Drogvanor i Kalmar län ILFA Kalmar kommun

Transkript

1 Drogvanor i Kalmar län ILFA Kalmar kommun Årskurs 9 och gymnasiets år Clara Henriksson Uppdragsundersökning nr 46

2 CAN en kunskapsbank i drogfrågor CAN:s främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol, narkotika och andra droger. Detta görs bland annat genom biblioteket, trycksaker av olika slag, webbsidor, seminarier, kurser och konferenser. CAN följer drogutvecklingen CAN följer utvecklingen av bruk och missbruk av alkohol, narkotika och andra droger. CAN samlar in och sammanställer resultat från undersökningar, statistik och andra data, gör undersökningar och utredningar eller ger forskare i uppdrag att göra det. ISSN

3 Innehåll Inledning... 5 Om undersökningen och rapporten... 6 Tillförlitligheten i enkätsvar... 6 Undersökningens genomförande... 6 Bortfall... 7 Kontroll och justering av data... 9 Täckningsgrad Allmänna kommentarer till tolkningen av resultaten Resultat Alkohol Narkotika Anabola androgena steroider Tobaksanvändning Sammanfattning... 5 Drogvanorna i Kalmar kommun, Kalmar län och i riket Om undersökningen i ILFA-kommunerna i Kalmar Referenser Bilaga 1: Frågeformulär årskurs 9 och gymnasiets år 2 Bilaga 2: Tabeller årskurs 9 Bilaga 3: Tabeller gymnasiets år 2

4

5 Inledning För att kunna fatta välgrundade beslut i det lokala folkhälsoarbetet är aktuell kunskap om befolkningens hälsorelaterade beteenden naturligt av stort värde. Då många hälsovanor utvecklas i ung ålder och på olika sätt kan ha bäring långt fram i tiden, är kännedom om unga människors hälsovanor ofta av särskilt intresse för folkhälsoarbetet. Inte minst då det gäller droganvändning. Många länder genomför därför frågeundersökningar om ungdomars drogvanor och ofta görs detta i skolmiljö. I Sverige har undersökningar om skolelevers drogvanor genomförts på nationell nivå sedan 1971 i årskurs 9 och sedan 2004 bland elever i år 2 på gymnasiet. Det är känt att användning av alkohol och andra droger kan variera mellan olika regioner och att variationerna inom ett land kan vara större än mellan länder. Därför är det av intresse att ha tillgång till regionala data för att bättre förstå hur regionen förhåller sig till riksgenomsnittet och för att få en uppfattning om vilka områden som bör prioriteras vid preventiva insatser. Alltsedan 1990-talet har CAN på uppdrag av kommuner och landsting åtagit sig att göra regionala och lokala datainsamlingar i samband med ordinarie riksundersökning. Inom ramen för det fyråriga projektet Indikatorbaserat Lokalt Förebyggande Arbete (ILFA) i Kalmar län genomför CAN två stycken skolundersökningar av ILFA-kommunernas elever i årskurs 9 och i gymnasiets år 2 (2015 och 2017). I skolundersökningsuppdraget ingår att CAN genomför datainsamlingarna, läser in enkätsvaren och levererar dessa data digitalt (tillsammans med de programmeringsfiler som använts för att tvätta datamaterialet samt för att skapa nya variabler). Här ingår också en teknisk beskrivning av undersökningen samt redovisning med kommentarer till de mest centrala resultaten vilket görs i föreliggande rapport. År 2011 beslutade Sveriges riksdag om en samlad strategi för politiken runt alkohol, narkotika, dopning och tobak. Strategin kallas för Sveriges ANDT-strategi. De övergripande målen med strategin är att stoppa användningen av narkotika och av dopning, att minska de medicinska och de sociala skadorna som uppkommer i samband med alkohol, samt att minskat tobaksbruket i befolkningen. För att kunna följa upp arbetet med strategin togs ett antal mått fram av en särskilt utsedd projektgrupp (Socialdepartementet 2013) för att fungera som fingervisare eller indikatorer på hur ANDT-vanorna i befolkningen utvecklades under strategiperioden. De mest centrala av dessa indikatorer utsågs att kallas för kärnindikatorer. Ett viktigt syfte med denna rapport är att jämföra resultaten i ILFA-kommunerna för kärnindikatorerna med resultaten i riket, för att ge en bild av hur drogvanorna förhåller sig till landet i stort. Ytterligare ett syfte är att tillgängliggöra de övriga resultaten, vilket görs i en tabellbilaga. Tillsammans med resultatredovisningen från ILFA-kommunerna redovisas även rikets resultat för kärnindikatorerna. I samband med att rapporten Skolelevers drogvanor 2015 släpps i december tillgängliggörs en tabellbilaga på CAN:s hemsida som innehåller resultat för samtliga mått i riksundersökningen. Utöver tabellbilagor ligger även enkätformulären från ILFA-undersökningarna som bilaga till föreliggande rapport (bilaga 1). 5

6 Om undersökningen och rapporten Tillförlitligheten i enkätsvar I olika frågeundersökningar riktade till den vuxna befolkningen har man funnit en viss ovilja att redovisa känsliga förhållanden bland respondenterna. Man har också funnit att respondenter medvetet eller omedvetet tenderar att underskatta sin konsumtion av till exempel alkohol och tobak. Att samma ovilja kan förekomma bland ungdomar är troligt och det kan således inte uteslutas att somliga elever i föreliggande studie rapporterat en för låg konsumtion av olika droger (s.k. underrapportering). Även motsatsen kan dock förekomma, det vill säga att respondenter uppgett en för hög konsumtion (överrapportering). En möjlig orsak till att uppge en alltför hög alkoholkonsumtion kan vara leklust och vilja att imponera på sina kamrater ifall att de skulle se vilka svarsalternativ som uppges. För att minska risken att eleverna svarar osanningsenligt genomfördes undersökningen anonymt under skrivningsliknande former och eleverna förseglade själva sina ifyllda enkäter. Vid genomförandet var en lärare närvarande i klassrummet för att bland annat motverka störande moment och se till att undersökningen i övrigt utfördes enligt CAN:s instruktioner. Vidare genomfördes kontroller av datamaterialet för att hitta uppenbart undermåligt eller oseriöst ifyllda enkäter. Ovanstående ger givetvis inte någon garanti för att de redovisade resultaten är korrekta, men så långt som möjligt har alltså åtgärder vidtagits för att hantera denna typ av problem. Nedan redovisas mera detaljerat hur datainsamlingen genomförts och i sammanfattningen görs en övergripande bedömning av det insamlade datamaterialets kvalitet. Undersökningens genomförande Undersökningarna i ILFA-kommunerna i Kalmar län har genomförts som totalundersökningar i samtliga klasser i årskurs 9 och i gymnasiets år 2. Enkäten skulle företrädesvis besvaras under vecka 11, de klasser som inte hade möjlighet till detta kunde istället använda vecka Innan enkäterna postades informerades rektorerna på samtliga skolor som omfattade årskurs 9 eller gymnasiets år 2 om undersökningen. Vid själva datainsamlingen har lärarna i aktuella klasser erhållit anvisningar från CAN för hur datainsamlingen skulle gå till och fungerat som enkätledare. Enligt instruktionerna besvaras enkäterna i klassrummen under skrivningsliknande förhållanden. För att skydda anonymiteten ska varje elev få ett omärkt kuvert utdelat tillsammans med enkäten. När eleven svarat förseglar denne enkäten i kuvertet. Det är frivilligt att delta och om eleverna inte vill medverka lägger de enkäten oifylld i svarskuvertet. Eleverna informeras om att svaren endast används för statistiska bearbetningar och att inga resultat från enskilda klasser redovisas. Läraren ombeds att inte gå omkring i klassrummet under genomförandet samt att fylla i en klassrapport där bland annat antal frånvarande elever noteras. För mer information om skolundersökningarnas genomförande se Så görs CAN:s skolundersökning (Gripe, 2013). Frågeformuläret som eleverna i ILFA-kommunerna i Kalmar län besvarade innehöll 70 frågor och var identiskt med det som användes i riksundersökningen, med undantag av en extra fråga på första sidan där Kalmar läns elever ombads att uppge sin boendekommun. Bilaga 1 innehåller enkätformulären i sin helhet. 6

7 Bortfall Ett omfattande bortfall kan ha betydelse för de insamlade resultatens giltighet. Detta måste beaktas när resultaten tolkas och jämförs med andra undersökningar. I den här typen av undersökningar finns två huvudtyper av bortfall. Det ena utgörs av de elever vars klasser av olika skäl inte deltagit i undersökningen och det andra av enskilda elever som varit frånvarande i samband med datainsamlingen eller av andra skäl inte ingår i det bearbetade datamaterialet. Klassbortfall Med klassbortfall avses klasser som valts ut att delta i undersökningen men av olika skäl inte ingår i det slutgiltiga datamaterialet. Ofta beror detta bortfall helt enkelt på att klassen inte deltagit, eller att leveransen kommit bort på posten, men det kan också ha tekniska orsaker som att klassen svarat för sent eller att man inte använt de individuella svarskuverten och därför inte medtagits i bearbetningen (kuverteten är väsentliga för elevernas integritet men också för viljan att rapportera känsliga beteenden, varför dessa klasser utesluts). I tabell A redovisas klassbortfallet i undersökningarna i Kalmar län. Tre kommuner i Kalmar län ingår ej i ILFA-projektet: Vimmerby, Mönsterås och Borgholm. Inga undersökningar har därför genomförts i dessa kommuner Av tabell A framgår att i riksundersökningen var klassbortfallet 16 % i årskurs 9 och att merparten berodde på uteblivet deltagande. Bortfallet i samma årskurs i Kalmar län (6 %) var betydligt lägre och det tekniska bortfallet berodde på att två klasser inte använt de individuella svarskuverten. Klassbortfall kan i princip sägas vara potentiellt allvarligare i gymnasiet än i grundskolan. Detta eftersom sammansättningen av elever i gymnasieklasserna i högre grad sker utifrån elevernas intressen och egenskaper, medan klassammansättningen i grundskolan är mera slumpmässig. Även i gymnasiet i Kalmar län var klassbortfallet väsentligt lägre än i riket, 8 jämfört med 21 %. Tabell A. Klassbortfall. Antal klasser i urvalet, antal klasser som ej deltagit, tekniskt klassbortfall samt totala bortfallet på klassnivå (%) i Kalmar län och riket ILFA-kommunerna i Kalmar län årskurs 9 Riket årskurs 9 Klasser i urvalet, antal Klasser som ej deltagit, antal 3 45 Tekniskt klassbortfall, antal 2 4 Bortfall på klassnivå (%) 5 (6,0 %) 49 (16,5 %) ILFA-kommunerna i Kalmar län gymnasiets år 2 Riket gymnasiets år 2 Klasser i urvalet, antal Klasser som ej deltagit, antal Tekniskt klassbortfall, antal 0 4 Bortfall på klassnivå (%) 11 (7,9 %) 62 (21,0 %) 7

8 Elevbortfall I tabell B redovisas individbortfallet. Detta består huvudsakligen av elever (i deltagande klasser) som av olika anledningar var frånvarande vid undersökningstillfället. Dessutom inräknas de som valt att avstå från att delta samt det tekniska bortfall som uppstår när enstaka enkäter skickats in utan individuella svarskuvert (tillsammans med en klass där övriga haft svarskuvert). I Kalmar län uppgick det totala individuella bortfallet till 14 % i årskurs 9 och 19 % i gymnasiets år 2. I riket var motsvarande siffror 15 respektive 19 %. Således var elevbortfallen i Kalmar län och i riket likartade i både årskurs 9 och i gymnasiet. I samband med datainsamlingen anger läraren orsakerna till frånvaron och som framgår av tabellen var sjukdom den allra vanligaste orsaken till individuellt bortfall såväl i Kalmar län som i riket. I riksundersökningarna valde 0,6 % av de närvarande eleverna, både i årskurs 9 och i gymnasiets år 2, att avstå från deltagande och i ILFA-kommunerna i Kalmar län gällde detta 0,4 % i bägge årskurserna. Det tekniska bortfallet till följd av saknade svarskuvert var i princip obefintligt i riket, liksom i Kalmar län. Tabell B. Elevbortfall. Bortfallsorsaker samt totala bortfallet på elevnivå i ILFA-kommunerna i Kalmar län och riket. Procent Frånvaro a) ILFA-kommunerna i Kalmar län årskurs 9 Riket årskurs 9 Sjuk 9,0 8,6 Annan giltig frånvaro 3,6 4,0 Ogiltig frånvaro 1,7 2,0 Avstått deltagande b) 0,4 0,6 Ej individuellt svarskuvert b) 0,0 0,0 Bortfall på elevnivå 14,3 15,2 Frånvaro a) ILFA-kommunerna i Kalmar län gymnasiets år 2 Riket gymnasiets år 2 Sjuk 13,2 10,3 Annan giltig frånvaro 3,5 4,6 Ogiltig frånvaro 2,6 3,0 Avstått deltagande b) 0,4 0,6 Ej individuellt svarskuvert b) 0,0 0,3 Bortfall på elevnivå 19,3 18,8 a) Baserat på lärarnas klassrapporter. b) Baserat på inkomna enkäter. I anslutning till 1993 års nationella undersökning gjordes en särskild studie i årskurs 9 i Stockholms skolor. Då gjordes även en uppföljning av bortfallet (som då var ca 10 %) genom att de elever som var frånvarande vid undersökningstillfället fick besvara formuläret när de återvände till skolan. Som väntat redovisade eleverna i bortfallsuppföljningen en mer omfattande konsumtion av alkohol, narkotika och tobak än i undersökningsmaterialet. De ursprungliga undersökningsresultaten påverkades emellertid inte med mer än enstaka procentenheter när man inkluderade även de senare inhämtade uppgifterna (Andersson & 8

9 Hibell 1993). Denna studie indikerar alltså att ett förhållandevis begränsat bortfall i skolundersökningar inte påverkar resultaten i någon avgörande omfattning. Kontroll och justering av data Svaren i pappersenkäterna transformeras till digitala data med hjälp av en skanner. Vid inskanningen görs noggranna manuella kontroller när tvetydiga eller svårtolkade markeringar uppmärksammats av systemet. Manuellt stöd behövs dessutom vid tolkningen av handskrivna svar på öppna frågor. Innan resultatanalyserna påbörjas exkluderas de formulär som bedöms vara uppenbart skämtsamt, överdrivet eller otillräckligt ifyllda. Exkluderingen görs med fasta kriterier via fyra förprogrammerade datafilter (se bilaga 1 för frågeformuleringar): Filter 1: Ej svarat på 5 eller fler av 9 centrala frågor: FR5, FR11, FR15, FR28, FR34, FR35, FR36, FR40 och FR45. Filter 2: Svarat Ja på alla narkotiska preparat i FR46 (förutom alternativen Vet ej och Annan typ ). Filter 3: Svarat två gånger eller mer på 15 eller fler av 17 frågor gällande problem i samband med att man druckit alkohol (FR33). Filter 4: Angett en total alkoholkonsumtion överstigande 100 liter ren alkohol senaste 12 månaderna. Den totala volymen skapas utifrån frågor om de olika dryckernas kvantitet och frekvens (FR18 27). Alla enkäter som uppfyller något av de ovanstående villkoren filtreras bort ur det datamaterial som ligger till grund för resultatredovisningen. Utöver detta sänks dessutom alkoholkonsumtionen till 50 liter ren alkohol för de elever som når en totalkonsumtion om liter senaste 12 månaderna. För motivering och utförligare beskrivning av detta se Så görs CAN:s skolundersökning (Gripe 2013). Antalet bearbetade formulär framgår av tabell C. I Kalmar län, årskurs 9, lästes sammanlagt elevers enkäter in. Totalt 42 enkäter (3 %) exkluderades på grund av oseriösa eller undermåliga svar och niondeklassares enkätsvar ligger till grund för resultatredovisningen i denna undersökning. I gymnasiets år 2 var det enkätsvar som lästes in och 20 enkäter (1 %) sorterades bort. Det slutgiltiga antalet enkäter som bearbetades för redovisnign var I riket rensades 2 % av formulären bort i årskurs 9 och 1 % i gymnasiet. Det bör här också tydliggöras att det finns en underrepresentation av elever i redovisningen av Kalmar län som helhet då tre kommuner i länet inte ingår i ILFA-projektet: Vimmerby, Mönsterås och Borgholm. Dessa kommuners skolor har således inte ingått i undersökningarna för föreliggande rapport. Detta innebär att elever som är bosatta i någon av ILFA-kommunerna också kan ha uteslutits från undersökningarna om de går i skolan i någon av de icke deltagande kommunerna. I resultatredovisningen som omfattar hela länet ingår däremot elever som är bosatta i någon av dessa icke deltagande kommuner, liksom elever som inte besvarat frågan eller är bosatta i annan kommun (utanför länet), om de går i skolan i någon av ILFA-kommunerna. I tabell D1 och D2 redovisas antalet deltagande elever i respektive ILFA-kommun. Redovisningen av resultaten görs alltså på boendekommun, det vill säga att eleverna tillhör den redovisning som gäller för kommunen de bor i (oavsett om de går i skolan i en annan kommun), vilket de själva fått fylla i då de besvarade enkäten. För att möjliggöra redovisning för samtliga ILFA-kommuner har undantag gjorts från CAN:s metodologiska gräns om 50 individer som lägsta tillåtna bastal (antalet respondenter i varje grupp). Detta gäller för Högsby (47 respondenter) och Torsås (45) i årskurs 9 och för Torsås (49) även i gymnasiets år 2 och är något som bör hållas i minnet vid jämförelser mellan kommunerna. Det låga bastalet i dessa kommuner innebär att varje enskild respondents svar påverkar resultatet med mer än 2 procentenheter. 9

10 Tabell C. Inkluderade och exkluderade formulär i ILFA-kommunerna i Kalmar län respektive riket. Antal och procent ILFA-kommunerna i Kalmar län årskurs 9 Riket årskurs 9 Antal inkluderade formulär (n) Antal exkluderade formulär (%) 42 (2,7 %) 104 (2,0 %) ILFA-kommunerna i Kalmar län gymnasiets år 2 Riket gymnasiets år 2 Antal inkluderade formulär (n) Antal exkluderade formulär (%) 20 (1,2 %) 51 (1,2 %) Tabell D1. Antalet bearbetade formulär uppdelat på boendekommun i Kalmar län. Årskurs 9. Pojkar Flickor Ej svar Totalt Annan kommun Högsby Torsås Mörbylånga Hultsfred Emmaboda Kalmar Nybro Oskarshamn Västervik Ej svar Kalmar län totalt Tabell D2. Antalet bearbetade formulär uppdelat på boendekommun i Kalmar län. Gymnasiets år 2. Pojkar Flickor Ej svar Totalt Annan kommun Högsby Torsås Mörbylånga Hultsfred Emmaboda Kalmar Nybro Oskarshamn Västervik Ej svar Kalmar län totalt

11 Täckningsgrad För att sammanfatta de olika bortfallens betydelse för representativiteten samtidigt som också andra parametrar tas i beaktande kan man skatta den så kallade täckningsgraden. Med hjälp av Statistiska Centralbyråns befolkningsstatistik kan man se hur många personer i en viss åldersgrupp som är mantalsskrivna i en kommun. Om man relaterar denna information till antalet medverkade elever från kommunen kan man få en ungefärlig uppfattning om hur stor andel av åldersgruppen i kommunen som ingår i undersökningen. Elevernas boendekommun bestäms av en extrafråga i uppdragsundersökningarna där eleverna får uppge hemkommunen. Utöver bortfall (på klass- och individnivå) blir täckningsgraden också lägre i en kommun om många av kommunens ungdomar går i skolan utanför det undersökta området (här är området samtliga ILFA-kommuner) eller går i skolor som av något skäl inte skall ingå i urvalet (skolor/klasser där eleverna skulle behöva särskilt stöd för att kunna besvara enkäten utgår då detta innebär att eleverna ej fyller i enkäten anonymt). Genom att beräkna täckningsgraden får man en uppfattning om i vilken grad resultaten är generaliserbara till kommunens ungdomar i stort, samt om man för någon kommun bör tolka resultaten med större försiktighet än annars, till följd av en särskilt låg representativitet. För de nio kommuner i undersökningen med årskurs 9-skolor uppgick täckningsgraden, till 0,8 i genomsnitt. Ingen kommun avviker märkbart från detta genomsnitt, även om kvoten var något lägre i Torsås och i Västervik (0,7). I gymnasiet var kvoten i genomsnitt 0,7 för de nio deltagande gymnasiekommunerna, med något lägre värden i Hultsfred, Emmaboda och Västervik (0,6) och högre i Kalmar och i Oskarshamn (0,8). Det är vanligt att täckningsgraden blir något lägre för gymnasiet jämfört med grundskolan eftersom en något lägre andel ungdomar går i gymnasiet jämfört med grundskolan. Vidare kan kvoten bli låg för kommuner med gymnasieelever som går i skolan utanför länsgränsen (eller det geografiska område som täcktes av undersökningen). Skillnaden var dock inte allt för stor mellan högstadiet och gymnasiet i ILFA-kommunerna i Kalmar län. I de tre kommuner i Kalmar län som ej ingår i ILFA-projektet: Vimmerby, Mönsterås och Borgholm har, som ovan nämnts, inga undersökningar genomförts. Elever från dessa kommuner har enbart deltagit i undersökningen om de gått i skola i någon av ILFA-kommunerna. Bortfallet av dessa tre kommuner har också en betydelse för den täckningsgrad som uppmäts för länet, men får här något mindre betydelse för täckningsgraden i gymnasiet vilket sannolikt beror på att flera gymnasieskolor där även elever från andra kommuner går ligger i Kalmar som ingår i ILFA-undersökningarna. Både för årskurs 9 och gymnasiets år 2 var undersökningarnas täckningsgrad 0,7 i Kalmar län. Allmänna kommentarer till tolkningen av resultaten För att underlätta tolkningen av resultaten ges här några generella metodologiska kommentarer och förklaringar. Ett viktigt påpekande är att enskilda siffror snarast bör ses som en storleksordning på konsumtionen av en viss substans än som ett exakt mått på det verkliga beteendet. Detta talar för att det är mer meningsfullt att till exempel jämföra olika grupper med varandra än att dra alltför kategoriska slutsatser utifrån en enskild siffra. Dock är det viktigt att också förstå att enskilda individers svar får desto större betydelse för resultatet i mindre kommuner. I kommuner där beräkningarna utgår från bastal som ligger på gränsen om 50 individer påverkar varje individ resultatet med två procentenheter, medan en enskild invid i riksurvalet inte påverkar resultatet med mer än någon decimal av en procentenhet. Vid jämförelser mel- 11

12 lan ILFA-kommunerna i Kalmar län och hela landet är det viktigt att beakta att små differenser oftast inte är signifikanta samt att inte dra för långtgående slutsatser vid låga frekvenser. Som ovan nämnts är det också viktigt att hålla täckningsgraden i beaktande vid tolkning av resultaten. Resultaten presenteras genomgående i procent, förutom när det gäller totalkonsumtionen av alkohol då liter istället anges. I normalfallet beräknas procenttalen på det totala materialet uppdelat efter kön och i dessa fall redovisas inga bastal (dvs. antal individer som ingår i underlaget för procentberäkningarna). När beräkningarna endast avser en begränsad del av eleverna (t.ex. andel rökare som vill sluta röka) anges bastalet i tabellen efter bokstaven n. Totalvärden där både pojkar och flickor inkluderas innefattar även individer som inte uppgett könstillhörighet. I de fall bastalen understiger CAN:s metodologiska gräns om 50 individer som bas görs inga redovisningar. I enkäten finns ett antal frågor om erfarenhet av olika preparat som är konstruerade på ett likartat sätt (se exempel nedan). 15 Har du någon gång druckit alkohol? Räkna inte med drycker under 2,8 % t ex lättöl eller svag cider. Markera med ett eller flera kryss. A B C D Nej Ja, under de senaste 30 dagarna Ja, under de senaste 12 månaderna Ja, för mer än 12 månader sedan Denna typ av frågor ger tre prevalensmått. Frågorna kodas och döps på ett enhetligt sätt enligt följande (med ovanstående alkoholfråga som exempel): Livstidsprevalens: Innefattar de som valt något av svarsalternativen B D. 12-månadersprevalens: Innefattar de som valt något av svarsalternativen B C. 30-dagarsprevalens: Innefattar de som valt svarsalternativet B. Tabellerna i bilagan följer i princip i den ordning frågorna ställts i enkäten. I tabellerna redovisas samtliga elever som skulle ha besvarat respektive fråga. Detta innebär att andelen som lämnat frågan obesvarad redovisas som Ej svar. Med andra ord ingår alltså det interna svarbortfallet i beräkningarna (i nämnaren). I de fall då eleven enligt enkätinstruktionerna ska hoppa över frågan redovisas detta som Ska ej besvara frågan. I tabellerna återges data avrundade till hela procenttal. På grund av avrundningseffekter kan det därför förekomma att andelarna i vissa tabeller inte summerar till 100. Procenttal avrundat till 0 innebär att svarsalternativet har angetts av färre än 0,5 %. 12

13 Högsby Torsås Mörbylånga Hultsfred Emmaboda Kalmar Nybro Oskarshamn Västervik Kalmar län, åk 9 Riket, åk 9 Kalmar län, gy 2 Riket, gy 2 Resultat I syfte att följa utvecklingen på ANDT-området har ett antal nationella indikatorer identifierats genom ett regeringsbeslut. För CAN:s skolundersökning identifierades 10 stycken kärnindikatorer och ett ytterligare antal så kallade utökade indikatorer (Socialdepartementet 2013). Inför 2012 års datainsamling genomfördes en större revidering av CAN:s skolundersökningsformulär i syfte att anpassa formuläret till de efterfrågade indikatorerna. I texten kommenteras resultaten från 2015 års undersökning i ILFA-kommunerna i Kalmar län för ANDT-kärnindikatorerna, samt en av de utökade indikatorerna och ytterligare en variabel (årskonsumtion) som inte är en ANDT-indikator. Länets resultat jämförs med dem från 2015 års riksundersökning. Övriga resultat från enkäten redovisas i tabellbilagorna. När tidigare utveckling i riket kommenteras är resultaten hämtade från Skolelevers drogvanor 2014 (Englund (red.) 2014). Alkohol I alkoholavsnittet redovisas resultaten för sex olika mått, varav tre är kärnindikatorer i ANDT-uppföljningen: att vara alkoholkonsument, att ha berusningsdebuterat före 13 års ålder samt att vara intensivkonsument. Alkoholkonsumenter För att bli klassificerad som alkoholkonsument ska man på frågan Har du någon gång druckit alkohol? svarat att man druckit alkohol under de senaste tolv månaderna. Sättet att mäta detta har förvisso ändrats över tid men det kan ändå konstateras att andelen alkoholkonsumenter idag är lägre än någonsin tidigare och att den stora nedgången har skett under 2000-talet. I 2015 års undersökningar svarade 42 procent av eleverna i årskurs 9 och 75 procent av eleverna i gymnasiets år 2 i landet att de druckit alkohol (tabell 92). 100 Åk 9 (totalt) Gy 2 (totalt) Pojkar Flickor Diagram 1. Andelen alkoholkonsumenter. Procent

14 I diagram 1 redovisas andelen elever som klassificerades som alkoholkonsumenter i årskurs 9 och i gymnasiets år 2 i de olika ILFA-kommunerna. För hela Kalmar län 1 och hela landet redovisas också andelen elever som druckit alkohol det senaste året uppdelat efter kön och här framgår att en något högre andel alkoholkonsumenter återfanns bland flickorna än bland pojkarna både i Kalmar län och i riket. Det ska dock understrykas att skillnaderna är små (tabellerna 22 a och b samt 92). Diagrammet visar också att det återfanns något högre andelar av alkoholkonsumenter i Kalmar län än i landet i stort. Detta gällde både i årskurs 9 och i gymnasiets år 2, även om också dessa skillnader var förhållandevis små (åk 9: 45 % i Kalmar län, 42 % i riket och i gymnasiets år 2: 79 % i Kalmar län, 75 % i riket). I de olika ILFA-kommunerna återfanns de högsta andelarna alkoholkonsumenter i årskurs 9 bland elever bosatta i Torsås (62 %), i Hultsfred (62 %) och i Emmaboda (61 %) medan den lägsta andelen alkoholkonsumenter återfanns bland elever bosatta i Kalmar kommun (33 %). I Kalmar län finns således en förhållandevis stor variation i andelen som klassificeras som alkoholkonsumenter. I gymnasiets år 2 återfanns flest alkoholkonsumenter bland elever boende i Torsås (84 %) och i Emmaboda (83 %) men även i Kalmar kommun, som hade den lägsta andelen alkoholkonsumenter i årskurs 9, återfanns en relativt hög andel alkoholkonsumenter (80 %). Lägst andel alkoholkonsumenter återfanns bland de gymnasieelever som var bosatta i Högsby (71 %). Årskonsumtion I jämförelser mellan olika länder i Europa framgår att Sverige tillhör de länder där de lägsta andelarna av alkoholkonsumenter uppmäts bland skolelever (där definierat som dem som druckit alkohol de senaste 30 dagarna). I frågan om mängden alkohol som skoleleverna konsumerat tillhör Sverige däremot de länder där konsumtionen är som högst (konsumtion vid senaste dryckestillfället). Ett sammanfattande mått på alkoholkonsumtionens omfattning är att beräkna den totala konsumerade mängden alkohol för det senaste året, det vill säga årskonsumtionen. Måttet konstrueras dels utifrån elevernas uppgifter om kvantiteten per dryckestillfälle för varje enskild alkoholdryck: folköl, starköl, blanddrycker (alkoläsk och starkcider), vin samt sprit. Kvantiteterna multiplicerats sedan med konsumtionsfrekvensen för de olika dryckerna under de senaste 12 månaderna och uttrycks i ren alkohol (alkohol 100 %). Delmängderna från de olika dryckerna summeras till ett totalt mått på individens alkoholkonsumtion uttryckt i liter ren alkohol per år. Även för årskonsumtionen har det inträffat tydliga minskningar bland skolelever i riket under 2000-talet. I 2015 års undersökning uppmättes den genomsnittliga årskonsumtionen bland niondeklassare till 1,40 liter ren alkohol (1,59 liter bland pojkarna och 1,15 liter bland flickorna). I gymnasiets år 2 uppmättes konsumtionen till 3,14 liter per år (3,61 liter bland pojkarna och 2,62 liter bland flickorna). Det kan nämnas att 1,5 liter ren alkohol per år motsvarar att dricka exempelvis ca fem burkar starköl eller 30 cl sprit i månaden. Fem liter ren alkohol per år motsvarar i sin tur en månadskonsumtion om 16 burkar starköl eller ca en liter sprit. 1 Resultaten för Kalmar län baseras på samtliga elever som deltagit i undersökningen och är bosatta i länet. Här ingår alltså även elever som bor i kommuner utanför ILFA-projektet, men som går i skolan i någon av de kommuner där undersökningen genomförts. Det ska dock understrykas att det därmed också finns en underrepresentation i länsresultaten då Vimmerby, Mönsterås och Borgholms kommuner inte ingått i undersökningen. 14

15 Högsby Torsås Mörbylånga Hultsfred Emmaboda Kalmar Nybro Oskarshamn Västervik Kalmar län Riket Högsby Torsås Mörbylånga Hultsfred Emmaboda Kalmar Nybro Oskarshamn Västervik Kalmar län Riket Årskurs Gymnasiet, år 2 Blanddrycker Folköl Starköl Vin Sprit Pojkar Kalmar Pojkar riket Flickor Kalmar Flickor riket 0 Pojkar Kalmar Pojkar riket Flickor Kalmar Flickor riket Diagram 2a. Den beräknade genomsnittliga årskonsumtionen av respektive alkoholdryck mätt i liter ren alkohol (100 %) Sprit Vin Starköl Folköl Blanddrycker 8 Årskurs 9 8 Gymnasiet, år Diagram 2b. Den beräknade genomsnittliga årskonsumtionen av respektive alkoholdryck mätt i liter ren alkohol (100 %)

16 I diagram 2 redovisas den genomsnittliga årskonsumtionen i liter ren alkohol uppdelat på typ av dryck. Det ska understrykas att medelvärdena gäller för samtliga elever, alltså även de som inte druckit under senaste 12 månaderna. Trots att det på senare år återfunnits en något högre andel alkoholkonsumerande flickor än pojkar i årskurs 9, har pojkarnas genomsnittliga årskonsumtion (utslagen på samtliga elever) av alkohol varit högre än flickornas. Detta var också fallet i 2015 års undersökningar både i riket och i Kalmar län där skillnaden till och med var ännu större än i landet. I Kalmar län var pojkarnas konsumtion (1,84 liter) nästan dubbelt så hög som flickornas (0,97 liter). Pojkarna i Kalmar län hade en årskonsumtion som var något högre än i landet som helhet (1,59 liter) samtidigt som flickorna i Kalmar län hade en lägre årskonsumtion än genomsnittet i landet (1,15 liter i landet). Sett till olika dryckestyper var starköl den populäraste drycken bland pojkarna i Kalmar län och blanddrycker den populäraste drycken bland flickorna i länet. Även i landet var starköl respektive blanddrycker de populäraste dryckerna bland pojkar och flickor i årskurs 9, men där var också sprit lika vanligt förekommande. Bland de nio ILFA-kommunerna uppmättes den högsta alkoholkonsumtionen bland niondeklassarna som bodde i Torsås (3,80 liter) och den genomsnittliga årskonsumtionen var bland Torsås elever mer än dubbelt så hög som i länet. I storleksordning följde därefter Högsby (2,71 liter), Emmaboda (2,32 liter) och Hultsfred (2,05 liter). Lägst årskonsumtion uppmättes bland de niondeklassare som bodde i Västervik (0,74 liter). När den genomsnittliga konsumtionen redovisas enbart för elever som druckit alkohol de senaste 12 månaderna uppgår årskonsumtionen naturligt till högre nivåer. I Kalmar län uppmättes nivån bland konsumenterna till 3,56 respektive 1,97 liter för pojkar och flickor i årskurs 9 (se respektive nivå i de olika kommunerna i tabell 24a och 24b). Till skillnad från hur det såg ut i årskurs 9 var den genomsnittliga årskonsumtionen bland flickor i gymnasiets år 2 något högre i Kalmar län än i landet i stort: 3,10 liter per år jämfört med 2,62 liter i landet. Bland gymnasiepojkarna i Kalmar län låg alkoholkonsumtionen runt samma nivå som landets genomsnitt: på 3,62 liter ren alkohol per år (3,64 i landet). Den högre konsumtionen av alkohol bland flickor i Kalmar län, medförde att även det totala genomsnittet, då pojkarnas och flickornas konsumtion slogs samman, var högre i länet än i landet: 3,37 liter ren alkohol per år i Kalmar län, jämfört med 3,14 liter per år i landet. Jämfört mellan de olika ILFA-kommunerna uppmättes också i gymnasiet den högsta konsumtionen bland Torsås elever (7,81 liter). Den lägsta genomsnittliga årskonsumtionen i Kalmar län uppmättes bland gymnasieelever bosatta i Nybro (1,82 liter). Även i gymnasiet var starköl respektive blanddrycker de populäraste dryckestyperna bland pojkar respektive flickor i Kalmar län liksom i övriga landet. Den genomsnittliga årskonsumtionen bland alkoholkonsumenter låg 2015 på 4,18 liter per år i Kalmar län (4,73 liter bland pojkar och 3,69 liter bland flickor). Något man bör tänka på när genomsnittsmått redovisas är att enstaka extrema värden har högre inflytande vid mindre urval (såsom i synnerhet Torsås, Högsby och Emmaboda). I CAN:s undersökningar tillåts inte det genomsnittliga konsumtionsvärdet för en individ överstiga 50 liter, men om ett fåtal individer ligger närmare 50 liter så kan det ändå ha ett mycket stort inflytande på hela gruppens medelvärde. Jämförelserna mellan dessa resultat i ILFAkommunerna bör därför tolkas med försiktighet. Intensivkonsumtion Ett sätt att fånga in berusningsdrickandets omfattning är genom att titta på resultat från kärnindikatorn intensivkonsumtion. Här definieras detta som att under de senaste 30 dagarna 16

17 vid ett och samma tillfälle ha druckit en alkoholmängd motsvarande minst en helflaska vin (eller fyra burkar starköl eller fyra burkar blanddrycker eller sex burkar folköl eller 25 cl sprit). Dessa exempel motsvarar inte exakt lika stora mängder ren alkohol (100 %) utan syftar främst till att ringa in konsumtion av en så pass stor alkoholmängd att eleverna blir alkoholpåverkade. I och med 2012 års formulärrevision ändrades frågan om intensivkonsumtion i sådan omfattning att resultaten inte är jämförbara med tidigare års resultat (se Raninen & Nyström 2013). I det nya formuläret efterfrågas hur ofta handlingen förekommit under de senaste 12 månaderna, medan frågan tidigare var formulerad utifrån beteendets förekomst i närtid. Den nya formuleringen med en längre tidsperiod genererar lägre nivåer, vilket är viktigt att ha i åtanke vid eventuella jämförelser med tidigare års undersökningar eller andra studier där frågan har en annan utformning 2. Jämförelseproblemen till trots har också intensivkonsumtionen, av allt att döma, minskat under 2000-talet, i synnerhet under de senaste fem åren. Bland niondeklassarna i riket låg andelen elever som klassades som intensivkonsumenter på något högre nivåer bland pojkarna än bland flickorna fram till och med 2000-talets tidiga år. Därefter har andelen pojkar och flickor som uppgett att de intensivkonsumerar någon gång per månad eller oftare, legat på ungefär samma nivåer. I 2015 års undersökning uppgav omkring 9 procent av eleverna i årskurs 9 i landet att de intensivkonsumerat vid minst något tillfälle den senaste månaden. Bland pojkarna var andelen 9 procent och bland flickorna var andelen 8 procent (tabell 94). Även i Kalmar län låg motsvarande andel på 9 procent (10 % av pojkarna och 8 % av flickorna) (tabellerna 27 a och b). Bland gymnasieeleverna i riket har andelen pojkar som intensivkonsumerar någon gång per månad eller oftare varit högre än andelen flickor sedan undersökningen startade år Detta var fallet även i årets undersökning, även om skillnaden mellan könen i år var relativt liten. Andelen intensivkonsumenter ökade bland både pojkar och flickor i gymnasiet fram till 2009, men vände därefter och andelarna har sedan dess minskat för båda könen. I 2015 års undersökning uppgav omkring 27 procent av pojkarna och 25 procent av flickorna i riket att de intensivkonsumerat vid något tillfälle de senaste 30 dagarna (26 % totalt) (tabell 94). I Kalmar län var andelen pojkar och flickor som klassades som intensivkonsumenter omkring densamma: 27 procent av pojkarna och 26 procent av flickorna (26 % totalt) (tabellerna 27 a och b). 2 Detta då elever som intensivkonsumerat vid flera tillfällen de senaste t.ex. tre månaderna men kanske inte ens provat alkohol för sex månader sedan, tidigare valde svarsalternativet "Ett par gånger i månaden" medan samma elev i det nya formuläret besvarar frågan om hur ofta detta skett under de senaste 12 månaderna med svarsalternativet "2 6 gånger de senaste 12 månaderna" och därmed inte klassificeras som intensivkonsumenter. I och med att skoleleverna är i en ålder då alkoholvanor börjar etableras har denna typ av förändringar stor betydelse. 17

18 Högsby Torsås Mörbylånga Hultsfred Emmaboda Kalmar Nybro Oskarshamn Västervik Kalmar län, åk 9 Riket, åk 9 Kalmar län, gy 2 Riket, gy 2 50 Åk 9 (totalt) Gy 2 (totalt) Pojkar Flickor Diagram 3. Andelen som intensivkonsumerat alkohol någon gång i månaden eller oftare Diagram 3 visar att andelen månatliga intensivkonsumenter i såväl årskurs 9 som i gymnasiets år 2 i Kalmar län alltså låg på i stort sett samma nivå som i riket. Däremot är skillnaden i andelen månatliga intensivkonsumenter stor då de olika ILFA-kommunerna jämförs. Den kommun som hade den största andelen niondeklassare som intensivkonsumerat den senaste månaden var Torsås där intensivkonsumtionen var mer än dubbelt så vanligt förekommande som i länet i stort (22 %). Lägst andel uppmättes bland niorna boende i Mörbylånga där andelen istället var omkring en tredjedel så liten som i länet (3 %). Också i gymnasiets år 2 var det bland elever boende i Torsås som högst andel intensivkonsumenter uppmättes (49 %). Lägst andel intensivkonsumenter uppmättes bland gymnasieelever boende i Nybro som också bland sina niondeklassare hade en jämförelsevis låg andel intensivkonsumenter. Riskkonsumtion En av de utökade ANDT-indikatorerna är riskkonsumtion av alkohol. Som riskkonsument klassificeras de som i genomsnitt druckit motsvarande minst 9 (flickor) respektive 14 (pojkar) standardglas 3 alkohol i veckan, eller intensivkonsumerat (se ovan) minst en gång i månaden. Det är med andra ord ett mått som både tar hänsyn till om berusningskonsumtion förekommer, men också om en större mängd alkohol dricks fördelat under en längre tid. År 2015 klassades omkring 10 procent av eleverna i årskurs 9 i landet som riskkonsumenter (10 % av pojkarna och 9 % av flickorna) (tabell 95). Likaså uppmättes även i Kalmar län omkring 10 procent av eleverna i årskurs 9 vara riskkonsumenter (11 % av pojkarna och 9 % av flickorna) (tabellerna 28 a och b). Både bland pojkarna och bland flickorna och både i 3 Ett standardglas alkohol innehåller 12 gram ren alkohol vilket motsvara ett glas vin (ca 15 cl), en flaska starköl (33 cl) eller en drink på knappt 4 cl sprit ( datum: ). 18

19 Högsby Torsås Mörbylånga Hultsfred Emmaboda Kalmar Nybro Oskarshamn Västervik Kalmar län åk 9 Riket åk 9 Kalmar län och i landet som helhet tillkom alltså någon procentandel när hänsyn togs till om en större mängd alkohol dricks per vecka. Detsamma gällde för eleverna i gymnasiets år 2. Ytterligare två procentenheter tillkom då denna hänsyn togs och både i landet som helhet och i Kalmar län klassades 28 procent av eleverna som riskkonsumenter (tabellerna 28 a och b samt 95). Berusningsdebut Ytterligare en kärnindikator är andelen elever i årskurs 9 som uppger att de berusat sig vid 13 års ålder eller tidigare. Även denna fråga ändrades vid formulärjusteringen 2012, men oavsett detta kan ändå konstateras att andelen elever som haft en tidig berusningsdebut tydligt sjunkit under 2000-talet. I årets undersökning svarade omkring 6 procent av niondeklassarna i Sverige att de gjort sin berusningsdebut vid 13 års ålder eller tidigare (tabell 99). I ILFA-kommunerna i Kalmar län var det omkring 2 procentenheter fler pojkar (6 %) än flickor (4 %) i årskurs 9 som gjort sin berusningsdebut vid 13 års ålder eller tidigare. Sammanlagt hade omkring 5 procent av eleverna i Kalmar län varit berusade vid 13 års ålder eller tidigare. Bland elever boende i Kalmar, i Nybro, i Oskarshamn och i Västervik var det färre än 5 procent som gjort sin berusningsdebut vid 13 år. Bland elever boende i Mörbylånga, i Hultsfred och i Emmaboda var det mellan 5 och 10 procent som svarade detsamma och bland niorna boende i Högsby och i Torsås uppgavs detta av fler än 10 procent (diagram 4 och tabellerna 62 a och b). 20 Åk 9 (totalt) Pojkar Flickor Diagram 4. Andelen elever som varit berusade vid 13 års ålder eller yngre. Procent. Årskurs

20 Anskaffningssätt Såväl denna undersökning som flera andra studier har påvisat att många ungdomar dricker alkohol och att det inte är ovanligt att somliga av dem dricker förhållandevis stora kvantiteter. Med beaktande av de åldersrestriktioner som finns i den svenska alkohollagstiftningen ska det inte vara möjligt för dessa ungdomar att själva skaffa alkohol. Det är emellertid ett faktum att det många gånger går att få tag på alkohol även för ungdomar i förhållandevis låg ålder. Av tabellerna 25a och b framgår att den vanligaste ursprungskällan för alkohol bland skolelever i Kalmar län var Systembolaget. Tabellerna 96 samt 37 a och b visar hur niondeklassare i landet respektive i ILFA-kommunerna i Kalmar län fått tag på alkohol som hade Systembolaget som ursprung. På frågan Senaste gången du drack alkohol från Systembolaget, hur fick du tag på den? får eleverna välja flera svarsalternativ. Eftersom alkoholkonsumtion är en företeelse som ofta sker i sällskap med andra, kan det troligt också antas att anskaffning många gånger kan ske gemensamt istället för att varje ungdom som vill dricka alkohol går ut och anskaffar sin egen portion (inte minst då ovan nämnda åldersrestriktioner försvårar anskaffningen samt av ekonomiska skäl). Det är med andra ord inte otänkbart att minderåriga många gånger går ihop och skaffar alkohol och att ungdomar som hittat ett sätt att få tag i alkohol, också förser (delar, säljer, bjuder) sina kompisar med alkohol. Att ha fått tag i alkohol genom pojk-/flickvän, kompis eller kompis syskon är också det svarsalternativ som i regel anges av flest elever. Så var också fallet i 2015 års undersökningar av årskurs 9 både i riket och i Kalmar län och i samtliga ILFA-kommuner undantaget Torsås, där det alternativ som i övriga kommuner var näst vanligast: Från annan vuxen som köpte ut/sålde till mig var vanligast. I gymnasiets år 2 var emellertid det näst vanligaste svarsalternativet från egna föräldrar/vårdnadshavare med lov. Det bör också understrykas att det var en förhållandevis stor andel av eleverna, både i årskurs 9 och i gymnasiets år 2, som inte svarade på frågan. Att själv ha handlat på Systembolaget var mycket ovanligt i båda åldersgrupperna. Narkotika Med narkotika avses i Sverige de preparat som finns upptagna i Läkemedelsverkets föreskrifter om förteckningar över narkotika 4. Där förekommer dels sådana medel som är föremål för kontroll enligt internationella överenskommelser (FN:s narkotikakonventioner), men också ett antal medel som enligt svenska bestämmelser skall anses som narkotika. Preparaten har olika egenskaper men gemensamt för dem är att de påverkar centrala nervsystemet. På narkotikaområdet är två mått från skolundersökningen identifierade som kärnindikatorer i ANDT-uppföljningen: att ha använt narkotika någon gång samt att ha använt narkotika senaste 12 månaderna (mäts sedan 2007). Under 2000-talet har resultaten gällande narkotikaanvändning fluktuerat utan att någon tydlig förändringsriktning kunnat avläsas. Möjligen kan nivåerna i gymnasiet sägas ha ökat något, men 2015 års resultat innebar dock en återgång till tidigare nivåer. Skillnaden mellan livstids- och tolvmånadersmåttet är tämligen konstant inom båda årskurserna men större i gymnasiet än i nian. Av detta skäl begränsas grafiken i det följande till andelen som använt narkotika senaste 12 månaderna. Genom åren har det inte varit någon större skillnad mellan flickor och pojkar vad gäller narkotikaprevalens i årskurs 9 medan gymnasiepojkar redovisar mera omfattande erfarenheter jämfört med gymnasieflickorna. Cannabis har genom åren varit den vanligaste narkotikan i årskurs 9 såväl som i gymnasiet. 4 Datum:

21 Högsby Torsås Mörbylånga Hultsfred Emmaboda Kalmar Nybro Oskarshamn Västervik Kalmar län åk 9 Riket åk 9 Kalmar län gy 2 Riket gy 2 Andelen elever i årskurs 9 som någonsin i livet använt narkotika var totalt 6 procent i hela landet (8 % av pojkarna och 5 % av flickorna). I Kalmar län motsvarades detta av 4 procent (5 % av pojkarna och 3 % av flickorna). I diagram 5 redovisas andelen som använt narkotika de senaste 12 månaderna i ILFA-kommunerna i Kalmar län och i riket år I Kalmar län, årskurs 9, var det omkring 3 procent som använt narkotika de senaste 12 månaderna. Det var drygt 4 procent av pojkarna och knappt 3 procent av flickorna som gjort detta. Motsvarande uppgifter från riket visade att omkring 4 procent använt narkotika; 4 procent av flickorna och 6 procent av pojkarna. I gymnasiets år 2 var det 15 procent av eleverna i landet som helhet som någon gång använt narkotika (17 % av pojkarna och 14 % av flickorna) och likaså uppmättes totalt 15 procent av gymnasieeleverna i Kalmar län ha gjort detta (17 % av pojkarna och 13 % av flickorna). Gällande andelen som använt narkotika under de senaste 12 månaderna uppmättes totalt 10 procent av gymnasieeleverna i Kalmar län gjort detta (11 % av pojkarna och 9 % av flickorna), jämfört med 11 procent i riket (12 % av pojkarna och 10 % av flickorna). Jämfört mellan de olika ILFA-kommunerna uppmättes, såväl i årskurs 9 som i gymnasiets år 2 högst nivåer bland eleverna bosatta i Torsås där 9 % av eleverna i årskurs 9 och 20 % av eleverna i gymnasiets år 2 använt narkotika under det senaste året. Lägst nivåer uppmättes i årskurs 9 bland elever bosatta i Mörbylånga och i Oskarshamn där omkring 1 % av eleverna svarade detsamma. I gymnasiets år 2 uppmättes lägst nivåer i Högsby och i Nybro där omkring 6 % av dessa kommuners gymnasieelever använt narkotika under det gångna året. 25 Åk 9 (totalt) Gy 2 (totalt) Pojkar Flickor Diagram 5. Andelen elever som använt narkotika de senaste 12 månaderna. Procent

22 Anabola androgena steroider Liksom på narkotikaområdet är två prevalensmått från skolundersökningen identifierade som kärnindikatorer i ANDT-uppföljningen gällande dopning: att ha använt anabola steroider någon gång samt att ha använt anabola steroider senaste 12 månaderna (mäts sedan 2012). Under 2000-talet har resultaten gällande användning av anabola steroider uppgått till cirka 1 % i riket, och detta gäller oavsett årskurs och tidsperspektiv. Normalt är det ytterst få elever som uppger att de använt anabola androgena steroider (AAS), (se tabellerna 44a och b). År 2015 var det såväl bland niondeklassarna som i gymnasiet och såväl i Kalmar län som i riket 1 % av pojkarna och 0 % av flickorna som svarade att de använt AAS de senaste 12 månaderna. Tobaksanvändning För tobak har tre olika mått identifierats som kärnindikatorer i ANDT-uppföljningen: att vara rökare, att vara snusare samt att ha tobaksdebuterat före 13 års ålder. Rökare Som rökare räknas de elever som svarat att de rökt under senaste 12 månaderna och därefter svarat att de fortfarande röker. Detta är en skillnad mot perioden före 2012 då det inledande 12-månadersfiltret saknades. Förändringen med den något snävare definitionen gör att tidsserien över rökare brutits. Trots detta kan man konstatera att rökningen minskat kraftigt i årskurs 9 under 2000-talet. Bland gymnasieeleverna har andelen rökare varit mer fluktuerande, men under de senaste åren syns också där en nedgång. I 2015 års undersökning var det 11 % av pojkarna (3 % dagligen och 8 % ibland) och 13 % av flickorna (5 % dagligen och 8 % ibland) i årskurs 9 i Kalmar län som klassificerades som rökare enligt den nya definitionen. Nivåerna i Kalmar län var förhållandevis jämna med de nivåer som uppmättes i riket där motsvarande siffor var 10 % av pojkarna (3 % dagligen och 6 % ibland) respektive 14 % av flickorna (5 % dagligen och 8 % ibland). I gymnasiets år 2 var andelen rökare något högre i Kalmar län (30 %) jämfört med riket (26 %). Framförallt var det gymnasieflickorna i Kalmar län (34 %) som rökte i större utsträckning än i landet (27 %) medan rökningen bland gymnasiepojkarna i Kalmar län låg på en nivå som var omkring densamma som i riket (26 % i Kalmar län och 25 % i riket). 40 Årskurs 9 40 Gymnasiet, år Pojkar Kalmar Pojkar riket Flickor Kalmar Flickor riket 0 Pojkar Kalmar Pojkar riket Flickor Kalmar Flickor riket Röker ibland Röker dagligen/nästan dagligen 22 Diagram 6a. Andel elever som uppgav att de röker. Procent

23 Högsby Torsås Mörbylånga Hultsfred Emmaboda Kalmar Nybro Oskarshamn Västervik Kalmar län Riket Högsby Torsås Mörbylånga Hultsfred Emmaboda Kalmar Nybro Oskarshamn Västervik Kalmar län Riket Årskurs 9 Röker dagligen/nästan dagligen Röker ibland 50 Gymnasiet, år Diagram 6b. Andel elever som uppgav att de röker. Procent Jämfört mellan de olika ILFA-kommunerna i Kalmar län återfanns högst andel rökare, både i årskurs 9 och i gymnasiets år 2 bland eleverna från Torsås (26 % i årskurs 9 och 43 % i gymnasiet). Lägst andel rökare i årskurs 9 återfanns bland eleverna från Kalmar och Västervik där omkring 10 % av niorna rökte. I gymnasiets år 2 återfanns den lägsta andelen rökare bland elever boende i Mörbylånga (19 %). Vanligast för samtliga grupper var att ha uppgett att man rökte ibland eller på fest, jämfört med dagligen/nästan dagligen. Snusare Även begreppet snusare har omdefinierats i enlighet med de nya ANDT-indikatorerna och den nya definitionen följer samma mönster som för rökare, det vill säga att endast de som svarat att de snusat under de senaste 12 månaderna och svarat ja på följdfrågan om man fortfarande snusar räknas in. Liksom för rökningen ledde förändringen till tidsseriebrott men det kan ändå noteras att snusningen av allt att döma har minskat något under 2000-talet, även om läget varit tämligen oförändrat de allra senaste åren. Likt tidigare år var könsskillnaderna gällande snusning relativt stora både i Kalmar län och i riket. I Kalmar län klassificerades 6 % av eleverna i årskurs 9 som snusare: 11 % av pojkarna och 2 % av flickorna. I riket var motsvarande andelar näst intill desamma: sammanlagt klassades 6 % som snusare, 10 % av pojkarna respektive 2 % av flickorna. 23