Ungdomars alkohol- och drogvanor 2002

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ungdomars alkohol- och drogvanor 2002"

Transkript

1 Omsorgsutskottet Ungdomars alkohol- och drogvanor 2002 En enkätundersökning riktad till 1464 ungdomar i Linköpings kommun. Oktober 2002 Lars-Åke Gustafson

2 Tidigare rapporter, som har getts ut av omsorgsutskottet i Linköping Samtliga författade av Lars-Åke Gustafson, LK Statistik och utredningar År Kommunalt stöd till äldres närstående En litteraturöversikt och en kommunal jämförelse mellan Linköping och övriga landet 2. Hjälp, vård och omsorg till äldre närstående En enkätundersökning riktad till 4000 personer i Linköpings kommun År Kvalitet i hemtjänsten 2001 En enkätundersökning riktad till 508 personer med hemtjänst i Linköpings kommun 2. Samhällets stöd vid psykisk sjukdom delrapport 1 En beskrivning av landstingets och kommunens samlade hjälp- och stödinsatser till psykiskt sjuka och personer med psykiskt funktionshinder samt deras närstående. 3. IFS och RSMH delrapport 2 En presentation av personer med psykiskt funktionshinders och deras närståendes organisering i Linköping samt deras syn på samhällets stöd År Frågestunder om psykiskt funktionshinder Sammanställning av 3 frågestunder i Linköpings kommun riktad till personer med ett psykiskt funktionshinder och deras närstående, samt personal i olika verksamheter 2. Mellan hopp och förtvivlan delrapport 3 Intervjuer med 6 närstående personer med psykiskt funktionshinder Foldrar, som har getts ut av omsorgsutskottet i Linköping Vad dricker Ditt barn? En flerfärgsfolder riktad till föräldrar med ungdomar som börjar i årskurs 7 respektive årskurs 1 på gymnasiet, baserad på resultaten i föreliggande rapport.

3 Sammanfattning 1999 antog Kommunfullmäktige i Linköping ett drog- och alkoholpolitiskt program. Målet är att motverka tidig alkoholdebut och att stävja alkoholmissbruk bland ungdomar. Omsorgsutskottet har fått ansvar för att följa upp ungdomars alkohol- och narkotikavanor vartannat år. År 2000 gjordes en första undersökning. År 2002 har en ny studie gjorts. Resultaten i denna presenteras i föreliggande rapport. Resultaten i studien visar bl a att var fjärde elev i årskurs 6 har druckit alkohol minst ett par gånger. I årskurs 8 har över 60 % druckit alkohol, minst några gånger under det senaste året och var fjärde elev svarar att de har varit berusade minst 3 gånger. I årskurs 1 på gymnasiet dricker drygt 85 % alkohol minst ett par gånger om året och i årskurs 3 dricker nära 95 % alkohol minst ett par gånger om året. Ungefär 25 % av ungdomarna på gymnasiet har druckit hembränd sprit någon gång. Alkoholbruket är lika vanligt förekommande bland flickor som bland pojkar. Ingen ökning av alkoholbruket har emellertid skett sedan undersökningen år Vidare framkommer det i studien att föräldrar och syskon är de personer, som företrädesvis köper ut alkohol åt ungdomar, vid sidan av äldre kompisar. Det är också föräldrarna som är de främsta kunskapsspridarna då det gäller alkoholens skadeeffekter. Skolan står för en del av kunskapsspridningen men det finns också brister. I årskurs 3 på gymnasiet säger var femte elev att de aldrig har fått någon kunskap om alkohol och narkotika i skolan. Nästan 90 % procent av ungdomarna, i samtliga av årskurserna, tar avstånd från att det skulle varar okay att pröva narkotika. Ett undantag gäller hasch och marijuana, då mindre än 75 % tar avstånd. 12 % av ungdomarna, säger att man har prövat någon form av narkotika/lugnande medel. Det är företrädesvis hasch och marijuana det då gäller, men även andra droger förekommer. Bruket av narkotika har inte ökat i Linköping i jämförelse med studien år Avslutningsvis diskuteras föräldrarnas, handelns, skolans och politikernas ansvar för att sprida kunskap om alkohol och narkotika och för att förhindra en tidig alkoholdebut och att missbruk bland ungdomar uppstår.

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund uppdraget Syfte Insatser som studien har lett till Genomförande av enkätundersökningen Resultatredovisning Ungdomars motiv och attityder till alkoholbruk... 3 Varför dricker ungdomar alkohol?... 3 Varför dricker ungdomar för mycket alkohol? Ungdomars alkoholkonsumtion mätt i mängd... 5 Ungdomars konsumtion i årskurs 6 5 Ungdomars konsumtion i årskurs Ungdomars konsumtion i årskurs 1 på gymnasiet... 8 Ungdomars konsumtion i årskurs 3 på gymnasiet Ungdomar med utländsk härkomst Vem förser ungdomar med alkohol? Vem köper ut alkoholen? Alkoholbruk tillsammans med föräldrar Narkotikabruket bland ungdomarna i Linköping Attityder gentemot att pröva narkotika Eget narkotikabruk Uppfattningar om att kunna bli beroende av narkotika Kunskap och information om alkohol och narkotika Kunskap om alkohol Kunskap om narkotika Skolans uppgift som kunskapsförmedlare Fritidsvanor Diskussion Alkholdebuten Ungdomars konsumtion av alkohol Hembränd sprit Invandrarbakgrund och alkoholbruk Föräldrarnas ansvar Skolans respektive politikernas ansvar Handelns ansvar Narkotika Hur ska kunskap och upplysning se ut framöver? Några avslutande funderingar Bilaga 1 Enkät om alkohol och drogvanor till elever i årskurs 6 Bilaga 2 Enkät om alkohol och drogvanor till elever i årskurs år 8, år 1 och år 3 i gymnasiet

5

6 1. Inledning 1.1 Bakgrund uppdraget 1999 antog Kommunfullmäktige i Linköping ett drog- och alkoholpolitiskt program. Omsorgsutskottet utsågs att kartlägga och följa upp ungdomars alkohol- och narkotikavanor vartannat år. År 2000 gjordes en första kartläggning. År 2002 har en ny uppföljning av ungdomars attityder och konsumtion gjorts, vars resultat presenteras i föreliggande rapport. 1.2 Syfte Syftet med denna studie är att följa upp ungdomars bruk och attityder till alkohol och andra droger. Detta för att generera kunskap om det aktuella läget i kommunen. Utifrån denna kunskap vill man sedan, i linje med kommunfullmäktiges mål, motverka tidig alkoholdebut och stävja alkoholmissbruk bland ungdomar. 1.3 Insatser som studien har lett till En insats som utskottet har vidtagit är att sammanställa de viktigaste resultaten i en folder Vad dricker Ditt barn, riktad till föräldrar till ungdomar i årskurs 7 i grundskolan och i årskurs 1 på gymnasiet. I foldern uppmanas föräldrar att våga säga ifrån och att våga vara förälder. Vidare har skolorna uppmanats att på första föräldramötet i de båda årskurserna, diskutera folderns innehåll tillsammans med föräldragrupperna. Detta möjliggör för föräldrar att gemensamt ge och få stöd och att eventuellt inta ett gemensamt förhållningssätt i frågor som rör alkohol- och narkotikafrågor. Vidare har utskottet bjudit in politiker, tjänstemän och elevråd till två informations- och diskussionsträffar i oktober 2002, där man redogör för studiens resultat. 1.4 Genomförande av enkätundersökningen Urvalet av elever för undersökningen har gjorts på följande sätt elever i årskurs 6 och 8, samt i årskurs 1 och 3 på gymnasiet valdes ut efter klasslistor. Detta är ungefär 25 % av eleverna i dessa årskurser. Den bästa urvalsmetoden i en undersökning, som denna, är att välja enskilda individer där var och en har samma chans att komma med. Men för att kunna få hjälp av lärare att dela ut och få enkäter ifyllda och med tanke på kostnader för utskick valdes istället hela klasser ut. Varje klass hade lika stor chans att komma med. Därav är tillförlitligheten av slumpens inverkan i urvalet tillfredsställande. En liten strategisk justering av urvalet gjordes i årskurs 1, då många klasser från Ljungstedska skolan och Berzeliusskolan kom med och få från Katedralskola och Folkungaskolan i första omgången. Ett par klasser slumpades bort från de två första skolorna och ett par nya slumpades in från de två senare. På så sätt är alla skolor ungefär lika representerade procentuellt sett. Senare visade sig antalet elever i de utvalda klasser, i praktiken var sammanlagt

7 stycken av dessa, d v s 82 % lämnade in en enkät. 3 påminnelser gick ut till de lärare som dröjde med undersökningen. Bortfallet beror i huvudsak på att ett par lärare på Ljungstedska skolan aldrig genomförde undersökningen. Andra lärare menade att studiegrupperna inte var samlade under den tidsperiod, då enkäten skulle fyllas i och att delar av klassen därför inte kunde besvara någon enkät. Frågeformuläret besvarades under lektionstid. Ett kuvert medföljde varje formulär, så att var och en själv kunde lägga i sin besvarade enkät i detta och klistra igen det, innan enkäterna samlades in av läraren och skickades i till LK Statistik och utredningar. Inga enskilda personers, klassers eller skolors resultat går att utläsa. Tabell 1 Utskick och svarsfrekvens Inkomna enkäter Utskickade enkäter Svarsfrekvens % % % % Totalt % Både urvalsmetod och svarsfrekvens bör anses som tillförlitliga för att resultaten skall kunna generaliseras till hela gruppen av elever i de berörda årskurserna. Samstämigheten med undersökningen 2000, vad gäller svarsfördelning på många frågor, kan även den tyda på att det finns en tillförlitlighet vad gäller urval. Däremot bör en annan notering göras. Frågor om alkohol och narkotika kan generellt sett, vara känsliga att svara på. Undersökningens resultat beror självfallet på elevernas egna uppgifter om t ex bruk, uppskattningar av konsumtion osv. Det finns risk både för underskattningar och överskattningar. Resultaten bör därför tolkas med en viss försiktighet, vilket också präglar studiens resultattext. Rapporten är upplagd på ett sätt så att den som vill tränga in lite djupare i materialet kan göra det. All delfakta kan inte redovisas i tabeller. En del resultat redovisas i den löpande texten och ibland görs jämförelser både i tabellform och text, med undersökningen år Detta görs emellertid inte genomgående, utan bara då något intressant finns att notera. Detta för att hålla sifferexercisen på en någorlunda greppbar nivå. I tabellerna har procentsatserna avrundats till hela procent. Ibland resulterar detta i att totalsumman blir 99 % eller 101 %. I tabellerna står det emellertid alltid 100% ändå. I kapitel 3, Diskussion, sammanfattas några av de viktigaste resultaten. Den som endast vill få en snabb och greppbar bild av hur konsumtion, bruk och attityder ser ut och eventuellt har förändrats sedan föregående undersökning rekommenderas att börja läsa detta kapitel och använda det övriga material som uppslagsbok och fördjupningsdel. 2

8 2. Resultatredovisning 2.1 Ungdomars motiv och attityder till alkoholbruk I detta avsnitt redovisas ungdomarnas motiv och attityder till alkohol. Varför dricker ungdomar alkohol? I enkätundersökningen ges 11 påståenden om tänkbara motiv för att ungdomar dricker alkohol. I tabell 2 redovisas hur många procent av dem som har besvarat frågan, som instämmer helt eller delvis i ett påstående. Tabell 2 Varför dricker ungdomar alkohol, tror Du? Motiv för att dricka alkohol Instämmer helt eller delvis För att kompisarna dricker 86 % 82 % 62 % 65 % 2. För att inte känna sig utanför 67 % 64 % 43 % 53 % 3. För att det hör till när det är fest 65 % 74 % 79 % 89 % 4. För att man mår dåligt 62 % 56 % 38 % 40 % 5. För att känna sig vuxen 61 % 48 % 29 % 35 % 6. För att bli glad och ha kul 61 % 86 % 91 % 94 % 7. För att man känner sig ensam 51 % 45 % 29 % 33 % 8. För att glömma och fly verkligheten 51 % 50 % 44 % 44 % 9. För att våga ta kontakt med andra 39 % 63 % 76 % 80 % 10. För att det smakar gott 29 % 40 % 55 % 62 % 11. För att våga vara sig själv 20 % 32 % 41 % 45 % I årskurs 6 har de tre främsta motiven för att dricka alkohol med yttre förväntningar att göra: kompisarna gör det, man vill inte känna sig utanför och det hör till när det är fest. Motivet att det smakar gott, hamnar t ex lågt ner på listan. I årskurs 8 samt 1 och 3 på gymnasiet svarar ungdomarna att de dricker alkohol för att man vill bli glad och ha kul. Men även kompistrycket kvarstår. Ändå kan man möjligen påstå att motivet handlar i någon högre grad om inre förväntningar. På gymnasiet förstärks dessa. Många av dem på gymnasiet svarar också att man dricker för att våga ta kontakt. Motivet för att det smakar gott ökar med ålder. Varför dricker ungdomar alkohol? Motiv i årskurs 6 Motiv i årskurs 8 Motiv i årskurs 1 och 3 1. För att kompisarna dricker 2. För att inte känna sig utanför 3. För att det hör till när man är på fest 1. För att bli glad och ha kul 2. För att kompisarna dricker 3. För att det hör till när man är på fest 1. För att bli glad och ha kul 2. För att det hör till när man är på fest 3. För att våga ta kontakt med andra 3

9 Varför dricker ungdomar för mycket alkohol? I undersökningen ges 5 tänkbara anledningar till att vissa ungdomar dricker för mycket alkohol. I tabell 3 redovisas hur många procent, av de elever som har besvarat frågan och som instämmer helt eller delvis i olika påståendena. Tabell 3 Varför dricker ungdomar för mycket alkohol? Varför man dricker för mycket Instämmer helt eller delvis För att man umgås med andra som dricker 80 % 81 % 72 % 68 % 2. För att det är tufft 75 % 68 % 48 % 58 % 3. För att man vill bli full 60 % 84 % 86 % 86 % 4. För att man mår psykiskt dåligt 56 % 48 % 44 % 47 % 5. För att man har svårt att bedöma hur mycket man tål 53 % 71 % 80 % 84 % I årskurs 6 tror de flesta ungdomar att de som dricker för mycket alkohol (blir onyktra) gör detta för att man umgås med andra som dricker och för att det är tufft. I någon mening tala om kompistryck eller yttre förväntningar. I årskurs 8 är det främsta motivet att man vill bli full och att man umgås med andra som dricker alkohol. Både inre förväntning och den yttre miljön runt omkring, påverkar således. På gymnasiet så ligger problemet med att man dricker för mycket, främst hos individen, enligt ungdomarna. Man vill helt enkelt bli full men har svårt att bedöma hur mycket man egentligen tål. Anledningen för att det är tufft är inte längre fullt lika stark. Varför dricker ungdomar för mycket alkohol? Motiv i årskurs 6 Motiv i årskurs 8 Motiv i årskurs 1 och 3 1. Man umgås med andra som dricker 2. Det är tufft 3. Man vill bli full 1. Man vill bli full 2. Man umgås med andra som dricker 3. Man har svårt att bedöma hur mycket man tål 1. Man vill bli full 2. Man har svårt att bedöma hur mycket man tål 3. Man umgås med andra som dricker 4

10 2.2 Ungdomars alkoholkonsumtion mätt i mängd Ungdomars konsumtion i årskurs 6 Tabell 4 Har Du själv druckit alkohol någon gång? Har druckit Folköl, minst en burk Starköl, minst en burk Starkcider, minst en flaska Vin, minst ett glas Systemsprit, minst ett litet glas Hembränt, minst 1 litet glas Aldrig 71 % 86 % 68 % 74 % 88 % 93 % 1 gång 13 % 9 % 13 % 15 % 6 % 2 % 2-4 gånger 10 % 3 % 9 % 6 % 3 % 0,3 % 5 gånger el fler 3 % 1 % 7 % 2 % 0 % 0 % Har ej svarat 3 % 1 % 3 % 3 % 3 % 4 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Resultatet i tabell 4 visar att alkoholbruket inte har tagit riktigt fart i årskurs 6. Men många har ändå smakat på olika sorters alkohol. Vanligast är starkcider (29 %), folköl (26 %) och vin (23 %). Det finns ingen större skillnad mellan pojkar och flickor. 23 % av både pojkarna och flickorna, har druckit någon av de mängder alkohol som anges, minst 2 gånger. 1 Det förefaller rimligt att påstå att dessa har gjort en alkoholdebut och är inne i den alkoholkultur, som finns i samhället. 2 Ett annat sätt att mäta om en alkoholdebut har ägt rum är att fråga om man har varit berusad någon gång. Tabell 5 Har Du någon gång druckit så mycket att Du har känt Dig berusad (onykter)? Har varit berusad Antal Aldrig % 1 gång 35 9 % 2-4 gånger 12 3 % Har ej svarat 5 1 % Totalt % Av tabell 5 framgår att 12 % i årskurs 6, någon gång har druckit så mycket att de har känt sig berusade. Det finns ingen skillnad mellan pojkar och flickor. Frågan fanns inte med i 2000 års undersökning och kan därför inte jämföras. Alkoholbruket i årskurs 6 Nära 25 procent har druckit alkohol minst ett par gånger. 12 % har druckit så mycket att de har känt sig berusade. Det är lika många flickor som pojkar som svarar så elever har svarat på en enkät. 28 har ej svarat på frågan och 10 har ej angett kön. 324 elever som kan undersökas återstår. Resultatet baseras på deras svar. 2 I undersökningen år 2000 så krävdes det att man hade druckit minst ett glas av dryckerna öl respektive cider, minst en gång. för att man ska kunna tala om en debut. 61 % svarade att man hade gjort det. År 2001 krävdes en större mängd (en burk respektive flaska), samt att man har druckit minst 2 gånger Nästa gång bör frågan ställas på samma sätt som i årets undersökning, så att resultaten kan jämföras. 5

11 Ungdomars konsumtion i årskurs 8 Tabell 6 Brukar Du själv dricka alkohol? Har druckit Folköl, minst en burk Starköl, minst en burk Starkcider, minst en flaska Vin, minst ett glas Systemsprit, minst ett litet glas Hembränt, minst 1 litet glas Aldrig 58 % 66 % 44 % 69 % 67 % 83 % Några gånger per år 25 % 21 % 30 % 20 % 19 % 9 % 1-2 ggr/månad 11 % 10 % 19 % 6 % 8 % 4 % 1-2 ggr/vecka 3 % 1 % 2 % 0,8 % 3 % 0,8 % 3 el fler ggr/vecka 0 % 0,4 % 0 % 4 % 0,4 % 0,4 % Har ej svarat 3 % 2 % 4 % 0 % 3 % 3 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Mer än hälften av ungdomarna i årskurs 8 säger att de har druckit starkcider någon gång. Det finns ingen skillnad mellan pojkar och flickor. 3 Mer än 20 % av samtliga påstår att de dricker starkcider en eller ett par gånger i månaden. Nära 40 % har druckit folköl någon gång och mer än 30 % har druckit starköl starköl. Systemsprit och vin kommer inte långt efter. Går man djupare in i materialet visar detta, att mer än varannan elev i årskurs 8, har prövat att dricka alkohol. Drygt 5 % svarar att de dricker alkohol varje vecka. Vidare svarar 61 % att de har druckit alkohol minst några gånger under det senaste året. Jämför man med undersökningen år 2000, så var siffran då 72 %. Materialet visar således skett en liten minskning. 4 Tabell 7 Du som dricker alkohol ibland, hur mycket brukar Du vanligtvis dricka vid ett och samma tillfälle, då det gäller öl och starkcider? Brukar dricka Folköl Starköl, Starkcider, Inget alls 23 % 34 % 8 % Högst i burk/flaska 28 % 25 % 33 % 2 st burkar/flaskor 17 % 17 % 20 % 3-5 burkar/flaskor 18 % 16 % 28 % 6 eller fler burkar/flaskor 14 % 9 % 11 % Totalt 100 % 100 % 100 % Av dem som dricker öl och starkcider så är det vanligaste dryckesmönstret att man tar högst en 2 burkar/flaskor, men många uppger även en högre konsumtion. Noterbart är att nästan 40 % av dem som dricker starkcider dricker mer än 3 burkar. 3 Frågan har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns ingen signifikant skillnad mellan könen. 4 Frågan har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns en signifikant skillnad på 5 %-nivån. 6

12 Tabell 8 Du som dricker alkohol ibland, hur mycket brukar Du vanligtvis dricka vid ett och samma tillfälle, då det gäller vin och sprit? Brukar dricka Vin, Systemsprit, Hembränt Inget alls 58 % 49 % 72 % 2 glas vin /respektive cl sprit 22 % 23 % 13 % 3 glas vin /respektive cl sprit 7 % 17 % 6 % 4 glas vin /respektive cl sprit 5 % 5 % 5 % 1 flaska eller mer /respektive mer än 40 cl sprit 9 % 7 % 4 % Totalt 100 % 100 % 100 % Vanligast är att man vid ett och samma tillfälle dricker högst 2-3 glas vin respektive upp till ett 2-3 dl sprit. Men det finns också en grupp som har en högre konsumtion. 9 % svarar t ex att de dricker mer än en hel flaska vin, vid varje tillfälle. Vidare dricker 28 % av eleverna i årskurs 8, hembränd sprit ibland. Tabell 9 Hur ofta har Du känt Dig berusad under det senaste året? Har varit berusad Antal Aldrig % 23 % 1-2 gånger % 18 % 3-5 gånger % 12 % 6 gånger eller fler % 17 % Har ej svarat % 30 % Totalt % 100 % 41 % av ungdomarna i årskurs 8, uppger att man har druckit så mycket alkohol vid minst ett tillfälle under det senaste året, så att man har känt sig berusad. 29 % uppger att de har känt sig berusade mer än 3 gånger. 14 % har varit berusade mer än 6 gånger. Hela 34 % har valt att inte svarat på frågan. Siffrorna är emellertid inte högre än vad de var i samma undersökning år Alkoholbruket i årskurs 8 Mer än varannan elev har prövat att dricka alkohol. Över 60 % har druckit alkohol, minst några gånger under det senaste året. Över 25 % svarar att de har varit berusade minst 3 gånger. Drygt 5 % dricker alkohol varje vecka. Främst dricker man i nämnd ordning: stark-cider, folköl, systemsprit och starköl. Siffrorna är inte högre än vad de var i samma undersökning år Skillnaderna är så små att de inte har signifikanstestats. Slutsatsen är att konsumtionen förefaller vara ganska konstant. 7

13 Ungdomars konsumtion i årskurs 1 på gymnasiet Tabell 9 Brukar Du själv dricka alkohol? Har druckit Folköl, minst en burk Starköl, minst en burk Starkcider, minst en flaska Vin, minst ett glas Systemsprit, minst ett litet glas Hembränt, minst ett litet glas Aldrig 29 % 32 % 28 % 44 % 67 % 66 % Några gånger per år 29 % 32 % 27 % 38 % 19 % 22 % 1-2 ggr/månad 26 % 26 % 36 % 12 % 8 % 7 % 1-2 ggr/vecka 10 % 6 % 4 % 3 % 3 % 2 % 3 el fler ggr/vecka 0,6 % 0,3 % 0,3 % 0,3 % 0,4 % 0 % Har ej svarat 3 % 4 % 4 % 0 % 4 % 4 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % I årskurs 1 på gymnasiet har alkoholbruket tagit fart. 85 % av eleverna svarar att de dricker någon form av alkohol minst ett par gånger om året. Nästan 70 % dricker varje månad och 20 % varje vecka. När det gäller folk- och starköl är pojkarna de största konsumenterna. 75 % av dem säger att de brukar dricka detta, mot drygt 60 % av flickorna. Då det gäller starkcider och vin är förhållandet omvänt. 75 % av flickorna, svarar att de brukar dricka starkcider, medan siffran bland pojkarna är 59 %. Detsamma gäller för vin, 63 % av flickorna brukar dricka vin, mot 44 % av pojkarna. Ungefär 65 % har druckit systemsprit. Noterbart är att 31 % har druckit hembränd sprit. Det finns inga större skillnader mellan pojkar och flickor då det gäller att ibland dricka spritdrycker. 6 Jämför man med undersökningen år 2000 finns det inga större skillnader i att man dricker olika alkoholhaltiga drycker i årskurs 1, men det mer regelbundna drickandet, då det gäller vin och sprit (någon eller några gånger i månaden) har minskat något. 7 Tabell 10 Du som dricker alkohol ibland, hur mycket brukar Du vanligtvis dricka vid ett och samma tillfälle, då det gäller öl och starkcider? Brukar dricka Folköl Starköl Starkcider Inget alls 17 % 18 % 13 % Högst i burk/flaska 14 % 17 % 7 % 2 st burkar/flaskor 10 % 13 % 17 % 3-5 burkar/flaskor 25 % 35 % 45 % 6 eller fler burkar/flaskor 34 % 17 % 17 % Totalt 100 % 100 % 100 % Fler pojkar än flickor, dricker de allra största mängderna av den folköl, starköl som finns vid ett festtillfälle (mer än 3 burkar). Det finns en tendens att det är flickor som istället dricker de största mängderna av starkcider (mer än 3 flaskor). 8 6 Samtliga skillnader i stycket har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns signifikanta skillnader på 5 %-nivån. 7 Frågan har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns en signifikant skillnad på 5 %-nivån. 8 Frågan har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns en signifikant skillnad på 5 %-nivån för folköl och starköl och en signifikant skillnad på 10 %-nivån då det gäller starkcider. 8

14 Tabell 11 Du som dricker alkohol ibland, hur mycket brukar Du vanligtvis dricka vid ett och samma tillfälle, då det gäller vin och sprit? Brukar dricka Vin Systemsprit Hembränt Inget alls 44 % 26 % 66 % 2 glas vin /respektive cl sprit 23 % 36 % 12 % 3 glas vin /respektive cl sprit 11 % 17 % 10 % 4 glas vin /respektive cl sprit 11 % 12 % 5 % 1 flaska eller mer /respektive mer än 40 cl sprit 12 % 8 % 7 % Totalt 100 % 100 % 100 % Vin är vanligare bland flickor än pojkar upp till 4 glas. 9 Vid konsumtion av hel flaska finns det inte längre någon skillnad. 10 Det är lika vanligt bland flickor som pojkar att dricka systemsprit, men fler pojkar dricker de största mängderna. 11 Tabell 12 Hur ofta har Du känt Dig berusad under det senaste året? Har varit berusad Antal Aldrig % 12 % 1-2 gånger % 14 % 3-5 gånger % 19 % 6 gånger eller fler % 45 % Har ej svarat % 11 % Totalt % 100 % 77 % svarar att de har känt sig berusade någon gång. Det finns inga skillnader mellan flickor och pojkar. 12 Nära hälften har varit berusade mer än 6 gånger under det senaste året. Ingen större förändring har skett sedan förra mätningen år Alkoholbruket i årskurs 1 på gymnasiet 87 % dricker någon form av alkohol minst ett par gånger om året. Nästan 70 % dricker varje månad och 20 % varje vecka. Pojkar dricker mest av folk- och starköl och systemsprit. Flickorna dricker mer av starkcider och vin. 65 % har druckit systemspritsprit och 31 % har druckit hembränd sprit bland såväl pojkar som flickor, men pojkarna dricker de största mängderna av systemsprit. Nära hälften har varit berusade, mer än 6 gånger under det senaste året. Flickorna följer i stort sett samma mönster som pojkarna. Det finns inga större skillnader mot år Men det mer regelbundna drickandet, då det gäller vin och sprit förefaller ha minskat något. 9 Frågan har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns en signifikant skillnad på 5 %-nivån. 10 Frågan har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns ingen signifikant skillnad på 5 %-nivån. 11 Frågan har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns en signifikant skillnad på 5 %-nivån. 12 Frågan har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns en signifikant skillnad på 5 %-nivån. 9

15 Ungdomars konsumtion i årskurs 3 på gymnasiet Tabell 13 Brukar Du själv dricka alkohol? Har druckit Folköl, minst en burk Starköl, minst en burk Starkcider, minst en flaska Vin, minst ett glas Systemsprit, minst ett litet glas Hembränt, minst ett litet glas Aldrig 32 % 20 % 20 % 28 % 19 % 72 % Några gånger per år 25 % 22 % 35 % 33 % 32 % 19 % 1-2 ggr/månad 26 % 40 % 33 % 31 % 36 % 5 % 1-2 ggr/vecka 12 % 16 % 9 % 5 % 11 % 1 % 3 el fler ggr/vecka 1 % 0,9 % 0 % 0 % 0 % 0,4 % Har ej svarat 3 % 2 % 3 % 3 % 2 % 3 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 94 % i årskurs 3 uppger att de dricker någon form av alkohol minst ett par gånger om året. Drygt 80 % uppger att de dricker varje månad och 30 % varje vecka. Starköl har nu blivit den vanligaste drycken. 57 % säger att man dricker starköl någon eller några gånger i månaden. Här finns en skillnad mellan könen. 71 % av pojkarna respektive 41 % flickorna, dricker starköl någon eller några gånger i månaden. Pojkarna dricker även systemsprit något oftare. Men många flickor dricker systemsprit åtminstone några gånger per år % har någon gång druckit hembränd sprit. Flickor dricker oftare starkcider än pojkarna. 51 % av flickorna dricker starkcider någon eller några gånger i månaden, mot 35 % av pojkarna. Detsamma gäller vin. 55 % av flickorna dricker vin någon eller några gånger i månaden, mot 41 % av pojkarna. 14 Jämför man med undersökningen 2000 finns det inga större skillnader i hur många som har druckit alkohol. Tabell 14 Du som dricker alkohol ibland, hur mycket brukar Du vanligtvis dricka vid ett och samma tillfälle, då det gäller öl och starkcider? Brukar dricka Folköl Starköl Starkcide r Inget alls 27 % 14 % 17 % Högst i burk/flaska 13 % 6 % 6 % 2 st burkar/flaskor 9 % 14 % 17 % 3-5 burkar/flaskor 21 % 41 % 39 % 6 eller fler burkar/flaskor 30 % 25 % 20 % Totalt 100 % 100 % 100 % Det är flest pojkar som återfinns bland högkonsumenterna av öl (mer än 3 burkar).15 Däremot finns inga skillnader då det gäller starkcider (mer än 3 flaskor). I jämförelse med undersökningen år 2000, så har bruket av de stora mängderna av starköl och cider minskat. Konsumtionen av mer än 3 burkar starköl, har minskat från 13 Skillnaderna har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns signifikanta skillnader på 5 %-nivån. 14 Skillnaderna har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns signifikanta skillnader på 5 %-nivån. 15 Frågan har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns en signifikant skillnad på 5 %-nivån. 10

16 67 % till 46 % och starkcider från 54 % till 39 %. Istället har konsumtionen av mer än 3 burkar folköl, vid ett och samma tillfälle, ökat från 30 %, år 2000, till 51 %, år Tabell 15 Du som dricker ibland, hur mycket brukar Du vanligtvis dricka vid ett och samma tillfälle, då det gäller vin och sprit? Brukar dricka Vin, Systemsprit Hembränt Inget alls 31 % 16 % 73 % 2 glas vin /respektive cl sprit 25 % 30 % 7 % 3 glas vin /respektive cl sprit 15 % 31 % 10 % 4 glas vin /respektive cl sprit 11 % 16 % 5 % 1 flaska eller mer /respektive mer än 40 cl sprit 18 % 8 % 6 % Totalt 100 % 100 % 100 % I årskurs 3 är det fler flickor än pojkar som dricker de stora mängderna av vin (mer än 4 glas) Fler pojkar än flickor, dricker istället de stora mängderna av systemsprit (mer än 30 cl). Då det gäller hembränd sprit, så är det bara pojkar som dricker mer än 30 cl vid ett och samma tillfälle. 17 Resultaten kan inte jämföras med år Tabell 16 Hur ofta har Du känt Dig berusad under det senaste året? Har varit berusad Antal Aldrig % 8 % 1-2 gånger 20 9 % 13 % 3-5 gånger % 18 % 6 gånger eller fler % 56 % Har ej svarat 7 3 % 5 % Totalt % 100 % Nära 90 % av både pojkarna som flickorna svarar att de har varit berusade under det senaste året. På samma sätt som i årskurs 8 är det nära hälften, som har varit berusade mer än 6 gånger under året. Man dricker således inte de stora mängderna alkohol oftare än i årskurs 1. Ingen större förändring har skett sedan förra mätningen år Alkoholbruket i årskurs 3 på gymnasiet 94 % dricker någon form av alkohol minst ett par gånger om året. Drygt 80 % uppger att de dricker varje månad och 30 % varje vecka. Starköl är den vanligast förekommande drycken, företrädesvis bland pojkarna. Pojkarna dricker också starksprit något oftare än flickorna. Flickor dricker mer starkcider och vin, än vad pojkarna gör. Bruket av stora mängden starköl/cider har minskat sen år % har druckit hembränd sprit. Nära 90 % av både pojkarna och flickorna svarar att de har varit berusade under det senaste året. Nära hälften mer än 6 gånger. Man dricker inte stora mängder alkohol oftare än i årskurs Skillnaderna har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns signifikanta skillnader på 5 %-nivån. 17 Skillnaderna har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns signifikanta skillnader på 5 %-nivån. 18 År 2000 var bortfallet på mängdfrågorna mycket stort. År 2002 ändrades deciliter för vin och sprit till antal glas med följd att bortfallet minskade betydligt, från 45 % till 6 för vin respektive 42 % till 8 % för sprit. Siffrorna möjliggör en bättre jämförelse vid kommande mättillfällen. 11

17 2.3 Ungdomar med utländsk härkomst I enkätundersökningen frågades det om utländsk bakgrund. Med begreppet utländsk bakgrund avses här, att båda föräldrarna är födda i något annat land än Sverige. 19 Tabell 17 Är minst en av Dina föräldrar född i Sverige? Minst en av föräldrarna är född i Sverige Ja 85 % 86 % 87 % Nej 15 % 13 % 12 % Har ej svarat på frågan 1 % 1 % 1 % Totalt % 100 % Föräldrarnas olika bakgrund har prövats mot dem som har svarat att de aldrig har varit berusade och de som har känt sig berusad mer än 6 gånger under det senaste året. Tabell 18 Bakgrund och alkoholbruk i årskurs 1 på gymnasiet Föräldrarnas bakgrund Har aldrig varit berusad Har varit berusad mer än 6 gånger Minst en är född i Sverige 12 % 49 % Ingen av dem är född i Sverige 35 % 21 % Fler ungdomar i årskurs 1, med invandrarbakgrund, har aldrig varit berusade i jämförelse med ungdomar, vars åtminstone ena förälder, är född i Sverige. Bara hälften så många ungdomar i årskurs 1, vars båda föräldrar är födda i annat land, har varit berusade mer än 6 gånger. Det finns således en skillnad i alkoholvanor beroende på föräldrars bakgrund i årskurs I årskurs 3 är undersökningsgruppen mindre och det är färre ungdomar med invandrarbakgrund, som ingår i studien. Trots detta blir det en statistiskt säkerställd skillnad att fler ungdomar, vars åtminstone ena förälder är född i Sverige, har varit berusade mer än 6 gånger, än ungdomar, vars båda föräldrar är födda i annat land. 21 I årskurs 8 är både de som dricker alkohol och vars båda föräldrar är födda i annat land för liten för att man ska kunna uttala sig om några skillnader. Då det gäller hasch (som är den dominerande narkotikan) så visar det sig att det inte finns några skillnader mellan ungdomar med invandrarbakgrund och ungdomar, vars åtminstone ena förälder, är född i Sverige. Således alkoholbruket bland ungdomar på gymnasiet med invandrarbakgrund lägre, än bland dem som har åtminstone en förälder som är född i Sverige. Men då det gäller hasch finns det inga skillnader. 19 Ibland brukar man definiera utländsk härkomst med att minst en förälder är född utomlands. 20 Skillnaderna har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns signifikanta skillnader på 5 %-nivån. 21 Skillnaden har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns signifikant skillnad på 5 %-nivån. 12

18 Bakgrund och alkoholbruk i årskurs 1 på gymnasiet Fler ungdomar i årskurs 1, med invandrarbakgrund, än ungdomar vars åtminstone ena förälder, är född i Sverige, har aldrig varit berusade. Bara hälften så många ungdomar i årskurs 1, med invandrarbakgrund än, ungdomar vars åtminstone ena förälder, är född i Sverige har varit berusade mer än 6 gånger. Mönstret är detsamma även i årskurs 3. Då det gäller hasch så finns det inga skillnader mellan ungdomarna. 2.4 Vem förser ungdomar med alkohol? Vem köper ut alkoholen? Tabell 19 Hur brukar Du få tag på alkohol? (Samtliga utvalda i årskurs 8 och 1 samt 3 på gymnasiet) Sätt att få tag på alkohol Folköl Systemvaror Köper själv 39 % 59 % Får via föräldrar eller syskon 35 % 60 % Får via äldre kompisar 36 % 47 % Tar hemifrån 6 % 11 % Annat sätt 16 % 12 % Totalt 100 % 100 % 40 % av eleverna i årskurs 8 och 1 samt 3 på gymnasiet, köper folköl själva i affären. Därefter är det kompisar, föräldrar och äldre syskon som köper folköl åt dem. Först därefter kommer äldre kompisar. Då det gäller systemvaror så svarar 60 % att de får det via föräldrar/syskon. Nära 60 % (!) svarar att de köper systemvaror själva och ungefär lika många. I årskurs 3 svarar 73 % att de köper själva. I årskurs 8 är siffran 51 % (!). Detta är inte rimliga siffror. Frågan måste ha missuppfattats. Många resonerar sannolikt att på följande sätt: Någon levererar och jag betalar sedan själv för det, d v s jag blir inte bjuden på alkoholen. Särskiljer man de olika årskurserna, så är det 44 % av eleverna i årskurs 8, som svarar att de får starköl, starkcider, vin och sprit via föräldrar och syskon. I årskurs 1 på gymnasiet är siffran 61 % och i årskurs 3 har den stigit till 76 %. Vem förser ungdomarna med alkohol? 40 % av eleverna i årskurs 8 och 1 samt 3 på gymnasiet, köper folköl själva. Därefter är det föräldrar och äldre syskon som köper åt dem. 59 % köper systemvaror själva. 60 % får systemvaror via föräldrar/syskon. 44 % av eleverna i årskurs 8 får starköl, starkcider, vin och sprit via föräldrar och syskon. I årskurs 1 är siffran 61 % och i årskurs 3, 76 %. 13

19 Alkoholbruk tillsammans med föräldrar Tabell 20 Har Du fått smaka minst ett halvt glas öl, vin eller sprit hemma? ( 6) Har fått smaka i Antal Aldrig % 41 % 1 gång % 25 % 2-4 gånger % 18 % 5 eller fler gånger 30 8 % 9 % Har ej svarat 5 1 % 7 % Totalt % 100 % I årskurs 6 påstår 43 % att de har fått smaka alkohol hemma. I undersökningen år 2000 var siffran 52 %. Materialet ger en viss signal om att det kan ha skett en liten minskning än ökning av att föräldrar bjuder sina 12-åringar att smaka på alkohol. 22 Tabell 21 Bjuder Dina föräldrar Dig på alkohol? (Samtliga utvalda i årskurs 8 och 1 samt 3 på gymnasiet) Bjuder på alkohol Totalt alla årskurser Aldrig 52 % 38 % 17 % 37 % 1-2 gånger/år 32 % 36 % 36 % 35 % Någon gång per månad 10 % 21 % 40 % 22 % Varje helg 0,4 % 3 % 4 % 2 % Har ej svarat 6 % 3 % 3 % 4 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % Nära 60 % av eleverna i årskurs 8 och 1 samt 3 på gymnasiet, uppger att föräldrarna någon gång per år bjuder dem på alkohol. Redan i årskurs 8 svarar över 42 % att det är så. I årskurs 1 är siffran 60 % och i årskurs 3 svarar 80 % att föräldrarna bjuder dem på alkohol, minst någon gång om året. De ungdomar som svarar varje helg, utgör i någon mening en riskgrupp för utvecklande av alkoholproblem. Om man räknar om procentsiffrorna för att gälla alla elever så kan det röra sig om ett 40-tal elever i varje årskurs på gymnasienivå. 23 Tabell 22 Bjuder Dina föräldrar Dig på alkohol? (Jämförelse över tid) Bjuder på alkohol Aldrig 52 % 40 % 38 % 30 % 17 % 15 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Av tabellen framgår det att föräldrarnas beteende har förändrats något är det något mindre vanligt att föräldrar bjuder på alkohol i årskurs 8, i jämförelse med Minskningen har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns signifikant skillnad på 10 %-nivån, men inte på 5 %-nivån. Man kan därför bara uttala sig om att det kan vara en signal. 23 8: 0,4% av totalt 1048 elever = 4 elever. 1: 3 % av totalt 1391 elever = 42 elever. 3: 4 % av totalt 1031 elever = 41 elever. 24 Skillnaden har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns en signifikant skillnad på 5 %-nivån. 14

20 Tabell 23 Dricker Du alkohol tillsammans med Dina föräldrar? Dricker tillsammans Totalt alla årskurser Aldrig 70 % 52 % 27 % 51 % 1-2 gånger/år 23 % 30 % 40 % 30 % Någon gång per månad 5 % 14 % 27 % 15 % Varje helg 0,4 % 1 % 4 % 2 % Har ej svarat 2 % 3 % 3 % 3 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % I årskurs 8 svarar mer än två tredjedelar att föräldrar aldrig dricker alkohol tillsammans med dem. I årskurs 3 är förhållandena omvända. Noterbart är att det i årskurs 8 och 1 på gymnasiet, är färre elever som dricker tillsammans med sina föräldrar än som svarar att de blir bjudna av dem. En tolkning kan vara föräldrar köper ut och låter ungdomarna dricka tillsammans med kompisar på en fest. En annan är att de förser ungdomarna med alkohol, som ungdomarna sedan dricker någon annanstans. Samma tendens finns även i årskurs Tabell 24 Dricker Du alkohol tillsammans med Dina föräldrar? (Jämförelse över tid) Dricker tillsammans Aldrig 70 % 60 % 52 % 45 % 27 % 27 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % År 2002 så förefaller det var även något färre som dricker alkohol någon gång tillsammans med sina föräldrar, än år 2000, åtminstone i årskurs I årskurs 3 finns emellertid inga skillnader alls. Det är intressant att notera att bjudandet har gått tillbaka något i årskurs 8 och att det finns en tendens att även att dricka tillsammans kan ha backat. Att dricka alkohol hemma I årskurs 6 svarar 43 % att de har fått smaka alkohol hemma. Detta är en liten minskning mot undersökningen år % av eleverna i årskurs 8, har druckit alkohol minst några gånger under det senaste året mot 72 % år 2000 (se text under tabell 6). Sammantaget tyder detta på att alkoholdebuten kan ha skjutits upp något. Nära 60 % av eleverna i årskurs 8 och 1 samt 3 på gymnasiet, uppger att föräldrarna någon gång per år bjuder dem på alkohol. I årskurs 8 svarar över 42 % att det har blivit bjudna hemma. I årskurs 1 är siffran 60 % och i årskurs 3 är den 80 %. 25 Skillnaderna har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns ingen signifikant skillnad på 5 %- nivån i årskurs 8 och i årskurs 1 på gymnasiet. Vidare finns det en signifikant skillnad på 10 %-nivån i årskurs 3 på gymnasiet = tendens. 26 Skillnaderna har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns ensignifikant skillnad på 5 %-nivån, för årskurs 8. 15

21 2.5 Narkotikabruket bland ungdomarna i Linköping Attityder gentemot att pröva narkotika Tabell 25 Tycker Du det är okay att pröva olika former av narkotika? Nej, det är inte okay att pröva Totalt alla årskurser Hasch, marijuana 78 % 70 % 69 % 73 % Amfetamin, kokain 92 % 87 % 90 % 89 % LSD, hallucinogena svampar 90 % 89 % 87 % 89 % Heroin 92 % 91 % 92 % 92 % Rökheroin 87 % 88 % 90 % 88 % Lugnande/rogivande medel för att bli berusad 84 % 83 % 88 % 85 % Ecstasy 88 % 86 % 90 % 88 % Av tabellen framgår det att runt 90 % av ungdomarna tar avstånd från att det är okay att pröva olika former av narkotika, med undantag av hasch och marijuana, som mindre än 75 % tar avstånd ifrån. Det finns inga större skillnader mellan årskurserna. 27 Eget narkotikabruk Tabell 26 Har Du använt något av följande narkotika? Jag har använt elever elever elever Totalt 843 elever Antal Antal Antal Antal Hasch, marijuana 16 6 % % % 91 11% Amfetamin, kokain 5 2 % 8 2 % 9 4 % 22 3 % LSD, hallucinogena svampar 4 2 % 6 2 % 4 2 % 14 2 % Heroin 1 ½ % 3 1 % 1 ½ % 5 1 % Rökheroin 3 1 % 2 1 % 1 ½ % 6 1 % Lugnande/rogivande medel 6 2 % 11 3 % 8 4 % 25 3 % Ecstasy 2 1 % 11 3 % 8 4 % 21 3 % 12 % av ungdomarna i årskurs 8 samt 1 och 3 på gymnasiet, (11 % av flickorna och 14 % av pojkarna), säger att man har prövat någon form av narkotika/lugnande medel. Särskiljer man gymnasieklasserna, så är det 15 % i dessa, som har prövat någon form av narkotika. I undersökningen 2000 så svarade 13 % av både pojkarna och flickorna att man hade prövat någon form av narkotika. Skillnaderna är för små för att de ska kunna vara statistiskt säkerställda. 28 Den drog som dominerar är hasch och marijuana. 91 personer av 843 svarande (11 %), svarar att de någon gång har prövat någon av dessa droger. 25 personer har prövat lugnande/rogivande medel i syfte att droga sig. Därefter har drygt 20 elever prövat amfetamin/kokain respektive ecstasy. 27 Skillnaderna har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns ingen signifikant skillnad på 5 %- nivån mellan årskurserna. 28 Skillnaderna har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns ingen signifikant skillnad på 5 %- nivån, mellan könen. 16

22 Uppfattningar om att kunna bli beroende av narkotika I enkäten i denna undersökning ställs frågan om man tror att man själv kan hamna i ett allvarligt beroende genom att bara prova narkotika några gånger. Tabell 27 Tror Du att Du kan hamna i ett allvarligt beroende genom att bara prova narkotika några gånger? Kan bli beroende efter några gångers bruk Totalt alla årskurser Ja 49 % 49 % 49 % 49 % Tveksam/vet inte 42 % 37 % 34 % 38 % Nej 9 % 13 % 16 % 12 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % Ungefär varannan elev tror att han/hon kan hamna i ett allvarligt beroende genom att bara prova narkotika några gånger. Således kan man konstatera att: 12 % i årskurs 8 samt 1 och 3 på gymnasiet har prövat narkotika någon gång. 27 % tar inte avstånd från att det är okay att pröva hasch. 12 % anser att man kan pröva några gånger utan att för den skull bli beroende. 38 % vet inte riktigt om man kan det eller inte. Möjligen kan man tolka materialet som om det finns en potential för fler att pröva på om riskerna med haschbruk skulle avdramatiseras eller hasch legaliseras. Attityder gentemot narkotika och eget bruk 75 % av ungdomarna tar avstånd från att det är okay att pröva hasch och marijuana. 90 % tar avstånd från annan narkotika. 12 % av ungdomarna i årskurs 8 samt 1 och 3 på gymnasiet, säger att de har prövat någon form av narkotika/lugnande medel. Detta innebär att ungefär 800 elever 29 i årskurs 8 till och med år 3 på gymnasiet i Linköping, kan ha prövat någon form av narkotika. År 2000 svarade 13 %, att man hade prövat någon form av narkotika. Den drog som dominerar är hasch. Även t ex lugnande/rogivande amfetamin/kokain och ecstasy förekommer. Ungefär varannan elev har uppfattningen att han/hon kan hamna i ett allvarligt beroende genom att bara prova narkotika några gånger. 29 Det finns ungefär elever på gymnasiet (ej särskola inräknad) och ungefär elever i årskurs 8 och 9, vilket blir ungefär elever. 12 % utgör nästan 800 elever. 17

23 2.6 Kunskap och information om alkohol och narkotika Kunskap om alkohol Tabell 28 Tycker Du att Du har kunskap om alkoholens skadeverkningar? Kunskap om alkoholens skadeverkningar Totalt alla årskurser Ja i hög grad 25 % 40 % 48 % 37 % Ja i viss grad 66 % 55 % 48 % 57 % Nej 8 % 4 % 2 % 5 % Har ej svarat 2 % 1 % 1 % 1 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % Nära 75 % av eleverna i årskurs 8 och 50 % i årskurs 1, menar att de inte har kunskap om skadeverkningar eller bara har kunskap i viss grad. Tabell 29 Tycker Du att Du har kunskap om narkotikans skadeverkningar? Kunskap om narkotikans skadeverkningar Totalt alla årskurser Ja i hög grad 26 % 40 % 40 % 36 % Ja i viss grad 53 % 48 % 49 % 50 % Nej 21 % 11 % 9 % 13 % Har ej svarat 2 % 2 % 2 % 2 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % Var femte elev i årskurs 8, tycker inte att han/hon har någon särskilt bra kunskap om narkotikans skadeverkningar och ytterligare hälften, svarar att man bara har det i viss grad. Även här gäller frågan om vilken ambitionsnivå man vill ha då det gäller kunskapsspridning. Tabell 30 Varifrån har Du huvudsakligen fått information om alkohol? Fått kunskap om alkohol, i viss eller hög grad, Totalt alla årskurser Från föräldrar 84 % 75 % 76 % 81 % 77 % Radio/TV 77 % 70 % 78 % 80 % 76 % I skolan av lärare/annan personal 66 % 69 % 66 % 61 % 65 % Från kompisar/syskon 47 % 58 % 66 % 72 % 65 % Dagspress/veckopress 54 % 52 % 67 % 76 % 65 % På annat sätt 48 % 56 % 55 % 57 % 56 % I skolan av rep. från någon 36 % 61 % 61 % 44 % 56 % förening I skolan av t.ex polis eller fältare 37 % 32 % 49 % 46 % 43 % På fritiden från någon förening 22 % 24 % 29 % 26 % 27 % På fritidsgården 13 % 22 % 23 % 15 % 21 % Av tabellen framgår det att i samtliga årskurser så är det föräldrarna, tillsammans med radio och TV, som är de viktigaste informationskällorna om alkoholens skadeverkningar. Runt 80 % får information av föräldrarna. Efter föräldrar och radio/tv kommer lärare eller annan personal på skolan, dagspress och kompisar. 18

24 I årskurs 8 och 1 på gymnasiet är det mycket vanligare att man får information i skolan av någon representant från en förening, än vad det är i de övriga klasserna. 30 På gymnasiet har kompisar större betydelse som kunskapskälla, än i grundskolan. Även dagspress och veckopress är viktigare för fler, på gymnasiet än i grundskolan. 31 Viktigaste informationskällorna om alkoholens skadeverkningar 1. Föräldrar och radio/tv (runt 80 %) 2. Lärare/annan skolpersonal (60-70 % i de olika årskurser) 3. Kompisar/syskon, dagspress/veckopress. (50-80 %) Har mest betydelse på gymnasiet. Kunskap om narkotika Tabell 31 Varifrån har Du huvudsakligen fått information om narkotika? Fått kunskap om narkotika, i viss eller hög grad, Totalt år 8, 1, 3 Från föräldrar 63 % 63 % 59 % 49 % 60 % Radio/TV 58 % 64 % 74 % 77 % 72 % I skolan av lärare/annan personal 52 % 62 % 65 % 66 % 65 % Från kompisar/syskon 30 % 45 % 56 % 57 % 53 % Dagspress/veckopress 41 % 47 % 65 % 76 % 62 % På annat sätt 32 % 49 % 53 % 54 % 52 % I skolan av rep. från någon 20 % 54 % 61 % 53 % 56 % förening I skolan av t.ex polis eller fältare 25 % 33 % 50 % 50 % 45 % På fritiden från någon förening 13 % 20 % 27 % 19 % 23 % På fritidsgården 10 % 24 % 22 % 16 % 21 % I årskurs 6 följer de olika informationskällornas betydelse, ungefär samma mönster, som för alkohol och föräldrarna är fortfarande de viktigaste informatörerna. Men det är betydligt färre som svarar att föräldrarna ger kunskap narkotikans skadeverkningar, än om alkoholens skadeverkningar. I årskurs 8 samt 1 och 3 på gymnasiet tar andra informatörer än föräldrarna tydlig mark. I årskurs 8 och i årskurs 1 förefaller fritidsgårdarna göra sina största informationsinsatser, både vad gäller alkohol och narkotika. Drygt 20 % av ungdomarna i dessa årskurser får information där, åtminstone i viss grad. 32 I årskurs 8 har även föreningar som kommer och hälsar på i skolan viss betydelse. På gymnasiet är föräldrar och kompisar och inte längre lika viktiga som kunskapsförmedlare då det gäller narkotika. 33 Istället har Radio och TV fått störst betydelse nu. Därefter kommer dags- och veckopress, lärare, kompisar och föreningar som kommer till skolan och pratar om narkotika viss betydelse. Även polis och fältsekreterare finns nu med som informatörer på skolorna. 30 Skillnaderna har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns en signifikant skillnad på 5 %-nivån. 31 Skillnaderna har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns en signifikant skillnad på 5 %-nivån. 32 Skillnaderna har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns en signifikant skillnad på 5 %-nivån., mellan insatserna i årskurs 6 och de övriga. Däremot hamnar årskurs 3 lite mitt emellan. 33 Skillnaderna har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns en signifikant skillnad på 5 %-nivån, 19

25 Viktigaste informationskällorna om narkotikas skadeverkningar Grundskolan Gymnasieskolan 1. Föräldrar 2. Radio/TV 3. Lärare/annan pers 1. Radio och TV 2. Dags-/veckopress 3. Lärare/annan pers 4. Kompisar samt föreningar i skolan 2.7 Skolans uppgift som kunskapsförmedlare Tabell 32 Har ni diskuterat alkohol och dess effekter på lektionstid i skolan, detta läsår? Har diskuterat alkohol detta läsår gånger eller fler 6 % 4 % 4 % 0 % 3-5 gånger 19 % 20 % 4 % 4 % 1-2 gånger 42 % 49 % 26 % 21 % Nej 31 % 26 % 62 % 72 % Har ej svarat 2 % 1 % 5 % 2 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % I årskurs 6 och 8 svarar ungefär två tredjedelar av eleverna att man har pratat om alkohol under läsåret. På gymnasiet är förhållandet omvänt. Vänder man på resonemanget så innebär det att nästan var tredje elev i årskurs 6 svarar att man inte alls har pratat om alkohol och dess effekter i skolan under läsåret. I årskurs 8 svarar blir det var fjärde elev. På gymnasiet svarar % att det är så. Bara 4-8 % på gymnasiet uppger att man har pratat om alkohol åtminstone 3 gånger. Undervisning på gymnasiet om alkohol är således liten, generellt sett. 34 Tabell 33 Har ni diskuterat narkotika och dess effekter på lektionstid i skolan, detta läsår? Har diskuterat narkotika detta läsår gånger eller fler 6 % 3 % 3 % 0,4 % 3-5 gånger 15 % 15 % 5 % 4 % 1-2 gånger 40 % 50 % 28 % 23 % Nej 38 % 30 % 60 % 70 % Har ej svarat 1 % 2 % 3 % 4 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % Vad det gäller undervisningen om narkotika följer den i stort sett samma mönster som undervisningen om alkohol. 34 Skillnaderna har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns en signifikant skillnad på 5 %-nivån, mellan undervisning på grundskola respektive gymnasium. 20

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9 Urval: alla Är du pojke eller flicka? A. Pojke 43 51,2 B. Flicka 41 48,8 Total 84 100 100% (84/84) Ålder? A. 13 år 0 0 B. 14 år 1 1,2 C. 15 år 45 55,6 D. 16 år 35

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9 2003

Drogvaneundersökning år 9 2003 Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9

Läs mer

uppdrag Trollhättans kommun

uppdrag Trollhättans kommun Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Trollhättans kommun November 2010 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Folkhälsorådet,

Läs mer

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8. 00-0- Drogenkät 00 Kalmar kommun år. Undersökningen bygger på inlämnade svar av sammanlagt elever i år i Kalmar kommun. Det ger en svarsfrekvens på %. Utav dessa elever är 0 flickor och pojkar. Samma undersökning

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9

Drogvaneundersökning År 9 Drogvaneundersökning År 9 Uddevalla Kommun 2001 2 (23) Innehåll SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter... 9 Andel rökare...

Läs mer

Vad dricker ditt barn?

Vad dricker ditt barn? Vad dricker ditt barn? INFORMATION FRÅN EN UNDERSÖKNING I LINKÖPINGS KOMMUN BLAND UNGDOMAR MELLAN 12-19 ÅR Till dig som är förälder VARFÖR DRICKER UNGDOMAR ALKOHOL? 85% av eleverna i årskurs 6 svarar,

Läs mer

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökningens syfte, metod och urval Syfte Kartlägga ålänningarnas tobaks-, alkoholvanor och bruk av narkotika samt jämföra

Läs mer

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, Tabeller Norrbottens län årskurs 9 Bilaga 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9....

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2.

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2. Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2. Maj 2007 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Hälsopolitiska

Läs mer

narkotika-, uppdrag av Stad

narkotika-, uppdrag av Stad Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Trollhättans kommun Resultat från ANT-undersökning 2007 December 2007 Undersökningen är genomförd av Splitvision

Läs mer

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

DROGENKÄT. En undersökning av elevers tobaks-, alkoholoch narkotikavanor i Tyresö gymnasium åk 2, höstterminen 2006, Tyresö kommun.

DROGENKÄT. En undersökning av elevers tobaks-, alkoholoch narkotikavanor i Tyresö gymnasium åk 2, höstterminen 2006, Tyresö kommun. DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkoholoch narkotikavanor i Tyresö gymnasium åk 2, höstterminen 2006, Tyresö kommun. Kommunkansliet Februari 2007 Göran Törnblom Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bräcke kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 29 GYMNASIET ÅR 2 Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli Socialförvaltningen & Barn och utbildningsförvaltningen Innehåll Sida Bakgrund... 3 Sammanfattning...4-5

Läs mer

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Uddevalla Kommun 2001 2(23) Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter...

Läs mer

Drogvaneundersökning vt 2012

Drogvaneundersökning vt 2012 Drogvaneundersökning vt 2012 DVE Åre 2012 Årskurs grupp Översikt Totalt antal svar 172 Filter Vilken klass går du i? är lika med Årskurs 2 på gymnasiet Resulterande svar 99 Gruppera efter fråga nej Är

Läs mer

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan

Läs mer

narkotika-, uppdrag av Stad

narkotika-, uppdrag av Stad Sammanfattning Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Trollhättans kommun Resultat från ANT-undersökning 2007 December 2007 Undersökningen är genomförd

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat 2004-2010

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat 2004-2010 Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun Resultat 2004-2010 Drogvaneundersökning i år 6, Tyresö kommun 2010 Svarsfrekvens: 2004:84% (tot antal svarande elever 485 st) 2005:85% (urvalsundersökning,

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 16 år (född 1995) Resulterande svar

Läs mer

Kupol en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 8 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige mår allt sämre psykiskt. Därför försöker en forskargrupp

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 18 år (född 1993) Resulterande svar

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun 2(23) Dnr: RS/156/2016 Ansvarig: Lars Eriksson, Utvecklingsenheten, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Anna Werme, Utvecklingsenheten,

Läs mer

Hur du kan utrota ungdomsfylleriet i din kommun

Hur du kan utrota ungdomsfylleriet i din kommun Hur du kan utrota ungdomsfylleriet i din kommun Mötesplats IFO 9 oktober 2008 Upplägg idag: Idé / bakgrund / hypotes Resultat Öckerö Hur har vi gjort? Hur utrota ungdomsfylleriet i din kommun/stadsdel?

Läs mer

Rapport om ungdomars drogvanor i Salems kommun år 7, 9 samt år 2 på gymnasiet. (mars 2009)

Rapport om ungdomars drogvanor i Salems kommun år 7, 9 samt år 2 på gymnasiet. (mars 2009) Rapport om ungdomars drogvanor i Salems kommun år 7, 9 samt år 2 på gymnasiet. (mars 9) Denna drogvaneundersökning är ett samarbete mellan Jörgen Lundqvist, Salems kommun och Jörgen Larsson, Prev & InFo

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Drogvanor, åk 9, Kalmar, 2010

Drogvanor, åk 9, Kalmar, 2010 Drogvanor, åk 9,, 2010 Enkätundersökning, CAN Generellt lägre nivåer jämfört med riket Alkoholkonsumenter Total årlig alkoholkonsumtion Intensivkonsumtion Provat narkotika Rökare Snusare Alkoholkonsumenter

Läs mer

Kronobergselevers drogvanor 2002

Kronobergselevers drogvanor 2002 Kronobergselevers drogvanor 2002 Resultat från en enkätundersökning bland elever i gymnasieskolans årskurs 2 i Kronobergs län vårterminen 2002 Livsstil Kronoberg INNEHÅLL SIDA Bakgrund 3 Undersökningens

Läs mer

2 I vilken kommun bor du? Är du pojke eller flicka?

2 I vilken kommun bor du? Är du pojke eller flicka? Sedan 2001 har Skånes kommuner genomfört drogvaneundersökningar vartannat år bland grundskole- och gymnasieelever. Undersökningen genomförs av Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen i Skåne län, Region Skåne

Läs mer

TÄNK OM frågor och svar

TÄNK OM frågor och svar TÄNK OM frågor och svar (Rev. den 26 april 2010) Vad är syftet med TÄNK OM? Syftet är att sprida kunskap och föra upp frågan om langning av alkohol till tonåringar på samtals- och medieagendan. Den primära

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad Copyright GfK Sverige AB, Lund 2 Innehållet är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt 196:729 och får inte utan GfK Sverige AB:s medgivande reproduceras eller spridas i någon form, lagras i elektroniska media,

Läs mer

tonåring Min dricker väl inte? En presentation av drogvaneundersökningen 2006 bland gotländska skolelever

tonåring Min dricker väl inte? En presentation av drogvaneundersökningen 2006 bland gotländska skolelever tonåring Min dricker väl inte? En presentation av drogvaneundersökningen 2006 bland gotländska skolelever - Jag röker bara på fester! Får du smaka på alkohol hemma? Snusar du varje dag? Snusar du ibland?

Läs mer

DROGVANEUNDERSÖKNING 2014

DROGVANEUNDERSÖKNING 2014 DROGVANEUNDERSÖKNING 214 Genomfördes på Perslundaskolan 22 september 214 133 av 148 elever deltog (externt bortfall 1,1%) Åk 7: 42 av 49 elever (externt bortfall 14,2%) Åk 8: 4 av 44 elever (externt bortfall

Läs mer

Drogvanenkät vt-2006 Kalmar kommun högstadiet

Drogvanenkät vt-2006 Kalmar kommun högstadiet Drogvanenkät vt-26 Kalmar kommun högstadiet Kommunstyrelserna i länets 12 kommuner och Regionförbundet har tillsammans med Fokus i Kalmar län beslutat att genomföra en undersökning om grundskolelevers

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012. Årskurs 9. Temarapport - Droger och spel 2012. Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Stockholmsenkäten 2012. Årskurs 9. Temarapport - Droger och spel 2012. Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkäten 12 Temarapport - Droger och spel 12 Årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk-

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun Resultat 2004-2011 Drogvaneundersökning i år 6, Tyresö kommun 2011 Svarsfrekvens: 2004:84% (tot antal svarande elever 485 st) 2005:85% (urvalsundersökning,

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014 Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun Resultat 2014 Drogvaneundersökning i år 7, Tyresö kommun 2014 Svarsfrekvens: 2014: 84% (tot antal svarade 428 st) varav 195 flickor och 233 pojkar

Läs mer

Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol

Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol Öckerömodellen Resultat från drogvaneundersökningar 21-214 i årskurs 7-9 Eva Malmqvist, Folkhälsosamordnare Rökning 21-214 Svar på frågan Har du rökt

Läs mer

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Ungdomars Tobaks- Alkohol och Drogvanor i Järfälla kommun

Ungdomars Tobaks- Alkohol och Drogvanor i Järfälla kommun Rapport om Ungdomars Tobaks- Alkohol och Drogvanor i Järfälla kommun Årskurs 8, november 13 Undersökning nr 11 Andel elever i årskurs 8 som är rökfria, snusfria, alkoholfria och narkotikafria 13 8 9 98

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet. 2006 i Västernorrland

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet. 2006 i Västernorrland Drogvanor årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Årskurs 9

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Årskurs 9 Elevers drogvanor läsår 2015/2016 Länsrapport Värmland Årskurs 9 Drogvaneundersökningen ska bidra med aktuellt kunskapsunderlag över attityder till droger och drogvanor för planering och beslut av främjande

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vartannat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland elever i grundskolans årskurs 9 Syftet: Följa utvecklingen

Läs mer

Stockholmsenkäten 2008

Stockholmsenkäten 2008 SIDAN 1 Stockholmsenkäten 2008 Ungdomars drogvanor, psykiska hälsa och upplevelse av skolan. Stockholmsenkäten Utgör underlag för planering av och beslut om preventiva insatser. Mäter normbrytande beteende,

Läs mer

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting 2(32) Dnr: LS/348/2013 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting www.jll.se/folkhalsa Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se

Läs mer

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008 Drogvanor årskurs 9 i grundskolan i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING Andelen rökare bland båda könen minskar successivt i riket som helhet. I CAN:s riksundersökning av gymnasieelever i åk 2 (2005) 1 rökte ca 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun Resultat 2004-2010 Drogvaneundersökning i år 2, Tyresö kommun 2010 Svarsfrekvens: 2004: 83% (tot antal svarande elever 354st)

Läs mer

ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET

ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOLENS ANDRAHANDSSKADOR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET Åsa Jinder om att växa upp i missbruk Alkohol är den femte största orsaken till sjukdom och död TEMA 2015/2016:

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten har tagits fram tillsammans med andra ungdomar i Östergötland och kommer att användas så att

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:

Läs mer

Uppföljning ANDT 2014

Uppföljning ANDT 2014 Uppföljning ANDT 2014 Är du flicka eller pojke? Total A. 67 100 0 0 67 50,8 B. 0 0 65 100 65 49,2 Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit öl, alkoläsk, mellanstark eller starkcider, vin

Läs mer

!Du svarar anonymt. Årskurs 9

!Du svarar anonymt. Årskurs 9 2008 Liv & Hälsa ung 2008 Va d är Liv & Hälsa ung? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv & Hälsa ung. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du mår, vilka levnadsvanor

Läs mer

SAMMANFATTNING AV ELEVERS DROGVANOR STOCKHOLMSENKÄTEN TABELLER OCH GRAFER. StockholmsEnkäten 2004 /Sammanfattning av elevers drogvanor 1

SAMMANFATTNING AV ELEVERS DROGVANOR STOCKHOLMSENKÄTEN TABELLER OCH GRAFER. StockholmsEnkäten 2004 /Sammanfattning av elevers drogvanor 1 StockholmsEnkäten 04 /Sammanfattning av elevers drogvanor 1 SAMMANFATTNING AV ELEVERS DROGVANOR STOCKHOLMSENKÄTEN 04 TABELLER OCH GRAFER K O M P L E M E N T T I L L P M S E 4 / 1 P R E C E N S S O C I

Läs mer

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 29 Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 Inledning Denna rapport är en sammanställning av drogvaneundersökningen

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2012 Stockholmsenkäten 212 Temarapport: Droger och spel Gymnasieskolans årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen

Läs mer

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007 Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 METOD 4 RESULTAT

Läs mer

Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6

Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6 Datum 2009-09-01 1 (6) Drogvaneundersökning i Tyresö skolor år 6, 2009 Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6 Sedan 2004 har Tyresö Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet.

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 2007 Lysekil - Munkedal - Orust - Sotenäs Strömstad - Tanum 2 (32) Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 LÄSANVISNING... 7 Definitioner... 7 Intensiv-konsument

Läs mer

Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3. Field Questionnaire Sweden

Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3. Field Questionnaire Sweden ZA5353 / ZA5656 Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3 Field Questionnaire Sweden 1. Är du? 1 Pojke 2 Flicka 2. Vad är ditt födelsedatum? Å Å M M D D 3.

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner,

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden 2009-05-12 1 (15)

Barn- och ungdomsnämnden 2009-05-12 1 (15) Barn- och ungdomsnämnden 2009-05-12 1 (15) Plats och tid Centralskolan, kl 13.00 16.30 Beslutande Britt-Marie Hermansson (M), ordförande Jens Persson (S) Maria Toll (C), 34 - del av 38 Per Götell (FP)

Läs mer

Tabellbilaga ANDT undersökning

Tabellbilaga ANDT undersökning Tabellbilaga ANDT undersökning 2012 Tabellbilaga. Grundskolan 2012 Norsjöskolan år 9 41 elever 56,0 44,0 100,0 Nilaskolan år 9 40 elever 45,0 55,0 100,0 Summa 81 elever 51,0 49,0 100,0 Hur trivs du i skolan?

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2012 Stockholmsenkäten 12 Temarapport: Droger och spel Grundskolans årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning

Läs mer

Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola

Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola Skola a Valid Gymnasiet 91 100,0 100,0 100,0 Är du kille eller tjej? a Kille 66 72,5 72,5 72,5 Tjej 25 27,5 27,5 100,0 Total 91 100,0

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGVANEUNDERSÖKNING. Skolår 6-9 och skolår 2 på gymnasiet, Värnamo, år 2004

ALKOHOL- OCH DROGVANEUNDERSÖKNING. Skolår 6-9 och skolår 2 på gymnasiet, Värnamo, år 2004 ALKOHOL- OCH DROGVANEUNDERSÖKNING Skolår 6-9 och skolår 2 på gymnasiet, Värnamo, år 2004 1 Resultatsammanfattning I föreliggande rapport är eleven alkoholkonsument om man under året druckit minst 1 glas

Läs mer

Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02

Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02 1 Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02 2 Monica Jacobsson 20030602 Samordnare Laholms kommun UTVECKLINGSPLANEN FÖR

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Undersökningen gjordes v 11-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 377 svar. Största andelen från åk 7 och 9 (ca 37

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008 Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2008 Frågor om undersökningen kan ställas till Johan Sjöholm, Tjörns Kommun Tel. 0304-60 11 82

Läs mer

tobak alkohol - narkotika

tobak alkohol - narkotika Preliminär redovisning av några av svaren på Drogvaneundersökningar i Gotlands kommun under perioden 1998 26 avseende elever i åk 9 Vissa av frågorna belyser även elever i gymnasiet åk 2 för åren 24 26

Läs mer

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län 2014-05-21 Innehållsförteckning

Läs mer

Ersängskolans förebyggande arbete mot droger

Ersängskolans förebyggande arbete mot droger Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 83 Ersängskolans förebyggande arbete mot droger Författare: Sammanfattning Ungdomars inställning till droger

Läs mer

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 ÅK7-ÅK9

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 ÅK7-ÅK9 Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 Läs igenom frågan, tillsammans eller var för sig. Välj det svar du tycker passar dig bäst eller eget alternativ. Lägg

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Du svarar anonymt Du skall inte uppge ditt namn någonstans. Ingen kommer att kunna koppla svaren till dig som person.

Du svarar anonymt Du skall inte uppge ditt namn någonstans. Ingen kommer att kunna koppla svaren till dig som person. Årskurs 9 & Årskurs 2 2006 Vad är Liv och Hälsa ung 2006? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv och Hälsa ung 2006. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du mår,

Läs mer

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005 LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret Drogvaneundersökning 2005 Maria Strömgren Barbro Müller April 2006 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 BAKGRUND...5 VARFÖR DROGVANEUNDERSÖKNINGAR?...5

Läs mer

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8. Drogenkät vt-4 Kalmar kommun år 8. Kommunstyrelserna i länets 12 kommuner och Regionförbundet har tillsammans med Fokus i Kalmar län, genomfört en undersökning om grundskolelevers drogvanor. Avsikten med

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

Förord. Skellefteå 2007-11-22. Stig Berggren Stefan Permansson Petri Hasa Tony Boman Fritidskontoret Sara Öberg Skol- och kulturkontoret

Förord. Skellefteå 2007-11-22. Stig Berggren Stefan Permansson Petri Hasa Tony Boman Fritidskontoret Sara Öberg Skol- och kulturkontoret Förord Skellefteå kommun har en uttalad ambition att förebygga droganvändning bland elever i kommunen. Det är därför viktigt att successivt utvärdera och utveckla det drogförebyggande arbetet. Undersökningen

Läs mer