Tertialuppföljning, september 2017

Transkript

1 Tertialuppföljning, september 2017

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse 1 s sammanfattning och slutsatser 1 Kommunens resultat något svagare Kommunfullmäktiges ekonomiska mål kan bli svåra att nå 1 Nettokostnadsutvecklingen fortsatt hög 1 Fortsatt positivt resultat i bolagskoncernen 2 Koncernens låneskuld fortsätter närma sig riket i snitt 2 Möjligheter till god ekonomisk hushållning även åren framöver 2 Delårsrapport 1-8/2017 samt prognos Omvärldsanalys 4 Årets resultat 5 Verksamhetens nettokostnad 6 Skatteintäkter och generella statsbidrag 10 Finansiella intäkter och kostnader 11 Investeringar 12 Soliditet 13 Pensions- och borgensåtaganden 14 Känslighetsanalys 15 koncern 17 God ekonomisk hushållning och balanskravsutredning med resultatutjämningsreserv 18 God ekonomisk hushållning 18 Balanskravsutredning med resultatutjämningsreserv 23 Prognos Resultatjämförelse 25 Noter till resultatjämförelse 26 Totalt nämnderna - Nämndresultat 27 Totalt nämnderna - Investeringar 28 Delårsrapport 1-8/ Resultaträkning, kommunen 29 Kassaflödesanalys, kommunen 30 Balansräkning, kommunen 31 Nothänvisningar, kommunen 32 Resultaträkning, koncernen 35 Balansräkning, koncernen 36 Nothänvisningar, koncernen 37 Redovisningsprinciper 39

3 s sammanfattning och slutsatser Kommunens resultat något svagare 2017 Prognostiserat resultat för kommunen uppgår 2017 till +55 Mkr, vilket är 13 Mkr sämre än fjolåret då resultatet uppgick till +68 Mkr. Den största förklaringen till försämringen är att fjolårets resultat innehöll en stor reavinst. Jämfört med budget är prognosen för Mkr sämre. Prognosens resultat exklusive realisationsvinster från försäljning av anläggningstillgångar uppgår till +50 Mkr, vilket innebär att balanskravet bedöms infrias Kommunfullmäktiges ekonomiska mål kan bli svåra att nå Ett av kommunfullmäktiges ekonomiska mål är att resultatet årligen ska uppgå till 1,5-2,5 % av skatteintäkter och statsbidrag under mandatperioden. Kommunens resultat i prognosen motsvarar 1,6 % av skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär att kommunen i nuläget beräknas nå kommunfullmäktiges mål. Måluppfyllelsen bedöms dock som svag då resultatet är nära målets nedre nivå. Prognosen för skattefinansierade investeringar 2017 bedöms till 234 Mkr. Kommunfullmäktiges mål kring investeringar anger att ramen för de skattefinansierade investeringarna uppgår till 660 Mkr för mandatperioden Totalt för åren 2015 och 2016 ligger de skattefinansierade investeringarna under riktpunkten. Investeringsnivån i prognos för 2017 och budget för 2018 ligger dock betydligt högre varför målet kan bli svårt att nå. Nettokostnadsutvecklingen fortsatt hög Kommunen har de senaste åren haft en hög nettokostnadsutveckling. Nettokostnaden har förutom under fjolåret också ökat mer än skatteintäkter och statsbidrag. Inför 2017 tilldelades nämnderna stora tillskott, varför budgeterad nettokostnadsökning blev fortsatt hög. Den var även för 2017 högre än budgeterad ökning av skatteintäkter och statsbidrag, vilket förklarade resultatförsämringen i budget jämfört med I prognosen beräknas nu nettokostnaden öka med 4,4 % medan skatteintäkter och statsbidrag bedöms öka med 4,0 % jämfört med föregående år. Det är lägre än budgeterad ökning, men som dock är på en fortsatt hög nivå. Försämringen på intäktssidan förklaras av lägre skatteunderlagsprognoser. Befolkningsutvecklingen i kommunen samt inkomstutvecklingen i riket är de viktigaste faktorerna för att skatteintäkter och statsbidrag ska utvecklas tillfredsställande. Kommunens befolkning har även i år fortsatt att öka, vilket kommer att medföra ökade skatteintäkter och statsbidrag framöver, dock inte i samma omfattning som ökade verksamhetskostnader då ökningen i befolkningen främst avser åldrarna som har behov av kommunala tjänster. Nämndernas totala resultat förväntas uppgå till +8 Mkr, vilket är något bättre än budgeterat resultatmål på +6 Mkr. En stor del av nämndernas kostnader kopplade till verksamhet för det stora antalet nyanlända i kommunen finansieras även 2017 av riktade statsbidrag och generellt statsbidrag avseende välfärdstjänster. Framöver kommer de riktade statsbidragen successivt minska och då delvis övergå till en ökad kommunal nettokostnad som förutsätts finansieras inom respektive berörd nämnd. Dessa nämnder behöver därför ha extra fokus på ekonomistyrningen i sina verksamheter för att anpassa sig till denna intäktsminskning. Alla nämnder prognostiserar ett resultat 2017 enligt budget eller bättre utom bildningsnämnden. Där har ett ökat antal barn/elever inom alla verksamheter medfört en stor utmaning med bl.a. ökade behov av personal och lokaler. Årets underskott uppstår trots hög statlig intäktsfinansiering. Utvecklingen av statsbidrag, tillgång till lokaler och personal med rätt kompetens kommer vara av stor betydelse för resultat- och verksamhetsutvecklingen framöver. 1

4 För att kunna nå en ekonomi i balans framöver kommer det även att vara nödvändigt med åtgärder i verksamheterna som är långsiktigt nettokostnadssänkande. Fortsatt positivt resultat i bolagskoncernen Bolagskoncernen prognostiserar ett resultat på +84 Mkr för 2017, vilket är i nivå med budget. Statens ansvar och roll som stödgivare till icke-statliga flygplatser, kommande vägval gällande energistrategi och hamnstrategi samt det framtida marknadsläget är avgörande för Rodretkoncernens ekonomi på både kort och lång sikt. Det är viktigt att bolagen i koncernen presterar goda resultat för att framåt kunna leverera årlig utdelning till kommunen och därigenom bl.a. bidra till att möta kommunens demografiska utmaningar i form av fler barn och äldre. Koncernens låneskuld fortsätter närma sig riket i snitt Utifrån investeringsnivån inom bolagskoncernen, främst under åren , ökade kommunkoncernens långfristiga upplåning kraftigt och var som störst Sedan början av 2012 har kommunkoncernen kunnat minska sin upplåning betydligt, totalt har nära 1,3 Mdkr amorterats. Det innebär att koncernens låneskuld nu ligger på ungefär samma nivå som Jämfört med riket i snitt 2016 ligger kommunkoncernen fortfarande på en högre skuldnivå, i storleksordningen 0,7 Mdkr högre. Bedömningen för 2017 är att koncernens låneskuld ökar något, men att glappet mot riket i snitt fortsätter minska då rikets låneskuld ökar i snabbare takt. Möjligheter till god ekonomisk hushållning även åren framöver Bedömningen är att kommunen 2017 har en god ekonomisk hushållning, se avsnitt God ekonomisk hushållning. Denna bedömning bygger bl.a. på måluppfyllelsen av kommunfullmäktiges ekonomiska mål. Övriga delar som ingår i bedömningen är måluppfyllelsegraden av kommunfullmäktiges mål, totalbetygen för perspektiven i styrkortet samt övrig finansiell analys. När det gäller måluppfyllelsegraden av kommunfullmäktiges mål kan det konstateras att alla mål utom ett bedöms nå nivån Målet delvis uppnått, där målet att Örnsköldsvik ska vara en klimatsmart och hållbar kommun är starkast. Målet gällande minskad arbetslöshet och ökad sysselsättning bedöms inte uppnås. För perspektiven i styrkortet prognostiseras totalbetygen för året nå minst bedömningen Godkänt. Vidare ingår även övrig finansiell analys som grund för bedömningen av god ekonomisk hushållning. 2

5 För att även åren framöver uppnå en god ekonomisk hushållning krävs fortsatt arbete med att bibehålla och förbättra uppfyllelsen av kommunfullmäktiges mål samt nå goda resultat i samtliga perspektiv. Ett årligt resultat kring 2-3 % av skatteintäkter och statsbidrag samt investeringar kring riktpunkten utifrån beslutad nivå skapar förutsättning för självfinansierade investeringar. Samtidigt ger en hög resultatnivå större möjligheter att framåt parera osäkerhetsfaktorer som konjunktursvängningar med ändrade skatteintäktsprognoser och framtida utmaningar med t.ex. pensionsåtaganden, förändrade statsbidrag och förändrad demografi. Förutsättningarna och ekonomin 2018 och framåt framgår av rapporten Ekonomiskt läge , september

6 Delårsrapport 1-8/2017 samt prognos 2017 Omvärldsanalys Enligt Konjunkturinstitutet senaste uppdatering av konjunkturläget har BNP-tillväxten reviderats upp från 2,5 % till 3,0 %. En stor del av revideringen förklaras av att investeringar i näringslivet inklusive bostäder utvecklats starkare. Även fortsatt positiva omdömen och optimism från företag och hushåll pekar på en fortsatt stark konjunktur. Högkonjunkturen ger avtryck på arbetsmarknaden och sysselsättningen fortsatte att öka snabbt andra kvartalet. Men stor brist på arbetskraft med efterfrågad kompetens hämmar den ekonomiska utvecklingen framöver. Rekryteringsproblemen gör dock inte att löneökningarna tar fart enligt historiskt mönster. Trots något högre löneglidning når löneökningarna inte upp till 3 % nästa år. Löneutvecklingen, det låga kostnadstrycket, en fortsatt förstärkning av kronan, företag som är relativt nöjda med lönsamheten och låga inflationsförväntningar talar för att inflationen inte varaktigt når upp till 2 % under 2017 och Precis som i juni är därför bedömningen att Riksbanken avvaktar med att höja reporäntan till hösten De offentliga finanserna är starka och nivån på det strukturella sparandet är redan i år i linje med det nya överskottsmålet, som enligt plan ska införas från och med Enligt Konjunkturinstitutets beräkningar finns det ett budgetutrymme för ofinansierade reformer på 12 Mdkr för Om de tidigare av regeringen annonserade skattehöjningarna på 5 Mdkr genomförs ger detta ett utrymme på 17 Mdkr för utgiftsökningar eller inkomstminskningar. Det motsvarar utgiftsökningen för att permanenta de åtgärder som vidtogs i vårändringsbudgeten samt de åtgärder som krävs för att den offentliga välfärden inom exempelvis vård, skola och omsorg ska bibehållas på samma nivå som i år. Enligt Arbetsförmedlingens statistik har den öppna arbetslösheten i Örnsköldsvik ökat jämfört med motsvarande period föregående år. I augusti 2017 uppgick den öppna arbetslösheten i % av befolkning år i Örnsköldsvik till 4,0 % (3,9 %), vilket motsvarar personer (1 264 personer). Den öppna arbetslösheten i riket ligger på 3,2 % och i länet på 3,7 %. Den öppna ungdomsarbetslösheten har ökat marginellt jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år och uppgick i augusti till 247 personer och motsvarar 5,8 % (5,7 %), vilket dock är högre än både riket och länet. Befolkningen i kommunen ökade under 2016 med 388 personer. Innevarande år förutspås också en befolkningsökning i samma nivå. Under årets första sju månader har befolkningen ökat med 260 personer till , den högsta noteringen sedan Den största enskilda förklaringen till ökningen under året är invandringsöverskott. 4

7 Ökningen i kommunen kommer dock inte motsvara rikets befolkningsutveckling, vilket gör att kommunens befolkningsandel av riket fortsätter att minska. Årets resultat Kommunens resultat uppgår för perioden januari-augusti 2017 till +139 Mkr, vilket är 5 Mkr sämre än motsvarande period föregående år. För helåret är prognosen +55 Mkr, vilket är 5 Mkr sämre än budgeten på +60 Mkr som kommunfullmäktige fastställt för Jämfört med fjolåret har kommunen en resultatförsämring för perioden januari-augusti, som förklaras av att nettokostnaden har ökat mer än skatteintäkter och statsbidrag, 4,7 % jämfört med 4,3 %. Fjolårsresultatet innehöll en stor engångsintäkt i form av reavinst i samband med försäljning av Nygatan m.fl. Med hänsyn tagen till denna reavinst under fjolåret skulle kommunen i år ha haft en nettokostnadsökning på 3,5 %. Däremot har nämnderna totalt ett bättre resultat än under samma period föregående år. Helårsresultatet bedöms i prognosen till +55 Mkr, vilket är sämre än både budget och föregående år. Prognostiserat resultat är 5 Mkr sämre än budgeterat, vilket motsvarar en budgetavvikelse på -0,1 %. Både nettokostnaden och skatteintäkter/statsbidrag bedöms öka mindre än budgeterat. Jämfört med fjolåret är det en resultatförsämring med 13 Mkr, vilket främst förklaras av att skatteintäkter/statsbidrag bedöms utvecklas i lägre takt än nettokostnaden, som under fjolåret 5

8 innehöll en stor reavinst. Nämnderna totalt prognostiserar en resultatförbättring med nära 9 Mkr jämfört med fjolåret. Den resultatförsämring som förväntas ske mellan utfall 1-8 och prognos, -84 Mkr, förklaras främst av kostnader för intjänande av semesterdagar under september till december, som i stor utsträckning redan har tagits ut under sommarmånaderna. Dessutom är hösten vanligtvis kostnadsdrivande inom många verksamheter. När det gäller avstämning mot lagens krav på ekonomisk balans ska resultaträkningen för året utgöra utgångspunkten. Huvudprincipen är att realisationsvinster från försäljningar av anläggningstillgångar inte ska inräknas i intäkterna då avstämning görs mot balanskravet. Realisationsvinsterna bedöms i prognosen uppgå till 5 Mkr för 2017 och kommunen har inga negativa resultat sedan tidigare att återställa, vilket innebär att resultatet som ska ställas mot balanskravet uppgår till +50 Mkr balanskravet infrias. Verksamhetens nettokostnad Delår 1-8 Verksamhetens nettokostnad för perioden januari-augusti uppgår totalt till Mkr, vilket är en ökning med 4,7 % (94 Mkr) jämfört med motsvarande period föregående år. Utfall Utfall För (%) Utfall Budget Prognos För (%) (Löpande prisnivå, Mkr) jfr jfr -16 Verksamhetens intäkter ,8% ,2% Verksamhetens kostnader inkl. avskrivningar ,8% ,0% därav personalkostnader ,9% ,9% Verksamhetens nettokostnad ,7% ,4% Intäkterna i verksamheten uppgår för perioden till 468 Mkr, vilket täcker 18 % av verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar. Verksamhetens intäkter har under perioden minskat med 4,8 % jämfört med motsvarande period föregående år. Intäktsminskningen förklaras i huvudsak av att fjolåret innehöll stora reavinster i samband med försäljningen av Nygatan Däremot har kommunen haft högre bidragsintäkter och då framför allt riktade statsbidrag. Ökningen inom statsbidrag förklaras till största del av mer bidrag från Skolverket och Socialstyrelsen, bl.a. utifrån satsningen lärarlönelyftet, fritidshemssatsningen och mer personal inom äldreomsorg. Bidragen från Migrationsverket har dock varit lägre jämfört med fjolåret, vilket förklaras av färre mottagna ensamkommande flyktingbarn samt ett nytt ersättningssystem som trädde i kraft 1/ och som innebär betydligt lägre ersättning per dygn. För perioden uppgår de totala statsbidragen till 180 Mkr, vilket är en ökning med 8 Mkr jämfört med fjolåret. De ökade statsbidrag som beskrivits ovan medför även motsvarande kostnadsökningar, främst personalkostnader. Gällande övriga erhållna bidrag har både bidrag från Försäkringskassan avseende personlig assistans LASS och bidrag från Arbetsförmedlingen ökat. Under perioden har det varit en intäktsökning även inom taxor och avgifter som i huvudsak kan förklaras av ändrad maxtaxa för barn- och äldreomsorg under Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar, uppgår för perioden till Mkr, vilket är en ökning med 2,8 % eller 70 Mkr jämfört med motsvarande period under fjolåret. Den största kostnaden för kommunen är personalkostnader, vilka utgör 65 % av de totala verksamhetskostnaderna. Under denna period har personalkostnaderna ökat med 4,9 % jämfört med samma period ifjol, vilket motsvarar 77 Mkr. Årliga löneavtal beräknas förklara en ökning av personalkostnaderna med i snitt 3,2 %. Den statliga satsningen lärarlönelyftet, som infördes under andra halvåret i fjol, har också medfört ökade personalkostnader för befintlig personal. På helår beräknas kostnaden uppgå till 15 Mkr. Ökade personalkostnader förklaras även av volymökningar, bl.a. utifrån fler planerade hemtjänsttimmar men främst inom bildningsförvaltningen. Volymökningar av barn/elever i skolans verksamhet har medfört ett ökat behov av personalresurser och ökning av 6

9 årsarbetare återfinns inom de flesta verksamheterna. Störst utökning återfinns inom grundskolan och vuxnas utbildning, vilket förklaras av den växande verksamheten för nyanlända. Förutom volymökning kopplat till ökat antal nyanlända har bemanningen inom bildningsförvaltningen även utökats utifrån ökat behov av särskilt stöd och behörighetskrav. Nämnda personalkostnadsökningar har dock motverkats av volymminskning inom personlig assistans LASS, inom flyktingverksamhet och inom särskilt boende, främst med anledning av avveckling av Sidensjögårdens korttidsavdelningar samt påbörjad avveckling av Mogårn. Kostnadsminskningen inom flyktingverksamheten förklaras dels av det effektiviseringsarbete som verksamheterna genomfört för att möta den lägre ersättningsnivå från Migrationsverket som trädde i kraft vid halvårsskiftet och dels av ett lägre mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Även inom verksamheten arbetsmarknadsåtgärder har det varit lägre kostnader, vilket i sin helhet förklaras av betydligt färre antal individer i nystartsjobb och ungdomsjobb jämfört med samma period Hittills i år har 46 ungdomar varit anställda i s.k. ungdomsjobb jämfört med 136 under motsvarande period ifjol. Däremot har nyttjande av de extratjänster som regeringen inrättat, för att ge möjlighet till extra resurser inom välfärden, inneburit en volymökning. Volymökning har även skett inom projjobb, där ytterligare platser har skapats med inriktning mot nyanlända i etablering. Kommunen har haft en ökning av sjuklönekostnaderna med nära 1,5 Mkr mellan perioderna, totalt uppgår kostnaderna för sjuklön till 29 Mkr. Sjukfrånvaron uppgår totalt till 6,6 %, vilket är en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med motsvarande period ifjol. Den korta sjukfrånvaron har minskat med 0,1 procentenheter till 2,7 %. Minskningen inom den korta sjukfrånvaron återfinns bland alla förvaltningar. Prognosen 2017 för sjukfrånvaron bedöms totalt till 6,5 %, vilket är lägre jämfört med fjolårets 7,1 % och där den korta sjukfrånvaron bedöms minska med 0,4 procentenheter. Bortsett från personalkostnaderna har övriga kostnader minskat med 0,7 % jämfört med samma period ifjol (6 Mkr). Den enskilt största kostnadsminskningen under perioden härrör till kommunens köp av placeringsplatser för ensamkommande flyktingbarn. Kommunen har även haft kostnadsminskningar inom HVB-placeringar och annan utbildningsanordnare, med anledning av volymminskning och minskade tilläggsbelopp utifrån en anpassning till gällande lagstiftning. När det gäller kostnaderna för HVB-placeringar återfinns minskningen inom både gruppen barn och unga samt vuxna. Däremot har kommunen haft kostadsökningar för fastighetsentreprenader och lokalhyror samt för privata utförare inom personlig assistans LSS. Fler pågående underhållsprojekt jämfört med fjolåret samt engångskostnader för etablering av paviljongslösningar till förskola förklarar kostnadsökningen inom fastighetsentreprenader. Lokalkostnaderna har ökat till följd av mer externt förhyrda lokaler, i huvudsak kopplat till bildningsförvaltningens ökade behov. Även kostnaderna för IT-inköp har ökat och hänförs främst till stora inköp av datautrustning kopplat till riktade satsningar, i huvudsak inom bildningsförvaltningen. Nämndernas resultat under perioden januari-augusti uppgår till +87 Mkr, vilket är en resultatförbättring med 5 Mkr jämfört med motsvarande period föregående år. Störst resultatförbättring redovisar kommunstyrelsen, +10 Mkr, medan bildningsnämnden redovisar en resultatförsämring på -14 Mkr. För ytterligare information se nämndernas kommentarer i Tertialuppföljning, september 2017 Fördjupning. Helårsprognos Verksamhetens nettokostnad beräknas totalt för 2017 uppgå till Mkr, vilket är 14 Mkr lägre än budget och en ökning med 4,4 % jämfört med föregående år. Måttet verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och statsbidrag visar om den löpande driftverksamheten kan finansieras av skatteintäkter och statsbidrag. I prognosen för 2017 uppgår verksamhetens nettokostnad till 98,4 % av skatteintäkter och statsbidrag, vilket visar att den löpande 7

10 driftverksamheten till stor del bidrar till det positiva resultatet. Den löpande verksamheten har under den senaste femårsperioden finansierats fullt ut av skatteintäkter och statsbidrag. Kommunfullmäktige fastställde budgeten för 2017 i juni 2016 med ett resultat på +60 Mkr. Nämnderna erhöll i budget utöver löne- och prisökningar ökade skattemedel med 34 Mkr, varav 15 Mkr var planerade effektiviseringar i tidigare budgetar som drogs tillbaka. Utifrån budgetdirektiven skapade nämnderna en buffert i budget för I samband med ekonomiberedningens bokslutsdagar med nämnderna i februari framkom det dock att det fanns ofinansierade poster som gjorde att bufferten till stor del hade använts till dessa delar. Kommunfullmäktige beslutade i ärendet Resultatöverföringar som behandlades i mars 2017 om nya resultatmål 2017 för konsult- och serviceförvaltningen, bildningsnämnden och omsorgsnämnden som samtliga ska inarbeta 2 Mkr av sina negativa totala medel. Övriga nämnder fick oförändrat noll i resultatmål och det innebär att nämnderna totalt har ett budgeterat resultatmål på +6 Mkr. Därefter har nämnderna totalt erhållit ytterligare 5 Mkr i skattemedelstillskott. Det sammantagna resultatet för nämnderna beräknas i prognosen 2017 bli +7,7 Mkr, vilket är 1,7 Mkr bättre än budgeterat. Kommunens ekonomiska styrningsregler innebär att nämndernas övereller underskott mot budget överförs till kommande år. De totala medlen uppgick vid årets början till 10,3 Mkr och med lagd prognos för 2017 innebär det att nämndernas totala medel uppgår till 18,0 Mkr vid utgången av året. 8

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KS/ prognostiserar ett resultat för 2017 på +2,9 Mkr, vilket är 2,9 Mkr bättre än budget och 2,2 Mkr bättre än Månadsuppföljning, augusti. Personalavdelningen prognostiserar ett överskott med +1,0 Mkr, där verksamheten arbetsmarknadsåtgärder står för +1,5 Mkr utifrån svårigheter att rekrytera ungdomar med rätt till nystartsbidrag. Ungdomar som inte är berättigade nystartsbidrag har därför börjat anställas för vidare satsning på målgruppen. Tillväxtavdelningen prognostiserar ett underskott om -0,5 Mkr, där enheten mark och planering står för -1,0 Mkr och som förklaras av att planerade försäljningar inte bedöms nås. Vakanser och outnyttjade verksamhetsmedel och buffert förklarar ytterligare resultatförbättringar. Resultatet innebär att de totala medlen beräknas uppgå till +14,2 Mkr vid årets slut. KS/Konsult- och serviceförvaltningen prognostiserar ett nämndresultat på+5,0 Mkr för 2017, vilket är 3 Mkr bättre än budgeterat inarbetningskrav och 8 Mkr bättre än Månadsuppföljning, augusti. Förbättringen sedan föregående prognos förklaras i sin helhet av ändrad redovisning av IT-inköp, där inköpen fortsättningsvis kommer att redovisas som investering och därmed kostnadsföras över nyttjandeperioden i stället för som tidigare direkt vid inköpen. Alla avdelningar utom kostavdelningen, -2,0 Mkr, redovisar en positiv prognos. Kostavdelningens underskott förklaras i stort av högre livsmedels- samt personalkostnader. Störst överskott prognostiserar avdelningen administrativa stödtjänster, +2,5 Mkr, där IT-enhetens resultat bedöms till +6,0 Mkr utifrån ovan beskrivna förändring av IT-inköp. Underskott inom löneenheten kopplat till höjd bemanning och konsultkostnader i samband med införandet av nytt personal- och lönesystem motverkar dock avdelningens totala överskott. Fastighetsavdelningen prognostiserar ett överskott på +2,0 Mkr. Konsult- och serviceförvaltningen fick inför ,0 Mkr i engångspengar för en extra satsning på fastighetsunderhåll. Underhållsaktiviteten har höjts men utifrån förvaltningens tidigare ekonomiska läge med underskott har det skett en viss inbromsning, vilket innebär en positiv prognos på dessa medel med 2,0 Mkr. Förvaltningens totala medel bedöms vid årets utgång uppgå till 0 Mkr. Samhällsbyggnadsnämnden prognostiserar ett överskott på +2,0 Mkr för 2017, jämfört med ett budgeterat nollresultat men oförändrat sedan Månadsuppföljning, augusti. Överskottet återfinns i huvudsak inom avdelningen bygg och miljö och förklaras av lägre personalkostnader utifrån ett flertal vakanser. Förvaltningsledningen hade i budget en underfinansiering av trafikverksamheterna på 3,9 Mkr. Avdelningen trafik och park prognostiserar nu ett överskott på 2,9 Mkr. Prognosen för kostnaderna för trafikslagen linjetrafik, skolskjutsar och färdtjänst är ett överskott med +1,9 Mkr. Kostnaderna för linjetrafik bedöms bli lägre än budgeterat, bl.a. utifrån färre använda avgiftsfria ungdomskort, medan kostnaderna för skolskjutsar/elevresor bedöms bli högre än budgeterat utifrån ett ökat antal turer med taxi samt en ökning av elever med växelvis boende. Prognosen för avdelningens parkeringsverksamhet uppgår till +1,0 Mkr. Prognostiserat resultat innebär att nämndens totala medel beräknas uppgå till +7,8 Mkr vid årets slut. Kultur- och fritidsnämnden prognostiserar ett nämndresultat på +2,9 Mkr för 2017, vilket är 2,9 Mkr bättre än budgeterat och 1,1 Mkr bättre än lämnad prognos i Månadsuppföljning, augusti. Överskottet förklaras bl.a. av en buffert på 1,2 Mkr som inte bedöms förbrukas. Dessutom prognostiseras ett överskott om +1,2 Mkr utifrån främst lägre personalkostnader då alla tjänster inom integration inte kunnat bemannas. Prognostiserat resultat för Paradiset visar en resultatförbättring på 1,0 Mkr, vilket förklaras av högre intäkter. Den genomförda PCB-sanering och renovering som gjorts av befintlig simbassäng har inte slagit så hårt mot intäktssidan som det antogs vid budgettillfället. Prognostiserat nämndresultat innebär att nämndens totala medel förväntas uppgå till +8,1 Mkr vid årets slut. Bildningsnämndens resultat för 2017 prognostiseras till -9,0 Mkr, vilket är 11 Mkr sämre än budgeterat inarbetningskrav och 2 Mkr sämre än resultatet i Månadsuppföljning, augusti. Fler barn och elever i samtliga verksamheter har inneburit ökad nivå på verksamheten jämfört med budgeterat, som till största del bedöms finansieras av ökade statsbidrag. Dessa volymökningar av barn/elever i skolans verksamhet ger ett ökat behov av personalresurser och ökningen av årsarbetare återfinns i stort inom hela förvaltningen. Förutom för volymökning har det också varit ökade personalkostnader utifrån ett ökat behov av assistenter för barn i behov av särskilt stöd, viss överanställning för att klara behörighetskrav, m.m. och merkostnad avseende nyanlända. Den växande verksamheten märks även i mer behov av lokaler, vilket har fått till följd att lokalfrågan har gått från fokus på förtätning till en utmaning i volymökning. Prognosen för lokaler är -7,0 Mkr till följd av etableringskostnader och hyra för paviljonger. Samtliga verksamheter prognostiserar underskott, 9

12 varav grundskolan och vuxnas utbildning de största, -7,5 Mkr respektive -5,5 Mkr. Överskott inom förvaltningsledning, +9,5 Mkr, förklaras till stor del av outnyttjad buffert samt ökade intäkter för nyanlända och medför att det totala underskottet för nämnden kan begränsas. Utmaningarna för 2017 är att de planerade åtgärderna ger de effekter som prognostiserats, dessutom finns osäkerhet kring intäktssidan vad gäller nyanlända utifrån om och när permanent uppehållstillstånd erhålls samt om barnet/familjen kommer att stanna i kommunen. Prognostiserat resultat innebär att nämndens totala medel beräknas uppgå till -16,9 Mkr vid årets slut. Omsorgsnämnden prognostiserar ett resultat för 2017 på +2,0 Mkr, vilket både är enligt budgeterat resultatmål och Månadsuppföljning, augusti. Ordinärt boende och LSS-verksamhet prognostiserar båda ett underskott, -5,0 Mkr respektive -8,0 Mkr. Underskottet inom LSS-verksamheten förklaras till stora delar av fortsatt övergång från LASS-beslut till LSS-beslut. Detta innebär minskade intäkter från Försäkringskassan och ökade kostnader för kommunen. Kostnadsökningen förklaras dels av att personalkostnaderna inom personlig assistans LASS inte har kunnat anpassas till de lägre intäkter som erhållits från Försäkringskassan och dels av att ökat antal timmar inom personlig assistans LSS medför en ren kostnadsökning då kommunen belastas med hela kostnaden. Ökning av antalet timmar inom LSS-verksamheten återfinns till övervägande del bland privata anordnare. Även underskottet inom ordinärt boende återfinns inom personalkostnaderna. Det nya arbetssättet, genom bl.a. projektet Koll på hemtjänsten, har inte minskat de planerade hemtjänsttimmarna såsom verksamheten hade hoppats på. När projektet startades tittade verksamheten på alla nya ärenden, då detta inte gett det resultat som var tänkt kommer även äldre beslut att ses över. Särskilt boende prognostiserar ett överskott, +2,0 Mkr, vilket förklaras av högre intäkter än beräknat i samband med förändrad maxtaxa. Riktade statsbidrag för ökad bemanning inom vård av äldre har använts till att öka bemanningen inom servicehus samt rehabpersonal. Ovanstående underskott balanseras dock upp med hjälp av den buffert på nära 17 Mkr som skapades inför året. Bufferten består i huvudsak av medel som frigjorts vid tidigare avveckling av Sundhem och som ska finansiera delar av den verksamhet som ska bedrivas i det vård- och omsorgsboende som för närvarande byggs i Själevad, Nybygget. Omsorgsnämndens totala medel beräknas vid utgången av året uppgå till -3,6 Mkr. Prognosen för humanistiska nämnden visar ett resultat på +2,0 Mkr, vilket är 2,0 Mkr bättre än både budget och Månadsuppföljning, augusti. Prognosen för de totala placeringskostnaderna visar på ett budgetöverskridande med -1,5 Mkr. Hittills i år har kostnaderna för HVB-placeringar minskat både för vuxna samt barn och unga varför prognosen visar på ett överskott på +1,5 Mkr. Personalkostnaderna inom de egna familjehemmen förväntas dock bli dyrare och underskottet beräknas till -3,0 Mkr. Med anledning av ett lägre inflöde av ärenden bedöms prognosen för bostadsanpassningsbidrag uppgå till +2,5 Mkr, vilket motverkar underskottet inom placeringskostnaderna. Kostnaden för arbetsmarknadsåtgärder förväntas bli lägre än budgeterat och förklaras i stort av att antalet individer i nystartsjobb förväntas begränsas och verksamheten övergår att satsa på fler extratjänster där nettokostnaden är lägre. Nämnden har under året erhållit betydligt mindre statsbidrag från Migrationsverket jämfört med fjolåret, vilket förklaras både av färre mottagna barn och ungdomar samt ett nytt ersättningssystem fr.o.m. juli månad. Detta avspeglar sig även på kostnadssidan, i form av både lägre personalkostnader och lägre kostnader för köp av verksamhet där kommunen tidigare köpt platser på boende för ensamkommande flyktingbarn i Åsele kommun. Prognostiserat resultat innebär att nämndens totala medel förväntas uppgå till +8,5 Mkr vid årets slut. För ytterligare information se nämndernas kommentarer i Tertialuppföljning, september 2017 Fördjupning. Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas 2017 uppgå till Mkr, vilket är 17 Mkr sämre än budget. Denna försämring förklaras till stor del av lägre skatteunderlagsprognoser. Totalt beräknas skatteintäkter och statsbidrag öka med 4,0 % jämfört med föregående år. 10

13 Utfall Utfall För (%) Utfall Budget Prognos För (%) (Löpande prisnivå, Mkr) jfr jfr -16 Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkter o generella statsbidrag ,3% ,0% Skatteintäkterna 2017 grundar sig på den kommunala skattesatsen 22,44 kronor per skattad hundralapp som beräknas på kommuninvånarnas beskattningsbara inkomster Inkomsterna räknas sedan upp till 2017 års nivå, enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) bedömningar. SKL bedömer i sin augustiprognos att inkomsterna ökar med 5,0 % 2016 och 4,3 % Befolkningen i kommunen 1 november 2016 uppgick till och den ligger till grund för skatteintäkter och statsbidrag Det var en ökning med 316 personer jämfört med 1 november Varje invånare genererar skatteintäkter och statsbidrag med i genomsnitt cirka 57 kkr När det gäller de beskattningsbara inkomsterna har Örnsköldsvik lägre totala inkomster per invånare än riksgenomsnittet. Kommunen kompenseras därför från kommuner som har högre inkomster än riksgenomsnittet via inkomstutjämningssystemet. Dessutom finns det för kommunerna ett kostnadsutjämningssystem som tar hänsyn till förväntade kostnader utifrån kommunstrukturen. förväntas utifrån denna struktur ha en högre kostnadsnivå än riksgenomsnittet och blir därmed kompenserade från andra kommuner. Dessa delar ingår tillsammans med bl.a. kommunal fastighetsavgift i generella statsbidrag och utjämning, som under 2017 bedöms uppgå till 653 Mkr för kommunen. Finansiella intäkter och kostnader Finansnettot, finansiella intäkter minus finansiella kostnader, för perioden januari-augusti uppgår 2017 till +1 Mkr, vilket är 2 Mkr sämre jämfört med motsvarande period föregående år. Prognosen 2017 för finansnettot beräknas till +2 Mkr, vilket är nära 3 Mkr sämre än budget. Utfall Utfall Utfall Budget Prognos (Löpande prisnivå, Mkr) Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto De finansiella intäkterna uppgår under perioden januari-augusti till 53 Mkr, vilket är 2 Mkr lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen förklaras i huvudsak av lägre ränteintäkter främst utifrån en lägre genomsnittlig internränta. Kommunkoncernen har vid utgången av augusti månad en god likviditetssituation. Tillsammans med toppkontots positiva saldo på 166 Mkr uppgår likviditetsreserven till 566 Mkr, vilket motsvarar 58 % av prognostiserade utbetalningar kommande tremånadersperiod. Vid utgången av augusti månad uppgår kommunens långfristiga fordran mot de kommunala bolagen till 2,0 Mdkr, vilket är en minskning med 59 Mkr sedan årsskiftet. Övik Energi har under perioden amorterat 86 Mkr mot internbanken och Airport 8 Mkr. Miva och Övikshem har båda utökat sin upplåning med 25 Mkr respektive 10 Mkr. Den genomsnittliga interna räntan som de kommunala bolagen betalar, inklusive både det marknadsmässiga påslaget och det administrativa påslaget, var vid periodens utgång 2,4 % (2,5 %). Kommunen har även en långfristig fordran mot Evenemangsarenan i Örnsköldsvik AB på 35 Mkr, där amorteringsfrihet gäller t.o.m. september 2021 enligt beslut i kommunfullmäktige. 11

14 Prognosen 2017 för de finansiella intäkterna uppgår till 78 Mkr, vilket är 5 Mkr lägre än budgeterat. Detta förklaras främst av en lägre genomsnittlig internränta. Av de totala finansiella intäkterna prognostiseras borgensprovision, marknadsmässigt påslag samt ränteintäkter från koncernbolagen uppgå till 73 Mkr, jämfört med budgeterade 78 Mkr. Under perioden januari-augusti i år uppgår de finansiella kostnaderna till 52 Mkr, vilket är 1 Mkr högre jämfört med motsvarande period föregående år. En lägre genomsnittlig upplåningsränta har medfört lägre räntekostnader medan ränta på pensionsskuld har ökat mellan åren. Kommunens genomsnittliga upplåningsränta uppgår vid periodens slut till 1,8 % (1,9 %). Vid utgången av periodens slut uppgick den totala externa låneskulden i kommunens internbank till nära 2,6 Mdkr, vilket är en minskning med 20 Mkr från årets början. Kommunens egna upplåning uppgår till 549 Mkr. Utanför den finansiella samordningen har kommunkoncernen låneskulder på ytterligare 0,8 Mdkr, dessa har minskat med 25 Mkr från årsskiftet. Detta innebär att kommunkoncernens totala skuld har minskat med 45 Mkr under perioden januari till augusti till Mkr. Sedan början av 2012 har amorteringar gjorts med nära 1,3 Mdkr. För de lån som ligger utanför samordningen kvarstår kommunens borgensåtagande. De finansiella kostnaderna prognostiseras på helåret till 76 Mkr, vilket är 3 Mkr lägre än budgeterat. Lägre räntekostnader härleds huvudsakligen till lägre genomsnittlig räntenivå via genomförda räntebindningar och marknadens allmänna ränteläge. Genom att sprida ränteförfallen över tid blir effekterna av en räntehöjning på kort sikt relativt begränsade. Läget bedöms gott gällande ränterisken, d.v.s. risken för negativ påverkan på resultatet till följd av förändringar i marknadsräntorna, då 79 % av skuldportföljen är bunden över ett år. En förändring av den rörliga marknadsräntan med 1 procentenhet skulle i dagsläget innebära att kommunens räntekostnad årligen förändras med som mest 6 Mkr (varav för kommunens nettolåneskuld 1 Mkr). Sett till hela kommunkoncernen innebär en förändring med 1 procentenhet av den rörliga marknadsräntan en maximal effekt med nära 8 Mkr. Samtliga riskmål som regleras i koncerns finanspolicy uppfylls per För ytterligare information kring aktuellt ränteläge och framtidsutsikter gällande räntan samt förfallostruktur och räntebindning se Finansrapport koncern i Tertialuppföljning, september 2017 Fördjupning. Investeringar För perioden januari till augusti uppgår investeringarna till 111 Mkr, varav 106 Mkr avser skattefinansierade investeringar. Den enskilt största investeringen hittills under året är vård- och omsorgsboendet Nybygget, uppgående till 51 Mkr. Andra stora investeringar under perioden är broar och kajer samt tillagningskök i Själevad där utfallet under januari till augusti uppgår till 14 Mkr 12

15 respektive 6 Mkr. För motsvarande period 2016 uppgick utfallet till 85 Mkr, varav 83 Mkr avsåg skattefinansierade investeringar. Helårsprognosen uppgår till 243 Mkr, vilket är 52 Mkr lägre än budgeterat. Budgetavvikelsen, motsvarande 17 %, förklaras i huvudsak av förskjutningar av projekt till Totalt beräknas 234 Mkr investeras inom den skattefinansierade verksamheten Stora investeringar under 2017 är vård- och omsorgsboendet Nybygget, broar och kajer samt komponentutbyten. Prognosen avseende investeringar inom den affärsmässiga delen består i huvudsak av investeringar inom mark och planering. Kommunfullmäktige eftersträvar en självfinansiering av de skattefinansierade investeringarna, vilket utgör grunden för det ekonomiska målet om 660 Mkr i skattefinansierade investeringar under mandatperioden. Ett mått som kan belysa denna självfinansiering är hur stor andel av avskrivningar och resultat som används till skattefinansierade investeringar. Om måttet överstiger 100 % innebär det att de skattefinansierade investeringarna inte bedöms kunna självfinansieras. Måttet prognostiseras till 146 %, vilket innebär att de skattefinansierade investeringarna inte bedöms kunna självfinansieras. För ytterligare information kring enskilda investeringar se avsnittet Investeringsuppföljning. Soliditet Ett mått på den finansiella styrkan, betalningsberedskap på lång sikt, är soliditeten. Definitionen är eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Måttet visar i vilken utsträckning kommunens tillgångar har finansierats med eget kapital respektive skulder. Ju högre soliditet desto större andel av tillgångarna är finansierade med eget kapital och desto mindre behov av upplåning. En hög soliditet innebär därför att handlingsfriheten ökar, likaså förmågan att hantera svängningar i resultatutvecklingen. Detta mått påverkas av exempelvis investeringstakt, nyupplåning, amorteringar samt det ekonomiska resultatet. Vid augusti månads utgång 2017 uppgår kommunens officiella soliditet enligt balansräkningen till 39 %, vilket är en ökning med nära 3 procentenheter jämfört med vid årsskiftet Denna förbättring förklaras av periodens positiva resultat samt av lägre kortfristiga skulder, varav semesterlöneskulden står för den största minskningen utifrån att en stor del av sommarens semesteruttag kommer att intjänas under hösten. Om den upplåning som kommunen gör för bolagens behov exkluderas uppgår soliditeten till 62 %, jämfört med 59 % vid årsskiftet. Kommunens soliditet exklusive vidareutlåning innebär att det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet är tillfredsställande och ger kommunen möjligheter att hantera svängningar i resultatet. Det ger också ökad handlingsfrihet i lägen då kommunen ser möjligheter till utvecklingssatsningar. Det är denna soliditet som bör användas när jämförelser görs med de flesta andra kommuner i Sverige, d.v.s. de som inte bedriver internbank. Soliditeten för kommunerna i riket i snitt uppgick för 2016 till 46 %, vilket alltså kan jämföras med kommunens 59 % Ett annat soliditetsmått som har blivit allt vanligare när kommuner jämförs är att inkludera kommunens pensionsförpliktelser som är äldre än 1998 och som ligger utanför balansräkningen. Om hänsyn tas till dessa uppgår soliditeten exklusive vidareutlåning till 16 %, vilket är lägre än riket i snitt som låg på 24 % vid utgången av Anledningen till att kommunen ligger sämre till jämfört med riket i snitt när samtliga pensionsförpliktelser tas med är främst att ansvarsförbindelsen per invånare är högre i Örnsköldsvik gentemot riket. Detta i sin tur kan förklaras av att den intjänade pensionen, som kvarstår tills utbetalning sker, per invånare har ökat i och med att kommunen under lång period har haft en lägre befolkningsutveckling än riket i snitt. Kommunen har även haft en större andel av sin verksamhet i egen regi jämfört med riket i snitt. Soliditeten för kommunkoncernen uppgår vid periodens utgång till 34 %, vilket är en förbättring med 3 procentenheter jämfört med årsskiftet. Förbättringen förklaras av ett starkt resultat samt av lägre kortfristiga skulder. Kommunkoncernen har dock fortsatt en förhållandevis låg soliditet, vilket innebär att handlingsutrymmet inte är så stort. I riket i snitt låg soliditeten för kommunkoncerner på 41 %

16 Pensions- och borgensåtaganden Ett omfattande åtagande som kommunen har är de pensioner som har intjänats och som senare ska betalas ut. Det totala åtagandet består av tre delar; ansvarsförbindelse, kortfristig skuld och avsättning. Den största delen består av ansvarsförbindelse, d.v.s. pensioner intjänade t.o.m , vilka enligt gällande lagstiftning ligger utanför balansräkningen och som inte är likvidmässigt avsatta. Läggs dessa in i balansräkningen som en avsättning sjunker kommunens soliditet kraftigt, se avsnitt Soliditet. Ur ett riskperspektiv är det viktigt att beakta dessa åtaganden eftersom några medel inte finns fonderade för att möta de utgifter som kommer att uppstå när skulderna ska regleras. Detta kan innebära att åtagandet måste finansieras genom ökad upplåning och därmed högre räntekostnader. I dagsläget bedöms dock kommunen ha finansiell kapacitet för att hantera sina pensionsutfästelser. Den framtida resultatutvecklingen kommer att vara avgörande för hur väl kommunen i framtiden kommer att klara sina åtaganden beslutade regeringen att utreda lagen (1997:614) om kommunal redovisning. Våren 2016 presenterades utredningen som innehöll förslag till en helt ny lag om kommunal bokföring och redovisning. Den nya lagen innebär bl.a. att pensionsförpliktelser ska redovisas enligt fullfonderingsmodellen. Det betyder att om lagförslaget går igenom ska hela ansvarsförbindelsen vad gäller pensioner lyftas in i balansräkningen. Lagförslaget finns inte med på regeringens propositionsförteckning hösten 2017, vilket gör att den tidigast kan träda i kraft den 1 januari Det som ligger som kortfristig skuld är den avgiftsbestämda ålderspensionen som ska betalas ut till olika försäkringsbolag, d.v.s. det är den del av årets intjänade pension som den anställde själv får placera. Avsättningen avser främst pensionsskuld för personer som tjänar över 7,5 inkomstbasbelopp, s.k. förmånsbestämd ålderspension (FÅP), samt även särskild avtalspension och visstidspensioner. För förvaltningschefer och nyckelpersoner tryggas FÅP årligen genom pensionsförsäkring. Inga överskottsmedel finns redovisade. Vid utgången av 2017 beräknas kommunens totala pensionsåtaganden uppgå till Mkr, vilket är en minskning med 18 Mkr jämfört med föregående år. Minskningen återfinns inom ansvarsförbindelsen utifrån årliga utbetalningar. Sedan början av 2017 använder sig SKL utav beräkningsmodellen RIPS-17 avseende pensionsskulden. Enligt RIPS-17 definieras pensionsskulden som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. Eftersom utbetalningarna sker långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En ändring av diskonteringsräntan har därför stor betydelse för pensionsskuldens storlek, där en nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är. Det är RIPS-kommittén som har i uppdrag att enligt RIPS regelverk bevaka ränteutvecklingen och eventuellt föreslå förändringar av diskonteringsräntan. Sedan RIPSregelverket infördes har diskonteringsräntan sänkts två gånger, 2011 och Under RIPSkommitténs årliga övervakningsmöte beslutades att RIPS-räntan tills vidare ska ligga kvar. Av de beräknade totala åtagandena per utgör ansvarsförbindelsen Mkr (1 453 Mkr), avsättningen 198 Mkr (178 Mkr) samt kortfristiga skulden 120 Mkr (112 Mkr), samtliga inklusive löneskatt. Detta innebär att 82 % av pensionsförpliktelserna ligger utanför balansräkningen. Kommunen återlånar i nuläget alla pensionsmedel, vilket innebär att medlen används till investeringar, till amorteringar eller till den löpande verksamheten. Pensionsförpliktelserna har beräknats av Kommunernas Pensionsanstalt (KPA) och underlagets aktualiseringsgrad, den andel av personakterna för anställd personal som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar, ligger på 95 %. 14

17 Pensionskostnaderna prognostiseras 2017 till 225 Mkr, vilket är en ökning med 15 Mkr jämfört med budgeterat. De största kostnadsposterna är pensionspremier till den avgiftsbestämda ålderspensionen, 120 Mkr, samt utbetalning av pensioner intjänade före 1998 som beräknas uppgå till 75 Mkr. Under de senaste åren har kostnaderna ökat avseende utbetalning av pensioner intjänade före 1998, vilket har sitt samband med den planenliga ökningen av 40-talisternas pensionsavgång. Kommunerna redovisar pensionsåtagandet enligt den s.k. blandmodellen där pensioner intjänade före 1998 kostnadsförs vid utbetalningstillfället. Kostnaden för pensioner intjänade före 1998 beräknas nå sin topp år 2025, för att därefter årligen sjunka. Ett annat stort åtagande som kommunen har och som ligger utanför balansräkningen är borgen. Åtagandet består till största del av borgen till de kommunala bolagen och då framförallt borgen för en finansiell leasing av Övik Energi AB:s kraftvärmeverk. Aktuell skuld på kommunens borgensåtagande gentemot de kommunala bolagen uppgår vid utgången av augusti till 824 Mkr, se not 27 Nothänvisningar, kommunen. Förutom borgen för finansiell leasing avser borgen till de kommunala bolagen pensionsåtagande samt borgen för lån avseende interna andelsförvärv. Utöver borgen till de kommunala bolagen har kommunen åtagande på 308 Mkr till övriga. Borgen till övriga avser i huvudsak borgen till Norrlands Etanolkraft AB (Nekab), oförändrade 258 Mkr, men även borgen för en Folkets Hus-förening, en bostadsrättsförening, ett trygghetsboende, förskolekooperativ samt till egna hem. Utöver de aktuella borgensåtaganden som redovisas per balansdagen finns beslut om ytterligare 17 Mkr som ännu ej nyttjats. Med anledning av att den största delen av åtagandet är mot kommunens egna bolag kan det ur riskbedömningssynpunkt konstateras att risktagandet huvudsakligen ligger i själva investeringsbeslutet. Kommunen har inte infriat några borgensåtaganden under Kommunkoncernens (läs Övik Energis) övriga engagemang i SEKAB direkt eller via Nekab uppgår per balansdagen till 224 Mkr och består av lån. Engagemanget är oförändrat sedan årsskiftet. Under har nedskrivning av aktier i Nekab gjorts i Övik Energi AB med totalt 137 Mkr. Känslighetsanalys En känslighetsanalys visar hur olika händelser påverkar kommunens ekonomi, det är små marginaler och stor känslighet i resultatet vad gäller att behålla en ekonomi i balans. I bilden redovisas effekterna av ett antal händelser, där kommunen själv kan påverka vissa av händelserna, andra inte. En förändring av lönerna med 1 % motsvarar i stort kostnaden för 50 stycken helårsanställda eller att skattesatsen förändras med 21 öre. För att neutralisera en befolkningsminskning med 1 % behövs kostnadsminskningar/intäktsökningar i verksamheten med 15

18 ungefär 1 %. En resultatförändring med 1 % i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag motsvarar en förändring av skattesatsen med ca 28 öre. En förändring av både den korta och långa räntan med en procentenhet skulle ge förändrade räntekostnader vid fullt genomslag med 26 Mkr för kommunen. Genom ingångna derivatavtal har dock ränterisken begränsats, vilket medför att en förändring av marknadsräntorna med en procentenhet skulle innebära att kommunens räntekostnad förändras med 6 Mkr 2017, varav för kommunens nettolåneskuld 1 Mkr. Sett till hela kommunkoncernen innebär en förändring med 1 procentenhet av den rörliga marknadsräntan nära 8 Mkr i minskade/ökade räntekostnader. Nedan redovisas känsligheten för olika händelser utifrån ett verksamhetsperspektiv. Denna bild understryker att effekterna på det ekonomiska resultatet kan bli stora p.g.a. händelser som kommunen själv inte kan påverka. Exempelvis kan ett milt vinterväder ge positiva effekter på kommunens energikostnader samtidigt som det kan föra med sig att t.ex. kostnader för halkbekämpning ökar. Vidare kan det konstateras att en ökning av personaltätheten med 0,01 årsarbetare i särskilt boende inte är lika kostsam som samma ökning i förskola för barn 1-3 år. 16

19 koncern Kommunkoncernens ekonomiska resultat uppgick för perioden januari-augusti 2017 till +217 Mkr, vilket är 17 Mkr sämre än samma period föregående år. Framför allt ett starkt resultat under året har förstärkt kommunkoncernens soliditet med 3 procentenheter till 34 %. Rodret i Örnsköldsvik AB är moderbolag till för Övik Energi AB, AB Övikshem, Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB, Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB, Örnsköldsvik Airport AB och det passiva Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB. Rodretkoncernens årsprognos 2017 efter åtta månader, prognostiseras till +83,8 Mkr, vilket är 37,1 Mkr lägre än föregående år och 0,4 Mkr bättre än budget. Avvikelsen jämfört med föregående år förklaras till viss del av att Övik Energi har ett lägre budgeterat rörelseresultat 2017 samt att den avsättning som matchat Airports driftsunderskott sedan övertagandet nu är förbrukad. Avvikelsen mot föregående år härleds dock i huvudsak till Mivas taxekollektiv, där driftsåtgärder på anläggningar samt utredningskostnader inför större investeringar har inplanerats under 2017 och ingår därmed till viss del även i årets budgetavvikelse. Mivas taxekollektiv VA och Hushållsavfall har att vara självkostnadsfinansierade, vilket innebär att tjänster ska prissättas så att resultatet över tiden balanseras, och nu tas delar av tidigare års resultat i anspråk I årsprognosen ingår bl.a. även en positiv budgetavvikelse för Övik Energi, nedskrivning av fastigheter i Övikshem samt finansiell intäkt till bolagskoncernen i form av överskottsutdelning från Kommuninvest via kommunens internbank. Det redovisade resultatet för koncernen uppgick för perioden januari-augusti till 79,5 Mkr. Statens ansvar och roll som stödgivare till icke-statliga flygplatser, kommande vägval gällande energistrategi och hamnstrategi samt det framtida marknadsläget är avgörande för Rodretkoncernens ekonomi på kort och lång sikt. Rodrets styrelse har antagit ett kortsiktigt beslut om att Airports driftsunderskott 2017 och 2018 finansieras genom koncernbidrag från övriga bolagskoncernen. Moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB:s årsprognos har negativ avvikelse mot budget med 3,3 Mkr och visar ett resultat efter finansiella poster på -5,5 Mkr. I prognosen ingår nedskrivning av lämnat kapitaltillskott till Airport, vilket delvis uppvägs av lägre räntekostnader än budgeterat samt finansiell intäkt från Kommuninvest via kommunens internbank. Övik Energikoncernens prognos för helår indikerar på ett resultat efter finansnetto på +54,7 Mkr och detta är en förbättring med 4,3 Mkr jämfört med budget. Förändringen förklaras till flera faktorers påverkan såsom; lägre elcertifikatpriser, lägre försäljning av fjärrvärme, men även av högre ångleveranser, högre elproduktion och elpris, lägre bränsleförbrukning och bränslepriser. 17

20 AB Övikshems prognos för helår visar på ett resultat efter finansiella poster på +28,0 Mkr, vilket är 1,8 Mkr lägre än budget. Avvikelsen härleds i huvudsak till nedskrivningskostnader inför avveckling av tillfälliga studentbostäder. Till följd av hyresförhandlingen som slutfördes i februari, beräknas intäkterna bli lägre än budgeterat. Beräknade driftskostnader har dock reglerats ned så att samma driftsnetto ska uppnås som budgeterat. Helårsresultatet efter finansiella poster för Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB och dess dotterbolag beräknas uppgå till +5,1 Mkr, vilket är i enlighet med budget. Årets resultat påverkas av att Oljeberget står outhyrt. Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB och dess dotterbolag Domsjö Vatten AB:s prognos för helår visar på ett resultat efter finansnetto med +3,9 Mkr, vilket innebär en avvikelse med -6,8 Mkr mot budget och att delar av tidigare års resultat beräknas tas i anspråk. I budgetavvikelsen ingår lägre negativt finansnetto och förskjutna utredningskostnader samt beslutad utökning av underhåll av anläggningar inom affärsområde Vatten och Avlopp. Inom affärsområde Hushållsavfall minskar resultatet främst p.g.a. ökad andel matavfallskunder och minskade mängder kärl- och säckavfall. För Örnsköldsvik Airport AB visar helårsprognosen ett resultat på -12,0 Mkr, vilket är 1,3 Mkr bättre än budget. I prognosen ingår vinst vid försäljning av fordon, extra uthyrning av fordon och lokaler, samt förskjutning av investering och rekrytering. Negativ goodwill från upprättad förvärvsanalys vid verksamhetsövergången upplöses i takt med redovisade underskott, vilket gör att bolagets resultat efter finansiella poster för året förväntas bli -6,3 Mkr. Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB prognostiserar ett helårsresultat efter finansnetto som uppgår till +0,2 Mkr, vilket 0,3 Mkr bättre än budget och förklaras av ränteintäkt på reverslån. Bolaget drivs passivt utan verksamhet. Årets investeringsvolym för de kommunala bolagens investeringar i materiella anläggningstillgångar prognostiseras till 272,9 Mkr, vilket är 23,3 Mkr lägre än budget. Budgetavvikelsen härleds i huvudsak till förskjutningar i inköp/projekt mellan åren. I 2017 års investeringar ingår slutförande av AB Övikshems nyproduktion av bostadslägenheter i inre hamnen. De största objekten i övrigt omfattar huvudsakligen reinvesteringar, förtätningar, optimeringar inom befintliga verksamhetsområden, energieffektivisering och verksamhetsutveckling. Övik Energi AB:s investeringar görs i huvudsak inom produktion och distribution av el och värme/kyla samt inom projekt Bredband 2020 där prognosen för året justerats ned på grund av förseningar med grävtillstånd och brist på entreprenörer. Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB:s investeringar utgår från att långsiktigt säkerställa leverans och service till taxekollektiven. Rodrets styrelse beslutade i mars att godkänna en utökad investeringsvolym 2017 för Miva utifrån förskjutningar från Redan i maj visade Mivas prognos att den utökningen inte blir aktuell. Olösta markfrågor för fasta återvinningscentraler i Björna och Husum gör att planerad investering förskjuts ytterligare. För ytterligare information se respektive bolags kommentarer i Tertialuppföljning, september 2017 Fördjupning. God ekonomisk hushållning och balanskravsutredning med resultatutjämningsreserv Kommuner har sedan år 1992 enligt Kommunallagen haft krav på sig att verksamheten ska bedrivas enligt god ekonomisk hushållning. Under år 2000 tillkom även balanskravet och under 2013 infördes en möjlighet till resultatutjämningsreserv. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning är ett lagstadgat krav som återfinns i 8:e kapitlet i Kommunallagen. Kommunen ska upprätta riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Vidare ska kommunen även fastställa och utvärdera finansiella och verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning. 18

21 Bedömning av god ekonomisk hushållning bygger på måluppfyllelsegraden av kommunfullmäktiges mål och ekonomiska mål, totalbetygen för perspektiven i styrkortet samt övrig finansiell analys. Enligt Tertialuppföljning, september är bedömningen att förväntas ha en god ekonomisk hushållning När det gäller måluppfyllelsegraden av kommunfullmäktiges mål kan det konstateras att alla mål utom ett bedöms nå nivån Målet delvis uppnått, där målet att Örnsköldsvik ska vara en klimatsmart och hållbar kommun är starkast. Målet gällande minskad arbetslöshet och ökad sysselsättning bedöms inte uppnås. Måluppfyllelsen som redovisas för kommunfullmäktiges mål grundar sig främst på måluppfyllelsegrad från nämndmål och mått kopplade direkt till dessa kommunfullmäktigemål. Sammantaget bedöms måluppfyllelsegraden leda till att kommunen närmar sig visionen. För perspektiven i styrkortet prognostiseras totalbetygen för året nå minst bedömningen Godkänt. Vidare ingår även den övriga finansiella analysen som grund för bedömningen av god ekonomisk hushållning Vision GPS - Övergripande styrkort 2017 Framtidens och möjligheternas Örnsköldsvik, en hållbar och tillgänglig kommun med ung tillväxt - att leva i, att arbeta i och att besöka. Mål - KF A Örnsköldsvik ska vara en av de bästa skolkommunerna B Örnsköldsvik ska vara en kommun som det är tryggt att åldras i. C Örnsköldsvik ska minska arbetslösheten och öka sysselsättningen. D Örnsköldsvik ska vara en klimatsmart och hållbar kommun. E Örnsköldsvik ska vara en öppen, jämställd och attraktiv kommun. Ekonomiska mål - Resultatmålet för kommunen ska årligen ligga på 1,5-2,5 % av skatter/statsbidrag under mandatperioden. - Målet för mandatperioden är att de skattefinansierade investeringarna ska ligga inom ramen 660 Mkr. Målet uppnås delvis Målet uppnås delvis Målet uppnås ej Målet uppnås delvis Målet uppnås delvis Målet uppnås Målet uppnås delvis Perspektiv Totalt Jmf med föreg år Medborgarnytta verksamhet arbetsgivare balans och förnyelse Effektiv Attraktiv Ekonomi i Utveckling 3,3 3,2 3,2 3,5 2,7 3,9 +0,0 0 +0,1 +0,4-0,5 0 Betygsintervall perspektiv Bedömning 4,25 till 5 Mycket bra 3,5 till 4,25 Bra 2,5 till 3,5 Godkänt 1,75 till 2,5 Svagt 1 till 1,75 Dåligt Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Örnsköldsvik ska vara en av de bästa skolkommunerna 2020 Barn och ungdomar i Örnsköldsvik ska ha de bästa förutsättningarna att utvecklas. Skolan i är en viktig del i deras utveckling och målet är att Örnsköldsvik ska bli en av de bästa skolkommunerna I förhållande till andra kommuner i Sverige ska därför andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, liksom meritvärden, vara klart högre än genomsnittet. Sammantaget blir bedömningen att målet i prognosen blir delvis uppnått. Utgångspunkt vid bedömning är nämndernas uppföljning av nämndmålen samt de mått som är kopplade direkt mot kommunfullmäktigemålet. Alla nämndmål som är uppsatta för att nå kommunfullmäktigemålet är delvis uppnådda. Samtliga mått som är kopplade direkt mot kommunfullmäktigemålet ligger bättre än riket och uppnår goda resultat. 19

22 Örnsköldsvik ska vara en kommun som det är tryggt att åldras i I ska man kunna åldras tryggt. Man ska få den vård och stöd som man behöver, med en kvalitet som man är nöjd med. Man ska uppleva trygghet i samhället även när det gäller att vistas i olika miljöer och att kunna ha en meningsfull tillvaro. Sammantaget blir bedömningen att målet i prognosen blir delvis uppnått. Utgångspunkt vid bedömning är nämndernas uppföljning av nämndmålen samt de mått som är kopplade direkt mot kommunfullmäktigemålet. Alla nämndmål som är uppsatta för att nå kommunfullmäktigemålet är delvis uppnådda. Samtliga mått kopplade direkt mot kommunfullmäktigemålet har generellt en prognos som är i nivå med utfallen För tre av fem mått finns uppsatta måltal som inte uppnås. Örnsköldsvik ska minska arbetslösheten och öka sysselsättningen Jobben ska bli fler och de arbetslösa färre i Örnsköldsvik sett över mandatperioden. Särskilt viktigt är att minska arbetslösheten bland unga så att vi ligger under rikssnitt. Örnsköldsvik ska vara en attraktiv kommun för företag att etablera sig i och att växa i och människor ska ha förutsättningar att jobba. Sammantaget blir bedömningen att målet i prognosen inte blir uppnått. Utgångspunkt vid bedömning är nämndernas uppföljning av nämndmålen samt de mått som är kopplade direkt mot kommunfullmäktigemålet. Nämndmålet att minska ungdomsarbetslöshet uppnås inte medan övriga nämndmål är delvis uppnådda. Av de åtta mått som är kopplade mot kommunfullmäktigemålet bedöms hälften inte uppnås. Örnsköldsvik ska vara en klimatsmart och hållbar kommun ska bidra till att minska klimatpåverkan och arbeta med klimatanpassning för att begränsa effekterna av de klimatförändringar som pågår. ska också arbeta ekologiskt hållbart för att värna ekosystemen och motverka negativ miljöpåverkan för människors bästa. Sammantaget blir bedömningen att målet i prognosen blir delvis uppnått. Utgångspunkt vid bedömning är nämndernas uppföljning av nämndmålen samt de mått som är kopplade direkt mot kommunfullmäktigemålet. Nämndmålen att verksamheterna inom samhällsbyggnadsförvaltningen ska bedrivas energi- och klimateffektivt uppnås medan övriga nämndmål är delvis uppnådda. Sammantaget inga stora ändringar för måtten kopplade direkt mot kommunfullmäktigemålet. Tre av måtten har uppsatta måltal varav ett förväntas uppnås. Örnsköldsvik ska vara en öppen, jämställd och attraktiv kommun I Örnsköldsvik ska samhället präglas av värderingar som grundas i öppenhet och jämställdhet. Samhället ska vara tillgängligt för alla, infrastrukturen ska bidra till tillgängligheten och människor ska uppleva Örnsköldsvik som en kommun med goda möjligheter till demokrati och delaktighet i samhällsbygget. Örnsköldsvik ska vara en attraktiv kommun som lockar människor utifrån flera perspektiv där boende och fritidsutbud är viktiga komponenter. Sammantaget blir bedömningen att målet i prognosen blir delvis uppnått. Utgångspunkt vid bedömning är nämndernas uppföljning av nämndmålen samt de mått som är kopplade direkt mot kommunfullmäktigemålet. Hälften av alla nämndmål som är uppsatta för att nå kommunfullmäktigemålet är uppnådda. Däremot uppnås ej målet att omsorgsnämndens verksamheter ska vara attraktiva arbetsplatser. Sammantaget inga stora ändringar för måtten 20

23 kopplade direkt mot kommunfullmäktigemålet. Två av måtten har uppsatta måltal men inget av dessa nås. För ytterligare information om måluppfyllelse se Tertialuppföljning, september 2017 Fördjupning. Uppföljning av kommunfullmäktiges ekonomiska mål Resultat i % av skatter/statsbidrag +1,5 - +2,5 % Ett av kommunfullmäktiges ekonomiska mål är att resultatet årligen ska ligga på 1,5-2,5 % av skatteintäkter och statsbidrag under mandatperioden. Kommunens resultat i prognosen för 2017, +55 Mkr, motsvarar 1,6 % av skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär att kommunfullmäktiges mål uppnås. Däremot bedöms måluppfyllelsen som svag då resultatet är nära målets nedre nivå. Prognostiserat resultat 2017 är något sämre än föregående år och sämre än rikets prognos 2017 (markerad som punkt nedan). Även åren redovisade kommunen ett svagare resultat jämfört med riket. Skattefinansierade investeringar 660 Mkr Kommunfullmäktiges andra ekonomiska mål anger att ramen för de skattefinansierade investeringarna uppgår till 660 Mkr för mandatperioden Av totalt prognostiserade 243 Mkr i investeringar 2017 avser 234 Mkr skattefinansierad verksamhet och årets skattefinansierade investeringsnivå överstiger därmed den årliga riktpunkten. Totalt för åren 2015 och 2016 ligger de skattefinansierade investeringarna under riktpunkten. Investeringsnivån i prognos för 2017 och budget för 2018 ligger högt och målet kan bli svårt att nå. 21

24 Uppföljning av perspektivet Ekonomi i balans De mått som följs upp under Ekonomi i balans är Årets resultat i % av skatteintäkter och statsbidrag, Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och statsbidrag, Budgetavvikelse i % av skatteintäkter och statsbidrag, Skattefinansierade investeringar i % av avskrivningar + resultat samt Ekonomisk styrka jämfört med andra kommuner. De prognostiserade måtten för 2017 har försämrats både jämfört med fjolåret och med årets budget. Utfall Budget Prognos Årets resultat i % av skatteintäkter o statsbidrag 2,1% 1,8% 1,6% Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter o statsbidrag 98,0% 98,3% 98,4% Budgetavvikelse i % av skatteintäkter o statsbidrag 0,3% 0,0% -0,1% Skattefin. investeringar i % av avskrivningar+resultat 106,4% 141,5% 146,3% Ekonomisk styrka jmf med andra kommuner (plac -1 år) GPS-betyg Ekonomi i balans 3,2 3,1 2,7 Totalbetyget för ekonomi i balans bedöms i prognosen för 2017 bli 2,7 vilket är en försämring med 0,5 jämfört med Kommunens resultat i prognosen för 2017 uppgår till +55 Mkr och når nivån i kommunfullmäktiges ekonomiska resultatmål. Resultatet och verksamhetens nettokostnad i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag förväntas dock bli sämre än föregående år. Budgeterat resultat för 2017 uppgår till +60 Mkr och den marginella negativa budgetavvikelsen försämrar betyget. Skattefinansierade investeringar prognostiseras till 234 Mkr och ställt i relation till summan av avskrivningar och resultat ger det ett svagt betyg, vilket också var budgeterat. När det gäller ekonomisk styrka, se avsnittet nedan. Ekonomisk styrka jämfört med andra kommuner Det finns många ekonomiska nyckeltal att välja bland för att bilda sig en uppfattning om kommunens och koncernens ekonomiska styrka jämfört med Sveriges övriga 289 kommuner. Nedan redovisas ett urval av ekonomiska nyckeltal för 2016 där jämförelse görs utifrån placering på respektive nyckeltal där placering 1 är starkaste nyckeltalet och placering 290 svagaste nyckeltalet. 22

25 Finansiella nyckeltal Kr/inv Placering Jmf med Årets resultat Snittresultat, 3 år Nettokostnad Skattesats 22,44% Skattesats exkl. skatteväxling 16,85% 80 0 Anläggningstillgångar Långfristiga skulder Eget kapital Pensionsåtagande Borgensåtaganden Placering kommun Årets resultat, koncern Anläggningstillgångar, koncern Långfristiga skulder, koncern Eget kapital, koncern Placering totalt Källa: SCB "Statistikdatabasen" Styrkor som Örnsköldsvik har jämfört med övriga kommuner i riket är främst nivån på anläggningstillgångar, både i kommunen och i koncernen. Till styrkorna kan även skattesats exklusive skatteväxlingar med landstinget och eget kapital i kommunen nämnas. Till svagheterna kan främst nivån på långfristiga skulder, både för kommunen och för koncernen, räknas. Till följd av gjorda amorteringar de senaste åren har dock en förbättring skett framför allt på koncernnivå. Ytterligare svagheter återfinns i kommunens stora pensionsåtagande och den relativt höga nettokostnaden jämfört med riket. Snittresultatet över tre år för kommunen utgör den största försämringen jämfört med föregående år. Sammantaget konstateras utifrån valda nyckeltal att placeringen är 164, en försämring med 12 placeringar jämfört med Placeringen är något sämre än medelkommunen, men bäst i länet. Uppföljning av övriga perspektiv Totalt för samtliga perspektiv uppgår prognosen för årets betyg till 3,3, vilket är i nivå med föregående år. Starkast resultat har perspektivet utveckling och förnyelse. Jämfört med föregående år har perspektiven effektiv verksamhet och attraktiv arbetsgivare förbättrats medan perspektivet ekonomi i balans har försämrats, övriga är oförändrade. För ytterligare information om uppföljning av perspektiv se Tertialuppföljning, september 2017 Fördjupning. Balanskravsutredning med resultatutjämningsreserv Balanskravet är ytterligare ett lagstadgat krav som kommunen måste uppfylla enligt Kommunallagen. Det trädde i kraft år 2000 och utgör en undre gräns för vilket resultat som är tillåtet att budgetera och redovisa. Enligt Kommunallagen 8 kap 4 ska kommunens ekonomi planeras och styras mot ett resultat i balans, vilket innebär att intäkterna minst ska överstiga kostnaderna såväl i budget som i bokslut. Av 8 kap 5a Kommunallagen framgår vidare att huvudprincipen är att eventuella underskott i bokslutet ska inarbetas och det egna kapitalet enligt balansräkningen återställas inom tre år enligt en åtgärdsplan som kommunfullmäktige har att besluta om. Genom planering och styrning för att nå balans i ekonomin säkras på så sätt det egna kapitalet över tiden. Det finns dock ett undantag från huvudprincipen. Fullmäktige kan med hänvisning till synnerliga skäl besluta om att inte återställa hela eller delar av ett underskott. När det gäller avstämning mot lagens krav på ekonomisk balans ska årets resultat utgöra utgångspunkten. Huvudprincipen är att samtliga realisationsvinster från försäljningar av 23

26 anläggningstillgångar inte ska inräknas i intäkterna då avstämning mot balanskravet görs. Då erhålls Årets resultat efter balanskravsutredning. Nästa steg i balanskravsutredningen utgörs av medel som förs till eller från resultatutjämningsreserven (RUR), vilket därefter resulterar i Årets balanskravsresultat. Sedan 2013 är det möjligt för kommuner att tillämpa RUR och under vissa förutsättningar föra medel mellan olika år. Tanken är att överskott ska kunna reserveras i RUR under finansiellt goda tider, då skatteintäkterna ökar ordentligt, för att sedan användas för att täcka hela eller delar av underskott under svagare tider. RUR ska därigenom bidra med att skapa stabilare planeringsförutsättningar för kommuner. Utifrån lagens möjlighet att inrätta en RUR beslutade kommunfullmäktige under 2014 att inrätta en RUR samt riktlinjer kring hanteringen av denna. Realisationsvinsterna bedöms i prognosen uppgå till 5 Mkr för 2017, vilket innebär att Årets resultat efter balanskravsjusteringar blir +50 Mkr. Denna resultatnivå innebär, enligt kommunens riktlinjer, att kommunen inte bedöms kunna göra någon avsättning till RUR. Kommunen har inga negativa resultat sedan tidigare år att återställa, vilket innebär att resultatet som ska ställas mot balanskravet uppgår till +50 Mkr balanskravet infrias. 24