund av en mindre lyckad formgivning. I 2001 års enkät justerades detta och internbortfallet sjönk då till en mera acceptabel nivå. Andelen ej svar framgår av varje tabell. I vissa tabeller tillämpas emellertid en annorlunda redovisningsform till följd av ett över tid varierande internbortfall. Detta förfarande beskrivs mera konkret i resultatdelen, när redovisningsformen tillämpas första gången. Mätfel Frågeundersökningar är ofta behäftade med mätfel, det vill säga att respondenternas svar inte på ett riktigt sätt avspeglar verkliga förhållanden. Att svaren inte är korrekta kan bero på flera saker. Ett skäl kan vara glömska. Ytterligare en orsak är att frågorna kan missförstås, exempelvis på grund av oklara formuleringar eller för att olika ord och uttryck tolkas subjektivt. Ett exempel på detta återfinns i tabell 3 där ändringen från lättvin till vanligt vin gav stora förändringar i svarsmönstret (vilket också påverkade nivån för starkvin i viss mån). Utöver frågeformuleringar kan själva formulärdesignen ha betydelse för svarens jämförbarhet över tid. Detta framgick exempelvis vid senaste formulärbytet år Vidare är det inte säkert att alla vill uppge korrekta svar om känsliga förhållanden, till vilka bland annat drogvanor hör. Ju mindre accepterad en handling är desto större underrapportering kan förväntas. Flera vuxenstudier visar att respondenterna, medvetet eller omedvetet, ofta tenderar att underrapportera till exempel sin alkoholkonsumtion. Även överrapportering kan förekomma, exempelvis på grund av leklust eller stämningar som uppmuntrar till överdrifter och detta torde främst gälla gruppenkäter bland ungdomar. Under- och överrapporteringseffekterna kan öka om respondenterna tillåts kommunicera eller om de kan se varandras svar. I mönstringsstudierna är sådana möjligheter eliminerade så långt det är möjligt eftersom enkäten genomförs enskilt under tystnad i en provledarövervakad testsal. Härtill kommer att grupperna oftast utgörs av personer som inte känner varandra, vilket torde minska incitamentet för att oseriösa stämningar uppstår. Trots nämnda omständigheter får man ändå utgå ifrån att ett antal mönstrande av olika skäl ändå uppger oriktiga svar. En av de viktigaste omständigheterna för viljan att svara sanningsenligt utgör anonymitetsaspekten. Om respondenterna känner sig övertygade om att de svarar under fullständig anonymitet torde skälen för att uppge 22 Mönstrandes drogvanor 2003

23 osanna förhållanden minimeras. De mönstrande lägger själva de ifyllda enkäterna i en uppsamlingslåda, vilket rimligen bör upplevas som en god garanti för att den utlovade anonymiteten inte kan brytas. I ett försök att belysa rapporteringsbenägenheten jämförde Benson (1984) registeruppgifter om missbruk med de registrerades egna uppgifter i den ickeanonyma enkäten från 1969/70. Det framkom att av dem som i Göteborg hade myndighetsanteckningar om missbruk (narkotika- och/eller lösningsmedelsmissbruk) uppgav 89% narkotikaerfarenhet i enkäten. För kända missbrukare var således rapporteringsbenägenheten förhållandevis god. Sannolikt är det mindre kontroversiellt för personer med ett registrerat missbruk att uppge detta, samtidigt som det inte förefaller orimligt att överensstämmelsen blivit ännu större i en anonym enkät. Det är svårare att säga något om rapporteringsbenägenheten för tillfälligt/experimentellt bruk. Rikssiffran för narkotikaerfarenhet i den ickeanonyma studien från 1969/70 var 11%. Påföljande år, när undersökningen var anonym, ökade den till ca 16%. Fler uppgav således narkotikaerfarenhet i den anonyma studien. Samtidigt höll narkotika på att bli allt vanligare i Sverige under denna tidsperiod, vilket åtminstone delvis förklarar skillnaden. Svaren i drogvaneundersökningar kan även påverkas av attitydförändringar. Under olika perioder har inställningen till narkotika och andra droger varit mer eller mindre avståndstagande, därmed kan rapporteringsviljan variera över tid. Detta diskuterades tämligen utförligt i 1996 års rapport och i fallet med mönstringsundersökningarna gick det inte att finna några belägg för att just rapporteringsviljans betydelse skulle vara så omfattande att de redovisade trenderna i någon avgörande utsträckning var missvisande. Det får sammanfattningsvis konstateras att det finns osäkerhetsfaktorer kring huruvida respondenterna uppger riktiga förhållanden och att det är omöjligt att avgöra exakt i vilken omfattning det påverkar resultaten. De åtgärder som beskrivits i det ovanstående torde emellertid bidra till att mätfelen i mönstringsundersökningarna har eliminerats så långt möjligt. Några metodologiska aspekter på de äldre undersökningarna I stort sett alla undersökningsserier råkar ut för olika förändringar. Exempelvis kan sammansättningen av den undersökta gruppen ändras, frågor måste uppdateras eller bytas ut och ny teknik möjliggör bättre rutiner för insamling av data. Sådana förändringar skapar osäkerhet huruvida resulta- Mönstrandes drogvanor

24 ten från olika perioder är jämförbara. Självfallet har även mönstringsundersökningen förändrats under dess drygt trettioåriga historia. I Mönstrandes drogvanor 1996 respektive Mönstrandes drogvanor 2000 gjordes tämligen noggranna genomgångar av olika förändringar och här följer en summering av dessa. Bland annat diskuteras betydelsen av ändrade frågeformuleringar, formulärens utseende, varierande ålderssammansättning respektive bortfall. Det bör hållas i minnet att bedömningarna av de förändringar som diskuteras görs utifrån hur de påverkat de mer långsiktiga trenderna. Om siffrorna jämförs från ett år till ett annat, kan förändringarna ha haft större betydelse. Före 1990-talet var dokumentationen kring mönstringsundersökningarna sparsam. I Mönstrandes drogvanor 1996 angavs i referenslistan de kända källor där undersökningar före 1992 finns redovisade. Datafångst Datafångsten har med åren moderniserats, bland annat genom att optiska läsare tagits i bruk och senare uppdaterats. Detta har skett åtminstone 1976, 1986, 1995 och När 1994 års enkäter lästes med både nya och gamla läsare upptäcktes att internbortfallet minskade, till följd av att den nya läsaren hade högre känslighet. Detta ledde exempelvis till att narkotikaerfarenheten ökade med 0,3 procentenheter. Av tillgängligt material går inte att dra några bestämda slutsatser om hur tidigare uppgraderingar påverkat resultaten. Skillnaden 1994 var relativt ringa och det finns inget som indikerar att större skillnader skulle ha uppstått vid andra tillfällen. Det förefaller därmed som om dessa förändringar endast haft en marginell påverkan på resultaten. Det är dock känt att lokala temporära inläsningsproblem under senare delen av 1980-talet lett till ett visst bortfall, såväl för hela enkäter som för enstaka frågor. Förändringar av frågeformulär och några resultatrevideringar Tre genomgripande förändringar har gjorts av frågeformulärets utformning. Den första skedde 1976 då antalet frågor minskades samtidigt som en del också omformulerades. Viss försiktighet bör därför iakttas vid jämförelser med äldre data (före 1976). Till 1995 års studie gjordes formuläret dubbelsidigt för att tillåta en mer överskådlig formgivning och år 2000 gjordes det fyrsidigt. Bortsett från att internbortfallet minskade har resultaten i stort inte påverkats av själva formulärbytena. 24 Mönstrandes drogvanor 2003

25 Genom åren har olika tillägg och omformuleringar av frågor respektive svarsalternativ gjorts. Vid formulärbytet år 2000 utökades exempelvis alkoholfrågorna, vilket fick till följd att resultaten från berusningsfrågan inte kan jämföras med tidigare resultat, trots att frågeformuleringen är densamma. Metodstudien som genomfördes för att utröna eventuella resultateffekter vid formulärbytet utfördes dessvärre inte helt korrekt av det aktuella regionkontoret, varför en viss osäkerhet kvarstår huruvida även andra frågors jämförbarhet minskat. Dock drogs slutsatsen att det föreföll osannolikt att de små förändringar som gjordes i formuläret skulle ha haft någon större betydelse för jämförbarheten för övriga frågor. Förändringar av ovanstående typ, som eventuellt kan ha påverkat resultaten, framgår av den löpande texten och tabellernas fotnoter. Bortfallet över tid Externbortfall Som tidigare nämnts är det inte ovanligt att det externa bortfallet orsakar tolkningssvårigheter. Om bortfallet är systematiskt snedvridet riskerar resultaten att bli missvisande. Även om det på grund av inskrivningsstatistikens utformning och uppföljning före 1996 inte går att ge en detaljerad bild av externbortfallets omfattning över tid, är det ändå uppenbart att detta varierat kraftigt genom åren (tabell 1). I likhet med andra hälften av 1990-talet var det under 1970-talet tämligen lågt. Liksom under de allra senaste åren låg det under mitten och slutet av 1980-talet samt början av 1990-talet på högre nivåer. Ur regionalt hänseende har bortfallet varit problematiskt då vissa regionkontor varit mer drabbade än andra, samtidigt som drogvanorna varierar mellan olika kontor. Detta har (okänt i vilken utsträckning) under de problematiska åren kompenserats genom den typ av viktningsförfarande som beskrivits tidigare. Sedan 1992 viktas alla resultat rutinmässigt. Under 2000-talet har antalet som genomför komplett mönstring minskat något och det beror främst på att lättare medicinska problem idag kan innebära att mönstringen inte fullföljs eller ens genomförs på plats. Således finns en viss selektion i det under 2000-talet förhöjda bortfallet, dock är det oklart om det haft betydelse för resultaten. Internbortfall En möjlig förklaring till förändringar i den registrerade narkotikaerfarenheten är att viljan att rapportera detta kan ha varierat under åren. Andelen som lämnat narkotikafrågan obesvarad har växlat och periodvis Mönstrandes drogvanor

26 varit relativt stor. Nivåförändringarna i internbortfallet har dock uppvisat abrupta kast och kan i regel förknippas med uppenbara tekniska problem. Det finns inget som tyder på att internbortfallet i någon större utsträckning har påverkat resultaten på variabeln narkotikaerfarenhet. Det förefaller mer sannolikt att respondenter snarare förnekat eventuell narkotikaerfarenhet genom att svara nej än genom att lämna frågan obesvarad. Sammanfattning av metodavsnittet Mönstringsundersökningarna har i sin nuvarande form genomförts sedan Studierna utförs med anonyma, provledarövervakade och självadministrerande gruppenkäter, under former som påminner om en tentamenskrivning. I frågeundersökningar är det generellt sett mycket vanligt att respondenterna underrapporterar olika känsliga beteenden. Den viktigaste förutsättningen för att de skall svara sanningsenligt är sannolikt anonymitetsaspekten. De mönstrande lägger själva de ifyllda icke identifierbara enkäterna i en uppsamlingslåda, vilket rimligen torde upplevas som en god garanti för den utlovade anonymiteten. De tillåts heller inte kommunicera eller se varandras svar. Även om det naturligtvis inte kan uteslutas att ett antal av olika skäl ändå uppger oriktiga svar får dessa åtgärder antas erbjuda tillräckligt goda omständigheter för att de allra flesta skall avge så uppriktiga svar som möjligt. Under årens lopp har enkätformulär, frågeformuleringar och optisk läsutrustning uppdaterats. I vissa fall kan detta ha påverkat svarsmönstren. I betydelsefulla fall omnämns detta, dels i resultatdelen och dels i fotnoter i tabellbilagan. Exempelvis ledde en utbyggnad av alkoholfrågorna år 2000 till att den sedan 1972 ställda berusningsfrågan inte är jämförbar med tidigare års resultat. Ålderssammansättningen bland de mönstrande har varierat under åren. Andelen som fyllt 18 år under mönstringsåret har pendlat mellan 70 och 90%. Ingenting pekar emellertid på att dessa variationer påverkat resultatens jämförbarhet i någon avgörande grad. Att kvinnornas andel ökade från 1 till 2% från år 2002 ledde till beslutet att exkludera kvinnorna ur resultatredovisningarna. En analys av kvinnornas inflytande på svarsmönstret utifrån 2001 års siffror visade att resultaten i regel inte förändrades med mer än enstaka tiondels procentenheter då kvinnorna togs bort. Eftersom mönstringsstudierna är totalundersökningar av samtliga mönstrande existerar inte några urvals- eller stickprovsfel. Dock mönstrar inte 26 Mönstrandes drogvanor 2003

27 personer utan svenskt medborgarskap (ca 5% av de i Sverige mantalsskrivna 18-åringarna). Vidare infinner sig heller inte samtliga svenska medborgare till mönstring, främst av medicinska skäl. År 2003 var det ca personer, eller 14% av den aktuella generationen, som inte mönstrade utan befriades via korrespondens genom att skicka läkarintyg. Att de intygsbefriade ökat successivt under 2000-talet, från cirka under 1990-talet, betyder att representativiteten successivt försämrats under de senaste fyra åren. Ökningen beror på att även lättare diagnoser numera kan intygsbefrias, men det kan dessvärre inte klarläggas om detta påverkat resultaten. Även om de har en sjukligare profil är den inte så allvarlig att den i någon större omfattning behöver påverkar drogvanorna hos unga män. I likhet med andra enkätundersökningar förekommer vidare ett visst svarsbortfall. År 2003 var det 13% av dem som infunnit sig till mönstring som av olika skäl inte fyllde i enkäten. Denna siffra har varit likartad även tidigare under 2000-talet men något lägre under andra hälften av talet. Tidigare var bortfallet i regel slumpmässigt och tämligen oproblematiskt, åtminstone på nationell men inte alltid på lokal nivå. Ökningen under senare år utgörs av personer som kallats till personlig inställelse trots inlämnade medicinska intyg men fått dessa godkända först vid mönstringen, och därefter inte fullföljt mönstringsprövningen. Således gäller samma sak för det ökade bortfallet som för den ökande intygsbefrielsen som nämndes ovan. Sedan 1992 gäller att samtliga resultat rutinmässigt viktas för att kompensera regionala snedfördelningar av bortfallet. År 2000 infördes en mer förfinad viktningsmetod som utgår från län istället för regionkontor, även om resultatskillnaden var marginell jämfört med den gamla metoden. Sammantaget var det 76% av den aktuella populationen män med svenskt medborgarskap som besvarade enkäten år Detta är något lägre jämfört med åren (79% i genomsnitt) och i synnerhet lägre jämfört med då i genomsnitt 89% av en mönstringsaktuell generation fyllde i enkäten. Att ha fullständig kontroll över alla felkällor är inte möjligt. De ovan nämnda metodproblemen och omständigheterna måste beaktas vid tolkningen av resultaten. Ett viktigt påpekande angående resultatdelen är att enskilda siffror inte bör ges för stor betydelse utan snarare bör ses som storleksordningar. På det stora hela är de flesta av de ovan nämnda typerna av felkällor i stort sett av likartad omfattning från år till år. Det är därmed mera fruktbart att iaktta de trender och tendenser som undersökningsserien speglar än att övertolka enskilda siffror från enstaka år. Mönstrandes drogvanor