Tertialuppföljning, maj 2017

Transkript

1 Tertialuppföljning, maj 2017

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING s kommentarer 1 s sammanfattning och slutsatser 1 Kommunens resultat försvagas Kommunfullmäktiges ekonomiska mål kan bli svåra att nå 1 Nettokostnadsutvecklingen fortsatt hög 1 Positivt resultat i bolagskoncernen men sämre än budget 2 Koncernens låneskuld fortsätter närma sig riket i snitt 2 Möjligheter till god ekonomisk hushållning även åren framöver 2 Delårsrapport 1-4/2017 samt prognos Årets resultat 3 Verksamhetens nettokostnad 3 Skatteintäkter och generella statsbidrag 8 Finansiella intäkter och kostnader 8 Känslighetsanalys 10 Investeringar 11 De kommunala bolagen 11 God ekonomisk hushållning 13 Prognos Resultatjämförelse 16 Noter till resultatjämförelse 17 Totalt nämnderna - Nämndresultat 18 Totalt nämnderna - Investeringar 19 Delårsrapport 1-4/ Resultaträkning, kommunen 20 Balansräkning, kommunen 21 Nothänvisningar, kommunen 22

3 s sammanfattning och slutsatser Kommunens resultat försvagas 2017 Prognostiserat resultat för kommunen uppgår 2017 till +44 Mkr, vilket är 24 Mkr sämre än fjolåret då resultatet uppgick till +68 Mkr. Den största förklaringen till försämringen är att fjolårets resultat innehöll stora reavinster. Jämfört med budget är prognosen för Mkr sämre. Kommunfullmäktiges ekonomiska mål kan bli svåra att nå Ett av kommunfullmäktiges ekonomiska mål är att resultatet årligen ska uppgå till 1,5-2,5 % av skatteintäkter och statsbidrag under mandatperioden. Kommunens resultat i prognosen motsvarar 1,3 % av skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär att kommunen i nuläget ej beräknas nå kommunfullmäktiges mål. Åtgärder från nämnder med negativa budgetavvikelser kan leda till att resultatmålet uppnås. Prognosen för skattefinansierade investeringar 2017 bedöms till 235 Mkr. Kommunfullmäktiges mål kring investeringar anger att ramen för de skattefinansierade investeringarna uppgår till 660 Mkr för mandatperioden Totalt för åren 2015 och 2016 ligger de skattefinansierade investeringarna under riktpunkten. Investeringsnivån i prognos för 2017 och budget för 2018 ligger högt och målet kan bli svårt att nå. Nettokostnadsutvecklingen fortsatt hög Kommunen har de senaste åren haft en hög nettokostnadsutveckling. Nettokostnaden har förutom under fjolåret också ökat mer än skatteintäkter och statsbidrag. Inför 2017 tilldelades nämnderna stora tillskott, varför budgeterad nettokostnadsökning blev fortsatt hög. Den var även för 2017 högre än budgeterad ökning av skatteintäkter och statsbidrag, vilket förklarade resultatförsämringen i budget jämfört med I prognosen beräknas nu nettokostnaden öka i enlighet med budget med 4,8 % medan skatteintäkter och statsbidrag bedöms öka med 4,0 % jämfört med föregående år. Det är lägre än budgeterad ökning, men som dock är på en fortsatt hög nivå. Försämringen på intäktssidan förklaras av lägre skatteunderlagsprognoser. Befolkningsutvecklingen i kommunen samt inkomstutvecklingen i riket är de viktigaste faktorerna för att skatteintäkter och statsbidrag ska utvecklas tillfredsställande. Kommunens befolkning har även i år fortsatt att öka, vilket kommer att medföra ökade skatteintäkter och statsbidrag framöver, men även ökade verksamhetskostnader då ökningen i befolkningen främst avser åldrarna som har behov av kommunala tjänster. Nämndernas totala resultat förväntas uppgå till -2,5 Mkr, vilket är sämre än budgeterat inarbetningskrav på +6,0 Mkr. Utifrån budgetdirektiven skapade nämnderna en buffert i budget för I samband med ekonomiberedningens bokslutsdagar med nämnderna i februari framkom det dock att det fanns ofinansierade poster som gjorde att bufferten till stor del hade använts till dessa delar. Därefter beslutade också kommunfullmäktige om inarbetningskrav för nämnderna om totalt +6 Mkr. Dessutom finansieras en stor del av nämndernas kostnadsökningar även 2017 av riktade statsbidrag och generellt statsbidrag avseende välfärdstjänster. Framöver kommer de riktade statsbidragen successivt minska och då delvis övergå till en ökad kommunal nettokostnad som förutsätts finansieras inom respektive berörd nämnd. Prognostiserat underskott hos nämnderna innebär att det under innevarande år kommer behövas ytterligare åtgärder från nämnderna för att nå budgeterat resultat samt att de måste ha extra fokus på ekonomistyrningen i sina verksamheter. Det kommer även att vara nödvändigt med åtgärder i verksamheterna som är långsiktigt nettokostnadssänkande för att kunna nå en ekonomi i balans framöver. 1

4 Positivt resultat i bolagskoncernen men sämre än budget Bolagskoncernen prognostiserar ett resultat på +72 Mkr för 2017, vilket är 11 Mkr sämre än budgeterat. Det är viktigt att bolagen i koncernen presterar goda resultat för att framåt kunna leverera årlig utdelning till kommunen och därigenom bl.a. bidra till att möta kommunens demografiska utmaningar i form av fler barn och äldre. Koncernens låneskuld fortsätter närma sig riket i snitt Utifrån investeringsnivån inom bolagskoncernen, främst under åren , ökade kommunkoncernens långfristiga upplåning kraftigt och var som störst Sedan början av 2012 har kommunkoncernen kunnat minska sin upplåning betydligt, totalt har 1,2 Mdkr amorterats. Det innebär att koncernens låneskuld nu ligger på ungefär samma nivå som Jämfört med riket i snitt 2015 ligger kommunkoncernen fortfarande på en högre skuldnivå, i storleksordningen 0,8 Mdkr högre. Bedömningen för 2017 är att koncernens låneskuld ökar något, men att glappet mot riket i snitt fortsätter minska då rikets låneskuld ökar i snabbare takt. Möjligheter till god ekonomisk hushållning även åren framöver Bedömningen är att kommunen 2017 har en god ekonomisk hushållning, se avsnitt God ekonomisk hushållning. Denna bedömning bygger på prognostiserad måluppfyllelse av kommunfullmäktiges ekonomiska mål och mått för Ekonomi i balans samt övrig finansiell analys. Vid Tertialuppföljning, maj görs ingen uppföljning av kommunfullmäktiges verksamhetsmål, nämndmål eller av övriga perspektiv i GPS-styrkortet, dock har föregående uppföljning vägts in i bedömningen av god ekonomisk hushållning För att även åren framöver uppnå en god ekonomisk hushållning krävs fortsatt arbete med att bibehålla och förbättra uppfyllelsen av kommunfullmäktiges mål samt nå goda resultat i samtliga perspektiv. Ett årligt resultat kring 2-3 % av skatteintäkter och statsbidrag samt investeringar kring riktpunkten utifrån beslutad nivå skapar förutsättning för självfinansierade investeringar. Samtidigt ger en hög resultatnivå större möjligheter att framåt parera osäkerhetsfaktorer som konjunktursvängningar med ändrade skatteintäktsprognoser och framtida utmaningar med t.ex. pensionsåtaganden, förändrade statsbidrag och förändrad demografi. Förutsättningarna och ekonomin 2018 och framåt framgår av rapporten Ekonomiskt läge , maj

5 Delårsrapport 1-4/2017 samt prognos 2017 Årets resultat Kommunens resultat uppgår för perioden januari-april 2017 till -17 Mkr, vilket är 15 Mkr sämre än motsvarande period föregående år. För helåret är prognosen +44 Mkr, vilket är 16 Mkr sämre än budgeten på +60 Mkr som kommunfullmäktige fastställt för Jämfört med fjolåret har kommunen en resultatförsämring efter årets första fyra månader, som i huvudsak förklaras av lägre reavinster. Däremot har nämnderna totalt ett något bättre resultat. Helårsresultatet bedöms i prognosen till +44 Mkr, vilket är sämre än både budget och föregående år. Resultatförsämringen med 24 Mkr jämfört med fjolåret förklaras av främst av att skatteintäkter/statsbidrag bedöms utvecklas i lägre takt än nettokostnaden, som under fjolåret innehåll stora reavinster. Prognostiserat resultat är 16 Mkr sämre än budgeterat, vilket motsvarar en budgetavvikelse på -0,5 %. Resultatet förväntas förbättras med 61 Mkr mellan utfall 1-4 och prognos. Resultatförbättringen som förväntas förklaras av att första tertialet belastas hårt av kostnader för intjänande av semesterdagar som i huvudsak tas ut under sommarmånaderna. När det gäller avstämning mot lagens krav på ekonomisk balans ska resultaträkningen för året utgöra utgångspunkten. Huvudprincipen är att realisationsvinster från försäljningar av anläggningstillgångar inte ska inräknas i intäkterna då avstämning görs mot balanskravet. Realisationsvinsterna bedöms i prognosen uppgå till 5 Mkr för 2017 och kommunen har inga negativa resultat sedan tidigare att återställa, vilket innebär att resultatet som ska ställas mot balanskravet uppgår till +39 Mkr balanskravet infrias. Verksamhetens nettokostnad Delår 1-4 Verksamhetens nettokostnad för perioden januari-april uppgår totalt till Mkr, vilket är en ökning med 5,2 % (56 Mkr) jämfört med motsvarande period föregående år. 3

6 Utfall Utfall För (%) Utfall Budget Prognos För (%) (Löpande prisnivå, Mkr) jfr jfr -16 Verksamhetens intäkter ,2% ,6% Verksamhetens kostnader inkl. avskrivningar ,0% ,0% därav personalkostnader ,7% ,9% Verksamhetens nettokostnad ,2% ,8% Intäkterna i verksamheten uppgår för perioden till 237 Mkr, vilket täcker 17 % av verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar. Verksamhetens intäkter har under perioden minskat med 11,2 % jämfört med motsvarande period föregående år. Intäktsminskningen förklaras i huvudsak av att fjolåret innehöll stora reavinster i samband med försäljningen av Nygatan Däremot har kommunen haft högre bidragsintäkter och då framför allt riktade statsbidrag. Ökningen inom statsbidrag förklaras till största del av mer bidrag från Skolverket och Socialstyrelsen, bl.a. utifrån satsningen Lärarlönelyftet, fritidshemssatsningen och mer personal inom äldreomsorg. Bidragen från Migrationsverket har dock varit något lägre än jämfört med fjolåret. För perioden uppgår de totala statsbidragen till 93 Mkr, vilket är en ökning med 7 Mkr jämfört med fjolåret. De ökade statsbidrag som beskrivits ovan medför även motsvarande kostnadsökningar, främst personalkostnader. Gällande övriga erhållna bidrag har bidrag från Försäkringskassan avseende personlig assistans LASS fortsatt att minska. Under perioden har det varit en intäktsökning även inom taxor och avgifter som i huvudsak kan förklaras av ändrad maxtaxa för barn- och äldreomsorg under Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar, uppgår för perioden till Mkr, vilket är en ökning med 2,0 % eller 27 Mkr jämfört med motsvarande period under fjolåret. Den största kostnaden för kommunen är personalkostnader, vilka utgör 64 % av de totala verksamhetskostnaderna. Under denna period har personalkostnaderna ökat med 3,7 % jämfört med samma period ifjol, vilket motsvarar 32 Mkr. Årliga löneavtal beräknas förklara en ökning av personalkostnaderna med i snitt 3,4 %. Den statliga satsningen Lärarlönelyftet, som infördes under andra halvåret i fjol, har också medfört ökade personalkostnader för befintlig personal. På helår beräknas kostnaden uppgå till 15 Mkr. Ökade personalkostnader förklaras även av volymökningar, främst då inom bildningsförvaltningen. Volymökningar av barn/elever i skolans verksamhet har medfört ett ökat behov av personalresurser och ökningen av årsarbetare återfinns inom de flesta verksamheterna. Störst utökning återfinns inom grundskolan och vuxnas utbildning, vilket förklaras av den växande verksamheten för nyanlända. Förutom volymökning kopplat till ökat antal nyanlända har bemanningen inom bildningsförvaltningen även utökats utifrån ökat behov av särskilt stöd och behörighetskrav. Ökad verksamhet inom personlig assistans LSS har också medfört volymökning. Nämnda personalkostnadsökningar har dock motverkats av volymminskning inom personlig assistans LASS, inom flyktingverksamhet och inom särskilt boende, främst med anledning av avveckling av Sidensjögården. Kostnadsminskningen inom flyktingverksamheten förklaras främst av lägre mottagande av ensamkommande flyktingbarn men även av det effektiviseringsarbete som verksamheterna blivit tvungna att genomföra med anledning av den lägre ersättningsnivån från Migrationsverket som kommer att träda ikraft 1/ Även inom verksamheten arbetsmarknadsåtgärder har det varit lägre kostnader, vilket i sin helhet förklaras av betydligt färre antal individer i ungdomsjobb jämfört med samma period Däremot har det varit en volymökning avseende individer långt från arbetsmarknaden som inte ingår i målgruppen unga samt inom projjobb, där ytterligare platser skapats med inriktning mot nyanlända i etablering. Kommunen har haft en ökning av sjuklönekostnaderna med nära 1 Mkr mellan perioderna, totalt uppgår kostnaderna för sjuklön till 17 Mkr. Sjukfrånvaron uppgår totalt till 7,4 %, vilket är en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med motsvarande period ifjol. Den korta sjukfrånvaron har minskat med 0,2 procentenheter till 3,4 %. Minskningen inom den korta sjukfrånvaron återfinns bland alla förvaltningar utom konsult- och serviceförvaltningen. 4

7 Bortsett från personalkostnaderna har övriga kostnader minskat med 1,2 % jämfört med samma period ifjol (6 Mkr). Den enskilt största kostnadsminskningen under perioden härrör till kommunens köp av placeringsplatser för ensamkommande flyktingbarn. Kommunen har även haft kostnadsminskningar inom interkommunala ersättningar, annan utbildningsanordnare samt inom HVB-placeringar. När det gäller kostnaderna för HVB-placeringar återfinns minskningen både inom gruppen vuxna och gruppen barn och unga. Däremot har kommunen haft kostadsökningar inom fastighetsentreprenader, trafikkostnader samt inom lokalkostnader. Fler pågående underhållsprojekt jämfört med fjolåret förklarar kostnadsökningen inom fastighetsentreprenader samt engångskostnader för etablering av paviljongslösningar till förskola. För trafikslagen linjetrafik, skolskjutsar och färdtjänst uppgår kostnaderna för perioden januari-april till 49 Mkr. Kostnadsökningen hänförs till stor del till de avgiftsfria ungdomskort som infördes från hösten Lokalkostnaderna har ökat till följd av mer externt förhyrda lokaler, främst kopplat till bildningsförvaltningens ökade behov. Även kostnaderna för IT-inköp har ökat och hänförs till stora inköp av datautrustning kopplat till riktade satsningar, i huvudsak inom bildningsförvaltningen. Nämndernas resultat under perioden januari-april uppgår till -42 Mkr, vilket är en resultatförbättring med 11 Mkr jämfört med motsvarande period föregående år. För ytterligare information se nämndernas kommentarer i Tertialuppföljning, maj 2017 Fördjupning. Helårsprognos Verksamhetens nettokostnad beräknas totalt för 2017 uppgå till Mkr, vilket är 1 Mkr lägre än budget och en ökning med 4,8 % jämfört med föregående år. Måttet verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och statsbidrag visar om den löpande driftverksamheten kan finansieras av skatteintäkter och statsbidrag. I prognosen för 2017 uppgår verksamhetens nettokostnad till 98,8 % av skatteintäkter och statsbidrag, vilket visar att den löpande driftverksamheten bidrar till det positiva resultatet. Den löpande verksamheten har under den senaste femårsperioden finansierats fullt ut av skatteintäkter och statsbidrag. Kommunfullmäktige fastställde budgeten för 2017 i juni 2016 med ett resultat på +60 Mkr. Nämnderna erhöll i budget utöver löne- och prisökningar ökade skattemedel med 34 Mkr, varav 15 Mkr var planerade effektiviseringar i tidigare budgetar som drogs tillbaka. Hittills under året har inga ytterligare skattemedelstillskott beslutats. Kommunfullmäktige beslutade i ärendet Resultatöverföringar som behandlades i mars 2017 om nya resultatmål 2017 för konsult- och serviceförvaltningen, bildningsnämnden och omsorgsnämnden som samtliga ska inarbeta 2 Mkr av sina negativa totala medel. Övriga nämnder fick oförändrat noll i resultatmål och det innebär att nämnderna totalt har ett budgeterat resultatmål på +6 Mkr. 5

8 Det sammantagna resultatet för nämnderna beräknas i prognosen 2017 bli -2,5 Mkr, vilket är 8,5 Mkr sämre än budgeterat. Kommunens ekonomiska styrningsregler innebär att nämndernas över- eller underskott mot budget överförs till kommande år. De totala medlen uppgick vid årets början till 10,3 Mkr och med lagd prognos för 2017 innebär det att nämndernas totala medel uppgår till 7,8 Mkr vid utgången av året. KS/ prognostiserar ett resultat för 2017 på +0,7 Mkr, vilket är 0,7 Mkr bättre än både budget och Månadsuppföljning, april. Personalavdelningen prognostiserar ett överskott med +1,0 Mkr, där verksamheten arbetsmarknadsåtgärder står för +1,5 Mkr utifrån svårigheter under första tertialet att rekrytera ungdomar med rätt till nystartsbidrag. Ungdomar som inte är berättigade nystartsbidrag har dock börjat anställas för vidare satsning på målgruppen. Tillväxtavdelningen prognostiserar ett underskott om -1,0 Mkr och det återfinns i sin helhet inom enheten mark och planering, vilket förklaras av lägre reavinster än budgeterat. Resultatet innebär att de totala medlen beräknas uppgå till +12,0 Mkr vid årets slut. KS/Konsult- och serviceförvaltningen prognostiserar ett nämndresultat på -3,0 Mkr för 2017, vilket är 5 Mkr sämre än både budgeterat inarbetningskrav och Månadsuppföljning, april. Avdelningar med negativ prognos är administrativa stödtjänster och kostavdelningen, -5,0 Mkr respektive -2,0 Mkr. Kostavdelningens negativa prognos förklaras främst av högre livsmedels- samt personalkostnader. Underskottet inom administrativa stödtjänster hänförs till stora inköp av datautrustning kopplat till riktade satsningar samt höjd bemanning och konsultkostnader kopplat till införandeprojektet av nytt personal- och lönesystem. Dessa underskott motverkas delvis av överskott inom fastighetsavdelningen samt inom staben, främst utifrån ej utnyttjad buffert. Konsult- och serviceförvaltningen fick inför ,0 Mkr i engångspengar för en extra satsning på fastighetsunderhåll. Utifrån förvaltningens negativa prognos bedöms en inbromsning av underhåll nödvändig, vilket innebär en positiv prognos på dessa medel med 2,0 Mkr. Förvaltningens totala medel bedöms vid årets utgång uppgå till -8,0 Mkr. Samhällsbyggnadsnämnden prognostiserar ett överskott på +1,0 Mkr för 2017, jämfört med ett budgeterat nollresultat. Jämfört med Månadsuppföljning, april är det en förbättring med 4 Mkr. Överskottet återfinns i huvudsak inom avdelningen bygg och miljö och förklaras av lägre personalkostnader utifrån främst vakanser. Förvaltningsledningen hade i budget en underfinansiering av trafikverksamheterna på 3,9 Mkr. Avdelningen trafik och park prognostiserar nu ett överskott på 4,5 Mkr, vilket förklaras av lägre kostnader för ungdomskorten. De lägre kostnaderna härrör sig både till höstens bedömda kostnad och kostnaden för årets första fyra månader. Tidigare antagande om en volym om ungdomskort har nu visat sig vara för hög, detta förklarar den resultatförbättring som skett sedan Månadsuppföljning, april. Överförmyndaren prognostiserar ett underskott om -0,6 Mkr främst beroende på Migrationsverkets nya ersättningsregler som gäller från halvårsskiftet. Prognostiserat resultat innebär att nämndens totala medel beräknas uppgå till +6,8 Mkr vid årets slut. 6

9 Kultur- och fritidsnämnden prognostiserar ett nämndresultat på +1,8 Mkr för 2017, vilket är 1,8 Mkr bättre än budgeterat och 0,8 Mkr bättre än lämnad prognos i Månadsuppföljning, april. Överskottet förklaras främst av den buffert på 1,2 Mkr, som har tillskapats och som inte bedöms förbrukas. Dessutom prognostiserar integrationsenheten ett överskott om +0,5 Mkr utifrån bl.a. lägre personalkostnader. Under året kommer Paradiset att genomföra en PCB-sanering av den gamla fastigheten kopplat till sport- och simhall, vilket är upphandlat och beräknas kosta 1 Mkr. Denna engångskostnad bedöms motverkas av de insatser som är gjorda för att sänka energikostnaderna samt av lägre personalkostnader varför Paradiset prognostiserar ett nollresultat. Prognostiserat nämndresultat innebär att nämndens totala medel förväntas uppgå till +7,0 Mkr vid årets slut. Bildningsnämndens resultat för 2017 prognostiseras till -5,0 Mkr, vilket är 7 Mkr sämre än både budgeterat inarbetningskrav samt resultatet i Månadsuppföljning, april. Fler barn och elever i samtliga verksamheter har inneburit ökad nivå på verksamheten jämfört med budgeterat, som framför allt bedöms finansieras av ökade statsbidrag. Dessa volymökningar av barn/elever i skolans verksamhet ger ett ökat behov av personalresurser och ökningen av årsarbetare återfinns i stort inom hela förvaltningen. Förutom för volymökning har det också varit ökade personalkostnader utifrån ett ökat behov av assistenter för barn i behov av särskilt stöd, viss överanställning för att klara behörighetskrav, m.m. och merkostnad avseende nyanlända. Den växande verksamheten märks även i mer behov av lokaler, vilket har fått till följd att lokalfrågan har gått från fokus på förtätning till en utmaning i volymökning. Prognosen för lokaler är -5,0 Mkr till följd av etableringskostnader och hyra för paviljonger. Samtliga verksamheter utom fritids prognostiserar underskott, varav grundskolan och vuxnas utbildning de största, -6,0 Mkr respektive -5,5 Mkr. Överskott inom förvaltningsledning, +10,0 Mkr, vilket till stor del förklaras av outnyttjad buffert samt ökade intäkter för nyanlända medför att det totala underskottet för nämnden kan begränsas. Utmaningarna för 2017 är att verksamheterna har svårt att klara sig inom tilldelade medel samt osäkerhet kring intäktssidan vad gäller nyanlända utifrån om och när permanent uppehållstillstånd erhålls samt om barnet/familjen kommer att stanna i kommunen. Prognostiserat resultat innebär att nämndens totala medel beräknas uppgå till -12,9 Mkr vid årets slut. Omsorgsnämnden prognostiserar ett resultat för 2017 på +2,0 Mkr, vilket både är enligt budgeterat resultatmål och Månadsuppföljning, april. Både ordinärt boende och LSS-verksamhet prognostiserar ett underskott på vardera -5,0 Mkr. Underskottet inom LSS-verksamheten förklaras till stora delar av fortsatt övergång från LASS-beslut till LSS-beslut. Detta innebär minskade intäkter från Försäkringskassan och ökade kostnader för kommunen. Kostnadsökningen förklaras dels av att personalkostnaderna inom personlig assistans LASS inte har kunnat anpassas till de lägre intäkter som erhållits från Försäkringskassan och dels av att ökat antal timmar inom personlig assistans LSS medför en ren kostnadsökning då kommunen belastas med hela kostnaden. Även underskottet inom avdelningen ordinärt boende återfinns inom personalkostnaderna. Det nya arbetssättet, genom bl.a. projektet Koll på hemtjänsten, har inte minskat de planerade hemtjänsttimmarna såsom verksamheten hade hoppats på. När projektet startades tittade verksamheten på alla nya ärenden, då detta inte gett det resultat som var tänkt kommer även äldre beslut att ses över. Jämfört med fjolåret är det endast en marginell minskning av antalet beviljade hemtjänsttimmar. Även avdelningen särskilt boende prognostiserar ett underskott, -4,0 Mkr, vilket förklaras av att verksamheten inte beräknas kunna klara planerad besparing på personalkostnaderna. Riktade statsbidrag för ökad bemanning inom vård av äldre har använts till att öka bemanningen inom servicehusen samt rehabpersonal. Ovanstående underskott balanseras dock upp med hjälp av den buffert på nära 17 Mkr som skapades inför året. Bufferten består i huvudsak av medel som frigjorts vid tidigare avveckling av Sundhem och som ska finansiera delar av den verksamhet som ska bedrivas i det vård- och omsorgsboende som för närvarande byggs i Själevad, Nybygget. Omsorgsnämndens totala medel beräknas vid utgången av året uppgå till -3,6 Mkr. Prognosen för humanistiska nämnden visar på ett nollresultat, vilket både är enligt budget och Månadsuppföljning, april. Alla avdelningar prognostiserar ett nollresultat. Prognosen för de totala placeringskostnaderna beräknas till -0,5 Mkr. Under första tertialet har kostnaderna för HVBplaceringar minskat både för äldre samt barn och unga varför prognosen visar på ett överskott på +1,5 Mkr. Personalkostnaderna inom de egna familjehemmen förväntas dock bli dyrare och underskottet beräknas till -2,0 Mkr. Socialjouren prognostiserar ett överskott på grund av svårigheter med rekrytering, vilket motverkar underskottet inom placeringskostnaderna. Under årets första 7

10 månader har statsbidrag från Migrationsverket sjunkit jämfört med fjolåret. Sänkningen förklaras framför allt av färre mottagna barn och ungdomar. Detta avspeglar sig även på kostnadssidan, i form av både lägre personalkostnader och lägre kostnader för köp av verksamhet där kommunen tidigare köpt platser på boende för ensamkommande flyktingbarn i Åsele kommun. Både antalet hushåll med försörjningsstöd och utbetalt snittbelopp per månad fortsätter att sjunka mellan åren. Prognostiserat resultat innebär att nämndens totala medel förväntas uppgå till +6,5 Mkr vid årets slut. För ytterligare information se nämndernas kommentarer i Tertialuppföljning, maj 2017 Fördjupning. Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas 2017 uppgå till Mkr, vilket är 14 Mkr sämre än budget. Denna försämring förklaras till stor del av lägre skatteunderlagsprognoser. Totalt beräknas skatteintäkter och statsbidrag öka med 4,0 % jämfört med föregående år. Utfall Utfall För (%) Utfall Budget Prognos För (%) (Löpande prisnivå, Mkr) jfr jfr -16 Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkter o generella statsbidrag ,9% ,0% Skatteintäkterna 2017 grundar sig på den kommunala skattesatsen 22,44 kronor per skattad hundralapp som beräknas på kommuninvånarnas beskattningsbara inkomster Inkomsterna räknas sedan upp till 2017 års nivå. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer i sin aprilprognos att inkomsterna ökar med 5,0 % 2016 och 4,4 % Befolkningen i kommunen 1 november 2016 uppgick till och den ligger till grund för skatteintäkter och statsbidrag Vid årsskiftet uppgick befolkningen till vilket var en ökning under året med 388 invånare och den högsta årsnoteringen i kommunen sedan Under det första kvartalet i år har befolkningen ökat med 127 invånare till , vilket är betydligt högre än ökningen under första kvartalet Varje invånare genererar skatteintäkter och statsbidrag med i genomsnitt cirka 57 kkr Kommunen har lägre totala inkomster än riksgenomsnittet och kompenseras därför från kommuner som har högre inkomster än riksgenomsnittet via inkomstutjämningssystemet. Dessutom finns det för kommunerna ett kostnadsutjämningssystem som tar hänsyn till förväntade kostnader utifrån kommunstrukturen. förväntas utifrån denna struktur ha en högre kostnadsnivå än riksgenomsnittet och blir därmed kompenserade från andra kommuner. Dessa delar ingår tillsammans med bl.a. kommunal fastighetsavgift i generella statsbidrag och utjämning, som under 2017 bedöms uppgå till 652 Mkr för kommunen. Finansiella intäkter och kostnader Finansnettot, finansiella intäkter minus finansiella kostnader, för perioden januari-april uppgår 2017 till nära noll, vilket är något sämre jämfört med motsvarande period föregående år. Prognosen 2017 för finansnettot beräknas till +3 Mkr, vilket är 2 Mkr sämre än budget. Utfall Utfall Utfall Budget Prognos (Löpande prisnivå, Mkr) Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto

11 De finansiella intäkterna uppgår under perioden januari-april till 25 Mkr, vilket är 2 Mkr lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen förklaras i huvudsak av lägre ränteintäkter utifrån en lägre utlåningsvolym till koncernbolagen samt utifrån en lägre genomsnittlig internränta. Kommunkoncernen har vid utgången av april månad en god likviditetssituation, tillsammans med toppkontots positiva saldo på 159 Mkr uppgår likviditetsreserven till 559 Mkr vilket motsvarar 62 % av prognostiserade utbetalningar kommande tremånadersperiod. Vid utgången av april månad uppgår kommunens långfristiga fordran mot de kommunala bolagen till 2,1 Mdkr, vilket är en minskning med 25 Mkr sedan årsskiftet. Övik Energi AB har under perioden amorterat 52 Mkr mot internbanken och Airport 6 Mkr. Övikshem och Miva har båda utökat sin upplåning med 16 Mkr. Den genomsnittliga interna räntan som de kommunala bolagen betalar, inklusive både det marknadsmässiga påslaget och det administrativa påslaget, var vid periodens utgång 2,4 % (2,6 %). Prognosen 2017 för de finansiella intäkterna uppgår till 79 Mkr, vilket är 4 Mkr lägre än budgeterat. Detta förklaras främst av en lägre utlåningsvolym till koncernbolagen samt en lägre genomsnittlig internränta. Av de totala finansiella intäkterna prognostiseras borgensprovision, marknadsmässigt påslag samt ränteintäkter från koncernbolagen uppgå till 74 Mkr, jämfört med budgeterade 78 Mkr. Under perioden januari-april i år uppgår de finansiella kostnaderna till 24 Mkr, vilket är 1 Mkr lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Lägre finansiella kostnader förklaras i huvudsak av en lägre genomsnittlig upplåningsränta. Kommunens genomsnittliga upplåningsränta uppgår vid periodens slut till 1,8 % (2,2 %). Vid utgången av periodens slut uppgick den totala externa låneskulden i kommunens internbank till nära 2,7 Mdkr, vilket är en ökning med 60 Mkr från årets början. Kommunens egna upplåning uppgår till 595 Mkr. Utanför den finansiella samordningen har kommunkoncernen låneskulder på ytterligare 0,8 Mdkr, dessa har minskat med 7 Mkr från årsskiftet. Detta innebär att kommunkoncernens totala skuld har ökat med 53 Mkr under årets första tertial till Mkr De finansiella kostnaderna prognostiseras på helåret till 77 Mkr, vilket är 2 Mkr lägre än budgeterat. Lägre räntekostnader härleds huvudsakligen till lägre genomsnittlig räntenivå via genomförda räntebindningar och marknadens allmänna ränteläge. Genom att sprida ränteförfallen över tid blir effekterna av en räntehöjning på kort sikt relativt begränsade. Läget bedöms gott gällande ränterisken, d.v.s. risken för negativ påverkan på resultatet till följd av förändringar i marknadsräntorna, då 77 % av skuldportföljen är bunden över ett år. En förändring av den rörliga marknadsräntan med 1 procentenhet skulle i dagsläget innebära att kommunens räntekostnad årligen förändras med 5 Mkr (varav för kommunens nettolåneskuld 1,0 9

12 Mkr). Sett till hela kommunkoncernen innebär en förändring med 1 procentenhet av den rörliga marknadsräntan en maximal effekt med nära 9 Mkr. Samtliga riskmål som regleras i Örnsköldsviks kommunkoncerns finanspolicy uppfylls per För mer information kring aktuellt ränteläge och framtidsutsikter gällande räntan samt förfallostruktur och räntebindning se Finansrapport koncern i Tertialuppföljning, maj 2017 Fördjupning. Känslighetsanalys En känslighetsanalys visar hur olika händelser påverkar kommunens ekonomi, det är små marginaler och stor känslighet i resultatet vad gäller att behålla en ekonomi i balans. I bilden redovisas effekterna av ett antal händelser, där kommunen själv kan påverka vissa av händelserna, andra inte. En förändring av lönerna med 1 % motsvarar i stort kostnaden för 50 stycken helårsanställda eller att skattesatsen förändras med ca 22 öre. För att neutralisera en befolkningsminskning med 1 % behövs kostnadsminskningar/intäktsökningar i verksamheten med ungefär 1 %. En resultatförändring med 1 % i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag motsvarar en förändring av skattesatsen med ca 28 öre. En förändring av både den korta och långa räntan med en procentenhet skulle ge förändrade räntekostnader vid fullt genomslag med 26 Mkr för kommunen. Genom ingångna derivatavtal har dock ränterisken begränsats, vilket medför att en förändring av marknadsräntorna med en procentenhet skulle innebära att kommunens räntekostnad förändras med 5 Mkr 2017, varav för kommunens nettolåneskuld 1 Mkr. Sett till hela kommunkoncernen innebär en förändring med 1 procentenhet av den rörliga marknadsräntan nära 9 Mkr i minskade/ökade räntekostnader. 10

13 Nedan redovisas känsligheten för olika händelser utifrån ett verksamhetsperspektiv. Denna bild understryker att effekterna på det ekonomiska resultatet kan bli stora p.g.a. händelser som kommunen själv inte kan påverka. Exempelvis kan ett milt vinterväder ge positiva effekter på kommunens energikostnader samtidigt som det kan föra med sig att t.ex. kostnader för halkbekämpning ökar. Vidare kan det konstateras att en ökning av personaltätheten med 0,01 årsarbetare i särskilt boende inte är lika kostsam som samma ökning i förskola för barn 1-3 år. Investeringar Under årets första fyra månader uppgår investeringarna till knappa 60 Mkr, varav 55 Mkr avser skattefinansierade investeringar. Den enskilt största investeringen under första tertialet är vård- och omsorgsboendet Nybygget, uppgående till 23 Mkr. För motsvarande period 2016 uppgick utfallet till 20 Mkr, varav i stort sett allt avsåg skattefinansierade investeringar. Helårsprognosen uppgår till 244 Mkr, vilket är 56 Mkr lägre än budgeterat. Budgetavvikelsen, motsvarande 19 %, förklaras i huvudsak av förskjutningar av projekt till Totalt beräknas 235 Mkr investeras inom den skattefinansierade verksamheten Stora investeringar under 2017 är vård- och omsorgsboendet Nybygget, broar och kajer samt komponentutbyten. Investeringarna inom den affärsmässiga delen består i huvudsak av investeringar inom mark och planering. Kommunfullmäktige eftersträvar en självfinansiering av de skattefinansierade investeringarna, vilket utgör grunden för det ekonomiska målet om 660 Mkr i skattefinansierade investeringar under mandatperioden. Ett mått som kan belysa denna självfinansiering är hur stor andel av avskrivningar och resultat som används till skattefinansierade investeringar. Om måttet överstiger 100 % innebär det att de skattefinansierade investeringarna inte bedöms kunna självfinansieras. I prognosen uppgår skattefinansierade investeringar till 235 Mkr. Avskrivningar uppgår till 106 Mkr och resultatet bedöms till +44 Mkr. Måttet prognostiseras därför till 157 %, vilket innebär att de skattefinansierade investeringarna inte bedöms kunna självfinansieras. Se avsnittet Investeringsuppföljning för mer information kring enskilda investeringar. De kommunala bolagen Rodret i Örnsköldsvik AB är moderbolag till Övik Energi AB, AB Övikshem, Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB, Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB, Örnsköldsvik Airport AB och det passiva Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB. 11

14 Rodretkoncernens årsprognos 2017 efter fyra månader, prognostiseras till +72,1 Mkr, vilket är 48,8 Mkr lägre än föregående år och 11,3 Mkr lägre än budget. Avvikelsen mot föregående år härleds i huvudsak till att Övik Energi har lägre budgeterat rörelseresultat 2017 som i årsprognosen ytterligare försämrats i huvudsak av elcertifikatprisernas utveckling, samt att den avsättning som matchat Airports driftsunderskott sedan övertagandet nu är förbrukad. Avvikelsen förklaras även av Mivas taxekollektiv, där driftsåtgärder på anläggningar samt utredningskostnader inför större investeringar har inplanerats under året. Mivas taxekollektiv VA och Hushållsavfall har att vara självkostnadsfinansierade, vilket innebär att tjänster ska prissättas så att resultatet över tiden balanseras, och nu tas delar av tidigare års resultat i anspråk I prognosen ingår även bl.a. nedskrivning av fastigheter i Övikshem samt finansiell intäkt till bolagskoncernen i form av återbäring från Kommuninvest. Det redovisade resultatet för koncernen uppgick för perioden januari-april till +63,0 Mkr, jämfört med +58,1 Mkr för motsvarande period föregående år. Statens ansvar och roll som stödgivare till icke-statliga flygplatser, kommande vägval gällande energistrategi och hamnstrategi samt det framtida marknadsläget är avgörande för Rodretkoncernens ekonomi på kort och lång sikt. Rodrets styrelse har antagit ett kortsiktigt beslut om att Airports driftsunderskott 2017 och 2018 finansieras genom koncernbidrag från övriga bolagskoncernen. Moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB:s årsprognos har positiv avvikelse mot budget med 0,7 Mkr och visar ett resultat efter finansiella poster på -1,5 Mkr. I prognosen ingår lägre finansiella kostnader än budgeterat samt finansiell intäkt från Kommuninvest via kommunen. Övik Energikoncernens prognos för helår indikerar på ett resultat efter finansnetto på +43,1 Mkr och detta är en försämring med 7,1 Mkr jämfört med budget. Förändringen förklaras till flera faktorers påverkan såsom; lägre elcertifikatpriser, lägre försäljning av fjärrvärme, lägre elproduktion och ett sämre finansnetto, men även av högre ångleveranser, lägre bränslepriser och lägre fasta kostnader. AB Övikshems prognos för helår visar på ett resultat efter finansiella poster på +27,3 Mkr, vilket är 2,5 Mkr lägre än budget. Avvikelsen härleds i huvudsak av nedskrivningskostnader inför avveckling av tillfälliga studentbostäder. Till följd av hyresförhandlingen som slutfördes i februari, beräknas intäkterna bli lägre än budgeterat. Beräknade driftskostnader har dock reglerats ned så att samma driftsnetto ska uppnås som budgeterat. Helårsresultatet efter finansiella poster för Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB och dess dotterbolag beräknas uppgå till +5,1 Mkr, vilket är i enlighet med budget. Årets resultat påverkas av att Oljeberget står outhyrt. Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB och dess dotterbolag Domsjö Vatten AB:s prognos för helår visar på ett resultat efter finansnetto med +5,2 Mkr, vilket innebär en avvikelse med -5,5 Mkr mot budget och att delar av tidigare års resultat beräknas tas i anspråk. I budgetavvikelsen ingår förskjutna 12

15 utredningskostnader samt beslutad utökning av underhåll av anläggningar inom affärsområde Vatten och Avlopp, men även ett lägre negativt finansnetto. För Örnsköldsvik Airport AB visar helårsprognosen ett resultat på -13,0 Mkr, vilket är 1,3 Mkr bättre än budget. I prognosen ingår extra uthyrning av fordon och lokaler samt förskjutning av investering och rekrytering. Negativ goodwill från upprättad förvärvsanalys vid verksamhetsövergången upplöses i takt med redovisade underskott, vilket gör att bolagets resultat efter finansiella poster för året förväntas bli -7,3 Mkr. Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB prognostiserar ett helårsresultat efter finansnetto som uppgår till +0,5 Mkr, vilket 0,6 Mkr bättre än budget och förklaras av ränteintäkt på reverslån. Bolaget drivs passivt utan verksamhet. Årets investeringsvolym för de kommunala bolagens investeringar i materiella anläggningstillgångar prognostiseras till 300 Mkr, vilket är 4 Mkr högre än budget. Budgetavvikelsen härleds i huvudsak till förskjutningar i inköp/projekt mellan åren. I 2017 års investeringar ingår slutförande av AB Övikshems nyproduktion av bostadslägenheter i inre hamnen. De största objekten i övrigt omfattar huvudsakligen reinvesteringar, förtätningar, optimeringar inom befintliga verksamhetsområden, energieffektivisering, och verksamhetsutveckling. Övik Energi AB:s investeringar görs i huvudsak inom projekt Bredband 2020 samt inom produktion och distribution av el och värme/kyla. Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB:s investeringar utgår från att långsiktigt säkerställa leverans och service till taxekollektiven För ytterligare information se respektive bolags kommentarer i Tertialuppföljning, maj 2017 Fördjupning. God ekonomisk hushållning Bedömningen enligt Tertialuppföljning, maj är att förväntas ha en god ekonomisk hushållning Denna bedömning bygger på måluppfyllelsen av kommunfullmäktiges ekonomiska mål, mått för Ekonomi i balans och övrig finansiell analys. Vid Tertialuppföljning, maj görs ingen uppföljning av kommunfullmäktiges verksamhetsmål, nämndmål eller av övriga perspektiv i GPS-styrkortet, dock har föregående uppföljning vägts in i bedömningen av god ekonomisk hushållning Uppföljning av kommunfullmäktiges ekonomiska mål Resultat i % av skatter/statsbidrag +1,5 - +2,5% Ett av kommunfullmäktiges ekonomiska mål är att resultatet årligen ska ligga på 1,5-2,5 % av skatteintäkter och statsbidrag under mandatperioden. Kommunens resultat i prognosen för 2017, +44 Mkr, motsvarar 1,3 % av skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär att kommunen i nuläget inte beräknas nå kommunfullmäktiges mål. Åtgärder för nämnder med negativ budgetavvikelse kan innebära att resultatmålet uppnås. Prognostiserat resultat 2017 är betydligt under bedömd nivå för riket i snitt (markerad som punkt nedan). 13

16 Skattefinansierade investeringar 660 Mkr Kommunfullmäktiges andra ekonomiska mål anger att ramen för de skattefinansierade investeringarna uppgår till 660 Mkr för mandatperioden Av totalt prognostiserade 244 Mkr i investeringar 2017 avser 235 Mkr skattefinansierad verksamhet och årets skattefinansierade investeringsnivå överstiger därmed den årliga riktpunkten. Totalt för åren 2015 och 2016 ligger de skattefinansierade investeringarna under riktpunkten. Investeringsnivån i prognos för 2017 och budget för 2018 ligger högt och målet kan bli svårt att nå. Uppföljning av Ekonomi i balans De mått som följs upp under Ekonomi i balans är Årets resultat i % av skatteintäkter och statsbidrag, Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och statsbidrag, Budgetavvikelse i % av skatteintäkter och statsbidrag, Skattefinansierade investeringar i % av avskrivningar + resultat samt Ekonomisk styrka jämfört med andra kommuner. De prognostiserade måtten för 2017 har försämrats både jämfört med fjolåret och med årets budget. När det gäller ekonomisk styrka jämfört med övriga kommuner, där 14 valda nyckeltal jämförs, saknas uppdaterade värden, se nedan. 14

17 Utfall Budget Prognos Årets resultat i % av skatteintäkter o statsbidrag 2,1% 1,8% 1,3% Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter o statsbidrag 98,0% 98,3% 98,8% Budgetavvikelse i % av skatteintäkter o statsbidrag 0,3% 0,0% -0,5% Skattefin. investeringar i % av avskrivningar+resultat 106,4% 141,5% 157,0% Ekonomisk styrka jmf med andra kommuner (plac -1 år) Ekonomisk styrka jämfört med andra kommuner Det finns många ekonomiska nyckeltal att välja bland för att bilda sig en uppfattning om kommunens och koncernens ekonomiska styrka jämfört med Sveriges övriga 289 kommuner. Nedan redovisas ett urval av ekonomiska nyckeltal för 2015 där jämförelse görs utifrån placering på respektive nyckeltal där placering 1 är starkaste nyckeltalet och placering 290 svagaste nyckeltalet. Nyckeltal avseende 2016 publiceras först efter sommaren. Finansiella nyckeltal Kr/inv Placering Jmf med Årets resultat Snittresultat, 3 år Nettokostnad Skattesats 22,44% Skattesats exkl. skatteväxling 16,85% Anläggningstillgångar Långfristiga skulder Eget kapital Pensionsåtagande Borgensåtaganden Placering kommun Årets resultat, koncern Anläggningstillgångar, koncern Långfristiga skulder, koncern Eget kapital, koncern Placering totalt Källa: SCB "Statistikdatabasen" Styrkor som Örnsköldsvik har jämfört med övriga kommuner i riket är främst nivån på anläggningstillgångar, både i kommunen och i koncernen. Till styrkorna kan även skattesats exklusive skatteväxlingar med landstinget och eget kapital i kommunen nämnas. Till svagheterna kan främst nivån på långfristiga skulder, både för kommunen och för koncernen, räknas. Till följd av gjorda amorteringar har dock förbättring skett framför allt på koncernnivå. Ytterligare svagheter återfinns i kommunens stora pensionsåtagande och den relativt höga nettokostnaden jämfört med riket. Resultatet 2015 i kommunen och koncernen utgör den största försämringen jämfört med föregående år. Sammantaget konstateras utifrån valda nyckeltal att placeringen är 152, en försämring med 40 placeringar jämfört med Placeringen är ungefär i nivå med riket i snitt, men bäst i länet. 15

18 RESULTATJÄMFÖRELSE 2017 Tertialuppföljning, maj 2017 Utfall Utfall För (%) Utfall Budget Prognos För (%) (Löpande prisnivå, Mkr) jfr jfr -16 Verksamhetens intäkter ,2% ,6% Verksamhetens kostnader ,8% ,0% Avskrivningar ,1% ,2% Verksamhetens nettokostnad ,2% ,8% Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkter och generella statsbidrag ,9% ,0% Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Balanskravsutredning Årets resultat Reducering av samtliga realisationsvinster Årets resultat efter balanskravsjusteringar Reservering av medel till resultatutjämningsreserv Användning av medel från resultatutjämningsreserv Årets balanskravsresultat Negativt balanskravsresultat från tidigare år Summa Balanskravsresultat att reglera Infrias balanskravet? Ja Ja Ja Mått - Ekonomi i balans Årets resultat i % av skatteintäkter o statsbidrag 2,1% 1,8% 1,3% Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter o statsbidrag 98,0% 98,3% 98,8% Budgetavvikelse i % av skatteintäkter o statsbidrag 0,3% 0,0% -0,5% Skattefin. investeringar i % av avskrivningar+resultat 106,4% 141,5% 157,0% Ekonomisk styrka jmf med andra kommuner (plac -1 år)

19 NOTER TILL RESULTATJÄMFÖRELSE 2017 Tertialuppföljning, maj 2017 NOT 1 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Utfall Utfall Utfall Budget Prognos Totala medel (Löpande prisnivå, Mkr) Kommunstyrelsen -18,6-10,8-10,6 +2,0-2,3 +6,3 +4,0 Kommunledningsförvaltning -5,3 +2,4-3,0 0 +0,7 +11,3 +12,0 Konsult- och serviceförvaltning -13,4-13,2-7,6 +2,0-3,0-5,0-8,0 Samhällsbyggnadsnämnd -2,8 +0,1 +2,7 0 +1,0 +5,8 +6,8 Kultur- och fritidsnämnd +4,3 +3,2 +2,2 0 +1,8 +5,2 +7,0 Samhällsbyggnadsförvaltning +1,4 +3,3 +4,9 0 +2,8 +10,9 +13,7 Bildningsnämnd -25,4-35,3 +2,2 +2,0-5,0-7,9-12,9 Bildningsförvaltning -25,4-35,3 +2,2 +2,0-5,0-7,9-12,9 Omsorgsnämnd -8,6-1,5-3,8 +2,0 +2,0-5,6-3,6 Humanistisk nämnd -1,8 +2,1 +6, ,5 +6,5 Välfärdsförvaltning -10,4 +0,5 +2,4 +2,0 +2,0 +0,9 +2,9 Totalt nämnderna -53,0-42,3-1,0 +6,0-2,5 +10,3 +7,8 Avgår förändrade resultatmål -6,0 Pensionskostnader, inkl. löneskatt -65,0-67,8-204,1-209,8-222,5 Avskrivningar -33,4-36,1-100,4-108,3-105,7 Övrigt finansförvaltningen 22,1 1,4 24,6-31,1-14,0 Avgår internposter: Kalk kapitalkostnader 62,2 49,9 186,7 155,9 148,9 Kalk kompletteringspension 43,9 44,1 135,2 133,9 137,7 Fördelade skattemedel , , , , ,7 Verksamhetens nettokostnad , , , , ,7 NOT 2 SKATTEINTÄKTER OCH GENERELLA STATSBIDRAG Utfall Utfall Utfall Budget Prognos (Löpande prisnivå, Mkr) Kommunalskatt 866,6 901, , , ,4 Slutavräkningar -1,6-4,9-9, ,8 Skatteintäkter 865,0 896, , , ,6 Inkomstutjämningsbidrag 141,5 148,6 424,4 424,3 445,9 Regleringsavgift (-), -bidrag (+) -0,6-0,2-1,9-13,9-0,5 Kommunal fastighetsavgift 34,6 35,0 103,8 103,9 105,0 Kostnadsutjämningsbidrag 12,5 15,9 37,5 50,8 47,6 LSS-utjämning 7,0 7,5 20,9 21,6 22,6 Stöd till kommuner 12,0 10,3 36,0 42,7 31,0 Generella statsbidrag 206,9 217,2 620,7 629,4 651,6 Skatteintäkter o statsbidrag 1 072, , , , ,2 17

20 TOTALT NÄMNDERNA Tertialuppföljning, maj 2017 Nämndresultat Utfall Utfall Förändr(%) Utfall Budget Prognos Förändr(%) (Löpande prisnivå, Mkr) jfr jfr -16 Verksamhetens intäkter 451,6 468,5 3,7% 1 415, , ,7-6,1% därav driftsbidrag från staten 86,3 92,9 7,7% 282,8 226,5 235,1-16,9% Verksamhetens kostnader , ,3 2,2% , , ,9-0,7% därav personalkostnader -909,9-943,9 3,7% , , ,5 4,6% Verksamhetens nettokostnad , ,8 1,6% , , ,2 1,7% Skattemedel 1 052, ,6 2,7% 3 189, , ,7 1,6% Nämndresultat -53,0-42,3-1,0 +6,0-2,5 Nämndernas totala medel vid årets början +1,4 +10,3 +10,3 Nämndernas totala medel vid årets slut +0,4 +16,3 +7,8 Mått - Ekonomi i balans Nämndresultat i % av skattemedel+verksamhetens intäkter 0,0% 0,1% -0,1% Budgetavvikelse i % av skattemedel+verksamhetens intäkter 0,0% 0,0% -0,2% Specifikation av nämnders/förvaltningars prognos (Löpande prisnivå, Mkr) Intäkter Kostnader Verksamh nettokost Skattemedel Resultat Budget Totala medel IB Kommunstyrelsen 688,8-863,7-174,8 172,5-2,3 +2,0 +6,3 Kommunledningsförvaltning 44,5-189,1-144,5 145,2 +0, ,3 Konsult- och serviceförvaltning 644,3-674,6-30,3 27,3-3,0 +2,0-5,0 Samhällsbyggnadsnämnd 100,7-450,7-350,0 351,0 +1,0 0 +5,8 Kultur- och fritidsnämnd 30,7-178,8-148,1 149,9 +1,8 0 +5,2 Samhällsbyggnadsförvaltning 131,5-629,5-498,1 500,9 +2, ,9 Bildningsnämnd 182, , , ,1-5,0 +2,0-7,9 Bildningsförvaltning 182, , , ,1-5,0 +2,0-7,9 Omsorgsnämnd 195, , , ,9 +2,0 +2,0-5,6 Humanistisk nämnd 131,5-385,9-254,3 254, ,5 Välfärdsförvaltning 326, , , ,2 +2,0 +2,0 +0,9 Summa 1 329, , , ,7-2,5 +6,0 +10,3 18

21 TOTALT NÄMNDERNA Tertialuppföljning, maj 2017 INVESTERINGAR, KOMMUNEN Projekt Utfall Förbrukat Prognos Prognos Prognos Budget Budget- I bruk (Löpande prisnivå, Mkr) tom Totalt Totalt avvikelse år/mån KS/Kommunledningsförvaltning 4,1 8,0 Mark och planering 4,1 x 8,0 x 8,0 20,0 12,0 KS/Konsult- och serviceförvaltning 43,5 154,0 Nytt kök Själevad 6,0 14,0 8,0 22,0 22,0 0, Gruppboende LSS 0,1 0,0 3,0 12,0 15,0 12,0-3, Vård-/omsorgsboende Nybygget 23,1 60,6 90,0 26,4 177,0 177,0 0, HVB-hem Fröjastigen 0,4 17,5 0,4 17,9 16,6-1, Förskola Ängen 0,7 0,7 7,3 33,6 41,6 41,6 0, Bredbynskolan 3,6 3,6 7,4 61,8 72,8 72,8 0, Gymnasieskola 0,0 x 0,0 0,0 7,0 7,0 Skogsgatan 7-9 0,0 x 3,0 25,0 28,0 8,0-20, Sundskolan, trafiksäkerhet 0,0 x 0,0 0,0 3,0 3,0 Reningsanläggning Paradiset 0,0 x 0,0 0,0 7,0 7,0 Komponentutbyten och energireduc. 7,2 x 24,4 x 24,4 34,4 10,0 Övr investeringar konsult- och service 2,4 x 10,5 x 10,5 9,0-1,5 Samhällsbyggnadsnämnd 9,8 68,1 Gator/vägar/GC/gen.mötesplats/Lungvikspark 1,3 x 9,3 x 9,3 13,2 3,9 Broar/kajer/Tätort17 4,7 x 39,8 x 39,8 39,9 0,1 Teknikinvestering KAC 0,0 1,0 0,4 1,4 1,4 0,0 Förstärkning extraordinära händelser 1,3 3,3 1,3 4,6 4,8 0,2 Hållbara resor i Västernorrland 0,0 1,2 1,5 2,7 2,7 0,0 Övr investeringar samhällsbyggnad 2,5 x 15,9 x 15,9 12,7-3,2 Kultur- och fritidsnämnd 1,0 7,3 Övr investeringar kultur-/fritidsnämnd 0,6 x 6,8 x 6,8 6,8 0,0 Paradiset, inventarier 0,4 x 0,6 x 0,6 0,6 0,0 Bildningsnämnd 0,9 4,0 Inventarier 0,9 x 4,0 x 4,0 5,0 1,0 Omsorgsnämnd 0,1 2,0 Inventarier 0,1 x 2,0 x 2,0 2,0 0,0 Investeringar ,5 243,5 varav skattefin. verksamhet 55,0 234,9 Investeringsbudget ,6 Budgetavvikelse ,2 Mått - Ekonomi i balans Skattefin. investeringar i % av avskrivningar+resultat 157,0% Investeringsavvikelse i % av årsbudgeterade investeringar 18,7% 19