RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Kalmar län Skriftserie 2010:2 Fokus Kalmar län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Kalmar län 2010. Skriftserie 2010:2 Fokus Kalmar län"

Transkript

1 RESULTAT Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8 Kalmar län 21 Ambjörn Thunberg Agnetha Hammerin Skriftserie 21:2 Fokus Kalmar län

2 RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Kalmar län Författarna och Fokus Kalmar län FÖRFATTARE Ambjörn Thunberg & Agnetha Hammerin OMSLAG OCH LAYOUT Mona Wikland Denna skrift finns även att ladda ner i pdf-format på Fokus webbplats: Skriftserie 21:2 Fokus Kalmar län ISSN TRYCKERI LENANDERS GRAFISKA AB, Kalmar 2

3 Innehåll Sammanfattning av resultat... 5 Tobaksbruk... 5 Alkoholkonsumtion... 6 Narkotika och andra berusningsmedel... 6 Inställning till rökning, alkoholberusning och narkotikaanvändning... 7 Handlingspåkallande resultat Handlingsstrategi... 7 Bakgrund... 8 Undersökningens genomförande... 9 Frågeformuläret... 9 Genomförande... 9 Svarsfrekvens... 9 Resultatets tillförlitlighet... 1 Redovisning av resultat... 1 Del 1 Tobak Röker du? Får du röka för dina föräldrar? Elevernas rökvanor och föräldrarnas inställning till rökning Hur får du tag på cigaretter? Snusar du? Får du snusa för dina föräldrar Elevernas användning av snus och föräldrarnas inställning till snusning Hur får du tag på snus? Elever som både röker och snusar... 2 Jämförelse av resultat mellan de deltagande kommunerna Röker du? Snusar du? Jämförelse med tidigare undersökningar i grundskolan och i gymnasieskolan Röker du? Får du röka för dina föräldrar? Snusar du? Får du snusa för dina föräldrar? Sammanfattning av Del 1 Tobak Del 2 Alkohol... 3 Har du druckit alkohol under det senaste halvåret?... 3 Hur ofta dricker du alkohol? Vilken sorts alkohol drack du vid senaste tillfället? Hur får du tag på alkohol? Får du dricka alkohol för dina föräldrar? Elevernas alkoholbruk och om de får dricka alkohol för sina föräldrar Får du alkohol av dina föräldrar? Brukar du dricka så mycket alkohol att du blir berusad?

4 Jämförelse av resultat mellan de deltagande kommunerna Har du druckit alkohol under det senaste halvåret? Får du dricka alkohol för dina föräldrar?... 4 Får du alkohol av dina föräldrar? Hur ofta dricker du alkohol? Jämförelse med tidigare undersökningar i grundskolan och i gymnasieskolan Har du druckit alkohol under det senaste halvåret? Får du dricka alkohol för dina föräldrar? Sammanfattning av Del 2 Alkohol Del 3 Narkotika och övriga berusningsmedel Har du någon gång använt narkotika? Har du använt narkotika under det senaste halvåret? Vet du någon person som skulle kunna ge eller sälja narkotika till dig? Har du sniffat?... 5 Har du använt läkemedel tillsammans med alkohol under det senaste halvåret?... 5 Har du använt dopningspreparat under det senaste halvåret? Jämförelse av resultat mellan de deltagande kommunerna Har du någon gång använt narkotika? Vet du någon som kan förse dig med narkotika? Jämförelse med tidigare undersökningar i grundskolan och i gymnasieskolan Har du någon gång använt narkotika? Vet du någon person som skulle kunna ge eller sälja narkotika till dig? Sammanfattning av Del 3 Narkotika och övriga berusningsmedel Del 4 Elevernas inställning till rökning, alkoholberusning och narkotikaanvändning Vilken är din inställning till: a) Rökning? b) Alkoholberusning? c) Narkotikaanvändning?... 6 Jämförelse med tidigare undersökningar i grundskolan och i gymnasieskolan Sammanfattning av Del 4 Elevernas inställning till rökning, alkoholberusning och narkotikaanvändning? Del 5 Handlingspåkallande resultat - Handlingsstrategier Insatser som förutsätter föräldrars delaktighet och engagemang Insatser som förutsätter näringsidkarnas medverkan Bilagor Bilaga 1: Information till föräldrar Bilaga 2: Instruktioner Bilaga 3: Frågeformulär Bilaga 4: Redovisning av resultat

5 Sammanfattning av resultat Undersökningen, 21, bland eleverna i grundskolan år 8 har genomförts i nio av Kalmar läns tolv kommuner. Det är en totalundersökning och utgörs av en enkät, som besvarades av elever. Svarsfrekvensen är hög, 87 procent. Enkäten besvarades av 675 pojkar och 614 flickor. Frågorna som ställdes gällde användningen av tobak, alkohol, narkotika och andra berusningsmedel samt inställningen till rökning, alkoholberusning och användning av narkotika. I år är det fjärde gången som Fokus undersöker elevers eventuella användning av droger, i grundskolan år 8. De tidigare undersökningarna genomfördes 24, 26 och 28. Motsvarande undersökning har även genomförts av Fokus i gymnasieskolan åren 25, 27 och Tobaksbruk Majoriteten av eleverna, 79 procent, varken röker eller snusar. Det är 11 procent som röker och 3 procent som snusar samt 7 procent som både röker och snusar. Det är vanligast att de som röker eller snusar gör det vid enstaka tillfällen. De som både röker och snusar gör det vid enstaka tillfällen eller har ett dagligt bruk av det ena och brukar det andra vid enstaka tillfällen. Det är ovanligt att elever både röker och snusar dagligen. Jämförelse mellan pojkars och flickors användning visar att det finns en skillnad i bruket av tobak. Förenklat kan man säga att pojkarna snusar och att flickorna röker. Av pojkarna röker 15 procent vid enstaka tillfällen eller varje dag och av flickorna är andelen som gör det, 21 procent. Snusar vid enstaka tillfällen eller varje dag gör 17 procent av pojkarna. Flickorna använder snus endast vid enstaka tillfällen, 3 procent. Majoriteten av eleverna vet vilken inställning deras föräldrar har till rökning och snusning hos sina tonåringar. De vet att föräldrarna inte tillåter dem att röka eller snusa. Det är något vanligare att pojkar inte känner till sina föräldrars inställning. Vid jämförelse med resultat från Fokus undersökningar i gymnasiet 27 och 29 framgår att både andelen elever som röker och andelen som snusar är markant högre när eleverna går i gymnasiet. Bland såväl männen som kvinnorna i gymnasiet är andelen som röker mer än dubbelt så hög jämfört med andel pojkar och flickor som röker i grundskolan. Förhållandet är det samma beträffande användningen av snus. Föreliggande undersökning visar, att trots att tobakslagen förbjuder näringsidkare att sälja tobaksvaror till person under 18 år anger 3 procent av eleverna i grundskolan att de köper cigaretter och snus i butik. 1 Kan laddas ner från 5

6 Alkoholkonsumtion Knappt hälften av eleverna, har druckit alkohol under de senaste sex månaderna, vilket motsvarar 45 procent av pojkarna och 52 procent av flickorna. För 37 procent av samtliga elever sker konsumtionen 1 gång i månaden eller mer sällan. En mer regelbunden alkoholkonsumtion, 2-3 gånger i månaden, svarar 8 procent av eleverna att de har och 2 procent svarar att de dricker alkohol varje vecka eller oftare. Undersökningen visar att flickornas bruk av alkohol är något mer frekvent än pojkarnas. Det är inte ovanligt att eleverna i grundskolan dricker så mycket alkohol att de blir berusade. En fjärdedel blir det ibland, ofta eller alltid. Elevernas svar visar att något mer än en fjärdedel, 26 procent, inte känner till vilken inställning deras föräldrar har till alkoholbruk bland sina tonåringar. Det är 63 procent som vet att de inte får dricka alkohol och 12 procent som svarar att de får dricka alkohol. De som inte känner till sina föräldrars uppfattning har, liksom de som svarar att de får dricka alkohol, ett mer frekvent bruk än de elever som inte får dricka alkohol. Det är ovanligt att föräldrar förser sina tonåringar med egen alkohol. Majoriteten av eleverna, 68 procent, svarar att de inte får alkohol av sina föräldrar, 29 procent svarar att de endast får smaka och 4 procent svarar att de får egen alkohol. Det är vanligare att flickor får smaka alkohol av sina föräldrar än att pojkar får det. De alkoholdrycker som vanligen förekommer bland eleverna är starkcider, starköl och sprit. Undersökningen visar att det framför allt är på privata fester och i hemmet som eleverna får tag på alkohol. Jämförelse med tidigare undersökningar i grundskolan 26 och 28 visar att andelen elever som har druckit alkohol under det senaste halvåret har fortsatt sjunka från 55 procent 26 till 48 procent i årets undersökning. Det är framför allt bland pojkarna som förändringen har skett. Jämförelsen visar även att eleverna 21 i högre grad än tidigare har svarat att de inte har föräldrarnas tillåtelse att dricka alkohol. I årets undersökning svarar 63 procent att de inte ha föräldrarnas tillåtelse jämfört med 55 procent, 26. Vår undersökning, liksom andra undersökningar, 2 visar att alkoholkonsumtionen bland eleverna på grundskolan sjunker. Vid jämförelse med undersökningarna i gymnasiet 25, 27 och 29, är det dock tydligt att ungdomarnas alkoholkonsumtion drastiskt ökar i åldersintervallet år. Narkotika och andra berusningsmedel Det är mycket ovanligt att eleverna har använt narkotika. Majoriteten, 96 procent har aldrig gjort det. Bland pojkarna svarar 5 procent att de någon gång har använt narkotika och bland flickorna är andelen som någon gång har använt det, 2 procent. Majoriteten av eleverna vet inte någon person som skulle kunna ge eller sälja narkotika till dem. Flickorna känner i något högre grad till någon person som skulle kunna förse dem med narkotika än vad pojkarna gör. Det är även mycket ovanligt 2 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN) årliga undersökningar i grundskolan år 9 och gymnasiet år 2, 21. 6

7 att eleverna sniffar, använder läkemedel i berusningssyfte eller använder dopingpreparat. Jämförelse med undersökningarna 26 och 28 visar att andelen pojkar som någon gång har använt narkotika har ökat från 2 procent 26 till 3 procent 28 och 5 procent 21. Andelen flickor som någon gång har använt narkotika har varit 2 procent i alla de tre undersökningarna. Jämförelse med resultat från undersökningarna i gymnasiet 25, 27 och 29, visar att andelen studerande som någon gång har använt narkotika är markant högre i gymnasiet. Likaså är andelen studerande som vet någon person som kan förse dem med narkotika markant högre i gymnasiet än i grundskolan. Inställning till rökning, alkoholberusning och narkotikaanvändning Elevernas svar visar en restriktiv inställning till rökning, en liberal inställning till alkoholberusning och ett avståndstagande till användning av narkotika. Pojkar är mer restriktiva till rökning och till alkoholberusning än vad flickor är. Flickornas attityder till användning av narkotika är mer restriktiv än pojkarnas. Jämförelse med Fokus undersökning i grundskolan (26 och 28) och i gymnasiet (25, 27 och 21) visar att eleverna i grundskolan i stort sett har samma inställning till droger som studerande i gymnasiet. Dock är de studerande i gymnasiet något mindre restriktiva till rökning och mer tillåtande till alkoholberusning än vad eleverna i grundskolan är. Trots, att drygt tre fjärdedelar av eleverna i grundskolan och gymnasiet tar avstånd från narkotika svarar en fjärdedel att det är upp till var och en att ta ställning till om de vill använda narkotika. Handlingspåkallande resultat Handlingsstrategi Undersökningens resultat och dess jämförelser med de tidigare genomförda undersökningarna i grundskolan och gymnasiet är handlingspåkallande. Inställningen till alkohol är liberal bland såväl eleverna i grundskolan som bland de studerande i gymnasiet. Detta pekar dels på vikten av allmänt förebyggande arbete riktat till samtliga elever, dels på insatser särskilt riktade till de elever som har utvecklat ett beroende eller som riskerar att göra det. Det visar även på behov av att anlägga ett genusperspektiv vid insatsernas utformning, särskilt inom området för tobak och alkohol. Undersökningen visar att föräldrars inställning till användning av tobak och alkohol har betydelse för om deras tonåring använder droger och i vilken omfattning. Att som tonåring känna till föräldrars inställning har en skyddande effekt. Undersökningens resultat talar för informationsinsatser riktade till föräldrar och andra vuxna. Vår undersökning visar att elever köper tobak i butik, därför finns också behov av att särskilt rikta insatser till näringsidkare. 7

8 Bakgrund Sedan 24 genomför Fokus undersökningar om ungas användning av droger. Det är totalundersökningar och omfattar samtliga elever i grundskolan år 8 (24, 26, 28 och 21) och gymnasieskolan år 2 (25, 27 och 29). Från och med 21 genomförs undersökningarna i nio av länets kommuner. 3 Undersökningarna görs för att tillgodose kommunernas behov av kunskap om i vilken omfattning länets ungdomar använder tobak, alkohol, narkotika eller andra berusningsmedel. Resultaten ska ligga till grund för utformningen av kommunernas drogförebyggande insatser. Föreliggande skrift är en sammanställning av länsresultat och kommunresultat från den fjärde undersökningen avseende grundskolan. Det är nu möjligt att följa, om och hur ungdomars användning av droger förändras över tid. Undersökningen 21 bland elever i grundskolan har genomförts av en arbetsgrupp, där Agnetha Hammerin utvecklingsledare, Fokus Kalmar län har varit ansvarig och handledare. Ambjörn Thunberg fältsekreterare i Mönsterås har haft en samordnande funktion, sammanställt och analyserat svaren. I arbetsgruppen har följande personer från länets kommuner ingått: Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Mönsterås Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Anette Axelsson Jörgen Anehall Monica Keller Josefin Karlsson Ambjörn Thunberg Ellinor Falkebo Roger Karlsson Karolina Eriksson Anders Degerman 3 I undersökningarna 24, 25 och 26 deltog alla länets tolv kommuner. I undersökningen 28 deltog elva kommuner och i undersökningen 29 deltog åtta kommuner. 8

9 Undersökningens genomförande Frågeformuläret Undersökningen görs för att få kunskap om hur och i vilken omfattning unga i den egna kommunen och i länet använder tobak, alkohol, narkotika och övriga berusningsmedel samt deras inställning till rökning, alkoholberusning och användning av narkotika. En kunskap som är både lokal och regional och ska vara till direkt nytta i vardagens förebyggande arbete mot droger. I undersökningen ställs frågor om hur ungdomarna använder droger, vilka droger de använder och i vilken omfattning. Det ställs även frågor om i vilken utsträckning eleverna känner till hur föräldrarna ser på användning av droger hos sina tonåringar, liksom vilken inställning eleverna själva har till droger. Vid formulering av frågor har eftersträvats att de ska vara konkreta och lätta att förstå. Undersökningen ska också kunna genomföras utan att ta för mycket tid i anspråk, vare sig när det gäller att besvara frågor eller att bearbeta svar. Avsikten är att fältsekreterare eller drogförebyggare i respektive kommun, själva genomför, sammanställer och samordnar den egna kommunens resultat. Därför är metodisk enkelhet en förutsättning för genomförandet. Frågorna som ställs till eleverna i grundskolan år 8 respektive gymnasieskolan år 2 är med två undantag desamma i de två undersökningarna. I formuläret för gymnasiet ställs två ytterligare frågor. De frågorna avser om de studerande är under eller över 18 år och var de är mantalsskrivna. Genomförande Denna undersökning genomfördes under vecka 1 våren 21. I ett missiv till eleverna informerades om att deltagande i undersökningen var frivilligt och anonymt. De informerades både skriftligt och muntligt om hur enkäten skulle fyllas i, hur svaren skulle bearbetas samt hur resultat skulle sammanställas i tabeller och diagram. Inga personuppgifter har förekommit. Även elevernas föräldrar gavs, en tid före undersökningens genomförande, skriftlig information 4 och hade möjlighet att välja om deras tonåring skulle delta i undersökningen eller inte. Enkäten genomfördes under lektionstid och det tog ungefär 25 minuter att informera om undersökningen, besvara frågorna och samla in de ifyllda formulären. Formulären samlades in och tillslöts i elevernas närvaro i klassrummet, i ett kuvert. Materialet har därefter bearbetats och analyserats av Fokus. 5 Svarsfrekvens Undersökningen är en totalundersökning som omfattar 1 49 elever. Enkäten besvarades av elever vilket motsvarar 87 procent svarsfrekvens. Bortfallet uppgår till 13 procent. Det är vanligt att 1-15 procent av eleverna är frånvarande en vanlig 4 Se information till föräldrarna, bilaga 1. 5 Se instruktioner till undersökningsledaren, bilaga 2. 9

10 skoldag, vilket i stort motsvarar bortfallet. Det interna bortfallet 6 varierar och består i huvudsak av uteblivna eller felaktigt ifyllda svar. Svarsfrekvensen är således hög, även jämfört med andra undersökningar. En så hög svarsfrekvens uppnås sällan vid exempelvis en postenkät som ofta används vid motsvarande undersökningar. Våra erfarenheter visar att svarsfrekvensen påverkas positivt av att eleverna har haft möjlighet att fylla i formuläret under lektionstid. Detta behöver dock inte innebära att eleverna inte har vågat avstå från deltagande, då det har varit möjligt att lämna in frågeformuläret utan att besvara frågorna. Resultatets tillförlitlighet Är svaren eleverna lämnar trovärdiga? Svarar de uppriktigt på enkätfrågorna? Om detta kan man säga att det finns elever som överdriver, liksom det finns elever som underrapporterar. Dock, brukar de effekter som beror på respondenternas olika attityder, ta ut varandra om populationen utgör ett representativt urval eller som här är en totalundersökning. Däremot finns det skäl att uppmärksamma läsaren på att i de fall där resultat utgörs av enstaka procent får eventuella felsvar ett större genomslag. Det finns inget som tyder på att bortfallet skulle ha varit systematiskt på ett sådant sätt att det påverkar resultatet. Det vi känner till tyder på att resultat från såväl denna undersökning som de tidigare undersökningarna är tillförlitliga. Är det möjligt att generalisera de slutsatser som dras i undersökningen till andra åldersgrupper bland unga än undersökningens population? Det är angeläget att betänka att attityderna under vuxenblivandet är föränderliga. Det innebär att beteendemönster och inställningar hos yngre ungdomar och unga vuxna kan visa relativt stora skillnader. Därutöver finns lokala skillnader att beakta mellan kommunerna. Redovisning av resultat Föreliggande skrift är en sammanställning av länsresultat. För några frågor görs även en kommunvis redovisning av resultat. Varje kommun har fått sitt resultat, över vilket de själva förfogar. Undersökningen genomförs på ett sådant sätt att det inte är möjligt att göra jämförelser mellan olika grundskolor. När vi talar om undersökningens respondenter används benämningarna elever, pojkar och flickor samt benämningarna unga, ungdomar och tonåringar för att betona att respondenterna i denna undersökning är mellan 14 och 16 år. Resultatet av undersökningen redovisas i tabeller och diagram. För att visa eventuella skillnader i elevernas svar utifrån kön, presenteras pojkarnas respektive flickornas svar i antal och andel. I ett antal frågor jämförs resultat med resultat från de tidigare undersökningarna i grundskolan 26 och 28 respektive gymnasiet 25, 27 och 29. Angiven procent har genomgående avrundats till heltal, vilket är anledningen till att summan av andelarna inte alltid blir 1 procent. Antalet elever som har besvarat de enskilda frågorna varierar på grund av internt bortfall. 6 Bortfall av svar för en enskild fråga. 1

11 Resultat redovisas i samma ordningsföljd som frågorna har i frågeformuläret. Del 1 avser frågor om tobak, del 2 frågor om alkohol, del 3 frågor om narkotika och övriga berusningsmedel och del 4 avser frågor om elevernas inställning till rökning, alkoholberusning och narkotikaanvändning. Del 5 har rubriken; handlingspåkallande resultat och handlingsstrategier. Missiv till föräldrar och instruktioner till undersökningsledarna redovisas i bilaga 1 respektive bilaga 2. I bilaga 3 redovisas frågeformuläret. Antal svar och svarsfrekvens för varje enskilt svarsalternativ redovisas i bilaga 4. Presentationen har ambitionen att vara så användarvänlig som möjligt. Skriftens tänkta läsare är elever, föräldrar, lärare, socialtjänst, politiker och allmänhet. Därför presenteras resultaten på ett enkelt och lättöverskådligt sätt i text, tabeller och diagram. Skriften är tillgänglig på Fokus webbsida, där den kan laddas ner eller beställas. 7 Den finns även i pappersformat på skolbibliotek, inom elevvårdsteam och ledning på samtliga grundskolor år 7 9 i de deltagande kommunerna. Dessutom finns den tillgänglig inom socialtjänst, fritidsförvaltning och polis. Den sänds även till kommunernas huvudbibliotek, till politiker såsom barn- och ungdomsnämnd, gymnasienämnd och socialnämnd i de deltagande kommunerna samt till politikerna i Regionförbundet i Kalmar län

12 Del 1 Tobak Röker du? (Fråga 2) 8 Tabellen och diagrammet nedan visar antal respektive andel pojkar och flickor som besvarat frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det. Svaren visar att majoriteten, 82 procent, inte röker, att 13 procent röker vid enstaka tillfällen och att 5 procent röker varje dag. Det är således vanligast att de som röker gör det ibland. Bland pojkarna är det 85 procent som inte röker och bland flickorna är andelen som inte röker 8 procent. Det är vanligare att flickor röker än att pojkar gör det, 2 procent respektive 15 procent. Bland pojkarna röker 11 procent vid enstaka tillfällen och 4 procent röker varje dag. Bland flickorna svarar 15 procent att de röker ibland och 6 procent att de röker dagligen. Kommentar: Jämförelse med undersökningarna 26 och 28 samt med undersökningarna i gymnasieskolan år 2, 25, 27 och 29 görs på sidorna 23 och 24. Jämförelse mellan deltagande kommuner av fråga 2 görs på sidan 21. Tabell 1. Antal pojkar och flickor bland eleverna år 8, som svarar på frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner 21. Kön Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Samtliga Pojke Flicka Samtliga Röker du? Andelen pojkar jämfört med andelen flickor bland eleverna år 8, som besvarat frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner Pojke Flicka Andel % Röker inte Vid enstaka tillfällen Varje dag Diagram 1. 8 Fråga 1 redovisas inte här, utan i bilaga 4. 9 Internt bortfall

13 Får du röka för dina föräldrar? (Fråga 3) Tabellen och diagrammet nedan visar antal respektive andel pojkar och flickor som besvarat frågan om de har föräldrarnas tillåtelse att röka. Majoriteten av eleverna, 82 procent, vet att de inte får röka för sina föräldrar, 3 procent får röka och 16 procent känner inte till föräldrarnas inställning. Bland pojkarna är det 8 procent och bland flickorna 85 procent som inte får röka. Andelen pojkar som får röka är 3 procent och andelen flickor som får röka är 1 procent. Det är något vanligare att pojkar inte känner till sina föräldrars inställning till rökning än att flickor inte gör det, 17 procent respektive 14 procent. Kommentar: Jämförelse med undersökningarna åren 26 och 28 samt med undersökningarna i gymnasieskolan år 2, 25, 27 och 29 görs på sidan 25. Tabell 2. Pojkars och flickors svar i antal bland eleverna år 8, som besvarar frågan om de får röka för sina föräldrar, i nio av Kalmar läns kommuner 21. Kön Får inte röka Får röka Vet inte Samtliga Pojke Flicka Samtliga Får du röka för dina föräldrar? Andelen pojkar jämfört med andelen flickor bland eleverna år 8, som besvarat frågan om de får röka för sina föräldrar, i nio av kalmar läns kommuner Pojke Flicka Andel % Nej, får inte röka Ja, får röka Vet inte Diagram 2. 1 Internt bortfall

14 Elevernas rökvanor och föräldrarnas inställning till rökning (Fråga 2 och 3) Tabellen och diagrammet nedan visar antal och andel elever som inte röker, röker ibland och som röker dagligen och föräldrarnas inställning till rökning hos sina tonåringar. Diagrammet åskådliggör att 86 procent av de elever som inte får röka för sina föräldrar inte heller gör det, 12 procent svarar att de ändå röker vid enstaka tillfällen och 2 procent att de röker varje dag. Av de elever som svarar att de har föräldrarnas tillåtelse att röka är det 23 procent som inte röker, 7 procent som röker vid enstaka tillfällen och 7 procent som röker varje dag. 11 Av de elever som inte känner till sina föräldrars inställning är det 73 procent som inte röker, 2 procent som röker vid enstaka tillfällen och 7 procent som röker varje dag. Tabell 3. Elevernas svar i antal på frågan om de röker och om de har föräldrarnas tillåtelse att röka, i nio av Kalmar läns kommuner 21. Svarande Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Samtliga Nej, får inte röka Ja, får röka Vet inte Samtliga Elevernas svar på frågan om de röker och om de har föräldrarnas tillåtelse att röka, i nio av Kalmar läns kommuner Nej, får inte röka Ja, får röka Vet inte 6 Andel % Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Diagram Det är viktigt att beakta att elevernas svar om att de får röka för sina föräldrar inte säger något om vilket som kom först, tillåtelsen eller rökningen. 12 Internt bortfall

15 Hur får du tag på cigaretter? (Fråga 4) Tabellen och diagrammet nedan visar antal svar som lämnats av de pojkar och flickor som besvarat frågan om hur de får tag på cigaretter. Svarsalternativet Jag röker inte angavs av 1 38 elever. Antalet som besvarade frågan med något eller några av de övriga svarsalternativen är 228 elever. 13 De hade möjlighet att välja flera alternativ. Antal svar i diagrammet är 39. De vanligaste sätten att få tillgång till cigaretter är att eleverna får eller köper av någon vuxen som inte är deras förälder. Enligt tobakslagen 14 är det inte tillåtet att sälja tobaksvaror till person under 18 år. Trots det svarar 38 elever att de själva köper sina cigaretter i butik. I frågans öppna svarsalternativ Annat sätt dominerar svaret att få cigaretter från kompisar. Tabell 4. Pojkars och flickors svar i antal bland eleverna år 8, som besvarar frågan om hur de får tag på cigaretter (flera svar fick anges), i nio av Kalmar läns kommuner 21. Kön Röker inte Köper själv i butik Tar från föräldrar Får från föräldrar Får/köper av annan vuxen Annat Summa antal svar Pojke Flicka Samtliga Hur får du tag på cigaretter? De vanligaste sätten att få tag på cigaretter, bland pojkarna och flickorna år 8 (fler svar fick anges), i nio av Kalmar läns kommuner 21. Pojke Flicka Antal svar Diagram Köper själv Tar från föräldrar Får från föräldrar Får/köper av annan vuxen över 18 år Annat sätt 13 Internt bortfall SFS 1993: Svarsalternativet Röker inte redovisas inte i diagrammet. 15

16 Snusar du? (Fråga 5) Tabellen och diagrammet nedan visar antal respektive andel pojkar och flickor som besvarat frågan om de snusar och hur ofta de i så fall gör det. Majoriteten, 89 procent av eleverna, använder inte snus, 8 procent gör det vid enstaka tillfällen och 3 procent använder snus varje dag. Bland pojkarna är det 83 procent som inte snusar och bland flickorna är andelen som inte snusar 96 procent. Det är således vanligare att snusa bland pojkarna än bland flickorna. Av pojkarna svarar 11 procent att de snusar vid enstaka tillfällen och 6 procent att de snusar dagligen. De flickor som använder snus gör det endast vid enstaka tillfällen, 3 procent. Kommentar: Jämförelse med undersökningarna åren 26 och 28 samt med undersökningarna i gymnasieskolan 25, 27 och 29 görs på sidan 26. Jämförelse mellan deltagande kommuner av fråga 5 görs på sidan 22. Tabell 5. Antal pojkar och flickor bland eleverna år 8, som svarar på frågan om de snusar och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner 21. Kön Snusar inte Snusar vid enstaka tillfällen Snusar varje dag Samtliga Pojke Flicka Samtliga Snusar du? Andelen pojkar jämfört med andelen flickor bland eleverna år 8, som besvarat frågan om de snusar och hur ofta i så fall de gör det, i nio av Kalmar läns kommuner Pojke Flicka 6 Andel % Snusar inte Snusar vid enstaka tillfällen Snusar varje dag Diagram Internt bortfall

17 Får du snusa för dina föräldrar (Fråga 6) Tabellen och diagrammet nedan visar antal respektive andel pojkar och flickor som besvarat frågan om de har föräldrarnas tillstånd att snusa. Majoriteten, 78 procent av eleverna, vet att deras föräldrar inte tillåter dem att snusa, 3 procent svarar att de får snusa och 19 procent känner inte till föräldrarnas inställning. Det är 73 procent av pojkarna som svarar att de inte får snusa, 6 procent som svarar att de får och 22 procent som inte vet vilken inställning föräldrarna har. Bland flickorna är det 83 procent som inte får snusa, 1 procent som får och 16 procent som inte vet om de får snusa eller inte. Av svaren framgår att det är vanligare bland pojkarna än bland flickorna att inte känna till sina föräldrars inställning. Kommentar: Jämförelse med undersökningarna åren 26 och 28 samt med undersökningarna i gymnasieskolan 25, 27 och 29 görs på sidan 27. Tabell 6. Pojkars och flickors svar i antal bland eleverna år 8, som besvarar frågan om de får snusa för sina föräldrar, i nio av Kalmar läns kommuner 21. Kön Får inte snusa Får snusa Vet inte Samtliga Pojke Flicka Samtliga Får du snusa för dina föräldrar? Andelen pojkar jämfört med andelen flickor bland eleverna år 8, som besvarat frågan om de får snusa för sina föräldrar, i nio av Kalmar läns kommuner Pojke Flicka 6 Andel % Nej, får inte snusa Ja, får snusa Vet inte Diagram Internt bortfall 7. 17

18 Elevernas användning av snus och föräldrarnas inställning till snusning (Fråga 5 och 6) Diagrammet nedan visar andel elever som inte snusar respektive snusar utifrån föräldrarnas inställning till användande av snus hos sina tonåringar. Av de elever som inte har föräldrarnas tillåtelse att snusa är det 95 procent som inte heller gör det, 4 procent som snusar ibland och 1 procent som snusar varje dag. Bland dem som får snusa för sina föräldrar är det 2 procent som inte gör det, 38 procent som gör det vid enstaka tillfällen och hälften, 43 procent, snusar varje dag. 18 Av de elever som inte känner till sina föräldrars inställning är det 79 procent som inte snusar, 15 procent som gör det ibland, och 7 procent som snusar dagligen. Tabell 7. Elevernas svar i antal på frågan om de snusar och om de har föräldrarnas tillåtelse att röka, i nio av Kalmar läns kommuner 21. Svarande Snusar inte Snusar vid enstaka tillfällen Snusar varje dag Samtliga Nej, får inte snusa Ja, får snusa Vet inte Samtliga Elevernas svar på frågorna om de snusar och om de har föräldrarnas tillåtelse att snusa, i nio av Kalmar läns kommuner Nej, får inte snusa Ja, får snusa Vet inte 6 Andel % Snusar inte Snusar vid enstaka tillfällen Snusar varje dag Diagram Elevernas svar om att de har föräldrarnas tillåtelse att snusa säger inget om vilket som kom först, tillåtelsen eller snusningen. 19 Internt bortfall

19 Hur får du tag på snus? (Fråga 7) Tabellen nedan visar antal pojkar och flickor som besvarat frågan om hur de får tag på snus. Alternativet Jag snusar inte anges av elever. Antalet elever som besvarar frågan med något eller några av de övriga svarsalternativen är 115 elever. 2 De hade möjlighet att ange flera svarsalternativ. Antal svar i diagrammet är 142. Majoriteten av dem som snusar är pojkar (fråga 5). Bland både pojkar och flickor är det vanligt att de får eller köper snus av en vuxen person som inte är deras förälder. Trots att tobakslagen 21 inte medger försäljning till person under 18 år anger 19 av eleverna att de själva köper snus i butik. I frågans öppna svarsalternativ dominerar svaret att bli bjuden av kompisar. Tabell 8. Pojkars och flickors svar i antal bland eleverna år 8, som svarar på frågan om hur de får tag på snus (flera svar fick anges), i nio av Kalmar läns kommuner 21. Kön Snusar inte Köper själv Tar från föräldrar Får från föräldrar Får/köper av annan vuxen Annat Summa antal svar Pojke Flicka Samtliga Hur får du tag på snus? De vanligaste sätten att få tag på snus, bland pojkarna och flickorna år 8 (fler svar fick anges), i nio av Kalmar läns kommuner 21. Pojke Flicka Antal svar Diagram Köper själv Tar från föräldrar Får från föräldrar Får/köper från annan vuxen över 18 år Annat sätt 2 Internt bortfall SFS 1993: Svarsalternativet Snusar inte redovisas inte i diagrammet. 19

20 Elever som både röker och snusar Tabellen nedan visar antal elever som inte använder tobak, använder tobak ibland och elever som använder tobak varje dag. Vår undersökning visar att 79 procent av eleverna inte använder tobak, de varken röker eller snusar, 21 procent av eleverna (258 personer) använder tobak vid enstaka tillfällen eller varje dag. Av dessa är det 87 elever som både röker och snusar. Det motsvarar 7 procent av samtliga elever eller 34 procent av tobaksbrukarna. Det är 39 elever som svarar att de inte har något dagligt bruk av tobak, men att de röker och snusar vid enstaka tillfällen. Det motsvarar 5 procent av samtliga elever eller 15 procent av tobaksbrukarna. Det är 6 elever som dagligen använder både cigaretter och snus, vilket motsvarar mindre än 1 procent av samtliga elever eller 2 procent av tobaksbrukarna. Tabell 9. Antal elever år 8 som både röker och snusar, i nio av Kalmar läns kommuner 21. Svarande Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Samtliga Snusar inte Snusar vid enstaka tillfällen Snusar varje dag Samtliga Internt bortfall 63. 2

21 Jämförelse av resultat mellan de deltagande kommunerna 21 Jämförelse av resultat mellan de deltagande kommunerna Röker du? I tabellen och diagrammet nedan redovisas kommunresultat i antal respektive andel elever som besvarat frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det. Tabell 1. Jämförelse mellan kommunerna av resultat bland eleverna år 8, som svarar på frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner 21. Kommun Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Samtliga Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Mönsterås Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Samtliga Röker du? Jämförelse mellan deltagande kommuner utifrån andelen elever i år 8, som besvarat frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner Andel % Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Mönsterås Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Diagram Internt bortfall

22 Jämförelse av resultat mellan de deltagande kommunerna 21 Snusar du? I tabellen och diagrammet nedan redovisas kommunresultaten i antal respektive andel elever som besvarat frågan, om de snusar och hur ofta de i så fall gör det. Tabell 11. Jämförelse mellan kommunerna av antal pojkar och flickor bland eleverna år 8, som besvarat på frågan om de snusar och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner 21. Kommun Snusar inte Snusar vid enstaka tillfällen Snusar varje dag Samtliga Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Mönsterås Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Samtliga Snusar du? Jämförelse mellan deltagande kommuner utifrån andelen elever i år 8, som besvarat frågan om de snusar och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner Andel % Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Mönsterås Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Snusar inte Snusar vid enstaka tillfällen Snusar varje dag Diagram Internt bortfall

23 Jämförelse med Fokus undersökningar i grundskolan 26 och 28 samt i gymnasieskolan 25, 27, 29 För att förenkla läsningen redovisas alla jämförelser mellan resultat från undersökningarna i grundskolan och gymnasieskolan på grå bakgrund. Nedan redovisas jämförelser mellan Fokus undersökningar 26, 28 och 21 i grundskolan och undersökningarna i gymnasieskolan, 25, 27 och De frågor som jämförs är; Röker du? Får du röka för dina föräldrar? Snusar du? Och får du snusa för dina föräldrar? Röker du? Jämförelse mellan undersökningarnas resultat i grundskolan och gymnasieskolan visar att andelen unga som röker, ökar med ålder. Både andelen elever som röker vid enstaka tillfällen och andelen elever som röker varje dag är markant högre bland elever som studerar i gymnasiet. Medan undersökningarna i grundskolan visar att drygt 8 procent av eleverna inte röker, visar undersökningarna i gymnasiet att andelen studerande som inte röker är drygt 6 procent. I såväl grundskolan som gymnasiet är det vanligast att de som röker gör det vid enstaka tillfällen. I grundskolan är det några få procent av eleverna som röker varje dag och bland de studerande på gymnasiet är det drygt en tiondel som dagligen röker. Vår jämförelse visar att det i både grundskolan och i gymnasiet är vanligare att flickor röker än att pojkar gör det. År 8 grundskolan 1 8 Röker du? Jämförelse mellan andelen pojkar och andelen flickor, bland eleverna i år 8, som besvarat frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner 26, 28 och Röker inte Andel % Pojkar 26 Pojkar 28 Pojkar 21 Flickor 26 Flickor 28 Flickor 21 Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Diagram Jämförelsen görs mellan de nio kommuner som deltog i undersökningen år 21. I enkätundersökningen 29 deltog endast åtta av dessa kommuner. 23

24 År 2 gymnasieskolan Andel % Röker du? Andelen män jämfört med andelen kvinnor bland de studerande i gymnasieskolan år 2, som besvarat frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner 25, 27 och Män 25 Män 27 Män 29 Kvinnor 25 Kvinnor 27 Kvinnor 29 Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Diagram

25 Får du röka för dina föräldrar? Jämförelse mellan resultaten från tidigare undersökningar visar att föräldrarna till elever i grundskolan (21) och till studerande i gymnasiet (29) i högre grad än tidigare inte tillåter sina barn att röka. Tydligast är det bland flickor i grundskolan och bland kvinnor i gymnasiet. Jämförelsen visar även att andelen elever som svarar att de inte får röka för sina föräldrar är avsevärt högre i grundskolan än i gymnasiet. År 8 grundskolan Andel % Får du röka för dina föräldrar? Jämförelse mellan andelen pojkar och andelen flickor, bland de elever i år 8, som besvarat frågan om de får röka för sina föräldrar, i nio Kalmar läns kommuner 26, 28 och Pojkar 26 Pojkar 28 Pojkar 21 Flickor 26 Flickor 28 Flickor Får inte röka Får röka Vet inte Diagram 13. År 2 gymnasieskolan Får du röka för dina föräldrar? Jämförelse mellan andelen män och andelen kvinnor, bland de studerande i gymnasieskolan år 2, som besvarade frågan om de får röka för sina föräldrar, i nio av Kalmar läns kommuner 25, 27 och 29. Andel % Får inte röka Får röka Vet inte Män 25 Män 27 Män 29 Kvinnor 25 Kvinnor 27 Kvinnor 29 Diagram

26 Snusar du? Jämförelse med drogvaneundersökningarna i gymnasieskolan visar att andelen studerande som använder snus var dubbelt så hög i gymnasiet jämfört med andelen elever som snusar i grundskolan. I såväl grundskolan som i gymnasiet är det vanligare att pojkar snusar än att flickor gör det. Andelen som dagligen snusar har sjunkit bland både pojkarna i grundskolan och bland männen på gymnasiet. Bland flickorna i grundskolan är det mycket ovanligt att använda snus. Det är däremot något vanligare att kvinnor på gymnasiet snusar. År 8 grundskolan Snusar du? Jämförelse mellan andelen pojkar och andelen flickor, bland eleverna i år 8, som besvarat frågan om de snusar och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner 26, 28 och Snusar inte Snusar vid enstaka tillfällen 6 Snusar varje dag Andel % Pojkar 26 Pojkar 28 Pojkar 21 Flickor 26 Flickor 28 Flickor 21 Diagram 15. År 2 gymnasieskolan Snusar du? Jämförelse mellan andelen män och andelen kvinnor, bland de studerande i gymnasieskolan år 2, som besvarat frågan om de snusar och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner 25, 27 och 29. Andel % Diagram Män Män 27 Män 29 9 Kvinnor Kvinnor kvinnor 29 Snusar inte Snusar vid enstaka tillfällen Snusar varje dag 26

27 Får du snusa för dina föräldrar? Jämförelse mellan undersökningarnas resultat i grundskolan och gymnasiet visar att föräldrar till elever i grundskolan är mer restriktiva till användandet av snus än vad föräldrar till studerande i gymnasiet är. Jämförelsen visar också att andelen elever som svarar att de inte får snusa för sina föräldrar har ökat i både grundskolan och gymnasiet mellan åren 25 till 21. Flickorna i såväl grundskolan som i gymnasiet anger i högre utsträckning än pojkarna att de inte får snusa för sina föräldrar. År 8 grundskolan Får du snusa för dina föräldrar? Jämförelse mellan andelen pojkar och andelen flickor, bland eleverna i år 8, som besvarat frågan om de får snusa för sina föräldrar, i nio av Kalmar läns kommuner 26, 28 och Får inte snusa Får snusa Vet inte Andel % Pojkar 26 Pojkar 28 Pojkar 21 Flickor 26 Flickor 28 Flickor 21 Diagram 17. År 2 gymnasieskolan Andel % Får du snusa för dina föräldrar? Jämförelse mellan andelen män och andelen kvinnor, bland de studerande i gymnasieskolan år 2 som besvarat frågan om de får snusa för sina föräldrar, i nio av Kalmar läns kommuner 25, 27 och Män 25 Män 27 Män 29 Kvinnor 25 Kvinnor 27 Kvinnor Får inte snusa Får snusa Vet inte Diagram

28 Sammanfattning av Del 1 Tobak Majoriteten av eleverna, 79 procent, använder inte tobak. De varken röker eller snusar. Andelen som röker är 11 procent och andelen som snusar är 3 procent. Av samtliga elever är det 7 procent som både röker och snusar, vilket motsvarar 34 procent av tobaksbrukarna. Rökning och användning av snus bland eleverna sker till största delen vid enstaka tillfällen. Av pojkarna svarar 85 procent att de inte röker. Bland pojkarna är det vanligast att göra det vid enstaka tillfällen, 11 procent. Röker varje dag gör 4 procent av pojkarna. När det gäller användningen av snus är det 83 procent av pojkarna som inte snusar, 1 procent som snusar ibland och 5 procent som gör det dagligen. Andelen flickor som inte röker är 8 procent. Av flickorna svarar 17 procent att de röker ibland och 4 procent svarar att de röker varje dag. Bland flickorna är det ovanligt att snusa. De flickor som använder snus, 3 procent, gör det vid enstaka tillfällen. När det gäller de elever som svarar att de röker eller snusar med föräldrarnas tillåtelse är det särskilt angeläget att betona elevernas svar inte säger något om vilket som kom först; rökningen eller tillåtelsen. Det eleverna tolkar som en tillåtelse skulle kanske av föräldrarna förklaras som eftergift. Majoriteten, 82 procent, av eleverna vet att de inte får röka för sina föräldrar. Det är 3 procent som svarar att de vet att de får röka och det är 16 procent som inte känner till sina föräldrars inställning. Det är något vanligare att pojkar inte känner till sina föräldrars uppfattning än att flickor inte känner till den. Svaren visar att bland de elever som vet att de inte får röka för sina föräldrar är det 86 procent som inte heller gör det. Av eleverna som anger att de har föräldrarnas tillåtelse att röka är det 23 procent som inte röker. Bland dem som inte vet vilken åsikt föräldrarna har är det 73 procent som inte röker. Även föräldrarnas inställning till snusning är restriktiv. Det är 78 procent av eleverna som vet att de inte får snusa, 3 procent som vet att de får och 19 procent som inte känner till föräldrarnas inställning. Av pojkarna är det 22 procent som inte vet föräldrarnas uppfattning och av flickorna är andelen som inte vet den, 16 procent. Svaren antyder att flickors föräldrar är mer restriktiva till snusning, än vad pojkars föräldrar är. Av de elever som inte får snusa är det 95 procent som inte gör det. Av dem som anger att de får snusa är det 2 procent som inte snusar och bland dem som inte känner till föräldrarnas inställning är det 79 procent som inte snusar. För både pojkar och flickor är det vanligt att få tag på cigaretter eller snus genom en annan vuxen person eller att bli bjuden av kompisar. Det är inte heller ovanligt att få tag på tobak i hemmet, att få eller ta från föräldrar. Trots att det enligt tobakslagen inte är tillåtet att sälja tobaksvaror till en person under 18 år svarar 15 procent av de elever som använder tobak att de själva köper cigaretter eller snus i butik. Detta motsvarar 3 procent av samtliga elever. 28

29 Jämförelse av tobaksvanorna mellan undersökningarna i grundskolan och i gymnasieskolan visar att andelen pojkar respektive andelen flickor som röker och/eller snusar vid enstaka tillfällen eller dagligen är markant högre bland det studerande i gymnasiet. Såväl undersökningarna i grundskolan som i gymnasiet visar att det bland pojkarna/männen är det vanligare att snusa medan det bland flickorna/kvinnorna är vanligare att röka. 29

30 Del 2 Alkohol Har du druckit alkohol under det senaste halvåret? (Fråga 8) Tabellen och diagrammet nedan visar antal respektive andel pojkar och flickor som besvarat frågan om de har druckit alkohol under det senaste halvåret. Drygt hälften av eleverna, 52 procent, svarar att de inte har druckit alkohol. Av pojkarna har 55 procent inte druckit alkohol och av flickorna är det 48 procent, som inte har gjort det. Av svaren framgår inte hur mycket eller hur ofta de har druckit alkohol. Kommentar: Jämförelse med undersökningarna 26 och 28 samt med undersökningarna i gymnasieskolan 25, 27 och 29 görs på sidorna 43 och 44. Jämförelse mellan deltagande kommuner av fråga 8 görs på sidan 39. Tabell 12. Antal pojkar och flickor bland eleverna år 8, som svarar på frågan om de har druckit alkohol under det senaste halvåret, i nio av Kalmar läns kommuner 21. Kön Har inte druckit alkohol Har druckit alkohol Samtliga Pojke Flicka Samtliga Har du druckit alkohol under det senaste halvåret? Andelen pojkar jämfört med andelen flickor bland eleverna i år 8, som besvarat frågan om de har druckit alkohol under det senaste halvåret, i nio av Kalmar läns kommuner 21. Pojke Flicka Andel % Diagram 19. Nej, har inte druckit alkohol Ja, har druckit alkohol 27 Internt bortfall 28. 3

31 Hur ofta dricker du alkohol? (Fråga 9) Tabellen och diagrammet nedan visar antal respektive andel pojkar och flickor som besvarat frågan om sina alkoholvanor. Av samtliga svarar 54 procent att de inte dricker alkohol. Av eleverna svarar 37 procent att de dricker alkohol 1 gång i månaden eller mer sällan, 8 procent anger att det sker 2-3 gånger i månaden och 2 procent svarar att det sker varje vecka eller oftare. Av svaren framgår inte hur mycket alkohol eleverna dricker. Bland pojkarna svarar 33 procent att de dricker alkohol 1 gång i månaden eller mer sällan, 8 procent att de gör det 2-3 gånger i månaden och 2 procent anger att de dricker alkohol varje vecka eller oftare. Bland flickorna är det 41 procent som dricker alkohol 1 gång i månaden eller mer sällan, 8 procent som gör det 2-3 gånger i månaden och 1 procent som dricker alkohol varje vecka eller oftare. Kommentar: Jämförelse med de elever som svarat på frågan om de dricker alkohol 2-3 gånger i månaden eller oftare, görs mellan de deltagande kommunerna på sidan 42. Tabell 13. Antal pojkar och flickor bland eleverna år 8, som besvarar frågan om hur ofta de dricker alkohol, i nio av Kalmar läns kommuner 21. Kön Dricker inte alkohol Mindre än en gång i månaden En gång i månaden Två-tre gånger i månaden Varje vecka eller oftare Samtliga Pojke Flicka Samtliga Hur ofta dricker du alkohol? Andelen pojkar jämfört med andelen flickor bland eleverna år 8, som besvarat frågan om hur ofta de dricker alkohol, i nio av Kalmar läns kommuner Pojke Flicka Andel % Dricker inte alkohol Mindre än 1 gång per vecka gång per månad 2-3 gånger per månad 2 1 Varje vecka eller oftare Diagram Internt bortfall 2. 31

32 Vilken sorts alkohol drack du vid senaste tillfället? (Fråga 1) Tabellen och diagrammet nedan visar antal svar från de pojkar och flickor som besvarat frågan om vilken eller vilka alkoholdrycker de drack vid senaste tillfället. Svaret Jag dricker inte alkohol angavs av 616 elever. Antalet elever som angav något eller några av de övriga alternativen är Flera svarsalternativ var möjliga att välja. Antal svar som redovisas i diagrammet är De vanligaste alkoholsorterna som anges är starkcider, sprit och starköl. Hembränd sprit och hemtillverkat vin är mindre vanligt att dricka bland eleverna. De vanligaste svaren i frågans öppna svarsalternativ är olika blandningar av sprit samt olika starkvinsorter. Av svaren framgår inte hur ofta eller hur mycket eleverna dricker. Tabell 14. Pojkars och flickors svar i antal bland eleverna år 8, efter vilken eller vilka alkoholsorter de drack vid senaste tillfället (flera svar fick anges), i nio av Kalmar läns kommuner 21. Kön Dricker inte Folköl Starköl Vin Hemtillverkat vin Sprit Starkcider Alkoläsk Hembränt Annat Summa antal svar Pojke Flicka Summa Vilken sorts alkohol drack du vid det senaste tillfället? Pojkar och flickors antal svar bland eleverna i år 8, som besvarat frågan om vilken/vilka alkoholsorter de drack vid senaste tillfället (fler svar fick anges), i nio av Kalmar läns kommuner 21. Pojke Flicka Antal svar 1 5 Folköl Starköl Vin Hemtillverkat vin Starkcider Alkoläsk Sprit Hembränt Annat Diagram Internt bortfall Svarsalternativet Dricker inte alkohol redovisas inte i diagrammet. 32

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Skriftserie 2012:3 Fokus Kalmar län. Nio kommuner i Kalmar län 2012

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Skriftserie 2012:3 Fokus Kalmar län. Nio kommuner i Kalmar län 2012 RESULTAT Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8 Nio kommuner i Kalmar län 12 Monica Keller Agnetha Hammerin Skriftserie 12:3 Fokus Kalmar län RESULTAT. Undersökning av

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa Drogvaneundersökning Grundkolan År Fråga. Röker du? Tabell. Antal efter kön som angett att de röker Röker Röker vid enstaka tillfällen Röker varje Summa inte

Läs mer

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008 Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 28 en statistisk sammanställning av enkäten Av: Christian Johansson Bortfall Kalmar har enligt uppgift: 785 elever i åk 8 Antal enkätsvar: 69

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 7. Undersökningen genomfördes under vårterminen 7 och bygger på 578 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som var

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

Innehåll. Inledning 3

Innehåll. Inledning 3 Individ- och familjeförvaltningen Februari 2014 1 2 Innehåll Inledning 3 Tobak 4 Röker du? 4 F du röka för dina föräldrar? 5 Hur f du tag på cigaretter? 6 Susar du? 7 F du snusa för dina föräldrar? 8 Hur

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8

SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8 SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8 IFF, Individ- och familjeförvaltningen Maj 2014 Sammanfattning av år 8 drogvaneundersökning, Nybro kommun 2014

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasiet 2 2013 Ambjörn Thunberg Innehåll: Sammanfattning Diagram Redovisning av resultat Om ni har frågor kring undersökningen kontakta: Fältsekreterare

Läs mer

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 29 GYMNASIET ÅR 2 Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli Socialförvaltningen & Barn och utbildningsförvaltningen Innehåll Sida Bakgrund... 3 Sammanfattning...4-5

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 25. Undersökningen genomfördes under vårterminen 25 och bygger på 429 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 27 FÄLTARNA I OSKARSHAMN Redovisning gymnasieenkäten 27... 3 Inledning/Bakgrund... 3 Samfattning... 4 Resultat... 5 2 Redovisning gymnasieenkäten

Läs mer

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 216 Årskurs 8, högstadiet Drogvaneundersökning 216, högstadiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 5 DEL I:

Läs mer

Drogvanenkät vt-2006 Kalmar kommun högstadiet

Drogvanenkät vt-2006 Kalmar kommun högstadiet Drogvanenkät vt-26 Kalmar kommun högstadiet Kommunstyrelserna i länets 12 kommuner och Regionförbundet har tillsammans med Fokus i Kalmar län beslutat att genomföra en undersökning om grundskolelevers

Läs mer

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8. Drogenkät vt-4 Kalmar kommun år 8. Kommunstyrelserna i länets 12 kommuner och Regionförbundet har tillsammans med Fokus i Kalmar län, genomfört en undersökning om grundskolelevers drogvanor. Avsikten med

Läs mer

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005 LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret Drogvaneundersökning 2005 Maria Strömgren Barbro Müller April 2006 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 BAKGRUND...5 VARFÖR DROGVANEUNDERSÖKNINGAR?...5

Läs mer

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008 Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2008 Frågor om undersökningen kan ställas till Johan Sjöholm, Tjörns Kommun Tel. 0304-60 11 82

Läs mer

Drogvaneundersökning 2015

Drogvaneundersökning 2015 Drogvaneundersökning 215 Drogvaneundersökning 215 Genomfördes på Arenaskolan och Ala skola den 26-27 augusti 215 Utomstående funktionärer 513 av 579 elever deltog Åk 7: 165 av 184 elever Åk 8: 162 av 188

Läs mer

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Innehåll: Sid 2 Förord Sid 3-7 Samtliga frågor och svar Sid 8-13 Jämförelser av vissa frågor avseende pojke/flicka och årskurs. Sid 14-17 Jämförelser med tidigare

Läs mer

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun.

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun. DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun. Kommunkansliet Oktober 2006 Göran Törnblom Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet 4 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 gymnasiet 4 Anna Bostedt Helena S Andersson Ledningsstaben Folkhälsocentrum 871 85 Härnösand www.lvn.se Rapport nr 7, 5 ISSN 1-1527

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011 Undersökningen gjordes v 12-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 393 svar. Årskurserna jämt fördelade, jämn könsfördelning.

Läs mer

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare) RÖKNING Enligt CAN:s riksundersundersökningar har andelen rökare i tonåren sjunkit de senaste åren. Gäller båda könen. I deras gymnasiemätning 1 rökte ca. 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen är det

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 29 Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 Inledning Denna rapport är en sammanställning av drogvaneundersökningen

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Skolelevers drogvanor 2006 Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 103 Stockholm 2007 Innehåll Tabellförteckning... 5 Inledning... 25 Undersökningen

Läs mer

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 2006-2013

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 2006-2013 Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 26-213 213 deltog 388 av 56 elever (bortfall 23%) 211 deltog 427 av 482 elever (bortfall 11%) 21 deltog 452 av 53 elever (bortfall 1%) 29 deltog 51 av 566

Läs mer

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren 2014-08-12 INNEHÅLLSFÖRTECKING... 1 2 INLEDNING... 2 3. ÅRSKURS 6... 3 3.1 Tobaksvanor,

Läs mer

Resultaten i sammanfattning

Resultaten i sammanfattning Resultaten i sammanfattning Andelen konsumenter av alkohol Pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion. Andelen alkoholkonsumenter

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73 00

Läs mer

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING Andelen rökare bland båda könen minskar successivt i riket som helhet. I CAN:s riksundersökning av gymnasieelever i åk 2 (2005) 1 rökte ca 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen

Läs mer

Svenska elevers drogvanor

Svenska elevers drogvanor Svenska elevers drogvanor Siri Thor; siri.thor@can.se Trender, problem och självskattad hälsa. Trender i ANT i Sverige Jämförelse med ungdomar i Europa Självrapporterade alkoholrelaterade problem Tillgänglighet

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 14-9- 1 Stockholmsenkäten 14 Temarapport: Droger Gymnasieskolan årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 14-9- 2 Kartlägga drogvanor, kriminalitet,

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001 Drogvaneundersökningen 2001 Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs. Arbetsgruppen för bearbetning av drogvaneundersökningen

Läs mer

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Drogförebyggare Håkan Fransson 1 Undersökning genomförd i Essunga

Läs mer

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Vänersborgs kommun

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Vänersborgs kommun Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Vänersborgs kommun Februari 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Folkhälsorådet,

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. 1 Töreboda kommun Töreboda kommun NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. I år 9 hade ofta flickor och pojkar lika lätt att vända sig till olika personer. Det var bara fler flickor än pojkar i år 9 som ansåg att de

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 Strömstad Lysekil Sotenäs Tanum Munkedal Innehåll SAMMANFATTNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 OM UNDERSÖKNINGEN... 6 Svarsandel... 6 LÄSANVISNING... 6 Definitioner... 6 Intensiv-konsument

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 2007 Lysekil - Munkedal - Orust - Sotenäs Strömstad - Tanum 2 (32) Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 LÄSANVISNING... 7 Definitioner... 7 Intensiv-konsument

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltningen Drogförebyggande. Nyhetsbrev nr 4, 2015. Till dig som är förälder i Vimmerby kommun

Kultur- och fritidsförvaltningen Drogförebyggande. Nyhetsbrev nr 4, 2015. Till dig som är förälder i Vimmerby kommun Drogförebyggande Nyhetsbrev nr 4, 215 Till dig som är förälder i Vimmerby kommun Nyhetsbrev nr 4, 215 Nyhetsbrevet till dig som är förälder i Vimmerby kommun. Syftet är att informera och stötta dig i arbetet

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014 Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun Resultat 2014 Drogvaneundersökning i år 7, Tyresö kommun 2014 Svarsfrekvens: 2014: 84% (tot antal svarade 428 st) varav 195 flickor och 233 pojkar

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSMILJÖ OCH T EKNIK TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-10-01 Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08 508 05 308 Dnr 500-474-2008 Sammanträde 28 oktober 2008 Till Hässelby-Vällingby

Läs mer

Grundskolan Norsjöskolan år 9 Kille Tjej Totalt Andel procent

Grundskolan Norsjöskolan år 9 Kille Tjej Totalt Andel procent Grundskolan 2008 Norsjöskolan år 9 Kille Tjej Totalt Andel procent 46 54 100 Hur trivs du i skolan? Mycket bra 12,0 24,1 18,4 Bra 56,0 48,3 51,9 Varken eller 28,0 27,6 27,8 Dåligt 4,0 0,0 1,9 Mycket dåligt

Läs mer

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016 16-9-2 1 Stockholmsenkäten 16 Temarapport: Droger Gymnasieskolan årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 16-9-2 2 Kartlägga drogvanor, kriminalitet,

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016 16-9-12 1 Stockholmsenkäten 16 Temarapport: Droger Grundskolan årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 16-9-12 2 Kartlägga drogvanor, kriminalitet,

Läs mer

Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010

Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010 Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om rapporten: Anna Svensson Uddevalla kommun e-post: anna.svensson@uddevalla.se tel. 0522-69 68 36

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2 Östersunds kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2012 Stockholmsenkäten 2012 Temarapport: Droger och spel Gymnasieskolans årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning

Läs mer

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Västra Götalandsregionen i samverkan med kommunerna Innehåll BAKGRUND... 3 Läsanvisning... 3 METOD... 3 Bortfall och metodproblem... 4 RESULTAT... 5 TOBAK...

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2009 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Drogvaneundersökning 2009 har genomförts i samarbete mellan Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen

Läs mer

Ungdomars drogvanor 2010. En enkätundersökning bland gymnasieelever (år 2) i Jönköpings län

Ungdomars drogvanor 2010. En enkätundersökning bland gymnasieelever (år 2) i Jönköpings län Ungdomars drogvanor 2010 En enkätundersökning bland gymnasieelever (år 2) i Jönköpings län September 2011 Sammanfattning Årets länsövergripande rapport sammanfattar en totalundersökning av drogvanor bland

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2012 Stockholmsenkäten 12 Temarapport: Droger Grundskolans årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk-

Läs mer

Drogvaneundersökningen Eslövs kommun

Drogvaneundersökningen Eslövs kommun Drogvaneundersökningen 2007 -Eslövs kommun Dan Ottosson, Förebyggande enheten, BoF 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Metod sid 3 Kort om studien sid 3 Tobak, årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet sid

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012. Årskurs 9. Temarapport - Droger och spel 2012. Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Stockholmsenkäten 2012. Årskurs 9. Temarapport - Droger och spel 2012. Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkäten 12 Temarapport - Droger och spel 12 Årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk-

Läs mer

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016 Stockholmsenkäten 16 Temarapport Droger och spel Gymnasieskolan år 2 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2012 Stockholmsenkäten 2012 Temarapport: Droger och spel Grundskolans årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Drogvaneundersökning årskurs 9 2010

Drogvaneundersökning årskurs 9 2010 Drogvaneundersökning årskurs 9 2010 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om rapporten: Anna Svensson Uddevalla kommun e-post: anna.svensson@uddevalla.se tel. 0522-69 68 36 2 (22)

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9 2003

Drogvaneundersökning år 9 2003 Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun Resultat 2004-2011 Drogvaneundersökning i år 6, Tyresö kommun 2011 Svarsfrekvens: 2004:84% (tot antal svarande elever 485 st) 2005:85% (urvalsundersökning,

Läs mer

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Vänersborgs kommun, 2008

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Vänersborgs kommun, 2008 Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Vänersborgs kommun, 2008 Februari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Hälsopolitiska rådet

Läs mer

Personligt 2008 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING

Personligt 2008 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING Personligt 28 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING PERSONLIGT 28 Innehåll INLEDNING ALLMÄNT HÄLSA HUR MÅR DE UNGA? OM SKOLAN LAG OCH RÄTT TOBAK, ALKOHOL OCH DROGER INFLYTANDE FORTSATT ARBETE MED PERSONLIGT

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Sammanfattning och kommentar

Sammanfattning och kommentar Sammanfattning och kommentar De data som redovisats här har publicerats tidigare i samband med respektive års ordinarie studier i nian (görs varje år) och sexan (vartannat), men då inte analyserats eller

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten 14 Temarapport Droger och spel Grundskolan årskurs 9 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016 Stockholmsenkäten 21 Temarapport Droger och spel Grundskolan årskurs 9 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGVANEUNDERSÖKNING. Skolår 6-9 och skolår 2 på gymnasiet, Värnamo, år 2004

ALKOHOL- OCH DROGVANEUNDERSÖKNING. Skolår 6-9 och skolår 2 på gymnasiet, Värnamo, år 2004 ALKOHOL- OCH DROGVANEUNDERSÖKNING Skolår 6-9 och skolår 2 på gymnasiet, Värnamo, år 2004 1 Resultatsammanfattning I föreliggande rapport är eleven alkoholkonsument om man under året druckit minst 1 glas

Läs mer

Stockholmsenkäten 2010

Stockholmsenkäten 2010 Stockholmsenkäten Temarapport - Droger och spel Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol- och sniffningsvanor i årskurs 8 o 9 vårterminen 2005, Tyresö kommun.

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol- och sniffningsvanor i årskurs 8 o 9 vårterminen 2005, Tyresö kommun. DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol- och sniffningsvanor i årskurs 8 o 9 vårterminen 2005, Tyresö kommun. Kommunkansliet Oktober 2005 Göran Törnblom Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Gymnasiet åk 2

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Gymnasiet åk 2 Elevers drogvanor läsår 2015/2016 Länsrapport Värmland Gymnasiet åk 2 Drogvaneundersökningen ska bidra med aktuellt kunskapsunderlag över attityder till droger och drogvanor för planering och beslut av

Läs mer

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8. 00-0- Drogenkät 00 Kalmar kommun år. Undersökningen bygger på inlämnade svar av sammanlagt elever i år i Kalmar kommun. Det ger en svarsfrekvens på %. Utav dessa elever är 0 flickor och pojkar. Samma undersökning

Läs mer

LUND. Rapport 2001:1. Drogvaneundersökning 2001. Fotomontage: Martin Ekström

LUND. Rapport 2001:1. Drogvaneundersökning 2001. Fotomontage: Martin Ekström Rapport 2001:1 Drogvaneundersökning 2001 Fotomontage: Martin Ekström Drogvanor hos unga Resultatet av en enkätundersökning i årskurs 9 samt gymnasiets andra årskurs i Lund 2001. Samordningsgruppen för

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6

Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6 Datum 2009-09-01 1 (6) Drogvaneundersökning i Tyresö skolor år 6, 2009 Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6 Sedan 2004 har Tyresö Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet.

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 1 (7) Stockholmsenkäten 2014 Kommunövergripande resultat Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras av ungdomar i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets år 2 i Sundbybergs

Läs mer

DROGVANEUNDERSÖKNING 2014

DROGVANEUNDERSÖKNING 2014 DROGVANEUNDERSÖKNING 214 Genomfördes på Perslundaskolan 22 september 214 133 av 148 elever deltog (externt bortfall 1,1%) Åk 7: 42 av 49 elever (externt bortfall 14,2%) Åk 8: 4 av 44 elever (externt bortfall

Läs mer

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Sammanställning av Jennie Palmberg 101122 BORTFALL Undersökningen i Söderhamn gäller årskurs 2 i gymnasiet på Staffanskolan. Bortfallet är 19

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Undersökningen gjordes v 11-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 377 svar. Största andelen från åk 7 och 9 (ca 37

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bräcke kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Stockholmsenkäten 16 - avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Klara Abrahamsson Projektledare Preventionsprojektet Syfte och bakgrund Stockholmsenkäten Kartlägga drogvanor,

Läs mer

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013 Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 213 årskurs 2 i gymnasiet Författare: Jörgen Larsson Sammanfattning av rapporten ÅRSKURS 2 i gymnasiet Andel rökare 27-213: Stark minskning

Läs mer

AN ALKOHOL OCH NARKOTIKA

AN ALKOHOL OCH NARKOTIKA Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Oh-bild 1 Myter Genom att köpa ut alkohol vet jag vad mitt barn dricker och jag behöver inte vara rädd för

Läs mer

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Pressträff om resultaten från Stockholmsenkäten 14 Kaisa Snidare, ANDT-samordnare Länsstyrelsen Nationell strategi för ANDT-politiken 11-15

Läs mer

Varifrån kommer alkoholen?

Varifrån kommer alkoholen? 18 Alkohol & Narkotika Nr 3/2013 Unga dricker mindre Andelen elever som smuggelsprit minskar sedan 2007. Vanligast är att man alkohol som kommer från Systembolaget. Det är framför allt yngre vuxna i 20-årsåldern

Läs mer

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Årskurs 9

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Årskurs 9 Elevers drogvanor läsår 2015/2016 Länsrapport Värmland Årskurs 9 Drogvaneundersökningen ska bidra med aktuellt kunskapsunderlag över attityder till droger och drogvanor för planering och beslut av främjande

Läs mer

Rapport om ungdomars alkohol, narkotika och tobaksvanor

Rapport om ungdomars alkohol, narkotika och tobaksvanor Rapport om ungdomars alkohol, narkotika och tobaksvanor Enkätundersökning i Landskrona år 2007 2014 Stefan Åberg, ANDT samordnaren (140630) Inledning Det övergripande målet för ANDT-politiken är ett samhälle

Läs mer

uppdrag Trollhättans kommun

uppdrag Trollhättans kommun Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Trollhättans kommun November 2010 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Folkhälsorådet,

Läs mer