Tertialuppföljning, september 2016

Transkript

1 Tertialuppföljning, september 2016

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse 1 s sammanfattning och slutsatser 1 KF:s ekonomiska mål och god ekonomisk hushållning uppnås Hög nettokostnadsutveckling 1 Nämndernas prognos bättre än budget 2 Positiva resultat i bolagskoncernen 2 Låneskulden minskar i lägre takt 2 Framtiden 3 Delårsrapport 1-8/2016 samt prognos Omvärldsanalys 4 Årets resultat 5 Verksamhetens nettokostnad 6 Skatteintäkter och generella statsbidrag 10 Finansiella intäkter och kostnader 11 Investeringar 12 Soliditet 13 Pensions- och borgensåtaganden 13 Känslighetsanalys 15 Örnsköldsviks kommunkoncern 16 God ekonomisk hushållning och balanskravsutredning med resultatutjämningsreserv 19 God ekonomisk hushållning 19 Balanskravsutredning med resultatutjämningsreserv 22 Prognos Resultatjämförelse 23 Noter till resultatjämförelse 24 Totalt nämnderna - Nämndresultat 25 Totalt nämnderna - Investeringar 26 Delårsrapport 1-8/ Resultaträkning, kommunen 27 Kassaflödesanalys, kommunen 28 Balansräkning, kommunen 29 Nothänvisningar, kommunen 30 Resultaträkning, koncernen 33 Balansräkning, koncernen 34 Nothänvisningar, koncernen 35 Redovisningsprinciper 37

3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE s sammanfattning och slutsatser KF:s ekonomiska mål och god ekonomisk hushållning uppnås 2016 Ett av kommunfullmäktiges ekonomiska mål är att resultatet för kommunen årligen ska ligga på 1,5-2,5 % av skatteintäkter och statsbidrag under mandatperioden. Kommunens resultat i prognosen, +56 Mkr, motsvarar 1,7 % av skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär att kommunen i nuläget beräknas nå kommunfullmäktiges mål. Prognosens resultat exklusive realisationsvinster från försäljning av anläggningstillgångar uppgår till +28 Mkr, vilket innebär att även balanskravet bedöms infrias Måluppfyllelsen bedöms dock som svag då resultatet är nära målets nedre nivå. Jämfört med rikets resultatprognos är det också ett svagt resultat, detta trots att kommunen har en stor engångsintäkt i resultatet. Av totalt prognostiserade 197 Mkr i investeringar 2016 avser 186 Mkr skattefinansierad verksamhet. Kommunfullmäktiges mål kring investeringar anger att ramen för de skattefinansierade investeringarna uppgår till 660 Mkr för mandatperioden De skattefinansierade investeringarna ligger under riktpunkten för åren 2015 och 2016 men utifrån hög budgeterad investeringsnivå 2017 och 2018 kan målet bli svårt att nå. Det är fortsatt viktigt att noga pröva kommande investeringsbeslut, nya investeringar leder till ökade kapitalkostnader som i sin tur kräver minskade kostnader alternativt ökade intäkter inom verksamheten. Bedömningen enligt Tertialuppföljning, september är att Örnsköldsviks kommun förväntas ha en god ekonomisk hushållning Denna bedömning bygger bl.a. på måluppfyllelsen av kommunfullmäktiges ekonomiska mål. Övriga delar som ingår i bedömningen är måluppfyllelsegraden av kommunfullmäktiges mål, totalbetygen för perspektiven i styrkortet samt övrig finansiell analys. När det gäller måluppfyllelsegraden av kommunfullmäktiges mål kan det konstateras att alla mål utom ett bedöms nå nivån Målet delvis uppnått, där målet att Örnsköldsvik ska vara en kommun som det är tryggt att åldras i är starkast. Målet gällande minskad arbetslöshet och ökad sysselsättning bedöms inte uppnås. För perspektiven i styrkortet prognostiseras totalbetygen för året nå minst bedömningen Godkänt. Vidare ingår även övrig finansiell analys som grund för bedömningen av god ekonomisk hushållning. Hög nettokostnadsutveckling Prognostiserat resultat för kommunen uppgår 2016 till +56 Mkr, vilket är 1 Mkr sämre än budgeterat och motsvarar +1,7 % av skatteintäkter och statsbidrag. Totalt beräknas nettokostnaden öka med 4,9 % medan skatteintäkter och statsbidrag bedöms öka med 5,3 % jämfört med föregående år. Nettokostnadsökningen har motverkats av den reavinst i samband med försäljning av Nygatan m.fl. som blev framskjuten från 2015 till Exklusive denna engångsintänkt är det en nettokostnadsökning på 5,7 %. Både kostnadssidan och intäktssidan bedöms öka betydligt mer än budgeterat, detta med anledning av den flyktingsituation som varit i Sverige och övriga Europa den senaste tiden. För innevarande år är bedömningen att merkostnaden kopplat till ovanstående flyktingsituation i huvudsak finansieras av statsbidrag medan det framöver behövs en större kommunal finansiering. Nämnder som har en hög kostnadsökning 2016 utifrån bl.a. flyktingsituationen bör fortsatt ha extra fokus på ekonomistyrningen i dessa verksamheter. Örnsköldsviks kommun 1

4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE För den kommunala organisationen har det varit/och är det stora utmaningar att klara uppdragen kopplade till flyktingsituationen. Den stora förändringen i mottagandet har lett till ett ökat behov av nya medarbetare och nya lokaler på kort tid. Kombinationen av att inte veta vilka åldrar, nationaliteter och när i tiden de nyanlända kommer har medfört komplexa frågeställningar. Det har exempelvis inneburit stora verksamhetsutmaningar att ständigt arbeta med att organisera förändringar av barnoch elevgrupper, lokaler, utrustning och bemanning av personal. En bra balans mellan verksamhetens nettokostnad samt skatteintäkter och statsbidrag är en förutsättning för att kunna hantera svängningar inom finansnettot utan att behöva riskera en ekonomi i balans. En marginal mellan verksamhetskostnader samt skatteintäkter och statsbidrag skapar även ett bra utrymme för självfinansiering av kommande pensionsutbetalningar och investeringar, vilket undviker en belastning på finansnettot som följd. Nämndernas prognos bättre än budget Nämndernas totala prognos är 10,2 Mkr bättre än budget. Den positiva prognosen har framför allt möjliggjorts genom beslut om tilläggsanslag till nämnderna 2016 motsvarande 24 Mkr. Beslut om tilläggsanslag till nämnderna under innevarande budgetår underlättar nämndernas möjlighet att nå budget men försvagar kommunens resultat. För att inte försvaga kommunens resultat bör därför ytterligare skattemedelsbeslut till nämnderna undvikas och nämnderna i möjligaste mån söka omprioriteringar inom tilldelade skattemedel i budget. Positiva resultat i bolagskoncernen Bolagskoncernen prognostiserar ett resultat på +96 Mkr för 2016, vilket är 8 Mkr bättre än budgeterat. Alla bolag utom Miljö och vatten i Örnsköldsvik AB prognositiserar resultatförbättringar jämfört med budget. Från 2016 och framåt hade kommunen beslutat om ett årligt utdelningskrav på 10 Mkr från bolagskoncernen. Utifrån dotterbolagens prognoser och osäkerheter kring framtida finansiering av Airport från 2017, kommande flygstrategi, energistrategi, hamnstrategi och det framtida marknadsläget har kommunfullmäktige dragit tillbaka utdelningskravet för åren 2016 och Låneskulden minskar i lägre takt Sedan början av 2012 har kommunkoncernen kunnat minska sin upplåning betydligt, totalt har 1,2 Mdkr amorterats. Det innebär att koncernens låneskuld nu ligger på ungefär samma nivå som Örnsköldsviks kommun 2

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE En fortsatt minskning av låneskulden är planerad, dock inte i nivå med åren 2012 till Bedömningen för 2016 är att låneskulden minskar marginellt. Glappet mot riket i snitt fortsätter dock minska då låneskulden för riket fortsätter att öka. Framtiden 2017 och framåt försämras kommunens resultat successivt och 2019 är årets resultat negativt. Förutsättningarna och ekonomin 2017 och framåt framgår av rapporten Ekonomiskt läge , september Örnsköldsviks kommun 3

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Delårsrapport 1-8/2016 samt prognos 2016 Omvärldsanalys Enligt Konjunkturinstitutet går Sverige in i en högkonjunktur i år som förstärks något nästa år. Återhämtningen i omvärlden går trögt och i Europa dämpas utvecklingen av brexit. Inflationen är långsamt på väg upp, men det dröjer till 2018 innan inflationen når 2 %. Arbetsmarknaden utvecklas starkt med fallande arbetslöshet och stigande brist på arbetskraft. Enligt Arbetsförmedlingens statistik har den öppna arbetslösheten i Örnsköldsvik ökat jämfört med motsvarande period föregående år. I augusti 2016 uppgick den öppna arbetslösheten (i % av befolkning år) i Örnsköldsvik till 3,9 % (3,2 %), vilket motsvarar personer (1 046 personer). Den öppna arbetslösheten i riket ligger på 3,2 % och i länet på 3,6 %. Den öppna ungdomsarbetslösheten har minskat jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år och uppgick i augusti till 250 personer och motsvarar 5,7 % (6,3 %), vilket dock är högre än både riket och länet. Befolkningen i kommunen ökade under 2015 med 328 personer. Innevarande år förutspås också en befolkningsökning. Under årets första sju månader har befolkningen ökat med 248 personer till , den högsta noteringen sedan Den största enskilda förklaringen till ökningen under året är invandringsöverskott. Örnsköldsviks kommun 4

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ökningen i kommunen kommer dock inte motsvara rikets befolkningsutveckling, vilket gör att kommunens befolkningsandel av riket fortsätter att minska. Årets resultat Kommunens resultat uppgår för perioden januari-augusti 2016 till +144 Mkr, vilket är 40 Mkr bättre än motsvarande period föregående år. För helåret är prognosen +56 Mkr, vilket är 1 Mkr sämre än budgeten på +57 Mkr som kommunfullmäktige fastställt för Jämfört med fjolåret har kommunen en resultatförbättring för perioden januari-augusti, som förklaras av att nettokostnaden har ökat mindre än skatteintäkter och statsbidrag, 4,0 % jämfört med 5,6 %, samt av ett starkare finansnetto. I delårsresultatet ingår jämförelsestörande poster som har påverkat resultatet positivt med 31 Mkr under innevarande år, se not 8 i Nothänvisningar, kommunen. Årets jämförelsestörande post avser i huvudsak reavinst i samband med försäljningen av Nygatan m.fl. Även fjolårsresultatet innehöll stor engångsintäkt, detta i form av återbetalning av tidigare erlagda AFA-premier. Helårsresultatet bedöms i prognosen till +56 Mkr, vilket i stort är enligt budgeterat men bättre än resultatet föregående år. Resultatbättringen jämfört med fjolåret förklaras av att skatteintäkter/statsbidrag utvecklas i högre takt än nettokostnaden samt av ett något bättre finansnetto. Nämnderna totalt prognostiserar en resultatförbättring med 4 Mkr jämfört med fjolåret. Både nettokostnaden och skatteintäkter/statsbidrag bedöms öka mer än budgeterat, vilket främst förklaras av den flyktingsituation som varit. Nettokostnadsökningen har dock motverkats av reavinsten i samband med försäljning av Nygatan m.fl., vilken inte var budgeterad. Denna engångsintäkt motsvarar en nettokostnadsminskning med 0,8 %. Däremot visar finansnettot en försämring mot budget som i huvudsak förklaras av utebliven utdelning från Rodretkoncernen, vilket är enligt kommunfullmäktiges beslut i samband med Tertialuppföljning, maj Den resultatförsämring som förväntas ske mellan utfall 1-8 och prognos, -88 Mkr, förklaras främst av kostnader för intjänande av semesterdagar under september till december, som i stor utsträckning redan har tagits ut under sommarmånaderna. Dessutom är hösten vanligtvis kostnadsdrivande inom många verksamheter. Örnsköldsviks kommun 5

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetens nettokostnad Delår 1-8 Verksamhetens nettokostnad för perioden januari-augusti uppgår totalt till Mkr, vilket är en ökning med 4,0 % eller 77 Mkr jämfört med motsvarande period föregående år. Utfall Utfall För (%) Utfall Budget Prognos För (%) (Löpande prisnivå, Mkr) jfr jfr -15 Verksamhetens intäkter ,7% ,8% Verksamhetens kostnader inkl. avskrivningar ,5% ,2% därav personalkostnader ,4% ,6% Verksamhetens nettokostnad ,0% ,9% Intäkterna i verksamheten uppgår för perioden till 492 Mkr, vilket täcker 20 % av verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar. Verksamhetens intäkter har under perioden ökat med hela 31,7 % jämfört med motsvarande period föregående år. Den kraftiga intäktsökningen förklaras i huvudsak av mer reavinster samt av högre bidragsintäkter och då framför allt riktade statsbidrag. Ökningen inom statsbidrag beror till största del på att kommunen har erhållit mer bidrag från Migrationsverket avseende flyktingverksamhet men även mer bidrag från Skolverket och Socialstyrelsen, bl.a. utifrån lågstadiesatsning samt satsning på mindre barngrupper och mer personal inom äldreomsorg. För perioden uppgår de totala statsbidragen till 172 Mkr, vilket är en ökning med 98 Mkr jämfört med fjolåret. Dessa intäktsökningar som beskrivits ovan medför även motsvarande kostnadsökningar, inom främst personalkostnader och köp av verksamhet. Reavinster vid försäljning av anläggningstillgångar uppgår totalt för perioden till 23 Mkr jämfört med 1 Mkr under motsvarande period föregående år. Årets reavinster avser i huvudsak försäljning av Nygatan Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar, uppgår för perioden till Mkr, vilket är en ökning med 8,5 % eller 195 Mkr jämfört med motsvarande period under fjolåret. Den största kostnaden för kommunen är personalkostnader, vilka utgör 64 % av de totala verksamhetskostnaderna. Under denna period har personalkostnaderna ökat med 8,4 % jämfört med samma period ifjol, vilket motsvarar 123 Mkr. Årliga löneavtal förklarar en ökning av personalkostnaderna med i snitt 3,4 %. Slopad ungdomsrabatt vad gäller arbetsgivaravgifter har medfört kostnadsökningar jämfört med fjolåret. Den största delen av personalkostnadsökningen förklaras dock av kraftiga volymökningar, främst med anledning av flyktingsituationen. Ökningen förklaras både av ett ökat asyl- och flyktingmottagande samt start av nya boenden för ensamkommande flyktingbarn. Förutom volymökning kopplat till ökat antal nyanlända har bemanningen inom bildningsförvaltningen utökats utifrån ökat behov av särskilt stöd och behörighetskrav. Kommunen har även haft högre personalkostnader inom ordinärt boende och inom verksamheten arbetsmarknadsåtgärder utifrån en tydlig fortsatt prioritering att motverka ungdomsarbetslöshet. Hittills i år har 136 ungdomar varit anställda i s.k. ungdomsjobb jämfört med 107 st under motsvarande period ifjol. Dessutom har det varit fullt deltagande i verksamheten projjobb, 30 st, vilket inte var fallet förrän under sista tertialet föregående år. Kommunen har haft en minskning av sjuklönekostnaderna mellan perioderna, totalt uppgår kostnaderna för sjuklön till 27 Mkr. Sjukfrånvaron uppgår totalt till 6,8 %, vilket är en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med motsvarande period ifjol. Den korta sjukfrånvaron har dock minskat med 0,3 procentenheter till 2,8 %, vilket i huvudsak förklarar kostnadsminskningen. Minskningen inom den korta sjukfrånvaron återfinns bland alla förvaltningar utom kommunledningsförvaltningen som har en ökning. Prognosen 2016 för sjukfrånvaron ligger totalt på 6,7 %, vilket är något lägre jämfört med fjolårets 6,8 % och där den korta sjukfrånvaron bedöms minska med 0,4 procentenheter. Övriga kostnader har ökat med 8,6 % jämfört med samma period ifjol. Den enskilt största kostnadsökningen under perioden härrör till kommunens köp av placeringsplatser för ensamkommande flyktingbarn. Övrig kostnadsökning återfinns bl.a. inom Örnsköldsviks kommun 6

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE kooperativ/föreningsdrivna förskolor, trafikkostnader, IT-inköp samt lokalkostnader. Kostnadsökningen inom IT-inköp hänförs till nya användare, stora ordinarie utbyten samt ITsatsning inom bildningsförvaltningen. Lokalkostnaderna har ökat till följd av tillkommande objekt, främst i samband med de flyktingströmmar som varit men även utifrån ökat behov inom förskolan. Kommunen har även haft kostnadsökningar avseende vinter- och barmarksunderhåll av gator och vägar. Däremot har kommunen haft kostnadsminskningar inom pensioner, försörjningsstöd och HVB-placeringar. Kostnadsminskningen inom försörjningsstöd förklaras både av ett lägre snittbelopp samt av att antalet hushåll som under perioden erhållit försörjningsstöd har minskat. När det gäller kostnaderna för HVB-placeringar återfinns minskningen både inom gruppen vuxna och gruppen barn och unga. Även kostnaderna för fastighetsentreprenader har minskat jämfört med föregående år och hänförs främst till införande av komponenthantering av fastigheter där tidigare underhållskostnader, givna vissa förutsättningar, numera bokförs som investeringar. Dessutom hade kommunen stora engångskostnader under fjolåret i samband med iordningställande av mark för hyrda paviljonger inom förskola. Nämndernas resultat under perioden januari-augusti uppgår till +82 Mkr, vilket är en resultatförbättring med 6 Mkr jämfört med motsvarande period föregående år. Störst resultatförbättring redovisar bildningsnämnden, +26 Mkr, medan kommunstyrelsen redovisar en resultatförsämring på -25 Mkr. För ytterligare information se nämndernas kommentarer i Tertialuppföljning, september 2016 Fördjupning. Helårsprognos Verksamhetens nettokostnad beräknas totalt för 2016 uppgå till Mkr, vilket är 23 Mkr högre än budget och en ökning med 4,9 % jämfört med föregående år. Måttet verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och statsbidrag visar om den löpande driftverksamheten kan finansieras av skatteintäkter och statsbidrag. I prognosen för 2016 uppgår verksamhetens nettokostnad till 98,4 % av skatteintäkter och statsbidrag, vilket visar att den löpande driftverksamheten till stor del skapar det positiva resultatet. Den löpande verksamheten har under den senaste femårsperioden, utom 2012, finansierats fullt ut av skatteintäkter och statsbidrag. Kommunfullmäktige fastställde budgeten för 2016 i juni 2015 med ett resultat på +57 Mkr. Nämnderna erhöll utöver löne- och prisökningar ökade skattemedel med 10 Mkr. Därefter har nämnderna totalt erhållit ytterligare 24 Mkr i skattemedelstillskott. Även det extra statsbidrag som kommunen erhöll avseende flyktingsituationen har fördelats till nämnderna, vilket för 2016 uppgick till 36 Mkr. Fördelningen till nämnderna gjordes utifrån en bedömd merkostnad och en uppföljning som Örnsköldsviks kommun 7

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE nu gjorts vid Tertialuppföljning, september 2016 visar att merkostnaden totalt bedöms något lägre, men överstiger fortfarande statsbidraget. I ärendet Resultatöverföringar som behandlades i kommunfullmäktige i mars 2016 fastställdes resultatmålet för både kultur- och fritidsnämnden och bildningsnämnden, -2,0 Mkr respektive +2,0 Mkr. Övriga nämnder fick oförändrat noll i resultatmål. Det sammantagna resultatet för nämnderna beräknas i prognosen 2016 bli +10,2 Mkr, vilket är 10,2 Mkr bättre än budgeterat. Kommunens ekonomiska styrningsregler innebär att nämndernas övereller underskott mot budget överförs till kommande år. De totala medlen uppgick vid årets början till 1,4 Mkr och med lagd prognos för 2016 innebär det att nämndernas totala medel uppgår till 11,6 Mkr vid utgången av året. KS/ prognostiserar ett resultat för 2016 på -1,5 Mkr, vilket är 1,5 Mkr sämre än både budget och Månadsuppföljning, augusti. Tillväxtavdelningen och personalavdelningen prognostiserar båda underskott, -2,3 Mkr respektive -2,0 Mkr. Underskott inom verksamheten arbetsmarknadsåtgärder, -3,0 Mkr, förklarar i huvudsak personalavdelningens avvikelse mot budget. Nivån inom arbetsmarknadsåtgärderna har varit betydligt högre än fjolåret varför anställningstakten har dragits ned under senare delen av året. Prioriterad målgrupp har varit ungdomar. Tillväxtavdelningens underskott återfinns inom mark och planering och förklaras av uteblivna försäljningsintäkter och en del engångskostnader. Avdelningens prognos bygger på reavinster om 5 Mkr, varför den är beroende av att försäljning hos mark och planering kommer igång. Övriga avdelningar prognostiserar resultatförbättringar och motverkar förvaltningens totala underskott. I förvaltningens prognostiserade skattemedel ingår anslag utifrån kommunstyrelsens förslag till beslut om att stödja föreningen Modo hockey med 6 Mkr Resultatet innebär att de totala medlen beräknas uppgå till +2,9 Mkr vid årets slut. KS/Konsult- och serviceförvaltningen prognostiserar ett resultat på +1,5 Mkr för 2016, vilket är 1,5 Mkr bättre än både budget och Månadsuppföljning, augusti. Fastighetsavdelningen prognostiserar ett överskott på 7,0 Mkr, vilket i huvudsak förklaras av svårigheter att starta underhållsprojekt med anledning av vakanta projektledartjänster. Med anledning av ett utökat lokalbehov, både utifrån flyktingsituationen samt behov inom förskolan, prognostiserar fastighetsavdelningen en kostnadsökning för lokaler på 3 Mkr, vilken dock tilläggsdebiteras i internpriset mot förvaltningarna. Kostavdelningen prognostiserar ett överskott på +1,8 Mkr, vilket förklaras av lägre personalkostnader med anledning av svårigheter att hitta vikarier samt en ökad försäljning. Avdelningen administrativa stödtjänster prognostiserar dock ett underskott på -7,3 Mkr, vilket i huvudsak förklaras av stora inköp kopplat till IT-enheten. Förvaltningens totala medel bedöms vid årets utgång uppgå till +4,1 Mkr. Samhällsbyggnadsnämnden prognostiserar ett underskott på -1,5 Mkr för 2016, jämfört med ett budgeterat nollresultat. Jämfört med Månadsuppföljning, augusti är det en förbättring med 2,1 Mkr. Avdelningen trafik och park prognostiserar ett underskott på -2,8 Mkr. Nämnden har under året erhållit Örnsköldsviks kommun 8

11 Örnsköldsviks kommun FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE tilläggsanslag på 3,6 Mkr för att finansiera kostnadsökningarna inom trafikverksamheterna. För trafikslagen linjetrafik, skolskjutsar och färdtjänst uppgår kostnaderna för perioden till 80 Mkr, vilket är en ökning med nära 10 Mkr jämfört med motsvarande period ifjol. Tilläggsanslag med 4 Mkr har även erhållits kopplat till avgiftsfria ungdomskort. Underskottet inom avdelningen förklaras främst av att fler ungdomskort beräknas vara i bruk jämfört med tidigare bedömning, vilket innebär en kostnadsökning med 1 Mkr. Dessutom har kommunfullmäktige även beslutat om att införa fritidsskjutsar inom grundsärskolan, vilket kostnadsberäknas till 1 Mkr. Övriga avdelningar prognostiserar resultatförbättringar, vilket begränsar nämndens totala underskott. Prognostiserat resultat innebär att nämndens totala medel vid årets slut beräknas uppgå till +1,5 Mkr. Kultur- och fritidsnämnden prognostiserar ett nämndresultat på +1,7 Mkr för 2016, vilket är 3,7 Mkr bättre än budgeterat resultatmål och lämnad prognos i Månadsuppföljning, augusti. Paradiset har genom nytt resultatmål, -2,0 Mkr, fått tillåtelse att förbruka delar av tidigare års överskott för att användas till olika underhållsåtgärder. Prognostiserat resultat för Paradiset visar en resultatförbättring på 1,5 Mkr, vilket förklaras av högre intäkter och lägre personalkostnader utifrån att det bl.a. har varit svårigheter med att tillsätta en del tjänster. Överskott inom övriga enheter förklaras av att tjänster kopplade till flyktingverksamheten ännu inte har inrättats samt att tidigare beviljat upprustningsbidrag inte kommer att betalas ut och därför återförs och förbättrar resultatet i år. Prognostiserat nämndresultat innebär att nämndens totala medel förväntas uppgå till +4,7 Mkr vid årets slut. Prognosen för bildningsnämnden visar ett resultat för 2016 på +5,0 Mkr, vilket är 3,0 Mkr bättre än budgeterat inarbetningskrav samt resultatet i Månadsuppföljning, augusti. Nivån på verksamheten är dock högre än budgeterat, vilket förklaras av volymökningar av barn/elever i samtliga verksamheter. Kostnadsökningen i samband med denna volymökning bedöms till största del finansieras av ökade statsbidrag. Nämnden har under året erhållit tilläggsanslag med drygt 4 Mkr för att delfinansiera ökade lokalkostnader, främst med anledning av förhyrda lokaler för vuxenutbildning för att skapa mer utrymme för grund- och förskola centralt samt mer lokaler för förskolan. Verksamheterna förskola och grundskola prognostiserar -1,0 Mkr respektive -3,0 Mkr, vilket delvis förklaras av ett ökat antal barn/elever i behov av särskilt stöd. Ovanstående underskott motverkas dock av överskott inom förvaltningsledning, +9,0 Mkr, vilket i huvudsak förklaras av ökade intäkter både avseende taxor och avgifter samt statsbidrag. Inom förvaltningsledning återfinns kostnaden för de fristående kooperativa/föreningsdrivna förskolorna, där prognosen visar ett underskott utifrån fler barn även i denna verksamhet. Finansieringsfrågan av volymökningen av barn/elever i samtliga verksamheter är sett över tid den faktor som har störst resultatpåverkan på kort och lång sikt. Utifrån de asylsökanden som finns i verksamheten idag så är en grov bedömning att behovet av resurstillskott uppgår till ca 15 Mkr under 2017, beroende på hur fort det går att få permanent uppehållstillstånd samt hur många som stannar kvar i kommunen. Prognostiserat resultat innebär att nämndens totala medel beräknas uppgå till -5,1 Mkr vid årets slut. Omsorgsnämnden prognostiserar ett positivt nämndresultat för 2016 på +2,0 Mkr, vilket är 2,0 Mkr bättre än både budget och Månadsuppföljning, augusti. Både LSS-verksamheten och ordinärt boende prognostiserar ett underskott på -5,0 Mkr vardera. Underskottet inom ordinärt boende förklaras i huvudsak av att beviljade timmar inom hemtjänst har fortsatt att öka samt av ett ökat antal brukare med hemtjänstbeslut. För att motverka ökningen av beviljade timmar med målet att minska antalet timmar per brukare har projektet Koll på hemtjänsten påbörjats, där biståndshandläggare och enhetschefer för hemtjänst samverkar. Även kostnader i samband med byte av samtliga analoga trygghetslarm till digitala förklarar avdelningens underskott. LSS-verksamhetens underskott beror till stor del på ett ökat antal brukare med LSS-beslut och LSS-beslut med allt fler timmar. Dessutom fortsätter övergången från LASS-beslut till LSS-beslut, vilket innebär minskade intäkter från Försäkringskassan och ökade kostnader för kommunen. Avdelningen särskilt boende prognostiserar ett överskott på +2,0 Mkr. Det fortsatta arbetet med bemanning på boendena gör att personalkostnadsbudgeten beräknas hållas med undantag för nattbemanning. Riktade statsbidrag för ökad bemanning inom vård av äldre har under året använts till att öka bemanningen inom servicehus och till införande av verksamheten utredningshemtjänst. Avdelningarnas underskott balanseras dock upp med hjälp av en buffert inom nämnden på 10 Mkr, vilken till största del skapades inför året och som består av medel som frigjorts vid omvandlingen av Sundhem till trygghetsboende. Omsorgsnämndens totala medel beräknas vid utgången av året uppgå till +0,2 Mkr. 9

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Prognosen för humanistiska nämnden visar ett resultat på +3,0 Mkr, vilket är 3,0 Mkr bättre än både budget och Månadsuppföljning, augusti. Avdelningen social utredning prognostiserar ett underskott på -1,0 Mkr. För avdelningen visar prognosen för de totala placeringskostnaderna på ett budgetöverskridande med -3,0 Mkr. Underskotten återfinns främst inom egna familjehem samt inom HVB-placeringar barn och ungdom. Antalet placeringar i egna familjehem har varit oförändrat men fortfarande är det ersättningar för inkomstbortfall som förklarar underskottet. Däremot förväntas ett överskott inom bostadsanpassningsbidrag, vilket gör att avdelningens totala underskott begränsas. Kostnader för bostadsanpassningsbidrag har fortsatt att minska jämfört med tidigare år, vilket till stor del förklaras av nya rutiner och riktlinjer. Avseende försörjningsstöd/projjobb prognostiseras ett överskott på +3,0 Mkr, vilket främst förklaras av en lägre snittkostnad och färre antal bidragstagare inom försörjningsstöd. Verksamheten projjobb har under året haft nästintill fullt antal deltagare, 30 st, efter några år med ett lägre antal. Prognostiserat resultat innebär att nämndens totala medel förväntas uppgå till +3,2 Mkr vid årets slut. För ytterligare information se nämndernas kommentarer i Tertialuppföljning, september 2016 Fördjupning. Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas 2016 uppgå till Mkr, vilket är 29 Mkr bättre än budget. Denna ökning förklaras till stor del av extra statsbidrag om 36 Mkr för att täcka kommunens ökade kostnader utifrån flyktingsituationen. Totalt beräknas skatteintäkter och statsbidrag öka med 5,3 % jämfört med föregående år. Utfall Utfall För (%) Utfall Budget Prognos För (%) (Löpande prisnivå, Mkr) jfr jfr -15 Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkter o generella statsbidrag ,6% ,3% Skatteintäkterna 2016 grundar sig på den kommunala skattesatsen 22,44 kronor per skattad hundralapp som beräknas på kommuninvånarnas beskattningsbara inkomster Inkomsterna räknas sedan upp till 2016 års nivå, enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) bedömningar. SKL bedömer i sin augustiprognos att inkomsterna ökar med 4,8 % 2015 och 4,8 % Befolkningen i kommunen 1 november 2015 uppgick till och den ligger till grund för skatteintäkter och statsbidrag Vid årsskiftet uppgick befolkningen till och efter sju månader i år har befolkningen ökat med 248 invånare till , vilket nästan är i nivå med ökningen samma period Befolkningssiffran per sista juli är den högsta i kommunen sedan Varje invånare genererar skatteintäkter och statsbidrag med i genomsnitt cirka kronor När det gäller de beskattningsbara inkomsterna har Örnsköldsvik lägre totala inkomster per invånare än riksgenomsnittet. Kommunen kompenseras därför från kommuner som har högre inkomster än riksgenomsnittet via inkomstutjämningssystemet. Dessutom finns det för kommunerna ett kostnadsutjämningssystem som tar hänsyn till förväntade kostnader utifrån kommunstrukturen. Örnsköldsviks kommun förväntas utifrån denna struktur ha ha en högre kostnadsnivå än riksgenomsnittet och blir därmed kompenserade från andra kommuner. Örnsköldsviks kommun 10

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiella intäkter och kostnader Finansnettot, finansiella intäkter minus finansiella kostnader, för perioden januari-augusti uppgår 2016 till +3 Mkr, vilket är 3 Mkr bättre jämfört med motsvarande period föregående år. Prognosen 2016 för finansnettot beräknas till nära +4 Mkr, jämfört med +11 Mkr i budget. Utfall Utfall Utfall Budget Prognos (Löpande prisnivå, Mkr) Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto De finansiella intäkterna uppgår under perioden januari-augusti till nära 55 Mkr, vilket är 12 Mkr lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen förklaras av lägre ränteintäkter koncernbolag utifrån gjorda koncerninterna amorteringar och en lägre genomsnittlig internränta. Kommunkoncernen har vid utgången av augusti månad en god likviditetssituation. Tillsammans med toppkontots positiva saldo på 175 Mkr uppgår likviditetsreserven till 575 Mkr, vilket motsvarar 71 % av prognostiserade utbetalningar kommande tremånadersperiod. Långfristig fordran som kommunen har mot de kommunala bolagen uppgår vid utgången av augusti till 2,1 Mdkr, vilket är en ökning med 26 Mkr sedan årsskiftet. Övik Energi AB och Hamn och logistik har under perioden amorterat 37 Mkr respektive 7 Mkr mot internbanken medan både Övikshem och Airport har utökat sin upplåning med 59 Mkr respektive 9 Mkr. Den genomsnittliga interna räntan som de kommunala bolagen betalar, inklusive både det marknadsmässiga påslaget och det administrativa påslaget, var vid periodens utgång 2,5 % (2,9 %). Prognosen 2016 för de finansiella intäkterna uppgår till 80 Mkr, vilket är nära 13 Mkr lägre än budget. Budgetavvikelsen förklaras huvudsakligen av att prognosen inte innehåller budgeterad utdelning från Rodretkoncernen om 10 Mkr, vilket är enligt kommunfullmäktiges beslut i samband med Tertialuppföljning, maj Jämfört med budget prognostiseras även lägre ränteintäkter utifrån de amorteringar som har skett inom bolagskoncernen sedan budgettillfället samt av den räntenedgång och den räntebindning som skett. Däremot har kommunen erhållit en överskottsutdelning från Kommuninvest som inte var budgeterad. Av de totala finansiella intäkterna prognostiseras borgensprovision, marknadsmässigt påslag samt ränteintäkter från koncernbolagen uppgå till 76 Mkr, jämfört med budgeterade 90 Mkr där utdelning också ingick. Under perioden januari-augusti i år uppgår de finansiella kostnaderna till 51 Mkr, vilket är 16 Mkr lägre än motsvarande period föregående år. Lägre räntekostnader förklaras både av en lägre marknadsränta och utifrån fjolårets amorteringar samt de amorteringar som har skett under året. Under fjolåret betalades även en ränteskillnadsersättning på drygt 2 Mkr i samband med förtidsstängning derivat. Vid utgången av periodens slut uppgick den totala externa låneskulden i kommunens internbank till 2,6 Mdkr, vilket är en ökning med 25 Mkr från årets början. Kommunens egen upplåning uppgick till 521 Mkr. Den genomsnittliga upplåningsräntan vid periodens slut uppgick till 1,9 % (2,1 %). Utanför den finansiella samordningen har kommunkoncernen låneskulder på ytterligare drygt 0,8 Mdkr, vilket är en minskning med 44 Mkr från årsskiftet. Detta innebär att kommunkoncernen hittills i år totalt har amorterat 19 Mkr. Ovanligt mycket amorterades under årets första tertial eftersom det blivit svårare att undvika merkostnader för positiva kontosaldon. Därefter har en stor del återlånats utifrån de betalningsflöden kommunen haft, främst kopplat till investeringsverksamheten. Sedan 2012 har amorteringar gjorts med motsvarande 1,2 Mdkr. För de lån som ligger utanför samordningen kvarstår kommunens borgensåtagande. Örnsköldsviks kommun 11

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE De finansiella kostnaderna prognostiseras på helåret till 76 Mkr, vilket är 6 Mkr lägre än vad som var budgeterat och härleds huvudsakligen till ett lågt ränteläge, genomförda räntebindningar samt av en högre amorteringstakt än budgeterat. Genom att sprida ränteförfallen över tiden blir effekterna av en räntehöjning på kort sikt relativt begränsade. Läget bedöms gott gällande ränterisken, d.v.s. risken för negativ påverkan på resultatet till följd av förändringar i marknadsräntorna, då 75 % av skuldportföljen är räntebunden över ett år. En förändring av den rörliga marknadsräntan med 1 procentenhet skulle i dagsläget innebära att kommunens räntekostnad årligen förändras med drygt 5 Mkr (varav för kommunens nettolåneskuld 1 Mkr). Sett till hela kommunkoncernen innebär en förändring med 1 procentenhet av den rörliga marknadsräntan nära 9 Mkr i minskade/ökade räntekostnader. Samtliga riskmål som regleras i den finanspolicy som kommunfullmäktige har antagit uppfylls per För ytterligare information kring aktuellt ränteläge och framtidsutsikter gällande räntan samt förfallostruktur och räntebindning se Finansrapport Örnsköldsviks kommunkoncern i Tertialuppföljning, september 2016 Fördjupning. Investeringar För perioden januari till augusti uppgår investeringarna till 85 Mkr, varav skattefinansierade investeringar uppgår till 83 Mkr. Den enskilt största investeringen hittills under året är vård- och omsorgsboende Nybygget, uppgående till nära 26 Mkr. Andra stora investeringar under perioden är HVB Fröjastigen och tillagningskök i Själevad där utfallet hittills i år uppgår till 12 Mkr respektive 7 Mkr. För motsvarande period 2015 uppgick utfallet till 58 Mkr, varav skattefinansierade investeringar uppgick till 57 Mkr. Helårsprognosen uppgår till 197 Mkr, vilket är 69 Mkr lägre än budgeterat. Budgetavvikelsen, motsvarande 26 %, förklaras i huvudsak av förskjutningar av projekt till Totalt beräknas 186 Mkr investeras inom den skattefinansierade verksamheten Stora investeringar under 2016 är vård- och omsorgsboende Nybygget, HVB Fröjastigen, komponentutbyten samt investeringar i gator och vägar. Prognosen avseende investeringar inom den affärsmässiga delen består i huvudsak av investeringar inom mark och planering. Kommunfullmäktige eftersträvar en självfinansiering av de skattefinansierade investeringarna, detta utgör grunden för det ekonomiska målet om 660 Mkr i skattefinansierade investeringar under mandatperioden. Ett mått som kan belysa denna självfinansiering är hur stor andel av avskrivningar och resultat som används till skattefinansierade investeringar. Om måttet överstiger 100 % innebär det att de skattefinansierade investeringarna inte bedöms kunna självfinansieras. Måttet prognostiseras till 120 %. För ytterligare information kring enskilda investeringar se avsnittet Investeringsuppföljning. Örnsköldsviks kommun 12

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Soliditet Ett mått på den finansiella styrkan, betalningsberedskap på lång sikt, är soliditeten. Definitionen är eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Måttet visar i vilken utsträckning kommunens tillgångar har finansierats med eget kapital respektive skulder. Ju högre soliditet desto större andel av tillgångarna är finansierade med eget kapital och desto mindre behov av upplåning. En hög soliditet innebär därför att handlingsfriheten ökar, likaså förmågan att hantera svängningar i resultatutvecklingen. Detta mått påverkas av exempelvis investeringstakt, nyupplåning, amorteringar samt det ekonomiska resultatet. Vid augusti månads utgång 2016 uppgår kommunens officiella soliditet enligt balansräkningen till 38 %, vilket är en ökning med nära 3 procentenheter jämfört med vid årsskiftet Denna förbättring förklaras av periodens positiva resultat samt av lägre kortfristiga skulder, varav semesterlöneskulden står för den största minskningen utifrån att en stor del av sommarens semesteruttag kommer att intjänas under hösten. Om den upplåning som kommunen gör för bolagens behov exkluderas uppgår soliditeten till 62 %, jämfört med 58 % vid årsskiftet. Kommunens soliditet exklusive vidareutlåning innebär att det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet är tillfredsställande och ger kommunen möjligheter att hantera svängningar i resultatet. Det ger också ökad handlingsfrihet i lägen då kommunen ser möjligheter till utvecklingssatsningar. Det är denna soliditet som bör användas när jämförelser görs med de flesta andra kommuner i Sverige. Soliditeten för kommunerna i riket i snitt uppgick för 2015 till 46 %, vilket alltså kan jämföras med kommunens 58 % Soliditeten i länet uppgick i genomsnitt till 36 %. Ett annat soliditetsmått som har blivit allt vanligare när kommuner jämförs är att inkludera kommunens pensionsförpliktelser som är äldre än 1998 och som ligger utanför balansräkningen. Om hänsyn tas till dessa uppgår soliditeten exklusive vidareutlåning till 11 %, vilket är lägre än riket i snitt som låg på 22 % vid utgången av Anledningen till att kommunen ligger sämre till jämfört med riket i snitt när samtliga pensionsförpliktelser tas med är främst att ansvarsförbindelsen per invånare är högre i Örnsköldsvik gentemot riket. Detta i sin tur kan förklaras av att den intjänade pensionen, som kvarstår tills utbetalning sker, per invånare har ökat i och med att kommunen under lång period har haft en lägre befolkningsutveckling än riket i snitt. Kommunen har även haft en större andel av sin verksamhet i egen regi jämfört med riket i snitt. Soliditeten för kommunkoncernen uppgår vid periodens utgång till 32 %, vilket är en förbättring med 3 procentenheter jämfört med årsskiftet. Förbättringen förklaras av ett starkt resultat samt av lägre kortfristiga skulder. Kommunkoncernen har dock fortsatt en förhållandevis låg soliditet, vilket innebär att handlingsutrymmet inte är så stort. I riket i snitt låg soliditeten för kommunkoncerner på 40 % Pensions- och borgensåtaganden Ett omfattande åtagande som kommunen har är de pensioner som har intjänats och som senare ska betalas ut. Det totala åtagandet består av tre delar; ansvarsförbindelse, kortfristig skuld och avsättning. Den största delen består av ansvarsförbindelse, d.v.s. pensioner intjänade t.o.m , vilka enligt gällande lagstiftning ligger utanför balansräkningen och som inte är likvidmässigt avsatta. Läggs dessa in i balansräkningen som en avsättning sjunker kommunens soliditet kraftigt, se avsnitt Soliditet. Ur ett riskperspektiv är det viktigt att beakta dessa åtaganden eftersom några medel inte finns fonderade för att möta de utgifter som kommer att uppstå när skulderna ska regleras. Detta kan innebära att åtagandet måste finansieras genom ökad upplåning och därmed högre räntekostnader. I dagsläget bedöms dock kommunen ha finansiell kapacitet för att hantera sina pensionsutfästelser. Den framtida resultatutvecklingen kommer att vara avgörande för hur väl kommunen i framtiden kommer att klara sina åtaganden beslutade regeringen att utreda lagen (1997:614) om kommunal redovisning. Våren 2016 presenterades utredningen som innehöll förslag till en helt ny lag om kommunal bokföring och redovisning. Den nya lagen innebär bl.a. att pensionsförpliktelser ska redovisas enligt Örnsköldsviks kommun 13

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE fullfonderingsmodellen. Det betyder att om lagförslaget går igenom så ska hela ansvarsförbindelsen vad gäller pensioner lyftas in i balansräkningen per den 1 januari Det som ligger som kortfristig skuld är den avgiftsbestämda ålderspensionen som ska betalas ut till olika försäkringsbolag, d.v.s. det är den del av årets intjänade pension som den anställde själv får placera. Avsättningen avser främst pensionsskuld för personer som tjänar över 7,5 inkomstbasbelopp, s.k. förmånsbestämd ålderspension (FÅP), samt även särskild avtalspension och visstidspensioner. För förvaltningschefer och nyckelpersoner tryggas FÅP årligen genom pensionsförsäkring. Inga överskottsmedel finns redovisade. Vid utgången av 2016 beräknas kommunens totala pensionsåtaganden uppgå till Mkr, vilket är en minskning med 52 Mkr jämfört med föregående år. Minskningen återfinns inom ansvarsförbindelsen utifrån årliga utbetalningar. Sedan 2007 använder sig SKL av beräkningsmodellen RIPS -07 avseende pensionsskulden. Enligt RIPS -07 definieras pensionsskulden som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. Eftersom utbetalningarna sker långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En ändring av diskonteringsräntan har därför stor betydelse för pensionsskuldens storlek, där en nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är. Det är RIPS-kommittén som har i uppdrag att enligt RIPS regelverk bevaka ränteutvecklingen och eventuellt föreslå förändringar av diskonteringsräntan. Sedan RIPSregelverket infördes har diskonteringsräntan sänkts två gånger, 2011 och Under RIPSkommitténs årliga övervakningsmöte beslutades att RIPS-räntan tills vidare ska ligga kvar. Av de beräknade totala åtagandena per utgör ansvarsförbindelsen Mkr (1 530 Mkr), avsättningen 174 Mkr (170 Mkr) samt kortfristiga skulden 114 Mkr (103 Mkr), samtliga inklusive löneskatt. Detta innebär att 84 % av pensionsförpliktelserna ligger utanför balansräkningen. Kommunen återlånar i nuläget alla pensionsmedel, vilket innebär att medlen används till investeringar, till amorteringar eller till den löpande verksamheten. Pensionsförpliktelserna har beräknats av Kommunernas Pensionsanstalt (KPA) och underlagets aktualiseringsgrad, den andel av personakterna för anställd personal som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar, ligger på 89 %. Pensionskostnaderna prognostiseras 2016 till 206 Mkr, vilket är en ökning med 17 Mkr jämfört med budgeterat. De största kostnadsposterna är pensionspremier till den avgiftsbestämda ålderspensionen, 115 Mkr, samt utbetalning av pensioner intjänade före 1998 som beräknas uppgå till 74 Mkr. Beräknad kostnadsökning återfinns huvudsak inom den avgiftsbestämda ålderspensionen och förklaras av högre inkomster samt ett ökat antal anställda. Under de senaste åren har kostnaderna ökat avseende utbetalning av pensioner intjänade före 1998, vilket har sitt samband med den planenliga ökningen av 40-talisternas pensionsavgång. Kommunerna redovisar pensionsåtagandet enligt den s.k. blandmodellen där pensioner intjänade före 1998 kostnadsförs vid utbetalningstillfället. Kostnaden för pensioner intjänade före 1998 beräknas nå sin topp år 2025, för att därefter årligen sjunka. Örnsköldsviks kommun 14

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ett annat stort åtagande som kommunen har och som ligger utanför balansräkningen är borgen. Åtagandet består till största del av borgen till de kommunala bolagen och då framförallt borgen för en finansiell leasing av Övik Energi AB:s kraftvärmeverk. Aktuell skuld på kommunens borgensåtagande gentemot de kommunala bolagen uppgår vid utgången av augusti till 861 Mkr, se not 26 Nothänvisningar, kommunen. Förutom borgen för finansiell leasing avser borgen till de kommunala bolagen pensionsåtagande samt borgen för lån avseende interna andelsförvärv. Utöver borgen till de kommunala bolagen har kommunen åtagande på 310 Mkr till övriga. Borgen till övriga avser i huvudsak borgen till Norrlands Etanolkraft AB (Nekab), oförändrade 258 Mkr, men även borgen för en Folkets Hus-förening, en bostadsrättsförening, ett trygghetsboende, förskolekooperativ samt till egna hem. Utöver de aktuella borgensåtaganden som redovisas per balansdagen finns beslut om ytterligare 6 Mkr som ännu ej nyttjats. Med anledning av att den största delen av åtagandet är mot kommunens egna bolag kan det ur riskbedömningssynpunkt konstateras att risktagandet huvudsakligen ligger i själva investeringsbeslutet. Kommunen har inte infriat några borgensåtaganden under Kommunkoncernens (läs Övik Energis) övriga engagemang i SEKAB direkt eller via Nekab uppgår per balansdagen till 321 Mkr, vilket är oförändrat sedan årsskiftet och består av lån 235 Mkr och aktier i Nekab 86 Mkr. Känslighetsanalys En känslighetsanalys visar hur olika händelser påverkar kommunens ekonomi, det är små marginaler och stor känslighet i resultatet vad gäller att behålla en ekonomi i balans. I bilden redovisas effekterna av ett antal händelser, där kommunen själv kan påverka vissa av händelserna, andra inte. En förändring av lönerna med 1 % motsvarar i stort kostnaden för 50 stycken helårsanställda eller att skattesatsen förändras med ca 22 öre. För att neutralisera en befolkningsminskning med 1 % behövs kostnadsminskningar/intäktsökningar i verksamheten med ungefär 1 %. En resultatförändring med 1 % i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag motsvarar en förändring av skattesatsen med 28 öre. En förändring av både den korta och långa räntan med en procentenhet skulle ge förändrade räntekostnader vid fullt genomslag med 26 Mkr för kommunen. Genom ingångna derivatavtal har dock ränterisken minskats, vilket medför att en förändring av marknadsräntorna med 1 procentenhet skulle innebära att kommunens räntekostnad förändras med 6 Mkr 2016, varav för kommunens Örnsköldsviks kommun 15

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE nettolåneskuld 1 Mkr. Sett till hela kommunkoncernen innebär en förändring med 1 procentenhet av den rörliga marknadsräntan 9 Mkr i minskade/ökade räntekostnader. Nedan redovisas känsligheten för olika händelser utifrån ett verksamhetsperspektiv. Denna bild understryker att effekterna på det ekonomiska resultatet kan bli stora p.g.a. händelser som kommunen själv inte kan påverka. Exempelvis kan ett milt vinterväder ge positiva effekter på kommunens energikostnader samtidigt som det kan föra med sig att t.ex. kostnader för halkbekämpning ökar. Vidare kan det konstateras att en ökning av antalet elever i grundskola inte är lika kostsam som samma ökning av antalet barn i förskola. Örnsköldsviks kommunkoncern Kommunkoncernens ekonomiska resultat uppgick för perioden januari-augusti 2016 till +234 Mkr, vilket är 78 Mkr bättre än samma period föregående år. Framför allt ett starkt resultat under året har förstärkt kommunkoncernens soliditet med 3 procentenheter till 32 %. Rodret i Örnsköldsvik AB är moderbolag till Övik Energi AB, AB Övikshem, Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB, Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB, Örnsköldsvik Airport AB och det numera passiva Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB. Örnsköldsviks kommun 16

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Rodretkoncernens resultat prognostiseras till 96,4 Mkr för 2016, vilket överstiger budget med 7,7 Mkr. Den positiva budgetavvikelsen härleds i huvudsak till ett lägre negativt finansnetto än beräknat, bl.a. till följd av en återbetalning på 3,9 Mkr från Kommuninvest via kommunens internbank samt lägre avskrivningskostnader. Mivas taxekollektiv VA och hushållsavfall har att vara självkostnadsfinansierade, vilket innebär att tjänster ska prissättas så att resultatet över tiden balanseras, och i årets resultat tas delar av tidigare års utfall i anspråk. Övik Energi har budgeterat och prognostiserar med ett bättre resultat jämfört med föregående år, vilket i huvudsak härleds till lägre finansnetto, men även av ett bättre resultat i rörelsen. Det redovisade resultatet för koncernen uppgick för perioden januari-augusti till 89,3 Mkr. Bolagskoncernen har haft ett utdelningskrav från ägaren kommunen om 10 Mkr från 2016 och framåt. Oklar framtida finansiering av Airport från 2017, kommande flygstrategi, energistrategi, hamnstrategi och det framtida marknadsläget är avgörande för Rodretkoncernens ekonomi på kort och lång sikt. Med detta faktum, samt dotterbolagens prognoser, aviserade Rodret styrelse i samband med Tertialuppföljning, maj 2016 att ägarens utdelningskrav om 10 Mkr inte kan verkställas Kommunfullmäktige beslutade då att dra tillbaka sitt utdelningskrav för 2016 och i samband med Budget 2017 beslutades också att utdelningskravet tas bort för 2017, men ingår från Moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB:s årsprognos har positiv avvikelse mot budget med +0,8 Mkr och visar ett resultat efter finansiella poster på -1,0 Mkr. I prognosen ingår lägre finansiella kostnader än budgeterat samt minskad management fee från dotterbolagen i och med att koncernens hyreskostnad för Mivas f.d. lokaler upphörde sista juni. Övik Energikoncernens prognos för helår indikerar på ett resultat efter finansnetto på +55,0 Mkr och detta är en förbättring med 5,2 Mkr jämfört med budget. Förändringen förklaras till flera faktorers påverkan såsom; lägre elcertifikatpriser, lägre försäljning av kyla, men även av högre ångleveranser och priser, återbetalning av energiskatt, högre intäkter för fibernät samt lägre räntekostnader. Prognosen påverkas till viss del också positivt av det besparings- och effektiviseringsprogram som bolaget bedrivit under ett antal år. Årets ackumulerade utfall uppgår till 4,4 Mkr och vid periodens slut har programmet totalt genererat 51,5 Mkr i årseffekt. Genomförda besparingar under 2016 avser optimering av drift i Hörneborgsverket, sänkt temperatur i fjärrvärmenätet, energieffektivisering av HVC2-anläggningen samt hopbyggnad av Hampnäsfjärrvärmenät med centrala nätet. AB Övikshems prognos för helår visar på ett resultat efter finansiella poster på +26,8 Mkr, vilket är 2,4 Mkr bättre än budget. Till följd av hyresförhandlingen, som slutfördes i februari, beräknas intäkterna bli lägre än budgeterat. Beräknade driftskostnader har dock reglerats ned så att samma driftsnetto som budgeterat ska uppnås. Minskade driftskostnader till följd av den milda och snöfattiga vintern som inledde året har möjliggjort en viss ökad satsning på inre underhåll. Helårsresultatet efter finansiella poster för Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB:s och dess dotterbolag beräknas uppgå till +5,1 Mkr, vilket är i enlighet med budget. Årets resultat påverkas av att Oljeberget står outhyrt och att inga kontrakt beträffande vindkraftverk är tecknade. Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB och dess dotterbolag Domsjö Vatten AB:s prognos för helår visar på ett resultat efter finansnetto med +10,8 Mkr, vilket är en försämring med 1,2 Mkr mot budget. Budgetavvikelsen härleds i huvudsak till affärsområdet verksamhetsavfalls stängda mottagning av oljehaltigt material samt ökade drifts- och underhållskostnader i Domsjö Vatten, delvis eftersläpade från Prognosen påverkas också av högre utredningskostnader inför större investeringar. För Örnsköldsvik Airport AB visar helårsprognosen ett resultat på -13,3 Mkr, vilket är 1,0 Mkr bättre än budget. I prognosen ingår passagerarminskning, indragning av utrikes charter, försäljning av maskiner, lägre investeringsutfall samt ett bättre finansnetto. Negativ goodwill från upprättad förvärvsanalys vid verksamhetsövergången upplöses i takt med redovisade underskott, vilket gör att bolagets resultat efter finansiella poster för året blir +-0. Örnsköldsviks kommun 17

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB prognostiserar ett helårsresultat efter finansnetto som uppgår till +-0 Mkr, vilket är 0,5 Mkr bättre än budget och förklaras av ränteintäkt på reverslån. Bolaget drivs passivt utan verksamhet. Årets investeringsvolym för de kommunala bolagens investeringar i materiella anläggningstillgångar prognostiseras till 249,6 Mkr, vilket är 57,3 Mkr lägre än budget. Budgetavvikelsen förklaras i huvudsak till omarbetad kalkyl eller förskjutningar i inköp/projekt, främst bredband 2020 och fasta återvinningscentraler. I 2016 års investeringar ingår del av AB Övikshems nyproduktion av bostadslägenheter i inre hamnen. De största objekten i övrigt omfattar Övikshems planerade underhåll, stambyten samt pågående konvertering till trygghetsboende, vilket startade senare än beräknat och förklarar större belastning på Övik Energi AB:s investeringar inom produktion och distribution av el och värme/kyla samt bredband. Miljö och Vatten i Örnsköldsvik ABs investeringar utgår från att långsiktigt säkerställa leverans och service till taxekollektiven. För ytterligare information se respektive bolags kommentarer i Tertialuppföljning, september 2016 Fördjupning. Örnsköldsviks kommun 18

21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE God ekonomisk hushållning och balanskravsutredning med resultatutjämningsreserv Kommuner har sedan år 1992 enligt Kommunallagen haft krav på sig att verksamheten ska bedrivas enligt god ekonomisk hushållning. Under år 2000 tillkom även balanskravet och under 2013 infördes en möjlighet till resultatutjämningsreserv. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning är ett lagstadgat krav som återfinns i 8:e kapitlet i Kommunallagen. Kommunen ska upprätta riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Vidare ska kommunen även fastställa och utvärdera finansiella och verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning. Bedömning av god ekonomisk hushållning bygger på måluppfyllelsegraden av kommunfullmäktiges mål och ekonomiska mål, totalbetygen för perspektiven i styrkortet samt övrig finansiell analys. Bedömningen enligt Tertialuppföljning, september är att Örnsköldsviks kommun förväntas ha en god ekonomisk hushållning När det gäller måluppfyllelsegraden av kommunfullmäktiges mål kan det konstateras att alla mål utom ett bedöms nå nivån Målet delvis uppnått, där målet att Örnsköldsvik ska vara en kommun som det är tryggt att åldras i är starkast. Målet gällande minskad arbetslöshet och ökad sysselsättning bedöms inte uppnås. För perspektiven i styrkortet prognostiseras totalbetygen för året nå minst bedömningen Godkänt. Vidare ingår även övrig finansiell analys som grund för bedömningen av god ekonomisk hushållning. Uppföljning styrkort Vision GPS - Övergripande styrkort 2016 Framtidens och möjligheternas Örnsköldsvik, en hållbar och tillgänglig kommun med ung tillväxt - att leva i, att arbeta i och att besöka. Mål - KF A Örnsköldsvik ska vara en av de bästa skolkommunerna B Örnsköldsvik ska vara en kommun som det är tryggt att åldras i. C Örnsköldsvik ska minska arbetslösheten och öka sysselsättningen. D Örnsköldsvik ska vara en klimatsmart och hållbar kommun. E Örnsköldsvik ska vara en öppen, jämställd och attraktiv kommun. Ekonomiska mål - Resultatmålet för kommunen ska årligen ligga på 1,5-2,5 % av skatter/statsbidrag under mandatperioden. - Målet för mandatperioden är att de skattefinansierade investeringarna ska ligga inom ramen 660 Mkr. Målet uppnås delvis Målet uppnås delvis Målet uppnås ej Målet uppnås delvis Målet uppnås delvis Målet uppnås Målet uppnås delvis Perspektiv Totalt Jmf med föreg år Medborgarnytta verksamhet arbetsgivare balans och förnyelse Effektiv Attraktiv Ekonomi i Utveckling 3,3 3,2 3,1 3,3 2,8 3,9-0,0 0 +0,1-0,1-0,2 0 Betygsintervall perspektiv Bedömning 4,25 till 5 Mycket bra 3,5 till 4,25 Bra 2,5 till 3,5 Godkänt 1,75 till 2,5 Svagt 1 till 1,75 Dåligt Örnsköldsviks kommun 19

22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Alla kommunfullmäktigemål förväntas under året nå nivån Målet uppnås delvis. Samtliga perspektiv i styrkortet förväntas uppnå minst betyget godkänt. För ytterligare information om måluppfyllelse och uppföljning perspektiv se Tertialuppföljning, september 2016 Fördjupning. Uppföljning av kommunfullmäktiges ekonomiska mål Resultat i % av skatter/statsbidrag +1,5 - +2,5% Ett av kommunfullmäktiges ekonomiska mål är att resultatet ska ligga på 1,5-2,5 % av skatteintäkter och statsbidrag Kommunens prognostiserade resultat för 2016, +56 Mkr, motsvarar 1,7 % av skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär att kommunfullmäktiges mål uppnås. Däremot bedöms måluppfyllelsen som svag då resultatet är nära målets nedre nivå. Jämfört med riket i snitt (markerad som punkt nedan) har kommunen under de senaste åren haft ett svagare resultat med undantag för Skattefinansierade investeringar 660 Mkr Kommunfullmäktiges andra ekonomiska mål anger att ramen för de skattefinansierade investeringarna uppgår till 660 Mkr för mandatperioden Av totalt 197 Mkr i prognostiserade investeringar 2016 avser 186 Mkr skattefinansierad verksamhet. De skattefinansierade investeringarna ligger under riktpunkten för åren 2015 och 2016 men utifrån hög budgeterad investeringsnivå 2017 och 2018 kan målet bli svårt att nå. Det är fortsatt viktigt att noga pröva kommande investeringsbeslut, nya investeringar leder till ökade kapitalkostnader som i sin tur kräver minskade kostnader alternativt ökade intäkter inom verksamheten. Uppföljning av Ekonomi i balans De mått som följs upp under Ekonomi i balans är Årets resultat i % av skatteintäkter och statsbidrag, Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och statsbidrag, Budgetavvikelse i % av skatteintäkter och statsbidrag, Skattefinansierade investeringar i % av avskrivningar + resultat samt Ekonomisk styrka jämfört med andra kommuner. Totalbetyget för ekonomi i balans bedöms i prognosen för 2016 bli 2,8 vilket är en försämring med 0,2 jämfört med Kommunens resultat i prognosen för 2016 uppgår till +56 Mkr och når nivån i kommunfullmäktiges ekonomiska resultatmål. Resultatet och verksamhetens nettokostnad i Örnsköldsviks kommun 20

23 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE förhållande till skatteintäkter och statsbidrag förväntas bli bättre än föregående år. Budgeterat resultat för 2016 uppgår till +57 Mkr och den marginella negativa budgetavvikelsen försämrar betyget. Skattefinansierade investeringar prognostiseras till 186 Mkr och ställt i relation till summan av avskrivningar och resultat ger det ett svagt betyg också jämfört med När det gäller ekonomisk styrka, se avsnittet nedan. Utfall Budget Prognos Årets resultat i % av skatteintäkter o statsbidrag 1,2% 1,8% 1,7% Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter o statsbidrag 98,8% 98,6% 98,4% Budgetavvikelse i % av skatteintäkter o statsbidrag -0,2% 0,0% -0,04% Skattefin. investeringar i % av avskrivningar+resultat 69,7% 149,6% 119,5% Ekonomisk styrka jmf med andra kommuner (plac -1 år) GPS-betyg Ekonomi i balans 3,0 3,0 2,8 Ekonomisk styrka jämfört med andra kommuner Det finns många ekonomiska nyckeltal att välja bland för att bilda sig en uppfattning om kommunens och koncernens ekonomiska styrka jämfört med Sveriges övriga 289 kommuner. Nedan redovisas ett urval av ekonomiska nyckeltal för 2015 där jämförelse görs utifrån placering på respektive nyckeltal där placering 1 är starkaste nyckeltalet och placering 290 svagaste nyckeltalet. Finansiella nyckeltal Kr/inv Placering Jmf med Örnsköldsviks kommun Årets resultat Snittresultat, 3 år Nettokostnad Skattesats 22,44% Skattesats exkl. skatteväxling 16,85% Anläggningstillgångar Långfristiga skulder Eget kapital Pensionsåtagande Borgensåtaganden Placering kommun Årets resultat, koncern Anläggningstillgångar, koncern Långfristiga skulder, koncern Eget kapital, koncern Placering totalt Källa: SCB "Statistikdatabasen" Styrkor som Örnsköldsvik har jämfört med övriga kommuner i riket är främst nivån på anläggningstillgångar, både i kommunen och i koncernen. Till styrkorna kan även skattesats exklusive skatteväxlingar med landstinget och eget kapital i kommunen nämnas. Till svagheterna kan främst nivån på långfristiga skulder, både för kommunen och för koncernen, räknas. Till följd av gjorda amorteringar har dock förbättring skett framför allt på koncernnivå. Ytterligare svagheter återfinns i kommunens stora pensionsåtagande och den relativt höga nettokostnaden jämfört med riket. Resultatet 2015 i kommunen och koncernen utgör den största försämringen jämfört med föregående år. Sammantaget konstateras utifrån valda nyckeltal att placeringen är 152, en försämring med 40 placeringar jämfört med Placeringen är ungefär i nivå med riket i snitt, men bäst i länet. Örnsköldsviks kommun 21

24 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Balanskravsutredning med resultatutjämningsreserv Balanskravet är ytterligare ett lagstadgat krav som kommunen måste uppfylla enligt Kommunallagen. Det trädde i kraft år 2000 och utgör en undre gräns för vilket resultat som är tillåtet att budgetera och redovisa. Enligt Kommunallagen 8 kap 4 ska kommunens ekonomi planeras och styras mot ett resultat i balans, vilket innebär att intäkterna minst ska överstiga kostnaderna såväl i budget som i bokslut. Av 8 kap 5a Kommunallagen framgår vidare att huvudprincipen är att eventuella underskott i bokslutet ska inarbetas och det egna kapitalet enligt balansräkningen återställas inom tre år enligt en åtgärdsplan som kommunfullmäktige har att besluta om. Genom planering och styrning för att nå balans i ekonomin säkras på så sätt det egna kapitalet över tiden. Det finns dock ett undantag från huvudprincipen. Fullmäktige kan med hänvisning till synnerliga skäl besluta om att inte återställa hela eller delar av ett underskott. När det gäller avstämning mot lagens krav på ekonomisk balans ska årets resultat utgöra utgångspunkten. Huvudprincipen är att samtliga realisationsvinster från försäljningar av anläggningstillgångar inte ska inräknas i intäkterna då avstämning mot balanskravet görs. Då erhålls Årets resultat efter balanskravsutredning. Nästa steg i balanskravsutredningen utgörs av medel som förs till eller från resultatutjämningsreserven (RUR), vilket därefter resulterar i Årets balanskravsresultat. Sedan 2013 är det möjligt för kommuner att tillämpa RUR och under vissa förutsättningar föra medel mellan olika år. Tanken är att överskott ska kunna reserveras i RUR under finansiellt goda tider, då skatteintäkterna ökar ordentligt, för att sedan användas för att täcka hela eller delar av underskott under svagare tider. RUR ska därigenom bidra med att skapa stabilare planeringsförutsättningar för kommuner. Utifrån lagens möjlighet att inrätta en RUR beslutade kommunfullmäktige under 2014 att inrätta en RUR samt riktlinjer kring hanteringen av denna. Realisationsvinsterna bedöms i prognosen uppgå till 28 Mkr för 2016, vilket innebär att Årets resultat efter balanskravsjusteringar blir +28 Mkr, vilket motsvarar 0,9 % av skatteintäkter och statsbidrag. Denna resultatnivå innebär, enligt kommunens riktlinjer, att kommunen inte bedöms kunna göra någon avsättning till RUR. Kommunen har inga negativa resultat sedan tidigare år att återställa, vilket innebär att resultatet som ska ställas mot balanskravet uppgår till +28 Mkr balanskravet infrias. Sedan införandet av lagens balanskrav har kommunen inte haft något balanskravsunderskott med undantag för år Då åberopade kommunfullmäktige synnerliga skäl, som innebar att inget negativt balanskravsresultat kvarstod att inarbeta. Örnsköldsviks kommun 22