Drogvanor i Gävleborg

Transkript

1 Drogvanor i Gävleborg Årskurs Anna Englund Uppdragsundersökning nr 42

2 CAN en kunskapsbank i drogfrågor CAN:s främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol, narkotika och andra droger. Detta görs bland annat genom biblioteket, trycksaker av olika slag, webbsidor, seminarier, kurser och konferenser. CAN följer drogutvecklingen CAN följer utvecklingen av bruk och missbruk av alkohol, narkotika och andra droger. CAN samlar in och sammanställer resultat från undersökningar, statistik och andra data, gör undersökningar och utredningar eller ger forskare i uppdrag att göra det. ISSN

3 Innehåll Inledning... 4 Undersökningen och rapporten... 5 Bortfall... 5 Exkludering av undermåliga enkäter... 6 Svarens tillförlitlighet... 8 Kommentarer till tolkningen av resultaten... 8 Resultat Alkoholkonsumenter Total årlig alkoholkonsumtion Intensivkonsumtion Riskkonsumtion Berusningsdebut Anskaffningssätt Narkotika Anabola androgena steroider Rökare Snusare Tobaksdebut Sammanfattning Om undersökningen i Gävleborg Referenser Bilaga 1: Formulär Bilaga 2: Tabeller, hela länet, årskurs 9 Bilaga 3: Tabeller, redovisning per kommun, årskurs 9

4 Inledning Droganvändningen i ett land är av betydelse för dess folkhälsa. Det är känt att många människor tar med sig drogvanor som de utvecklar i unga år vidare i livet och många droger har en särskilt stor påverkan på hälsoutvecklingen hos en individ om individen är ung. Ungdomars användning av olika typer av droger är därför av stort intresse i den politiska och massmediala debatten och i många länder genomförs undersökningar om ungdomars konsumtion av alkohol, narkotika och andra droger. Den serie av årliga drogvaneundersökningar i årskurs 9 som genomförts i Sverige har pågått sedan 1971 och är därmed världsunik. Sedan 2004 görs undersökningar även bland elever i år 2 på gymnasiet. Det är också känt att drogvanornas omfattning kan variera mellan olika regioner och att variationerna inom ett land rent av kan vara större än mellan länder. Därför kan det vara av intresse att ha tillgång till regionala data för att bättre förstå hur regionen förhåller sig till riksgenomsnittet och för att få en uppfattning om vilka områden som ska prioriteras i det preventiva arbetet. Vidare kan uppgifter om den lokala utvecklingen verka som värdefulla indikatorer på hur väl lokala strategier och genomförda arbetsinsatser inom preventionsområdet har fungerat. År 2011 beslutade riksdagen om en samlad strategi för politiken runt alkohol, narkotika, dopning och tobak, den så kallade ANDT-strategin. De övergripande målen med strategin är att stoppa användningen av narkotika och dopning samt att minska de medicinska och sociala skador som uppkommer i samband med alkohol, samt ett minskat tobaksbruk. För att kunna följa upp arbetet med strategin skapades ett antal indikatorer av en särskilt utsedd projektgrupp bestående av CAN, dåvarande Statens folkhälsoinstitut, SoRAD vid Stockholms universitet och Socialstyrelsen. Alltsedan 1990-talet har CAN på uppdrag av kommuner, län och landsting åtagit sig att göra regionala datainsamlingar i samband med den årliga nationella rikstäckande undersökningen. I anslutning till 2014 års rikstäckande skolundersökning åtog sig CAN, enligt en överenskommelse med Samhällsmedicin vid Gävleborgs landsting, att genomföra en studie av drogvanorna bland elever i årskurs 9 i Gävleborgs län. Syftet med denna rapport är att i möjligaste mån tillhandahålla könsuppdelade tabellredovisningar av enkätresultaten från undersökningen som genomfördes i Gävleborgs län samt uppdelning på länets kommuner (se bilaga 2 och 3). För att ge en bild av hur drogvanorna i Gävleborgs län förhåller sig till riksgenomsnittet redovisas dessutom vissa ANDT-kärnindikatorer i diagram, jämförda med resultaten från 2014 års riksundersökning. Dessa och andra indikatorer redovisas även på Utöver detta följer i rapporten också viss bakgrundsinformation och allmänna metodologiska kommentarer kring undersökningen. 4

5 Undersökningen och rapporten Undersökningen i Gävleborg har genomförts som en totalundersökning i samtliga klasser i årskurs 9. Enkäten skulle beas under vecka Innan enkätformulären skickades ut kontaktades rektorerna på de skolor som skulle delta i undersökningen. Enligt CAN:s instruktioner ska formulären beas i klassrummen under skrivningsliknande förhållanden. För att elevernas anonymitet ska vara skyddad fick eleverna själva stoppa formuläret i ett kuvert som de sedan skulle klistra igen. Det var frivilligt att delta och om eleverna inte ville bea enkäten ombads de lägga in den tomma enkäten i kuvertet. De ska även ha informerats om att deras endast kommer att används för statistiska bearbetningar och att inga resultat från enskilda klasser redovisas. För mer information om skolundersökningarnas genomförande se Så görs CAN:s skolundersökning (Gripe, 2013). Formulären som eleverna i Gävleborg beade innehöll 69 frågor och var identiska med de formulär som användes i 2014 års riksundersökning. Bortfall I den här typen av skolundersökningar finns två typer av bortfall. Det ena utgörs av de elever vars klasser av olika skäl inte deltagit i undersökningen och det andra utgörs av elever som varit frånvarande i samband med datainsamlingen. Bortfallet på klassnivå redovisas i tabell A. Vilken betydelse bortfallet kan ha för resultaten är något som bör beaktas när tabeller och diagram tolkas. Bortfall på klassnivå kan i princip sägas vara allvarligare i gymnasiet än i grundskolan. Detta eftersom sammansättningen av elever i gymnasieklasserna i högre grad sker utifrån elevernas intressen och egenskaper, medan elevsammansättningen i grundskolan kan antas vara mer slumpmässig. I årskurs 9 i Gävleborg var det sju klasser som räknas som bortfall. Två klasser skickade in enkäter utan att de individuella skuverten använts. En klass hade beat enkäten efter att sperioden passerat. Dessa klasser har kategoriserats som tekniskt bortfall. Det var endast fyra klasser som inte var med och deltog. Klassbortfallet uppgick till 5 % i Gävleborg i årskurs 9. I riksundersökningen var klassbortfallet 17 % i årskurs 9 vilket är ett relativt normalt värde för riksundersökningarna. De fem klasser som kategoriserats som tekniskt bortfall i riket i årskurs 9 var klasser som beat enkäten men inkommit efter att sperioden gått ut. Tabell A. Klassbortfall. Antal klasser i urvalet och antalet klasser som ej deltagit samt bortfallet på klassnivå i % i Gävleborg och riket. Årskurs 9. Gävleborg årskurs 9 Riket årskurs 9 Antal klasser i urvalet Antal klasser som ej deltagit 4 46 Tekniskt bortfall (antal) 3 5 Bortfall på klassnivå, % 5 % 17 % 5

6 I tabell B redovisas bortfallet på individnivå, det vill säga antalet elever i deltagande klasser som av olika anledningar var frånvarande vid undersökningstillfället eller valt att avstå ifrån att delta. I Gävleborg uppgick det individuella bortfallet till 15 %. I riket var motande värde 14 % i årskurs 9. I samband med undersökningen har uppgifter tagits in om orsakerna till frånvaron. Sjukdom var den vanligaste orsaken till individuellt bortfall i både Gävleborg och i riket. Det var frivilligt för eleverna att fylla i enkäten. I både undersökningen som genomfördes i Gävleborg och i riksundersökningen var det mindre än en procent som avstod ifrån att delta. Tabell B. Individbortfall. Bortfallet i procent fördelat på bortfallsorsak i Gävleborg och riket. Årskurs 9. Gävleborg årskurs 9 Riket årskurs 9 Andel frånvarande elever (totalt) 15,1 13,8 Sjuk 7,5 7,5 Annan giltig frånvaro 5,4 4,3 Ogiltig frånvaro 2,2 2,0 Avstått deltagande 0,5 0,7 I anslutning till 1993 års nationella undersökning gjordes en särskild studie i årskurs 9 i Stockholms skolor. Då gjordes även en uppföljning av bortfallet genom att de elever som var frånvarande vid undersökningstillfället fick bea formuläret när de återvände till skolan. Som väntat redovisade eleverna i bortfallsuppföljningen en större konsumtion av alkohol, narkotika och tobak än i undersökningsmaterialet. De ursprungliga undersökningsresultaten påverkades emellertid inte med mer än enstaka procentenheter när man inkluderade även de senare inhämtade uppgifterna (Andersson & Hibell 1993). Denna undersökning indikerar alltså att ett förhållandevis begränsat bortfall i skolundersökningar inte påverkar resultaten i någon avgörande omfattning. Exkludering av undermåliga enkäter Innan resultatanalyserna påbörjas sorteras de formulär bort som bedömts vara uppenbart skämtsamt, överdrivet eller otillräckligt ifyllda. Bedömningen görs utifrån följande fasta kriterier uttryckt i fyra programmerade datafilter: Filter 1: Beat enkäten men ej at på 5 eller fler av 9 centrala frågor (fr 5, fr 11, fr 15, fr 28, fr 34, fr 35, fr 36, fr 40, fr 45). Filter 2: Svarat Ja på alla narkotiska preparat (fr 46) förutom alternativen Vet ej och Annan typ. Filter 3: Svarat två gånger eller mer på 16 eller fler av 18 frågor i frågebatteriet över problem i samband med att man druckit alkohol (fr 33). Filter 4: Uppgett alkoholkonsumtion överstigande 100 liter ren alkohol/år. Måttet skapas av de olika dryckernas kvantitet och frekvens (fr 18 27). Efter filtreringen av datamaterialet sänks dessutom de elever vars alkoholkonsumtion uppgick till mellan liter ren alkohol/år ned till 50 liter. För en utförlig 6

7 beskrivning och motivering av detta se Så görs CAN:s skolundersökning (Gripe 2013). Utöver de enkäter som sorteras bort med ovanstående filter exkluderas även enskilda som har skickats in tillsammans med en klass men utan individuellt skuvert. Antalet bearbetade formulär redovisas i tabell C. I Gävleborg, årskurs 9, ligger enkät till grund för följande redovisning och 38 enkäter (2 %) sorterades bort på grund av oseriösa eller undermåliga. I årskurs 9 i riket redovisas enkät och 81 enkäter (2 %) sorterades bort. Tabell C. Antalet bearbetade och antalet bortsorterade formulär i Gävleborg och riket. Årskurs 9. Gävleborg årskurs 9 Riket årskurs 9 Antal bearbetade formulär Antal bortsorterade formulär 38 (2 %) 81 (2 %) I tabell D redovisas antalet bearbetade formulär i varje kommun, det är alltså dessa bastal som ligger till grund för redovisningarna på kommunnivå. Informationen baseras på elevernas självrapporterade uppgifter om boendekommun. Kommuner med färre än 50 deltagande elever redovisas inte på kommunnivå, däremot ingår dessa i resultaten för hela länet. Ju lägre bastal procentandelarna beräknats på, desto försiktigare bör man vara vid tolkningen av resultaten. Detta bör även hållas i åtanke vid jämförelser kommuner emellan. Ju mindre bastal beräkningar är gjorda utifrån desto större betydelse får enskilda elevers, vilket gör dessa kommuners resultat svårare att jämföra med resultat för grupper där bastalet varit betydligt större. Bollnäs, Gävle, Hudiksvall, Ljusdal, Sandviken och Söderhamn redovisas uppdelade på kön medan resultaten för Hofors, Nordanstig, Ockelbo och Ovanåker redovisas flickor och pojkar sammanslaget för att nå gränsen om 50 elever. Tabell D. Antalet bearbetade formulär uppdelat på boendekommun i Gävleborg. Årskurs 9. Pojkar Flickor Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Totalt

8 Svarens tillförlitlighet Vid flera studier av den vuxna befolkningen har man funnit en ovilja att redovisa känsliga förhållanden och att respondenterna medvetet eller omedvetet underskattar sin konsumtion av bland annat alkohol och tobak. Det kan naturligtvis inte uteslutas att somliga elever i föreliggande studie skulle rapportera en för låg konsumtion (underrapportering) på grund av att frågan är av känslig natur som, t.ex. användningen av narkotika. Men även motsatsen kan förekomma, det vill säga att man uppger en för hög konsumtion (överrapportering). En möjlig orsak till att uppge en alltför hög alkoholkonsumtion kan vara att man vill imponera på sina kamrater. För att minska risken för att eleverna inte skall a sanningsenligt genomfördes undersökningen helt anonymt. Vid genomförandet av undersökningen ska en lärare vara närvarande för att bland annat motverka störande moment och se till att undersökningen genomförs enligt instruktionerna från CAN. Detta ger dock ingen fullständig garanti för att somliga inte angett en över- eller underkonsumtion av alkohol, narkotika eller andra droger. Denna problematik hanteras delvis med hjälp av de fyra filter som beskrivs ovan. Kommentarer till tolkningen av resultaten För att underlätta tolkningen av resultaten ges nedan några metodologiska kommentarer. Dessutom redogörs för några begrepp som återfinns i tabellerna. Resultaten presenteras genomgående i procenttal förutom när det gäller totalkonsumtionen av alkohol. I de flesta fall beräknas procenttalen på totalmaterialet uppdelat efter kön och i dessa fall redovisas inga bastal för procentberäkningarna. Om procentberäkningarna endast avser en begränsad del av eleverna framgår detta i tabellen efter bokstaven n. Totalvärden där både pojkar och flickor inkluderas innefattar även de individer som inte uppgett vilket kön de tillhör. I de fall bastalet understiger CAN:s metodologiska och etiska gräns om 50 individer görs inga redovisningar. I enkäten finns ett antal preparatfrågor som följer samma konstruktion (se nedan). 15 Har du någon gång druckit alkohol? Räkna inte med drycker under 2,8% t ex lättöl eller svag cider. Markera med ett eller flera kryss. A B C D Nej Ja, under de senaste 30 dagarna Ja, under de senaste 12 månaderna Ja, för mer än 12 månader sedan Den här typen av frågor ger tre prevalensmått. Frågorna kodas och döps på ett enhetligt sätt enligt följande (med ovanstående alkoholfråga som exempel): Livstidsprevalens: Innefattar de som valt något av salternativen B D. 12-månadersprevalens: Innefattar de som valt något av salternativen B C. 30-dagarsprevalens: Innefattar de som valt salternativet B. I tabellerna redovisas samtliga elever som skulle ha beat respektive fråga. Detta innebär att andelen som felaktigt hoppat över en fråga redovisas som. I 8

9 vissa fall ska eleven hoppa över frågan, dessa redovisas då som Ska ej bea frågan. I tabellerna återges data avrundade till hela procenttal. På grund av dessa avrundningseffekter kan det ibland förekomma att de sammanslagna andelarna i vissa tabeller inte blir exakt 100. I tabellredovisningen används följande beteckningar: Ingen frekvens (det vill säga ingen elev har angett salternativet). 0 Procenttal avrundat till 0 (dvs. salternativet har angetts av minst en elev, men av mindre än 0,5 % i respektive grupp). 9

10 Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Gävleborg Riket Resultat I och med 2012 års undersökning genomfördes en större revidering av CAN:s skolundersökningsformulär, bland annat för att anpassas till de ANDT-indikatorer som föreslagits som nationellt gällande (Leifman m.fl. 2012). I föreliggande rapport presenteras resultaten från undersökningen i Gävleborg 2014 för dessa kärnindikatorer och de jämförs även med resultaten från 2014 års riksundersökning. Alkoholkonsumenter För att bli klassificerad som alkoholkonsument ska man ha angett att man druckit alkohol under de senaste tolv månaderna på frågan Har du någon gång druckit alkohol?. Under 1970-talet var det i riket betydligt fler niondeklassare, ca 90 %, som var alkoholkonsumenter jämfört med idag. I stora drag har andelen alkoholkonsumenter minskat kontinuerligt sedan dess. Mellan 80-talets mitt och 90-talets slut var minskningen mindre påtaglig, men sedan 2000 har trenden bland niondeklassarna varit tydligt nedåtgående. I 2014 års riksundersökning låg nivån på 43 % för pojkar och 50 % för flickor. I diagram 1 redovisas andelen niondeklassare som klassificerades som alkoholkonsumenter i Gävleborgs län och i hela landet, uppdelat på pojkar och flickor. Diagrammet visar att det totalt sett var något mindre andel alkoholkonsumenter i Gävleborg jämfört med riket (42 respektive 46 %). Könsfördelningen visar att flickorna i Gävleborg hade en 7 procentenheter lägre andel alkoholkonsumenter jämfört med flickorna i riksundersökningen (43 respektive 50 %). Pojkarna i Gävleborg låg på ungefär samma nivå som i riket (42 respektive 43 %) Diagram 1. Andelen alkoholkonsumenter. Procent

11 På kommunnivå bland pojkar var det Ljusdal som hade den högsta andelen alkoholkonsumenter (62 %). Bland flickor var det Söderhamn och Sandviken (60 respektive 56 %) som uppgav att de druckit alkohol de senaste 12 månaderna. Lägsta andelar alkoholkonsumenter återfanns bland pojkar och flickor i Hudiksvall (32 respektive 34 %) samt bland eleverna i Ockelbo (34 %). Pojkarna i Söderhamn hade förhållandevis låg andel av alkoholkonsumenterna jämfört med flickorna i samma kommun (41 respektive 60 %). Total årlig alkoholkonsumtion För att få en sammanfattande beskrivning av alkoholkonsumtionens storlek har ett mått på årskonsumtionen beräknats. Detta mått har konstruerats utifrån respektive elevs uppgifter om kvantiteten per dryckestillfälle för varje enskild alkoholdryck (folköl, starköl, alkoläsk, starkcider, vin och sprit). Dessa kvantiteter har multiplicerats med respektive dryckesfrekvens och sedan räknats om till ren alkohol (alkohol 100 %). Volymerna har sedan summerats till ett mått på individens totala alkoholkonsumtion uttryckt i liter ren alkohol per år. (Som tidigare nämnts har vissa justeringar gjorts av uppenbart orimliga.) För att få en uppfattning om storleken på konsumtionen kan nämnas att 1,5 liter ren alkohol per år ungefär motar fem burkar starköl eller 30 cl sprit per månad. Fem liter ren alkohol per år motar en månadskonsumtion av ca 16 burkar starköl eller ca en liter sprit. Den totala årskonsumtionen i riket låg bland niondeklassarna under slutet av 70-talet på ca fyra liter. Nivån sjönk sedan till omkring två liter under 80-talet. Under 90- talet ökade konsumtionen för att sedan åter sjunka under 2000-talet. Under hela perioden har pojkarnas totalkonsumtion varit högre än flickornas. I diagram 2 redovisas årskonsumtionen i liter ren alkohol uppdelat på typ av dryck. I Gävleborg drack pojkarna i årskurs 9 i genomsnitt 1,4 liter och flickorna 1,0 liter ren alkohol. Detta betyder att pojkarna hade en högre årskonsumtion jämfört med flickorna i Gävleborg. I riket uppgick den totala årskonsumtionen bland pojkar och flickor i årskurs 9 till 1,6 respektive 1,4 liter. Årskonsumtionen mätt i liter ren alkohol var således lägre för pojkar och flickor i Gävleborg jämfört med pojkar och flickor i riket. 11

12 Bollnäs Gävle Hudiksvall Ljusdal Sandviken Söderhamn Gävleborg Riket Bollnäs Gävle Hudiksvall Ljusdal Sandviken Söderhamn Gävleborg Riket Hofors Nordanstig Ockelbo Ovanåker Gävleborg Riket Liter 5 4 Pojkar Sprit Vin Starköl Folköl Blanddrycker Flickor Totalt Diagram 2. Den beräknade genomsnittliga årskonsumtionen av respektive alkoholdryck mätt i liter ren alkohol (100 %) När den genomsnittliga konsumtionen redovisas enbart för elever som druckit alkohol de senaste 12 månaderna uppgår årskonsumtionen till 2,5 respektive 2,1 liter för pojkar och flickor i årskurs 9 i Gävleborg. I riket var motande värden 3,4 och 2,7 liter för pojkar respektive flickor i årskurs 9. Även när man enbart beaktar alkoholkonsumenternas volym har eleverna i Gävleborg en lägre konsumtion än riksgenomsnittet. Dryckespreferenserna bland pojkarna var i stor sett det samma som i riket, där starköl var den populäraste drycken följd av sprit. Därefter kom blanddrycker och folköl. Vin utgjorde endast en mycket liten del av den totala konsumtionen. Även bland flickorna liknade dryckespreferenserna flickorna i hela landets, blanddrycker var populärast följt av sprit. Bland flickor i riket stod sprit för en marginellt större andel av den totala volymen jämfört med blanddrycker. Vin och folköl var de minst populära alternativen för flickor i både Gävleborg och riket. Något man bör tänka på när genomsnittsmått redovisas är att extrema värden har högre inflytande vid mindre urval. I CAN:s undersökningar tillåts inte det genomsnittliga konsumtionsvärdet för en individ överstiga 50 liter, men om ett antal individer uppger närmare 50 liter så kan det ha ett stort inflytande på hela gruppens medelvärde. Därför bör resultat för respektive kommun i Gävleborg tolkas med försiktighet. I kommunerna liknade dryckespreferenserna länets och rikets. Däremot fanns det skillnader i volymen alkohol som dracks. I Söderhamn hade pojkarna en nämnvärt lägre årskonsumtion (0,5 liter) jämfört med pojkarna i länet och riket (1,4 respektive 1,6 liter). Bland flickorna i samma kommun var dock förhållandet det motsatta då konsumtionen för dessa uppgick till 1,7 liter ren alkohol per år. Den högsta genomsnittliga årskonsumtionen uppdelat på kön uppmättes bland pojkar i Sandviken med 1,8 liter, medan flickorna i Sandviken hade en årskonsumtion på 0,9 liter. Ljusdal 12

13 hade en förhållandevis låg konsumtion bland både pojkar och flickor med 0,9 respektive 0,5 liter. Även Nordanstig, Hofors och Ovanåker hade totalt sett en låg genomsnittlig årskonsumtion där eleverna i genomsnitt drack 0,9 liter mindre alkohol jämfört med riket. I Ockelbo var den totala alkoholkonsumtionen betydligt högre med 2,2 liter i genomsnitt jämfört med länets och rikets (pojkar och flickor sammanslagna) 1,2 respektive 1,5 liter. Intensivkonsumtion Ett mått på berusningsdrickande är så kallad intensivkonsumtion av alkohol. I den här undersökningen definieras detta som att en individ vid ett och samma tillfälle dricker en mängd alkohol motande minst en helflaska vin eller fyra burkar starköl eller fyra burkar blanddrycker eller sex burkar folköl eller 25 cl sprit. Dessa mängder motar inte exakt lika mycket ren alkohol (100 %) utan är ett mått på hur ofta eleverna dricker en större mängd alkohol vid ett och samma tillfälle. I och med 2012 års undersökning reviderades frågeformuläret. Frågan om intensivkonsumtion omformulerades på ett sätt som, enligt den metodstudie som gjordes i samband med revideringen (Raninen & Nyström 2013), kom att få betydelse för resultaten. I det nya formuläret efterfrågas hur ofta (om alls) beteendet förekommit under de senaste 12 månaderna, medan frågan tidigare var formulerad i mer generella termer utifrån beteendets förekomst i nutid. Den nya formuleringen genererar lägre nivåer av intensivkonsumenter än tidigare vilket är viktigt att ha i åtanke vid jämförelser utifrån tidigare års undersökningar eller andra studier där frågan har en annan utformning 1. I det följande avsnittet redovisas andelen elever som at att de, under de senaste 12 månaderna, intensivkonsumerat en gång i månaden eller oftare. Diagram 3 visar att den totala andelen månatliga intensivkonsumenter låg på 8 % i Gävleborg. I hela landet var motande andel 10 %. I Gävleborg skilde sig andelen pojkar som intensivkonsumerat mycket lite från andelen flickor som kategoriserats som detta (9 respektive 8 %). Även i riket var skillnaden mellan pojkar och flickor relativt liten (10 respektive 11 %). Det var alltså tre procentenheter lägre andel flickor i Gävleborg som uppgett en alkoholkonsumtion i denna omfattning jämfört med flickor i riket (8 respektive 11 %). Sett till de enskilda kommunerna så fanns de största andelarna intensivkonsumenter bland flickorna i Söderhamn och Bollnäs med 11 och 13 % vardera. Pojkarna i dessa kommuner stod för lägre andelar intensivkonsumenter med 6 respektive 5 %. Nordanstig hade en förhållandevis låg andel intensivkonsumenter med endast 3 %. 1 Detta då elever som intensivkonsumerat vid flera tillfällen de senaste t.ex. tre månaderna men kanske inte ens provat alkohol för sex månader sedan, tidigare valde salternativet "Ett par gånger i månaden" medan samma elev i det nya formuläret bear frågan om hur ofta detta skett under de senaste 12 månaderna med salternativet "2 6 gånger de senaste 12 månaderna" och därmed inte klassificeras som intensivkonsumenter. 13

14 Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Gävleborg Riket Diagram 3. Andelen elever som intensivkonsumerat alkohol någon gång i månaden eller oftare. Procent Riskkonsumtion Som riskkonsument klassificeras de som i genomsnitt druckit motande minst 9 (flickor) respektive 14 (pojkar) standardglas 2 alkohol i veckan, eller intensivkonsumerat (se ovan) minst en gång i månaden. Det är med andra ord ett mått som både tar hänsyn till om intensivkonsumtion förkommer månadsvis men också till om en större mängd alkohol dricks fördelat över en vecka. År 2014 klassades 9 % av pojkarna och 8 % av flickorna i årskurs 9 i Gävleborg som riskkonsumenter. Det var alltså samma andel som dem som redan klassats som intensivkonsumenter. I riket klassades 10 % av pojkarna respektive 12 % av flickorna som riskkonsumenter, vilket således endast är en liten högre andel än de månatliga intensivkonsumenterna (10 % av pojkarna och 11 % av flickorna). Samma sak gällde generellt på kommunnivå. Resultaten visade dock att det för pojkarna i Bollnäs och totalt sett i Nordanstig tillkom 2 procentenheter när hänsyn togs till om en större mängd alkohol dricks fördelat på en vecka (se tabell 27 och 88 i bilaga 2 samt tabell 19 i bilaga 3). Berusningsdebut Debutåldern för att ha berusat sig ingår som en av indikatorerna som ska följas enligt regeringens ANDT-strategi. Andelen bland niondeklassarna som upplevt sin första berusning när de var 13 år eller yngre ökade fram till slutet av 90-talet för att sedan minska. Fram till 2003 var det vanligare bland pojkar med en tidig berusningsdebut, därefter gick flickorna om pojkarna. 2 Ett standardglas alkohol innehåller 12 gram ren alkohol och finns i ett glas bordsvin (ca 15 cl), en flaska starköl (33 cl) eller en drink på knappt 4 cl sprit ( datum: ). 14

15 Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Gävleborg Riket Diagram 4. Andelen elever som varit berusade vid 13 års ålder eller yngre. Procent I årets undersökning kunde man se att andelen med tidig berusningsdebut skilde sig mycket lite (1 procentenhet) mellan pojkar och flickor i Gävleborg (7 respektive 6 %). Skillnaden mellan pojkar och flickor var av samma storleksordning som i riket där dock det motsatta förhållandet förekom (7 respektive 8 %). Diagram 4 visar att skillnaderna i berusningsdebut mellan Gävleborg och hela landet var mycket små. Andelen pojkar som uppgav tidig berusningsdebut var lika stor i Gävleborgs län som i hela landet (7 %). En något mindre andel av flickorna i Gävleborg uppgav en tidig berusningsdebut jämfört med flickorna i riket (6 % respektive 8 %). I de olika kommunerna var skillnaderna något större beträffande andelen som uppgett en berusningsdebut vid 13 års ålder eller tidigare. Eleverna i Hofors hade den klart högsta andelen med 12 %. På kommunnivå var det vanligast bland flickor att ha haft en tidig berusningsdebut jämfört med pojkar bortsett från Gävle där fler pojkar uppgav detta. Söderhamn och Ljusdal hade förhållandevis höga andelar elever med tidig berusningsdebut. I båda dessa kommuner uppgav 9 % av flickorna detta. Pojkarna i Hudiksvall och Sandviken hade de lägsta andelarna med en tidig berusningsdebut med 5 % vardera. I Ockelbo var andelen som uppgett tidig berusningsdebut knappt 2 %. Anskaffningssätt Såväl denna undersökning som flera andra har påvisat att många ungdomar dricker alkohol och att det inte är ovanligt att somliga av dem dricker förhållandevis stora kvantiteter. Med beaktande av de åldersrestriktioner som finns i den svenska alkohollagstiftningen ska det inte vara möjligt för dessa ungdomar att själva skaffa alkohol. Det är emellertid ett faktum att det många gånger går att få tag på alkohol även för ungdomar i förhållandevis låg ålder. Tabellerna 34 och 89 i bilaga 2 visar hur elever i Gävleborg respektive riket fått tag på alkohol som hade Systembolaget som ursprung. I både Gävleborg och riket som helhet var det absolut vanligast att man fick tag på alkohol från en pojk-/flickvän, 15

16 Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Gävleborg Riket kompis eller kompisars syskon, även om det var en markant högre andel flickor jämfört med pojkar som fick tag på alkohol på detta sätt. Näst vanligast bland både pojkar och flickor i Gävleborg samt riket var att man fick alkoholen från annan vuxen som köpte ut/sålde. Resultaten på kommunnivå liknade de i länet och i landet som helhet och redovisas i tabell 26a samt 26b i bilaga 3. Det kan nämnas att det vanligaste salternativet bland pojkar på kommunnivå varierade mellan från en pojk-/flickvän, kompis eller kompisars syskon och från annan vuxen som köpte ut/sålde till mig. Bland flickor i de olika kommunerna var det vanligaste salternativet från en pojk-/flickvän, kompis eller kompisars syskon bortsett från flickorna i Bollnäs där från annan vuxen som köpte ut/sålde till mig var vanligare. Narkotika Med narkotika avses i Sverige de preparat som finns upptagna i Läkemedelsverkets föreskrifter om förteckningar över narkotika 3. Där förekommer dels sådana medel som är föremål för kontroll enligt internationella överenskommelser (FN:s narkotikakonventioner), men också ett antal medel som enligt svenska bestämmelser skall anses som narkotika. Preparaten har olika egenskaper men gemensamt för dem är att de påverkar centrala nervsystemet. Genom åren har det inte varit någon större skillnad mellan pojkar och flickor vad gäller narkotikaprevalens i årskurs 9. Tidigare har främst måttet livstidsprevalens använts vid redovisning av elevers narkotikaerfarenhet, numera används istället ANDT-indikatorn använt narkotika de senaste 12 månaderna. Cannabis har genom åren varit det mest förekommande preparatet (Gripe, red. 2013) Diagram 5. Andelen elever som använt narkotika de senaste 12 månaderna. Procent Datum:

17 I diagram 5 redovisas andelen som använt narkotika de senaste tolv månaderna i Gävleborg och hela landet år Vanligtvis uppger en större andel pojkar än flickor att de använt narkotika vilket man även ser i årets undersökningar. År 2014 uppgav 4 % av pojkarna och 2 % av flickorna i Gävleborg att de använt narkotika under det senaste året. I landet som helhet var det 7 % av pojkarna och 6 % av flickorna som uppgav detta, vilket är 3 respektive 4 procentenheter högre än i Gävleborg för pojkar respektive flickor. Totalt sett var det dubbelt så stor andel som uppgivit att de använt narkotika de senaste 12 månaderna i riksundersökningen jämfört med studien i Gävleborg (6 % respektive 3 %). På kommunnivå kunde man se vissa skillnader i andelen elever som använt narkotika de senaste tolv månaderna. Bland pojkarna var det Bollnäs och Gävle som hade de högsta andelarna med omkring 5 % vardera. Bland flickorna var det Söderhamn som hade högst andel som uppgav att de använt narkotika de senaste 12 månaderna (4 %). I Sandviken och Bollnäs var andelen flickor som använt narkotika mycket låg med endast 1 % vardera. Även flickorna i Gävle och Hudiksvall samt pojkarna i Ljusdal hade låg andel narkotikaanvändare (2 % ). I Ockelbo var det ingen elev som uppgav att de använt narkotika de senaste 12 månaderna. Anabola androgena steroider Normalt är det ytterst få elever som uppger att de använt anabola androgena steroider (AAS), se tabell 40 och 90 i bilaga 2. I årkurs 9 var det i Gävleborg 1 % av pojkarna och 0 % av flickorna som uppgav att de använt AAS de senaste tolv månaderna. I riket uppgav 1 % bland både pojkarna och flickorna att de använt AAS de senaste 12 månaderna. Liknande låga andelar uppvisades på kommunnivå där det var mycket ovanligt att en kommun hade en andel över 1 %. Bland pojkarna i Ljusdal och Sandviken uppgav 2 respektive 3 % att de använt AAS de senaste 12 månaderna, se tabell 32 i bilaga 3. Rökare I tidigare undersökningar har man klassificerats som rökare om man på frågan Röker du fortfarande? har at ja på något av alternativen; Ja, varje dag, Ja, nästan varje dag, Ja, men bara när jag är på fest eller Ja, men bara ibland. I de nya ANDT-indikatorerna görs en något snävare definition än tidigare så att endast de som at att de rökt under de senaste 12 månaderna och sedan at ja på följdfrågan om man fortfarande röker, definieras som rökare. Under tidigt 70-tal låg andelen rökande niondeklassare på betydligt högre nivåer än under senare år. Rökningen bland svenska niondeklassare har minskat sedan dess, likaså har skillnader i rökvanor mellan pojkar och flickor. I årskurs 9 har rökning varit mer förekommande bland flickor än bland pojkar. I 2014 års undersökning var det i årskurs 9 i Gävleborgs län 11 % bland pojkarna och 12 % bland flickorna som klassificerades som rökare enligt den nya definitionen. Könsfördelningen var alltså relativt jämn vad det gäller andelen rökare i Gävleborg. I riket var motande siffror 11 % respektive 17 % (se diagram 6). Således var det ingen skillnad bland pojkar i andelen rökare mellan Gävleborg och riket. Bland flickor var andelen rökare dock 5 procentenheter mindre i Gävleborg jämfört med riket. Diagram 6 visar även hur stor andel som uppgav att de röker ibland respektive dagligen/nästan dagligen. Sett över tid har det i riket varit vanligare att röka ibland 17

18 Bollnäs Gävle Hudiksvall Ljusdal Sandviken Söderhamn Gävleborg Riket Bollnäs Gävle Hudiksvall Ljusdal Sandviken Söderhamn Gävleborg Riket Hofors Nordanstig Ockelbo Ovanåker Gävleborg Riket 40 Röker dagligen/nästan dagligen Röker ibland Pojkar Flickor Totalt Diagram 6. Andel elever som uppgav att de röker. Procent jämfört med dagligen/nästan dagligen. Så var det även år 2014 både i Gävleborg och i hela landet. I diagram 6 visas även resultaten på kommunnivå. I Bollnäs och Ljusdal var det vanligare för pojkar att röka jämfört med flickorna. I Bollnäs var det 15 % av pojkarna som uppgav att de rökte jämfört med 10 % bland flickorna. I Ljusdal var motande värden 12 % bland pojkarna respektive 7 % bland flickorna. Högst andel rökare stod flickorna i Söderhamn och Sandviken samt pojkarna i Bollnäs för med 19 respektive 15 % vardera för de två sistnämnda. Lägst andel rökare fanns bland pojkarna i Sandviken och flickorna i Ljusdal med vardera 7 %. Sett till intensiteten i rökandet hade Hofors och Nordanstig de högsta andelarna som rökte dagligen/nästan dagligen med 7 respektive 8 %. Den lägsta andelen dagligrökare fanns bland flickorna i Ljusdal där 1 % utgav att de rökte dagligen/nästan dagligen. Snusare Även begreppet snusare har omdefinierats i enlighet med de nya ANDT-indikatorerna. Tidigare gällde att för att bli klassificerad som snusare skulle man på frågan Snusar du fortfarande? ha at ja på något av alternativen; Ja, varje dag, Ja, nästan varje dag, Ja, men bara när jag är på fest eller Ja, men bara ibland. Precis som för rökning var det högre andelar som snusade under 1970-talet jämfört med idag. Den nya definitionen av snusare följer samma mönster som för rökare så att endast de som at att de snusat under de senaste tolv månaderna och sedan at ja på följdfrågan om man fortfarande snusar definieras som snusare. I Gävleborg klassificerades 14 % av pojkarna och 3 % av flickorna i årskurs 9 som snusare. I riket var motande andelar 9 respektive 3 %. Bland pojkarna var det 18

19 Bollnäs Gävle Hudiksvall Ljusdal Sandviken Söderhamn Gävleborg Riket Bollnäs Gävle Hudiksvall Ljusdal Sandviken Söderhamn Gävleborg Riket Hofors Nordanstig Ockelbo Ovanåker Gävleborg Riket alltså 5 procentenheter högre andel som snusade i Gävleborg jämfört med i hela landet medan andelen flickor som snusade var lika stor. Sett till intensiteten i snusandet var det vanligare bland pojkarna att snusa dagligen/nästan dagligen, medan det var vanligare för flickorna att ha en sporadisk snuskonsumtion. Detta gällde såväl för Gävleborg som för hela riket. Kommunvis så var det även där i samtliga fall vanligare för pojkar att snusa och av dessa snusade även en klar majoritet dagligen/nästan dagligen till skillnad från flickorna där fördelningen mellan att snusa dagligen/nästan dagligen och bara när jag festar/ibland var något mer jämn i de olika kommunerna. I de kommuner som redovisas uppdelat på kön låg nivåerna på liknande andelar som i Gävleborg som helhet. Undantaget var pojkarna i Ljusdal där hela 25 % uppgav att de snusade dagligen eller ibland. Bland flickorna i Sandviken var det ingen som angett att de snusar, varken dagligen/nästan dagligen eller ibland/bara när jag festar. Snusar dagligen/nästan dagligen Snusar ibland 50 Pojkar Flickor Totalt Diagram 7. Andel elever som uppgav att de snusar. Procent

20 Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Gävleborg Riket Tobaksdebut Även debutåldern för rökning och snusning följs i regeringens ANDT-strategi. För att få en sammanfattande bild av debutåldern för tobak redovisas andelen som var 13 år eller yngre första gången de rökte en cigarett eller snusade (för rökning och snusning separat, se tabellerna 57 och 58 i bilaga 2 och 47 och 48 i bilaga 3). Diagram 8 visar att 20 % av samtliga elever i Gävleborg uppgav en tidig tobaksdebut. I riket var det totalt 19 % som uppgav detta. I Gävleborg var det en högre andel pojkar än flickor som uppgav tobaksdebut vid 13 års ålder eller tidigare (22 respektive 17 %). Motande värden för riket var 19 respektive 18 %. Skillnaden mellan pojkar och flickor i riket var således mycket liten (1 procentenhet). Bland pojkarna var det tre procentenheter högre andel som uppgav tidig tobaksdebut i Gävleborg jämfört med riket (22 respektive 19 %). Bland flickorna var det en ungefär lika stor om än något mindre andel som angett en tidig tobaksdebut i Gävleborg som i riket (17 respektive 18 %). På kommunnivå var det dock desto större skillnader. Den största andelen elever med en tidig tobaksdebut fanns hos pojkarna i Ljusdal med 31 % följt av pojkarna i Bollnäs och Hudiksvall med 25 % respektive 21 %. Bland flickorna varierade andelen med tidig tobaksdebut mellan 14 % och 20 % i de kommuner där pojkar och flickor kunde redovisas separat. Den kommun med lägst andel som tobaksdebuterat vid 13 års ålder eller tidigare var Ockelbo med 7 % Diagram 8. Andelen elever som använt tobak vid 13 års ålder eller yngre. Procent

21 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att redovisa resultaten från den drogvaneundersökning som genomfördes under våren 2014 i årskurs 9 i Gävleborgs län och att sätta dessa siffror i förhållande till drogvaneläget i riket. Resultaten redovisades även uppdelade på boendekommun, med fokus på de nio ANDT-kärnindikatorerna som rör alkohol, narkotika, dopning och tobak. Undersökningen genomfördes på uppdrag av Samhällsmedicin vid Landstinget Gävleborg som en totalundersökning i årkurs 9 i Gävleborgs län. Sammanlagt deltog elever. Formuläret som användes var identiskt med rikets, bortsett från frågan om boendekommun. För att ge en lättöverskådlig sammanfattning av hur droganvändningen i Gävleborg ser ut jämfört med användningen i riket, redovisas de totala resultaten (pojkar och flickor tillsammans) för samtliga kärnindikatorer i diagram 9. Bredvid varandra står resultaten för respektive kärnindikator för Gävleborg visavi riket. Generellt sett redovisar elever i årskurs 9 i Gävleborg ett likartat konsumtionsmönster som elever i årkurs 9 i riket. Vad det gäller de indikatorer som avser alkohol var resultaten genomgående något lägre i årskurs 9 i Gävleborg jämfört med riket. Totalt sett var det 42 % som uppgav att de druckit alkohol de senaste 12 månaderna jämfört med 46 % i riket. Den totala genomsnittliga alkoholkonsumtionen bland samtliga respondenter uppgick i Gävleborg till 1,2 liter jämfört med 1,5 liter i riket. Åtta procent av eleverna i Gävleborg klassificerades som månatliga intensivkonsumenter av alkohol jämfört med 10 % i riket. Utmärkande för Gävleborg var att en lägre andel flickor var alkoholkonsumenter jämfört med flickor i riket. Flickorna i Gävleborg uppgav även en förhållandevis låg alkoholkonsumtion jämfört med både pojkar i Gävleborg samt pojkar och flickor i riket. Även vad det gäller intensivkonsumtion kunde störst skillnad observeras mellan flickor i Gävleborg och flickor i riket. Andelen som klassificerats som detta var tre procentenheter lägre bland flickor i Gävleborg jämfört med flickor i riket (8 respektive 11 %). Andelen som haft en berusningsdebut innan 13 års ålder var totalt sett lika stor i Gävleborg som i riket med 7 % vardera. Sett till narkotikaanvändningen var det betydligt lägre andel som uppgett att de använt narkotika de senaste 12 månaderna i Gävleborg jämfört med riket (3 respektive 7 %). Vad det gäller tobaksvanor i Gävleborg var andelen som uppgav att de rökte lägre jämfört med riket. Bland pojkarna var värdena desamma i Gävleborg som i riket (11 %) däremot var det en lägre andel som uppgav att de rökte bland flickorna i Gävleborg jämfört med flickorna i riket (12 % respektive 17 %). Beträffande snusning var förhållandet det motsatta. En högre andel i Gävleborg uppgav att de snusade jämfört med riket. Nivåerna var ungefär de samma bland flickor i Gävleborg som bland flickor i hela riket (3 %). Bland pojkarna var det dock fem procentenheter högre andel som snusade i Gävleborg jämfört med pojkarna i riket (14 % respektive 9 %). Skillnaden mellan Gävleborgs elever och elever i hela landet avseende tobaksdebut innan 13 års ålder var mycket liten (20 respektive 19 %). Det var dock pojkarna i Gävleborg som stod för den största andelen som gjort en tidig tobaksdebut med 22 %. 21

22 Alkoholkonsument, 12 mån Intensivkonsumtion av alkohol någon gång i mån. el. oftare Berusningsdebut 13 år Använt narkotika, 12 mån Röker Snusar Tobaksdebut 13 år Årskonsumtion (L) Procent Gävleborg Riket Liter 5,0 4,0 40 3,0 2,0 20 1,0 0 0,0 Diagram 9. En jämförelse mellan Gävleborg och riket för åtta ANDT-indikatorer Drogvanemönstren på kommunnivå följer länets och rikets överlag, men med vissa fluktuationer i de olika kommunerna. I Söderhamn var det flickorna som utmärkte sig genom att både ha höga andelar alkoholkonsumenter och intensivkonsumenter av alkohol samt högre årskonsumtion av alkohol jämfört med pojkarna i samma kommun. Även i Sandviken utgjorde flickorna majoriteten av alkoholkonsumenterna. Däremot hade pojkarna i denna kommun betydligt högre genomsnittlig alkoholkonsumtion jämfört med flickorna som hade en relativt låg sådan. I Hudiksvall var det jämfört med länet och riket lägre andelar alkoholkonsumenter bland både pojkar och flickor. Till volymen sett var det dock små skillnader mellan Hudiksvall och länet eller riket i stort. I Ljusdal fanns den större andelen alkoholkonsumenter bland pojkarna (62 %). Volymen alkohol som dracks var bland både pojkar och flickor lägre i denna kommun jämfört med länet och riket. I Ockelbo var andelen alkoholkonsumenter relativt låg (34 %) men volymen som uppmättes den högsta (2,2 liter) både kommunvis och jämfört med länet och riket. Att ha berusat sig första gången innan tretton års ålder var generellt sett vanligare bland flickor än bland pojkar i de olika kommunerna bortsett från Gävle där det motsatta förekom. Högst andel med tidig berusningsdebut hade Hofors med 12 %. Lägsta andel hade Ockelbo med 2 %. 22

23 Beträffande narkotikaanvändningen var det genomgående lägre prevalenser bland flickorna jämfört med pojkarna i de olika kommunerna, undantaget Söderhamn där nivåerna var i princip de samma för pojkar och flickor (4 %). Vad det gäller tobaksvanor var det i de kommuner som redovisas uppdelat på kön vanligast med en högre andel flickor än pojkar bland rökarna. I Bollnäs och Ljusdal var det dock tvärtom med fem procentenheters större andel rökare bland pojkarna jämfört med flickorna i dessa kommuner (15 % av pojkarna i Bollnäs och 12 % av pojkarna i Ljusdal uppgav att de rökte). Resultaten visade vidare att det i samtliga kommuner var mycket vanligare att pojkar uppgav att de snusade jämfört med flickor. Högst andel som snusade var pojkarna i Ljusdal. Bland flickorna på kommunnivå var det mycket låga andelar som uppgav att de snusade. Högst andel bland flickorna redovisades i Bollnäs och Hudiksvall med 4 % vardera. I Sandviken var det inga flickor som uppgivit att de snusar varken dagligen/nästan dagligen eller ibland. Att ha använt tobak innan 13 års ålder var även det vanligare bland pojkar än bland flickor. Även här stod pojkarna i Bollnäs och Ljusdal för de högsta andelarna med 25 respektive 31 procent. Gävleborgs län uppvisade sammanfattningsvis likartade, om än något lägre, nivåer som riket i stort på de nio centrala ANDT-indikatorerna, med vissa fluktuationer på kommunnivå. Det främsta undantaget var att snusning var vanligare i Gävleborg. Om undersökningen i Gävleborg Genomförandet av undersökningen av skolelevers drogvanor i Gävleborg 2014 kan sammanfattningsvis beskrivas som lyckad. CAN:s standardprocedur för genomförande har följts utan några kända avvikelser. Bortfallet i form av ej medverkande klasser var lågt och tolv procentenheter lägre än i riket. Andelen frånvarande elever var något högre än i landet som helhet. Andelen enkäter som exkluderats till följd av bristande datakvalitet var också den av samma storlek som i riket. Sammantaget pekar detta på en väl genomförd datainsamling som genererat data av god kvalitet. Viktigt att hålla i minnet när slutsatser dras utifrån resultaten på kommunnivå är att bastalet, alltså antalet individer som ligger till grund för respektive kommun, i många fall är lågt, i vissa fall närmare 50 elever. Detta gör att ett fåtal elevers kan få stort genomslag för en viss kommun. Därför är det värdefullt att se åt vilket håll flera indikatorer pekar. De representativitets- och tillförlitlighetsproblem som behandlats i början av den här rapporten bör naturligtvis beaktas vid tolkningen av resultaten. En viktig slutsats är att enskilda siffror snarare bör ses som en storleksordning på konsumtionen av ett visst preparat än som ett exakt mått på det verkliga beteendet. Detta talar för att det är mer meningsfullt att till exempel jämföra olika grupper med varandra än att dra alltför kategoriska slutsatser utifrån en enskild siffra. Vid jämförelser mellan Gävleborg och hela landet är det således viktigt att beakta att små differenser oftast inte är signifikanta samt att inte dra för långtgående slutsatser vid låga frekvenser. 23

24 Referenser Andersson B & Hibell B (1993). Skolelevers drogvanor Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Damström K (1996). Från datainsamling till rapport. Lund: Studentlitteratur. Gripe I (2013). Så görs CAN:s skolundersökning. En genomgång av praktiskt genomförande och metodologi. Rapport nr Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Gripe I & Nyström S (2013). Pilotstudie av den nya enkäten. I: Leifman H (red). Skolelevers drogvanor Rapport nr Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Gripe (red.) (2013). Skolelevers drogvanor Rapport nr Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Leifman H (red) (2013). Skolelevers drogvanor Rapport nr Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Leifman H m.fl. (projektgruppen för uppföljning av ANDT-strategin) (2012). Uppföljning av regeringens alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksstrategi Förslag på indikatorer och styrning. Stockholm: Socialdepartementet. Raninen J & Nyström S (2013). Reviderad enkät En analys av resultatskillnader. Rapport nr Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 24

25 Box 70412, Stockholm Organisationsnummer

26 Tabeller Bilaga 2 Gävleborg årskurs 9 1. Har din pappa universitets- eller högskoleutbildning? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg, årskurs Har din mamma universitets- eller högskoleutbildning? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg, årskurs Hur nöjd är du vanligtvis med din familjs ekonomiska situation? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg, årskurs Hur nöjd är du vanligtvis med din hälsa? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg, årskurs Hur nöjd är du vanligtvis med dig själv? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg, årskurs Har du rökt cigaretter någon gång? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg, årskurs Röker fortfarande, klassindelad. Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg, årskurs Vill du sluta röka? Procentuell fördelning bland dem som angett att de fortfarande röker, efter kön i Gävleborg, årskurs Hur får du vanligen tag på cigaretter? Procentuell fördelning bland dem som angett att de fortfarande röker, efter kön i Gävleborg, årskurs Var har du köpt cigaretter? Procentuell fördelning bland dem som angett att de köper själva, i Gävleborg, årskurs Är det någon i din familj som röker? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg, årskurs Har du rökt vattenpipa någon gång? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg, årskurs Var det med eller utan tobak? Procentuell fördelning bland dem som uppgett att de rökt vattenpipa i Gävleborg, årskurs Har du rökt e-cigaretter någon gång? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg, årskurs Varför har du använt e-cigaretter? Procentuell fördelning bland dem som angett att de använt e-cigaretter någon gång, efter kön i Gävleborg, årskurs Har du snusat någon gång? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg årskurs Snusar fortfarande, klassindelad. Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg, årskurs Vill du sluta snusa? Procentuell fördelning bland dem som angett att de fortfarande snusar, i Gävleborg, årskurs Hur får du vanligen tag på snus? Procentuell fördelning bland dem som angett att de fortfarande snusar, i Gävleborg, årskurs Var har du köpt snus? Procentuell fördelning bland dem som angett att de köper själva, i Gävleborg, årskurs Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Gävleborg, årskurs