Tertialuppföljning, maj 2016

Transkript

1 Tertialuppföljning, maj 2016

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING s kommentarer 1 s sammanfattning och slutsatser 1 God ekonomisk hushållning och KF:s ekonomiska mål uppnås 1 Hög nettokostnadsutveckling 1 Positiva resultat i bolagskoncernen 2 Låneskulden minskar i lägre takt 2 Framtiden 2 Delårsrapport 1-4/2016 samt prognos Årets resultat 3 Verksamhetens nettokostnad 3 Skatteintäkter och generella statsbidrag 7 Finansiella intäkter och kostnader 8 Känslighetsanalys 10 Investeringar 11 De kommunala bolagen 11 God ekonomisk hushållning 13 Prognos Resultatjämförelse 16 Noter till resultatjämförelse 17 Totalt nämnderna - Nämndresultat 18 Totalt nämnderna - Investeringar 19 Delårsrapport 1-4/ Resultaträkning, kommunen 20 Balansräkning, kommunen 21 Nothänvisningar, kommunen 22

3 s sammanfattning och slutsatser God ekonomisk hushållning och KF:s ekonomiska mål uppnås Bedömningen enligt Tertialuppföljning, maj är att förväntas ha en god ekonomisk hushållning Denna bedömning bygger på måluppfyllelsen av kommunfullmäktiges ekonomiska mål, mått för Ekonomi i balans och övrig finansiell analys. Vid tertialuppföljning, maj görs ingen uppföljning av kommunfullmäktiges verksamhetsmål, nämndmål eller av övriga perspektiv i GPS-styrkortet, dock har föregående uppföljning vägts in i bedömningen av god ekonomisk hushållning Ett av kommunfullmäktiges ekonomiska mål är att resultatet årligen ska uppgå till 1,5-2,5 % av skatteintäkter och statsbidrag under mandatperioden. Kommunens resultat i prognosen, +82 Mkr, motsvarar 2,6 % av skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär att kommunen i nuläget beräknas nå kommunfullmäktiges mål. Prognosens resultat exklusive realisationsvinster från försäljning av materiella anläggningstillgångar uppgår till +54 Mkr, vilket innebär att även balanskravet bedöms infrias Av totalt prognostiserade 207 Mkr i investeringar 2016 avser 198 Mkr skattefinansierad verksamhet. Kommunfullmäktiges mål kring investeringar anger att ramen för de skattefinansierade investeringarna uppgår till 660 Mkr för mandatperioden Utifrån lagd prognos och föregående års låga nivå bedöms målet kunna uppnås vid mandatperiodens slut. Det är dock fortsatt viktigt att noga pröva kommande investeringsbeslut, nya investeringar leder till ökade kapitalkostnader som i sin tur kräver minskade kostnader alternativt ökade intäkter inom verksamheten. Hög nettokostnadsutveckling Resultatet i Budget 2016 uppgick till +57 Mkr, vilket motsvarade ett resultat på +1,8 % av skatteintäkter och statsbidrag. Verksamhetens nettokostnad var i budgeten planerad att öka med 4,1 %, vilket var lägre än den planerade ökningen av skatteintäkter och statsbidrag, 4,4 %. Prognostiserat resultat för kommunen uppgår 2016 till +82 Mkr, vilket är 25 Mkr bättre än budgeterat och motsvarar +2,6 % av skatteintäkter och statsbidrag. Totalt beräknas nettokostnaden öka med 4,9 % medan skatteintäkter och statsbidrag bedöms öka med 5,8 % jämfört med föregående år. Nettokostnadsökningen har motverkats av den reavinst i samband med försäljning av Nygatan som blev framskjuten från 2015 till Exklusive denna engångsintänkt är det en nettokostnadsökning på 5,7 %. Både kostnadssidan och intäktssidan bedöms öka betydligt mer än budgeterat, detta med anledning av den flyktingsituation som varit i Sverige och övriga Europa den senaste tiden. För innevarande år är bedömningen att den huvudsakliga merkostnaden kopplat till ovanstående flyktingsituation finansieras av statsbidrag medan det framöver behövs en större kommunal finansiering. Nämndernas totala resultat förväntas uppgå till -3,6 Mkr, vilket är något sämre än budgeterat nollresultat. Försämringen återfinns inom samhällsbyggnadsnämnden och härrör till trafikkostnader. Nämnden planerar att begära tilläggsanslag avseende detta underskott. Övriga nämnder prognostiserar ett resultat enligt budget. För den kommunala organisationen har det varit/och är det stora utmaningar att klara uppdragen kopplade till flyktingsituationen. Den stora förändringen i mottagandet har lett till ett ökat behov av nya medarbetare och nya lokaler på kort tid. Kombinationen av att inte veta vilka åldrar, nationaliteter och när i tiden de nyanlända kommer har medfört komplexa frågeställningar. Det har exempelvis inneburit stora verksamhetsutmaningar att ständigt arbeta med att organisera förändringar av barnoch elevgrupper, lokaler, utrustning och bemanning av personal. 1

4 En bra balans mellan verksamhetens nettokostnad samt skatteintäkter och statsbidrag är en förutsättning för att kunna hantera svängningar inom finansnettot utan att behöva riskera en ekonomi i balans. En marginal mellan verksamhetskostnader samt skatteintäkter och statsbidrag skapar även ett bra utrymme för självfinansiering av kommande pensionsutbetalningar och investeringar, vilket undviker en belastning på finansnettot som följd. Positiva resultat i bolagskoncernen Bolagskoncernen prognostiserar ett resultat på +90 Mkr för 2016, vilket är knappt 1 Mkr bättre än budgeterat. Från 2016 och framåt har kommunen beslutat om ett årligt utdelningskrav på 10 Mkr från bolagskoncernen. Utifrån dotterbolagens prognoser och osäkerheter kring framtida finansiering av Airport från 2017, kommande flygstrategi, energistrategi, hamnstrategi och det framtida marknadsläget anser Rodrets styrelse i dagsläget att ägarens utdelningskrav om 10 Mkr inte kan verkställas Utdelning från bolagskoncernen ingår i kommunens prognos så länge inte nytt politiskt beslut är fattat. Låneskulden minskar i lägre takt Sedan början av 2012 har kommunkoncernen kunnat minska sin upplåning betydligt, totalt har 1,3 Mdkr amorterats. En fortsatt minskning av låneskulden är planerad, dock inte i nivå med åren 2012 till Bedömningen för 2016 är att låneskulden minskar marginellt. Framtiden Skatteintäkter och statsbidrag utvecklas starkt även 2017 för att sedan avta. Utifrån detta är bedömningen att resultatet försämras successivt 2018 och Förutsättningarna och ekonomin 2017 och framåt framgår av rapporten Ekonomiskt läge , maj

5 Delårsrapport 1-4/2016 samt prognos 2016 Årets resultat Kommunens resultat uppgår för perioden januari-april 2016 till -2 Mkr, vilket är 22 Mkr bättre än motsvarande period föregående år. För helåret är prognosen +82 Mkr, vilket är 25 Mkr bättre än budgeten på +57 Mkr som kommunfullmäktige fastställt för Jämfört med fjolåret har kommunen en resultatförbättring efter årets första fyra månader, som i huvudsak förklaras av reavinster i samband med försäljning av Nygatan och mer skatteintäkter/statsbidrag. Däremot har nämnderna totalt ett svagare resultat. Helårsresultatet bedöms i prognosen till +82 Mkr, vilket är både bättre än budgeterat och föregående år. Resultatbättringen jämfört med fjolåret förklaras av ett bättre finansnetto och att skatteintäkter/statsbidrag utvecklas i högre takt än nettokostnaden. Prognostiserat resultat är 25 Mkr bättre än budgeterat, vilket motsvarar en budgetavvikelse på +0,8 %. Den resultatförbättring som förväntas ske mellan utfall 1-4 och prognos, -82 Mkr, förklaras främst av kostnader för intjänande av semesterdagar under september till december, som i stor utsträckning redan har tagits ut under sommarmånaderna. När det gäller avstämning mot lagens krav på ekonomisk balans ska resultaträkningen för året utgöra utgångspunkten. Huvudprincipen är att realisationsvinster från försäljningar av anläggningstillgångar inte ska inräknas i intäkterna då avstämning mot balanskravet görs. Realisationsvinsterna bedöms i prognosen uppgå till 28 Mkr för 2016 och kommunen har inga negativa resultat sedan tidigare att återställa, vilket innebär att resultatet som ska ställas mot balanskravet uppgår till +54 Mkr balanskravet infrias. Resultatet efter balanskravsjusteringar uppgår i prognosen till 1,7 % av skatteintäkter och statsbidrag. Verksamhetens nettokostnad Delår 1-4 Verksamhetens nettokostnad för perioden januari-april uppgår totalt till Mkr, vilket är en ökning med 3,6 % (37 Mkr) jämfört med motsvarande period föregående år. 3

6 Utfall Utfall För (%) Utfall Budget Prognos För (%) (Löpande prisnivå, Mkr) jfr jfr -15 Verksamhetens intäkter ,1% ,8% Verksamhetens kostnader inkl. avskrivningar ,0% ,3% därav personalkostnader ,0% ,2% Verksamhetens nettokostnad ,6% ,9% Intäkterna i verksamheten uppgår för perioden till 267 Mkr, vilket täcker 20 % av verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar. Verksamhetens intäkter har under perioden ökat med hela 47,1 % jämfört med motsvarande period föregående år. Den kraftiga intäktsökningen förklaras i huvudsak av mer reavinster samt av högre bidragsintäkter och då framför allt riktade statsbidrag. Ökningen inom statsbidrag beror till största del på att kommunen har erhållit mer bidrag från Migrationsverket avseende flyktingverksamhet men även mer bidrag från Skolverket och Socialstyrelsen, bl.a. utifrån lågstadiesatsning, mindre barngrupper och mer personal inom äldreomsorg. För perioden uppgår de totala statsbidragen till 86 Mkr, vilket är en ökning med 47 Mkr jämfört med fjolåret. Dessa intäktsökningar som beskrivits ovan medför även motsvarande kostnadsökningar, inom främst personalkostnader och köp av verksamhet. Reavinster vid försäljning av tillgångar uppgår totalt för perioden till 23 Mkr jämfört med 1 Mkr under motsvarande period föregående år. Årets reavinster avser i huvudsak försäljning av Nygatan Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar, uppgår för perioden till Mkr, vilket är en ökning med 10,0 % eller 122 Mkr jämfört med motsvarande period under fjolåret. Den största kostnaden för kommunen är personalkostnader, vilka utgör 65 % av de totala verksamhetskostnaderna. Under denna period har personalkostnaderna ökat med 9,0 % jämfört med samma period ifjol, vilket motsvarar 71 Mkr. Årliga löneavtal förklarar en ökning av personalkostnaderna med i snitt 3,4 %. Slopad ungdomsrabatt vad gäller arbetsgivaravgifter har medfört kostnadsökningar jämfört med fjolåret. Den största delen av personalkostnadsökningen förklaras dock av kraftiga volymökningar, främst med anledning av flyktingsituationen. Ökningen förklaras både av ett ökat asyl- och flyktingmottagande samt start av nya boenden för ensamkommande flyktingbarn. Förutom volymökning kopplat till ökat antal nyanlända har bemanningen inom bildningsförvaltningen utökats utifrån ökat behov av särskilt stöd, behörighetskrav och aktiviteter utifrån arbetsmiljöanmälan. Kommunen har även haft högre kostnader inom ordinärt boende och inom verksamheten arbetsmarknadsåtgärder utifrån en tydlig fortsatt prioritering att motverka ungdomsarbetslöshet. Hittills i år har 136 ungdomar varit anställda i s.k. ungdomsjobb jämfört med 88 st under motsvarande period ifjol. Dessutom har det varit fullt deltagande i verksamheten Projjobb, 30 st jämfört med 18 st under föregående år. Kommunen har haft en minskning av sjuklönekostnaderna mellan perioderna, totalt uppgår kostnaderna för sjuklön till 16 Mkr. Sjukfrånvaron uppgår totalt till 7,5 %, vilket är oförändrat jämfört med motsvarande period ifjol. Den korta sjukfrånvaron har dock minskat med 0,3 procentenheter till 3,6 %. Minskningen inom den korta sjukfrånvaron återfinns bland alla förvaltningar utom kommunledningsförvaltningen som har en ökning. Prognosen 2016 för sjukfrånvaron ligger totalt på 6,8%, vilket är oförändrat jämfört med fjolåret men en minskning inom den korta sjukfrånvaron med 0,3 procentenheter. Bortsett från personalkostnaderna har övriga kostnader ökat med 12,0 % jämfört med samma period ifjol. Den enskilt största kostnadsökningen under perioden härrör till kommunens köp av placeringsplatser för ensamkommande flyktingbarn. Övrig kostnadsökning återfinns i bl.a. inom HVB-placeringar, annan utbildningsanordnare/kooperativ, trafikkostnader, IT-inköp samt inom lokalkostnader. När det gäller kostnaderna för HVB-placeringar återfinns ökningen till lika delar inom gruppen vuxna som gruppen barn och unga. Kostnadsökningen inom IT-inköp hänförs till nya användare, stora ordinarie utbyten samt IT-satsning inom bildning. Lokalkostnaderna har ökat till följd av tillkommande objekt, främst i samband med de flyktingströmmar som varit men även utifrån ökat behov inom förskolan. Kommunen har även haft en kostnadsökning inom energisidan, vilket förklaras av en kallare vinter. Däremot har kommunen haft kostnadsminskningar inom 4

7 försörjningsstöd och leasing av inventarier. Kostnadsminskningen inom försörjningsstöd förklaras både av ett lägre snittbelopp samt av att antal hushåll som under perioden har uppburit försörjningsstöd har minskat. Kostnader för bostadsanpassningsbidrag fortsätter att minska jämfört med tidigare år, vilket till stor del förklaras av nya rutiner och riktlinjer. Nämndernas resultat under perioden januari-april uppgår till -53 Mkr, vilket är en resultatförsämring med 19 Mkr jämfört med motsvarande period föregående år. För ytterligare information se nämndernas kommentarer i Tertialuppföljning, maj 2016 Fördjupning. Helårsprognos Verksamhetens nettokostnad beräknas totalt för 2016 uppgå till Mkr, vilket är 24 Mkr högre än budget och en ökning med 4,9 % jämfört med föregående år. Måttet verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och statsbidrag visar om den löpande driftverksamheten kan finansieras av skatteintäkter och statsbidrag. I prognosen för 2016 uppgår verksamhetens nettokostnad till 98,0% av skatteintäkter och statsbidrag, vilket visar att den löpande driftverksamheten bidrar till det positiva resultatet. Den löpande verksamheten har under den senaste femårsperioden, utom 2012, finansierats fullt ut av skatteintäkter och statsbidrag. Kommunfullmäktige fastställde budgeten för 2016 i juni 2015 med ett resultat på +57 Mkr. Nämnderna erhöll utöver löne- och prisökningar ökade skattemedel med 10 Mkr. Därefter har nämnderna totalt erhållit ytterligare 10 Mkr skattemedelstillskott. I ärendet Resultatöverföringar som behandlades i kommunfullmäktige i mars 2016 fastställdes resultatmålet för både kultur- och fritidsnämnden och bildningsnämnden, -2,0 Mkr respektive +2,0 Mkr. Övriga nämnder fick oförändrat noll i resultatmål. Det sammantagna resultatet för nämnderna beräknas i prognosen 2016 bli -3,6 Mkr, vilket är 3,6 Mkr sämre än budgeterat. Kommunens ekonomiska styrningsregler innebär att nämndernas över- eller underskott mot budget överförs till kommande år. De totala medlen uppgick vid årets början till 1,4 Mkr och med lagd prognos för 2016 innebär det att nämndernas totala medel uppgår till -2,2 Mkr vid utgången av året. 5

8 KS/ prognostiserar ett nollresultat för 2016, vilket både är enligt budget och Månadsuppföljning, april. Alla avdelningar prognostiserar ett resultat enligt budget. Tillväxtavdelningens prognos bygger på reavinster om 5 Mkr, varför den är beroende av att försäljning hos mark och planering kommer igång under året. Under årets första fyra månader uppgår reavinsterna till 1 Mkr. Personalavdelningens verksamhet för arbetsmarknadsåtgärder prognostiserar med att hålla sin budget. Hittills i år har dock nivån varit betydligt högre jämfört med fjolåret, varför anställningstakten kommer att dras ned under hösten och fokus kommer åter övergå till de ungdomar som uppnår kraven för nystartsbidrag. Resultatet innebär att de totala medlen beräknas uppgå till +4,4 Mkr vid årets slut. Även KS/Konsult- och serviceförvaltningen prognostiserar ett nollresultat för 2016, vilket både är enligt budget och Månadsuppföljning, april. Avdelningen administrativa stödtjänster prognostiserar dock ett underskott på -2,0 Mkr, vilket förklaras av stora inköp kopplat till IT-enheten. För att motverka detta underskott parerar förvaltningen med motsvarande sänkning av övriga kostnader inom gemensam verksamhet. Övriga avdelningar prognostiserar ett resultat enligt budget. Utifrån det utökade lokalbehovet, både utifrån flyktingsituationen samt behovet inom förskolan, prognostiserar fastighetsavdelningen en kostnadsökning för lokaler på 3 Mkr, vilken dock tilläggsdebiteras i internpriset mot förvaltningarna. Förvaltningens totala medel bedöms vid årets utgång uppgå till oförändrade +2,6 Mkr. Samhällsbyggnadsnämnden prognostiserar ett underskott på -3,6 Mkr för 2016, jämfört med ett budgeterat nollresultat. Jämfört med Månadsuppföljning, april är det en förbättring med 1 Mkr. Underskottet återfinns inom förvaltningsledningen och förklaras av underfinansiering av trafikverksamheterna. Nämnden har för avsikt att söka tilläggsanslag hos kommunfullmäktige för att täcka detta underskott. För trafikslagen linjetrafik, skolskjutsar och färdtjänst uppgår kostnaderna för perioden januari-april till 44 Mkr, vilket är en ökning med nära 2 Mkr jämfört med motsvarande period ifjol. Även kostnaderna för vinterunderhållet av gator och vägar har varit högre i år, främst utifrån mer halkbekämpning. Denna kostnadsökning pareras dock med kostnaderna för sommarunderhåll. En osäkerhetsfaktor i nämndens prognos är att en tidig vår med torka i markerna kan innebära fler mark- och skogsbränder. Prognostiserat resultat innebär att nämndens totala medel beräknas uppgå till -0,5 Mkr vid årets slut. Kultur- och fritidsnämnden prognostiserar ett nämndresultat på -2,0 Mkr för 2016, vilket är enligt budgeterat resultatmål och lämnad prognos i Månadsuppföljning, april. Alla enheter prognostiserar ett resultat i stort enligt budget. Budgeterat underskott förklaras av att Paradiset har genom nytt resultatmål fått tillåtelse att förbruka delar av deras tidigare överskott för att användas till olika underhållsåtgärder. Prognostiserat nämndresultat innebär att nämndens totala medel förväntas uppgå till +1,0 Mkr vid årets slut. 6

9 Bildningsnämnden prognostiserar ett resultat för 2016 på +2,0 Mkr, vilket är enligt budgeterat inarbetningskrav samt resultatet i Månadsuppföljning, april. Nivån på verksamheten är dock högre än budgeterat, vilket förklaras av volymökningar av barn/elever i samtliga verksamheter. Kostnadsökningen i samband med denna volymökning bedöms till största del finansieras av ökade statsbidrag. Nämnden har under året erhållit tilläggsanslag med drygt 4 Mkr för att delfinansiera ökade lokalkostnader, främst med anledning av förhyrda lokaler för vuxenutbildning för att skapa mer utrymme för grund- och förskola centralt samt mer lokaler för förskolan. För- och grundskolans lokalbehov inom de centrala områdena är akuta och även inom vissa ytterområden finns angelägna behov. Verksamheterna förskola och grundskola prognostiserar vardera -1,0 Mkr, vilket främst beror på ett ökat antal barn/elever i behov av särskilt stöd. Ovanstående underskott motverkas dock av överskott inom förvaltningsledning, +4,0 Mkr, vilket i huvudsak förklaras av ökade intäkter både avseende taxor och avgifter samt statsbidrag. Inom förvaltningsledning återfinns kostnaden för de fristående kooperativa/föreningsdrivna förskolorna, där prognosen visar ett underskott utifrån mer barn i denna verksamhet. Sammanfattningsvis så är finansieringsfrågan av volymökningen av barn/elever i samtliga verksamheter sett över tid den faktor som har störst resultatpåverkan på kort och lång sikt. Utifrån de asylsökanden som finns i verksamheten idag så är en grov bedömning att behovet av resurstillskott uppgår till ca 15 Mkr under 2017, beroende på hur fort det går att få permanent uppehållstillstånd samt hur många som stannar kvar i kommunen. Prognostiserat resultat innebär att nämndens totala medel beräknas uppgå till -8,1 Mkr vid årets slut. Omsorgsnämnden prognostiserar ett nollresultat för 2016, vilket både är enligt budget och Månadsuppföljning, april. LSS-verksamheten prognostiserar ett underskott på, -4,0 Mkr. Underskottet beror till stor del på att övergången från LASS-beslut till LSS-beslut fortsätter. Detta innebär minskade intäkter från Försäkringskassan och ökade kostnader för kommunen. Avdelningen ordinärt boende prognostiserar ett underskott om -1,0 Mkr, vilket härrörs till kostnader i samband med byte av samtliga analoga trygghetslarm till digitala. Beviljade timmar inom hemtjänsten har fortsatt att öka. För att motverka ökningen av beviljade timmar med målet att minska antalet timmar per brukare har projektet Koll på hemtjänsten påbörjats där biståndshandläggare och enhetschefer för hemtjänst samverkar. Även avdelningen särskilt boende prognostiserar ett underskott på -1,0 Mkr. Underskottet återfinns inom personalkostnaderna gällande nattbemanning. Riktade statsbidrag för ökad bemanning inom vård av äldre har använts till införandet av verksamheten utredningshemtjänst samt till att öka bemanningen inom servicehusen. Ovanstående underskott balanseras dock upp med hjälp av den buffert som skapades inför året och som till största del består av medel som frigjorts vid omvandlingen av Sundhem till trygghetsboende. Omsorgsnämndens totala medel beräknas vid utgången av året uppgå till -1,8 Mkr. Prognosen för humanistiska nämnden visar på ett nollresultat, vilket både är enligt budget och Månadsuppföljning, april. Avdelningarna socialt stöd och social utredning prognostiserar dock underskott, -1,0 Mkr respektive -2,0 Mkr. För avdelningen social utredning visar prognosen för de totala placeringskostnaderna på ett budgetöverskridande med -4,5 Mkr. Underskotten återfinns främst inom egna familjehem samt inom HVB-placeringar vuxna. Däremot förväntas ett överskott med +2,5 Mkr inom bostadsanpassningsbidrag som till viss del motverkar underskottet för avdelningen social utredning. Underskottet inom socialt stöd återfinns inom psykosociala verksamhetens boenden. Avseende försörjningsstöd/projjobb prognostiseras ett överskott på +2,5 Mkr, vilket förklaras av en lägre snittkostnad och färre antal bidragstagare inom försörjningsstöd. Verksamheten projjobb har under året haft fullt antal deltagare, 30 st, efter några år med ett lägre antal. Prognostiserat resultat innebär att nämndens totala medel förväntas uppgå till +0,2 Mkr vid årets slut. För ytterligare information se nämndernas kommentarer i Tertialuppföljning, maj 2016 Fördjupning. Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas 2016 uppgå till Mkr, vilket är 43 Mkr bättre än budget. Denna ökning förklaras till stor del av extra statsbidrag om 36 Mkr för att täcka kommunens ökade kostnader utifrån flyktingsituationen. Totalt beräknas skatteintäkter och statsbidrag öka med 5,8 % jämfört med föregående år. 7

10 Utfall Utfall För (%) Utfall Budget Prognos För (%) (Löpande prisnivå, Mkr) jfr jfr -15 Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkter o generella statsbidrag ,9% ,8% Skatteintäkterna 2016 grundar sig på den kommunala skattesatsen 22,44 kronor per skattad hundralapp som beräknas på kommuninvånarnas beskattningsbara inkomster Inkomsterna räknas sedan upp till 2016 års nivå. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer i sin aprilprognos att inkomsterna ökar med 5,0 % 2015 och 5,0 % Befolkningen i kommunen 1 november 2015 uppgick till och den ligger till grund för skatteintäkter och statsbidrag Vid årsskiftet uppgick befolkningen till och efter det första kvartalet i år har befolkningen ökat med 31 invånare till , vilket är i nivå med ökningen under första kvartalet Varje invånare genererar skatteintäkter och statsbidrag med i genomsnitt cirka 54 kkr Kommunen har lägre totala inkomster än riksgenomsnittet och kompenseras därför från kommuner som har högre inkomster än riksgenomsnittet via inkomstutjämningssystemet. Från och med 2014 infördes ett uppdaterat kostnadsutjämningssystem som innebär att Örnsköldsvik utifrån behoven förväntas ha en högre kostnadsnivå än riksgenomsnittet och blir därmed kompenserade från andra kommuner. Där har kommunen tidigare betalat till andra kommuner. Finansiella intäkter och kostnader Finansnettot, finansiella intäkter minus finansiella kostnader, för perioden januari-april uppgår 2016 till +1 Mkr, vilket i stort är oförändrat jämfört med motsvarande period föregående år. Prognosen 2016 för finansnettot beräknas till +18 Mkr, vilket är 7 Mkr bättre än budget. Utfall Utfall Utfall Budget Prognos (Löpande prisnivå, Mkr) Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto De finansiella intäkterna uppgår under perioden januari-april till 27 Mkr, vilket är 8 Mkr lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen förklaras i huvudsak av lägre ränteintäkter koncernbolag och marknadsmässigt påslag utifrån gjorda koncerninterna amorteringar och en lägre genomsnittlig internränta. Kommunkoncernen har vid utgången av april månad en god likviditetssituation, tillsammans med toppkontots positiva saldo på 100 Mkr uppgår likviditetsreserven till 585 Mkr vilket motsvarar 69 % av prognostiserade utbetalningar kommande tremånadersperiod. Långfristig fordran som kommunen har mot de kommunala bolagen uppgår vid utgången av april månad till 2,0 Mdkr, vilket är en minskning med 7 Mkr sedan årsskiftet. Övik Energi AB har under perioden amorterat 53 Mkr mot internbanken medan både Övikshem och Airport har utökat sin upplåning, 45 Mkr respektive 4 Mkr. Den genomsnittliga interna räntan som de kommunala bolagen betalar, inklusive både det marknadsmässiga påslaget och det administrativa påslaget, var vid periodens utgång 2,6 % (3,2 %). Prognosen 2016 för de finansiella intäkterna uppgår till 94 Mkr, vilket i stort är i nivå med både budgeterat och föregående år. Jämfört med budgeterat prognostiseras lägre ränteintäkter utifrån de amorteringar som har skett inom bolagskoncernen sedan budgettillfället samt av den räntenedgång 8

11 och den räntebindning som skett. Däremot har kommunen erhållit en överskottsutdelning från Kommuninvest som inte var budgeterad. Av de totala finansiella intäkterna prognostiseras utdelning, borgensprovision, marknadsmässigt påslag samt ränteintäkter från koncernbolagen uppgå till 87 Mkr, jämfört med budgeterade 90 Mkr. Bolagskoncernen förväntas ge 10 Mkr i utdelning 2016, vilket är i enlighet med budget. Under perioden januari-april i år uppgår de finansiella kostnaderna till 25 Mkr, vilket är nära 8 Mkr lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Lägre räntekostnader förklaras både av en lägre marknadsränta och utifrån fjolårets amorteringar samt de amorteringar som har skett under årets första fyra månader. Vid utgången av periodens slut uppgick den totala externa låneskulden i kommunens internbank till 2,5 Mdkr, vilket är en minskning med 60 Mkr från årets början. Kommunens egna upplåning uppgår till 469 Mkr. Den genomsnittliga upplåningsräntan vid periodens slut uppgick till 2,1 % (2,4 %). Utanför den finansiella samordningen har kommunkoncernen låneskulder på ytterligare drygt 0,8 Mdkr, vilket är en minskning med 37 Mkr från årsskiftet. Detta innebär att kommunkoncernen totalt har amorterat 97 Mkr under årets första tertial. Ovanligt mycket har amorterats under årets första tertial eftersom det har blivit svårare att undvika merkostnader för positiva kontosaldon. Bedömningen är att en viss del kommer att återlånas beroende på hur flödena från investeringarna ligger i tiden. Sedan 2012 har amorteringar gjorts med motsvarande 1,3 Mdkr. De finansiella kostnaderna prognostiseras på helåret till 77 Mkr, vilket är 6 Mkr lägre än vad som var budgeterat. Lägre räntekostnader härleds huvudsakligen till ett lågt ränteläge, genomförda räntebindningar samt av en högre amorteringstakt än budgeterat. Genom att sprida ränteförfallen över tiden blir effekterna av en räntehöjning på kort sikt relativt begränsade. Läget bedöms gott gällande ränterisken, d.v.s. risken för negativ påverkan på resultatet till följd av förändringar i marknadsräntorna, då 75 % av skuldportföljen är bunden över ett år. En förändring av den rörliga marknadsräntan med 1 procentenhet skulle i dagsläget innebära att kommunens räntekostnad årligen förändras med 6 Mkr (varav för kommunens nettolåneskuld 1,0 Mkr). Sett till hela kommunkoncernen innebär en förändring med 1 procentenhet av den rörliga marknadsräntan nära 9 Mkr. Samtliga riskmål som regleras i den finanspolicy som kommunfullmäktige har antagit uppfylls per För mer information kring aktuellt ränteläge och framtidsutsikter gällande räntan samt förfallostruktur och räntebindning se Finansrapport koncern i Tertialuppföljning, maj 2016 Fördjupning. 9

12 Känslighetsanalys En känslighetsanalys visar hur olika händelser påverkar kommunens ekonomi, det är små marginaler och stor känslighet i resultatet vad gäller att behålla en ekonomi i balans. I bilden redovisas effekterna av ett antal händelser, där kommunen själv kan påverka vissa av händelserna, andra inte. En förändring av lönerna med 1 % motsvarar i stort kostnaden för 50 stycken helårsanställda eller att skattesatsen förändras med ca 22 öre. För att neutralisera en befolkningsminskning med 1 % behövs kostnadsminskningar/intäktsökningar i verksamheten med ungefär 1 %. En resultatförändring med 1 % i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag motsvarar en förändring av skattesatsen med 28 öre. En förändring av både den korta och långa räntan med en procentenhet skulle ge förändrade räntekostnader vid fullt genomslag med 25 Mkr för kommunen. Genom ingångna derivatavtal har dock ränterisken begränsats, vilket medför att en förändring av marknadsräntorna med 1 procentenhet skulle innebära att kommunens räntekostnad förändras med 6 Mkr 2016, varav för kommunens nettolåneskuld 1 Mkr. Sett till hela kommunkoncernen innebär en förändring med 1 procentenhet av den rörliga marknadsräntan nära 9 Mkr i minskade/ökade räntekostnader. Nedan redovisas känsligheten för olika händelser utifrån ett verksamhetsperspektiv. 10

13 Denna bild understryker att effekterna på det ekonomiska resultatet kan bli stora p.g.a. händelser som kommunen själv inte kan påverka. Exempelvis kan ett milt vinterväder ge positiva effekter på kommunens energikostnader samtidigt som det kan föra med sig att t.ex. kostnader för halkbekämpning ökar. Vidare kan det konstateras att en ökning av antalet elever i grundskola inte är lika kostsam som samma ökning av antalet barn i förskola. Investeringar Under årets första fyra månader uppgår investeringarna till 20 Mkr, varav i stort sett allt avser skattefinansierade investeringar. Den enskilt största investeringen under första tertialet är vård- och omsorgsboendet Nybygget, uppgående till 7 Mkr. För motsvarande period 2015 uppgick utfallet till 35 Mkr, varav skattefinansierade investeringar uppgick till 34 Mkr. Helårsprognosen uppgår till 207 Mkr, vilket är 57 Mkr lägre än budgeterat. Budgetavvikelsen, motsvarande 22 %, förklaras i huvudsak av förskjutningar av projekt till Totalt beräknas 198 Mkr investeras inom den skattefinansierade verksamheten Stora investeringar under 2016 är vård- och omsorgsboendet Nybygget, HVB-hem Fröjastigen samt investeringar i gator och vägar. Investeringarna inom den affärsmässiga delen består i huvudsak av investeringar inom mark och planering. Kommunfullmäktige eftersträvar en självfinansiering av de skattefinansierade investeringarna, vilket utgör grunden för det ekonomiska målet om 660 Mkr i skattefinansierade investeringar under mandatperioden. Ett mått som kan belysa denna självfinansiering är hur stor andel av avskrivningar och resultat som används till skattefinansierade investeringar. Om måttet överstiger 100 % innebär det att de skattefinansierade investeringarna inte bedöms kunna självfinansieras. I prognosen uppgår skattefinansierade investeringar till 198 Mkr. Avskrivningar uppgår till 102 Mkr och resultatet bedöms till +82 Mkr. Måttet prognostiseras därför till 108 %, vilket innebär att de skattefinansierade investeringarna inte bedöms kunna självfinansieras fullt ut. Se avsnittet Investeringsuppföljning för mer information kring enskilda investeringar. De kommunala bolagen Rodret i Örnsköldsvik AB är moderbolag till Övik Energi AB, AB Övikshem, Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB, Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB, Örnsköldsvik Airport AB och det numera passiva Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB. Rodretkoncernens resultat prognostiseras till 89,5 Mkr för 2016, vilket överstiger budget med 0,8 Mkr. I prognosen ingår ett något lägre rörelseresultat än budgeterat, som uppvägs av ett bättre finansnetto. Mivas taxekollektiv VA och hushållsavfall har att vara självkostnadsfinansierade, vilket innebär att tjänster ska prissättas så att resultatet över tiden balanseras, och i årets prognos tas delar av tidigare års resultat i anspråk Övik Energi har budgeterat och prognostiserar med ett bättre resultat jämfört med föregående år, vilket i huvudsak härleds till lägre finansnetto. Det redovisade resultatet för koncernen uppgick för perioden januari-april till 58,1 Mkr. 11

14 Bolagskoncernen har ett utdelningskrav från ägaren kommunen om 10 Mkr från 2016 och framåt. Oklar framtida finansiering av Airport från 2017, kommande flygstrategi, energistrategi, hamnstrategi och det framtida marknadsläget är avgörande för Rodretkoncernens ekonomi på kort och lång sikt. Med detta faktum, samt dotterbolagens prognoser, anser Rodrets styrelse i dagsläget att ägarens utdelningskrav om 10 Mkr inte kan verkställas Moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB:s årsprognos har positiv avvikelse mot budget med 0,4 Mkr och visar ett resultat efter finansiella poster på -1,4 Mkr. I prognosen ingår lägre finansiella kostnader än budgeterat samt minskad management fee från dotterbolagen i och med att koncernens hyreskostnad för Mivas f.d. lokaler upphör Övik Energikoncernens prognos för helår indikerar på ett resultat efter finansnetto på +50,5 Mkr och detta är en förbättring med 0,7 Mkr jämfört med budget. Förändringen förklaras till flera faktorers påverkan såsom; lägre elcertifikatpriser och lägre försäljning av kyla, men även av fler och omvärderade utsläppsrätter, högre ångleveranser samt högre intäkter för fibernät. Prognosen påverkas till viss del också positivt av det besparings- och effektiviseringsprogram som bolaget bedrivit under ett antal år. Årets ackumulerade utfall uppgår till 4,4 Mkr och vid periodens slut har programmet totalt genererat 51,5 Mkr i årseffekt. AB Övikshems prognos för helår visar på ett resultat efter finansiella poster på +25,3 Mkr, vilket är 0,9 Mkr bättre än budget. Till följd av hyresförhandlingen som slutfördes i februari, beräknas intäkterna bli lägre än budgeterat. Beräknade driftskostnader har dock reglerats ned så att samma driftsnetto ska uppnås som budgeterat. Minskade driftskostnader till följd av den milda och snöfattiga vintern som inledde året har möjliggjort en viss ökad satsning på inre underhåll. Helårsresultatet efter finansiella poster för Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB och dess dotterbolag beräknas uppgå till +5,1 Mkr, vilket är i enlighet med budget. Årets resultat påverkas av att Oljeberget står outhyrt och att inga kontrakt beträffande vindkraftverk är tecknade. Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB och dess dotterbolag Domsjö Vatten AB:s prognos för helår visar på ett resultat efter finansnetto med +9,7 Mkr, vilket är en försämring med 2,3 Mkr mot budget. Budgetavvikelsen härleds i huvudsak till utredningskostnader inför större investeringar, lägre finansiella kostnader och avskrivningar samt affärsområdet verksamhetsavfalls stängda mottagning av oljehaltigt material. För Örnsköldsvik Airport AB visar helårsprognosen ett resultat på -14,2 Mkr, vilket är 0,1 Mkr bättre än budget. I prognosen ingår passagerarminskning, indragning av fyra stycken utrikes charter, försäljning av maskiner, lägre investeringsutfall samt ett bättre finansnetto. Negativ goodwill från upprättad förvärvsanalys vid verksamhetsövergången upplöses i takt med redovisade underskott, vilket gör att bolagets resultat efter finansiella poster för året blir

15 Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB prognostiserar ett helårsresultat efter finansnetto som uppgår till +-0 Mkr, vilket 0,5 Mkr bättre än budget och förklaras av ränteintäkt på reverslån. Bolaget drivs passivt utan verksamhet. Årets investeringsvolym för de kommunala bolagens investeringar i materiella anläggningstillgångar prognostiseras till 293,3 Mkr, vilket är 13,6 Mkr lägre än budget. Budgetavvikelsen förklaras i huvudsak av förskjutningar i inköp/projekt och omarbetad investeringskalkyl. Ökad investeringsvolym i Hamn och Logistik AB härleds till reinvestering av begagnad kran. I 2016 års investeringar ingår del av AB Övikshems nyproduktion av bostadslägenheter i inre hamnen. De största objekten i övrigt omfattar Övikshems planerade underhåll, stambyten samt pågående konvertering till trygghetsboende, vilket startade senare än beräknat och förklarar större belastning på Övik Energi AB:s investeringar sker inom produktion och distribution av el och värme/kyla. Miljö och Vatten i Örnsköldsvik ABs investeringar utgår från att långsiktigt säkerställa leverans och service till taxekollektiven. För ytterligare information se respektive bolags kommentarer i Tertialuppföljning, maj 2016 Fördjupning. God ekonomisk hushållning Bedömningen enligt Tertialuppföljning, maj är att förväntas ha en god ekonomisk hushållning Denna bedömning bygger på måluppfyllelsen av kommunfullmäktiges ekonomiska mål, mått för Ekonomi i balans och övrig finansiell analys. Vid Tertialuppföljning, maj görs ingen uppföljning av kommunfullmäktiges verksamhetsmål, nämndmål eller av övriga perspektiv i GPS-styrkortet, dock har föregående uppföljning vägts in i bedömningen av god ekonomisk hushållning Uppföljning av kommunfullmäktiges ekonomiska mål Resultat i % av skatter/statsbidrag +1,5 - +2,5% Ett av kommunfullmäktiges ekonomiska mål är att resultatet årligen ska ligga på 1,5-2,5 % av skatteintäkter och statsbidrag under mandatperioden. Kommunens resultat i prognosen för 2016, +82 Mkr, motsvarar 2,6 % av skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär att kommunen i nuläget beräknas nå kommunfullmäktiges mål. Prognostiserat resultat 2016 uppgår i stort till bedömd nivå för riket i snitt (markerad som punkt nedan). 13

16 Skattefinansierade investeringar 660 Mkr Kommunfullmäktiges andra ekonomiska mål anger att ramen för de skattefinansierade investeringarna uppgår till 660 Mkr för mandatperioden Av totalt prognostiserade 207 Mkr i investeringar 2016 avser 198 Mkr skattefinansierad verksamhet. Årets skattefinansierade investeringsnivå överstiger den årliga riktpunkten men utifrån fjolårets låga nivå bedöms målet för mandatperioden uppnås under förutsättning att kommande års nivå på skattefinansierade investeringar håller sig inom riktpunkten. Uppföljning av Ekonomi i balans De mått som följs upp under Ekonomi i balans är Årets resultat i % av skatteintäkter och statsbidrag, Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och statsbidrag, Budgetavvikelse i % av skatteintäkter och statsbidrag, Skattefinansierade investeringar i % av avskrivningar + resultat samt Ekonomisk styrka jämfört med andra kommuner. Jämfört med fjolåret visar alla mått utom Skattefinansierade investeringar i % av avskrivningar + resultat en förbättring. Alla mått utom Skattefinansierade investeringar i % av avskrivningar + resultat förväntas ligga på minst godkänd nivå. När det gäller ekonomisk styrka jämfört med övriga kommuner, där 14 valda nyckeltal jämförs, saknas uppdaterade värden, se nedan. Utfall Budget Prognos Årets resultat i % av skatteintäkter o statsbidrag 1,2% 1,8% 2,6% Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter o statsbidrag 98,8% 98,6% 98,0% Budgetavvikelse i % av skatteintäkter o statsbidrag -0,2% 0,0% 0,8% Skattefin. investeringar i % av avskrivningar+resultat 69,7% 148,3% 107,7% Ekonomisk styrka jmf med andra kommuner (plac -1 år) Ekonomisk styrka jämfört med andra kommuner Det finns många ekonomiska nyckeltal att välja bland för att bilda sig en uppfattning om kommunens och koncernens ekonomiska styrka jämfört med Sveriges övriga 289 kommuner. Nedan redovisas ett urval av ekonomiska nyckeltal för 2014 där jämförelse görs utifrån placering på respektive nyckeltal där placering 1 är starkaste nyckeltalet och placering 290 svagaste nyckeltalet. Nyckeltal avseende 2015 publiceras först efter sommaren. Finansiella nyckeltal Kr/inv Placering Jmf med Årets resultat Snittresultat, 3 år Nettokostnad Skattesats 22,44% Skattesats exkl. skatteväxling 16,85% Anläggningstillgångar Långfristiga skulder Eget kapital Pensionsåtagande Borgensåtaganden Placering kommun Årets resultat, koncern Anläggningstillgångar, koncern Långfristiga skulder, koncern Eget kapital, koncern Placering totalt Källa: SCB "Statistikdatabasen" 14

17 Styrkor som Örnsköldsvik har jämfört med övriga kommuner i riket är främst nivån på anläggningstillgångar, både i kommunen och i koncernen. Även resultatet 2014 i kommunen och koncernen är en styrka och den största förbättringen jämfört med föregående år. Till svagheterna kan främst nivån på långfristiga skulder, både för kommunen och för koncernen, räknas. Till följd av gjorda amorteringar har dock förbättring skett. Ytterligare svagheter återfinns i kommunens stora pensionsåtagande och den relativt höga nettokostnaden jämfört med riket. Utifrån genomförd skatteväxling med landstinget 2014 har kommunens placering försämrats avseende skattesats. Sammantaget konstateras utifrån valda nyckeltal att placeringen är 112, en förbättring med 25 placeringar jämfört med Placeringen är bättre än riket i snitt och bäst i länet. 15

18 RESULTATJÄMFÖRELSE 2016 Tertialuppföljning, maj 2016 Utfall Utfall För (%) Utfall Budget Prognos För (%) (Löpande prisnivå, Mkr) jfr jfr -15 Verksamhetens intäkter ,1% ,8% Verksamhetens kostnader ,4% ,4% Avskrivningar ,8% ,0% Verksamhetens nettokostnad ,6% ,9% Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkter och generella statsbidrag ,9% ,8% Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Balanskravsutredning Årets resultat Reducering av samtliga realisationsvinster Årets resultat efter balanskravsjusteringar Reservering av medel till resultatutjämningsreserv Användning av medel från resultatutjämningsreserv Årets balanskravsresultat Negativt balanskravsresultat från tidigare år Summa Balanskravsresultat att reglera Infrias balanskravet? Ja Ja Ja Mått - Ekonomi i balans Årets resultat i % av skatteintäkter o statsbidrag 1,2% 1,8% 2,6% Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter o statsbidrag 98,8% 98,6% 98,0% Budgetavvikelse i % av skatteintäkter o statsbidrag -0,2% 0,0% 0,8% Skattefin. investeringar i % av avskrivningar+resultat 69,7% 148,3% 107,7% Ekonomisk styrka jmf med andra kommuner (plac -1 år)

19 NOTER TILL RESULTATJÄMFÖRELSE 2016 Tertialuppföljning, maj 2016 NOT 1 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Utfall Utfall Utfall Budget Prognos Totala medel (Löpande prisnivå, Mkr) Kommunstyrelsen +12,1-18,6 +10, ,0 +7,0 Kommunledningsförvaltning +1,4-5,3 +7, ,4 +4,4 Konsult- och serviceförvaltning +10,7-13,4 +2, ,6 +2,6 Samhällsbyggnadsnämnd -1,9-2,8 +3,0 0-3,6 +3,0-0,5 Kultur- och fritidsnämnd +0,5 +4,3 +4,0-2,0-2,0 +3,0 +1,0 Samhällsbyggnadsförvaltning -1,4 +1,4 +7,0-2,0-5,6 +6,0 +0,5 Bildningsnämnd -31,3-25,4-10,1 +2,0 +2,0-10,1-8,1 Bildningsförvaltning -31,3-25,4-10,1 +2,0 +2,0-10,1-8,1 Omsorgsnämnd -11,6-8,6-1, ,8-1,8 Humanistisk nämnd -1,9-1,8 +0, ,2 +0,2 Välfärdsförvaltning -13,5-10,4-1, ,5-1,5 Totalt nämnderna -34,1-53,0 +5,8 0-3,6 +1,4-2,2 Avgår förändrade resultatmål 0,0 Pensionskostnader, inkl. löneskatt -65,3-65,0-201,9-189,3-198,3 Avskrivningar -34,7-33,4-98,8-107,3-101,8 Övrigt finansförvaltningen 2,1 22,1 38,8-1,1-13,8 Avgår internposter: Kalk kapitalkostnader 63,3 62,2 190,0 194,0 189,1 Kalk kompletteringspension 38,7 43,9 112,4 131,1 135,1 Fördelade skattemedel , , , , ,0 Verksamhetens nettokostnad , , , , ,3 NOT 2 SKATTEINTÄKTER OCH GENERELLA STATSBIDRAG Utfall Utfall Utfall Budget Prognos (Löpande prisnivå, Mkr) Kommunalskatt 827,0 866, , , ,9 Slutavräkningar 1,5-1,6-1,9 - -4,7 Skatteintäkter 828,5 865, , , ,1 Inkomstutjämningsbidrag 131,2 141,5 393,7 391,8 424,4 Regleringsavgift (-), -bidrag (+) -0,7-0,6-2,1-13,2-1,9 Kommunal fastighetsavgift 34,7 34,6 102,0 104,1 103,9 Kostnadsutjämningsavgift 11,9 12,5 35,6 41,7 37,5 LSS-utjämning 4,9 7,0 14,6 20,4 20,9 Strukturbidrag 1,9-5,7 5,8 - Stöd till kommuner - 12,0 11,9-36,0 Generella statsbidrag 183,9 206,9 561,4 550,6 620,8 Skatteintäkter o statsbidrag 1 012, , , , ,9 17

20 TOTALT NÄMNDERNA Tertialuppföljning, maj 2016 Nämndresultat Utfall Utfall Förändr(%) Utfall Budget Prognos Förändr(%) (Löpande prisnivå, Mkr) jfr jfr -15 Verksamhetens intäkter 405,8 451,6 11,3% 1 272, , ,8 3,0% därav driftsbidrag från staten 39,4 86,3 119,1% 144,4 176,2 225,9 56,4% Verksamhetens kostnader , ,6 7,5% , , ,4 3,6% därav personalkostnader -835,1-909,9 9,0% , , ,8 7,8% Verksamhetens nettokostnad , ,0 6,0% , , ,6 3,9% Skattemedel 1 008, ,1 4,3% 3 049, , ,0 3,5% Nämndresultat -34,1-53,0 +5,8 0-3,6 Nämndernas totala medel vid årets början 0,0 +1,4 +1,4 Nämndernas totala medel vid årets slut +5,8 +1,4-2,2 Mått - Ekonomi i balans Nämndresultat i % av skattemedel+verksamhetens intäkter 0,1% 0,0% -0,1% Budgetavvikelse i % av skattemedel+verksamhetens intäkter 0,1% 0,0% -0,1% Specifikation av nämnders/förvaltningars prognos (Löpande prisnivå, Mkr) Intäkter Kostnader Verksamh nettokost Skattemedel Resultat Budget Totala medel IB Kommunstyrelsen 673,7-848,3-174,6 174, ,0 Kommunledningsförvaltning 43,6-195,4-151,8 151, ,4 Konsult- och serviceförvaltning 630,1-652,9-22,8 22, ,6 Samhällsbyggnadsnämnd 109,0-459,8-350,8 347,2-3,6 0 +3,0 Kultur- och fritidsnämnd 31,5-179,9-148,4 146,4-2,0-2,0 +3,0 Samhällsbyggnadsförvaltning 140,5-639,7-499,2 493,6-5,6-2,0 +6,0 Bildningsnämnd 143, , , ,3 +2,0 +2,0-10,1 Bildningsförvaltning 143, , , ,3 +2,0 +2,0-10,1 Omsorgsnämnd 208, , , , ,8 Humanistisk nämnd 144,6-397,1-252,5 252, ,2 Välfärdsförvaltning 352, , , , ,5 Summa 1 310, , , ,0-3,6 0 +1,4 18

21 TOTALT NÄMNDERNA Tertialuppföljning, maj 2016 Investeringar Projekt Utfall Förbrukat Prognos Prognos Prognos Budget Budget- I bruk (Löpande prisnivå, Mkr) tom Totalt Totalt avvikelse år/mån KS/Kommunledningsförvaltning 0,4 8,2 Mark och planering 0,4 x 8,2 x 8,2 20,0 11,8 KS/Konsult- och serviceförvaltning 17,6 143,5 Simhall Köpmanholmen 1,5 16,8 1,5 18,3 17,6-0, Renovering Paradiset 0,0 x 0,0 10,0 10,0 10,0 0,0 Nytt kök Själevad 1,6 2,0 12,1 7,9 22,0 22,0 0, Gruppboende LSS 0,0 x 1,5 1,5 1,5 0, Vård-/omsorgsboende Nybygget 7,3 7,8 59,1 110,2 177,1 177,1 0, HVB-hem Fröjastigen 0,0 x 16,6 16,6 16,6 0,0 Förskola Ängen 0,0 x 1,7 39,9 41,6 29,5-12, Bredbynskolan 0,3 0,497 5,2 5,700 25,0 19, Gymnasieskola 0,0 x 0,0 0,0 5,0 5,0 Åtg skollokaler 1-16 år centralort 0,0 0,0 0,0 3,0 3,0 Komponentutbyten 2,4 x 32,0 x 32,0 32,0 0,0 Övr investeringar konsult- och service 4,5 x 13,8 x 13,8 13,8 0,0 Samhällsbyggnadsnämnd 1,7 38,7 Gator/vägar/GC/broar klumpanslag 0,1 x 23,6 x 23,6 23,6 0,0 Teknikinvestering KAC 0,0 0,7 0,0 0,7 1,4 1,4 0,0 Förstärkning extraordinära händelser 0,0 3,2 1,0 4,2 6,0 1,8 Hållbara resor i Västernorrland 0,0 x 0,8 1,9 2,7 2,7 0, Övr investeringar samhällsbyggnad 1,6 x 13,3 x 13,3 14,2 0,9 Kultur- och fritidsnämnd 0,3 10,2 Skatepark Lungviksparken 0,0 0,3 4,0 4,3 4,0-0, Byte av konstgräsmatta Skyttis 0,1 3,0 1,6 4,6 4,7 0, Inventarier Folkan 0,0 x 0,2 0,2 0,2 0, Övr investeringar kultur-/fritidsnämnd 0,2 x 3,5 x 3,5 3,7 0,2 Paradiset, inventarier 0,0 x 0,9 x 0,9 0,9 0, Bildningsnämnd 0,0 5,0 Inventarier 0,0 x 5,0 x 5,0 5,0 0,0 Omsorgsnämnd 0,2 2,0 Inventarier 0,2 x 2,0 x 2,0 2,0 0,0 Investeringar ,2 207,5 varav skattefin. verksamhet 19,9 198,3 Investeringsbudget ,6 Budgetavvikelse ,1 Mått - Ekonomi i balans Skattefin. investeringar i % av avskrivningar+resultat 81,5% Investeringsavvikelse i % av årsbudgeterade investeringar 21,6% 19

22 RESULTATRÄKNING, KOMMUNEN Utfall Utfall För (%) (Löpande prisnivå, Mkr) jfr -15 Verksamhetens intäkter not ,1% Verksamhetens kostnader not ,4% Avskrivningar not ,8% Verksamhetens nettokostnad ,6% Skatteintäkter not Generella statsbidrag och utjämning not Skatteintäkter och generella statsbidrag ,9% Finansiella intäkter not Finansiella kostnader not Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter - - Extraordinära kostnader - - Periodens resultat