ANDT-strategi för Söderhamns kommun ANDT Alkohol Narkotika Dopning Tobak

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ANDT-strategi för Söderhamns kommun 2015 2019. ANDT Alkohol Narkotika Dopning Tobak"

Transkript

1 ANDT-strategi för s kommun ANDT Alkohol Narkotika Dopning Tobak

2 ANDT-strategi, innehåll Innehåll Sid. Bakgrund 3 5 Sammanfattning 6 Alkoholkonsumtion 7 Intensivkonsumtion alkohol 8 Högkonsumtion av alkohol 9 Illegal smuggelsprit 10 Hembränt 11 Alkoholkonsumtion kommentar 12 Narkotikakonsumtion 13 Nätdroger 14 Dopning 15 Tobaksrökning 16 Dagligrökare 177 Snusning 18 Daglig snusning 19 Tobakskonsumtion 20 Tobakskonsumtion kommentar 21 Debutålder alkohol 22 Anskaffning av alkohol och tobak 23 Konsekvenser av berusningsdrickande 23 Undervisning om ANDT 24 Bedömning av resurser 25 Slutsatser och rekommendationer 26 Källor och definitioner 27 Förslag till strategi Bilagor: Sociala insatsteam och Drogfri skola

3 s ANDT-strategi Bakgrund s kommunfullmäktige antog 2005 ett lokalt Drogpolitiskt program som sträckte sig fram till Programmet var en följd av regeringens satsning på drogförebyggande arbete genom Alkoholkommitten och Mobilisering mot narkotika, kombinerat med riktade statsbidrag till kommunerna under 2000-talets början. I Drogpolitiskt program konstateras att: s förebyggande arbete mot droger syftar till att ge befolkningen möjlighet till en god livskvalitet. Detta ska ske genom såväl hälsofrämjande som förebyggande insatser. Vidare konstateras att: s kommuns inställning till tobak, alkohol och andra droger är tydlig. Totalkonsumtion av alla former av droger och därmed dess medicinska och sociala skadeverkningar ska minska. Allt ickemedicinskt bruk av läkemedel, narkotika, lösningsmedel och dopningspreparat är ett missbruk som ska bekämpas. Det förebyggande arbetet mot droger ska enligt Drogpolitiskt program riktas till hela befolkningen med barn, ungdomar och föräldrar som särskilt prioriterade målgrupper, utvecklas, samordnas och vara ett gemensamt ansvar för kommunen, landstinget, polisen, andra myndigheter och organisationer i samverkan med föreningslivet och samhället i övrigt, innehålla främjande och förebyggande insatser lika väl som insatser för tidig upptäckt och stöd, vård och behandling, innehålla insatser för att minska både tillgänglighet och efterfrågan av droger, i första hand baseras på metoder som har vetenskapligt stöd i forskning eller väl beprövad erfarenhet

4 Bakgrund, fortsättning Ovanstående ställningstaganden i Drogpolitiskt program äger i högsta grad fortsatt giltighet. Den aktuella strategin har sin utgångspunkt i den struktur som används såväl nationellt som i länet, och ur en workshop som ägde rum under God hälsa och trygghet tillhör de viktigaste grundstenarna i ett välfärdssamhälle och bidrar till att skapa ett attraktiv kommun och god tillväxt. Alkohol och droger leder ofta till kriminalitet och våld och utgör ett hot mot tryggheten i samhället. Det ANDT-förebyggande arbetet är därför ett viktigt inslag för arbetet med att ge barn och ungdomar en god uppväxtmiljö. Alla barn har rätt att växa upp under trygga förhållanden i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter. Effekt av tidigare insatser Som en direkt effekt av det Drogpolitiska programmet beslutade kommunfullmäktige bland annat om den nu väletablerade verksamheten BeSmart, riktad till ungdomar. Det avsattes även medel för Studieförbundet Bildas förebyggande gruppverksamheter för barn, unga och vuxna. Vidare har arbetet präglats av informations- och opinionsinsatser (till exempel mot langning) och erbjudande av fritidsaktiviteter i drogfri miljö. Som framgår av nedanstående kommunanalys går trenderna när det gäller ANDT åt rätt håll i kommunen. Vad som bidragit till denna positiva utveckling är det naturligtvis svårt att dra säkra slutsatser om. Delvis handlar det om nationella trender, delvis om effekter av lokalt drogförebyggande arbete. Det brukar sägas att varje krona som satsas i folkhälsoarbete ger 5 tillbaka. I denna lokala ANDT-strategi föreslås två nya insatser: Sociala insatsteam och införandet av verksamheten Drogfri skola (se bilagor)

5 Arbetet med aktuell strategi I samband med första utbildningsträffen för arbetet med skolelevsundersökningen (CAN 2013) presenterade Samhällsmedicin (SMG) en ny modell för kvalitetssäkring av drogprevention, European Drug Prevention Quality Standards (EDPQS). Länsnätverket var intresserade av att se om modellen är användbar för att utveckla och kvalitetssäkra det lokala drogförebyggande arbetet i länets kommuner med utgångspunkt i siffrorna från våra CAN-undersökningar. Tre kommuner (Gävle, Sandviken och ) nappade på erbjudandet. Vi hade en första träff 19 april 2013 på Samhällsmedicin då vi gick igenom modellen och bestämde hur vi tillsammans ska arbeta vidare. Vi kommer att ha fortlöpande träffar där vi arbetar igenom modellen steg för steg. I steg 1 och 2 ligger en kommunanalys och resursbedömning till grund för det fortsatta arbetet i varje kommun. SMG bjöd in alla kontaktpersoner för att tillsammans med SMG arbeta kring modellen i en studiecirkel - ett forum där vi tillsammans kan utveckla ny kunskap med de gemensamma problemen i fokus. Våra olika erfarenheter och kunskaper innebär att vi kan skapa något nytt och så allsidigt som möjligt belysa preventionsarbetet, öka kunskaperna och se om modellen är användbar för att kvalitetsäkra det pågående förebyggande arbetet

6 Sammanfattning Denna strategi redovisar resultat från en serie drogvaneundersökningar i årskurs 9 och årskurs 2 i gymnasiet, som genomförts i länet sedan Samhällsmedicin har haft ansvaret för undersökningarna, som en del i uppdraget att följa drogutvecklingen i länet. Mätningarna samfinansieras med länets kommuner. Undersökningarnas syfte är i första hand att belysa utvecklingen av drogvanorna och att studera skillnader mellan olika åldersgrupper. Enkäten är en totalundersökning i högstadiets årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2. I denna strategi ligger fokus på djupare analys av alkohol-, narkotika-, tobaks- och dopningsutvecklingen. I strategin analyseras förutom konsumtionsnivåerna även förändringar i debutålder, hur ungas anskaffning av alkohol och tobak ser ut samt analys av utvecklingen. Fokus ligger på utvecklingen sedan år 1999/2000, det vill säga under en period med mycket stora förändringar i alkoholvanor bland unga. Vi har i denna strategi valt ut vissa centrala områden och indikatorer framför andra. Ett centralt område som belyses är utvecklingen av ungdomars alkoholvanor och utvecklingen av bruk av illegal (smugglad) alkohol. Ett annat område som belyses är vilken betydelse debutåldern har för elevernas aktuella vanor. Ett avsnitt belyser narkotikautvecklingen och användningen av nätdroger. Tobaksfrågorna har också analyserats, där både rökning och snusning står i blickpunkten. Analysen skall ligga till grund för det fortsatta arbetet med att kvalitetssäkra det drogförebyggande arbetet. s kommun deltar i arbetet med att utveckla en kvalitetsstandard med hjälp av European Drug Prevention Quality Standards (EDPQS) i samarbete med Samhällsmedicin och kommunerna Gävle och Sandviken

7 Alkoholkonsumtion 2012 års undersökning visar fortsatt minskad alkoholkonsumtion och berusningsdrickande i riket. Hand i hand med den utvecklingen har också andelen högkonsumenter och riskkonsumenter sjunkit kraftigt. Högstadiet årskurs 9 Nedgången är som tydligast i högstadiet men syns också i gymnasiet. Andelen unga som dricker alkohol har sjunkit under den senaste tolvårsperioden. Detta är de lägst uppmätta nivåerna sedan starten av mätningarna år Alkoholkonsumenter % Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor har haft samma utvecklingstrend för flickor men fortsatt höga siffror för pojkar. År 2002 motsvarade detta 250 och ungdomar vilket är de lägsta uppmätta nivåerna sedan starten av mätningarna år har högre siffror än riket och länet. Gymnasiet årskurs 2 Här har andelen alkoholkonsumenter i riket minskat sedan mätningarna startade Detta motsvarade i totalt 280 ungdomar Alkoholkonsumenter % Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor har här lägre siffror än länet och riket och följer trenden med sjunkande siffror

8 Intensivkonsumtion av alkohol Andelen som druckit alkohol motsvarande minst en flaska vin eller motsvarande mängd ren alkohol i andra drycker vid ett och samma tillfälle en gång/månad eller oftare. Högstadiet årskurs 9 Andelen som intensivkonsumerar har sjunkit. Intensivkonsumtion riket % Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor har samma utvecklingstrend. Detta är de lägst uppmätta nivåerna sedan starten av mätningarna år 1996 (undantaget flickor 1999). Här visar en sänkning men har högre värden än i länet och riket. Gymnasiet årskurs 2 Andelen som intensivkonsumerar alkohol ligger stilla för pojkar och ökar något för flickor. Intensivkonsumtion riket % Pojkar Flickor har samma trend som riket men högre siffror. Intensivkonsumtion % Pojkar Flickor OBS! I 2013-års undersökning har frågorna kring intensivkonsumtion ändrats och siffrorna är inte jämförbara med tidigare år. Intensivkonsumtion % 2013 Länet Pojkar Flickor Intensivkonsumtionen bland flickor i är fortsatt högre än riket och länet och lägre hos pojkarna. 8

9 Högkonsumtion av alkohol Högkonsumtion är ett annat konsumtionsmått byggt på ett samlat alkoholindex med 6 klasser där högkonsumtion är klass Högstadiet årskurs 9 Andelen högkonsumenter sjunker Högkonsumtion % Pojkar Flickor 17 9 Pojkar Flickor Pojkar Flickor motsvarade detta totalt 60 ungdomar har samma utvecklingstrend med sjunkande siffror men fortsatt höga värden för pojkar i förhållande till länet och riket och för flickor i förhållande till riket. Gymnasiet årskurs 2 Andelen högkonsumenter sjunker något bland pojkar men ökar för flickor. Högkonsumtion riket % Pojkar Flickor Pojkar Flickor Högkonsumtion % Pojkar Flickor har samma sjunkande trend som riket motsvarade detta 120 och ungdomar. Under perioden har siffrorna i förbättrats både för pojkar och flickor. 9

10 Illegal smuggelsprit Smuggelsprit uppvisade ökningar i början av 2000-talet under en tid då andelen som druckit hembränt minskade kraftigt. Andelen 2011 är högre än i början av 2000-talet. Högstadiet årskurs 9 Andelen som druckit smuggelsprit sjunker bland pojkarna och ökar bland flickorna. Smuggelsprit % Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor har samma utvecklingstrend med ökande siffror, men högre siffror för pojkar och lägre siffror för flickor än länet och riket. Gymnasiet årskurs 2 Andelen som druckit smuggelsprit sjunker bland pojkarna och ökar bland flickorna. Smuggelsprit % Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor hade 2010 kraftiga ökningar när det gäller smuggelsprit, för pojkar och flickor. Värdena för pojkar och flickor sjunker och är lägre än länet och riket. 10

11 Hembränt Konsumtionen av hembränt har sjunkit rejält i riket både i högstadiet och gymnasiet. Högstadiet årskurs 9 Andelen som druckit hembränt sjunker. Hembränt % Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Gymnasiet årskurs 2 Andelen som druckit hembränt sjunker. Hembränt % Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor motsvarade detta 130 och ungdomar har samma utvecklingstrend som riket med kraftigt sjunkande siffror men fortsatt högre siffror än i länet och riket. har samma trend som riket men med mycket kraftigare sänkningar innebar detta 150 och ungdomar. s siffror ligger under läns- och rikssiffror för pojkar och under länssiffrorna för flickor. 11

12 Alkoholkonsumtion Kommentar 2012 års undersökning visar på fortsatt minskad alkoholkonsumtion och fortsatt minskat berusningsdrickande. Hand i hand med den utvecklingen har också andelen högkonsumenter och riskkonsumenter sjunkit kraftigt. Nedgången är som tydligast i grundskolans år 9 men syns också i gymnasiet. Konsumtionen har sjunkit i alla grupper. Det innebär att det inte finns tecken på ökad polarisering i termer av att de som dricker mycket ökar sin konsumtion i volym medan andra minskat. Nedgången har i procent räknat varit som minst bland dem som dricker mest, vilket lett till en ökad spridning av konsumtion under senare år. I antal liter (absoluta tal) har dock nedgången varit som störst bland dem som dricker mest. Kommentar Högstadiet årskurs 9 s siffror ligger över rikets när det gäller alkoholkonsumtion. har högre värden för intensivkonsumtion än i riket. s siffror avviker från den sjunkande rikstrenden och högkonsumtionen ligger stabilt för pojkar men ökar för flickor. har fortsatt höga siffror för konsumtion av hembränt, speciellt för flickor, men följer den sjunkande rikstrenden. Gymnasiet årskurs 2 s siffror ligger över rikets när det gäller alkoholkonsumtion. s siffror avviker från rikstrenden, intensivkonsumtionen ökar och ligger över rikets värden. s siffror innebär en positiv trend för flickor som nu har samma andel högkonsumenter som i riket. Andelen som dricker hembränt är mycket högre både för pojkar och flickor i än i riket men följer utvecklingstrenden. Smuggelspriten har kommit till och etablerat en stabil marknad i nivå med riket

13 Narkotikakonsumtion När det gäller användningen av narkotika är utvecklingen inte lika positiv som för alkohol och tobak. Högstadiet årskurs När det gäller erfarenhet av narkotika är läget stabilt. Narkotika % Pojkar 8 9 Flickor 8 6 Pojkar I Sandviken ser vi samma trend. 6 7 Flickor 8 5 Pojkar 6 10 Flickor 7 * *s siffror från 2011 är osäkra för flickor var s siffror i nivå med riket var pojkarnas siffror högre än i länet och riket. Både 2002 och 2011 motsvarade detta 20 ungdomar med narkotikaerfarenhet i. Gymnasiet årskurs 2 Ser man på det i särklass vanligaste preparatet cannabis så ökade andelen som använt cannabis någon gång 2010 för att återigen sjunka 2013 Narkotika % Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor * 9 9 *s siffror från 2004 är osäkra för flickor. har sjunkande siffror för pojkar och lägre siffror än i länet och riket för både pojkar och flickor. 13

14 Nätdroger Nätdroger, Internetdroger, designerdroger eller liknande I 2012 års undersökning ställde för första gången CAN fördjupade frågor om nätdroger. Begreppet nätdroger används både om narkotikaklassade, icke klassade substanser och substanser klassade som hälsofarlig vara och som saluförs via Internet. Spice eller liknande rökmixar är den vanligaste preparatgruppen. Högstadiet årskurs Nätdroger riket % 2012 Någon nätdrog totalt Någon gång köpt via Internet Pojkar 3,0 1,2 7,6 Flickor 2,2 0,4 6,7 Använt narkotika någon gång Gymnasiet årskurs 2 Nätdroger riket % 2012 Någon nätdrog totalt Någon gång köpt via Internet Pojkar 5,5 1,0 20,2 Flickor 2,7 0,3 14,8 Skillnaden är stor mellan andelen som anger att de någon gång har använt en nätdrog och de som anger att de själva har köpt lagliga eller olagliga droger på nätet. Det troliga är därför att unga får tag på nätdroger på samma sätt som de får tag på till exempel cannabis, det vill säga genom kompisar eller bekanta. Använt nätdroger 2013 Använt narkotika någon gång Länet Pojkar Flickor har lägre siffror än länet och riket för pojkar. 14

15 Dopning Erfarenhet av anabola steroider har alltsedan 1990-talet varit relativt sällsynt bland skolelever. Exempelvis bland gymnasieeleverna är erfarenhet av narkotika i jämförelse normalt 20 gånger så vanligt. Det är främst pojkar som har erfarenhet av anabola steroider, bland flickorna är det sällan över en halv procent som svarar att de prövat preparatet. Högstadiet årskurs När det gäller erfarenhet av anabola stereoider ser vi en liten ökning bland pojkarna. Dopning riket % Pojkar 1 2 Flickor <1 <1 har ännu lägre siffror. Dopning % 2011 Pojkar <1 Flickor < hade under 1 % av ungdomarna i använt anabola stereoider. Gymnasiet årskurs 2 När det gäller erfarenhet av anabola stereoider ligger pojkarna strax över 1 procent både 2004 och 2012 och flickorna under 1 procent. Dopning riket % Pojkar 1 1 Flickor <1 <1 Pojkar 1 1 Flickor 0 1 Pojkar * 1 Flickor * 1 *Dopningsiffror från 2004 redovisades inte på kommunnivå. Sammantaget har eleverna rapporterat en konstant och förhållandevis låg erfarenhet av anabola steroider över tid. Uppenbart är i alla fall att pojkar prövat anabola steroider i större utsträckning än flickor; talen är tre gånger så höga har samma låga siffror som riket. 1 % av både pojkar och flickor hade använt anabola steroider. 15

16 Tobaksrökning Högstadiet årskurs 9 När det gäller tobaksrökning visar 2012 års undersökning på en positiv utveckling när det gäller grundskolan. Tobaksrökning % Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor motsvarade det totalt 100 mot 70 ungdomar har lyckats sänka sina höga tobakssiffror för flickor 2002 till en nivå lägre än i riket och länet Pojkarnas rökande är i nivå med länet och riket. Gymnasiet årskurs 2 Här ser vi en mer stabil nivå sedan 2004 då mätningarna startade och sänkningar Tobaksrökning % Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor motsvarar detta totalt 180 och ungdomar i. har sänkningar både för pojkar och flickor Tobaksrökningen i ligger fortsatt något högre än riket och länet för flickor men lägre för pojkar. 16

17 Dagligrökare Högstadiet årskurs 9 Dagligrökandet sjunker i riket Gymnasiet årskurs 2 Dagligrökandet ökar bland pojkar men ligger stabilt hos flickor. Dagligrökare % Pojkar 6 5 Flickor 12 8 Pojkar 4 5 Flickor 11 8 Pojkar 3 7 Flickor 11 4 har haft samma utvecklingstrend som riket för flickor men en höjning för pojkar. Låga siffror för flickor i årskurs 9. Dagligrökare % Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Dagligrökande flickor och pojkar i gymnasiet 2013 ligger på riks- och länsnivå. 17

18 Snusning Högstadiet årskurs 9 Snusningen sjunker i riket Gymnasiet årskurs 2 Snusningen sjunker i riket Snusning % Pojkar Flickor 5 3 Pojkar Flickor 6 5 Pojkar Flickor 4 4 har inte samma utvecklingstrend utan har ökningar och höga siffror för pojkar. Snusning % Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Sandviken har inte samma utvecklingstrend motsvarar detta totalt 100 ungdomar. Snusningen ökar bland pojkar i och både pojkar och flickor ligger över siffrorna för länet och riket. 18

19 Daglig snusning Högstadiet årskurs 9 Dagligsnusningen sjunker i riket Dagligsnusning % 2011 motsvarar detta totalt 20 ungdomar Pojkar 15 5 Flickor 1 <1 Pojkar 17 7 Flickor 1 <1 Pojkar Flickor <1 <1 har inte samma utvecklingstrend utan höga siffror för pojkar och låga siffror för flickor. Gymnasiet årskurs 2 Dagligsnusningen sjunker i riket Dagligsnusning % Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 2013 motsvarar detta totalt 50 ungdomar. Flickorna har osäkra värden. följer inte rikstrenden utan har en ökning bland pojkar för dagligsnusning. Dagligsnusningen i ligger kvar på en hög nivå för pojkar i förhållande till länet och riket. 19

20 Tobakskonsumtion Andelen som använder tobak i någon form. Högstadiet årskurs 9 Tobakskonsumtionen sjunker Tobak i någon form % Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Sandviken har haft samma utvecklingstrend motsvarade det totalt 120 mot 90 ungdomar följer inte den sjunkande riks- och länstrenden för pojkar utan har höga siffror men lägre siffror än länet och riket för flickor. Gymnasiet årskurs 2 Tobakskonsumtionen i gymnasiet ligger högt men sjunker Tobak i någon form % Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor motsvarade detta totalt 190 och ungdomar i. har högre siffror än i länet och riket för pojkar och men i nivå med länet och riket för flickor. 20

21 Tobakskonsumtion Kommentar Andelen som använder tobak totalt sjunker i grundskolan men ligger stabilt och högt i gymnasiet. När det gäller tobak visar 2012 års undersökning på en positiv utveckling för årskurs 9. I gymnasiet ser vi en mer stabil nivå sedan 2004 då mätningarna startade. Utvecklingen av det totala tobaksbruket, dvs. elever som röker och/eller snusar, följer samma mönster av minskningar i årskurs 9 och en stabil utveckling i gymnasiet. När det gäller dagligt bruk av rökning och av tobak (rökning och/eller snus) har andelarna i årskurs 9 i stort sett halverats under åren Detta gäller både pojkar och flickor. I gymnasiet syns ingen minskning av andelen dagligrökare , snarare en viss ökning bland pojkarna. Kommentar Högstadiet årskurs 9 har närmat sig riksgenomsnittet när det gäller räkning, vilket i praktiken innebär en försämring av tobakssiffrorna. Bägge könen har högre siffror på rökning jämfört med riket. Snusningen sjunker inte i utan ligger på en hög nivå. Dagligsnusningen i ligger på en hög nivå. Gymnasiet årskurs 2 har en kraftig ökning av rökning bland pojkar och en sänkning för flickor. Bägge könen har högre siffror än i riket. Snusningen sjunker inte i och det finns en mycket större andel flickor som snusar än i riket. Dagligsnusningen i ligger på en hög nivå. Det totala dagliga tobaksbruket uppvisar dock något minskade andelar även i gymnasiet. 21

22 Debutålder alkohol I takt med den minskade alkoholkonsumtionen har debutåldern höjts, mätt som andelen som druckit alkohol eller som druckit sig berusade före eller vid 13 års ålder. Ett av målen i regeringens ANDT-strategi är att höja debutåldern för alkohol och tobak. Det finns studier som visar på att de som alkoholdebuterat tidigare än andra har en högre alkoholkonsumtion i vuxen ålder och också löper risk att utveckla ett skadligt bruk, dvs. ju tidigare debut desto större skador. Högstadiet årskurs 9 Andelen skolelever som berusat sig före eller vid 13 års ålder sjunker och har halverats för pojkar. Gymnasiet år 2 Andelen skolelever som berusat sig före eller vid 13 års ålder sjunker och har halverats för pojkar. Debutålder <13 alkohol % Sandviken har samma utvecklingstrend Sänkningar i under perioden dvs. debutåldern har höjts Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Debutålder <13 alkohol % Pojkar Flickor Pojkar Flickor 22 9 Pojkar 9 7 Flickor 24 9 Sänkningar i under perioden dvs. debutåldern har höjts. Andelen skolelever som berusat sig före eller vid 13 års ålder i ligger under riksnivå för både pojkar och flickor.

23 Anskaffning av alkohol och tobak Många elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 får tag på alkoholen från syskon eller kompisar. I 2012 års undersökning har man med hjälp av nya frågor försökt ringa in varifrån alkoholen ursprungligen kommer, för att få en bättre bild av fördelningen mellan anskaffning av smugglad alkohol och alkohol från Systembolaget i olika åldersgrupper. Ingenting i 2012 års undersökning tyder på att alkohol och tobak blivit mer lättillgängligt via de kanaler som finns tillgängliga för vuxna: livsmedelsbutiker, Systembolagets butiker och restauranger. Snarast tyder data på den motsatta riktningen, nämligen att tillgången minskat. Väger man in tillgången till insmugglad alkohol och tobak förändras bilden något, men anskaffning och konsumtion av smuggelalkohol har efter de ökningar som noterades fram t.o.m sjunkit signifikant. Användningen av smuggelsprit ökade i början av talet, under samma tid som andelen som druckit hembränt minskade kraftigt. Sedan 2007 syns ingen ökning andelen som druckit smuggelsprit har tvärtom minskat. Konsekvenser av berusningsdrickande I takt med den minskande alkoholkonsumtionen bland ungdomar rapporterar också färre ungdomar alkoholrelaterade problem. Trenden är tydligare bland elever i årskurs 9 än i gymnasiets år 2 och beror högst sannolikt på en kraftigare minskning över tid i årskurs 9. Resultaten från analyserna av hur problemen är fördelade i olika konsumtionsgrupper visar att problemen för ungdomar i hög grad är en funktion av alkoholkonsumtionen, där en högre konsumtion leder till fler problem. Detta styrks även av skillnaderna mellan eleverna i årskurs 9 och gymnasiets år 2 i hur många som uppgett att de fått problem till följd av att de druckit alkohol. I gymnasiets år 2, där konsumtionen är högre, är det också en större andel elever som uppgett att de haft problem. Vidare kan det konstateras att det finns tydliga skillnader mellan flickor och pojkar. Fler flickor än pojkar uppger att de fått negativa konsekvenser på grund av att de druckit alkohol, ett resultat som återfinns i båda årskullarna. Anskaffning av smuggelcigaretter visar ingen ökning. 23

24 Undervisning om ANDT Andelen elever som uppger sig ha fått någon ANDT-undervisning minskar, såväl i riket som i. Av Skollagen och läroplaner framgår att skolan har ett sådant uppdrag. I regeringens ANDT-strategi för en hälsofrämjande skola fastslås bland annat: Under strategiperioden bör grund- och gymnasieskolor få möjlighet att ta del av utbildningsinsatser för att stödja generell skolutveckling och utveckla undervisningen om alkohol, narkotika, dopning och tobak. Utbildningsinsatserna bör ta sin utgångspunkt i förebyggande åtgärder som bygger på forskning och beprövad erfarenhet Undervisning om ANDT - pojkar Har du haft någon undervisning om ANDT? Nej % pojkar Undervisning om ANDT - flickor Har du haft någon undervisning om ANDT? Nej % flickor år 9 96 år.9 99 år 9 02 år.9 05 år 9 08 år 9 11 Gymn 98 Gymn 01 Gymn 04 Gymn 07 Gymn 10 Hela landet år 9 96 år.9 99 år 9 02 år.9 05 år 9 08 år 9 11 Gymn 98 Gymn 01 Gymn 04 Gymn 07 Gymn 10 Hela landet

25 Bedömning av resurser Kommunen har sedan ett flertal år ett antal förebyggande verksamheter i skarp drift. Här bör särskilt BeSmart framhävas. BeSmart bygger på kontraktsmetoden, där runt 800 ungdomar mellan årskurs 4 och 9 aktivt är medlemmar. Vidare har långsiktigt arbetat med den så kallade Bildablomman, där förebyggande gruppverksamhet för barn, unga och vuxna erbjuds. Kommunen har även 2 fältartjänster som jobbar uppsökande mot ungdomsgrupper i syfte att slussa dem till meningsfulla fritidssysselsättningar. Förutom kommunens myndighetsansvar genom socialtjänstlagen finns även efter kommunstyrelsens initiativ en centrumvärd. Centrumvärden arbetar utan myndighetsutövning uppsökande och stödjande bland öppet utslagna i centrum. Arbetet sker i nära samverkan med ideella aktörer. I finns också flera ideella aktörer som medverkar till att förebygga missbruk/stötta till drogfrihet. Här kan bland annat nämnas Föräldrar på stan, IOGT och Stenbackens boende- och arbetskooperativ. När det gäller vård och behandling har kommunen sedan flera år en samverkan med landstinget genom s beroendecenter och socialtjänsten. Socialtjänsten erbjuder vidare öppenvårdsbehandling för barn, ungdomar och familjer genom BUC. Här har neddragningar skett det sista året kritiserats bland annat av brukare. 25

26 Slutsatser och rekommendationer Sammanfattning Analyser av data från ( för gymnasiet) visar att den totala droganvändningen av alkohol och/eller narkotika och/eller tobak har sjunkit kraftigt. Den kraftigt minskade alkoholkonsumtionen har inte ersatts av en liknande ökning av andra droger. Summan av (drog)lasterna är inte konstant

27 Källor EMCDDA Manuals (2011). European Drug Prevention Quality Standards a manual for professionals. Luxembourg. European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction. Leifman H (red.) (2013). Skolelevers drogvanor Rapport 133. Stockholm. CAN Östlund L (2011). Skolelevers drogvanor - Kommuner i Gästrikland, länet och riket. Gävle. Samhällsmedicin. Definitioner Alkoholkonsumtion Andelen konsumenter av alkohol har mätts på två olika sätt. Det ena baseras på svaren på frågor om man druckit folköl, starköl, vin, sprit eller starkcider/ alkoläsk någon gång under de senaste 12 månaderna. Det andra måttet bygger på andelen som svarat ja på en inledande alkoholfråga om man under de senaste 12 månaderna druckit öl, alkoläsk, starkcider, vin eller sprit. Högkonsumtion Högkonsumtion är ett annat konsumtionsmått byggt på ett samlat alkoholindex med 6 klasser där högkonsumtion är klass Med hög alkoholkonsumtion avses här en månatlig konsumtion motsvarande minst 14 standardglas i veckan för pojkar och 9 standardglas för flickor, dvs. de gränsvärden som brukar användas på den vuxna befolkningen. Intensivkonsumtion Andelen som druckit alkohol motsvarande minst en helflaska vin eller motsv. mängd ren alkohol i andra drycker tex. 18 cl sprit (en halv kvarting) eller fyra stora flaskor stark cider/ alkoläsk eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl vid ett och samma tillfälle en gång/månad eller oftare

28 Förslag till lokal strategi Tillgång till alkohol, narkotika och tobak ska minska Insatser Ansvarig Uppföljning Pågår/Ny/ Ingen insats Regelbunden samverkan i regionen, landet och internationellt ( ex. LSTs träffar, ECAD) Ungdomskoordinator / Socialnämnd Pågår Utveckla informationen om ANDT/Folkhälsofrågor på kommunens hemsida soderhamn.se Ungdomskoordinator/Folkhälsostrateg Kontinuerlig uppdatering av webbplatsen Pågår Utveckla samverkan med ideella organisationer genom bildandet av ett lokalt ANDT-råd Undomskoordinator Gemensamma aktiviteter Ny Samverkansavtal kommun-polis Kommunchef/Ledningsgrupp Barn & Unga Regelbundna avstämningar Pågår Förstärkt ordningshållning i centrum genom ordningsvakter Ungdomskoordinator Återrapportering efter det 1a halvåret. Ny Förstärka myndighetssamverkan kring Centrumvärden Ungdomskoordinator Återrapport efter projekttiden Pågår 2. Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, doping eller tobak Insatser Ansvarig Uppföljning Pågår/Ny/ Ingen insats Erbjuda stöd till föräldrar med missbruksproblematik Socialtjänsten/BUC/Beroendecenter Årlig återrapportering Pågår Erbjuda stödgruppsverksamhet till barn, tonåringar och vuxna genom den sk Bilda-blomman Studieförbundet Bilda i samverkan med BUN, SN, KS Årlig rapport, regelbundna träffar Utveckla samverkan med brukarorganisationer i kommunen Socialtjänsten Årlig återrapportering Pågår Pågår

29 3. Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska Insatser Ansvarig Uppföljning Implementera Cannabisstrategin vad gäller informationsspridning till föräldrar BeSmart, Fältare i samverkan Ny Pågår/Ny/ Ingen insats Utbildninsinsatser kring narkotika/drogtecken för personal och intresserad allmännhet Ungdomskoordninator/Fältare Fortgående Pågår Förstärkt arbete genom metoden BeSmart vad gäller alkohol, tobaks och narkotikaprevention Tillhandahålla och skapa drogfria mötesplatser/evenemang tillsammans med ungdomar BeSmart i samverkan med Barn- och utbildningssförvaltningen Pågår Verkstäderna/Kulturskolan/ Komtek/Kultur- och samhällsutvecklingsförvaltningen Fortgående Pågår Varje skola utarbetar en aktiv ANDT-policy som föräldrar, elever och personal informeras om Barn- och utbildningsförvaltningen Ny Införande av projekt "Drogfri skola" efter Gävles modell Socialförvaltningen Projektutvärdering Ny Fältare & socialförvaltning i Arbeta nära ungdomar i riskmiljöer/riskhelger. Kontakta samverkan Regelbundna föräldrar, motverka lagning genom ex. kampanjarbete. med Polisen och ideella föreningar. avstämningar Pågår Fortsatt arbete med kontraktsmetoden via BeSmart BeSmart Årlig återrapport Pågår Erbjuda utbildningsinsatser ex Drogtecken Ungdomskoordinator/Fältare Fortgående Pågår Öka andelen elever som uppger sig ha fått ANTDundervisning i högstadiet/gymnansiet Barn- och utbildningsförvaltningen/rektor CAN-undersökningen NY Starta arbetet med sociala insatsgrupper" Socialförvaltningen/Polisen Projektutvärdering Pågår

30 4. Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska succesivt minska Insatser Ansvarig Uppföljning Pågår/Ny/ Ingen insats 5. Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet Insatser Ansvarig Uppföljning Ingen insats Pågår/Ny/ Ingen insats 6. Antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopingsmedel eller tobak ska minska. Insatser Ansvarig Uppföljning Ingen insats Pågår/Ny/ Ingen insats 7. En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt Insatser Ansvarig Uppföljning Pågår/Ny/ Ingen insats Aktivt verka för efterlevnaden av FNs narkotikakonvention genom aktivt deltagande i European Cities agianst drugs (ECAD). Kommunstyrelse/Socialnämnd Ungdomskoordinator Pågår

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

Bakgrund till ANDT-strategi utifrån European Drug Prevention Quality Standards (EDPQS). ANDT Alkohol Narkotika Dopning Tobak

Bakgrund till ANDT-strategi utifrån European Drug Prevention Quality Standards (EDPQS). ANDT Alkohol Narkotika Dopning Tobak Bakgrund till ANDT-strategi utifrån European Drug Prevention Quality Standards (EDPQS). ANDT Alkohol Narkotika Dopning Tobak Innehåll Sid. Bakgrund 3 Sammanfattning 4 Alkoholkonsumtion 5 Intensivkonsumtion

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bräcke kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-10-29 6 (xx) Dnr SN 2015/217 Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun Sammanfattning Arbetsgruppen för det drogförebyggande

Läs mer

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, Tabeller Norrbottens län årskurs 9 Bilaga 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9....

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Sammanställning av Jennie Palmberg 101122 BORTFALL Undersökningen i Söderhamn gäller årskurs 2 i gymnasiet på Staffanskolan. Bortfallet är 19

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31 Lokalt program Alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksförebyggande arbete i Kungsörs kommun 2015-2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-07, 12 Innehållsförteckning REGIONAL OCH LOKAL STRUKTUR... 2

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Alkohol- och drogpolitiskt program Antaget av Kommunfullmäktige 2007-10-11, 178 Folkhälsorådet Skrivelse 1 (5) 2007-05-14 Lis palm 0526-19121 Dnr: lis.palm@stromstad.se

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun 2(23) Dnr: RS/156/2016 Ansvarig: Lars Eriksson, Utvecklingsenheten, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Anna Werme, Utvecklingsenheten,

Läs mer

tobak alkohol - narkotika

tobak alkohol - narkotika Preliminär redovisning av några av svaren på Drogvaneundersökningar i Gotlands kommun under perioden 1998 26 avseende elever i åk 9 Vissa av frågorna belyser även elever i gymnasiet åk 2 för åren 24 26

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9 2003

Drogvaneundersökning år 9 2003 Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9

Läs mer

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET SURAHAMMARS VISION BARN OCH UNGDOMSTIDEN 0-18 ÅR SKALL VARA FRI FRÅN ALKOHOL, NARKOTIKA OCH TOBAK ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2007-2010 SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN

Läs mer

narkotika-, uppdrag av Stad

narkotika-, uppdrag av Stad Sammanfattning Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Trollhättans kommun Resultat från ANT-undersökning 2007 December 2007 Undersökningen är genomförd

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Drogvanor, åk 9, Kalmar, 2010

Drogvanor, åk 9, Kalmar, 2010 Drogvanor, åk 9,, 2010 Enkätundersökning, CAN Generellt lägre nivåer jämfört med riket Alkoholkonsumenter Total årlig alkoholkonsumtion Intensivkonsumtion Provat narkotika Rökare Snusare Alkoholkonsumenter

Läs mer

Drogpolitiskt program för Kumla kommun

Drogpolitiskt program för Kumla kommun Drogpolitiskt program för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Bakgrund Hösten 2007 antogs Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011.

Läs mer

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet. 2006 i Västernorrland

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet. 2006 i Västernorrland Drogvanor årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Undersökningen gjordes v 11-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 377 svar. Största andelen från åk 7 och 9 (ca 37

Läs mer

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008 Drogvanor årskurs 9 i grundskolan i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska

Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska Handläggare Datum Mats Linde 2011-06-30 0480-45 30 02, 070-273 39 47 Barn- och ungdomsnämnden Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska program 2011-2012 Bakgrund En arbetsgrupp med Kjell

Läs mer

Drogvanor i Kalmar. Årskurs 9 och gymnasiet, år 2 2013. Uppdragsundersökning nr 37. Clara Henriksson

Drogvanor i Kalmar. Årskurs 9 och gymnasiet, år 2 2013. Uppdragsundersökning nr 37. Clara Henriksson Drogvanor i Årskurs 9 och gymnasiet, år 2 2013 Clara Henriksson Uppdragsundersökning nr 37 CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol, narkotika och

Läs mer

REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014

REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014 REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014 Tobak, alkohol och övriga droger Inledning Många, både vuxna och barn, har det bra i Sverige. De flesta ungdomar är friska och har god kontakt

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2013 CAN rapport 139. Isabella Gripe (red.)

Skolelevers drogvanor 2013 CAN rapport 139. Isabella Gripe (red.) Skolelevers drogvanor 2013 CAN rapport 139 Isabella Gripe (red.) Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN 1:a upplagan, 1:a tryckningen (1-250) Layout inlaga: Britta Grönlund, CAN Layout

Läs mer

Drogvanor i Norrbotten

Drogvanor i Norrbotten Drogvanor i Årskurs 9, 2013 Isabella Gripe & Siri Nyström Uppdragsundersökning nr 34 CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol, narkotika och andra

Läs mer

Skolelevers drogvanor

Skolelevers drogvanor 214 Almedalen 2 juli 214 Håkan Leifman hakan.leifmain@can.se www.can.se Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i årskurs 9 årligen sedan 1971 världens längsta tidsserie på området

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Skolelevers drogvanor 2006 Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 103 Stockholm 2007 Innehåll Tabellförteckning... 5 Inledning... 25 Undersökningen

Läs mer

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun BAKGRUND till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun Inledning Detta program innehåller Uddevalla kommuns politiska mål och strategier för det alkohol- och drogförebyggande arbetet.

Läs mer

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting 2(32) Dnr: LS/348/2013 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting www.jll.se/folkhalsa Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9

Drogvaneundersökning År 9 Drogvaneundersökning År 9 Uddevalla Kommun 2001 2 (23) Innehåll SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter... 9 Andel rökare...

Läs mer

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting 2(28) Dnr: LS/348/2013 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting www.jll.se/folkhalsa Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se

Läs mer

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2.

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2. Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2. Maj 2007 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Hälsopolitiska

Läs mer

Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol

Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol Öckerömodellen Resultat från drogvaneundersökningar 21-214 i årskurs 7-9 Eva Malmqvist, Folkhälsosamordnare Rökning 21-214 Svar på frågan Har du rökt

Läs mer

Svenska elevers drogvanor

Svenska elevers drogvanor Svenska elevers drogvanor Siri Thor; siri.thor@can.se Trender, problem och självskattad hälsa. Trender i ANT i Sverige Jämförelse med ungdomar i Europa Självrapporterade alkoholrelaterade problem Tillgänglighet

Läs mer

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting 2(27) Dnr: LS/348/2013 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting www.jll.se/folkhalsa Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se

Läs mer

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting 2(24) Dnr: LS/348/2013 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting www.jll.se/folkhalsa Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se

Läs mer

ILFA Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete

ILFA Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete ILFA Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete 11 november2015 Förebygg.nu Göteborg Så här lägger vi upp det: Övergripande om ILFA Vad ger det kommunen? Vad ger det länet? Frågor? Prevention eller?

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2 Östersunds kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Resultaten i sammanfattning

Resultaten i sammanfattning Resultaten i sammanfattning Andelen konsumenter av alkohol Pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion. Andelen alkoholkonsumenter

Läs mer

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting 2(27) Dnr: LS/348/2013 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting www.jll.se/folkhalsa Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se

Läs mer

Varifrån kommer alkoholen?

Varifrån kommer alkoholen? 18 Alkohol & Narkotika Nr 3/2013 Unga dricker mindre Andelen elever som smuggelsprit minskar sedan 2007. Vanligast är att man alkohol som kommer från Systembolaget. Det är framför allt yngre vuxna i 20-årsåldern

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Rapport om ungdomars drogvanor i Salems kommun år 7, 9 samt år 2 på gymnasiet. (mars 2009)

Rapport om ungdomars drogvanor i Salems kommun år 7, 9 samt år 2 på gymnasiet. (mars 2009) Rapport om ungdomars drogvanor i Salems kommun år 7, 9 samt år 2 på gymnasiet. (mars 9) Denna drogvaneundersökning är ett samarbete mellan Jörgen Lundqvist, Salems kommun och Jörgen Larsson, Prev & InFo

Läs mer

ANDT-förebyggande arbete: plan för Stora Hammars skola

ANDT-förebyggande arbete: plan för Stora Hammars skola ANDT-förebyggande arbete: plan för Stora Hammars skola 1 Stora Hammar skola ska vara en drogfri miljö. Det innebär ett förbud mot användning av tobak, samt att medföra, överlåta eller förtära alkohol eller

Läs mer

Ungdomars drogvanor 2011

Ungdomars drogvanor 2011 Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9 och gymnasiet år 2 CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2011 Deltagande: Åk 9-18 av 18 klasser. Bortfall 0%.

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

Ungdomars drogvanor 2016

Ungdomars drogvanor 2016 Ungdomars drogvanor 2016 Undersökning bland årkurs 9 och gymnasiet år 2 i Falköping CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2016 Undersökning bland årkurs 9 och gymnasiet

Läs mer

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Pressträff om resultaten från Stockholmsenkäten 14 Kaisa Snidare, ANDT-samordnare Länsstyrelsen Nationell strategi för ANDT-politiken 11-15

Läs mer

Ungdomars anskaffning av alkohol

Ungdomars anskaffning av alkohol PM Ungdomars anskaffning av Registrerade eller oregistrerade källor? Håkan Leifman Juni 2017 Sammanfattning I denna PM redovisas uppgifter om hur ungdomar anskaffar. De material som använts är CAN:s skolundersökningar

Läs mer

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014 Drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2014 Undersökningen gjordes i mars 2014 Samtliga skolor i årskurs 7-9 deltog Totalt 335 svar varav 43 % flickor och 57% pojkar Procent anges som andel av samtliga

Läs mer

Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt

Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt Pirjo Svegréus Drogförebyggande samordnare pirjo.svegreus@skovde.se 0500-49 87 67 www.skovde.se/drogforebyggande Nationell Baskurs: Riskbruk, missbruk

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Tabellbilaga ANDT undersökning

Tabellbilaga ANDT undersökning Tabellbilaga ANDT undersökning 2012 Tabellbilaga. Grundskolan 2012 Norsjöskolan år 9 41 elever 56,0 44,0 100,0 Nilaskolan år 9 40 elever 45,0 55,0 100,0 Summa 81 elever 51,0 49,0 100,0 Hur trivs du i skolan?

Läs mer

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 29 GYMNASIET ÅR 2 Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli Socialförvaltningen & Barn och utbildningsförvaltningen Innehåll Sida Bakgrund... 3 Sammanfattning...4-5

Läs mer

Sammanfattning. Alkoholutvecklingen

Sammanfattning. Alkoholutvecklingen Det finns idag en mängd olika data som kan användas för att beskriva bruk och missbruk av alkohol, narkotika och andra droger. På flera områden ger dessa uppgifter en god uppfattning om drogproblemens

Läs mer

Ungdomars Tobaks- Alkohol och Drogvanor i Järfälla kommun

Ungdomars Tobaks- Alkohol och Drogvanor i Järfälla kommun Rapport om Ungdomars Tobaks- Alkohol och Drogvanor i Järfälla kommun Årskurs 8, november 13 Undersökning nr 11 Andel elever i årskurs 8 som är rökfria, snusfria, alkoholfria och narkotikafria 13 8 9 98

Läs mer

DROGPOLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

DROGPOLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET I Karlskrona vill vi att alla föreningar arbetar mot droganvändning Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd och tar hänsyn

Läs mer

uppdrag Trollhättans kommun

uppdrag Trollhättans kommun Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Trollhättans kommun November 2010 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Folkhälsorådet,

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender

Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Skolelevers drogvanor Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2015 CAN rapport 154. Isabella Gripe (red.)

Skolelevers drogvanor 2015 CAN rapport 154. Isabella Gripe (red.) Skolelevers drogvanor 2015 CAN rapport 154 Isabella Gripe (red.) Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN 1:a upplagan, 1:a tryckningen (1-250) Layout inlaga: Britta Grönlund, CAN Layout

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

DROGENKÄT. En undersökning av elevers tobaks-, alkoholoch narkotikavanor i Tyresö gymnasium åk 2, höstterminen 2006, Tyresö kommun.

DROGENKÄT. En undersökning av elevers tobaks-, alkoholoch narkotikavanor i Tyresö gymnasium åk 2, höstterminen 2006, Tyresö kommun. DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkoholoch narkotikavanor i Tyresö gymnasium åk 2, höstterminen 2006, Tyresö kommun. Kommunkansliet Februari 2007 Göran Törnblom Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Förord. Människor är som stenar, en del är runda, en del är välslipade andra är kantiga. Heléne Björklund Kommunstyrelsens ordförande

Förord. Människor är som stenar, en del är runda, en del är välslipade andra är kantiga. Heléne Björklund Kommunstyrelsens ordförande Förord Hälsa och trygghet är viktiga grundstenar i vårt samhälle. Missbruk av alkohol och narkotika leder ofta till allvarliga problem med hälsan samt våld och kriminalitet. Därför är det drogförebyggande

Läs mer

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Uddevalla Kommun 2001 2(23) Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter...

Läs mer

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultat från de årliga drogvaneundersökningar som genomförs i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Undersökningen i nian har genomförts sedan 1971, vilket gör det till

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016

DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016 DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016 2016 2020 Beskrivning av Kalmar kommuns delmål utifrån nationella och regionala ANDT-strategier. Tfn. 0480-45 00 00 (kontaktcenter) kommun@kalmar.se

Läs mer

Ungas drogvanor över tid

Ungas drogvanor över tid Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

tonåring Min dricker väl inte? En presentation av drogvaneundersökningen 2006 bland gotländska skolelever

tonåring Min dricker väl inte? En presentation av drogvaneundersökningen 2006 bland gotländska skolelever tonåring Min dricker väl inte? En presentation av drogvaneundersökningen 2006 bland gotländska skolelever - Jag röker bara på fester! Får du smaka på alkohol hemma? Snusar du varje dag? Snusar du ibland?

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Hudiksvalls kommun 2009-2013 Förord Det drogförebyggande arbetet i Hudiksvalls kommun utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att främja alla medborgares rätt till en

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2010

Narkotikakartläggning för 2010 KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Gäller från och med 1 januari 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx xx Inledning Riksdagen beslutade i mars 2011 om en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och

Läs mer

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Härjedalens kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Härjedalens kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Härjedalens kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen

Läs mer

DROGPOLITISKT PROGRAM

DROGPOLITISKT PROGRAM DROGPOLITISKT PROGRAM 2016 2020 Beskrivning av Kalmar kommuns delmål utifrån nationella och regionala ANDT-strategier. Tfn. 0480-45 00 00 (kontaktcenter) kommun@kalmar.se www.kalmar.se INLEDNING Kalmar

Läs mer

alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011

alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011 Strategi för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011 Samrådsgruppen för alkohol- och narkotikapreventivt arbete i Örebro län Omslag: Sjön Möckeln en frusen vinterdag i januari

Läs mer

Förord. Skellefteå 2007-11-22. Stig Berggren Stefan Permansson Petri Hasa Tony Boman Fritidskontoret Sara Öberg Skol- och kulturkontoret

Förord. Skellefteå 2007-11-22. Stig Berggren Stefan Permansson Petri Hasa Tony Boman Fritidskontoret Sara Öberg Skol- och kulturkontoret Förord Skellefteå kommun har en uttalad ambition att förebygga droganvändning bland elever i kommunen. Det är därför viktigt att successivt utvärdera och utveckla det drogförebyggande arbetet. Undersökningen

Läs mer

Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02

Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02 1 Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02 2 Monica Jacobsson 20030602 Samordnare Laholms kommun UTVECKLINGSPLANEN FÖR

Läs mer

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 29 Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 Inledning Denna rapport är en sammanställning av drogvaneundersökningen

Läs mer

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Strömsunds kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Strömsunds kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Strömsunds kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 16 år (född 1995) Resulterande svar

Läs mer

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Årskurs 9

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Årskurs 9 Elevers drogvanor läsår 2015/2016 Länsrapport Värmland Årskurs 9 Drogvaneundersökningen ska bidra med aktuellt kunskapsunderlag över attityder till droger och drogvanor för planering och beslut av främjande

Läs mer

Svar på motion om förstärkning av det preventiva alkoholoch drogpolitiska arbetet i Strängnäs kommun

Svar på motion om förstärkning av det preventiva alkoholoch drogpolitiska arbetet i Strängnäs kommun KS 22:1 Kommunstyrelsen ORDFÖRANDEFÖRSLAG Dnr KS/2015:46-034 2015-09-21 1/2 Svar på motion om förstärkning av det preventiva alkoholoch drogpolitiska arbetet i Strängnäs kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 18 år (född 1993) Resulterande svar

Läs mer

LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008

LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008 LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008 Narkotika har någon gång använt narkotika Röd kommunen har en högre andel ungdomar, som har använt narkotika, än både länet och riket Grön kommunen har en

Läs mer

DROGVANEUNDERSÖKNING 2014

DROGVANEUNDERSÖKNING 2014 DROGVANEUNDERSÖKNING 214 Genomfördes på Perslundaskolan 22 september 214 133 av 148 elever deltog (externt bortfall 1,1%) Åk 7: 42 av 49 elever (externt bortfall 14,2%) Åk 8: 4 av 44 elever (externt bortfall

Läs mer

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Krokoms kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Krokoms kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Krokoms kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN

DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN 1 DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 5 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 DROGPOLITIK... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Nationella handlingsplaner... 3 1.3 Lokala styrdokument...

Läs mer

Förslag till plan för drogförebyggande arbete i Marks kommun

Förslag till plan för drogförebyggande arbete i Marks kommun 1(18) Tjänsteställe Socialförvaltningen Handläggare Hans Borg Datum 2011-12-14 Beteckning Er beteckning Förslag till plan för drogförebyggande arbete i Marks kommun Sammanfattning Arbetsgruppen för det

Läs mer

Drogvanenkät vt-2006 Kalmar kommun högstadiet

Drogvanenkät vt-2006 Kalmar kommun högstadiet Drogvanenkät vt-26 Kalmar kommun högstadiet Kommunstyrelserna i länets 12 kommuner och Regionförbundet har tillsammans med Fokus i Kalmar län beslutat att genomföra en undersökning om grundskolelevers

Läs mer

Skolelevers drogvanor

Skolelevers drogvanor Skolelevers drogvanor 2013 Almedalen 4 juli 2013 Håkan Leifman & Clara Henriksson hakan.leifmain@can.se, clara.henriksson@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Skolelevers drogvanor Riksrepresentativ

Läs mer

TÄNK OM frågor och svar

TÄNK OM frågor och svar TÄNK OM frågor och svar (Rev. den 26 april 2010) Vad är syftet med TÄNK OM? Syftet är att sprida kunskap och föra upp frågan om langning av alkohol till tonåringar på samtals- och medieagendan. Den primära

Läs mer

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007 Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 METOD 4 RESULTAT

Läs mer