Tertialuppföljning, september 2018

Transkript

1 Tertialuppföljning, september 2018

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse 1 s sammanfattning och slutsatser 1 Svagt resultat för kommunen Kommunfullmäktiges ekonomiska mål uppnås ej 1 Nettokostnaden måste anpassas till en lägre intäktsutveckling 1 Positivt resultat i bolagskoncernen även Fortsatta investeringsbehov och ökad låneskuld 2 Möjligheter till god ekonomisk hushållning även åren framöver 3 Delårsrapport 1-8/2018 samt prognos Omvärldsanalys 4 Årets resultat 5 Verksamhetens nettokostnad 6 Skatteintäkter och generella statsbidrag 11 Finansiella intäkter och kostnader 11 Investeringar 13 Soliditet 13 Pensions- och borgensåtaganden 14 Känslighetsanalys 15 koncern 17 God ekonomisk hushållning och balanskravsutredning med resultatutjämningsreserv 19 God ekonomisk hushållning 19 Balanskravsutredning med resultatutjämningsreserv 24 Prognos Resultatjämförelse 25 Noter till resultatjämförelse 26 Totalt nämnderna - Nämndresultat 27 Totalt nämnderna - Investeringar 28 Delårsrapport 1-8/ Resultaträkning, kommunen 29 Kassaflödesanalys, kommunen 30 Balansräkning, kommunen 31 Nothänvisningar, kommunen 32 Resultaträkning, koncernen 35 Balansräkning, koncernen 36 Nothänvisningar, koncernen 37 Redovisningsprinciper 39

3 s sammanfattning och slutsatser Svagt resultat för kommunen 2018 Prognostiserat resultat för kommunen uppgår 2018 till +29 Mkr, vilket är sämre än både budget och fjolåret med 39 Mkr respektive 50 Mkr. Resultatet 2018 bedöms bli det lägsta sedan Prognosens resultat exklusive realisationsvinster från försäljning av anläggningstillgångar uppgår till +20 Mkr, vilket innebär att balanskravet bedöms infrias Kommunfullmäktiges ekonomiska mål uppnås ej Ett av kommunfullmäktiges ekonomiska mål är att resultatet årligen ska uppgå till 1,5-2,5 % av skatteintäkter och statsbidrag under mandatperioden. Kommunens resultat i prognosen motsvarar 0,8 % av skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär att kommunen i nuläget inte beräknas nå kommunfullmäktiges mål. Utifrån det försämrade ekonomiska läget som uppstod i inledningen av året uppmanade kommunfullmäktige i samband med behandling av Tertialuppföljning, maj 2018 samtliga nämnder till återhållsamhet för att stärka kommunens resultat. Årets resultat innehåller stora engångskostnader och med anledning av detta vidtog kommunfullmäktige inga ytterligare åtgärder och konstaterade att kommunfullmäktiges resultatmål kan bli svårt att nå. Sedan dess har resultatet försämrats med ytterligare 4 Mkr och prognosen uppgår nu till +29 Mkr och innehåller bedömda effekter av återhållsamhet inom nämnderna. Kommunfullmäktiges andra ekonomiska mål anger att ramen för de skattefinansierade investeringarna uppgår till 660 Mkr för mandatperioden Prognosen för skattefinansierade investeringar 2018 bedöms till 320 Mkr. Totalt för mandatperioden överskrids då ramen för skattefinansierade investeringar med 154 Mkr, varför målet inte nås. Nettokostnaden måste anpassas till en lägre intäktsutveckling Kommunen har de senaste åren haft en hög nettokostnadsutveckling. Skatteintäkter och statsbidrag har också utvecklats starkt, vilket har kunnat finansiera en relativt hög nettokostnadsökning. Den höga nettokostnadsutvecklingen har dessutom uppkommit trots en hög nivå av riktade statsbidrag de senaste åren. I prognosen beräknas nettokostnadsökningen kvarstå på en fortsatt hög nivå, 4,9 %, vilket är högre än budgeterat. Däremot förväntas skatteintäkter och statsbidrag utvecklas i betydligt lägre takt, 3,0 %, vilket även är lägre jämfört med budget. Prognostiserad nettokostnad innehåller stora engångskostnader, såsom kostnader kopplade till den snörika vintern, sommarens skogsbränder och etableringskostnader avseende paviljongslösningar för förskola och skola. Precis som under de två senaste åren bedöms också årets nettokostnad innehålla många riktade statsbidrag, vilket finansierar en stor del av nämndernas kostnadsökningar främst kopplade till verksamhet för nyanlända i kommunen. Framöver kommer de riktade statsbidragen successivt minska och då delvis övergå till en ökad kommunal nettokostnad som förutsätts finansieras inom respektive berörd nämnd. Dessa nämnder behöver därför ha extra fokus på ekonomistyrningen i sina verksamheter för att anpassa sig till denna intäktsminskning. Försämringen på intäktssidan förklaras av lägre skatteunderlagsprognoser. Befolkningsutvecklingen i kommunen samt inkomstutvecklingen i riket är de viktigaste faktorerna för att skatteintäkter och statsbidrag ska utvecklas tillfredsställande. Senaste årens befolkningsökning i kommunen avtar nu vilket innebär en svag utveckling av intäktssidan, men där en ökning av befolkningen i åldersgrupperna 6-15 år samt 65 år och uppåt leder till ökat behov av kommunala tjänster framöver. När ökningstakten för skatteintäkter och statsbidrag avtar behöver nettokostnadsutvecklingen anpassas till intäktsutvecklingen för att undvika att nettokostnadens andel av skatteintäkter och statsbidrag blir för hög och därmed successivt försämrar kommunens ekonomi. 1

4 Nämndernas totala resultat förväntas uppgå till -29,9 Mkr, vilket är betydligt sämre än budgeterat resultatmål på +10,2 Mkr. Samhällsbyggnadsnämnden prognostiserar det största budgetunderskottet, -36,2 Mkr. Förutom en underfinansiering om 10 Mkr avseende trafikverksamhet förklaras underskottet främst av engångskostnader kopplade till den snörika vintern. För bildningsnämnden har ett ökat antal barn/elever inom alla verksamheter de senaste åren medfört en stor utmaning med bl.a. ökade behov av personal och lokaler. De ökade behoven har fram tills ifjol till stor del finansierats genom nämndens del av välfärdsmiljarden samt riktade statsbidrag från Migrationsverket. Under året har ett tilläggsanslag för ökade hyreskostnader de senaste åren samt engångskostnader för paviljonglösningar innevarande år om 14 Mkr beslutats för Bildningsnämnden bedömer även i år en fortsatt hög statlig intäktsfinansiering. Utmaningen inför 2019 är hur volymökningen ska kunna finansieras till nuvarande nivå. Detta utifrån att finansieringen via statsbidrag för nyanlända kommer att minska i takt med att permanent uppehållstillstånd erhålls. Osäkerhet råder även kring om barnet/familjen kommer att stanna i kommunen eller inte. Statsbidragens utveckling, tillgång och finansiering av lokaler samt personal med rätt kompetens kommer att vara av stor betydelse för bildningsnämndens resultat- och verksamhetsutveckling. För att kunna nå en ekonomi i balans framöver kommer det vara nödvändigt med åtgärder i verksamheterna som är långsiktigt nettokostnadssänkande. Positivt resultat i bolagskoncernen även 2018 För sjätte året i rad är bedömningen att bolagskoncernen når ett resultat som stärker soliditeten. Resultatet prognostiseras för 2018 till +97,0 Mkr, vilket är 25,9 Mkr bättre än föregående års utfall och 21,0 Mkr bättre än budget. Det är viktigt att bolagen i koncernen presterar goda resultat för att kunna leverera årlig utdelning till kommunen och därigenom bl.a. bidra till att möta kommunens demografiska utmaningar i form av fler barn och äldre. I Budget 2018 ingår ingen utdelning från bolagskoncernen, men i plan för åren framåt ingår utdelning med 10 Mkr 2019 och 15 Mkr för Fortsatta investeringbehov och ökad låneskuld Investeringsnivån i kommunen har över en längre period varit betydligt lägre än riket i genomsnitt men under de senaste två åren har investeringsnivån ökat avsevärt jämfört med tidigare år, främst avseende stora investeringar i infrastruktur och verksamhetslokaler. Under våren 2018 har inflyttning skett i ett nytt vård- och omsorgsboende bestående av 90 platser. Även framöver ses behoven vara fortsatt stora. Utökad verksamhet de senaste åren, främst inom förskola/skola, har inneburit ett stort behov av lokaler. Verksamheten har gått ifrån en lång period där förtätning av lokaler har varit i fokus till ett läge där alla verksamheter behöver lokaler. Bristen på skollokaler har lösts med tillfälliga paviljonger i avvaktan på att mer långsiktiga lösningar ska bli färdiga. Ängsmarkens förskola, nya Bredbyskolan samt Höglidenskolan är planerade till att tas i bruk under Ytterligare byggande av förskolor samt fler LSS-boenden ligger i investeringsbudget framåt. Kommunfullmäktiges målsättning kring de skattefinansierade investeringarna har över tid varit en självfinansiering, varför möjlig investeringsnivå utifrån detta mål till stor del påverkas av kommande resultatnivå. Prognostiserad investeringsnivå är dock hög för 2018 som tillsammans med ett svagt resultat medför att en självfinansiering inte bedöms uppnås. Även åren framöver förväntas en hög investeringstakt, vilket kräver starka resultat för att undvika ytterligare upplåning. Även bolagens investeringar har ökat och ligger framöver på en hög nivå. Utifrån investeringsbehoven kommer bolagens och kommunens resultatnivå framöver att vara avgörande för hur låneskulden kommer att utvecklas. Sedan början av 2012 har kommunkoncernen kunnat minska sin upplåning betydligt, trots en utökad upplåning under 2018, totalt har drygt 1,0 Mdkr amorterats under perioden. Det innebär att koncernens låneskuld nu ligger på ungefär samma nivå som Jämfört med riket i snitt 2017 ligger kommunkoncernen fortfarande på en högre skuldnivå, i storleksordningen 0,5 Mdkr högre. Glappet mot riket har minskat utifrån att riket under senare år har ökat sin låneskuld. Utifrån nuvarande och kommande investeringsnivå kommer det troligtvis vara svårt att närma sig riket. 2

5 Möjligheter till god ekonomisk hushållning även åren framöver Bedömningen är att kommunen har en god ekonomisk hushållning, se avsnitt God ekonomisk hushållning. Denna bedömning bygger bl.a. på prognostiserad måluppfyllelse av kommunfullmäktiges ekonomiska mål. Övriga delar som ingår i bedömningen är måluppfyllelsegraden av kommunfullmäktiges mål, totalbetygen för perspektiven i styrkortet samt övrig finansiell analys. När det gäller måluppfyllelsegraden av kommunfullmäktiges mål kan det konstateras att alla mål utom ett bedöms nå nivån Målet uppnås delvis. Målet gällande minskad arbetslöshet och ökad sysselsättning bedöms inte uppnås. Det genomsnittliga betyget för perspektiven i styrkortet prognostiseras nå bedömningen Godkänt. Perspektivet Ekonomi i balans uppvisar det svagaste betyget och även den största försämringen jämfört med föregående år. Försämringen förklaras i huvudsak av årets svaga resultat som får genomslag på samtliga mått inom perspektivet. Det svaga resultatet härrör sig främst till stora engångskostnader. Vidare ingår även övrig finansiell analys som grund för bedömningen av god ekonomisk hushållning. För att även åren framöver uppnå en god ekonomisk hushållning krävs fortsatt arbete med att förbättra uppfyllelsen av kommunfullmäktiges mål samt nå goda resultat i samtliga perspektiv. En hög resultatnivå ger större möjligheter att framåt parera osäkerhetsfaktorer som konjunktursvängningar med ändrade skatteintäktsprognoser och framtida utmaningar med t.ex. pensionsåtaganden, förändrade statsbidrag och förändrad demografi, se avsnitt Känslighetsanalys. Förutsättningarna och ekonomin 2019 och framåt framgår av rapporten Ekonomiskt läge , september

6 Delårsrapport 1-8/2018 samt prognos 2018 Omvärldsanalys Snabbstatistik från SCB visar att svensk BNP ökade med 1,0 % det andra kvartalet i år, vilket var överraskande mycket enligt Konjunkturinstitutet. En robust tillväxt i omvärlden ger draghjälp åt den svenska exporten framöver, samtidigt som olika indikatorer pekar på att den inhemska efterfrågan fortsätter att öka i ungefär normal takt den närmaste tiden. Den starka tillväxten det andra kvartalet föranleder en smärre upprevidering av BNP-tillväxten i år till 2,6 %, trots att sommarens extremväder bedöms hämma tillväxten något under den andra halvan av året. Högkonjunkturen består därmed. Under den kommande mandatperioden bedöms utrymmet för ofinansierade reformer uppgå till ca 110 Mdkr enligt Konjunkturinstitutet. Trots högkonjunkturen är finanspolitiken expansiv i år och det överskott som finns i de offentliga finanserna förklaras helt av konjunkturen. I strukturella, det vill säga konjunkturjusterade, termer är det offentliga sparandet nära noll i år och det krävs därför en mer återhållsam finanspolitik framöver för att överskottsmålet ska nås. Enligt Arbetsförmedlingens statistik har den öppna arbetslösheten i Örnsköldsvik ökat jämfört med motsvarande period föregående år. I augusti 2018 uppgick den öppna arbetslösheten i % av befolkning år i Örnsköldsvik till 3,6 % (4,0 %), vilket motsvarar personer (1 315 personer). Den öppna arbetslösheten i riket ligger på 3,1 % och i länet på 3,6 %. Den öppna ungdomsarbetslösheten har minskat jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år och uppgick i augusti till 172 personer och motsvarar 4,1 % (5,8 %), vilket är betydligt högre än riket men något lägre än länet. Befolkningen i kommunen ökade under 2017 med 175 personer. Innevarande år förutspås en marginell befolkningsökning. Under årets första sju månader har befolkningen ökat med 98 personer till Den största enskilda förklaringen till ökningen under året är invandringsöverskott. 4

7 Ökningen i kommunen kommer dock inte motsvara rikets befolkningsutveckling, vilket gör att kommunens befolkningsandel av riket fortsätter att minska. Årets resultat Kommunens resultat uppgår för perioden januari-augusti 2018 till +100 Mkr, vilket är 39 Mkr sämre än motsvarande period föregående år. För helåret är prognosen +29 Mkr, vilket är 39 Mkr sämre än budgeten på +68 Mkr som kommunfullmäktige fastställt för Jämfört med fjolåret har kommunen en resultatförsämring för perioden januari-augusti, som förklaras av att nettokostnaden har ökat betydligt mer än skatteintäkter och statsbidrag, 5,9 % jämfört med 3,4 %. Resultatförsämringen återfinns i huvudsak inom nämnderna, vilka totalt redovisar en försämring mellan åren med 32 Mkr. Samhällsbyggnadsnämnden redovisar den största försämringen och förklaras av ökade kostnader för det extrema snöläget som har rått under vintern samt kostnader i samband med sommarens skogsbränder. Helårsresultatet bedöms i prognosen till +29 Mkr, vilket är sämre än både budget och föregående år. Resultatförsämringen med 50 Mkr jämfört med fjolåret förklaras i huvudsak av att nettokostnaden bedöms utvecklas i betydligt högre takt än skatteintäkter/statsbidrag. Samtidigt som nettokostnaden 5

8 bedöms öka mer än under fjolåret bedöms utvecklingstakten minska på intäktssidan. Prognostiserat resultat är 39 Mkr sämre än budgeterat, vilket motsvarar en budgetavvikelse på -1,1 %. Även här förklaras försämringen av att nettokostnaden bedöms öka i högre takt än intäktssidan jämfört med budgettillfället. Med anledning av höga engångskostnader samt en vikande intäktssida uppmanade kommunfullmäktige i samband med behandling av ärendet Tertialuppföljning, maj 2018 nämnderna till återhållsamhet för att stärka kommunens resultat. Prognosen på +29 Mkr innehåller bedömda effekter av återhållsamhet inom nämnderna. Den resultatförsämring som förväntas ske mellan utfall 1-8 och prognos, -71 Mkr, förklaras främst av kostnader för intjänande av semesterdagar under september till december, som i stor utsträckning redan har tagits ut under sommarmånaderna. Dessutom är hösten vanligtvis kostnadsdrivande inom många verksamheter. När det gäller avstämning mot lagens krav på ekonomisk balans ska resultaträkningen för året utgöra utgångspunkten. Huvudprincipen är att realisationsvinster från försäljningar av anläggningstillgångar inte ska inräknas i intäkterna då avstämning görs mot balanskravet. Realisationsvinsterna bedöms i prognosen uppgå till 8 Mkr för 2018 och kommunen har inga negativa resultat sedan tidigare att återställa, vilket innebär att resultatet som ska ställas mot balanskravet uppgår till +20 Mkr balanskravet infrias. Verksamhetens nettokostnad Delår 1-8 Verksamhetens nettokostnad för perioden januari-augusti uppgår totalt till Mkr, vilket är en ökning med 5,9 % (123 Mkr) jämfört med motsvarande period föregående år. Utfall Utfall För (%) Utfall Budget Prognos För (%) (Löpande prisnivå, Mkr) jfr jfr -17 Verksamhetens intäkter ,2% ,9% Verksamhetens kostnader inkl. avskrivningar ,8% ,9% därav personalkostnader ,5% ,7% Verksamhetens nettokostnad ,9% ,9% Intäkterna i verksamheten uppgår för perioden till 468 Mkr, vilket är oförändrat jämfört med motsvarande period ifjol och täcker 17 % av verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar. Kommunen har haft lägre bidragsintäkter och då framför allt riktade statsbidrag. Minskningen inom statsbidrag förklaras till största del av mindre bidrag från Migrationsverket utifrån färre mottagna ensamkommande flyktingbarn samt ett nytt ersättningssystem avseende boende som trädde i kraft 1/ och som innebar lägre ersättning per dygn. För perioden uppgår de totala statsbidragen till 162 Mkr, vilket är en minskning med 18 Mkr jämfört med fjolåret. Minskade statsbidrag som beskrivits ovan medför även motsvarande kostnadsminskningar, främst personalkostnader. Gällande övriga erhållna bidrag har bidrag från främst Arbetsförmedlingen ökat under perioden och förklaras av regeringens satsning kring extratjänster. Under perioden har det även varit en intäktsökning inom taxor och avgifter som i huvudsak återfinns inom vård- och omsorgsavgifter och förrättnings- och granskningsavgifter. Reavinster i samband med fastighetsförsäljningar uppgår för perioden till 2 Mkr (0 Mkr). Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar, uppgår för perioden till Mkr, vilket är en ökning med 4,8 % eller 122 Mkr jämfört med motsvarande period under fjolåret. Den största kostnaden för kommunen är personalkostnader, vilka utgör 64 % av de totala verksamhetskostnaderna. Under denna period har personalkostnaderna ökat med 3,5 % jämfört med samma period ifjol, vilket motsvarar 59 Mkr. Årliga löneavtal beräknas förklara en ökning av personalkostnaderna med i snitt 2,9 %. Ökade personalkostnader förklaras även av volymökningar, främst då inom verksamheten förskola. Jämfört med fjolåret har det skett en utökning med 23 6

9 årsarbetare, som till lika delar förklaras av ett ökat barnantal samt en satsning som genomförts mot verksamheten. Kostnader för övertid och OB-tillägg har också varit högre i år jämfört med motsvarande period i fjol, vilket har sitt samband med den snörika vintern och de skogsbränder som varit under perioden. Nämnda personalkostnadsökningar har dock motverkats av volymminskning inom både personlig assistans SFB (Socialförsäkringsbalken) och personlig assistans LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade), inom flyktingverksamhet samt inom ordinärt boende. Vad gäller personlig assistans LSS ökar dock kostnaderna för privata utförare. Kostnadsminskningen inom flyktingverksamhet förklaras främst av ett lägre mottagande av ensamkommande flyktingbarn och med det färre boenden. Volymminskningen inom ordinärt boende återfinns inom hemtjänst och förklaras av en ökad täthet och ett bättre samarbete mellan hemtjänstgrupperna, vilket i huvudsak är en effekt av projektet Koll på hemtjänsten. Inom särskilt boende har det nya vård- och omsorgsboendet Rosenbacken tagits i bruk under perioden, vilket medfört en volymökning. Dock har avveckling av både Mogårn och Rosenborg samt en minskad personaltäthet inom boendena motverkat denna ökning. Det har även skett en volymminskning inom både grund- och gymnasieskolan. Verksamheten arbetsmarknadsåtgärder har haft betydligt högre kostnader, vilket i sin helhet förklaras av ett ökat antal individer i ungdomsjobb och extratjänster jämfört med samma period ifjol. Under fjolåret fanns 43 ungdomar inne i åtgärder och i år under samma period har det varit 85 ungdomar. När det gäller antalet individer i extratjänst var de i augusti medan de i augusti i år uppgår till 184. Under hela perioden har antalet deltagare varit minst dubbelt så många per månad jämfört med ifjol, vilket har sitt samband med att denna satsning successivt ökade under fjolåret. Denna nivåökning syns även på intäktssidan i form av mer bidrag från Arbetsförmedlingen. Volymökningen avseende arbetsmarknadsåtgärder förklarar en personalkostnadsökning på 1,1 %. Kommunen har haft en ökning av sjuklönekostnaderna med drygt 2 Mkr mellan perioderna, totalt uppgår kostnaderna för sjuklön till 32 Mkr. Bortsett från personalkostnaderna har övriga kostnader ökat med 7,0 % jämfört med samma period ifjol (63 Mkr). Den enskilt största kostnadsökningen under perioden härrör till vinterväghållning, vilket ökat entreprenadkostnaderna med 22 Mkr och förklaras av den extremt snörika vintern. Kommunen har även haft kostnadsökningar inom kooperativa daghem, annan utbildningsanordnare, trafik samt inom HVB-placeringar. När det gäller kostnaderna för HVBplaceringar återfinns ökningen i huvudsak inom gruppen barn och unga, där antalet placerade barn under perioden i snitt per månad har ökat från 12 till 18. Placeringskostnaderna motverkas dock delvis av lägre kostnader avseende köp av platser för ensamkommande flyktingbarn. För trafikslagen linjetrafik, skolskjutsar och färdtjänst uppgår kostnaderna för perioden januari-augusti till 89 Mkr, vilket är en ökning med 9 Mkr jämfört med fjolåret. Kostnadsökningen hänförs till incitamentsavtal kopplat till ett ökat antal resande, trafikförändringar och indexökningar. Även kostnaderna för försörjningsstöd har ökat mellan åren, vilket förklaras av ett ökat antal hushåll i behov av ersättning som till viss del förklaras av fler avslag av aktivitetsersättning/sjukersättning från Försäkringskassan. Även lokalkostnaderna har ökat till följd av mer externt förhyrda lokaler, främst kopplat till bildningsnämndens ökade behov. Däremot har kommunen haft kostadsminskningar inom bl.a. IT-inköp och fastighetsentreprenader. Minskningen inom fastighetsentreprenader förklaras av att det planerade underhållet har begränsats till följd av höga kostnader för kommunens fastighetsskötsel avseende snöröjning, utlastning och takskottning under den snörika vintern. När det gäller engångskostnader för etablering av paviljongslösningar till både förskola och skola uppgår de i år till nära 5 Mkr, vilket är i nivå med fjolåret. Kostnadsminskningen inom IT-inköp härrör i sin helhet till ändrad redovisningshantering. Nämndernas resultat under perioden januari-augusti uppgår till +55 Mkr, vilket är en resultatförsämring med 32 Mkr jämfört med motsvarande period föregående år. Störst resultatförsämring redovisar samhällsbyggnadsnämnden, -33 Mkr, medan kommunstyrelsen redovisar störst resultatförbättring. För ytterligare information se nämndernas kommentarer i Tertialuppföljning, september 2018 Fördjupning. 7

10 Helårsprognos Verksamhetens nettokostnad beräknas totalt för 2018 uppgå till Mkr, vilket är 27 Mkr högre än budget och en ökning med 4,9 % jämfört med föregående år. Måttet verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och statsbidrag visar om driftverksamheten kan finansieras av skatteintäkter och statsbidrag. I prognosen för 2018 uppgår verksamhetens nettokostnad till 99,5 % av skatteintäkter och statsbidrag, vilket visar att driftverksamheten bidrar något till det positiva resultatet. Dock är det mindre än de senaste åren, vilket också förklarar den resultatförsämring som förväntas ske under Den löpande verksamheten har under den senaste femårsperioden finansierats fullt ut av skatteintäkter och statsbidrag. Kommunfullmäktige fastställde budgeten för 2018 i juni 2017 med ett resultat på +68 Mkr. Nämnderna erhöll i budget utöver löne- och prisökningar ökade skattemedel med netto 8 Mkr. Hittills under året har ytterligare skattemedelstillskott beslutats med 16 Mkr. Kommunfullmäktige beslutade i ärendet Resultatöverföringar som behandlades i mars 2018 om nya resultatmål 2018 för kommunstyrelsens båda förvaltningar. fick ett resultatmål på -1,8 Mkr för att möjliggöra ett ianspråktagande av tidigare års samlade överskott avseende arbetsmarknadsåtgärder och konsult- och serviceförvaltningen fick ett resultatmål på +12,0 Mkr utifrån övergångseffekter av ändrad redovisningsprincip avseende IT-inköp. Övriga nämnder har oförändrat noll i resultatmål och det innebär att nämnderna totalt har ett budgeterat resultatmål på +10,2 Mkr. 8

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Det sammantagna resultatet för nämnderna beräknas i prognosen 2018 bli -29,9 Mkr, vilket är 40,1 Mkr sämre än budgeterat. Kommunens ekonomiska styrningsregler innebär att nämndernas övereller underskott mot budget överförs till kommande år. De totala medlen uppgick vid årets början till +2,0 Mkr och med lagd prognos för 2018 innebär det att nämndernas totala medel beräknas uppgå till -28,0 Mkr vid utgången av året. KS/ prognostiserar ett resultat för 2018 på +2,8 Mkr, vilket är 4,6 Mkr bättre än budgeterat resultatmål och 3,6 Mkr bättre sedan Månadsuppföljning, augusti. Alla avdelningar prognostiserar resultatförbättringar varav personalavdelningen den största, en förbättring med 2,2 Mkr. Förvaltningen har inför året begärt att få ianspråkta tidigare års överskott kopplat till verksamheten arbetsmarknadsåtgärder, 1,8 Mkr. I Budget 2018 fick förvaltningen även 1 Mkr i extra satsning på ungdomsjobb. Jämfört med fjolåret har det under perioden varit en betydligt högre aktivitet inom arbetsmarknadsåtgärder med fler i åtgärd, dock beräknas inte alla medel förbrukas innan årets slut vilket till viss del förklarar personalavdelningens resultatförbättring. Kommundirektör med stab lämnar en positiv prognos om +1,0 Mkr, vilket förklaras av engångsintäkter inom upphandlingsenheten som till viss del kommer att användas för att finansiera ett nytt beställningssystem. Resultatet innebär att totala medel beräknas uppgå till +8,1 Mkr vid årets slut. KS/Konsult- och serviceförvaltningen prognostiserar ett nämndresultat på +12,0 Mkr för 2018, vilket både är enligt budget och Månadsuppföljning, augusti. Resultatmålet är +12,0 Mkr utifrån övergångseffekter av ändrad redovisningsprincip avseende IT-inköp, där största delen av inköpen fortsättningsvis kommer att redovisas som investering och därmed kostnadsföras över nyttjandeperiod i stället för som tidigare direkt vid inköp. Avdelningen administrativa stödtjänster redovisar en positiv prognos på +9,0 Mkr. Inom avdelningen motverkas de positiva effekterna avseende ändrad hantering gällande IT-inköp av ökade kostnader hänförliga till införandeprojektet av ett nytt personal- och lönesystem. Sedan Månadsuppföljning, augusti har löneenheten försämrat sin prognos ytterligare utifrån det merarbete och köp av konsulttjänster som införandet har inneburit. Drift- och serviceavdelningen har under året haft stora kostnader för fastighetsskötsel utifrån den kraftiga nederbörden av snö, såsom snöröjning, utlastning och takskottning. För att motverka denna kostnadsökning gör fastighetsavdelningen en inbromsning av planerade underhållsprojekt till motsvarande nivå. Förvaltningens totala medel bedöms vid årets utgång uppgå till +15,0 Mkr. Samhällsbyggnadsnämnden prognostiserar ett underskott på -36,2 Mkr för 2018 jämfört med ett budgeterat nollresultat. Jämfört med Månadsuppföljning, augusti är det en försämring med 7,3 Mkr. Försämringen förklaras dels av mer kostnader än tidigare beräknat efter den snörika vintern i form av plogskador, sprickor och potthål i asfalt samt skador och underhåll av fordon som har använts hårt under vintern och dels av kostnader kopplade till sommarens omfattande skogsbränder. Kommunen kommer att återsöka ersättning hos staten enligt Lagen om skydd mot olyckor när det gäller kostnaderna för skogsbränderna, dock utgår en självrisk som kommunen ska stå för och som ingår i prognosen. Utifrån främst ovanstående engångskostnader prognostiserar trafik- och parkavdelningen samt brand och säkerhet underskott, -23,8 Mkr respektive -3,0 Mkr. Även förvaltningsledningen prognostiserar ett underskott, -10,6 Mkr, där den underfinansiering av trafikverksamheten på 10 Mkr i budget kvarstår vid prognostillfället. Trafikverksamheten sorterar under trafik- och parkavdelningen medan den underfinansierade posten redovisas under förvaltningsledning. Redan i samband med Månadsuppföljning, april beslutade nämnden om åtgärder för att minska det prognostiserade underskottet. Åtgärderna skulle medföra 4 Mkr i lägre kostnader, bedömningen i nuläget är att 2,8 Mkr kommer att klaras av. Prognostiserat resultat innebär att nämndens totala medel beräknas uppgå till -37,1 Mkr vid årets slut. Kultur- och fritidsnämnden prognostiserar ett nämndresultat på +2,5 Mkr för 2018, vilket är 2,5 Mkr bättre än budgeterat nollresultat men 0,4 Mkr sämre än lämnad prognos i Månadsuppföljning, augusti. Överskottet återfinns till största del inom Paradiset som prognostiserar ett resultat på +2,4 Mkr, vilket i huvudsak förklaras av att en större del av kostnader avseende reinvestering i anläggningen har belastat och fortsättningsvis kommer att belasta investeringsbudgeten. Nämndens ambition är dessutom att, utifrån kommunfullmäktiges uppmaning om återhållsamhet, lämna sin buffert på 0,7 Mkr oförbrukad. Dock motverkas nämndens resultat något av ökade personalkostnader inom både fritidsenheten samt kultur och ungdom. Prognostiserat nämndresultat innebär att nämndens totala medel förväntas uppgå till +8,8 Mkr vid årets slut. 9

12 Bildningsnämndens resultat för 2018 prognostiseras till -5,0 Mkr, vilket är 5 Mkr sämre än både budget och resultatet i Månadsuppföljning, augusti. Verksamheten växer och har växt under ett flertal år. Detta har medfört ett ökat behov av personalresurser och mer behov av lokaler, vilket har fått till följd att lokalfrågan har gått från fokus på förtätning till en utmaning i volymökning. Finansiering av denna utökade verksamhet har främst skett via nämndens del av välfärdsmiljarden samt statsbidrag från Migrationsverket. Under året har nämnden även erhållit ett tilläggsanslag för ökade hyreskostnader de senaste åren samt engångskostnader 2018 för etablering av paviljongslösningar, totalt 14 Mkr. Försämringen sedan senaste prognos förklaras i huvudsak av ytterligare etableringskostnader för paviljonger. Volymökningen har nu börjat avta och har under året minskat inom gymnasiet och vuxenutbildningen. Verksamheten förskola prognostiserar i år ett underskott på -4,0 Mkr. Underskottet återfinns i huvudsak inom den fristående delen och förklaras av volymökning. Inför året erhöll förskolan en satsning om 9 Mkr som har använts till fortbildning och extra stöd i förskolegrupperna för pedagogerna. Även grundskola och gymnasieskola prognostiserar med underskott, -3,0 Mkr respektive -2,0 Mkr. Underskotten förklaras av ökade personalkostnader och återfinns bl.a. inom gymnasiala yrkesprogram samt inom grundsärskola då Försäkringskassan inte längre beviljar personlig assistans i samma utsträckning. Överskott inom förvaltningsledning, +4,0 Mkr, vilket förklaras av erhållet tilläggsanslag under året, effekter av återhållsamhet, ökade intäkter från Migrationsverket samt outnyttjad buffert, medför att verksamheternas underskott kan motverkas. Prognostiserat resultat innebär att nämndens totala medel beräknas uppgå till -21,1 Mkr vid årets slut. Omsorgsnämnden prognostiserar ett resultat för 2018 till -3,0 Mkr, vilket är 3 Mkr sämre än både budgeterat och Månadsuppföljning, augusti. Avdelningarna ordinärt boende och särskilt boende prognostiserar båda ett underskott, -5,0 Mkr respektive -3,0 Mkr, som främst förklaras av högre personalkostnader. Inför året har hemtjänsten erhållit en besparing om 10 Mkr. En ökad täthet samt ett ökat samarbete mellan hemtjänstgrupperna har inneburit personalkostnadsminskningar, som tillsammans med en intäktsökning förstärker resultatet men inte i nivå med lagd besparing, varför avdelningen prognostiserar ett underskott. Även underskottet inom avdelningen särskilt boende förklaras av högre personalkostnader. Under perioden har det nya vård- och omsorgsboendet Rosenbacken öppnats samtidigt som verksamheterna på Mogårn och Rosenborg har avvecklats. Denna förändring tillsammans med förändringar av personaltäthet på boendena har medfört en viss volymminskning på årsbasis, dock inte i nivå med planerat. Riktade statsbidrag för ökad bemanning inom vård av äldre har använts till ökad bemanning inom servicehus, rehab personal samt chefsstöd. LSS-verksamheten lämnar en nollprognos för året. Timmarna för personlig assistans LSS, där kommunen står för hela kostnaden, har minskat samtidigt som de åtgärder som gjordes under fjolåret avseende personlig assistans SFB har medfört minskade kostnader. Ovanstående underskott balanseras delvis upp med hjälp av den buffert på 5 Mkr som skapades inför året på nämndnivå. Omsorgsnämndens totala medel beräknas vid utgången av året uppgå till -9,3 Mkr. Även humanistiska nämndens resultat för 2018 prognostiseras till -3,0 Mkr, vilket är 3 Mkr sämre än budgeterat men oförändrat jämfört med Månadsuppföljning, augusti. Både avdelningen social utredning och försörjningsstöd/arbetsmarknadsåtgärder prognostiserar underskott, -6,8 Mkr respektive -1,5 Mkr. Underskottet inom social utredning återfinns i sin helhet inom placeringskostnader. Under året har placeringskostnaderna ökat markant, detta främst utifrån ett ökat antal placerade barn och unga. Avdelningens negativa prognos lindras något av överskott inom i huvudsak verksamheten bostadsanpassning. Underskottet inom försörjningsstöd/arbetsmarknadsåtgärder förklaras av en ökning av antalet hushåll i behov av stöd, i snitt har antalet ökat med 46 hushåll under perioden. Ovanstående underskott motverkas dock av överskott inom arbetsmarknad/sysselsättning samt att nämndens buffert bedöms förbli orörd. Under året har statsbidrag från Migrationsverket sjunkit jämfört med fjolåret. Minskningen förklaras framför allt av ett snabbt minskat antal av mottagna barn och ungdomar men även av ny ersättningsmodell. Detta avspeglar sig även på kostnadssidan, i form av både lägre personalkostnader och lägre kostnader för köp av verksamhet. Denna snabba förändring har medfört omställningskostnader i verksamheten i form av bl.a. uppsägningskostnader och hyreskostnader som i dagsläget bedöms täckas av främst pengar från Migrationsverket från tidigare år. Prognostiserat resultat innebär att nämndens totala medel förväntas uppgå till +7,6 Mkr vid årets slut. För ytterligare information se nämndernas kommentarer i Tertialuppföljning, september 2018 Fördjupning. 10

13 Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas 2018 uppgå till Mkr, vilket är 22 Mkr sämre än budget. Denna försämring förklaras till stor del av lägre utfall av kommunens befolkningsökning jämfört med gjorda antaganden i budget. Totalt beräknas skatteintäkter och statsbidrag öka med 3,0 % jämfört med föregående år. Utfall Utfall För (%) Utfall Budget Prognos För (%) (Löpande prisnivå, Mkr) jfr jfr -17 Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkter o generella statsbidrag ,4% ,0% Skatteintäkterna 2018 bedöms uppgå till Mkr och grundar sig på den kommunala skattesatsen 22,44 kronor per skattad hundralapp som beräknas på kommuninvånarnas beskattningsbara inkomster Inkomsterna räknas sedan upp till 2018 års nivå, enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) bedömningar. SKL bedömer i sin augustiprognos att inkomsterna ökar med 4,5 % 2017 och 3,7 % Befolkningen i kommunen 1 november 2017 uppgick till och den ligger till grund för skatteintäkter och statsbidrag Det var en ökning med 226 personer jämfört med 1 november När det gäller de beskattningsbara inkomsterna har Örnsköldsvik lägre totala inkomster per invånare än riksgenomsnittet. Kommunen kompenseras därför från kommuner som har högre inkomster än riksgenomsnittet via inkomstutjämningssystemet. Dessutom finns det för kommunerna ett kostnadsutjämningssystem som tar hänsyn till förväntade kostnader utifrån kommunstrukturen. förväntas utifrån denna struktur ha en högre kostnadsnivå än riksgenomsnittet och blir därmed kompenserade från andra kommuner. Dessa delar ingår tillsammans med bl.a. kommunal fastighetsavgift i generella statsbidrag och utjämning, som under 2018 bedöms uppgå till 698 Mkr för kommunen. Finansiella intäkter och kostnader Finansnettot, finansiella intäkter minus finansiella kostnader, för perioden januari-augusti uppgår 2018 till +9 Mkr, vilket är 8 Mkr bättre jämfört med motsvarande period föregående år. Prognosen 2018 för finansnettot beräknas till +11 Mkr, vilket är nära 9 Mkr bättre än budget. Utfall Utfall Utfall Budget Prognos (Löpande prisnivå, Mkr) Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto De finansiella intäkterna uppgår under perioden januari-augusti till 50 Mkr, vilket är 3 Mkr lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen förklaras i huvudsak av lägre ränteintäkter utifrån en lägre genomsnittlig internränta. Kommunkoncernen har vid utgången av augusti månad en god likviditetssituation. Tillsammans med toppkontots positiva saldo på 161 Mkr uppgår likviditetsreserven till 561 Mkr, vilket motsvarar 58 % av prognostiserade utbetalningar kommande tremånadersperiod. 11

14 Vid utgången av augusti uppgår kommunens långfristiga fordran mot de kommunala bolagen till nära 2,2 Mdkr, vilket är en viss ökning sedan årsskiftet. Övik Energi AB har under perioden amorterat totalt 31 Mkr, medan Miva har utökat sin upplåning med 59 Mkr. Övriga bolag har mindre förändringar. Den genomsnittliga interna räntan som de kommunala bolagen betalar, inklusive både det marknadsmässiga påslaget och det administrativa påslaget, var vid periodens utgång 1,7 % (2,4 %). Kommunen har även en långfristig fordran mot Evenemangsarenan i Örnsköldsvik AB på 35 Mkr, där amorteringsfrihet gäller t.o.m. september 2021 enligt beslut i kommunfullmäktige. Prognosen 2018 för de finansiella intäkterna uppgår till 69 Mkr, vilket är 11 Mkr lägre än budgeterat. Detta förklaras främst av en lägre genomsnittlig internränta. Denna minskning motverkas dock av en högre överskottsutdelning från Kommuninvest jämfört med budgeterat. Av de totala finansiella intäkterna prognostiseras borgensprovision, marknadsmässigt påslag samt ränteintäkter från koncernbolagen uppgå till 59 Mkr, jämfört med budgeterade 74 Mkr. Under perioden januari-augusti i år uppgår de finansiella kostnaderna till 40 Mkr, vilket är 12 Mkr lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Lägre finansiella kostnader förklaras i huvudsak av en lägre genomsnittlig upplåningsränta. Kommunens genomsnittliga upplåningsränta uppgår vid periodens slut till 1,1 % (1,8 %). Vid utgången av periodens slut uppgick den totala externa låneskulden i kommunens internbank till drygt 2,8 Mdkr, vilket är en ökning med 230 Mkr från årets början. Kommunens egen upplåning uppgår till 0,7 Mdkr och denna har ökat med 0,2 Mkr hittills under året. Utanför den finansiella samordningen har kommunkoncernen låneskulder på ytterligare 0,8 Mdkr, dessa har minskat med 14 Mkr från årsskiftet. Detta innebär att kommunkoncernens totala skuld har ökat med 216 Mkr under årets två första tertial till Mkr. Sedan början av 2012 har amorteringar gjorts med drygt 1 Mdkr. För de lån som ligger utanför samordningen kvarstår kommunens borgensåtagande. Kommunkoncernens låneskuld 2017 ligger på en högre nivå än riket i snitt, i storleksordningen 0,5 Mdkr högre. Därefter har kommunen ökat sin låneskuld och bedömningen är att låneskulden kommer att öka ytterligare under året, till totalt Mkr. De finansiella kostnaderna prognostiseras på helåret till 58 Mkr, vilket är 20 Mkr lägre än budgeterat. Lägre räntekostnader härleds huvudsakligen till lägre genomsnittlig räntenivå via genomförda räntebindningar och marknadens allmänna ränteläge. Förbättringen gentemot budget förklaras också av att budgeterad vidareförmedling av överskottsutdelning från Kommuninvest till bolagen ej kommer att ske Genom att sprida ränteförfallen över tid blir effekterna av en räntehöjning på kort sikt relativt begränsade. Läget bedöms gott gällande ränterisken, d.v.s. risken för negativ påverkan på resultatet 12

15 till följd av förändringar i marknadsräntorna, då 62 % av skuldportföljen är bunden över ett år. En förändring av den rörliga marknadsräntan med 1 procentenhet skulle i dagsläget innebära att kommunens räntekostnad årligen förändras med som mest 10 Mkr (varav för kommunens nettolåneskuld 2 Mkr). Sett till hela kommunkoncernen innebär en förändring med 1 procentenhet av den rörliga marknadsräntan en maximal effekt med 14 Mkr. Samtliga riskmål som regleras i koncerns finanspolicy uppfylls per För ytterligare information kring aktuellt ränteläge och framtidsutsikter gällande ränta samt förfallostruktur och räntebindning se Finansrapport koncern i Tertialuppföljning, september 2018 Fördjupning. Investeringar För perioden januari till augusti uppgår investeringarna till 173 Mkr, varav 172 Mkr avser skattefinansierade investeringar. Den enskilt största investeringen hittills under året är fortsatt arbete vid Ängsmarkens förskola, uppgående till 20 Mkr. Andra stora investeringar under perioden är färdigställandet av vård- och omsorgsboendet Rosenbacken, fortsatta byggnationer av Bredbynskolan samt gång- och cykelbro i Husum. För motsvarande period 2017 uppgick utfallet till 111 Mkr, varav 106 Mkr avsåg skattefinansierade investeringar. Helårsprognosen uppgår till 336 Mkr, vilket är 29 Mkr lägre än budgeterat. Budgetavvikelsen, motsvarande 8 %, förklaras i huvudsak av förskjutningar av projekt till Totalt beräknas 320 Mkr investeras inom den skattefinansierade verksamheten Stora investeringar under 2018 är Bredbynskolan, Ängsmarkens förskola, broar och kajer med bl.a. gång- och cykelbro i Husum och stadskajen, komponentutbyten samt färdigställande av vård- och omsorgsboendet Rosenbacken. Prognosen avseende investeringar inom den affärsmässiga delen består av investeringar inom mark och planering samt avseende Paradiset. Kommunfullmäktige eftersträvar en självfinansiering av de skattefinansierade investeringarna, vilket utgör grunden för det ekonomiska målet om 660 Mkr i skattefinansierade investeringar under mandatperioden. Ett mått som kan belysa denna självfinansiering är nyckeltalet självfinansieringsgrad av investeringar. Nyckeltalet beskriver i % hur stor del av investeringarna som har finansierats av resultat före extraordinära poster och avskrivningar. Uppgår detta nyckeltal till 100 % eller mer, innebär det att kommunen har kunnat skattefinansiera investeringarna under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 100 % kan användas till att amortera kommunens skulder och/eller stärka likviditeten. Måttet prognostiseras till 42 %, vilket innebär att investeringarna inte bedöms kunna självfinansieras under För ytterligare information kring enskilda investeringar se avsnittet Totalt nämnderna - Investeringar. Soliditet Ett mått på den finansiella styrkan, betalningsberedskap på lång sikt, är soliditet. Definitionen är eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Måttet visar i vilken utsträckning kommunens tillgångar har finansierats med eget kapital respektive med skulder. Ju högre soliditet desto större andel av tillgångarna är finansierade med eget kapital och desto mindre behov av upplåning. En hög soliditet innebär därför att handlingsfriheten ökar, likaså förmågan att hantera svängningar i resultatutvecklingen. Detta mått påverkas av exempelvis investeringstakt, nyupplåning, amorteringar samt det ekonomiska resultatet. Vid augusti månads utgång 2018 uppgår kommunens officiella soliditet enligt balansräkningen till 37 %, vilket är en ökning med 0,4 procentenheter jämfört med vid årsskiftet Periodens positiva resultat samt en lägre nivå på kortfristiga skulder, varav semesterlöneskulden står för den största minskningen utifrån att en stor del av sommarens semesteruttag kommer att intjänas under hösten, förbättrar soliditeten. Däremot försämras soliditeten av kommunens nyupplåning som har skett under perioden. Om den upplåning som kommunen gör för bolagens behov exkluderas uppgår soliditeten till nära 60 %, vilket är marginellt svagare jämfört med vid årsskiftet. Kommunens soliditet exklusive vidareutlåning innebär att det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet är tillfredsställande och ger 13

16 kommunen möjligheter att hantera svängningar i resultatet. Det ger också ökad handlingsfrihet i lägen då kommunen ser möjligheter till utvecklingssatsningar. Det är denna soliditet som bör användas när jämförelser görs med de flesta andra kommuner i Sverige, d.v.s. de som inte bedriver internbank. Soliditeten för kommunerna i riket i snitt uppgick för 2017 till 45 %, vilket alltså kan jämföras med kommunens 60 % Ett annat soliditetsmått som har blivit allt vanligare när kommuner jämförs är att inkludera kommunens pensionsförpliktelser som är äldre än 1998 och som ligger utanför balansräkningen. Om hänsyn tas till dessa uppgår soliditeten exklusive vidareutlåning till 19 %, vilket är lägre än riket i snitt som låg på 26 % vid utgången av Anledningen till att kommunen ligger sämre till jämfört med riket i snitt när samtliga pensionsförpliktelser tas med är främst att ansvarsförbindelsen per invånare är högre i Örnsköldsvik gentemot riket. Detta i sin tur kan förklaras av att den intjänade pensionen, som kvarstår tills utbetalning sker, per invånare har ökat i och med att kommunen under lång period har haft en lägre befolkningsutveckling än riket i snitt. Kommunen har även haft en större andel av sin verksamhet i egen regi jämfört med riket i snitt. Soliditeten för kommunkoncernen uppgår vid periodens utgång till 34 %, vilket är en förbättring med nära 2 procentenheter jämfört med årsskiftet. Förbättringen förklaras av ett starkt resultat samt av lägre kortfristiga skulder. Kommunkoncernen har dock fortsatt en förhållandevis låg soliditet, vilket innebär att handlingsutrymmet inte är så stort. I riket i snitt låg soliditeten för kommunkoncerner på 41 % Pensions- och borgensåtaganden Ett omfattande åtagande som kommunen har är de pensioner som har intjänats och som senare ska betalas ut. Det totala åtagandet består av tre delar; ansvarsförbindelse, kortfristig skuld och avsättning. Den största delen består av ansvarsförbindelse, d.v.s. pensioner intjänade t.o.m , vilka enligt gällande lagstiftning ligger utanför balansräkningen och som inte är likvidmässigt avsatta. Läggs dessa in i balansräkningen som en avsättning sjunker kommunens soliditet kraftigt, se avsnitt Soliditet. Ur ett riskperspektiv är det viktigt att beakta dessa åtaganden eftersom några medel inte finns fonderade för att möta de utgifter som kommer att uppstå när skulderna ska regleras. Detta kan innebära att åtagandet måste finansieras genom ökad upplåning och därmed högre räntekostnader. I dagsläget bedöms dock kommunen ha finansiell kapacitet för att hantera sina pensionsutfästelser. Det som ligger som kortfristig skuld är den avgiftsbestämda ålderspensionen som ska betalas ut till olika försäkringsbolag, d.v.s. det är den del av årets intjänade pension som den anställde själv får placera. Avsättningen avser främst pensionsskuld för personer som tjänar över 7,5 inkomstbasbelopp, s.k. förmånsbestämd ålderspension (FÅP), samt även särskild avtalspension och visstidspensioner. För förvaltningschefer och nyckelpersoner tryggas FÅP årligen genom pensionsförsäkring. Inga överskottsmedel finns redovisade. Vid utgången av 2018 beräknas kommunens totala pensionsåtaganden uppgå till Mkr, vilket är en minskning med 21 Mkr jämfört med föregående år. Minskningen återfinns inom ansvarsförbindelsen utifrån årliga utbetalningar. Sedan början av 2017 använder sig SKL utav beräkningsmodellen RIPS-17 avseende pensionsskulden. Enligt RIPS-17 definieras pensionsskulden som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. Eftersom utbetalningarna sker långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En ändring av diskonteringsräntan har därför stor betydelse för pensionsskuldens storlek, där en nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är. Det är RIPS-kommittén som har i uppdrag att enligt RIPS regelverk bevaka ränteutvecklingen och eventuellt föreslå förändringar av diskonteringsräntan. Sedan RIPSregelverket infördes har diskonteringsräntan sänkts två gånger, 2011 och Under RIPSkommitténs senaste övervakningsmöte beslutades att RIPS-räntan tills vidare ska ligga kvar. Av de beräknade totala åtagandena per utgör ansvarsförbindelsen Mkr (1 420 Mkr), avsättningen 208 Mkr (191 Mkr) samt kortfristiga skulden 220 Mkr (116 Mkr), samtliga inklusive löneskatt. Detta innebär att 81 % av pensionsförpliktelserna ligger utanför balansräkningen. Kommunen återlånar i nuläget alla pensionsmedel, vilket innebär att medlen används till 14

17 investeringar, till amorteringar eller till den löpande verksamheten. Pensionsförpliktelserna har beräknats av Kommunernas Pensionsanstalt (KPA) och underlagets aktualiseringsgrad, den andel av personakterna för anställd personal som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar, ligger på 98 %. Pensionskostnaderna prognostiseras 2018 till 225 Mkr, vilket är i nivå med budgeterat. De största kostnadsposterna är pensionspremier till den avgiftsbestämda ålderspensionen, 122 Mkr samt utbetalning av pensioner intjänade före 1998 som beräknas uppgå till 77 Mkr. Under de senaste åren har kostnaderna ökat avseende utbetalning av pensioner intjänade före 1998, vilket har sitt samband med ökningen av 40-talisternas pensionsavgång. Kommunerna redovisar pensionsåtagandet enligt den s.k. blandmodellen där pensioner intjänade före 1998 kostnadsförs vid utbetalningstillfället. Kostnaden för pensioner intjänade före 1998 beräknas nå sin topp år 2026, för att därefter årligen sjunka. Ett annat stort åtagande som kommunen har och som ligger utanför balansräkningen är borgen. Åtagandet består till största del av borgen till de kommunala bolagen och då framförallt borgen för en finansiell leasing av Övik Energi AB:s kraftvärmeverk. Aktuell skuld på kommunens borgensåtagande gentemot de kommunala bolagen uppgår vid utgången av augusti till 795 Mkr, se not 26 Nothänvisningar, kommunen. Förutom borgen för finansiell leasing avser borgen till de kommunala bolagen pensionsåtagande samt borgen för lån avseende interna andelsförvärv. Utöver borgen till de kommunala bolagen har kommunen åtagande på 307 Mkr till övriga. Borgen till övriga avser i huvudsak borgen till Norrlands Etanolkraft AB (Nekab), oförändrade 258 Mkr, men även borgen för en Folkets Hus-förening, en bostadsrättsförening, ett trygghetsboende, förskolekooperativ samt till egna hem. Utöver de aktuella borgensåtaganden som redovisas per balansdagen finns beslut om ytterligare 6 Mkr som ännu ej nyttjats. Med anledning av att den största delen av åtagandet är mot kommunens egna bolag kan det ur riskbedömningssynpunkt konstateras att risktagandet huvudsakligen ligger i själva investeringsbeslutet. Kommunen har inte infriat några borgensåtaganden under Kommunkoncernens (läs Övik Energis) övriga engagemang i SEKAB direkt eller via Nekab uppgår per balansdagen till 213 Mkr och består av lån. Engagemanget är oförändrat sedan årsskiftet. Känslighetsanalys En känslighetsanalys visar hur olika händelser påverkar kommunens ekonomi, det är små marginaler och stor känslighet i resultatet vad gäller att behålla en ekonomi i balans. I bilden redovisas effekterna av ett antal händelser, där kommunen själv kan påverka vissa av händelserna, 15

18 andra inte. En förändring av lönerna med 1 % motsvarar i stort kostnaden för 50 stycken helårsanställda eller att skattesatsen förändras med ca 23 öre. För att neutralisera en befolkningsminskning med 1 % behövs kostnadsminskningar/intäktsökningar i verksamheten med ungefär 1 %. En resultatförändring med 1 % i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag motsvarar en förändring av skattesatsen med ca 28 öre. En förändring av både den korta och långa räntan med en procentenhet skulle ge förändrade räntekostnader vid fullt genomslag med 28 Mkr för kommunen. Genom ingångna derivatavtal har dock ränterisken begränsats, vilket medför att en förändring av marknadsräntorna med en procentenhet skulle innebära att kommunens räntekostnad som mest förändras med 10 Mkr 2018, varav för kommunens nettolåneskuld 2 Mkr. Sett till hela kommunkoncernen innebär en förändring med 1 procentenhet av den rörliga marknadsräntan en maximal effekt med 14 Mkr i minskade/ökade räntekostnader. Nedan redovisas känsligheten för olika händelser utifrån ett verksamhetsperspektiv. Denna bild understryker att effekterna på det ekonomiska resultatet kan bli stora p.g.a. händelser som kommunen själv inte kan påverka. Exempelvis kan ett milt vinterväder ge positiva effekter på kommunens energikostnader samtidigt som det kan föra med sig att t.ex. kostnader för halkbekämpning ökar. Vidare kan det konstateras att ett ökat antal elever i grundskola inte är lika kostsamt som i förskola och gymnasiet. 16

19 koncern Kommunkoncernens ekonomiska resultat uppgick för perioden januari-augusti 2018 till +191 Mkr, vilket är 26 Mkr sämre än samma period föregående år. Framför allt ett starkt resultat har förstärkt kommunkoncernens soliditet med nära 2 procentenheter till 34 %. Rodret i Örnsköldsvik AB är moderbolag till dotterbolagen Övik Energi AB, AB Övikshem, Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB, Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB, Örnsköldsvik Airport AB och det numera passiva Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB. Rodretkoncernens årsprognos 2018 efter åtta månader, prognostiseras till +97,0 Mkr, vilket är 25,9 Mkr högre jämfört med föregående års utfall och 21,0 Mkr högre än budget. I jämförelse med föregående år förväntas ett betydligt högre resultat inom Övik Energis affärsområde Värme & Ånga och ett mer balanserat årsresultat i Mivas taxekollektiv, vars effekter reduceras av att den avsättning som matchat Airport driftsunderskott sedan övertagandet nu är förbrukad. I 2017 års utfall ingick även en större finansiell stängningskostnad. Årets prognostiserade positiva budgetavvikelse härleds i huvudsak till Övik Energis stora resultatpåverkan av ett markant högre marknadspris på el- och elcertifikat samt utsläppsrätter. En turbulent elmarknad, ovanligt små vattenmagasin till följd av den varma sommaren och osäkerhet inför höstens och vinterns väder gör att elpriserna förväntas vara fortsatt höga resten av året. I energibolagets prognos ingår även ökad försäljningsvolym av el och ånga, men även av bl.a. engångsposter i form utrangeringskostnad av delar av kraftvärmeverket vid reinvestering samt nedskrivningar. Örnsköldsvik Airport prognostiserar ett sämre resultat till följd av kundförlust och osäker fordran på driftsbidrag samt att Övikshem haft ökade driftskostnader till följd av en extremt snörik början av året. I prognosen ingår även beslut om att överskottsutdelning från Kommuninvest via kommunen inte kommer bolagskoncernen till del i år. Det redovisade resultatet för koncernen uppgick för perioden januari-augusti till 91 Mkr. Det är av vikt att hänga med i den utveckling som sker i omvärlden och att ha en beredskap inför viktiga strategiska steg framåt. Bolagens förmåga att möta kundernas framtida behov, det framtida marknadsläget samt statens ansvar och roll som stödgivare till icke-statliga flygplatser, är några faktorer som har stor betydelse för Rodretkoncernens ekonomi på kort och lång sikt. Airports driftsunderskott finansieras genom koncernbidrag från övriga bolagskoncernen. Moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB:s årsprognos har negativ avvikelse mot budget med -2,7 Mkr och visar ett resultat efter finansiella poster på -4,6 Mkr. I prognosen ingår lägre finansiella kostnader än budgeterat, samt nedskrivning av andelar i dotterbolag, vilket neutraliseras på koncernnivå. Övik Energikoncernens prognos för helår indikerar på ett resultat efter finansnetto på +89,0 Mkr och detta är en förbättring med 32,1 Mkr jämfört med budget. Förändringen förklaras till flera faktorers 17

20 påverkan såsom; högre elpriser, högre elcertifikatpriser, ökat värde utsläppsrätter, högre ångleveranser, högre elproduktion, men även av bl.a. högre biobränslepriser, högre finansiella kostnader, högre kostnad för reparation och underhåll, dyr spetsproduktion, nedskrivningskostnader samt utrangeringar av anläggningstillgångar. AB Övikshems prognos för helår visar på ett resultat efter finansiella poster på +22,2 Mkr, vilket är 3,1 Mkr lägre än budget. Avvikelsen härleds i huvudsak till ökade driftskostnader p.g.a. den extremt snörika inledningen på året samt ökade kostnader för lägenhetsreparationer. Helårsresultatet efter finansiella poster för Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB och dess dotterbolag beräknas uppgå till +5,9 Mkr, vilket överstiger budget med +0,8 Mkr. Den prognostiserade positiva budgetavvikelsen härleds till högre intäkter för hamnverksamheten och sommarens passagerarrekord för skärgårdstrafiken. Årets resultat påverkas även av ett års tidsförskjutning av kommunens övertagande av magasinet i Arnäsvall, ökade beredskapskostnader inom skärgårdstrafiken samt projektkostnader. Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB och dess dotterbolag Domsjö Vatten AB:s prognos för helår visar på ett resultat efter finansnetto med +4,3 Mkr, vilket innebär en avvikelse med -2,9 Mkr mot budget och att delar av tidigare års resultat beräknas tas i anspråk. Budgetavvikelsen härleds till ökade personalkostnader och ökade kostnader för underhållsåtgärder inom affärsområde VA samt kvalitetssäkring av vattenkvalitén i Domsjö Vatten. För Örnsköldsvik Airport AB visar helårsprognosen ett resultat på -23,5 Mkr, vilket är 7,4 Mkr lägre än budget. I prognosen ingår osäker fordran avseende driftsbidrag för bolagiseringsåret 2011 och kundförlust till följd av Nextjets konkurs, samtidigt som trafikintäkterna blir högre än beräknat och att planerad personalrekrytering dragit ut på tiden. Årets investeringsvolym för de kommunala bolagens investeringar i materiella anläggningstillgångar prognostiseras till 304,9 Mkr, vilket är 14,7 Mkr lägre än budget. Budgetavvikelsen härleds i huvudsak till förskjutningar i inköp/projekt mellan åren. Investeringarna 2018 avser delvis reinvesteringar, förtätningar, optimeringar inom befintliga verksamhetsområden, energieffektivisering, men även nyinvesteringar och verksamhetsutveckling. Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB:s investeringar utgår från att långsiktigt säkerställa leverans och service till taxekollektiven. Mivas fasta återvinningscentraler på kommunens serviceorter Husum och Björna slutförs nu 2018, projektet för mellanlagring förskjuts till 2019 medan VA-projekt sker enligt plan. Övikshem har i planen att tillskapa nya lägenheter genom ombyggnation av vindsytor och lokaler till lägenheter, där prognosen visar en viss förskjutning till I övrigt fortgår planerat underhåll och stambyten i bostadsbolaget, även vissa projekt där har förskjutits till nästa år. På kommunens uppdrag utför Övik Energi projektet Bredband fibernät till landsbygd, vars syfte är att bidra till att uppnå det nationella målet om att 90 % ska ha tillgång till 100 Mbit/s år Övik Energis budgetavvikelse härleds i huvudsak till ny bränsletransportör samt totalavsaltningsprojektet i kraftvärmeverket, fibersatsning i Bredbyn, Bjästa, Köpmanholmen och Själevad, samt fördyrningar inom Bredband 2020 vad gäller det ortssammanbindande nätet, och har av den anledningen begärt och erhållit utökad investeringsram För ytterligare information se respektive bolags kommentarer i Tertialuppföljning, september 2018 Fördjupning. 18

21 God ekonomisk hushållning och balanskravsutredning med resultatutjämningsreserv Kommuner har sedan år 1992 enligt Kommunallagen haft krav på sig att verksamheten ska bedrivas enligt god ekonomisk hushållning. Under år 2000 tillkom även balanskravet och under 2013 infördes en möjlighet till resultatutjämningsreserv. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning är ett lagstadgat krav som återfinns i 8:e kapitlet i Kommunallagen. Kommunen ska upprätta riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Vidare ska kommunen även fastställa och utvärdera finansiella och verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning. Bedömning av god ekonomisk hushållning bygger på måluppfyllelsegraden av kommunfullmäktiges mål och ekonomiska mål, totalbetygen för perspektiven i styrkortet samt övrig finansiell analys. Enligt Tertialuppföljning, september är bedömningen att förväntas ha en god ekonomisk hushållning När det gäller prognostiserad måluppfyllelsegrad av kommunfullmäktiges mål kan det konstateras att alla mål utom ett bedöms nå nivån Målet uppnås delvis. Målet gällande minskad arbetslöshet och ökad sysselsättning bedöms inte uppnås. Måluppfyllelsen som redovisas för kommunfullmäktiges mål grundar sig främst på måluppfyllelsegrad från nämndmål och mått kopplade direkt till dessa kommunfullmäktigemål. Det genomsnittliga betyget för perspektiven i styrkortet prognostiseras nå bedömningen Godkänt. Perspektivet Ekonomi i balans uppvisar det svagaste betyget och även den största försämringen jämfört med föregående år. Försämringen förklaras i huvudsak av årets svaga resultat som får genomslag på samtliga mått inom perspektivet. Det svaga resultatet härrör sig främst till stora engångskostnader. Vidare ingår även den övriga finansiella analysen som grund för bedömningen av god ekonomisk hushållning Vision GPS - Övergripande styrkort 2018 Framtidens och möjligheternas Örnsköldsvik, en hållbar och tillgänglig kommun med ung tillväxt - att leva i, att arbeta i och att besöka. Mål - KF A Örnsköldsvik ska vara en av de bästa skolkommunerna B Örnsköldsvik ska vara en kommun som det är tryggt att åldras i. C Örnsköldsvik ska minska arbetslösheten och öka sysselsättningen. D Örnsköldsvik ska vara en klimatsmart och hållbar kommun. E Örnsköldsvik ska vara en öppen, jämställd och attraktiv kommun. Ekonomiska mål - Resultatmålet för kommunen ska årligen ligga på 1,5-2,5 % av skatter/statsbidrag under mandatperioden. - Målet för mandatperioden är att de skattefinansierade investeringarna ska ligga inom ramen 660 Mkr. Målet uppnås delvis Målet uppnås delvis Målet uppnås ej Målet uppnås delvis Målet uppnås delvis Målet uppnås ej Målet uppnås ej Perspektiv Totalt Jmf med föreg år Medborgarnytta verksamhet arbetsgivare balans och förnyelse Effektiv Attraktiv Ekonomi i Utveckling 3,2 3,2 3,1 3,8 2,2 3,8-0,2 0-0,1 +0,3-0,9-0,1 Betygsintervall perspektiv Bedömning 4,25 till 5 Mycket bra 3,5 till 4,25 Bra 2,5 till 3,5 Godkänt 1,75 till 2,5 Svagt 1 till 1,75 Dåligt 19

22 Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Örnsköldsvik ska vara en av de bästa skolkommunerna 2020 Barn och ungdomar i Örnsköldsvik ska ha de bästa förutsättningarna att utvecklas. Skolan i är en viktig del i deras utveckling och målet är att Örnsköldsvik ska bli en av de bästa skolkommunerna I förhållande till andra kommuner i Sverige ska därför andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, liksom meritvärden, vara klart högre än genomsnittet. Sammantaget blir bedömningen att måluppfyllelsen i prognosen blir delvis uppnådd. Utgångspunkt vid bedömning är nämndernas uppföljning av nämndmålen samt de mått som är kopplade direkt mot kommunfullmäktigemålet. Alla nämndmål som är uppsatta för att nå kommunfullmäktigemålet är delvis uppnådda. Sammantaget försämringar inom grundskolan och förbättringar inom gymnasiet för måtten som är kopplade direkt mot kommunfullmäktigemålet. Samtliga mått ligger bättre än senaste värden för riket om medel för det sammanvägda resultat sätts till 145 av Sveriges totalt 290 kommuner. Örnsköldsvik ska vara en kommun som det är tryggt att åldras i I ska man kunna åldras tryggt. Man ska få den vård och stöd som man behöver, med en kvalitet som man är nöjd med. Man ska uppleva trygghet i samhället även när det gäller att vistas i olika miljöer och att kunna ha en meningsfull tillvaro. Sammantaget blir bedömningen att måluppfyllelsen i prognosen blir delvis uppnådd. Utgångspunkt vid bedömning är nämndernas uppföljning av nämndmålen samt de mått som är kopplade direkt mot kommunfullmäktigemålet. Nämndmålet att humanistiska nämnden erbjuder alla en verksamhet där individen upplever delaktighet och tillgänglighet uppnås medan övriga är delvis uppnådda. Sammantaget både förbättringar och försämringar för måtten kopplade direkt mot kommunfullmäktigemålet och endast ett av måtten når måltalet. Örnsköldsvik ska minska arbetslösheten och öka sysselsättningen Jobben ska bli fler och de arbetslösa färre i Örnsköldsvik sett över mandatperioden. Särskilt viktigt är att minska arbetslösheten bland unga så att vi ligger under rikssnitt. Örnsköldsvik ska vara en attraktiv kommun för företag att etablera sig i och att växa i och människor ska ha förutsättningar att jobba. Sammantaget blir bedömningen att måluppfyllelsen i prognosen inte blir uppnådd. Utgångspunkt vid bedömning är nämndernas uppföljning av nämndmålen samt de mått som är kopplade direkt mot kommunfullmäktigemålet. Nämndmålet att minska ungdomsarbetslöshet uppnås inte medan övriga nämndmål är delvis uppnådda. Sammantaget små förbättringar för måtten kopplade direkt mot kommunfullmäktigemålet. Prognoserna visar på förbättrade resultat men att endast ett av fyra mått når måltalet. Örnsköldsvik ska vara en klimatsmart och hållbar kommun ska bidra till att minska klimatpåverkan och arbeta med klimatanpassning för att begränsa effekterna av de klimatförändringar som pågår. ska också arbeta ekologiskt hållbart för att värna ekosystemen och motverka negativ miljöpåverkan för människors bästa. Sammantaget blir bedömningen att måluppfyllelsen i prognosen blir delvis uppnådd. Utgångspunkt vid bedömning är nämndernas uppföljning av nämndmålen samt de mått som är kopplade direkt mot 20

23 kommunfullmäktigemålet. Nämndmålen att verksamheterna inom samhällsbyggnadsförvaltningen ska bedrivas energi- och klimateffektivt uppnås medan övriga nämndmål är delvis uppnådda. Sammantaget små ändringar för måtten kopplade direkt mot kommunfullmäktigemålet. Prognoserna är i nivå med eller något bättre än utfallet 2017 men endast ett av tre mått förväntas nå målet. Örnsköldsvik ska vara en öppen, jämställd och attraktiv kommun I Örnsköldsvik ska samhället präglas av värderingar som grundas i öppenhet och jämställdhet. Samhället ska vara tillgängligt för alla, infrastrukturen ska bidra till tillgängligheten och människor ska uppleva Örnsköldsvik som en kommun med goda möjligheter till demokrati och delaktighet i samhällsbygget. Örnsköldsvik ska vara en attraktiv kommun som lockar människor utifrån flera perspektiv där boende och fritidsutbud är viktiga komponenter. Sammantaget blir bedömningen att måluppfyllelsen i prognosen blir delvis uppnådd. Utgångspunkt vid bedömning är nämndernas uppföljning av nämndmålen samt de mått som är kopplade direkt mot kommunfullmäktigemålet. Sju av tretton nämndmål som är uppsatta för att nå kommunfullmäktigemålet är uppnådda och övriga sex är delvis uppnådda. Sammantaget små ändringar för måtten kopplade direkt mot kommunfullmäktigemålet. Prognoserna är i nivå med eller något sämre än utfallet 2017 och inget av måtten når uppsatta måltal. För ytterligare information om måluppfyllelse se Tertialuppföljning, september 2018 Fördjupning. Uppföljning av kommunfullmäktiges ekonomiska mål Resultat i % av skatter/statsbidrag +1,5 - +2,5 % Ett av kommunfullmäktiges ekonomiska mål är att resultatet årligen ska ligga på 1,5-2,5 % av skatteintäkter och statsbidrag under mandatperioden. Kommunens resultat i prognosen för 2018, +29 Mkr, motsvarar 0,8 % av skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär att kommunen i nuläget inte bedöms nå kommunfullmäktiges mål. Prognostiserat resultat är sämre än både föregående år och budget. Utifrån det försämrade ekonomiska läget 2018 beslutade kommunfullmäktige vid sitt sammanträde i maj att uppmana samtliga nämnder till fortsatt återhållsamhet för att stärka kommunens resultat. Med anledning av att årets resultat innehåller höga engångskostnader vidtog kommunfullmäktige inga ytterligare åtgärder och är medvetna om att kommunfullmäktiges resultatmål kan bli svårt att nå. 21

24 Skattefinansierade investeringar 660 Mkr Kommunfullmäktiges andra ekonomiska mål anger att ramen för de skattefinansierade investeringarna uppgår till 660 Mkr för mandatperioden Av totalt prognostiserade 336 Mkr i investeringar 2018 avser 320 Mkr skattefinansierad verksamhet. Med nuvarande prognos för 2018 uppgår summan för mandatperiodens skattefinansierade investeringar totalt till 814 Mkr, vilket innebär ett överskridande med 154 Mkr. Överskridandet beror på den höga investeringsnivån för Målet uppnås inte. Uppföljning av perspektivet Ekonomi i balans De mått som följs upp under Ekonomi i balans är Årets resultat i % av skatteintäkter och statsbidrag, Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och statsbidrag, Budgetavvikelse i % av skatteintäkter och statsbidrag, Självfinansieringsgrad av investeringar i % samt Ekonomisk styrka jämfört med andra kommuner. De prognostiserade måtten för 2018 har försämrats både jämfört med fjolåret och med årets budget. Utfall Budget Prognos Årets resultat i % av skatteintäkter o statsbidrag 2,4% 2,0% 0,8% Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter o statsbidrag 97,7% 98,1% 99,5% Budgetavvikelse i % av skatteintäkter o statsbidrag 0,6% 0,0% -1,1% Självfinansieringsgrad av investeringar, % 79,8% 60,2% 41,8% Ekonomisk styrka jmf med andra kommuner (plac -1 år) GPS-betyg Ekonomi i balans 3,0 3,2 2,2 Totalbetyget för ekonomi i balans bedöms i prognosen för 2018 bli 2,2 vilket är en försämring med 0,9 jämfört med Kommunens resultat i prognosen för 2018 uppgår till +29 Mkr, vilket innebär att kommunfullmäktiges ekonomiska resultatmål inte förväntas uppnås. Resultatet och verksamhetens nettokostnad i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag förväntas dessutom bli sämre än föregående år. Budgeterat resultat för 2018 uppgår till +68 Mkr och den negativa budgetavvikelsen försämrar betyget. Investeringarna prognostiseras till 336 Mkr, vilket innebär en låg självfinansieringsgrad då summan av avskrivningar och resultat är betydligt lägre men som till stor del också var budgeterad. När det gäller ekonomisk styrka jämfört med andra kommuner, se avsnittet nedan. 22

25 Ekonomisk styrka jämfört med andra kommuner Det finns många ekonomiska nyckeltal att välja bland för att bilda sig en uppfattning om kommunens och koncernens ekonomiska styrka jämfört med Sveriges övriga 289 kommuner. Nedan redovisas ett urval av ekonomiska nyckeltal för 2017 där jämförelse görs utifrån placering på respektive nyckeltal där placering 1 är starkaste nyckeltalet och placering 290 svagaste nyckeltalet. Finansiella nyckeltal Kr/inv Placering Jmf med Årets resultat Snittresultat, 3 år Nettokostnad Skattesats 22,44% Skattesats exkl. skatteväxling 16,85% Anläggningstillgångar Långfristiga skulder Eget kapital Pensionsåtagande Borgensåtaganden Placering kommun Årets resultat, koncern Anläggningstillgångar, koncern Långfristiga skulder, koncern Eget kapital, koncern Placering totalt Källa: SCB "Statistikdatabasen" Styrkor som Örnsköldsvik har jämfört med övriga kommuner i riket är främst nivån på anläggningstillgångar, både i kommunen och i koncernen. Till styrkorna kan även skattesats exklusive skatteväxlingar med landstinget nämnas. Till svagheterna kan främst nivån på långfristiga skulder i kommunen och pensionsåtagande räknas. Ytterligare svaghet återfinns i kommunens relativt höga nettokostnad jämfört med riket. Största förbättringen 2017 avser kommunens resultat samt långfristiga skulder i koncernen. Snittresultatet över tre år för kommunen utgör den största försämringen jämfört med föregående år. Sammantaget konstateras utifrån valda nyckeltal att placeringen är 166, en marginell försämring med 2 placeringar jämfört med Placeringen är något sämre än medelkommunen, men bäst i länet. Uppföljning av övriga perspektiv Totalt för samtliga perspektiv uppgår prognosen för årets betyg till 3,2, vilket är något sämre jämfört med föregående år. Starkast resultat har perspektiven utveckling och förnyelse samt attraktiv arbetsgivare. Jämfört med föregående år har perspektivet attraktiv arbetsgivare förbättrats medan perspektivet ekonomi i balans har försämrats, övriga är oförändrade. För ytterligare information om uppföljning av perspektiv se Tertialuppföljning, september 2018 Fördjupning. 23

26 Balanskravsutredning med resultatutjämningsreserv Balanskravet är ytterligare ett lagstadgat krav som kommunen måste uppfylla enligt Kommunallagen. Det trädde i kraft år 2000 och utgör en undre gräns för vilket resultat som är tillåtet att budgetera och redovisa. Enligt Kommunallagen 8 kap 4 ska kommunens ekonomi planeras och styras mot ett resultat i balans, vilket innebär att intäkterna minst ska överstiga kostnaderna såväl i budget som i bokslut. Av 8 kap 5a Kommunallagen framgår vidare att huvudprincipen är att eventuella underskott i bokslutet ska inarbetas och det egna kapitalet enligt balansräkningen återställas inom tre år enligt en åtgärdsplan som kommunfullmäktige har att besluta om. Genom planering och styrning för att nå balans i ekonomin säkras på så sätt det egna kapitalet över tiden. Det finns dock ett undantag från huvudprincipen. Fullmäktige kan med hänvisning till synnerliga skäl besluta om att inte återställa hela eller delar av ett underskott. När det gäller avstämning mot lagens krav på ekonomisk balans ska årets resultat utgöra utgångspunkten. Huvudprincipen är att samtliga realisationsvinster från försäljningar av anläggningstillgångar inte ska inräknas i intäkterna då avstämning mot balanskravet görs. Då erhålls Årets resultat efter balanskravsutredning. Nästa steg i balanskravsutredningen utgörs av medel som förs till eller från resultatutjämningsreserven (RUR), vilket därefter resulterar i Årets balanskravsresultat. Sedan 2013 är det möjligt för kommuner att tillämpa RUR och under vissa förutsättningar föra medel mellan olika år. Tanken är att överskott ska kunna reserveras i RUR under finansiellt goda tider, då skatteintäkterna ökar ordentligt, för att sedan användas för att täcka hela eller delar av underskott under svagare tider. RUR ska därigenom bidra med att skapa stabilare planeringsförutsättningar för kommuner. Utifrån lagens möjlighet att inrätta en RUR beslutade kommunfullmäktige under 2014 att inrätta en RUR samt riktlinjer kring hanteringen av denna. Realisationsvinsterna bedöms i prognosen uppgå till 8 Mkr för 2018, vilket innebär att Årets resultat efter balanskravsjusteringar blir +20 Mkr. Denna resultatnivå innebär, enligt kommunens riktlinjer, att kommunen inte bedöms kunna göra någon avsättning till RUR. Kommunen har inga negativa resultat sedan tidigare år att återställa, vilket innebär att resultatet som ska ställas mot balanskravet uppgår till +20 Mkr balanskravet infrias. Vid periodens utgång har kommunen totalt 27 Mkr avsatta till RUR, där senaste avsättningen gjordes utifrån 2017 års resultat. 24