Ekonomi. Gustaf Juell-Skielse

Transkript

1 Ekonomi Gustaf Juell-Skielse

2 Gustaf Juell-Skielse Civilingenjör KTH Industriell Ekonomi Produktionssystem fordonstillverkning Rationalisering av tillverkning, partihandel, läkemedel Docent SU Data- och systemvetenskap Affärssystem Digitalisering kommuner Tjänsteinnovation

3 Agenda Ekonomi som perspektiv Standardsystem Utmaningar Styrning och intern kontroll Balanserat styrkort (om vi hinner)

4 Ekonomi som perspektiv Ekonomisk information Ansvar Förståelse Verksamhetsstyrning Mål

5 Industriell ekonomi Ägare Företag Inköp Ekonomi MaFö Leverantör Lager Kund Tillverkning FoU

6 Två kärnprocesser Materialförsörjning Orderuppfyllelse Inköp Ekonomi MaFö Lager Kund Tillverkning Leverantör Logistikmodul Ekonomimodul CRM-modul Central databas Kunder Leverantörer Artiklar

7 Standardsystem (Affärssystem)

8 Essensen: Matchningsprincipen OBS Intäkt och kostnad, inte inkomst och utgift! Intäkt 1 Möter = Kostnad 2 Vinst 3 eller Förlust 4, d.v.s. Resultat 5 Produktkostnader 6 till produkter Periodkostnader 7 till perioder 1 Revenue, 2 Cost, 3 Profit, 4 Loss, 5 Result, 6 Product cost, 7 Period cost

9 Principskiss Produkt 1: Alla kostnader genom hela kedjan Produkt 2: Alla kostnader genom hela kedjan Produkt 3: Alla kostnader genom hela kedjan Produkt n: Alla kostnader genom hela kedjan Kostnad Kostnad Kostnad Kostnad Period X Intäkt Intäkt Intäkt Intäkt Alla andra, ännu ej sålda, produkter då? De är inte kostnader, utan tillgångar för att skapa framtida intäkter! Periodens kostnader Kostnader Intäkter = Periodens resultat

10 Redovisningens kretslopp Finansiering 1 Balansräkning Huvudbok Resultaträkning Kundreskontran Leverantörsreskontran Anläggningsregister Lön & personal Lager Inköp Sälj 1 Treasury management

11 Bokföringens grunder Balansräkning Tillgångar Debet + Kredit - Skulder / EK Debet - Kredit + Debet Utgifter Resultaträkning Inkomster Kredit Fyra typer av konton: - Tillgångskonton - Skuld/EK-konton - Utgiftskonton - Inkomstkonton

12 Konto 1, Huvudbok 2 och Verifikationslista 3 Det finns ett konto för varje typ av tillgång, skuld, eget kapital, intäkt och kostnad Konton är till för att skapa ordning i bokföringen, och för att i efterhand kunna analysera väsentliga händelser i bokföringen Huvudboken innehåller alla händelser under året, sorterade för varje konto Man kan säga, att det är ett kort per konto Verifikationslistan innehåller alla händelser under året, sorterade för varje konto Man kan säga, att det är ett kort för varje datum 1 Account, 2 The General Ledger, 3 The list of verifications

13 Ekonomimodulens uppbyggnad Betalning Faktura Redovisningsavdelningen Säljorder Kundfordran Order Lagerreservering Anläggningsregister Saldo Saldo Kunder Lager Lagersaldon Huvudbok Rapporter Följesedel Lönesystem Saldo Management Inköp Inköpsorder Leverantörsskuld Saldo Betalningar Leverantörer

14 BAS-kontoplanen Typ av kontoklass Klass Kontoslag Konton för kompletterande information, statistik m.m. 0 Valfritt för t.ex. uppgiftslämnande till SCB Balanskonton 1 Tillgångar 2 Eget kapital och skulder Konton för rörelseresultat 3 Rörelsens inkomster/intäkter 4 Utgifter/kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster 5, 6 Övriga externa rörelseutgifter/kostnader 7 Utgifter/kostnader för personal, avskrivningar m.m. Finansiella och andra intäkter och kostnader 8 Finansiella poster Extraordinära poster Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat Konton för avstämning av internredovisning m.m. 9 Valfritt

15 Exempel på huvudbok i affärssystem baserad på BAS

16 Exempel på tabellstruktur kundreskontra i affärssystem Affärssystemen innehåller tusentals integrerade tabeller. Fördel så länge du inte integrerar med ett annat affärssystem.

17 Audit-trail (Spårbarhet)

18 Bokslutet 1 Huvudbokens alla konton Resultaträkning Balansräkning 1 Closing the books

19 Bokslutets sammanställningar 1 Kassaflöde 2 jan - dec Likvida medel Resultaträkning 3 jan-dec 1. Hur mycket sålt X 2. Till vilken kostnad -Y Vinst/Förlust = X-Y Balansräkning 4 31 dec 3. Hur mycket äger vi? 4. Hur mycket är vi skyldiga? OBS: 3 4 = 0! 1 Statements, 2 Cash flow, 3 Profit&Loss, Income statement, 4 Balance Sheet

20 Kommunicerande kärl 1 Resultaträkning Balansräkning Kostnader Intäkter Tillgångar Vinst Eget kapital Vinst Skulder 1 The profit equation

21

22 De facto-standard?

23 God redovisningssed Principer, t.ex. Fortlevnad, Försiktighet, True and fair view, Kontinuitet Värderingens poler Civilrätt ger takvärde Skatterätt ger golvvärde Skatt 22 % Bokföringslagen, BFL Årsredovisningslagen, ÅRL Redovisningsrådet, RR Bokföringsnämnden, BFN FAR God revisionssed Räkenskapsanalys Startbalans Löpande bokföring Årsbokslut Årsredovisning

24 US GAAP, EU IFRS GAAP: Generally Accepted Accounting Principles Regleras av FASB, Financial Accounting Standards Board Krävs av SEC, Securities and Exhange Commission (finansinspektion) IFRS: International Financial Reporting Standards Regleras av IASB, International Accounting Standards Board Accepteras mer och mer även i USA En allmän tendens: Regelsystemen går ihop i varandra

25 Några skillnader Sverige - GAAP } I vissa fall olika klassificering av } Leasing (finansiellt/operativt) } Värdepappersinnehav (avsikt) } Resultatredovisning (GAAP mer detaljerad) } Olika syn på tillgångsföring av } Programmjukvara } Räntekostnader vid t.ex. byggnation } Olika hantering/värdering av } Terminssäkringar (tid för reavinst/förlust) } Pensioner } (Latent skatt) } Omstruktureringskostnad } Likvida medel } Materiella anläggningar (uppskrivning) } Goodwill

26 Utmaningar Ekonomistyrning Fixering vid mått i pengar Historisk information Intern kontroll Bedrägerier Kreditrisker Verksamhetsstyrning Balanserat styrkort BI SOX BASEL Accord COSO Internal Control

27 Traditionell ekonomistyrning Budget Produktkalkyl Periodisk uppföljning av intäkter och kostnader per bolag/enhet avdelning geografiskt distrikt produktfamilj/produkt anställd (t.ex. säljare) Försöker uppnå ett önskvärt beteende bland organisationens medlemmar som leder till högre effektivitet och produktivitet genom att sprida ekonomisk information. 27

28 Styrmedel Formella styrmedel (t.ex. budgetering) Organisationsstruktur (t.ex. ansvarsfördelning) Mindre formaliserad styrning (t.ex. lärande) 28

29 Kritik mot traditionell ekonomistyrning Historisk data kan leda till agerande som inte stämmer överens med strategiska mål Fixering vid mått i pengar kan leda till bristande uppmärksamhet på kvalitet, kundnöjdhet, leveranstid, flexibilitet etc. Uppmanar till kortsiktigt tänkande (kvartalsrapport) kan ge minskade satsningar på F&U och kompetensutveckling dvs suboptimering i tiden. Ger vilseledande information traditionell kostnadsfördelning gör det svårt att mäta produkters verkliga lönsamhet. Abstrakt svårt för anställda att finna koppling mellan finansiella mått och den egna verksamheten. Missar tidiga varningssignaler om förändringar i företagets bransch och verksamhet. [Olve, Roy, Wetter (1997) Balanced Scorecard i svensk praktik] 29

30 Utmaning Baserat på kritiken mot ekonomistyrning, hitta en metod/modell som: Tydliggör samband mellan strategi och handling Tydliga mål och nyckeltal/indikatorer/mått för handling Systematik för att ersätta renodlad finansiell planering och uppföljning Balanserat styrkort 30

31 Balanserat styrkort Mål Ett eller flera mål per perspektiv Orsak-verkan Beskriver samband mellan mål Strategiska teman Spår i det balanserade styrkortet av orsakverkan samband Mått för målen Utfallsmått Ledande indikatorer Kaplan & Norton (2004) Strategy Maps Strategiska initiativ Insatser och projekt för att nå målen

32 Exempel på dashboard affärssystem