Drogvanor i Kalmar. Årskurs 9 och gymnasiet, år Uppdragsundersökning nr 37. Clara Henriksson

Transkript

1 Drogvanor i Årskurs 9 och gymnasiet, år Clara Henriksson Uppdragsundersökning nr 37

2 CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol, narkotika och andra droger. Detta görs bland annat genom biblioteket, trycksaker av olika slag, webbsidor, seminarier, kurser och konferenser. CAN följer drogutvecklingen CAN följer utvecklingen av bruk och missbruk av alkohol, narkotika och andra droger. CAN samlar in och sammanställer resultat från undersökningar, statistik och andra data, gör undersökningar och utredningar eller ger forskare i uppdrag att göra det. ISSN

3 Innehåll Inledning... 4 Undersökningen och rapporten... 4 Bortfall... 4 Svarens tillförlitlighet... 8 Kommentarer till tolkningen av resultaten... 9 Resultat Alkoholkonsumenter Total årlig alkoholkonsumtion Intensivkonsumtion Riskkonsumtion Berusningsdebut Anskaffningssätt Narkotika Sniffat/boffat Anabola androgena steroider Rökare Snusare Tobaksdebut Sammanfattning Referenser Bilaga 1: Formulär årskurs 9 Bilaga 2: Formulär gymnasiets år 2 Bilaga 3: Tabeller årskurs 9 Bilaga 4: Tabeller gymnasiet, år 2 Bilaga 5: Tabeller redovisning per skola, årskurs 9 Bilaga 6: Tabeller redovisning per skola, gymnasiet, år 2

4 Inledning Ungdomars användning av olika typer av droger är av stort intresse i den politiska och massmediala debatten. Många länder genomför därför undersökningar om ungdomars konsumtion av alkohol och narkotika. Ofta ingår också frågor om tobak och sniffning. Den serie av årliga drogvaneundersökningar i årskurs 9 som genomförts i Sverige har pågått sedan 1971 och är därmed världsunik. Sedan 2004 görs undersökningar även bland elever i år 2 på gymnasiet. Det är känt att drogvanornas omfattning kan variera mellan olika regioner och att variationerna inom ett land rent av kan vara större än mellan länder. Därför kan det vara av intresse att ha tillgång till regionala data för att bättre förstå hur regionen förhåller sig till riksgenomsnittet och för att få en uppfattning om olika områden som kan prioriteras vid preventiva insatser. Alltsedan 1990-talet har CAN på uppdrag av kommuner och landsting åtagit sig att göra regionala datainsamlingar i samband med ordinarie riksundersökning. I anslutning till 2013 års rikstäckande skolundersökning åtog sig CAN, enligt en överenskommelse med kommun, att genomföra en studie av drogvanorna bland eleverna i årskurs 9 samt i gymnasiets år 2. Med denna rapport tillhandahålls könsuppdelade tabellredovisningar av resultaten från undersökningen av s skolelever 2013 (bilaga 3 och 4). För de skolor i kommunen där det är möjligt (där antalet elever inte understiger 50) redovisas även de enskilda skolornas resultat (bilaga 5 och 6). I dessa tabellredovisningar görs dock ingen könsuppdelning. För att ge en bild av hur drogvanorna i förhåller sig till riksgenomsnittet redovisas dessutom vissa kärnindikatorer i diagram, jämförda med resultaten från 2013 års riksundersökning. Utöver detta följer i rapporten också viss bakgrundsinformation och allmänna metodologiska kommentarer kring undersökningen. Undersökningen och rapporten Undersökningen i har genomförts som en totalundersökning i samtliga klasser i grundskolans årskurs 9 samt i gymnasiets år 2. Enkäten skulle besvaras under vecka 11 eller 12 (11 22 mars). Var detta inte möjligt kunde klasserna istället besvara enkäten under vecka 10 eller 13. Innan enkätformulären skickades ut kontaktades rektorerna på de skolor som skulle delta i undersökningen. Enligt CANs instruktioner ska formulären besvaras i klassrummen under skrivningsliknande förhållanden. För att elevernas anonymitet ska skyddas får eleverna också varsitt omärkt kuvert i vilket de själva stoppar sitt besvarade formulär och klistrar igen. Eleverna ska även informeras om att deras svar endast kommer att används för statistiska bearbetningar och att inga resultat från enskilda klasser redovisas. För mer information om skolundersökningarnas genomförande se Så görs CANs skolundersökning (Gripe 2013). Formulären som eleverna i besvarade innehöll 63 frågor och var identiska med de formulär som användes i 2013 års riksundersökning. Bortfall I den här typen av skolundersökningar finns två typer av bortfall. Det ena utgörs av de elever vars klasser av olika skäl inte deltagit i undersökningen och det andra utgörs av elever som varit frånvarande i samband med datainsamlingen. 4

5 Bortfallet på klassnivå redovisas i tabell A. Vilken betydelse bortfallet kan ha för resultaten är något som bör beaktas när tabeller och diagram tolkas. Bortfall på klassnivå kan i princip sägas vara allvarligare i gymnasiet än i grundskolan. Detta eftersom sammansättningen av elever i gymnasieklasserna i högre grad sker utifrån elevernas intressen och egenskaper, medan elevsammansättningen i grundskolan kan antas vara mer slumpmässig. I deltog samtliga klasser i årskurs 9. I gymnasiet uppgick bortfallet till 3 %. Beträffande riksundersökningen var klassbortfallet högre och uppgick till 12 % i såväl årskurs 9 som i gymnasiets år 2. De fem respektive tre klasser i riksundersökningen som kategoriserats som tekniskt bortfall utgörs av klasser som besvarat enkäten utan att de individuella svarskuverten använts, vilket är väsentligt för elevernas integritet samt viktigt för viljan att rapportera känsliga beteenden. Tabell A1. Klassbortfall. Antal klasser i urvalet och antalet klasser som ej deltagit samt bortfallet på klassnivå i % i och riket. Årskurs årskurs 9 årskurs 9 Antal klasser i urvalet Antal klasser som ej deltagit 0 30 Tekniskt klassbortfall (antal) 0 5 Bortfall på klassnivå, % 0 % 12 % Tabell A2. Klassbortfall. Antal klasser i urvalet och antalet klasser som ej deltagit samt bortfallet på klassnivå i % i och riket. Gymnasiet, år gymnasiet, år 2 gymnasiet, år 2 Antal klasser i urvalet Antal klasser som ej deltagit 2 34 Tekniskt klassbortfall (antal) 0 3 Bortfall på klassnivå, % 3 % 12 % I tabell B redovisas bortfallet på individnivå, det vill säga andelen elever i deltagande klasser som av olika anledningar var frånvarande vid undersökningstillfället. I uppgick det individuella bortfallet till 15 % i årskurs 9, respektive till 14 % i gymnasiets år 2. I hela landet var motsvarande siffror 15 % respektive 19 %. I samband med undersökningen har uppgifter tagits in om orsakerna till frånvaron. Sjukdom var den vanligaste orsaken till individuellt bortfall i både och i riket. Det är frivilligt för eleverna att fylla i enkäten och i rapporterades en elev i årskurs 9 och fyra elever i gymnasiets år 2, ha avstått från att delta i undersökningen. Då det handlar om så få individer motsvarar detta i procent 0 %. Även i riksundersökningen rapporterades 0 % ha avstått från att delta, vilket i riket utgjordes av 15 respektive 20 ej deltagande elever. 5

6 Tabell B1. Individbortfall. Bortfallet i procent fördelat på bortfallsorsak i och riket. Årskurs årskurs 9 årskurs 9 Andel frånvarande elever (totalt) Sjuk 8 9 Giltig frånvaro 5 5 Ogiltig frånvaro 2 2 Avstått deltagande 0 0 Tabell B2. Individbortfall. Bortfallet i procent fördelat på bortfallsorsak i och riket. Gymnasiets år gymnasiets år 2 gymnasiets år 2 Andel frånvarande elever (totalt) Sjuk 8 9 Giltig frånvaro 4 5 Ogiltig frånvaro 1 5 Avstått deltagande 0 0 Som en fingervisning för hur det går att tänka kring det individuella bortfallet kan här nämnas att det i anslutning till 1993 års nationella undersökning gjordes en särskild studie i årskurs 9 i Stockholms skolor. Detta år gjordes en uppföljning av bortfallet där de elever som var frånvarande vid undersökningstillfället fick besvara formuläret när de återvände till skolan. Som väntat redovisade eleverna i bortfallsuppföljningen en större konsumtion av alkohol, narkotika och tobak än i undersökningsmaterialet. De ursprungliga undersökningsresultaten påverkades emellertid inte med mer än enstaka procentenheter om man beaktade de senare erhållna uppgifterna om bortfallet (Andersson & Hibell 1993). Oseriösa svar Innan bearbetningen av data påbörjades sorterades också de formulär bort som bedömts vara uppenbart skämtsamt, överdrivet eller otillräckligt ifyllda. Bedömningen har genomförts utifrån följande fasta kriterier uttryckt i fyra programmerade datafilter: Filter 1: Ej svarat på 5 eller fler av 9 centrala frågor (fr 5, fr 8, fr 13, fr 32, fr 33, fr 34, fr 36, fr 41). Filter 2: Svarat Ja på alla narkotiska preparat (fr 42) förutom alternativen Vet ej och Annan typ. Filter 3: Svarat två gånger eller mer på 16 eller fler av 18 frågor i frågebatteriet över problem i samband med att man druckit alkohol (fr 31). Filter 4: Druckit över 100 liter ren alkohol/år. Måttet skapas av de olika dryckernas kvantitet och frekvens (fr 16 25). Efter att filtreringen av datamaterialet genomförts, har dessutom konsumtionen för de elever vars alkoholkonsumtion uppgick till mellan liter ren alkohol/år, sänkts ner till 50 liter. För en utförlig beskrivning om detta se Så görs CANs skolundersökning (Gripe 2013). 6

7 Utöver de elever som sorterats bort med ovanstående filter exkluderades, liksom beträffande hela klasser, även enskilda enkäter som skickats in tillsammans med en klass men utan individuellt svarskuvert (där övriga elever har svarskuvert). Tabell C1. Antalet bearbetade och bortsorterade formulär i och riket. Årskurs årskurs 9 årskurs 9 Antal bearbetade formulär Antal bortsorterade formulär 6 (1 %) 93 (2 %) Tabell C2. Antalet bearbetade och bortsorterade formulär i och riket. Gymnasiets år gymnasiets år 2 gymnasiets år 2 Antal bearbetade formulär Antal bortsorterade formulär 12 (1 %) 58 (1 %) Antalet bearbetade formulär redovisas i tabell C. I sorterades 6 enkäter (1 %) bort ur undersökningen av årskurs 9 på grund av undermåliga svar. Därmed är det 500 elevers enkäter som ligger till grund för följande redovisning. I gymnasiet bearbetades drygt dubbelt så många enkäter; efter att 12 enkäter (1 %) sorterats bort. Tabell D1. Antalet bearbetade formulär i varje skola. Årskurs 9 i Pojkar Flickor Ej svar Totalt Barketorpsskolan Falkenbergsskolan a) Waldorfskola a) sundsskolan a) Lindalsskolan Södermöreskolan Södra skolan Vasa skolområde Östra Funkaboskolan Totalt a) Utgår i särredovisningen av skolor p.g.a. ett för litet underlag av elever (< 50). 7

8 Tabell D2. Antalet bearbetade formulär i varje skola. Gymnasiets år 2 i Pojkar Flickor Ej svar Totalt Calmare Internationella skola Helgesbogymnasiet a) Ingelstorpgymnasiet a) Jenny Nyströmskolan John Bauergymnasiet Waldorfskola a) Lars Kaggskolan Praktiska a) Stagneliusskolan Transportgymnasium a) Totalt a) Utgår i särredovisningen av skolor p.g.a. ett för litet underlag av elever (< 50). I tabell D redovisas antalet bearbetade formulär i varje skola uppdelat på kön. Resultaten från undersökningen redovisas uppdelat efter kön då det gäller hela kommunen men inte då skolorna redovisas separat. Skolor där antalet deltagande elever understiger 50 utgår från särredovisning, men ingår i resultatredovisningen för hela kommunen. Att ingen uppdelning efter kön görs i särredovisningen beror följaktligen på att detta skulle utesluta än fler skolor från denna redovisning. Istället får eventuella könsskillnader i resultaten från hela kommunen och den sammansättning av pojkar och flickor i varje skola som framgår av tabellen, fungera som fingervisning vid tolkning av resultaten från de enskilda skolorna. Ju lägre bastal (antal deltagande respondenter) procentandelarna beräknats på, desto försiktigare bör man vara vid tolkningen av resultaten. Detta bör hållas i åtanke vid jämförelser skolor emellan. Ju mindre bastal beräkningar är gjorda utifrån desto större betydelse får enskilda elevers svar, vilket gör små skolors resultat svåra att jämföra med resultat där bastalet för beräkningen varit betydligt större. Svarens tillförlitlighet Vid flera studier av den vuxna befolkningen har man funnit en ovilja att redovisa känsliga förhållanden. Man har också funnit att respondenter medvetet eller omedvetet underskattar sin konsumtion av bland annat alkohol och tobak. Det kan naturligtvis inte uteslutas att somliga elever i föreliggande studie skulle rapportera en lägre konsumtion av ett preparat än vad som är sanningsenligt (underrapportering) på grund av att frågan är av känslig natur, men även motsatsen kan förekomma. Det händer med andra ord också att respondenter uppger en högre konsumtion än vad som är sanningsenligt (överrapportering). En möjlig orsak till att uppge en alltför hög alkoholkonsumtion kan vara att man vill imponera på sina kamrater. Trots att formulären ska besvaras under samma former som vid ett enskilt skriftligt prov kan det inte alla gånger undvikas att några har möjlighet att se vad andra svarar. Vetskapen om att andra eventuellt har möjlighet att se svaren kan medföra att somliga även i enkätsituationen uppger ett falskt konsumtionsbeteende. Denna problematik hanteras delvis med hjälp av de fyra filter som beskrivits ovan. För att minska risken för att eleverna inte skall svara sanningsenligt genomförs undersökningen helt anonymt. Vid genomförandet av undersökningen ska en lärare vara närvarande för att bland annat motverka störande moment och se till att 8

9 undersökningen genomförs enligt instruktionerna från CAN. Detta ger dock alltså ingen fullständig garanti för att somliga inte angett en över- eller underkonsumtion av alkohol, narkotika eller andra droger. Kommentarer till tolkningen av resultaten För att underlätta tolkningen av resultaten ges nedan några metodologiska kommentarer. Dessutom redogörs för några begrepp som återfinns i tabellerna. Resultaten presenteras genomgående i procenttal och är, om inget annat anges, beräknade på totalmaterialet uppdelat efter kön (bastalen är då de som redovisas i tabell D ovan). Är beräkningarna däremot gjorda på en begränsad del av eleverna skrivs bastalen ut i tabellerna. Bastalen anges då efter bokstaven n. Totalvärden där både pojkar och flickor inkluderas innefattar även de individer som inte uppgett vilket kön de tillhör. I de fall bastalet understiger CANs metodologiska gräns om 50 individer görs inga redovisningar. I enkäten finns ett antal preparatfrågor med samma konstruktion (se nedan). 13 Har du någon gång druckit alkohol? Räkna inte med lättöl eller svag cider (under 2,8%). Markera med ett eller flera kryss. A Nej B Ja, under de senaste 30 dagarna C Ja, under de senaste 12 månaderna D Ja, för mer än 12 månader sedan Den här typen av frågor, ger tre prevalensmått. Frågorna kodas och döps på ett enhetligt sätt enligt följande (med ovanstående alkoholfråga som exempel): Livstidsprevalens: Innefattar de som valt något av svarsalternativen B D (eller samtliga). 12-månadersprevalens: Innefattar de som valt något av svarsalternativen B C (eller båda). 30-dagarsprevalens: Innefattar de som valt svarsalternativet B. I tabellerna redovisas samtliga elever som skulle ha besvarat respektive fråga. Detta innebär att andelen respondenter som felaktigt hoppat över en fråga redovisas som Ej svar. I vissa fall ska eleven hoppa över frågan, dessa redovisas då som Ska ej besvara frågan. I tabellerna återges data avrundade till hela procenttal. På grund av dessa avrundningseffekter kan det ibland förekomma att de sammanslagna andelarna i vissa tabeller inte blir exakt 100. I tabellredovisningen används följande beteckningar: Ingen frekvens (det vill säga ingen elev har angett svarsalternativet). 0 Procenttal avrundat till 0 (dvs. svarsalternativet har angetts av minst en elev, men av mindre än 0,5 % i respektive grupp). 9

10 Resultat I och med 2012 års undersökning genomfördes en större revidering av CANs skolundersökningsformulär, bland annat för att anpassas till de ANDT-indikatorer som föreslagits som nationellt gällande (Leifman m.fl. 2012). I föreliggande rapport presenteras resultaten från undersökningen i 2013 för dessa kärnindikatorer. Resultaten i jämförs även med resultaten från 2013 års riksundersökning. Alkoholkonsumenter För att bli klassificerad som alkoholkonsument ska man ha angett att man druckit alkohol under de senaste tolv månaderna på frågan Har du någon gång druckit alkohol?. Under 1970-talet var det betydligt fler niondeklassare, ca 90 procent, som var alkoholkonsumenter jämfört med idag. I stora drag har andelen alkoholkonsumenter minskat kontinuerligt sedan dess. Mellan 80-talets mitt och 90-talets slut var minskningen mindre påtaglig, men sedan 2000 har trenden bland niondeklassarna varit tydligt nedåtgående och i 2013 års undersökning låg nivån på 44 procent bland pojkarna och 50 procent bland flickorna. Även bland eleverna i gymnasiets år 2 har andelen alkoholkonsumenter sjunkit sedan mätningarna startade Vid startåret klassificerades 86 % av pojkarna och 89 % av flickorna som alkoholkonsumenter. I 2013 års undersökning var motsvarande siffra 77 % bland såväl pojkarna som bland flickorna. I gymnasiet har skillnaderna mellan könen hela tiden varit små. I diagram 1 redovisas andelen pojkar och flickor i årskurs 9 och i gymnasiets år 2 som klassificerades som alkoholkonsumenter i och i riket. Diagrammet visar att det är färre pojkar i årskurs 9 i som druckit alkohol det senaste året än det är i riket i stort (36 % av pojkarna i, 44 % av pojkarna i riket). Bland de jämngamla flickorna i är andelen alkoholkonsumenter emellertid i stort sett densamma som i riket (50 % av flickorna i, 51 % av flickorna i riket). Såväl i som i riket är det fler flickor än pojkar som klassificeras som alkoholkonsumenter, men då pojkarna i ligger på en lägre nivå än riksgenomsnittet är skillnaden mellan könen större i. Några sådana skillnader mellan pojkar och flickor syns emellertid inte då eleverna i gymnasiet studeras och då gymnasieeleverna i jämförs med de jämngamla eleverna i riket, är andelen alkoholkonsumenter högre än i riket. Omkring 85 % av gymnasiepojkarna och 84 % av gymnasieflickorna i hade druckit alkohol det senaste året medan motsvarande andelar i riket var 77 % bland både pojkarna och flickorna. 10

11 Procent 100 Årskurs 9 80 Pojkar Flickor Gymnasiet, år Diagram 1. Andelen alkoholkonsumenter i respektive riket. Procentuell fördelning efter kön i årskurs 9 och gymnasiet, år (Tabellerna 14 och 70 i bilaga 3 samt 18 och 75 i bilaga 4) Total årlig alkoholkonsumtion För att få en sammanfattande beskrivning av alkoholkonsumtionens storlek har ett mått på årskonsumtionen i landet respektive i kommunen beräknats. Detta mått har konstruerats utifrån respektive elevs uppgifter om den ungefärliga kvantiteten per dryckestillfälle för varje enskild alkoholdryck (folköl, starköl, alkoläsk, starkcider, vin och sprit). Dessa kvantiteter har multiplicerats med respektive dryckesfrekvens och sedan räknats om till ren alkohol (alkohol 100 %). Volymerna har sedan summerats och därefter dividerats med det totala antalet deltagande elever (alkoholkonsumenter såväl som icke-alkoholkonsumenter). Måttet redovisas som den genomsnittliga alkoholkonsumtionen uppmätt i liter ren alkohol per år. Som tidigare nämnts har vissa justeringar gjorts av uppenbart orimliga svar. För att få en uppfattning om storleken på konsumtionen kan nämnas att 1,5 liter ren alkohol per år ungefär motsvarar fem burkar starköl eller 30 cl sprit per månad. Fem liter ren alkohol per år motsvarar en konsumtion av ca 16 burkar starköl eller ca en liter sprit per månad. Den totala årskonsumtionen i riket låg bland niondeklassarna under slutet av 70- talet på ca fyra liter. Nivån sjönk sedan till omkring två liter under 80-talet. Under 90-talet ökade konsumtionen för att sedan åter sjunka under 2000-talet. Under hela perioden har pojkarnas totalkonsumtion varit högre än flickornas. I 2013 års undersökning uppgick pojkarnas årskonsumtion till ungefär 1,8 liter och flickornas till omkring 1,3 liter. När det gäller valet av dryck är den tydligaste förändringen över tid att folköl utgör en allt mindre del av den totala konsumtionen. Detta gäller för såväl pojkar som flickor. Bland flickor i årskurs 9 har sprit och blanddrycker (cider och alkoläsk) varit de dominerande dryckerna. Bland de jämnåriga pojkarna var folköl och sprit de populäraste dryckerna under 90-talets början. Sedan början av 2000-talet är istället starköl den vanligaste drycken bland pojkar i den här åldersgruppen. Vin har hela tiden utgjort en liten del av niondeklassarnas konsumtion. 11

12 Liter 5 4 Pojkar Sprit Vin Starköl Folköl Blanddrycker Flickor , åk 9, gy 2, åk 9, gy 2, åk 9, gy 2, åk 9, gy 2 Diagram 2. Den beräknade genomsnittliga årskonsumtionen av respektive alkoholdryck mätt i liter ren alkohol (100 %) i respektive riket. Procentuell fördelning efter kön i årskurs 9 och gymnasiet, år (Tabellerna 15 och 71 i bilaga 3 samt 19 och 76 i bilaga 4) Gymnasieelevernas konsumtion har mätts sedan Den nådde sin kulmen år 2006, men har sedan dess minskat med cirka 25 % bland både pojkarna och bland flickorna. I årets riksundersökning uppmättes gymnasiepojkarnas konsumtion till 4,1 liter och flickornas till 2,7 liter även det är en mindre konsumtion jämfört med tidigare år. Sett till vilka drycker som konsumerats över tid så är de största förändringarna att folköl, liksom i årskurs 9, blivit allt ovanligare bland gymnasiepojkarna. Bland gymnasieflickorna har även konsumtionen av starköl minskat kraftigt. I diagram 2 redovisas årskonsumtionen i liter ren alkohol uppdelat på typ av dryck. I drack pojkarna i årskurs 9 i genomsnitt 0,9 liter och flickorna 1,3 liter ren alkohol. I motsats till hur det ser ut i landet i stort, är den totala konsumtionen alltså högre bland flickorna än bland pojkarna i årskurs 9 i, något som till stor del beror på det större antalet alkoholkonsumenter bland flickorna. Men även då icke-konsumenter exkluderas ur beräkningarna och den genomsnittliga konsumtionen enbart fördelas bland konsumenter, så ligger flickorna i årskurs 9 på en högre nivå än de jämngamla pojkarna i 1. Vad gäller fördelningen mellan de olika dryckestypernas del av konsumtionen var denna emellertid i stort densamma i som i riket. Till största del bestod konsumtionen bland pojkar 1 Bland konsumenterna i årskurs 9 i är snittkonsumtionen 2,4 liter bland pojkarna och 2,5 liter bland flickorna. Medianen bland pojkarna är 0,4 liter och bland flickorna 0,5 liter. Det stora avståndet mellan median och snittvärde berättar att det finns en mindre grupp av konsumenter som dricker mycket och därigenom drar upp snittkonsumtionen till de avsevärt större volymerna. Det bör understrykas att de siffror som beskrivs i denna fotnot ej är kärnindikatorer och att jämförelser mellan och riket behöver göras av samma mått (såsom ovan) och inte med dessa resultat. 12

13 i, liksom i riket, av starköl följt av sprit. Bland flickorna utgjorde blanddrycker och sprit de största delarna av alkoholkonsumtionen. I gymnasiets år 2 låg årskonsumtionen på 4,8 liter ren alkohol bland pojkarna och på 2,5 liter bland flickorna 2. I riket var motsvarande volymer 4,1 liter bland pojkarna och 2,7 liter bland flickorna. Till skillnad från hur det ser ur i årskurs 9 är den genomsnittliga alkoholkonsumtionen bland pojkar i alltså större än riket, medan den bland gymnasieflickor i är något mindre. Fördelningen mellan de olika dryckestypernas del av konsumtionen i var däremot snarlik rikets. Till allra störst del utgjordes den, liksom i årskurs 9, av starköl följt av sprit bland pojkarna och av blanddrycker följt av sprit bland flickorna. Intensivkonsumtion Ett mått på berusningsdrickande är intensivkonsumtion av alkohol. I den här undersökningen definieras intensivkonsumtion på så sätt att en individ vid ett och samma tillfälle dricker en mängd alkohol motsvarande en helflaska vin eller fyra burkar starköl eller fyra burkar blanddrycker eller sex burkar folköl eller 25 cl sprit. Dessa mängder motsvarar inte exakt lika mycket ren alkohol (100 %) utan är ett mått på hur ofta eleverna dricker en större mängd alkohol vid ett och samma tillfälle. I och med 2012 års undersökning reviderades skolundersökningens frågeformulär. Frågan gällande intensivkonsumtion omformulerades på ett sätt som, enligt den metodstudie som gjordes i samband med revideringen (Raninen & Nyström 2013), kom att få betydelse för resultaten. I det nya formuläret efterfrågas hur ofta (om alls) beteendet förekommit under de senaste 12 månaderna, medan frågan tidigare var formulerad i mer generella termer om beteendets förekomst utifrån dess förekomst i nutid. Här redovisas andelen elever som svarat de, under de senaste 12 månaderna, intensivkonsumerat en gång i månaden eller oftare. Dessa elever beskrivs som intensivkonsumenter. Då formuleringen nu mer explicit de senaste 12 månaderna, efterfrågar om/hur ofta eleven intensivkonsumerat, genererar den nya frågan lägre nivåer av intensivkonsumenter än tidigare 3. Detta är viktigt att ha i åtanke vid jämförelser från tidigare års undersökningar eller andra studier där frågan har en annan utformning. Bland gymnasieeleverna i riket har andelen pojkar som intensivkonsumerar någon gång per månad eller oftare varit högre än andelen flickor sedan undersökningen startade år 2004, vilket även är fallet i årets undersökning (33 % av pojkarna och 25 % av flickorna). Andelen intensivkonsumenter ökade bland både pojkar och flickor fram till 2009, men vände därefter och andelarna har sedan dess minskat för båda könen. 2 Uppgifterna för gymnasiet motsvarande fotnoten ovan var; 5,5 liter ren alkohol i snittkonsumtion och 1,9 liter i medianvärde då dessa beräkningar enbart utförs på uppgifter från de pojkar som är konsumenter i. Bland de flickor som var alkoholkonsumenter var snittkonsumtionen 3,0 liter och medianvärdet 1,1 liter. Det bör understrykas att de siffror som beskrivs i denna fotnot ej är kärnindikatorer och att jämförelser mellan och riket behöver göras av samma mått (såsom ovan) och inte med dessa resultat. 3 Detta då elever som intensivkonsumerat vid flera tillfällen de senaste t.ex. tre månaderna - men kanske inte ens provat alkohol för sex månader sedan, tidigare valde svarsalternativet Ett par gånger i månaden medan samma elev i det nya formuläret besvarar frågan om hur ofta detta skett under de senaste 12 månaderna med svarsalternativet 2 6 gånger de senaste 12 månaderna och därmed inte klassificeras som intensivkonsumenter. 13

14 Procent 40 Årskurs 9 Pojkar Flickor Gymnasiet, år Diagram 3. Andelen elever som intensivkonsumerat alkohol någon gång i månaden eller oftare, i respektive riket. Procentuell fördelning efter kön i årskurs 9 och gymnasiet, år (Tabellerna 20 och 72 i bilaga 3 samt 24 och 77 i bilaga 4) Diagram 3 visar att det såväl bland pojkar som bland flickor i årskurs 9 i är en mindre andel som månatligen intensivkonsumerat under de senaste 12 månaderna jämfört med riket (8 % av pojkarna och 7 % av flickorna i jämfört med 10 % av både pojkarna och flickorna i riket). I gymnasiets år 2 tecknas däremot den omvända bilden: månatlig intensivkonsumtion av alkohol förekommer i något större utsträckning i än i riket, men här bör understrykas att skillnaderna är relativt små. Bland s gymnasieelever var det 35 % av pojkarna och 27 % av flickorna som månatligen intensivkonsumerat och i riket; 33 % av pojkarna och 25 % av flickorna. Riskkonsumtion Som riskkonsument klassificeras de som i genomsnitt druckit minst 9 (flickor) respektive 14 (pojkar) standardglas 4 i veckan, eller intensivkonsumerat (se ovan) minst 1 gång i månaden. Det är med andra ord ett mått som både tar hänsyn till intensivkonsumtion men också till om en större mängd alkohol dricks fördelat över en vecka. År 2013 klassades 11 % av såväl pojkarna som flickorna i årskurs 9 i riket som riskkonsumenter. Således tillkom i denna grupp 1 procentenhet utöver dem som redan klassats som månatliga intensivkonsumenter. I motsvarades detta av 9 % både bland pojkarna och bland flickorna och här tillkom således 1 respektive 2 procentenheter. 4 Ett standardglas alkohol innehåller 12 gram ren alkohol och finns i ett glas bordsvin (12 15 cl), en flaska starköl (33 cl, 5 %), ett litet glas dessertvin (8 cl) eller en drink på knappt 4 cl sprit. ( datum: ). 14

15 I gymnasiets år 2 var det 35 % av pojkarna och 27 % av flickorna i riket som klassades som riskkonsumenter. Här var det alltså 2 procentenheter för vardera kön som tillkom utöver intensivkonsumenterna. I klassades 36 % av pojkarna respektive 27 % av flickorna som riskkonsumenter och här är skillnaden alltså än mer marginell och framträdde dessutom enbart bland pojkarna där det enbart var 1 procentenhet färre som var intensivkonsumenter (bland flickorna var nivån alltså densamma). Berusningsdebut Andelen niondeklassare som upplevt sin första berusning när de var 13 år eller yngre ökade fram till slutet av 90-talet för att sedan minska. Fram till 2003 var det vanligare bland pojkar med en tidig berusningsdebut, därefter gick flickorna om pojkarna. I 2013 års undersökning fanns ingen nämnvärd skillnad mellan pojkar och flickor i årskurs 9; nio procent av pojkarna och åtta procent av flickorna uppgav att de varit berusade vid tretton års ålder eller tidigare. Även bland gymnasieeleverna har andelen elever som var 13 år eller yngre vid den första berusningen minskat. Bland såväl pojkarna som bland flickorna har andelen sjunkit från 20 % toppåret 2005, till 11 % bland pojkarna och 9 % bland flickorna i 2013 års undersökning. Diagram 4 visar något skilda bilder av tidig alkoholdebut mellan och riket. Dels är skillnaden mellan pojkar och flickor i årskurs 9 något större i jämfört med riket och dels är en tidig berusningsdebut något vanligare bland flickor än bland pojkar i medan denna storleksordning är den omvända i riket. Påfallande är också att det är något fler flickor i årskurs 9 jämfört med flickorna i gymnasiets år 2, som svarat att de varit berusade vid 13 års ålder eller tidigare. Det ska dock understrykas att denna skillnad är liten. Procent 20 Årskurs 9 Pojkar Flickor Gymnasiet, år Diagram 4. Andelen elever som varit berusade vid 13 års ålder eller yngre, i respektive riket. Procentuell fördelning efter kön i årskurs 9 och gymnasiet, år (Tabellerna 46 och 74 i bilaga 3 samt 50 och 79 i bilaga 4) 15

16 Anskaffningssätt Såväl denna undersökning som flera andra har påvisat att många ungdomar dricker alkohol och att det inte är ovanligt att somliga av dem dricker förhållandevis stora kvantiteter. Med beaktande av de åldersrestriktioner som finns i den svenska alkohollagstiftningen ska det inte vara möjligt för dessa ungdomar att själva skaffa alkohol. Det är emellertid ett faktum att det många gånger går att få tag på alkohol även för ungdomar i förhållandevis låg ålder. Tabellerna 26 och 75 i bilaga 3 visar hur niondeklassare i respektive riket fått tag på alkohol som hade Systembolaget som ursprung. Både i och i övriga landet var det allra vanligast att man fått tag i sådan alkohol genom en pojk- /flickvän, kompis eller kompisars syskon. Undantaget pojkarna i var den näst vanligaste kanalen för alkohol en vuxen (ej föräldrar) som sålde eller köpte ut. Vad gäller pojkarna i var det istället, bland de svar som lämnades på denna fråga, näst vanligast att svara annat sätt (än de svarsalternativ som finns att välja på) eller att man inte visste varifrån alkoholen kom. Här kan dock framhållas att det sammantaget är en minoritet av eleverna i årskurs 9 som uppgett något ursprung för alkohol från Systembolaget över huvud taget. Den största delen av eleverna har istället svarat att de inte dricker alkohol från Systembolaget eller inte svarat på frågan alls. Detsamma gäller däremot inte i gymnasiets år 2 där majoriteten av eleverna är alkoholkonsumenter. Dock är den vanligaste kanalen av alkohol från Systembolaget densamma dvs. pojk-/flickvän, kompis eller kompisars syskon. Detta gäller även gymnasieelever i övriga landet. Detta följs av svarsalternativet Från egna föräldrar/vårdnadshavare med lov vilket var flera gånger vanligare än att man fick alkohol från sina föräldrar utan lov. Bland de vanligaste anskaffningssätten var även att en annan vuxen köpte ut/sålde. Att själv ha handlat alkohol på Systembolaget var ovanligt både bland pojkar och flickor i såväl som riket (tabell 30 och 80 i bilaga 4). Narkotika Med narkotika avses i Sverige de preparat som finns upptagna i Läkemedelsverkets föreskrifter om förteckningar över narkotika, vilka publiceras på deras hemsida. Där förekommer dels sådana medel som är föremål för kontroll enligt internationella överenskommelser (FNs narkotikakonventioner), men också ett antal medel som enligt svenska bestämmelser skall anses som narkotika. Preparaten har olika egenskaper men gemensamt för dem är att de påverkar det centrala nervsystemet. Genom åren har det inte varit någon större skillnad mellan flickor och pojkar vad gäller narkotikaprevalens i årskurs 9. Tidigare har måttet livstidsprevalens använts vid redovisning av elevers narkotikaerfarenhet numera används istället ANTDindikatorn använt narkotika de senaste 12 månaderna. Frågans utformning ändrades år 2007 och då var andelen elever i årskurs 9 som använt narkotika i hela landet fyra procent bland pojkar och flickor och 2012 var den sex procent bland pojkarna och fyra procent bland flickorna (Leifman red. 2013). Då frågan ändrades år 2007 var andelen elever i gymnasiets år 2 som använt narkotika den senaste tolvmånadersperioden i hela landet 12 % bland pojkarna och 9 % bland flickorna (Leifman, red. 2013). Bland pojkarna följde därefter en uppgång fram till och med år 2010 (15 %), men i såväl årets som förra årets undersökning har nivån legat på 14 %. Bland flickorna har nivån fluktuerat något sedan 2007 men i stora drag legat omkring 10 % vilket är den nivå som uppmätts bland gymnasieflickorna även i årets undersökning. 16

17 Cannabis har genom åren varit den vanligaste narkotikan i såväl årskurs 9 som i gymnasiets år 2. I diagram 5 redovisas andelen elever som använt narkotika de senaste 12 månaderna i hela landet och I hela landet uppgav 6 % av pojkarna och 4 % av flickorna i årskurs 9 att de använt narkotika denna period, vilket var samma nivåer som året innan. Andelen som uppgav att de använt narkotika det senaste året i var 4 % bland såväl pojkarna som bland flickorna. Bland gymnasieeleverna var det 14 % av pojkarna och 10 % av flickorna i riket som hade använt narkotika de senaste 12 månaderna. Detta motsvarades av något färre gymnasieelever i ; 11 % av pojkarna och 8 % av flickorna. Procent 20 Årskurs 9 Pojkar Flickor Gymnasiet, år Diagram 5. Andelen elever som använt narkotika de senaste 12 månaderna i respektive riket. Procentuell fördelning efter kön i årskurs 9 och gymnasiet, år (Tabellerna 40 och 76 i bilaga 3 samt 44 och 81 i bilaga 4) Sniffat/boffat Sedan många år har det rapporterats om förekomst bland ungdomar av sniffning av lösningsmedel, dvs. lättflyktiga kolväten som thinner, bensin, terpentin och aceton. Under senare år har emellertid även olika gaser, så som butan- och propangas, använts som sniffningsmedel (även benämnt boffning ). Inför 2012 års undersökning ändrades frågan rörande sniffning så att den även innefattar uttrycket boffa, ett uttryck som i CANs pilotundersökning av det nya formuläret visade sig vara vanligt (Gripe & Nyström 2013). Att denna justering inte gjorts tidigare kan ha medfört en underskattning av sniffingens/boffningens omfattning föregående år. Den nya frågeformuleringen innebär, enligt den metodstudie (Raninen & Nyström 2013) som gjordes i samband med enkätrevideringen, att signifikant fler elever som sniffat/boffat fångas in, något man bör ha i åtanke vid jämförelse med resultat från tidigare rikstäckande undersökningar. 17

18 Att sniffa var betydligt vanligare under 70-talet jämfört med idag sett till studier på elever i åskrus 9. År 2012 uppgav 2 % att de hade sniffat de senaste 12 månaderna. Samma år uppgav 3 % i det nya reviderade formuläret att de sniffat/boffat. Även i 2013 års undersökning svarade 3 % att de sniffat/boffat de senaste 12 månaderna. I diagram 6 redovisas andelen som sniffat/boffat de senaste 12 månaderna i årskurs 9 i respektive i riket. I landet svarade 3 % av pojkarna och 2 % av flickorna att de gjort detta och i besvarades detsamma av 2 % av pojkarna och 3 % av flickorna. I gymnasiet är det mindre vanligt än i årskurs 9 att sniffa/boffa och i årets undersökning var det 2 % av pojkarna respektive flickorna i gymnasiets år 2 i riket som uppgett att de sniffat/boffat. I svarades detsamma av 2 % av pojkarna och 1 % av flickorna. Procent 20 Årskurs 9 Pojkar Flickor Gymnasiet, år Diagram 6. Andelen elever som sniffat/boffat de senaste 12 månaderna i respektive riket. Procentuell fördelning efter kön i årskurs 9 och gymnasiet, år (Tabellerna 31 och 77 i bilaga 3 samt 35 och 81 i bilaga 4) Anabola androgena steroider Normalt är det ytterst få elever som uppger att de använt anabola androgena steroider (AAS). År 2013 var det 2 % av pojkarna och 0 % av flickorna 5 i årskurs 9 i hela landet som svarade att de använt AAS de senaste 12 månaderna. I uppgavs detsamma av 1 % respektive 0 %. I gymnasiets år 2 var det 1 % av pojkarna och, även där, 0 % av flickorna i såväl som i riket som använt AAS de senaste tolv månaderna. 5 Noll procent innebär att minst en individ har uppgett svarsalternativet men inte så pass många att det når upp till 0,5 procent. 18

19 Rökare I tidigare undersökningar har man klassificerats som rökare om man besvarat frågan Röker du? med något av ja-alternativen dvs. Ja, varje dag, Ja, nästan varje dag, Ja, men bara när jag är på fest eller Ja, men bara ibland. Under tidigt 70-tal låg andelen rökande niondeklassare på betydligt högre nivåer än under senare år. Inte minst kännetecknas det senaste decenniets utveckling av en minskning i rökningens utbredning. I gymnasiets år 2 har utbredningen däremot varit mer stabil under denna tid, eller periodvis tom något vidare än vid gymnasieundersökningens startår Såväl i årskurs 9 som i gymnasiets år 2 har rökning varit mer förekommande bland flickor än bland pojkar. I de nya ANDT-indikatorerna görs en något snävare definition av rökarna än tidigare. Den nya definitionen omfattar nu endast de elever som svarat att de rökt under de senaste tolv månaderna och som sedan på följdfrågan; om man röker fortfarande, också svarat ja. I 2013 års undersökning var det i landet som helhet 12 % av pojkarna och 16 % av flickorna i årskurs 9 som klassificerades som rökare enligt denna definition. I var motsvarande siffror 9 % respektive 16 % (se diagram 7). Rökningen har alltsedan skolundersökningens start 1971 varit mer utbredd bland flickor jämfört med pojkar i årskurs 9. Av diagram 7 framgår, utöver den totala andelen rökare i respektive grupp, hur stor andel av eleverna som uppgav att de röker ibland och hur stor andel som röker dagligen/nästan dagligen. Sett över tid har det i riket varit vanligare att röka ibland än att röka dagligen/nästan dagligen. Så var fallet även 2013 såväl i riket som i och såväl i årskurs 9 som i gymnasiets år 2. Procent Röker dagligen/nästan dagligen Röker ibland 40 Pojkar Flickor , åk 9, gy 2, åk 9, gy 2, åk 9, gy 2, åk 9, gy 2 Diagram 7. Andelen elever som uppgav att de röker i respektive riket. Procentuell fördelning efter kön i årskurs 9 och gymnasiet, år (Tabellerna 5 och 79 i bilaga 3 samt 5 och 84 i bilaga 4) 19

20 Andelen rökare i gymnasiets år 2 låg, i 2013 års undersökning i riket, på 25 % av pojkarna och 31 % av flickorna. I var motsvarande siffror 24 respektive 34 %. Snusare Även begreppet snusare har omdefinierats i enlighet med de nya ANDTindikatorerna. Liksom beträffande rökare omfattade definitionen av snusare tidigare de elever som besvarat frågan Snusar du? jakande, dvs. dem som svarat; Ja, varje dag, Ja, nästan varje dag, Ja, men bara när jag är på fest eller Ja, men bara ibland. Den nya definitionen av snusare följer samma mönster som den nya definitionen av rökare; endast de som svarat att de snusat under de senaste tolv månaderna och sedan svarat ja även på följdfrågan om man fortfarande snusar, definieras nu som snusare. Liksom rökningens utbredning var även snusningen mer utbredd under 1970-talet jämfört med idag och även här syns en påtaglig nedgång under de senaste 10 åren. I motsats till rökningen har snusningen hela tiden varit betydligt vanligare bland pojkar än bland flickor. Det är också vanligare att pojkar snusar dagligen/nästan dagligen medan flickorna oftare har en mer sporadisk snuskonsumtion. I 2013 års riksundersökning klassificerades 10 % av pojkarna och 2 % av flickorna som snusare. I var det något färre pojkar som snusade; 6 %. Bland flickorna i var nivån densamma som i riket; 2 % men i fanns det inga flickor som var dagliga eller nästan dagliga snusare utan enbart flickor som snusade ibland. Procent Snusar dagligen/nästan dagligen Snusar ibland 40 Pojkar Flickor , åk 9, gy 2, åk 9, gy 2, åk 9, gy 2, åk 9, gy 2 Diagram 8. Andelen elever som uppgav att de snusar i respektive riket. Procentuell fördelning efter kön i årskurs 9 och gymnasiet, år (Tabellerna 9 och 80 i bilaga 3 samt 10 och 85 i bilaga 4) 20

21 Utbredningen av daglig/nästan daglig snusning respektive förekomst av snusning ibland bland eleverna i årskurs 9 och i gymnasiets år 2, i och i riket framgår av diagram 8. Bland gymnasieeleverna återfanns däremot något fler snusare bland s pojkar jämfört med landet som helhet. Omkring 22 % av gymnasiepojkarna i riket och 5 % gymnasieflickorna snusade. I var det 26 % av pojkarna som snusade. Gymnasieflickorna i låg, liksom i årskurs 9, på samma nivå som i riket (5 %). Tobaksdebut Även debutåldern för rökning och snusning ingår som indikator för uppföljning av regeringens ANDT-strategi. För att få en sammanfattande bild av debutåldern för tobak redovisas andelen som var 13 år eller yngre första gången de rökte en cigarett eller snusade (för rökning och snusning separat, se tabellerna 47 och 48 i bilaga 3 och 51 och 52 i bilaga 4). Diagram 9 visar att det var omkring 22 % av pojkarna respektive 19 % av flickorna i årskurs 9 i riket som gjort sin tobaksdebut vid 13 års ålder eller tidigare. I var motsvarande nivå lägre bland pojkarna (17 %) medan den var densamma som i riket bland flickorna (19 %). I gymnasiet var det marginellt fler pojkar i (23 %) jämfört med riket (21 %) som gjort en tidig tobaksdebut och marginellt färre flickor (16 % i och 18 % i riket). Andelen elever totalt (både pojkar och flickor) som tidigt provat tobak var densamma i som i riket; 20 %. Procent 40 Årskurs 9 Pojkar Flickor Gymnasiet, år Diagram 9. Andelen elever som använt tobak vid 13 års ålder eller yngre i respektive riket. Procentuell fördelning efter kön i årskurs 9 och gymnasiet, år (Tabellerna 49 och 81 i bilaga 3 samt 53 och 86 i bilaga 4) 21

22 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att redovisa resultaten från drogvaneundersökningen i årskurs 9 och i gymnasiets år 2 i och att sätta dessa siffror i förhållande till drogvaneläget i riket. Undersökningen genomfördes på uppdrag av kommun och utfördes som en totalundersökning i alla de skolor i kommunen som omfattar de berörda årskurserna under våren Sammanlagt deltog 506 elever från årskurs 9 (6 av dessa sorterades bort) och 1041 elever från gymnasiets år 2 (12 sorterades bort) i. Frågeformuläret som undersökningen i utgår ifrån var identiskt med det som gick ut i undersökningen av riket och undersökningsperioden var densamma. För att ge en lättöverskådlig sammanfattning av hur droganvändning i förhåller sig till användningen i riket i stort, redovisas de totala resultaten (pojkar och flickor tillsammans) av samtliga kärnindikatorer i diagram 10a (årskurs 9) och 10b (gymnasiets år 2). Bredvid varandra står resultaten för respektive kärnindikator för visavi riket. Resultaten från undersökningen i årskurs 9 visar att andelen elever som använt droger i genomgående var något lägre än i riket. Det ska dock understrykas att resultatskillnaderna mellan och riket överlag var små. I stora drag följer eleverna i den genomsnittliga användningen av olika preparat bland niondeklassare i landet. Störst skillnad mellan och riket har framträtt i den genomsnittliga årsvolymen av konsumerad alkohol (tabell 15 och 71 i bilaga 3), där skillnaden omfattade nästan en halv liter ren alkohol (1,07 liter i och 1,54 liter i riket). Utmärkande för är den mindre andelen alkoholkonsumerande pojkar i årskurs 9. Detta medför både att den konsumerade volymen alkohol och andelen alkoholkonsumenter totalt sett (både pojkar och flickor) ligger på lägre nivåer i (44 % alkoholkonsumenter) jämfört med riket (47 % alkoholkonsumenter). Bland flickorna är det lika många elever i som i riket i stort, som druckit alkohol det senaste året och den totala mängden alkohol bland flickor är densamma. Dock är andelen intensivkonsumenter lägre bland flickorna i årskurs 9 i jämfört med riket. Att den totala volymen konsumerad alkohol ändock är densamma som i riket, följer av att det finns en mindre grupp flickor i som druckit desto mer. Beträffande resultaten från - respektive riskundersökningen i årskurs 9 kan också nämnas att det finns en något mindre andel niondeklassare i som före 14 års ålder provat tobak (18 % jämfört med 21 % i riket). 22

23 Procent 100 Årskurs 9 Liter 5,0 80 4,0 60 3,0 40 2,0 20 1,0 0 0,0 Alkoholkonsument,12 mån Intensivkonsumtion av alkohol ngn gång i mån. el. oftare Berusningsdebut 13 år Använt narkotika, 12 mån Sniffat/boffat, 12 mån Röker Snusar Tobaksdebut 13 år Årskonsumtion (liter) Diagram 10a. En jämförelse mellan och riket, för nio ANDT-indikatorer. Årskurs Även i gymnasiets år 2 är resultaten från respektive riket något sånär lika varandra beträffande de flesta kärnindikatorer. I motsats till resultaten från årskurs 9 är det emellertid, i undersökningarna av gymnasieelever, oftare som ligger på de något högre nivåerna jämfört med riket. Liksom i årskurs 9, rör de största skillnaderna mellan och riket i gymnasiet årskonsumtionen av alkohol och andelen alkoholkonsumenter, men här är det alltså s gymnasieelever som ligger på en högre nivå än riksgenomsnittet. Den genomsnittliga alkoholkonsumtionen i låg på 3,68 liter ren alkohol per år, och i riket på 3,41 liter (tabell 19 och 76 i bilaga 4). Andelen elever i gymnasiets år 2 som druckit alkohol det senaste året var 84 % i, jämfört med 77 % i hela landet (tabellerna 18 och 75 i bilaga 4). Detta är den största skillnaden som påträffats mellan de två undersökningarna. Både i och i övriga landet ligger pojkarna och flickorna jämsides varandra i nivån av alkoholkonsumenter och alkoholkonsumtionens vidare utbredning framträder alltså såväl bland pojkarna som bland flickorna i kommunen. Vidare är också andelen elever som månatligen intensivkonsumerar alkohol, högre i än i riket i stort. Den kärnindikator där s gymnasieelever istället ligger som mest under riksgenomsnittet är den som berör andelen elever som använt narkotika under senaste 12 månaderna. I var det 9 % av eleverna som gjort detta, vilket motsvarades av 12 % i hela landet (tabellerna 44 och 81 i bilaga 4). 23

24 Procent Liter Gymnasiet, år 2 5,0 4,0 60 3,0 40 2,0 20 1,0 0 0,0 Alkoholkonsument,12 mån Intensivkonsumtion av alkohol ngn gång i mån. el. oftare Berusningsdebut 13 år Använt narkotika, 12 mån Sniffat/boffat, 12 mån Röker Snusar Tobaksdebut 13 år Årskonsumtion (liter) Diagram 10b. En jämförelse mellan och riket, för nio ANDT-indikatorer. Gymnasiet, år Utifrån de här jämförda kärnindikatorerna kan sammanfattningsvis sägas att eleverna uppvisade ett likartat drogvanemönster som i riket i stort, med visst undantag för att alkoholkonsumtionen i årskurs 9 tenderade att vara något lägre än i landet, samtidigt som det motsatta gällde för eleverna i gymnasiets år 2. Metodologiska kommentarer De representativitets- och tillförlitlighetsproblem som behandlats i början av den här rapporten bör naturligtvis beaktas vid tolkningen av resultaten. En viktig slutsats är att enskilda siffror snarare bör ses som en storleksordning på konsumtionen av ett visst preparat än som ett exakt mått på det verkliga beteendet. Detta talar för att det är mer meningsfullt att till exempel jämföra olika grupper med varandra än att dra alltför kategoriska slutsatser utifrån en enskild siffra. Härtill kan läggas att det finns anledning att anta att felkällorna är ungefär lika stora i undersökningen i hela landet som i specialstudien i (urvalsfelet och klassbortfallet undantaget). Vid jämförelser mellan och hela landet är det viktigt att beakta att små differenser oftast inte är signifikanta samt att inte dra för långtgående slutsatser vid låga frekvenser. Genomförandet av undersökningen av skolelevers drogvanor i 2013 kan sammanfattningsvis beskrivas som lyckad. CANs standardprocedur för genomfö- 24

25 rande har följts utan några kända avvikelser, även om det bör nämnas att ett fåtal klasser i riket tilläts besvara enkäten trots att datainsamlingsperioden passerats (samtliga klasser i besvarade enkäten innan sista datum passerats). Bortfallet av ej medverkande klasser låg på 12 %, både i årskurs 9 och i gymnasiets år 2 i riksundersökningen. I deltog samtliga klasser i årskurs 9 och i gymnasiet låg klassbortfallet på 3 %. Bortfallet i form av elever som inte deltog då deras klasser besvarade enkäten låg på 15 % i årskurs 9 både i och i riket och på 14 % i gymnasiets år 2 i visavi 19 % i landet i stort. Såväl i årskurs 9 som i gymnasiets år 2 och såväl i som i övriga landet utgjordes den största individfrånvaron av elever som var hemma från skolan på grund av sjukdom vid undersökningstillfället. Undantaget undersökningen bland niondeklassare i riket, där 2 % av formulären sorterades bort, var det 1 % av formulären både i och i riket som sorterades bort på grund av bristande datakvalitet. Sammantaget pekar ovanstående på en väl genomförd datainsamling i som genererat data av god kvalitet, inte minst tack vare det mycket låga bortfallet på klassnivån. Referenser Andersson B & Hibell B (1993). Skolelevers drogvanor Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. CAN, Riksförbundet Föräldraföreningen Mot Narkotika och Riksförbundet Hem och Skola (1997). Tänk om dom sniffar Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Damström K (1996). Från datainsamling till rapport. Lund: Studentlitteratur. Gripe I (2013). Så görs CANs skolundersökning. En genomgång av praktiskt genomförande och metodologi. Rapport nr Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Gripe I & Nyström S (2013). Pilotstudie av den nya enkäten. I: Leifman H (red). Skolelevers drogvanor Rapport nr Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Hibell B m.fl. (2012). The ESPAD report Alcohol and Other Drug Use Among Students in 36 European Countries. Stockholm: Swedish Council for Information on Alcohol and Other Drugs (CAN), The European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA), and the Pompidou Group at the Council of Europe. Leifman H (red) (2013). Skolelevers drogvanor Rapport nr Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Leifman H m.fl. (projektgruppen för uppföljning av ANDT-strategin) (2012). Uppföljning av regeringens alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksstrategi Förslag på indikatorer och styrning. Stockholm: Socialdepartementet. Raninen J & Nyström S (2013). Reviderad enkät En analys av resultatskillnader. Rapport nr Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 25