Ungdomars Tobaks- Alkohol och Drogvanor i Järfälla kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ungdomars Tobaks- Alkohol och Drogvanor i Järfälla kommun"

Transkript

1 Rapport om Ungdomars Tobaks- Alkohol och Drogvanor i Järfälla kommun Årskurs 8, november 13 Undersökning nr 11 Andel elever i årskurs 8 som är rökfria, snusfria, alkoholfria och narkotikafria rökfria snusfria alkoholfria narkotikafria Utredare: Jörgen Larsson

2 Rapport om ungdomars drogvanor i Järfälla kommun åk 8 (nov 13) Denna drogvaneundersökning är ett samarbete mellan Drog- och Brottsförebyggande Gruppen i Järfälla kommun och Jörgen Larsson, Prev & InFo AB. Undersökningen genomfördes under senhösten 13 i form av en anonym enkät med tillhörande instruktionsbrev. Svarsblanketterna lades ned i kuvert som klistrades igen innan eleverna lämnade klassrummen på skolorna. Sammanfattning av rapporten Andel rökare 3-13: minskning från 1 % rökare år 3 till % år 13 (lägsta nivån under hela serien av mätningar), flickorna överväger starkt Andel snusare 3-13: mycket kraftig minskning från % år 3 till % år 13 (tangerat lägsta nivån under hela serien av mätningar), pojkarna överväger starkt Andel alkoholkonsumenter 3-13: kraftig minskning från 9 % år 3 till % år 13 (lägsta nivån under hela serien av mätningar), flickorna överväger Andel intensivkonsumenter av alkohol 3-13: kraftig minskning från % år 3 till % år 13 (tangerat lägsta nivån under hela serien av mätningar), ganska jämn könsfördelning Andel som har druckit hembränt senaste året 3-13: kraftig minskning från 8 % år 3 till 3 % år 13 (näst lägsta nivån under hela serien av mätningar), ganska jämn könsfördelning Andel som haft möjlighet att pröva narkotika 3-13: kraftig minskning från 1 % år 3 till % år 13, ganska jämn könsfördelning Andel som har använt narkotika 3-13: minskning från % år 3 till % år 13 (tangerat lägsta nivån under hela serien av mätningar), pojkarna överväger starkt

3 Innehållsförteckning Sammanfattning av rapporten sid Om undersökningen år 13 sid Bakgrund sid Varför är det viktigt att följa drogvaneutvecklingen bland ungdomar? sid - Några metodproblem med drogvaneundersökningar sid - Vad säger resultaten? sid Ungdomars drogvanor i Sverige sid 7 Om undersökningen sid 8 Resultat årskurs sid 9 - Tobak sid 9 - Alkohol sid 13 - Sniffning sid 19 - Narkotika sid 19 - Skolk och Fritid sid Enkäten sid 3

4 Bakgrund författat av Ulf Peterson, Drog- och brottsförebyggande samordnare i Järfälla kommun Den september 13 antog kommunfullmäktige Drogpolicy för Järfälla kommun år I policyn fastslås att det drogförebyggande arbetet är ett ansvar för alla kommunens olika nämnder, förvaltningar och enheter. Beslutade inriktningsmål är att barn och ungdomar ska få en drogfri start i livet och en drogfri uppväxt. Vi ska gemensamt arbeta för att minska tobaksanvändningen, vi ska främja en alkoholfri livsstil och motverka missbruk av alkohol (ingen alkohol till ungdomar under 18 år) och vi har nolltolerans för narkotika och dopning. Vi ska kartlägga, analysera och informera om drogvanorna i kommunen. Vi ska exempelvis göra årliga enkäter och samla erfarenheter från fältet. Föreliggande rapport över alkohol- och drogvanorna bland elever i kommunens årskurs 8 genomförs varje år sedan 3. Under åren har trenderna skiftat. Men vi ser sedan 8 en generell nedgång av såväl tobaks- som alkoholprevalensen i åldersgruppen medan narkotikaerfarenheten gått såväl upp som ned under samma period. Rapporten är en sätt att följa utvecklingen i åldersgruppen men måste kombineras med iakttagelser och erfarenheter från dem som arbetar direkt med ungdomarna i skolan och på fritiden. Eleverna fyller i enkäten under sista veckan i november och resultatet i form av den här rapporten finns att tillgå för elevernas föräldrar, personal och politiker redan under februari året efter. Att rapporten ger svaren från varje skola och kommunen totalt redan drygt två månader senare gör att den kan användas som ett viktigt incitament för att tillsammans göra insatser i syfte att påverka situationen lokalt i kommunen och i respektive skola. Under våren 1 deltar Järfälla kommun också i den länsövergripande Stockholmsundersökningen som omfattar ett tjugotal kommuner i Stockholms län och genomförs vartannat år på elever i grundskolans år 9 och gymnasieskolans år. Undersökningen är en bredare kartläggning som förutom drogvanor också innefattar skoltrivsel, psykisk hälsa, erfarenheter och utsatthet för brott samt risk- och skyddsfaktorer. Stockholmsundersökningen redovisas under hösten 1 med resultat för Järfällas elever samt med möjlighet att göra jämförelser med kommunerna i övriga länet och utgör ett bra underlag för långsiktig analys och utvecklingsarbete. Resultaten med kommentarer från de båda undersökningarna kommer att finnas på Järfälla Stöd och Behandlings hemsida: Båda undersökningarna, och ovan nämnda drogpolicy, kan också beställas från:

5 Varför är det viktigt att följa drogvanorna bland ungdomar? Få arbetsfält innehåller så många rykten och gissningar som alkohol- och drogområdet. Vi har alla vid upprepade tillfällen hört att "drickandet går allt längre ner i åldrarna" och att "det säljs knark på skolgårdarna." Men hur är det i verkligheten? Det finns olika sätt att försöka ta reda på det: T ex använda befintliga data från polisingripanden, akutinläggningar, intervjua nyckelgrupper av professionella och andra "kännare" av lokalsamhället, arbeta med enskilda djupintervjuer bland ungdomar, arrangera fokusgruppsintervjuer eller arbeta återkommande med anonyma enkätundersökningar av elever på högstadiet och i gymnasiet. Den här redovisningen utgår från det sistnämnda och är ett försök att maximera nyttan av resultatet från anonyma elevenkäter. Alltså, varför är det viktigt att undersöka elevers alkohol och drogvanor? Här är några synpunkter: En drogvaneundersökning ger en någorlunda välgrundad uppfattning om vad och hur mycket skolelever använder av olika berusningsmedel tillsammans med andra data om t ex trivsel, social bakgrund, attityder mm. En väl genomförd redovisning av undersökningsresultaten till de lokala politikerna kan bidra till att resurser nyskapas eller omdisponeras så att nya prioriteringar görs för det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Undersökningsresultaten kan när de presenteras i media och på konferenser öka engagemanget mot ungdomsmissbruk, t ex genom förbättrad ANT-undervisning, effektivare arbete av poliser, fältassistenter, socialarbetare, vårdanställda, fritidsledare m fl. En drogvaneundersökning kan engagera och aktivera tonårsföräldrar i det alkoholoch drogförebyggande arbetet. Om undersökningarna upprepas årligen eller var annat år kan tidsserien ge indikationer på hur olika drogpreventiva åtgärder ger effekter på ungdomarnas konsumtion av bl a alkohol, narkotika och tobak. En bra undersökning bör minimera antalet liknande lokala undersökningar. Enkätundersökningen ger data som kan användas för fördjupade analyser om orsakssamband. Några metodproblem med drogvaneundersökningar Svarens tillförlitlighet Erfarenheten säger att elever som medvetet överdriver sina drogvanor är få. Överdrifterna är då oftast av den karaktären att det är lätt att exkludera dessa blanketter vid inmatningen. Ibland vill vissa elever imponera på sina kamrater genom att kryssa i en högre alkoholkonsumtion än vad som är den verkliga. Den risken kan minimeras om undersökningen sker under tystnad och att ingen elev kan se vad kamraterna fyller i för svar. Ett större problem är underrapportering eller osanna svar. Respondenten kan ha en ovilja att svara sanningsenligt på känsliga frågor. Speciellt om elevens beteende innebär ett socialt icke önskvärt eller kriminellt beteende. Detta har visat sig vid flera studier av den vuxna befolkningen. I praktiken innebär det att framförallt frågorna om narkotika sannolikt underrapporteras av de elever som har sådana erfarenheter. Dessa elever kan möjligen känna oro över att deras formulär kan identifieras vilket de uppfattar kan leda till negativa konsekvenser.

6 Bortfall I åk 9 brukar bortfallet, d v s frånvaron under en slumpvis vald lektion, ligga på ca 1 %. Det kallas för externt bortfall. Vi vet genom s k bortfallsanalyser att de som konsumerar mycket alkohol och har erfarenhet av narkotika är överrepresenterade i bortfallet. (Vid bortfallsanalyser får de frånvarande eleverna göra enkäten när de återkommer till skolan. Därefter jämförs de med dem som var närvarande vid det ordinarie undersökningstillfället. Vid en sammanräkning brukar frekvenserna stiga med några procentenheter framför allt vad gäller storkonsumtion av alkohol och narkotikaerfarenheter). Man måste därför ta hänsyn till att de resultat man får vid en drogvaneundersökning innehåller mörkertal på några procent när det gäller dessa beteenden. Med det interna bortfallet menas att elever som deltar i undersökningen låter bli att svara på vissa frågor i enkäten. Vad säger resultaten? Det är viktigt att försöka analysera vad resultaten visar. Om t ex resultaten är goda, (visar en minskning) måste orsaken ändå diskuteras. Beror det på att de unga efterfrågar mindre alkohol, narkotika och tobak? Har deras grundläggande attityd förändrats eller handlar det snarare om att tillgängligheten har minskat? Eller kan en minskning eller ökning förklaras med en allmän trend i regionen eller i landet som helhet?

7 Ungdomars drogvanor i Sverige Alkohol I Sverige har vi mångårig erfarenhet av drogvaneundersökningar. Nationellt görs sådana fortlöpande av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Sett över hela undersökningstiden från 1971 kan man sammanfattningsvis konstatera att andelen alkoholkonsumenter i åk 9 var högre under "mellanölstiden" jämfört med idag. När mellanölet togs bort första juli 1977 följde en minskning av andelen alkoholkonsumenter under de nästkommande åren. Från 1988 finns en svag ökning av konsumentgruppen som har planat ut i slutet av nittiotalet. År -13 har andelen alkoholkonsumenter minskat bland svenska grundskoleelever, i synnerhet bland pojkarna. Vad gäller berusningsbenägenheten är den också lägre idag jämfört med första halvan av sjuttiotalet. Men även här finns en ökning sedan som planat ut i slutet av 9-talet. Under -talet har såväl alkohol som narkotika minskat bland ungdomar, framförallt folköl och hembränd sprit. En oroande skillnad är dock att den lilla grupp som dricker mest alkohol dricker mer nu än under 7-talet. Narkotika Mönstret kring narkotikavanorna i åk 9 har stora likheter med alkoholvanorna. År 1971 uppgav 1 % av pojkarna och 1 % av flickorna att de använt narkotika. År 197 hade siffran sjunkit till 9 respektive 8 procent och låg sedan på ungefär samma nivå under resten av 197-talet fram till 1983 då andelen elever med narkotikaerfarenhet var % bland båda könen. Under senare delen av åttiotalet låg siffrorna på ca 3 % och lika mellan pojkar/flickor. Därefter finns en ökning som 1 gav % för båda könen. Därefter minskar vanorna ånyo och ger ca % för år 13. Siffrorna i storstäder som Stockholm och Malmö ligger några procentenheter högre. Det är angeläget att påpeka att narkotikasiffrorna är för låga med tanke på en viss underrapportering och bortfall! Andel som Om använt undersökningen narkotika i riket (åk 9) Källa: CAN % 1 1 8, 7,

8 Om undersökningen Undersökta skolor: Viksjöskolan, Vittraskolan, Fjällenskolan, Björkebyskolan, Engelska skolan, Källtorpsskolan och Tallbohovsskolan. Tidpunkt: november 13 Undersökt årskurs: årskurs 8 Antal besvarade enkäter: 18 st (33 pojkar och 9 flickor i årskurs 8) vilket är 33 stycken fler än år 1 Bortfall: 11 % jämfört med 17 % år 1 Internt bortfall: totalt har 18 elever fyllt i enkäten. På vissa frågor kan n-talen skifta något i och med att ett visst internt bortfall förekommer precis som i alla andra undersökningar. Skalor i diagrammen: maxvärde i skalorna är närmaste -tal ovanför högsta värdet Jämförelser: jämförelser görs med tidigare mätningar i Järfälla kommun Sekretessprinciper: skolorna redovisas med nummer från ett till sju. Kodnyckel finns hos Drog- och Brottsförebyggande Gruppen. Om färre än sex elever uppger att de har använt narkotika, redovisas de som noll procent i diagrammen. Drog- och Brottsförebyggande Gruppen ansvarar för om även skolor med få elever särredovisas. Bortsorterade blanketter p g a uppenbart oseriöst ifyllande: noll stycken Statistikprogram: SPSS Statistics 17, Redovisningssätt: rapport i Word och fristående grafiska bilder i Power Point 8

9 Resultat Tobak Andel rökare årskurs 8, i procent av samtliga elever Med rökare avses att man röker dagligen eller ibland. Fem procent av åttondeklassarna i Järfälla kommun (eller 3 elever) uppger att de röker vilket är den lägsta nivån sedan år 3. Flickorna överväger starkt (7 % flickor jmf med 3 % pojkar). Efter en liten uppgång för andelen rökare i den förra undersökningen blir nu resultatet det lägsta på elva år. Det är dock angeläget att arbeta med i första hand flickornas rökning ( st flickor uppger att de röker jmf med st pojkar). Upprätthållande av åldersgränser och ett effektivt skolarbete tillsammans med information till föräldrarna är insatser som har positiva effekter på att minska rökningen. Andel rökare (%) årskurs 8, uppdelat på kön och i procent av samtliga elever Kön pojkar flickor totalt Flickorna har övervägt i hela tidsserien när det gäller rökning förutom år 8 och 11. 9

10 Fördelning i åldrar när de rökande ungdomarna började röka årskurs 8, i procent av rökarna 3-13 der år eller yngre år år år år Totalt uppger 3 elever att de röker dagligen eller ibland jämfört med elever år 1. % av rökarna började röka när de var 13 år (vilket är den vanligaste debutåldern för rökning minst en gång/vecka). Genomsnittsdebuten låg i denna undersökning vid 1, år vilket är en höjning från 1, år i förra mätningen. 1 Andel rökare årskurs 8, jämförelse mellan skolorna och i procent av samtliga elever skola 1 skola skola 3 skola skola skola skola 7 totalt Storleken på andelen rökare skiljer sig mycket mellan de sju skolorna. 19 % (högsta värdet) bland åttondeklassarna finns på skola jämfört med två procent (lägsta värdet) på skola 3. Skolorna, 3, och 7 ligger under genomsnittet. Snittet för samtliga åttor har minskat till fem procent rökare år 13.

11 Andel snusare årskurs 8, i procent av samtliga elever Definitionen av snusare i den här studien är att man snusar dagligen eller ibland. Två procent av åttondeklassarna i Järfälla kommun uppger att de snusar och det är en tangering av den lägsta nivån under hela undersökningstiden. Könsfördelningen visar tre procent pojkar jämfört med en procent flickor. Detta är en mycket stor minskning sedan 3 då 1 % av pojkarna och fyra procent av flickorna uppgav att de snusade. Andel snusare årskurs 8, uppdelat på kön och i procent av samtliga elever Kön pojkar flickor totalt Pojkarna har övervägt i hela tidsserien när det gäller snusning förutom år då könsfördelningen var helt jämn. 13 års resultat är det lägsta värdet för andelen snusare sedan år 3. Detta är extra intressant med tanke på alla nya portionsförpackade och annorlunda smakande snussorter som har marknadsförts de senaste åren ofta med inriktning mot en ungdomlig målgrupp, inte minst unga flickor. 11

12 Andel snusare (%) årskurs 8, jämförelse mellan skolorna och i procent av samtliga elever skola 1 skola skola 3 skola skola skola skola 7 totalt Det skiljer inte längre så mycket mellan skolornas andelar av snusare som i tidigare mätningar troligen beroende på att snusandet har minskat generellt. Skola 1 och 7 ligger högst med fyra procent snusare. På skola och uppger inga elever att de snusar och resten av skolorna ligger under genomsnittet. Föräldrarnas kännedom om ungdomarnas rökning/snusning i procent av rökarna/snusarna 3 38 känner till pojkar flickor totalt % av pojkarna som röker eller snusar har föräldrar som känner till det enligt pojkarnas egen uppfattning. 38 & av flickorna uppgav att de har föräldrar med visshet om saken. Föräldrarnas vetskap (enligt ungdomarnas egen uppfattning) har alltså ökat radikalt sedan förra mätningen. En förklaring till detta kan vara att föräldrarna har blivit skickligare på att upptäcka tobaksbruk och kanske också att förmå sina ungdomar att sluta, med tanke på att tobaksbruket har minskat i målgruppen. 1

13 Alkohol Andel som druckit alkohol senaste halvåret årskurs 8, i procent av samtliga elever I årskurs 8 uppger % av eleverna att de har druckit alkohol en eller flera gånger det senaste halvåret. Det är en liten minskning sedan förra mätningen men samtidigt den lägsta noteringen sedan undersökningarna startade år 3. Av de 18 åttondeklassare som uppger att de har druckit alkohol det senaste halvåret har st druckit flera gånger (77 st i förra mätningen). % av alkoholkonsumenterna uppger att de har druckit alkohol en gång och 3 % svarar att de har druckit flera gånger. Totalt sett är andelen alkoholkonsumenter halverad sedan mätningarna startade år 3. Andelen alkoholkonsumenter är större bland flickorna än bland pojkarna (9 % flickor jämfört med 3 % pojkar). Se utvecklingen under elva år i tabellen nedanför. Andel som druckit alkohol senaste halvåret årskurs 8, uppdelat på kön och i procent av samtliga elever Kön pojkar flickor totalt Flickorna har under hela undersökningsserien haft större andelar än pojkarna som har druckit alkohol det senaste halvåret. Flickornas dominans var starkast har det skett en utjämning men i den här mätningen dominerar flickorna ganska kraftigt igen. 13

14 Andel som druckit alkohol senaste halvåret årskurs 8, jämförelse mellan skolorna och i procent av samtliga elever skola 1 skola skola 3 skola skola skola skola 7 totalt På skola finns den största andelen som har druckit alkohol under det senaste halvåret räknat från november 13. Skola 7 och har de största andelarna som har druckit alkohol flera gånger (13 % respektive 11 %). Skola ligger lägst med 18 % som har druckit alkohol överhuvudtaget. Andel intensivkonsumenter av alkohol 1 årskurs 8, i procent av samtliga elever Med intensivkonsumtion av alkohol menas att eleven minst en gång i månaden dricker en av de mängder som räknas upp i fråga 7 (se enkäten längst bak i rapporten). Fyra procent i årskurs 8 uppger att de intensivkonsumerar alkohol varje månad i Järfälla kommun. Det är nästan en halvering sedan förra mätningen och en tangering av det lägsta värdet sedan 3. Könsfördelningen är i stort sett jämn. Fem elever, jämfört med nio stycken år 1 intensivkonsumerar alkohol en eller flera gånger per vecka. 1

15 Andel intensivkonsumenter av alkohol minst en gång/månad årskurs 8, uppdelat på kön och i procent av samtliga elever Kön pojkar flickor totalt Flickorna har under nästan hela undersökningsserien haft större andelar än pojkarna som varit intensivkonsumenter av alkohol. Flickorna dominerade 3-8 samt. Kraftigast var flickornas dominans -. De senaste två mätningarna visar i stort sett på jämvikt mellan könen. Andel intensivkonsumenter av alkohol årskurs 8, jämförelse mellan skolorna och i procent av samtliga elever skola 1 skola skola 3 skola skola skola skola 7 totalt Det skiljer som alltid en del mellan skolorna när det gäller andelen intensivkonsumenter av alkohol. Störst andel som intensivkonsumerar alkohol går på skola. Lägst andel går på skola 3 och i fallande ordning. 1

16 De vanligaste anskaffningssätten för alkohol årskurs 8, i procent av eleverna som dricker alkohol vän/väns syskon förälder med lov förälder utan lov vuxen langar syskon köp folköl själv Figuren visar de vanligaste anskaffningssätten för alkohol bland de elever som dricker alkohol. Vänner/deras syskon och vuxna som langar är de vanligaste sätten att få tag på alkohol. Föräldrarnas betydelse har minskat sedan förra mätningen tillsammans med syskon. Det enda anskaffningssättet som har ökat i betydelse är vuxen som langar. Egna inköp av folköl i butik ligger relativt still på fem procent. Beräkningen är gjord på de 18 elever som uppger att de har konsumerat alkohol under det senaste halvåret. Hembränd sprit årskurs 8, i procent av samtliga elever Tre procent av åttondeklassarna uppger att de har druckit hembränt minst en gång det senaste året vilket är det näst lägsta värdet sedan undersökningarna började år 3. Värdet hamnar betydligt under medelvärdet (, %) för hela undersökningsperioden. Könsfördelningen är relativt jämn med en liten övervikt för pojkarna. Merparten av de 18 elever i åttan som uppger att de har druckit hembränt fyller i att de har gjort det en gång. Fyra elever svarar att de har druckit 11 gånger eller fler. 1

17 Vilka alkoholdrycker eleverna vanligen dricker årskurs 8, i procent av dem som dricker alkohol 3-13 Alkoholsort folköl starköl vin sprit hembränt alkoläsk starkcider Sett över tio år har samtliga alkoholsorter förutom sprit tappat andelar bland åttondeklassarna. De sorter som har minskat mest är folköl, starköl och starkcider. De alkoholdrycker som de flesta av alkoholkonsumenterna dricker är sprit, starkcider, alkoläsk och folköl i fallande ordning. Det är en större andel flickor än pojkar som dricker vin, alkoläsk och starkcider. Pojkarna överväger när det gäller folköl, starköl och sprit. Tabellen summerar inte till då eleverna ofta fyller i flera drycker. Den ska istället ses ett popularitetsindex sett över tid. Föräldrarnas kännedom om ungdomarnas alkoholvanor årskurs 8, i procent av dem som dricker alkohol nej lite/hälften nästan allt/allt I årskurs 8 uppger 7 % av eleverna som dricker alkohol, att föräldrarna är helt ovetande om detta. Föräldrarnas vetskap har ökat något jämfört med förra mätningen. Cirka 81 % av föräldrarna (vars barn dricker alkohol) känner till max hälften av konsumtionen. De allra flesta föräldrar lever i okunnighet om storleken på sina barns alkoholkonsumtion. Detta bör vara en alltid lika aktuell fråga på föräldramöten. 17

18 Fördelning i åldrar för självrapporterad första berusning årskurs 8, i procent av samtliga elever 3-13 Ålder år Eller yngre 11 år år år år Tio procent av åttondeklassarna uppger att de har varit berusade minst en gång vilket är ungefär samma nivå som i förra undersökningen. 9 åttondeklassare har varit berusade minst en gång i intervallet -1 år. Andel som uppger att de har känt sig berusade vid minst ett tillfälle årskurs 8, jämförelse mellan skolorna och i procent av samtliga elever skola 1 skola skola 3 skola skola skola skola 7 totalt 13 totalt 1 Genomsnittsåldern för första berusningen ligger på 13, år vilket är högre än mätningen 1 som visade 1,7 år. Skola har den högsta andelen elever som har känt sig berusade följt av Skola. Skola 1 ligger lägst. Andelen på tio procent som har känt sig berusade är lika stor som vid förra undersökningen. 18

19 Sniffning I årskurs 8 uppger knappt tre procent att de har sniffat en eller flera gånger. Det är ett i stort sett identiskt resultat med förra mätningen. Pojkarna överväger starkt när det gäller att ha sniffat flera gånger. Totalt uppger 18 elever (1 pojkar och flickor) att de har sniffat (totalt 13 stycken en gång och stycken flera gånger). Narkotika Andel som haft möjlighet att pröva narkotika årskurs 8, i procent av samtliga elever Cirka tio procent av åttondeklassarna i Järfälla kommun uppger att de har haft möjlighet att pröva narkotika vilket nästan är lika med genomsnittet för alla elva undersökningarna (elva procent). Könsfördelningen visar på en marginell övervikt för pojkarna. Figuren illustrerar hur pass exponerade eleverna är för narkotika. 19

20 Andel som haft möjlighet att pröva narkotika årskurs 8, uppdelat på kön och i procent av samtliga elever Kön pojkar flickor totalt Flickorna har övervägt när det gäller möjligheten att pröva narkotika år 3- samt år 8. Övriga år har pojkarnas andel varit större. Sett över hela undersökningsperioden har könsfördelningen varit relativt jämn. Andel som haft möjlighet att pröva narkotika årskurs 8, jämförelse mellan skolorna och i procent av samtliga elever skola 1 skola skola 3 skola skola skola skola 7 totalt Skola, 1 och har de högsta andelarna (i fallande ordning) som uppger att de har haft möjlighet att pröva narkotika. Dessa skolor ligger också över genomsnittet på elva procent. Skola ligger lägst med en andel på sju procent. Informationen kan ge en indikation på hur stor tillgängligheten är i olika områden förutsatt att ungdomarnas skolgång sker i anslutning till hemmet och att de i första hand tillbringar sin lediga tid i närområdet.

21 Andel som har använt narkotika årskurs 8, i procent av samtliga elever Andelen i årskurs 8 som har använt narkotika en eller flera gånger har pendlat mellan som lägst två och som högst fem procent under hela serien av mätningar. 13 års resultat hamnar på två procent vilket det tangerade lägsta värdet. 1 elever uppger att de har använt narkotika ( stycken i förra mätningen). Nio elever svarar att de har använt en gång och sex elever uppger flera gånger. I riket har ca sex procent i årskurs 9 använt narkotika minst en gång (CAN 13). Cannabis (hasch och marijuana) är i särklass vanligast såväl i Järfälla som i riket. Andel som har använt narkotika åk 8, uppdelat på kön och i procent av samtliga elever Kön pojkar flickor totalt 3 Det var en något större andel flickor än pojkar som hade använt narkotika under åren 3- samt under 8 och. Därutöver har pojkarna övervägt. I den här mätningen är det en ganska stor övervikt för pojkarna som i individer räknat ger elva pojkar jämfört med fyra flickor. Försök till berusning med andra medel Sex elever uppger att de har försökt berusa sig med något annat medel än alkohol eller narkotika (11 elever år 1). Exempel på medel är lim och redbull, därutöver kan svaret bry dig inte nämnas. 1

22 Skolk och Fritid Andel som skolkar (%) årskurs 8, i procent av samtliga elever en/flera ggr vecka en/flera ggr månad ngn gång/termin pojkar flickor totalt I åttan skolkar en procent av eleverna en eller flera gånger per vecka vilket är en minskning sedan förra mätningen. Sex procent skolkar en eller flera gånger per månad. Det är samma resultat som år % av eleverna skolkar någon gång per termin ( % senast). Totalt sett är nivån på skolket relativt oförändrad bland åttorna i kommunen. Könsfördelningen är som de senaste åren ganska jämn. Andel som skolkar åk 8, jmf mellan skolorna och i procent av samtliga elever Skolk skola 1 skola skola 3 skola skola skola skola 7 en/flera gånger/vecka en/flera gånger/mån någon gång/termin totalt som skolkar ibland Skolket är (i fallande ordning) mest utbrett på Skola, Skola och 1. Lägst andel skolkare i 13 års studie finns på Skola.

23 Vad eleverna gör på sin fritid (%) eleverna kryssar för de tre vanligaste aktiviteterna Aktiviteter förening hemma / hos kompis fritidsgård läser / dator fik / hamburgerbar 9 inget speciellt / ute De populäraste fritidssysselsättningarna är att vara hemma/hemma hos en kompis, vara aktiv i en förening och läsa/ägna sig åt datorn. I 13 års undersökning har samtliga fritidsaktiviteter ökat i popularitet sedan 1 förutom att vara på fik eller hamburgerbar. Minst populärt är att vara just på fik/hamburgerbar samt på fritidsgård. Flickorna överväger när det gäller att umgås med kompisar. Pojkarna är mer aktiva i föreningar. Bland de övriga aktiviteterna är könsskillnaderna mycket små. 3

24 Några frågor om tobak, alkohol, sniffning och narkotika Drogvaneundersökning i Järfälla kommun, ht 13, årskurs 8 Vilken skola går du på?. 1. Är du pojke eller flicka? Pojke Flicka. Röker du? Ja, dagligen Ja, ibland Nej, har slutat Nej, har bara prövat Nej, har aldrig rökt 3. Snusar du? Ja, dagligen Ja, ibland Nej, har slutat Nej, har bara provat Nej, har aldrig snusat. Känner dina föräldrar till att du röker / snusar? Jag varken röker eller snusar Ja Nej. Hur gammal var du när du när du började röka regelbundet (minst en gång per vecka)? Har aldrig rökt regelbundet Jag var.. år. Har du någon gång under det senaste halvåret druckit folköl, starköl, alkoläsk, starcider, vin eller sprit? Nej Ja, en gång Ja, flera gånger

25 7. Hur ofta händer det att du dricker alkohol motsvarande minst en halvflaska sprit eller en helflaska vin eller fyra burkar starköl eller fyra burkar starkcider eller fyra burkar alkoläsk eller sex burkar folköl vid samma tillfälle? Någon gång i veckan Ett par gånger i månaden Någon gång i månaden Mer sällan Aldrig Dricker inte alkohol 8. Var får du vanligtvis alkohol ifrån? (Här kan du sätta fler än ett kryss) Dricker inte alkohol Från syskon Från kamrater eller kamraters syskon Från mina föräldrar, med lov (blir bjuden) Från mina föräldrar, utan lov (tar ur barskåp eller liknande) Från annan vuxen ( år eller äldre) som bjuder eller köper ut åt mej Köper folköl själv i affär, bensinmack eller liknande 9. Har du någon gång under de senaste 1 månaderna druckit hemtillverkad sprit, s k hembränt? Ja, en gång Ja, - gånger Ja, - gånger Ja, 11 gånger eller mer Har inte druckit hembränd sprit under de senaste 1 månaderna Har aldrig druckit hembränd sprit. Vad dricker du vanligen när du dricker alkohol? Dricker inte alkohol Folköl Starköl Vin Sprit Hembränt Alkoläsk Starkcider 11. Känner dina föräldrar till att du använder alkohol? Jag använder inte alkohol Nej Ja, men bara en liten del av det jag dricker Ja, men bara ungefär hälften av det jag dricker Ja, nästan allt jag dricker Ja, allt jag dricker

26 1. Hur gammal var du första gången du kände dig berusad? Har aldrig känt mig berusad Jag var.. år 13. Har du sniffat någon gång? Nej Ja, en gång Ja, flera gånger 1. Har du någon gång haft möjlighet att pröva narkotika? (Med narkotika avses t ex hasch, marijuana, ecstasy, LSD, amfetamin och heroin) Ja Nej 1. Har du någon gång använt narkotika? Ja, en gång Ja, flera gånger Nej 1. Om du svarat Ja på fråga 1, vilket eller vilka preparat har du använt? 17. Har du någon gång försökt berusa dig genom något annat medel som inte räknas som alkohol eller narkotika? Ja Nej Om du svarat ja, vilket eller vilka medel har du använt? Brukar du skolka? Nej, aldrig Någon gång per termin En eller flera gånger per månad En eller flera gånger per vecka 19. Vad gör du på din fritid? (Markera med kryss de tre vanligaste fritidssysselsättningarna. Om du bara gör en eller två saker, markera endast dessa) Är aktiv i en eller flera föreningar (t ex idrottsförening) Är hemma eller hos kompisar Är på fritidsgård Läser/ägnar mig åt datorn Är på hamburgerbar / bowlinghall eller liknande Är ute utan att göra något speciellt Annat:.

Rapport om ungdomars drogvanor i Salems kommun år 7, 9 samt år 2 på gymnasiet. (mars 2009)

Rapport om ungdomars drogvanor i Salems kommun år 7, 9 samt år 2 på gymnasiet. (mars 2009) Rapport om ungdomars drogvanor i Salems kommun år 7, 9 samt år 2 på gymnasiet. (mars 9) Denna drogvaneundersökning är ett samarbete mellan Jörgen Lundqvist, Salems kommun och Jörgen Larsson, Prev & InFo

Läs mer

Ungdomars Tobaks- Alkohol- och Drogvanor i Järfälla kommun

Ungdomars Tobaks- Alkohol- och Drogvanor i Järfälla kommun Rapport om Ungdomars Tobaks- Alkohol- och Drogvanor i Järfälla kommun Årskurs, november 1 Undersökning nr 1 Andel elever i årskurs som är rökfria, snusfria, alkoholfria och narkotikafria 1 1 97 99 9 9

Läs mer

Rapport om Ungdomars Tobaks- Alkohol- och Drogvanor

Rapport om Ungdomars Tobaks- Alkohol- och Drogvanor Rapport om Ungdomars Tobaks- Alkohol- och Drogvanor i Järfälla kommun Årskurs, november Undersökning nr 3 21 1 2 3 2 Jörgen Larsson Rapport om ungdomars drogvanor i Järfälla kommun åk (nov ) Denna drogvaneundersökning

Läs mer

Ungdomars Tobaks- Alkohol- och Drogvanor

Ungdomars Tobaks- Alkohol- och Drogvanor Rapport om Ungdomars Tobaks- Alkohol- och Drogvanor i Järfälla kommun Årskurs 8, november 212 Undersökning nr Andel elever i årskurs 8 som är rökfria, snusfria, alkoholfria och narkotikafria 212 92 97

Läs mer

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013 Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 213 årskurs 2 i gymnasiet Författare: Jörgen Larsson Sammanfattning av rapporten ÅRSKURS 2 i gymnasiet Andel rökare 27-213: Stark minskning

Läs mer

Ungdomars Tobaks- Alkohol- och Drogvanor i Järfälla kommun

Ungdomars Tobaks- Alkohol- och Drogvanor i Järfälla kommun Rapport om Ungdomars Tobaks- Alkohol- och Drogvanor i Järfälla kommun Årskurs, november 1 Undersökning nr 1 Andel elever i årskurs som är rökfria, snusfria, alkoholfria och narkotikafria 1 97 9 7 9 rökfria

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Salems kommun 2002

Ungdomars drogvanor i Salems kommun 2002 1 Ungdomars drogvanor i Salems kommun 2 Vi började omedelbart att fördela mäsken. Jag hällde ur dunken medan Niila langade fram muggarna. Alla drack raskt ur under kompakt tystnad. Nästa omgång följde

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bräcke kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9 2003

Drogvaneundersökning år 9 2003 Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9

Drogvaneundersökning År 9 Drogvaneundersökning År 9 Uddevalla Kommun 2001 2 (23) Innehåll SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter... 9 Andel rökare...

Läs mer

Rapport om ungdomars drogvanor i Salems kommun åk 7, 9 samt åk 2 på gymnasiet. (april 2006)

Rapport om ungdomars drogvanor i Salems kommun åk 7, 9 samt åk 2 på gymnasiet. (april 2006) 1 Rapport om ungdomars drogvanor i Salems kommun åk 7, 9 samt åk 2 på gymnasiet. (april ) Denna drogvaneundersökning är ett samarbete mellan Salems kommun, Björn Callmar och Jörgen Larsson, Prev & InFo.

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Uddevalla Kommun 2001 2(23) Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter...

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

DROGENKÄT. En undersökning av elevers tobaks-, alkoholoch narkotikavanor i Tyresö gymnasium åk 2, höstterminen 2006, Tyresö kommun.

DROGENKÄT. En undersökning av elevers tobaks-, alkoholoch narkotikavanor i Tyresö gymnasium åk 2, höstterminen 2006, Tyresö kommun. DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkoholoch narkotikavanor i Tyresö gymnasium åk 2, höstterminen 2006, Tyresö kommun. Kommunkansliet Februari 2007 Göran Törnblom Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Ungdomars drogvanor 2011

Ungdomars drogvanor 2011 Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9 och gymnasiet år 2 CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2011 Deltagande: Åk 9-18 av 18 klasser. Bortfall 0%.

Läs mer

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 29 GYMNASIET ÅR 2 Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli Socialförvaltningen & Barn och utbildningsförvaltningen Innehåll Sida Bakgrund... 3 Sammanfattning...4-5

Läs mer

Rapport om ungdomars drogvanor i Salems kommun åk 7, 9 samt åk 2 på gymnasiet. (februari 2008)

Rapport om ungdomars drogvanor i Salems kommun åk 7, 9 samt åk 2 på gymnasiet. (februari 2008) Rapport om ungdomars drogvanor i Salems kommun åk 7, 9 samt åk 2 på gymnasiet. (februari 2) Denna drogvaneundersökning är ett samarbete mellan Salems kommun, Björn Callmar och Jörgen Larsson, Prev & InFo.

Läs mer

DROGVANEUNDERSÖKNING 2014

DROGVANEUNDERSÖKNING 2014 DROGVANEUNDERSÖKNING 214 Genomfördes på Perslundaskolan 22 september 214 133 av 148 elever deltog (externt bortfall 1,1%) Åk 7: 42 av 49 elever (externt bortfall 14,2%) Åk 8: 4 av 44 elever (externt bortfall

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun 2(23) Dnr: RS/156/2016 Ansvarig: Lars Eriksson, Utvecklingsenheten, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Anna Werme, Utvecklingsenheten,

Läs mer

uppdrag Trollhättans kommun

uppdrag Trollhättans kommun Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Trollhättans kommun November 2010 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Folkhälsorådet,

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012. Årskurs 9. Temarapport - Droger och spel 2012. Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Stockholmsenkäten 2012. Årskurs 9. Temarapport - Droger och spel 2012. Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkäten 12 Temarapport - Droger och spel 12 Årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk-

Läs mer

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2.

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2. Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2. Maj 2007 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Hälsopolitiska

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

Drogvanenkät vt-2006 Kalmar kommun högstadiet

Drogvanenkät vt-2006 Kalmar kommun högstadiet Drogvanenkät vt-26 Kalmar kommun högstadiet Kommunstyrelserna i länets 12 kommuner och Regionförbundet har tillsammans med Fokus i Kalmar län beslutat att genomföra en undersökning om grundskolelevers

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat 2004-2010

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat 2004-2010 Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun Resultat 2004-2010 Drogvaneundersökning i år 6, Tyresö kommun 2010 Svarsfrekvens: 2004:84% (tot antal svarande elever 485 st) 2005:85% (urvalsundersökning,

Läs mer

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, Tabeller Norrbottens län årskurs 9 Bilaga 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9....

Läs mer

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9 Urval: alla Är du pojke eller flicka? A. Pojke 43 51,2 B. Flicka 41 48,8 Total 84 100 100% (84/84) Ålder? A. 13 år 0 0 B. 14 år 1 1,2 C. 15 år 45 55,6 D. 16 år 35

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Skolelevers drogvanor 2006 Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 103 Stockholm 2007 Innehåll Tabellförteckning... 5 Inledning... 25 Undersökningen

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

2 I vilken kommun bor du? Är du pojke eller flicka?

2 I vilken kommun bor du? Är du pojke eller flicka? Sedan 2001 har Skånes kommuner genomfört drogvaneundersökningar vartannat år bland grundskole- och gymnasieelever. Undersökningen genomförs av Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen i Skåne län, Region Skåne

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting 2(32) Dnr: LS/348/2013 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting www.jll.se/folkhalsa Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se

Läs mer

Utvald statistik ur Stockholmsenkäten 2012

Utvald statistik ur Stockholmsenkäten 2012 Utvald statistik ur Stockholmsenkäten Statistiken presenterar ett urval resultat från Stockholmsenkäten för elever i årskurs 9 mellan åren, och. Antal svarande elever 250 200 150 100 50 0 Antal svarande

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Undersökningen gjordes v 11-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 377 svar. Största andelen från åk 7 och 9 (ca 37

Läs mer

Kronobergselevers drogvanor 2002

Kronobergselevers drogvanor 2002 Kronobergselevers drogvanor 2002 Resultat från en enkätundersökning bland elever i gymnasieskolans årskurs 2 i Kronobergs län vårterminen 2002 Livsstil Kronoberg INNEHÅLL SIDA Bakgrund 3 Undersökningens

Läs mer

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 29 Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 Inledning Denna rapport är en sammanställning av drogvaneundersökningen

Läs mer

tonåring Min dricker väl inte? En presentation av drogvaneundersökningen 2006 bland gotländska skolelever

tonåring Min dricker väl inte? En presentation av drogvaneundersökningen 2006 bland gotländska skolelever tonåring Min dricker väl inte? En presentation av drogvaneundersökningen 2006 bland gotländska skolelever - Jag röker bara på fester! Får du smaka på alkohol hemma? Snusar du varje dag? Snusar du ibland?

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet. 2006 i Västernorrland

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet. 2006 i Västernorrland Drogvanor årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan

Läs mer

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING Andelen rökare bland båda könen minskar successivt i riket som helhet. I CAN:s riksundersökning av gymnasieelever i åk 2 (2005) 1 rökte ca 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2012 Stockholmsenkäten 212 Temarapport: Droger och spel Gymnasieskolans årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning

Läs mer

narkotika-, uppdrag av Stad

narkotika-, uppdrag av Stad Sammanfattning Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Trollhättans kommun Resultat från ANT-undersökning 2007 December 2007 Undersökningen är genomförd

Läs mer

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökningens syfte, metod och urval Syfte Kartlägga ålänningarnas tobaks-, alkoholvanor och bruk av narkotika samt jämföra

Läs mer

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008 Drogvanor årskurs 9 i grundskolan i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad Copyright GfK Sverige AB, Lund 2 Innehållet är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt 196:729 och får inte utan GfK Sverige AB:s medgivande reproduceras eller spridas i någon form, lagras i elektroniska media,

Läs mer

tobak alkohol - narkotika

tobak alkohol - narkotika Preliminär redovisning av några av svaren på Drogvaneundersökningar i Gotlands kommun under perioden 1998 26 avseende elever i åk 9 Vissa av frågorna belyser även elever i gymnasiet åk 2 för åren 24 26

Läs mer

Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010

Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010 Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om rapporten: Anna Svensson Uddevalla kommun e-post: anna.svensson@uddevalla.se tel. 0522-69 68 36

Läs mer

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008 Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2008 Frågor om undersökningen kan ställas till Johan Sjöholm, Tjörns Kommun Tel. 0304-60 11 82

Läs mer

Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol

Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol Öckerömodellen Resultat från drogvaneundersökningar 21-214 i årskurs 7-9 Eva Malmqvist, Folkhälsosamordnare Rökning 21-214 Svar på frågan Har du rökt

Läs mer

Drogvaneundersökning vt 2012

Drogvaneundersökning vt 2012 Drogvaneundersökning vt 2012 DVE Åre 2012 Årskurs grupp Översikt Totalt antal svar 172 Filter Vilken klass går du i? är lika med Årskurs 2 på gymnasiet Resulterande svar 99 Gruppera efter fråga nej Är

Läs mer

Ungdomars alkohol- och drogvanor 2002

Ungdomars alkohol- och drogvanor 2002 Omsorgsutskottet Ungdomars alkohol- och drogvanor 2002 En enkätundersökning riktad till 1464 ungdomar i Linköpings kommun. Oktober 2002 Lars-Åke Gustafson Tidigare rapporter, som har getts ut av omsorgsutskottet

Läs mer

Alkohol & narkotika bland ungdomar

Alkohol & narkotika bland ungdomar Alkohol & narkotika bland ungdomar Siri Nyström CAN 08 412 46 24 siri.nystrom@can.se Barnsäkerhetsforum 2011, 4 oktober, Karlstad Centralförbundet för alkohol-och narkotikaupplysning Intresseorganisation

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Förord. Skellefteå 2007-11-22. Stig Berggren Stefan Permansson Petri Hasa Tony Boman Fritidskontoret Sara Öberg Skol- och kulturkontoret

Förord. Skellefteå 2007-11-22. Stig Berggren Stefan Permansson Petri Hasa Tony Boman Fritidskontoret Sara Öberg Skol- och kulturkontoret Förord Skellefteå kommun har en uttalad ambition att förebygga droganvändning bland elever i kommunen. Det är därför viktigt att successivt utvärdera och utveckla det drogförebyggande arbetet. Undersökningen

Läs mer

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare) RÖKNING Enligt CAN:s riksundersundersökningar har andelen rökare i tonåren sjunkit de senaste åren. Gäller båda könen. I deras gymnasiemätning 1 rökte ca. 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen är det

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 16 år (född 1995) Resulterande svar

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2012 Stockholmsenkäten 12 Temarapport: Droger och spel Grundskolans årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 18 år (född 1993) Resulterande svar

Läs mer

Redovisning av Luleå kommuns alkoholoch drogvaneundersökning år 2015

Redovisning av Luleå kommuns alkoholoch drogvaneundersökning år 2015 Redovisning av Luleå kommuns alkoholoch drogvaneundersökning år 15 årskurs 9 och årskurs 2 i gymnasiet Författare: Jörgen Larsson Innehållsförteckning sid 2 Om undersökningen år 15 sid 3 Bakgrund sid 3

Läs mer

Stockholmsenkäten 2008

Stockholmsenkäten 2008 SIDAN 1 Stockholmsenkäten 2008 Ungdomars drogvanor, psykiska hälsa och upplevelse av skolan. Stockholmsenkäten Utgör underlag för planering av och beslut om preventiva insatser. Mäter normbrytande beteende,

Läs mer

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vartannat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland elever i grundskolans årskurs 9 Syftet: Följa utvecklingen

Läs mer

Drogvanor i Norrbotten

Drogvanor i Norrbotten Drogvanor i Årskurs 9, 2013 Isabella Gripe & Siri Nyström Uppdragsundersökning nr 34 CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol, narkotika och andra

Läs mer

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014 Drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2014 Undersökningen gjordes i mars 2014 Samtliga skolor i årskurs 7-9 deltog Totalt 335 svar varav 43 % flickor och 57% pojkar Procent anges som andel av samtliga

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 Strömstad Lysekil Sotenäs Tanum Munkedal Innehåll SAMMANFATTNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 OM UNDERSÖKNINGEN... 6 Svarsandel... 6 LÄSANVISNING... 6 Definitioner... 6 Intensiv-konsument

Läs mer

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Årskurs 9

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Årskurs 9 Elevers drogvanor läsår 2015/2016 Länsrapport Värmland Årskurs 9 Drogvaneundersökningen ska bidra med aktuellt kunskapsunderlag över attityder till droger och drogvanor för planering och beslut av främjande

Läs mer

+ + KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8. 00-0- Drogenkät 00 Kalmar kommun år. Undersökningen bygger på inlämnade svar av sammanlagt elever i år i Kalmar kommun. Det ger en svarsfrekvens på %. Utav dessa elever är 0 flickor och pojkar. Samma undersökning

Läs mer

narkotika-, uppdrag av Stad

narkotika-, uppdrag av Stad Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Trollhättans kommun Resultat från ANT-undersökning 2007 December 2007 Undersökningen är genomförd av Splitvision

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014 Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun Resultat 2014 Drogvaneundersökning i år 7, Tyresö kommun 2014 Svarsfrekvens: 2014: 84% (tot antal svarade 428 st) varav 195 flickor och 233 pojkar

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 25. Undersökningen genomfördes under vårterminen 25 och bygger på 429 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som

Läs mer

Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6

Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6 Datum 2009-09-01 1 (6) Drogvaneundersökning i Tyresö skolor år 6, 2009 Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6 Sedan 2004 har Tyresö Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet.

Läs mer

Drogvanor i Kalmar. Årskurs 9 och gymnasiet, år 2 2013. Uppdragsundersökning nr 37. Clara Henriksson

Drogvanor i Kalmar. Årskurs 9 och gymnasiet, år 2 2013. Uppdragsundersökning nr 37. Clara Henriksson Drogvanor i Årskurs 9 och gymnasiet, år 2 2013 Clara Henriksson Uppdragsundersökning nr 37 CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol, narkotika och

Läs mer

Resultaten i sammanfattning

Resultaten i sammanfattning Resultaten i sammanfattning Andelen konsumenter av alkohol Pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion. Andelen alkoholkonsumenter

Läs mer

Drogvanor, åk 9, Kalmar, 2010

Drogvanor, åk 9, Kalmar, 2010 Drogvanor, åk 9,, 2010 Enkätundersökning, CAN Generellt lägre nivåer jämfört med riket Alkoholkonsumenter Total årlig alkoholkonsumtion Intensivkonsumtion Provat narkotika Rökare Snusare Alkoholkonsumenter

Läs mer

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting 2(27) Dnr: LS/348/2013 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting www.jll.se/folkhalsa Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se

Läs mer

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:

Läs mer

Drogvaneundersökning 2007

Drogvaneundersökning 2007 Drogvaneundersökning 7 Camilla Jalling Jörgen Larsson Maj 8 Innehållsförteckning Sammanfattning och kommentar... 3 Årskurs 8... 3 Tobak... 3 Alkohol... 3 Narkotika... 3 Årskurs 9... 3 Tobak... 3 Alkohol...

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet 4 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 gymnasiet 4 Anna Bostedt Helena S Andersson Ledningsstaben Folkhälsocentrum 871 85 Härnösand www.lvn.se Rapport nr 7, 5 ISSN 1-1527

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 2007 Lysekil - Munkedal - Orust - Sotenäs Strömstad - Tanum 2 (32) Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 LÄSANVISNING... 7 Definitioner... 7 Intensiv-konsument

Läs mer

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting 2(27) Dnr: LS/348/2013 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting www.jll.se/folkhalsa Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

Drogvaneundersökning årskurs 9 2010

Drogvaneundersökning årskurs 9 2010 Drogvaneundersökning årskurs 9 2010 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om rapporten: Anna Svensson Uddevalla kommun e-post: anna.svensson@uddevalla.se tel. 0522-69 68 36 2 (22)

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2 Östersunds kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting 2(28) Dnr: LS/348/2013 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting www.jll.se/folkhalsa Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se

Läs mer

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting 2(24) Dnr: LS/348/2013 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting www.jll.se/folkhalsa Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa Drogvaneundersökning Grundkolan År Fråga. Röker du? Tabell. Antal efter kön som angett att de röker Röker Röker vid enstaka tillfällen Röker varje Summa inte

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Svenska elevers drogvanor

Svenska elevers drogvanor Svenska elevers drogvanor Siri Thor; siri.thor@can.se Trender, problem och självskattad hälsa. Trender i ANT i Sverige Jämförelse med ungdomar i Europa Självrapporterade alkoholrelaterade problem Tillgänglighet

Läs mer

ANDT UNDERSÖKNING (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak)

ANDT UNDERSÖKNING (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak) ANDT UNDERSÖKNING (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak) 2013 Undersökning av ANDT vanor och social situation bland elever i grundskolans år 9 i Norsjö och Malå kommun Förord Den ANDT undersökning som genomförts

Läs mer

Cannabis och unga rapport 2012

Cannabis och unga rapport 2012 Cannabis och unga rapport 12 Kartläggning av cannabisanvändandet bland ungdomar och unga vuxna i Göteborg 11. Data från drogvaneundersökningar, UngDOK, folkhälsoenkäter och kartläggning av tungt narkotikamissbruk

Läs mer