Tertialuppföljning, maj 2015

Transkript

1 Tertialuppföljning, maj 2015

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, maj 2015 Sid Kommunledningsförvaltningens kommentarer 1 Prognos 2015 Resultatjämförelse Noter till resultatjämförelse Investeringsuppföljning 17 KS Kommunledningsförvaltning 18 KS Konsult- och serviceförvaltning 24 Samhällsbyggnadsnämnd 29 Kultur- och fritidsnämnd 34 Bildningsnämnd 38 Omsorgsnämnd 45 Humanistisk nämnd 51 Totalt nämnderna 56 Delårsrapport 1-4/2015 Resultaträkning, kommunen 58 Balansräkning, kommunen 59 Nothänvisningar, kommunen 60 Bolagen Rodretkoncernen, moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB samt Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB 64 Övik Energi AB, inkl. dotterbolag 67 AB Övikshem 70 Örnsköldsviks Hamn & Logistik AB, inkl. dotterbolag 71 Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB, inkl. dotterbolag 72 Örnsköldsvik Airport AB 73 Bilaga: Finansrapport per

3 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2015 Kommunledningsförvaltningens sammanfattning och slutsatser God ekonomisk hushållning och KF:s ekonomiska mål uppnås Bedömningen enligt Tertialuppföljning, maj är att Örnsköldsviks kommun förväntas ha en god ekonomisk hushållning Denna bedömning bygger på måluppfyllelsen av kommunfullmäktiges ekonomiska mål, mått för Ekonomi i balans och övrig finansiell analys. Vid tertialuppföljning maj görs ingen uppföljning av kommunfullmäktiges verksamhetsmål, nämndsmål eller av övriga perspektiv i GPS-styrkortet, dock har föregående uppföljning vägts in i bedömningen av god ekonomisk hushållning Ett av kommunfullmäktiges ekonomiska mål är att resultatet i snitt ska uppgå till 1-2% av skatteintäkter och statsbidrag under mandatperioden. Kommunens resultat i prognosen, +61 Mkr, motsvarar 2,0% av skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär att kommunen i nuläget beräknas nå kommunfullmäktiges mål. Prognosens intäkter exklusive realisationsvinster från försäljning av materiella anläggningstillgångar uppgår till +28 Mkr, vilket innebär att även balanskravet bedöms infrias Exklusive årets engångsintäkter, reavinster och återbetalda premier från AFA Försäkring, hade dock inte resultatmålet uppnåtts 2015 och marginalen mot balanskravet hade varit ytterst liten. Av totalt prognostiserade 135 Mkr i investeringar 2015 avser 114 Mkr skattefinansierad verksamhet. Kommunfullmäktiges mål kring investeringar anger att ramen för de skattefinansierade investeringarna uppgår till 600 Mkr för mandatperioden Utifrån lagd prognos bedöms målet kunna uppnås vid mandatperiodens slut. Prognos bättre än budget Resultatet i Budget 2015 uppgick till +43 Mkr, vilket motsvarade ett resultat på +1,4% av skatteintäkter och statsbidrag. Verksamhetens nettokostnad var i budgeten planerad att öka med 4,4%, vilket var mer än den planerade ökningen av skatteintäkter och statsbidrag, 3,6%. En högre ökningstakt på nettokostnaden, främst utifrån budgeterade tillskott till nämnderna, förklarar den resultatförsämring som var planerad inför Prognostiserat resultat för kommunen uppgår 2015 till +61 Mkr, vilket är 18 Mkr bättre än budgeterat. Totalt beräknas nettokostnaden öka med 3,3% medan skatteintäkter och statsbidrag bedöms öka med 3,6% jämfört med föregående år. Den lägre nettokostnadsökningen gentemot budgeterat förklaras av återbetalda AFA-premier. En bra balans mellan verksamhetens nettokostnad samt skatteintäkter och statsbidrag är en förutsättning för att kunna hantera svängningar inom finansnettot utan att behöva riskera en ekonomi i balans. En större marginal mellan verksamhetskostnader samt skatteintäkter och statsbidrag skapar även ett bra utrymme för självfinansiering av kommande pensionsutbetalningar och investeringar, vilket undviker en belastning på finansnettot som följd. Både nämnderna totalt och bolagskoncernen bättre än budget Nämndernas totala resultat förväntas uppgå till +1,5 Mkr, vilket är något bättre än budgeterat nollresultat. Kultur- och fritidsnämnden och omsorgsnämnden redovisar en prognos sämre än budget. Underskottet inom omsorgsnämnden förklaras av ökade personalkostnader och då främst inom ordinärt boende. Arbete med åtgärdsplaner för att nå en ekonomi i balans har påbörjats utifrån signaler i uppföljningar tidigare under året. För att begränsa underskotten och komma i balans är det ytterst viktigt att alla beräknade åtgärder genomförs och får ekonomisk effekt samt att arbetet med åtgärder fortsätter. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

4 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2015 Det negativa resultatet på nämnderna ovan motverkas av att kommunstyrelsens båda förvaltningar prognostiserar positiva nämndsresultat. Nämnderna har lyft fram vissa osäkerhetsfaktorer som kan komma att försämra resultatet Stor osäkerhet råder gällande riktade statsbidrag i vårpropositionen/vårändringsbudgeten, särskilt de som riktas mot bildningsnämnden. Även kostnaderna avseende skolskjutsar bedöms som osäker då Kollektivtrafikmyndigheten kommer att revidera sina tidigare kostnadsbedömningar, vilka troligtvis baserats på felaktiga underlag. Bolagskoncernen prognostiserar ett resultat på +68 Mkr för 2015, vilket är 6 Mkr bättre än budgeterat och förklaras i huvudsak av lägre finansiella kostnader. Låneskulden minskar i lägre takt Sedan början av 2012 har kommunkoncernen kunnat minska sin upplåning betydligt, totalt har 1,1 Mdkr amorterats. En fortsatt minskning av låneskulden är planerad, dock inte i de senaste årens nivå. Under årets första fyra månader har koncernen amorterat 10 Mkr. Framtiden Ekonomin är enligt prognosen i balans men det är viktigt att nämnderna arbetar för att nå budgeterat resultat 2015 för att underlätta möjligheterna att möta planerade effektiviseringsuppdrag för Förutsättningarna och ekonomin 2016 och framåt framgår av rapporten Ekonomiskt läge , maj Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

5 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2015 Delårsrapport 1-4/2015 samt prognos 2015 Årets resultat Kommunens resultat uppgår för perioden januari-april 2015 till -24 Mkr, vilket är 23 Mkr sämre än motsvarande period föregående år. För helåret är prognosen +61 Mkr, vilket är 18 Mkr bättre än budgeten på +43 Mkr som kommunfullmäktige fastställt för Jämfört med fjolåret har kommunen en resultatförsämring efter årets första fyra månader, som i huvudsak förklaras av ett svagare resultat för nämnderna totalt och av högre pensionskostnader. Helårsresultatet bedöms i prognosen till +61 Mkr, vilket är bättre än budgeterat men lägre än föregående år. Resultatförsämringen jämfört med fjolåret förklaras främst av ett sämre prognostiserat resultat inom nämnderna totalt. Prognosen innehåller stora engångsintäkter såsom reavinster och återbetalning från AFA Försäkring, totalt 50 Mkr. Även fjolårsresultatet innehöll stora engångsintäkter. Prognostiserat resultat är 18 Mkr bättre än budgeterat, vilket motsvarar en budgetavvikelse på +0,6%. När det gäller avstämning mot lagens krav på ekonomisk balans ska resultaträkningen för året utgöra utgångspunkten. Huvudprincipen är att realisationsvinster från försäljningar av tillgångar inte ska inräknas i intäkterna då avstämning mot balanskravet görs. Däremot ska kostnader i samband med åberopande av synnerliga skäl läggas till. Realisationsvinsterna bedöms i prognosen uppgå till 33 Mkr för 2015 och kommunen har inga negativa resultat sedan tidigare att återställa, vilket innebär att resultatet som ska ställas mot balanskravet uppgår till +28 Mkr balanskravet infrias. Resultatet efter balanskravsjusteringar uppgår i prognosen till 1,0% av skatteintäkter och statsbidrag. Exklusive årets engångsintäkt från AFA Försäkring är marginalen mot lagens balanskrav ytterst liten. Verksamhetens nettokostnad Delår 1-4 Verksamhetens nettokostnad för perioden januari-april uppgår totalt till Mkr, vilket är en ökning med 5,5% (54 Mkr) jämfört med motsvarande period föregående år. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

6 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2015 Utfall Utfall För (%) Utfall Budget Prognos För (%) (Löpande prisnivå, Mkr) jfr jfr -14 Verksamhetens intäkter ,2% ,5% Verksamhetens kostnader inkl. avskrivningar ,1% ,6% därav personalkostnader ,3% ,3% Verksamhetens nettokostnad ,5% ,3% Intäkterna i verksamheten uppgår för perioden till 182 Mkr, vilket täcker 15% av verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar. Verksamhetens intäkter har under perioden ökat med 3,2% jämfört med motsvarande period föregående år. Intäktsökningen förklaras i huvudsak av högre bidragsintäkter och då framför allt mer statsbidrag, där ökningen till största del beror på att kommunen har erhållit mer bidrag avseende flyktingverksamhet men även av mer bidrag från Skolverket, bl.a. utifrån satsningen på förstelärare. Kommunen har även erhållit mer bidrag från Arbetsförmedlingen då fler personer varit anställda i någon form av arbetsmarknadsåtgärd, där ökningen i huvudsak återfinns inom ungdomsjobb. Däremot har bidrag från Försäkringskassan avseende personlig assistans LASS varit lägre jämfört med fjolåret, vilket främst förklaras av färre beslutade timmar utifrån färre brukare och en striktare bedömning av Försäkringskassan. Reavinster vid försäljning av tillgångar uppgår totalt för perioden till 1 Mkr jämfört med nära 7 Mkr för motsvarande period föregående år. Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar, uppgår för perioden till Mkr, vilket är en ökning med 5,1% eller 59 Mkr jämfört med motsvarande period under fjolåret. Den största kostnaden för kommunen är personalkostnader, vilka utgör 65% av de totala verksamhetskostnaderna. Under denna period har personalkostnaderna ökat med 6,3% jämfört med samma period ifjol, vilket motsvarar 47 Mkr. Årliga löneavtal förklarar en ökning av personalkostnaderna med i snitt 3,1%. Ökade personalkostnader förklaras även av volymökningar inom bl.a. grundskola, fritids, ordinärt boende samt inom flyktingverksamhet. Ökningen inom flyktingverksamhet förklaras både av ett ökat asyl- och flyktingmottagande samt start av nya boenden för ensamkommande flyktingbarn. Kommunen har även haft högre kostnader inom verksamheten arbetsmarknadsåtgärder utifrån en tydlig prioritering att motverka ungdomsarbetslöshet. Hittills i år har 88 ungdomar anställts i s.k. ungdomsjobb jämfört med 32 st under motsvarande period ifjol. Nämnda personalkostnadsökningar har dock motverkats av volymminskning inom personlig assistans samt inom särskilt boende och då främst med anledning av avveckling av Sundhem. Kommunen har dessutom haft en ökning av sjuklönekostnaderna med drygt 2 Mkr mellan perioderna, totalt uppgår kostnaderna för sjuklön till 16 Mkr. Sjukfrånvaron har totalt ökat från 6,7% till 7,5%, där den korta sjukfrånvaron ökat med 0,5% procentenheter till 3,9%. Ökningen inom den korta sjukfrånvaron återfinns bland samhällsbyggnadsförvaltningen, bildningsförvaltningen och välfärdsförvaltningen. Prognosen 2015 för sjukfrånvaron ligger på 6,8%, vilket är en ökning jämfört med fjolåret som låg på 6,1%. Bortsett från personalkostnaderna har övriga kostnader ökat med 3,1% jämfört med samma period ifjol, vilket motsvarar 13 Mkr i högre kostnader. Kostnadsökningarna under perioden återfinns i huvudsak inom HVB-placeringar, vinterväghållning, annan utbildningsanordnare/kooperativ, konsulttjänster samt pensioner. Kostnaderna för kommunens vinterunderhåll var under fjolåret ovanligt låga varför årets kostnadsnivå är mer normal. När det gäller kostnaderna för HVBplaceringar återfinns ökningen främst inom gruppen vuxna. Ökningen inom konsultkostnaderna förklaras främst av kostnader i samband med sanering av f.d. Örnfraktstomten samt av markstabilisering vid Varvskajen. Däremot har kommunen haft kostnadsminskningar inom bostadsanpassningsbidrag, konsulentstödda familjehem, skolskjutsar och inom energisidan. Minskningen inom energisidan förklaras både av gynnsamma väderförhållanden samt av kommunens kontinuerliga energieffektiviseringsarbete. Kostnaderna för skolskjutsar har minskat markant jämfört med motsvarande period under fjolåret. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

7 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2015 Nämndernas resultat under perioden januari-april uppgår till -34 Mkr, vilket är en resultatförsämring med 12 Mkr jämfört med motsvarande period föregående år. Se nämndernas kommentarer för ytterligare information. Helårsprognos Verksamhetens nettokostnad beräknas totalt för 2015 uppgå till Mkr, vilket är 28 Mkr lägre än budget och en ökning med 3,3% jämfört med föregående år. Måttet verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och statsbidrag visar om den löpande driftverksamheten kan finansieras av skatteintäkter och statsbidrag. I prognosen för 2015 uppgår verksamhetens nettokostnad till 98,0% av skatteintäkter och statsbidrag, vilket visar att den löpande driftverksamheten bidrar till det positiva resultatet. Den löpande verksamheten har under den senaste femårsperioden, utom år 2012, finansierats fullt ut av skatteintäkter och statsbidrag. Kommunfullmäktige fastställde budgeten för 2015 i november 2014 med ett resultat på +43 Mkr. Nämnderna erhöll utöver löne- och prisökningar ökade skattemedel med 40 Mkr. Resultatmålet totalt för nämnderna sattes till noll. I ärendet Resultatöverföringar som behandlades i kommunfullmäktige i mars 2015 gjordes ingen förändring av resultatmålet, men vid översynen av totala medel nollställdes alla totala medel vid utgången av mandatperioden. Det sammantagna resultatet för nämnderna beräknas i prognosen 2015 bli +1,5 Mkr, vilket är 1,5 Mkr bättre än budgeterat. Kommunens ekonomiska styrningsregler innebär att nämndernas övereller underskott mot budget överförs till kommande år. De totala medlen uppgick vid årets början till 0 Mkr och med lagd prognos för 2015 innebär det att nämndernas totala medel uppgår till +1,5 Mkr vid utgången av året. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

8 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2015 KS/Kommunledningsförvaltningen prognostiserar ett resultat för 2015 på +2,8 Mkr, vilket är 2,8 Mkr bättre än budget och resultatet i Månadsuppföljning, april. Resultatförbättringen återfinns inom tillväxtavdelningen och ekonomiavdelningen. Överskottet inom tillväxtavdelningen förklaras i huvudsak av minskad verksamhet inom både Världsklass 2015 och Asylprojektet, utifrån ett lägre antal asylplatser än planerat. Minskad verksamhet inom Världsklass 2015 förklaras främst av det mellanår som utvecklingsarbetet nu är inne i. Mark och planering har under perioden haft en del tillkommande kostnader, bl.a. saneringskostnader på Örnfraktstomten samt markstabilisering vid Varvskajen, enheten prognostiserar dock ett nollresultat utifrån mer reavinster än budgeterat. Ekonomiavdelningens resultatförbättring förklaras både av minskade personalkostnader med anledning av vakanta tjänster samt minskade övriga kostnader. Resultatet innebär att de totala medlen uppgår till +2,8 Mkr vid årets slut. KS/Konsult- och serviceförvaltningen prognostiserar ett resultat på +4,0 Mkr för 2015, vilket är 4,0 Mkr bättre än budget men 2,0 Mkr sämre än Månadsuppföljning, april. Överskottet återfinns i sin helhet inom fastighetsavdelningen. Tidsförskjutningar inom en del underhållsprojekt, varav Själevadskolan det största, beräknas medföra ett överskott på 10 Mkr. Prognosen innehåller även ett överskott inom energisidan på 2 Mkr utifrån gynnsamma pris- och väderförhållanden samt kontinuerligt energieffektiviseringsarbete. Däremot belastas avdelningen med engångskostnader kopplade till iordningställande av tillfälliga lokaler i form av hyrda paviljonger inom förskolan. Övriga avdelningar prognostiserar ett resultat enligt budget. Förvaltningens totala medel bedöms vid årets utgång därmed uppgå till +4,0 Mkr. Samhällsbyggnadsnämnden prognostiserar ett nollresultat för 2015, vilket är enligt budget och oförändrat sedan Månadsuppföljning, april. Alla avdelningar prognostiserar ett resultat enligt budget. Kostnaderna för skolskjutsar har varit betydligt lägre jämfört med motsvarande period under fjolåret. Kollektivtrafikmyndigheten (KTM) har dock blivit uppmärksammande på att det underlag kostnaderna har beräknats utifrån innehåller felaktigheter, vilket innebär att beräknade och budgeterade kostnader för 2015 troligen är för låga. En osäkerhetsfaktor i nämndens prognos är därför den nya kostnadsprognos för skolskjutsar som KTM tar fram i samband med sin tertialuppföljning och som troligen kommer att innebära ökade kostnader under innevarande år. Prognostiserat resultat innebär att nämnden inte beräknas ha några totala medel vid årets slut. Kultur- och fritidsnämnden prognostiserar ett nämndsresultat på -0,3 Mkr för 2015, vilket är 0,3 Mkr sämre än både budget och lämnad prognos i Månadsuppföljning, april. Försämringen återfinns inom kulturenheten med anledning av ökade personalkostnader i samband med pensionsavgångar samt ökade kostnader för utställningar och programverksamhet. Paradiset prognostiserar ett nollresultat, skulle ett intäktsöverskott uppstå kommer det att användas till fastighetsunderhåll. Kultur- och fritidsavdelningens prognos bygger på att utbetalning inom ramen för avtalet med Isalliansen, 1 Mkr, kommer att ske. Prognostiserat nämndsresultat innebär att nämndens totala medel förväntas uppgå till -0,3 Mkr vid årets slut. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

9 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2015 Bildningsnämnden prognostiserar ett nollresultat för 2015, vilket är enligt budget men nära 9 Mkr bättre än resultatet i Månadsuppföljning, april. Förbättringen mot senaste prognos förklaras främst av att anpassningskostnader i samband med tillskapande av lokaler via paviljonglösningar i stället kommer att bekostas av konsult- och serviceförvaltningen. Alla verksamheter prognostiserar ett nollresultat där grunden i förvaltningens prognos är att verksamheten ryms inom tilldelad ram. Förvaltningen har under den senaste tiden utökat sin bemanning främst utifrån volymökningar av barn/elever, ett ökat behov av särskilt stöd samt av ett ökat antal nyanlända. En stor osäkerhet i prognosen är dock utvecklingen av de riktade statsbidragen utifrån vårpropositionen/vårändringsbudgeten. Prognostiserat resultat innebär att nämnden inte förväntas ha några totala medel vid årets slut. Omsorgsnämnden prognostiserar ett negativt nämndsresultat för 2015 på -5,0 Mkr, vilket är 5,0 Mkr sämre än budget men oförändrat sedan Månadsuppföljning, april. Avdelningen ordinärt boende prognostiserar det största underskottet, -12,0 Mkr. Underskottet härrörs i sin helhet till ökade personalkostnader. Beviljade timmar inom hemtjänsten fortsätter kontinuerligt att öka, däremot har antalet personer minskat något. Avdelningen fortsätter jobba med den handlingsplan som framtagits för att säkerställa hela processen från beslut till verkställighet. Även arbete med att ta fram ett resursfördelningssystem har påbörjats. Avdelningen särskilt boende prognostiserar ett underskott på -2,0 Mkr. Underskottet återfinns inom servicehusen och förklaras även här av ökade personalkostnader. Underskotten inom särskilt boende och ordinärt boende balanseras delvis upp med hjälp av den buffert som tillskapades inför året och som inte bedöms förbrukas samt av bedömda riktade statsbidrag mot äldreomsorg utifrån vårpropositionen/vårändringsbudgeten. Omsorgsnämndens totala medel beräknas vid utgången av året uppgå till -5,0 Mkr. Prognosen för humanistiska nämnden visar på ett nollresultat, vilket både är enligt budget och Månadsuppföljning, april. Avdelningarna socialt stöd och arbetsmarknad/sysselsättning prognostiserar dock mindre underskott främst utifrån ökade personalkostnader. Prognosen för de totala placeringskostnaderna visar på ett budgetöverskridande med drygt 2 Mkr. Underskotten återfinns främst inom egna familjehem samt inom HVB-placeringar vuxna. Däremot förväntas ett överskott inom bostadsanpassningsbidrag, vilket gör att avdelningen social utredning prognostiserar ett nollresultat. Kostnadsminskningen inom bostadsanpassning förklaras till stor del av ett gott arbete med riktlinjer som följer lagstiftningen bättre än vad tidigare gjorts. Underskottet inom avdelningen socialt stöd och arbetsmarknad/sysselsättning motverkas av överskott inom avdelningen försörjningsstöd/projjobb. Avdelningen fick under fjolåret sänka antalet individer inom insatsen projjobb utifrån nämndens ekonomiska läge. Ambitionen i år är dock att återigen ha 30 individer inom denna insats men det tar tid att få in personer varför ett överskott prognostiseras. Även inom nämnden prognostiseras ett överskott, i huvudsak utifrån den buffert som tillskapades inför året. Prognostiserat resultat innebär att nämnden inte förväntas ha några totala medel vid årets slut. Se nämndernas kommentarer för ytterligare information. Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas 2015 uppgå till Mkr, vilket är 11 Mkr sämre än budget och förklaras främst av lägre skatteunderlagsprognoser. Totalt beräknas skatteintäkter och statsbidrag öka med 3,6% jämfört med föregående år. Utfall Utfall För (%) Utfall Budget Prognos För (%) (Löpande prisnivå, Mkr) jfr jfr -14 Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkter och generella statsbidrag ,1% ,6% Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

10 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2015 Skatteintäkterna 2015 grundar sig på den kommunala skattesatsen 22,44 kronor per skattad hundralapp som beräknas på kommuninvånarnas beskattningsbara inkomster Inkomsterna räknas sedan upp till 2015 års nivå. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer i sin aprilprognos att inkomsterna ökar med 3,2% 2014 och 5,0% Befolkningen i kommunen 1 november 2014 uppgick till och den ligger till grund för skatteintäkter och statsbidrag Vid årsskiftet uppgick befolkningen till och efter det första kvartalet i år har befolkningen ökat med 37 invånare till , vilket är en betydligt svagare utveckling än första kvartalet Varje invånare genererar skatteintäkter och statsbidrag med i genomsnitt cirka 53 kkr Kommunen har lägre totala inkomster än riksgenomsnittet och kompenseras därför från kommuner som har högre inkomster än riksgenomsnittet via inkomstutjämningssystemet. Från och med 2014 infördes ett uppdaterat kostnadsutjämningssystem som innebär att Örnsköldsvik utifrån behoven förväntas ha en högre kostnadsnivå än riksgenomsnittet och blir därmed kompenserade från andra kommuner. Där har kommunen tidigare betalat till andra kommuner. Finansiella intäkter och kostnader Finansnettot, finansiella intäkter minus finansiella kostnader, för perioden januari-april uppgår 2015 till +2 Mkr, vilket är oförändrat jämfört med motsvarande period föregående år. Prognosen 2015 för finansnettot beräknas till ett nollresultat, vilket är enligt budget. Utfall Utfall Utfall Budget Prognos (Löpande prisnivå, Mkr) Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto De finansiella intäkterna uppgår under perioden januari-april till knappt 35 Mkr, vilket är 13 Mkr lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen förklaras till lika delar av lägre ränteintäkter koncernbolag och marknadsmässigt påslag utifrån gjorda koncerninterna amorteringar som av den ränteskillnadsersättning som uppstod under fjolåret när Tjänstecentrum förtidslöste sina lån i samband med försäljning av Arken. Kommunkoncernen har vid utgången av april månad en god likviditetssituation, tillsammans med toppkontots positiva saldo på 98 Mkr uppgår likviditetsreserven till 583 Mkr vilket motsvarar 69% av prognostiserade utbetalningar kommande tremånadersperiod. Långfristig fordran som kommunen har mot de kommunala bolagen uppgår vid utgången av april månad till 2,0 Mdkr, vilket är en minskning med 64 Mkr sedan årsskiftet. Amorteringarna återfinns främst inom Övik Energi AB som har amorterat drygt 72 Mkr. AB Övikshem och Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB har båda utökat sin skuld med 9 Mkr vardera. Den genomsnittliga interna räntan som de kommunala bolagen betalar, inklusive både det marknadsmässiga påslaget och det administrativa påslaget, var vid periodens utgång 3,2% (3,6%). Prognosen 2015 för de finansiella intäkterna uppgår till 92 Mkr, vilket är drygt 8 Mkr lägre än budgeterat. Budgetavvikelsen förklaras huvudsakligen av lägre ränteintäkter utifrån de amorteringar som har skett inom bolagskoncernen sedan budgettillfället samt av den räntenedgång som varit och den räntebindning som skett. Av de totala finansiella intäkterna prognostiseras borgensprovision, marknadsmässigt påslag samt ränteintäkter från koncernbolagen uppgå till 89 Mkr, jämfört med budgeterade 99 Mkr. Bolagskoncernen förväntas inte ge någon utdelning 2015, vilket är i enlighet med budget. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

11 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2015 Under perioden januari-april i år uppgår de finansiella kostnaderna till 33 Mkr, vilket är 13 Mkr lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Under fjolåret hade kommunen en stor kostnad med avseende på den ränteskillnadsersättning som uppstod i och med de amorteringar som verkställdes i samband med försäljning av Arken. Dessutom har fjolårets omfattande amorteringar samt de amorteringar som har skett under årets första fyra månader medfört lägre räntekostnader jämfört med fjolåret. Vid utgången av periodens slut uppgick den totala externa låneskulden i kommunens internbank till 2,6 Mdkr, vilket är en minskning med 2 Mkr. Kommunens egna upplåning uppgår till 609 Mkr. Den genomsnittliga upplåningsräntan vid periodens slut uppgick till 2,4% (3,1%). Utanför den finansiella samordningen har kommunkoncernen låneskulder på ytterligare drygt 900 Mkr, vilket är en minskning med 8 Mkr från årsskiftet. Detta innebär att kommunkoncernen totalt har amorterat 10 Mkr under årets första tertial. Sedan 2012 har amorteringar gjorts med motsvarande 1,1 Mdkr. De finansiella kostnaderna prognostiseras på helåret till 93 Mkr, vilket är 9 Mkr lägre än vad som var budgeterat. Förändringen härleds huvudsakligen till kostnadsförändringar i samband med ett lågt ränteläge, genomförda räntebindningar samt av en högre amorteringstakt än budgeterat. Genom att sprida ränteförfallen över tiden blir effekterna av en räntehöjning på kort sikt relativt begränsade. Läget bedöms gott gällande ränterisken, d.v.s. risken för negativ påverkan på resultatet till följd av förändringar i marknadsräntorna, då 71 % av skuldportföljen är bunden över ett år. En förändring av den rörliga marknadsräntan med 1 procentenhet skulle i dagsläget innebära att kommunens räntekostnad årligen förändras med 7 Mkr (varav för kommunens nettolåneskuld 1,5 Mkr). Sett till hela kommunkoncernen innebär en förändring med 1 procentenhet av den rörliga marknadsräntan drygt 10 Mkr. Samtliga riskmål som regleras i den finanspolicy som kommunfullmäktige har antagit uppfylls per Se bilaga 1 Finansrapport Örnsköldsviks kommunkoncern för mer information kring aktuellt ränteläge och framtidsutsikter gällande räntan samt förfallostruktur och räntebindning. Investeringar Under årets första fyra månader uppgår investeringarna till 35 Mkr, varav skattefinansierade investeringar uppgår till 34 Mkr. Den enskilt största investeringen under första tertialet är ombyggnationer i Kronan, uppgående till 16 Mkr. För motsvarande period 2014 uppgick utfallet till 13 Mkr, varav skattefinansierade investeringar uppgick till 12 Mkr. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

12 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2015 Helårsprognosen uppgår till 135 Mkr, vilket är 28 Mkr lägre än budgeterat. Budgetavvikelsen, motsvarande 17%, förklaras i huvudsak av förskjutningar av projekt till Totalt beräknas 114 Mkr investeras inom den skattefinansierade verksamheten De största investeringarna under 2015 är ombyggnationer i Kronan, investeringar i gator och vägar samt simhall i Köpmanholmen. Investeringarna inom den affärsmässiga delen består i huvudsak av investeringar inom mark och planering. Kommunfullmäktige eftersträvar en självfinansiering av de skattefinansierade investeringarna, detta utgör grunden för det ekonomiska målet om 600 Mkr i skattefinansierade investeringar under mandatperioden. Ett mått som kan belysa denna självfinansiering är hur stor andel av avskrivningar plus ett resultat motsvarande 1% av skatteintäkter och statsbidrag som används till skattefinansierade investeringar. Om måttet överstiger 100% innebär det att de skattefinansierade investeringarna inte bedöms kunna självfinansieras. I prognosen uppgår skattefinansierade investeringar till 114 Mkr. Avskrivningar uppgår till 104 Mkr och ett resultat motsvarande +1% är 30 Mkr. Måttet prognostiseras därför till 84%. Utifrån årets prognostiserade resultat +2,0% av skatteintäkter och statsbidrag bedöms självfinansieringen ännu högre. Se avsnittet Investeringsuppföljning för mer information kring enskilda investeringar. De kommunala bolagen Rodret i Örnsköldsvik AB är moderbolag till Övik Energi AB, AB Övikshem, Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB, Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB, Örnsköldsvik Airport AB och det numera passiva Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB. Rodretkoncernens resultat prognostiseras till 67,8 Mkr för 2015, vilket är 5,9 Mkr bättre än budget. Prognostiserad budgetavvikelse 2015 härleds i huvudsak till lägre finansiella kostnader. Övik Energis rörelseresultat påverkas av lägre försäljningsvolymer av temperaturberoende produkter samt låga elcertifikatpriser, vilket till viss del neutraliseras av positiva effekter såsom försäljning av överskjutande utsläppsrätter, lägre biobränslepriser samt högre intäkter än bedömt gällande bredband. Det redovisade resultatet för koncernen uppgick för perioden januari-april till 46,5 Mkr. Moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB:s årsprognos har positiv avvikelse mot budget med +3,4 Mkr och visar ett resultat efter finansiella poster på -1,1 Mkr. I prognosen ingår lägre finansiella kostnader än budgeterat samt förändrad hantering av koncernkostnad till följd av dotterbolagens samflytt på Sjögatan. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

13 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2015 Övik Energikoncernens prognos för helår indikerar på ett resultat efter finansnetto på +28,0 Mkr, detta är 2,3 Mkr lägre än vad som budgeterats. Förändringen förklaras till flera faktorers påverkan. Lägre försäljningsvolymer p.g.a. varm väderlek samt låga elcertifikatpriser uppvägs till viss del av lägre biobränslepriser, lägre finansnetto, högre bredbandsintäkter och försäljningar av utsläppsrätter. Prognosen påverkas också positivt av det pågående besparings- och effektiviseringsprogrammet Del 2 som fortgår mot målet om ytterligare besparingar på Mkr under en treårsperiod Under 2014 genomfördes åtgärder för ca 9,5 Mkr, genomförda besparingar hittills under 2015 uppgår till 5,0 Mkr och avser främst uppsagda avtal, minskade administrativa avgifter samt aktiv finansförvaltning. Övikshems prognos för helår visar på ett resultat efter finansiella poster på +23,0 Mkr, vilket är 3,7 Mkr bättre än budget vilket beror på lägre finansiella kostnader och avskrivningar, men även på kostnadssänkningar i driften och minskat hyresbortfall. Helårsresultatet efter finansiella poster för Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB:s och dess dotterbolag beräknas uppgå till +4,9 Mkr vilket är 0,8 Mkr bättre än budget och förklaras främst av lägre räntekostnader och avskrivningar. I prognosen ingår positiv budgetavvikelse från fyra månaders förlängt hyresavtal i Oljeberget, vilket delvis reduceras av lägre intäkter vid kombiterminalen i Arnäsvall. Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB och dess dotterbolag Domsjö Vatten AB:s prognos för helår visar på ett resultat efter finansnetto med +13,4 Mkr, vilket är en försbättring med 0,4 Mkr mot budget. Budgetavvikelsen härleds i huvudsak till lägre finansiella kostnader och avskrivningar. I prognosen ingår även ökad avfallsmängd och minskade kostnader inom affärsområde verksamhetsavfall. För Örnsköldsvik Airport AB visar helårsprognosen ett resultat på -13,7, Mkr, vilket är 0,3 Mkr bättre än budget, och härleds främst till ökade destinationer i flygtrafiken, samtidigt som nya säkerhetsregler har medfört ökade kostnader. Negativ goodwill från upprättad förvärvsanalys vid verksamhetsövergången upplöses i takt med redovisade underskott, vilket gör att bolagets resultat efter finansiella poster för året blir +-0. Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB prognostiserar ett helårsresultat efter finansnetto som uppgår till - 0,1 Mkr, vilket är i paritet med budget. Bolaget drivs passivt utan verksamhet. Årets investeringsvolym för de kommunala bolagens investeringar i materiella anläggningstillgångar prognostiseras till 208,2 Mkr, vilket är 8,8 Mkr lägre än budget. I investeringsbudget 2015 ingår del av AB Övikshems planerade nyproduktion av bostadslägenheter, vilket prognostiseras förskjutas något. De största objekten i övrigt omfattar Övikshems planerade underhåll, stambyten och konvertering till trygghetsboende, Övik Energi AB:s investeringar inom affärsområden elnät samt värme/ånga/kyla, Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB:s investeringar i ledningsnät vatten och avlopp. Övik Energis investering i ny mätutrustning för fjärrvärme tidsförskjuts till Även nytt kontor för Hörneborgs hamn ser inte ut att bli aktuellt Planerad bredbandsutbyggnad 2020 finns ej medtagen, varken i budget eller i prognos. Se respektive bolags kommentarer för ytterligare information. God ekonomisk hushållning Bedömningen enligt Tertialuppföljning, maj är att Örnsköldsviks kommun förväntas ha en god ekonomisk hushållning Denna bedömning bygger på måluppfyllelsen av kommunfullmäktiges ekonomiska mål, mått för Ekonomi i balans och övrig finansiell analys Vid tertialuppföljning maj görs ingen uppföljning av kommunfullmäktiges verksamhetsmål, nämndsmål eller av övriga perspektiv i GPS-styrkortet, dock har föregående uppföljning vägts in i bedömningen av god ekonomisk hushållning Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

14 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2015 Uppföljning av kommunfullmäktiges ekonomiska mål Ett av kommunfullmäktiges ekonomiska mål är att resultatet i snitt ska ligga på 1-2% av skatteintäkter och statsbidrag under mandatperioden. Kommunens resultat i prognosen för 2015, +61 Mkr, motsvarar 2,0% av skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär att kommunen i nuläget beräknas nå kommunfullmäktiges mål. Jämfört med riket i snitt (markerad som punkt nedan) har kommunen under de senaste åren haft ett något svagare resultat med undantag för Kommunfullmäktiges andra ekonomiska mål anger att ramen för de skattefinansierade investeringarna uppgår till 600 Mkr för mandatperioden Av totalt prognostiserade 135 Mkr i investeringar 2015 avser 114 Mkr skattefinansierad verksamhet. Utifrån lagd prognos bedöms målet kunna uppnås vid mandatperiodens slut. Uppföljning av Ekonomi i balans De mått som följs upp under Ekonomi i balans är Årets resultat i % av skatteintäkter och statsbidrag, Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och statsbidrag, Budgetavvikelse i % av skatteintäkter och statsbidrag, Skattefinansierade investeringar i % av avskrivningar + 1%-resultat samt Ekonomisk styrka jämfört med andra kommuner. Jämfört med fjolåret visar alla mått utom Årets resultat i % av skatteintäkter och statsbidrag en förbättring. Alla mått förväntas ligga på minst godkänd nivå. Måttet Ekonomisk styrka saknar uppdaterade värden. Utfall Budget Prognos Årets resultat i % av skatteintäkter o statsbidrag 2,8% 1,4% 2,0% Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter o statsbidrag 98,2% 98,6% 98,0% Budgetavvikelse i % av skatteintäkter o statsbidrag 1,4% 0,0% 0,6% Skattefinansierade investeringar i % av avskrivningar+1%-resultat 64,0% 116,0% 84,4% Ekonomisk styrka jmf med andra kommuner (plac -1 år) Ekonomisk styrka jämfört med andra kommuner Det finns många ekonomiska nyckeltal att välja bland för att bilda sig en uppfattning om kommunens och koncernens ekonomiska styrka jämfört med Sveriges övriga 289 kommuner. Nedan redovisas ett urval av ekonomiska nyckeltal för 2013 där jämförelse görs utifrån placering på respektive nyckeltal där placering 1 är starkaste nyckeltalet och placering 290 svagaste nyckeltalet. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

15 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2015 Finansiella nyckeltal Kr/inv Placering Jmf med Örnsköldsviks kommun Årets resultat Snittresultat, 3 år Nettokostnad Skattesats 22,14% Skattesats exkl. skatteväxling 16,85% Anläggningstillgångar Långfristiga skulder Eget kapital Pensionsåtagande Borgensåtaganden Snittbetyg kommun Årets resultat, koncern Anläggningstillgångar, koncern Långfristiga skulder, koncern Eget kapital, koncern Snittbetyg kommunkoncern Snittbetyg totalt Källa: "Vad kostar verksamheten i din kommun 2013" Styrkor som Örnsköldsvik har jämfört med övriga kommuner i riket är främst nivån på anläggningstillgångar, både inom kommunen och koncernen. Även resultatet 2013 i kommunen och koncernen är en styrka och den största förbättringen jämfört med föregående år. Till svagheterna kan främst nivån på långfristiga skulder, både gällande kommunen och koncernen, räknas. Ytterligare svagheter återfinns i kommunens stora pensionsåtagande och den relativt höga nettokostnaden jämfört med riket. Sammantaget konstateras utifrån valda nyckeltal att placeringen är 143 en förbättring med 25 placeringar jämfört med Placeringen 2013 är något bättre än riket i snitt och bäst i länet. Bedömningen är att Örnsköldsvik kommer att stärka sin position jämfört med andra kommuner 2014, främst utifrån de amorteringar som har genomförts. Nya värden publiceras efter sommaren. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

16 Prognos 14

17 RESULTATJÄMFÖRELSE 2015 Tertialuppföljning, maj 2015 Utfall Utfall För (%) Utfall Budget Prognos För (%) (Löpande prisnivå, Mkr) jfr jfr -14 Verksamhetens intäkter ,2% ,5% Verksamhetens kostnader ,3% ,7% Avskrivningar ,4% ,2% Verksamhetens nettokostnad ,5% ,3% Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkter och generella statsbidrag ,1% ,6% Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Balanskravsutredning Årets resultat Samtliga realisationsvinster Synnerliga skäl Årets resultat efter balanskravsjusteringar Reservering av medel till resultatutjämningsreserv Användning av medel från resultatutjämningsreserv Årets balanskravsresultat Negativt balanskravsresultat från tidigare år Summa Balanskravsresultat att reglera Infrias balanskravet? Ja Ja Ja Mått - Ekonomi i balans Årets resultat i % av skatteintäkter o statsbidrag 2,8% 1,4% 2,0% Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter o statsbidrag 98,2% 98,6% 98,0% Budgetavvikelse i % av skatteintäkter o statsbidrag 1,4% 0,0% 0,6% Skattefinansierade investeringar i % av avskrivningar+1%-resultat 64,0% 116,0% 84,4% Ekonomisk styrka jmf med andra kommuner (plac -1 år)

18 NOTER TILL RESULTATJÄMFÖRELSE 2015 Tertialuppföljning, maj 2015 NOT 1 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Utfall Utfall Utfall Budget Prognos Totala medel (Löpande prisnivå, Mkr) Kommunstyrelsen +22,6 +12,1 +45,6 0 +6,8 0 +6,8 Kommunledningsförvaltning +12,6 +1,4 +30,6 0 +2,8 0 +2,8 Konsult- och serviceförvaltning +10,0 +10,7 +15,0 0 +4,0 0 +4,0 Samhällsbyggnadsnämnd -6,5-1,9 +1, Kultur- och fritidsnämnd -1,3 +0,5-4,4 0-0,3 0-0,3 Samhällsbyggnadsförvaltning -7,9-1,4-2,7 0-0,3 0-0,3 Bildningsnämnd -23,7-31,3 +1, Bildningsförvaltning -23,7-31,3 +1, Omsorgsnämnd -10,9-11,6-18,5 0-5,0 0-5,0 Humanistisk nämnd -2,6-1,9 +1, Välfärdsförvaltning -13,5-13,5-17,2 0-5,0 0-5,0 Totalt nämnderna -22,4-34,1 +27,3 0 +1,5 0 +1,5 Avgår förändrade resultatmål Pensionskostnader, inkl. löneskatt -58,7-65,3-183,3-183,9-184,5 Avskrivningar -34,6-34,7-101,9-106,2-104,2 Övrigt finansförvaltningen 0,8 2,1 2,1-10,4 35,6 Avgår internposter: Kalk kapitalkostnader 63,7 63,3 190,1 195,8 191,2 Kalk kompletteringspension 36,4 38,7 113,3 110,6 114,6 Fördelade skattemedel -969, , , , ,1 Verksamhetens nettokostnad -984, , , , ,8 NOT 2 SKATTEINTÄKTER OCH GENERELLA STATSBIDRAG Utfall Utfall Utfall Budget Prognos (Löpande prisnivå, Mkr) Kommunalskatt 796,8 827, , , ,9 Slutavräkningar 1,5 1,5-5,6 8,9 4,4 Skatteintäkter 798,3 828, , , ,4 Inkomstutjämningsbidrag 124,2 131,2 372,7 389,0 393,7 Regleringsavgift (-), -bidrag (+) 4,2-0,7 12,7 10,0-2,1 Kommunal fastighetsavgift 33,0 34,7 99,5 103,9 104,1 Kostnadsutjämningsavgift 16,8 11,9 50,4 37,8 35,6 LSS-utjämning 3,6 4,9 10,8 14,1 14,6 Strukturbidrag 1,9 1,9 5,7 5,7 5,7 Stöd till kommuner ,1 Generella statsbidrag 183,8 183,9 551,8 560,5 555,7 Skatteintäkter o statsbidrag 982, , , , ,1 16

19 TOTALT NÄMNDERNA Tertialuppföljning, maj 2015 Investeringar Projekt Utfall Förbrukat Prognos Prognos Prognos (Löpande prisnivå, Mkr) tom Totalt KS/Kommunledningsförvaltning 0,6 20,0 Mark och planering 0,6 x 20,0 x 20,0 KS/Konsult- och serviceförvaltning 23,5 66,8 Energireduceringsprojekt 0,4 x 5,0 5,0 Tak- och fasadrenovering 0,0 x 5,5 5,5 Simhall Köpmanholmen 1,9 2,1 10,5 5,0 17,6 Simhall Paradiset 0,3 0,5 0,5 Vård-/omsorgsboende Rosenborg 2,8 1,0 6,0 170,0 177,0 S3B Bredbyskolan 0,1 0,1 4,9 5,0 Åtg skollokaler 1-16 år centralort 2,0 9,0 11,0 Kronan 16,2 10,7 16,3 27,0 Inredning Resecentrum 0,0 0,0 0,6 0,6 Övr investeringar konsult- och service 1,8 x 15,5 0,0 15,5 Samhällsbyggnadsnämnd 9,5 32,7 Gator/vägar/GC/, broar klumpanslag 6,1 x 18,2 7,4 25,6 Brygga Gullvik 0,9 x 2,5 2,5 Skärgård i världsklass, etapp 2 0,3 21,2 0,6 21,8 Invest. i jobb och framtidstro 0,0 73,0 0,1 0,0 73,1 Teknikinvestering KAC 0,7 0,7 1,4 Förstärkning extraordinära händelser 1,3 0,4 2,6 3,0 Inredning Resecentrum 0,4 1,0 0,4 1,4 Övr investeringar samhällsbyggnad 0,5 x 7,5 2,6 10,1 Kultur- och fritidsnämnd 0,9 9,0 Skatepark Lungviksparken 0,1 0,1 0,1 3,8 4,0 Byte av konstgräsmatta Skyttis 4,7 4,7 Inventarier Folkan 0,2 0,2 Övr investeringar kultur-/fritidsnämnd 0,6 x 2,9 0,4 3,3 Paradiset, inventarier 0,2 x 0,9 x 0,9 Paradiset, spa 0,1 6,2 0,2 x 6,4 Paradiset, vattenrening barnpool x 0,1 x 0,1 Bildningsnämnd 0,8 x 4,7 Övr investeringar bildningsnämnd 0,8 x 4,7 4,7 Omsorgsnämnd 0,0 x 1,6 Inventarier 0,0 x 1,6 x 1,6 Investeringar ,2 134,8 varav skattefin. verksamhet 34,4 113,6 Investeringsbudget ,2 Budgetavvikelse ,4 Mått - Ekonomi i balans Skattefin. investeringar i % av avskrivningar+1%-resultat 84,4% Investeringsavvikelse i % av årsbudgeterade investeringar 17,4% 17

20 KOMMUNSTYRELSE Kommunledningsförvaltning Tertialuppföljning, maj 2015 Ekonomisk uppföljning Nämndsresultat Utfall Utfall Ökn(%) Utfall Budget Prognos Ökn(%) (löpande prisnivå, Mkr) jfr jfr -14 Verksamhetens intäkter 24,6 15,1-38,7% 85,7 36,1 39,1-54,4% därav driftsbidrag från staten 5,4 3,8 19,0 5,1 5,1 därav försäljn av verksamhet/entrepr t övr 1,7 2,9 7,7 4,1 4,1 därav reavinster försäljn mark/fastigheter/skog 7,0 0,9 32,2 5,0 8,0 Verksamhetens kostnader -58,9-65,2 10,8% -196,6-191,0-190,1-3,3% därav personalkostnader -30,2-34,1 12,8% -94,9-99,2-99,0 4,4% därav lokalkostnader -3,4-8,7-17,5-30,8-30,8 därav tjänsteköp -4,9-5,0-16,1-2,5-6,0 därav nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 Verksamhetens nettokostnad -34,3-50,2 46,3% -110,9-154,9-151,0 36,1% Skattemedel 46,9 51,5 9,9% 141,5 154,9 153,8 8,7% Nämndsresultat +12,6 +1,4 +30,6 0 +2,8 Nämndens totala medel vid årets början -2,3 0 0 Nämndens totala medel vid årets slut +28,3 0 +2,8 Mått - Ekonomi i balans Nämndsresultat i % av skattemedel+verksamhetens intäkter 21,6% 0,0% 1,8% Budgetavvikelse i % av skattemedel+verksamhetens intäkter 18,1% 0,0% 1,8% Utfall 1-4 Kommunledningsförvaltningen redovisar ett utfall på 1,4 Mkr för första tertialet Det är 11,2 Mkr sämre än motsvarande period föregående år. Förra årets överskott berodde främst på mark- och exploateringsverksamhetens ökade försäljning samt en begränsad verksamhet rörande arbetsmarknadsåtgärder. Intäkterna på 15,1 Mk är en minskning med 9,5 Mkr som en följd av de stora reavinster som gjordes föregående år. Men även projektintäkterna minskade pga. färre utvecklingsprojekt och därmed blev även driftbidragen från staten lägre. Totalt sett prognostiseras intäkterna öka med 3 kr avseende reavinster. Kostnaderna är 65,2 Mkr och de har därmed ökat med 6,3 Mkr jämfört med motsvarande period föregående år. Detta kan hänföras till en ny debiteringsmetod för stadshusen och övriga fastigheter där KLF numera är ensam motpart. Kostnaderna för tjänsteköp har ökat med 0,1 Mkr mellan åren och den största delen består av de saneringskostnader som är kopplade till Örnfraktstomten. Personalkostnaderna är den största kostnadsposten och den har ökat med 3,9 Mkr till följd av högre aktivitet på arbetsmarknadsåtgärderna. När hänsyn tas till det samt löneavtalseffekten har personalkostnaderna minskat mellan åren (se även särskild analys nedan). Totalt prognosticerade kostnader ligger 0,9 Mkr under budget, beroende på mindre verksamhetskostnader samt flytt av verksamhet till humanistiska nämnden i samband med genomgång av gränsdragning kring av arbetsmarknadsåtgärder samt utökade kostnader för mark och exploateringsverksamheten. Prognosens avvikelse mot budget Kommunledningsförvaltningen prognostiserar med ett årsutfall på 2,8 Mkr. Minskad verksamhet i Världsklass 2015 står för 1,1 Mkr och Asylprojektet för 0,5 Mkr pga. mindre asylsö- 18