Tertialuppföljning, maj 2019

Transkript

1 Tertialuppföljning, maj 2019

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING s kommentarer 1 s sammanfattning och slutsatser 1 Nettokostnaden måste anpassas till en lägre intäktsutveckling 1 Resultatmålet uppnås ej och balanskravet i fara 1 Fortsatt positivt resultat i bolagskoncernen 2 Fortsatta investeringsbehov och ökad låneskuld 2 Möjligheter till god ekonomisk hushållning även åren framöver 3 Delårsrapport 1-4/2019 samt prognos Årets resultat 4 Verksamhetens nettokostnad 5 Skatteintäkter och generella statsbidrag 9 Finansiella intäkter och kostnader 10 Känslighetsanalys 12 Investeringar 13 De kommunala bolagen 13 God ekonomisk hushållning 15 Prognos Resultatjämförelse 18 Noter till resultatjämförelse 19 Totalt nämnderna - Nämndresultat 20 Totalt nämnderna - Investeringar 21 Delårsrapport 1-4/ Resultaträkning, kommunen 22 Balansräkning, kommunen 23 Nothänvisningar, kommunen 24

3 s sammanfattning och slutsatser Nettokostnaden måste anpassas till en lägre intäktsutveckling Kommunen har de senaste åren haft en hög nettokostnadsutveckling, vilken har kunnat finansieras av skatteintäkter och statsbidrag då även dessa har utvecklats starkt de senaste åren. De senaste årens höga nettokostnadsutveckling har dessutom uppkommit trots en hög nivå av riktade statsbidrag. Sett över den senaste femårsperioden var utvecklingstakten avseende nettokostnadsökningen som högst ifjol, vilket till stor del förklarades av stora engångskostnader. I nuvarande prognos beräknas nettokostnadsökningen kvarstå på en hög nivå, 3,5 %, vilket är betydligt högre än budgeterade 1,4 %. Skatteintäkter och statsbidrag förväntas i stort utvecklas i nivå med budgeterat, 3,2 %, men som dock är lägre än bedömningen på kostnadssidan. Detta innebär att prognosen visar på en resultatförsämring både jämfört med resultatet föregående år samt budget. Resultatförsämringen återfinns i huvudsak inom nämnderna. Nämndernas totala resultat förväntas uppgå till -52,3 Mkr, vilket är betydligt sämre än budgeterat resultatmål på +7,0 Mkr. Försämringen förklaras av att vissa verksamheter gick in i det nya året med ofinansierade poster, av ännu ej effektuerade effektiviseringar utifrån årets budget samt av kostnadsökningar. De största underskotten gentemot budget återfinns inom bildningsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden. Även i år har nämnderna en relativt hög statlig finansiering och framöver kommer de riktade statsbidragen fortsatt att minska och delvis övergå till en ökad kommunal nettokostnad som förutsätts finansieras inom respektive berörd nämnd. Det är därför av fortsatt vikt med extra fokus på ekonomistyrningen för anpassning till denna intäktsminskning. Det försämrade resultatet för kommunen jämfört med budget signalerades redan tidigt under året, där en stor del avsåg försämringar inom nämnderna. Utifrån det försämrade resultatet beslutade kommunfullmäktige vid sitt sammanträde i mars att samtliga nämnder uppmanas till återhållsamhet för att stärka kommunens resultat. I nämndernas nuvarande prognos ingår bedömda effekter av åtgärdsförslag och allmän återhållsamhet. Befolkningsutvecklingen i kommunen samt inkomstutvecklingen i riket är de viktigaste faktorerna för att skatteintäkter och statsbidrag ska utvecklas tillfredsställande. Senaste årens befolkningsökning i kommunen har avtagit vilket innebär en svagare utveckling av intäktssidan. Dessutom bedömer SKL att konjunkturen framöver kommer att mattas av ytterligare och att inbromsningen av skatteunderlagstillväxten kommer att hålla i sig även 2019 och framåt. När ökningstakten för skatteintäkter och statsbidrag fortsatt förväntas avta behöver nettokostnaden anpassas ytterligare för att undvika att nettokostnadens andel av skatteintäkter och statsbidrag blir för hög och därmed successivt försämrar kommunens ekonomi. Utifrån ovanstående utmaningar kommer det vara nödvändigt att besluta om åtgärder i verksamheterna som är långsiktigt nettokostnadssänkande för att framöver behålla en ekonomi i balans och därmed undvika skattehöjning. Resultatmålet uppnås ej och balanskravet i fara Kommunfullmäktige har för mandatperioden beslutat om två ekonomiska mål, där resultatet ska uppgå till +2 % av skatteintäkter och statsbidrag samt skattefinansierade investeringar ska ligga inom ramen 930 Mkr. Utifrån nuvarande prognos och årliga riktpunkter görs bedömningen för 2019 att resultatmålet ej uppnås och att investeringsmålet uppnås delvis. Prognostiserat resultat för kommunen uppgår 2019 till +16 Mkr, motsvarande +0,4 % av skatteintäkter och statsbidrag, vilket är det lägsta på många år. Prognosens resultat exklusive realisationsvinster från försäljning av anläggningstillgångar uppgår till +10 Mkr, vilket innebär att balanskravet bedöms infrias Marginalen till ett negativt balanskravsresultat är dock liten, vilket är oroande då prognosen dels innehåller flera osäkerhetsfaktorer och dels av att stora resultateffekter kan uppstå utifrån händelser som heller inte är påverkbara, se avsnittet Känslighetsanalys. 1

4 Fortsatt positivt resultat i bolagskoncernen För sjunde året i rad är bedömningen att bolagskoncernen uppnår ett positivt resultat och därmed en stärkt soliditet. Resultatet prognostiseras för 2019 till +85 Mkr. I bolagskoncernen pågår nu på bred front en omställning och förnyelse, för hållbart företagande och kundernas framtida behov. Bolagens förmåga att möta marknadsförändringar, lyckas med kompetensförsörjning, tillvarata digitaliseringens möjligheter samt de förutsättningar som ges gällande driftsbidrag, är några faktorer som har stor betydelse för Rodretkoncernens ekonomi på kort och lång sikt. Airports driftsunderskott finansieras genom koncernbidrag från övriga bolagskoncernen. Det är viktigt att bolagen i koncernen presterar goda resultat för att framåt kunna leverera årlig utdelning till kommunen och därigenom bl.a. bidra till att möta kommunens utmaningar. I Budget 2019 beslutades om utdelning från bolagskoncernen med 13 Mkr 2019, vilket också ingår i prognosen och 15 Mkr för 2020 och framåt. Fortsatta investeringsbehov och ökad låneskuld Investeringsnivån i kommunen har över en längre period varit betydligt lägre än riket i genomsnitt men under de senaste åren har investeringsnivån ökat avsevärt jämfört med tidigare år, främst avseende stora investeringar i infrastruktur och verksamhetslokaler. Även framöver ses behoven vara fortsatt stora. Utökad verksamhet de senaste åren, främst inom förskola/skola, har inneburit ett stort behov av lokaler. Ängsmarkens förskola, nya Bredbyskolan samt Höglidenskolan är planerade till att tas i bruk under I investeringsbudget framåt ligger bl.a. ytterligare byggande av förskolor, ny simhall samt fler LSS-boenden. Kommunfullmäktiges målsättning kring skattefinansierade investeringar har över tid varit en självfinansiering, varför möjlig investeringsnivå utifrån detta till stor del påverkas av kommande resultatnivå. Hög prognostiserad investeringsnivå samt ett svagt resultat medför att självfinansiering inte bedöms uppnås Även investeringsplanen för kommande år är hög. Även bolagens investeringar har ökat och ligger även framöver på en hög nivå. 2

5 Utifrån investeringsbehoven kommer bolagens och kommunens resultatnivå framöver att vara avgörande för hur låneskulden kommer att utvecklas. Sedan början av 2012 har kommunkoncernen kunnat minska sin upplåning betydligt, totalt har drygt 1,0 Mdkr amorterats under perioden trots en utökad upplåning under fjolåret. Det innebär att koncernens låneskuld nu ligger på ungefär samma nivå som Jämfört med riket i snitt 2017 ligger kommunkoncernen fortfarande på en högre skuldnivå, i storleksordningen 0,5 Mdkr högre. Glappet mot riket har även minskat utifrån att riket årligen har ökat sin låneskuld. Utifrån kommande års investeringsnivå med en lägre självfinansiering kommer det troligtvis vara svårare att närma sig riket. Bedömningen är att låneskulden fortsätter att öka under Möjligheter till god ekonomisk hushållning även åren framöver Bedömningen är att kommunen 2019 har en god ekonomisk hushållning, se avsnitt God ekonomisk hushållning. För att även åren framöver uppnå en god ekonomisk hushållning krävs fortsatt arbete med att bibehålla och förbättra uppfyllelsen av kommunfullmäktiges mål samt nå goda resultat i samtliga perspektiv. För att även fortsättningsvis ha en god ekonomi är det viktigt att kommunens resultatnivå utvecklas i rätt riktning under de närmaste åren. Det krävs beslut om strukturella åtgärder och en fortsatt effektivisering av verksamheterna för att möta de framtida ekonomiska utmaningarna, så att beredskap och en långsiktig balans mellan intäkter och kostnader uppnås. En hög resultatnivå skapar förutsättning för självfinansierade investeringar och större möjligheter att framåt parera osäkerhetsfaktorer och framtida utmaningar. En hög resultatnivå förstärker även kommunens soliditet. Förutsättningarna och ekonomin 2020 och framåt framgår av rapporten Ekonomiskt läge , maj

6 Delårsrapport 1-4/2019 samt prognos 2019 Årets resultat Kommunens resultat uppgår för perioden januari-april 2019 till -70 Mkr, vilket är 14 Mkr sämre än motsvarande period föregående år. För helåret är prognosen +16 Mkr, vilket är 68 Mkr sämre än budgeten på +84 Mkr samt 24 Mkr sämre än fjolåret. Jämfört med fjolåret har kommunen en resultatförsämring efter årets första fyra månader, som i huvudsak återfinns inom nämnderna. Störst försämring redovisar bildningsnämnden medan samhällsbyggnadsnämnden redovisar störst resultatförbättring. Helårsresultatet bedöms i prognosen till +16 Mkr, vilket är sämre än både budget och föregående år. Resultatförsämringen med 24 Mkr jämfört med fjolåret förklaras av att nettokostnaden bedöms utvecklas i högre takt än skatteintäkter/statsbidrag samt ett lägre finansnetto. Jämfört med fjolåret bedöms dock nettokostnadsökningen vara betydligt lägre. Däremot visar prognosen en betydligt större nettokostnadsökning jämfört med budgeterat, vilket i huvudsak förklarar den negativa budgetavvikelsen. Prognostiserat resultat är 68 Mkr sämre än budgeterat, vilket motsvarar en budgetavvikelse på -1,9 %. Med anledning av ett svagt prognosisterat resultat redan i början av året beslutade kommunfullmäktige vid sitt sammanträde i mars att samtliga nämnder uppmanas till återhållsamhet 2019 för att stärka kommunens resultat. Förutom uppmaningen om återhållsamhet gav också kommunfullmäktige nämnderna i uppdrag att redovisa status vad gäller redan utlagda effektiviseringar 2019 och 2020 i samband med Månadsuppföljning, april Effektiviseringarna för året uppgick till 33,5 Mkr, se mer om detta under avsnittet Helårsprognos. Nuvarande prognos innehåller hittills bedömda effekter av återhållsamhet och åtgärdsplaner inom nämnderna. Resultatet förväntas förbättras med 86 Mkr mellan utfall 1-4 och prognos. Förväntad resultatförbättring förklaras främst av att första tertialet belastas hårt av kostnader för intjänande av semesterdagar som i huvudsak tas ut under sommarmånaderna. När det gäller avstämning mot lagens krav på ekonomisk balans ska resultaträkningen för året utgöra utgångspunkten. Huvudprincipen är att realisationsvinster från försäljningar av anläggningstillgångar inte ska inräknas i intäkterna då avstämning görs mot balanskravet. Realisationsvinsterna bedöms i prognosen uppgå till drygt 5 Mkr för 2019 och kommunen har inga negativa resultat sedan tidigare att återställa, vilket innebär att resultatet som ska ställas mot balanskravet uppgår till +10 Mkr balanskravet infrias. 4

7 Verksamhetens nettokostnad Delår 1-4 Verksamhetens nettokostnad för perioden januari-april uppgår totalt till Mkr, vilket är en ökning med 4,3 % (52 Mkr) jämfört med motsvarande period föregående år. Utfall Utfall För (%) Utfall Budget Prognos För (%) (Löpande prisnivå, Mkr) jfr jfr -18 Verksamhetens intäkter ,7% ,7% Verksamhetens kostnader inkl. avskrivningar ,5% ,7% därav personalkostnader ,5% ,5% Verksamhetens nettokostnad ,3% ,5% Intäkterna i verksamheten uppgår för perioden till 234 Mkr, vilket täcker 16 % av verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar. Verksamhetens intäkter har under perioden minskat marginellt, -0,7 %, jämfört med motsvarande period föregående år. Kommunen har haft lägre bidragsintäkter och då framför allt riktade statsbidrag. Minskningen inom statsbidrag förklaras till största del av mindre bidrag från Migrationsverket utifrån färre mottagna ensamkommande flyktingbarn. För perioden uppgår de totala statsbidragen till 72 Mkr, vilket är en minskning med 10 Mkr jämfört med fjolåret. Minskade statsbidrag som beskrivits ovan medför även motsvarande kostnadsminskningar, främst personalkostnader. Ovanstående minskning har dock till stor del motverkats av intäktsökning inom bl.a. taxor och avgifter som i huvudsak återfinns inom parkeringsavgifter, omvårdnadsavgifter samt förrättnings- och tillsynsavgifter. Reavinster i samband med fastighetsförsäljningar uppgår för perioden till 0 Mkr (1 Mkr), däremot har kommunen 2 Mkr högre försäljningsintäkter avseende exploateringsfastigheter. Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar, uppgår för perioden till Mkr, vilket är en ökning med 3,5 % eller 50 Mkr jämfört med motsvarande period under fjolåret. Den största kostnaden för kommunen är personalkostnader, vilka utgör 64 % av de totala verksamhetskostnaderna. Under denna period har personalkostnaderna ökat med 2,5 % jämfört med samma period ifjol, vilket motsvarar 23 Mkr. Årliga löneavtal beräknas förklara en ökning av personalkostnaderna med i snitt 2,9 %. Ökade personalkostnader förklaras även av volymökningar, främst då inom bildningsförvaltningen. Ett ökat antal barn/elever i skolans verksamhet har medfört ett ökat behov av personalresurser och ökningen av årsarbetare återfinns under perioden främst inom grundskola. Jämfört med fjolåret är det en utökning med 31 årsarbetare, som förklaras både av ett ökat elevantal samt stora satsningar via statsbidrag såsom likvärdig skola. Ny gruppbostad inom LSS-verksamhet har också medfört volymökning för perioden. Dessutom var det under fjolåret en hel del vakanser inom verksamheterna som nu är återbesatta. Nämnda personalkostnadsökningar har dock motverkats av volymminskning inom både personlig assistans SFB (Socialförsäkringsbalken) och personlig assistans LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade), inom flyktingverksamhet, gymnasiet och vuxenutbildning samt inom ordinärt boende. Vad gäller personlig assistans LSS ökar dock kommunens kostnader för privata utförare. Kostnadsminskningen inom flyktingverksamhet förklaras främst av ett lägre mottagande av ensamkommande flyktingbarn och med det färre boenden. För att möta elevminskningen inom gymnasiet har åtgärder såsom att minska antalet grupper med få elever och öka graden av samläsning genomförts, vilket medfört en volymminskning. Volymminskningen inom ordinärt boende återfinns inom hemtjänst och förklaras av både mindre planerade timmar och en mer effektiv planering, vilket i huvudsak är en effekt av projektet Koll på hemtjänsten. Totalt för kommunen är det en volymminskning för perioden. Verksamheten arbetsmarknadsåtgärder har haft något högre kostnader, vilket förklaras av fler individer i ungdomsjobb och extratjänster jämfört med samma period ifjol. Under fjolåret fanns 65 ungdomar inne i åtgärder och i år under samma period har det varit 74 ungdomar. Regeringens satsning avseende extratjänster är nu avslutad. Detta innebär att inga nyanställningar kommer att ske med denna bidragsform, men de individer som redan har en extratjänst kommer vara kvar tills 5

8 anställningsperioden är slut. I april är det 126 individer som har en extratjänst i kommunen, vilket är något fler än under april ifjol. Volymökningen förklarar en personalkostnadsökning på 0,2 %. Kommunen har haft en minskning av sjuklönekostnaderna med 3 Mkr mellan perioderna, totalt uppgår kostnaderna för sjuklön till 18 Mkr. Dessutom har kostnaden för semester varit lägre i år jämfört med fjolåret med anledning av olika hantering av kostnad för semesterväxlade dagar utifrån fjolårets byte av löne- och personalsystem. Bortsett från personalkostnaderna har övriga kostnader ökat med 5,3 % jämfört med samma period ifjol (27 Mkr). Kommunens kostnader för avskrivningar har ökat med drygt 6 Mkr och förklaras av de senaste årens höga investeringsnivå. Kommunen har även haft kostnadsökningar för annan utbildningsanordnare, trafik, försörjningsstöd samt för HVB-placeringar. När det gäller kostnaderna för HVB-placeringar återfinns ökningen i huvudsak inom gruppen barn och unga, där antalet placerade barn under april månad uppgår till 22 jämfört med 18 barn i april ifjol. För trafikslagen linjetrafik, skolskjutsar och färdtjänst uppgår kostnaderna för perioden januari-april till 59 Mkr, vilket är en ökning med 4 Mkr jämfört med fjolåret. Kostnadsökningen hänförs till incitamentsavtal kopplat till ett ökat antal resande, trafikförändringar och indexökningar. Fler barn och elever förklarar kostnadsökningen inom fristående huvudmän. Vad gäller försörjningsstöd så har totala antalet hushåll som erhåller försörjningsstöd ökat med 70 st till 574 st, där ökningen framför allt återfinns i åldrarna år. Även konsultkostnaderna har ökat jämfört med föregående år. Den enskilt största kostnadsminskningen under perioden härrör sig till vinterväghållning, vilket har minskat entreprenadkostnaderna med 15 Mkr och förklaras av att årets vinter inte varit lika extrem som föregående års. Detta visar sig även i mindre fastighetskostnader kopplade till snöhantering runt kommunens egna fastigheter. Dessutom har kommunen under perioden inte haft några engångskostnader för etablering av paviljongslösningar. Ytterligare kostnadsminskning återfinns inom kommunens IT-inköp. Nämndernas resultat under perioden januari-april uppgår till -97 Mkr, vilket är en resultatförsämring med 16 Mkr jämfört med motsvarande period föregående år. För ytterligare information se nämndernas kommentarer i Tertialuppföljning, maj 2019 Nämnder och bolag. Helårsprognos Verksamhetens nettokostnad beräknas totalt för 2019 uppgå till Mkr, vilket är 73 Mkr högre än budget och en ökning med 3,5 % jämfört med föregående år. Måttet verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och statsbidrag visar om driftverksamheten kan finansieras av skatteintäkter och statsbidrag, vilket uppfylls om måttet inte överstiger 100 %. I prognosen för 2019 uppgår verksamhetens nettokostnad till 100,1 % av skatteintäkter och statsbidrag, vilket visar att driftverksamheten inte förväntas bidra till det positiva resultatet. Detta förklarar den resultatförsämring som förväntas ske under 2019, jämfört med tidigare år då driftverksamheten bidragit till de positiva resultaten. 6

9 Kommunfullmäktige fastställde budgeten för 2019 i november 2018 med ett resultat på +84 Mkr. Nämnderna erhöll i budget utöver löne- och prisökningar minskade skattemedel med netto 11,5 Mkr, där utlagda effektiviseringar uppgick till 33,5 Mkr. I Budget 2019 fastställdes resultatmålet för konsult- och serviceförvaltningen till +6,0 Mkr utifrån fortsatta övergångseffekter av ändrad redovisningsprincip avseende IT-inköp. Resultatmålet för övriga nämnder sattes till noll. Kommunfullmäktige beslutade i ärendet Resultatöverföringar som behandlades i mars 2019 om nytt resultatmål 2019 för kultur- och fritidsnämnden med +1,0 Mkr, vilket innebär att nämnderna totalt har ett budgeterat resultatmål på +7,0 Mkr. Det sammantagna resultatet för nämnderna beräknas i prognosen 2019 uppgå till -52,3 Mkr. Jämfört med Budget 2019 innebär denna prognos en försämring med 59,3 Mkr för nämnderna totalt. Prognosen är försämrad med 6 Mkr sedan föregående prognostillfälle. Kommunens ekonomiska styrningsregler innebär att nämndernas över- eller underskott mot budget överförs till kommande år. De totala medlen uppgick vid årets början till +3,3 Mkr och med lagd prognos innebär det att nämndernas totala medel beräknas uppgå till -49,0 Mkr vid utgången av året. KS/ prognostiserar ett resultat med +0,5 Mkr för 2019 och det är 0,5 Mkr bättre än budget men oförändrat sedan föregående prognostillfälle. Förbättringen förklaras av lägre bedömda personalkostnader på ekonomiavdelningen utifrån vakanser. I prognosen ingår 7

10 förvaltningens effektivisering på 2 Mkr, som är utfördelad till respektive avdelning utifrån andel av skattemedel. Under de första månaderna 2019 har förvaltningen identifierat och arbetat fram en åtgärdsplan. Gemensamt för förvaltningen är att alla anställningar prövas noggrant innan de tillsätts, även gällande vikarier, samt vakanshållning av tjänster så långt det är möjligt. Ytterligare exempel på åtgärder är bl.a. återhållsamhet avseende prenumerationer och utbildningar/kurser, se över mötesstrukturer och antal sammanträden för att minska arvoden och mötestid, mindre marknadskommunikation, effektivisera kostnader för bl.a. traineeprogram samt kommun- och koncernsystem. Nuvarande bedömning är att avdelningarna kommer att klara sina effektiviseringskrav. Resultatet innebär att de totala medlen beräknas uppgå till +0,5 Mkr vid årets slut. Prognosen för KS/Konsult- och serviceförvaltningen uppgår 2019 till +9,0 Mkr, vilket är 3,0 Mkr bättre än budgeterat resultatmål och 1 Mkr bättre än föregående prognostillfälle. Resultatmålet +6,0 Mkr är kopplat till fortsatta övergångseffekter av ändrad redovisningsprincip avseende IT-inköp och nu bedöms denna effekt till +8,0 Mkr, vilket förbättrar förvaltningens prognos. Avdelningen administrativa stödtjänsters positiva effekt avseende IT-inköp motverkas dock delvis av fortsatta kostnader från överanställning vid införandet av nytt löne- och personalsystem. Bedömningen är dock att bemanningen vid årets slut ligger i nivå med budget. I prognosen ingår förvaltningens effektivisering på 6,4 Mkr i och med utebliven indexökning av internpriser motsvarande 1%. I budgetarbetet lyckades förvaltningen genom omprioriteringar samt återhållsamhet klara hälften av denna effektivisering. Resterande effektivisering har lagts ut som besparing på respektive avdelning och under de första månaderna 2019 har förvaltningen identifierat och arbetat fram en åtgärdsplan. Exempel på åtgärder är bl.a. vakanshållning av tjänster, sänkta livsmedelskostnader genom bl.a. matsedelsplanering och val av rätter för att hitta billigare råvaror, se över planerade underhållsåtgärder och driftskostnader för att ännu mer effektivt kunna optimera kommunens anläggningar. Åtgärderna gör att förvaltningen bedömer att de kan hantera den utlagda besparingen för Förvaltningens totala medel bedöms vid årets utgång uppgå till +9,0 Mkr. Helårsprognosen för samhällsbyggnadsnämnden uppgår för 2019 till -21,3 Mkr och det är 21,3 Mkr sämre än budgeterat nollresultat och 3,9 Mkr sämre än resultatet i Månadsuppföljning, april. Budgetavvikelsen förklaras till största del av trafikverksamhet, bestående av både underfinansiering inför året och fördyringar under året med totalt nära 10 Mkr, samt ett prognostiserat underskott med 16 Mkr avseende drift av gator och vägar främst kopplat till vinterväghållning. Även om årets vinter har varit mindre extrem jämfört med fjolåret har den ändå varit väldigt snörik, vilket medfört stora kostnader för vinterns snöröjning och för det efterföljande underhåll som uppstått i samband med att snön försvunnit. Årets trafikfördyrning härrör till största del till ungdomskort. Däremot prognostiseras ett överskott inom parkeringsintäkterna som delvis motverkar det totala underskottet. För att minska det totala underskottet har avdelningarna lämnat förslag på resultatförbättrande åtgärder och i prognosen ingår effekt av dessa med 2 Mkr. Exempel på åtgärder är bl.a. allmän återhållsamhet med resor/utbildningar, vakanshållning av tjänster samt förskjutning av investeringar som får positiv effekt på kapitalkostnader. Samhällsbyggnadsnämndens effektivisering inför 2019 var 4 Mkr men bedömningen utifrån lagd prognos är att effektiviseringen inte kommer att klaras av i sin helhet. Prognostiserat resultat innebär att nämndens totala medel beräknas uppgå till -21,3 Mkr vid årets slut. Prognosen för kultur- och fritidsnämnden uppgår för helåret till +3,0 Mkr, vilket är 2,0 Mkr bättre än budgeterat resultatmål +1,0 Mkr hänförligt till Paradiset. Prognosen är oförändrad. Nämndens effektiviseringsuppdrag inför 2019 uppgår till 1,5 Mkr och bedömning är att detta klaras av. Resultatförbättringen kan hänföras fullt ut till uppdraget om återhållsamhet, där de största delarna är att behålla nämndens buffert orörd, vakanshållning av tjänster samt återhållsamhet på resor och konferenser. Prognostiserat nämndresultat innebär att nämndens totala medel förväntas uppgå till +6,3 Mkr vid årets slut. Bildningsnämnden prognostiserar ett resultat för 2019 på -28,0 Mkr, vilket är 28,0 Mkr sämre än budgeterat resultat men oförändrat sedan Månadsuppföljning, april. Nämnden har under en följd av år arbetat med att få en ekonomi i balans. Verksamheten har vuxit under de senaste sex åren, vilket har medfört svårigheter att finansiera den nya nivån bland annat på grund av att riktade statsbidrag har minskat, varför en ofinansierad post om 26,3 Mkr fanns i budget. Dessutom hade nämnden inför året ursprungligen ett effektiviseringskrav på 13,0 Mkr, där 3,0 Mkr av kravet hanterades i budget

11 genom att konsult- och serviceförvaltningen minskade internprishöjningarna. I prognosen ingår bedömda effekter på 15,0 Mkr av åtgärder för att minska den ofinansierade posten samt ännu ej effektuerade effektiviseringar på nämndnivå, vilket innebär att kvarstående del uppgår till -21,3 Mkr. Åtgärderna kan sammanfattas under rubrikerna ej obligatorisk verksamhet, strukturella förändringar, bemanning resurssystem och övrigt. Förutom den ofinansierade posten samt de ännu ej effektuerade effektiviseringarna är helårsprognosen -6,7 Mkr. I denna prognossiffra ingår då även bedömda effekter på övergripande återhållsamhet samt åtgärder för att minska de ofinansierade posterna på verksamhetsnivå, totalt 10,0 Mkr. Dessa åtgärder motverkar till viss del prognostiserat underskott avseende vuxnas utbildning, gymnasieskola, grundskola samt förskola, där grundskolan uppvisar det största budgetunderskottet, -7 Mkr. Exempel på åtgärder som pågår är bl.a. köp istället för egenregi avseende gymnasial vuxenutbildning, mindre utbud av kurser på gymnasiet, större grupper, vakanshållning av tjänster, återhållsamhet vid alla tillsättningar av tjänster, allmän återhållsamhet och arbete med ekonomisk medvetenhet. Det är flera osäkerhetsfaktorer i prognosen där effekten 2019 av åtgärder både på nämndnivå och på verksamhetsnivå är en betydande faktor till att årsprognosen ska uppnås. Statsbidragens utveckling är en annan faktor. Prognostiserat resultat innebär att nämndens totala medel beräknas uppgå till -28,0 Mkr vid årets slut. Omsorgsnämnden prognostiserar ett resultat för 2019 på -8,0 Mkr, vilket är 8,0 Mkr sämre än budget och 3 Mkr sämre än Månadsuppföljning, april. Främsta anledningen till den negativa prognosen är fler och utökade ärenden inom personlig assistans LSS, där kommunen står för hela kostnaden, samt kostnadsökningar avseende medicinskt färdigbehandlade. Även en otillräcklig anpassning till minskade statsbidrag för ökad bemanning inom vård av äldre förklarar en del av underskottet. Dessa bedömda kostnadsökningar vägs till viss del upp av ett överskott på intäktssidan främst avseende taxor och avgifter. Omsorgsnämndens effektivisering om 10 Mkr för 2019 löstes till största del redan i budgetläget. För återstående 2 Mkr har avdelningen särskilt boende ett uppdrag att göra kostnadseffektiviseringar, vilket är påbörjat. I dagsläget är det underskott för personalkostnader inom särskilda boenden, hemtjänst samt LSS gruppbostad och daglig verksamhet. Träffar har hållits med de enheter som har underskott och åtgärdsplaner för att komma i balans har påbörjats. Dessa åtgärder tillsammans med vakanshållning av tjänster gör att bedömningen är att dessa underskott ska kunna inarbetas innan årets slut. Åtgärderna bedöms dock inte kunna täcka underskott av nya ärenden inom personlig assistans LSS. Omsorgsnämndens totala medel beräknas vid utgången av året uppgå till -8,0 Mkr. Humanistiska nämndens resultat för 2019 prognostiseras till -7,5 Mkr, vilket är 7,5 Mkr sämre än budgeterat resultat, men oförändrat sedan föregående prognos. Både avdelningen social utredning och försörjningsstöd/arbetsmarknadsåtgärder prognostiserar underskott, -10,5 Mkr respektive -1,0 Mkr. Underskottet inom social utredning återfinns i sin helhet inom placeringskostnader. Under första tertialet har placeringskostnaderna ökat markant, detta främst utifrån ett ökat antal placerade barn och unga. Underskottet inom försörjningsstöd/arbetsmarknadsåtgärder förklaras av en ökning av antalet hushåll i behov av stöd, i snitt har antalet ökat med 70 hushåll under perioden. Den successiva nedtrappningen av antalet extratjänster samt en förskjutning av intäkterna från Arbetsförmedlingen lindrar dock avdelningens samlade underskott. I arbetet med återhållsamhet och handlingsplaner finns påbörjade aktiviteter, som sammantaget med att ej återbesätta vakanta tjänster motverkar förvaltningens totala underskott. Humanistiska nämndens effektivisering om 3 Mkr för 2019 har kunnat lösas i huvudsak genom minskade resurser inom arbetsmarknadsenheten utifrån fjolårets stora överskott samt inom bostadsanpassning. Prognostiserat resultat innebär att nämndens totala medel förväntas uppgå till -7,5 Mkr vid årets slut. För ytterligare information se nämndernas kommentarer i Tertialuppföljning, maj 2019 Nämnder och bolag. Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas 2019 uppgå till Mkr, vilket är 1 Mkr bättre än budget. Starkare skatteunderlagsutveckling i riket motverkas av till stor del av lägre utfall av kommunens befolkning 1 november 2018 jämfört med gjorda antaganden i budget. Totalt beräknas skatteintäkter och statsbidrag öka med 3,2 % jämfört med föregående år. 9

12 Utfall Utfall För (%) Utfall Budget Prognos För (%) (Löpande prisnivå, Mkr) jfr jfr -18 Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkter o generella statsbidrag ,8% ,2% Skatteintäkterna 2019 bedöms uppgå till Mkr och grundar sig på den kommunala skattesatsen 22,44 kronor per skattad hundralapp som beräknas på kommuninvånarnas beskattningsbara inkomster Inkomsterna 2017 prognostiseras sedan upp till 2019 års nivå. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer i sin majprognos att inkomsterna ökar med 3,6 % 2018 och 3,0 % Befolkningen i kommunen 1 november 2018 uppgick till och den ligger till grund för skatteintäkter och statsbidrag Vid årsskiftet uppgick befolkningen till vilket var en minskning under året med 50 invånare efter flera år med befolkningsökning. Under det första kvartalet i år har befolkningen ökat med 5 invånare till , vilket är lägre än ökningen under första kvartalet 2018 där ökningen var 23 invånare. Varje invånare genererar skatteintäkter och statsbidrag med i genomsnitt cirka 61 kkr Kommunen har lägre totala inkomster per invånare än riksgenomsnittet och kompenseras därför från kommuner som har högre inkomster än riksgenomsnittet via inkomstutjämningssystemet. Dessutom finns det för kommunerna ett kostnadsutjämningssystem som tar hänsyn till förväntade kostnader utifrån kommunstrukturen. förväntas utifrån denna struktur ha en högre kostnadsnivå än riksgenomsnittet och blir därmed kompenserade från andra kommuner. Inkomstoch kostnadsutjämning ingår tillsammans med bl.a. kommunal fastighetsavgift i generella statsbidrag och utjämning, som under 2019 bedöms uppgå till 786 Mkr för kommunen. Finansiella intäkter och kostnader Finansnettot, finansiella intäkter minus finansiella kostnader, för perioden januari-april uppgår 2019 till +6 Mkr, vilket är 5 Mkr bättre än motsvarande period föregående år. Prognosen 2019 för finansnettot beräknas till +19 Mkr, vilket är nära 5 Mkr bättre än budget. Jämfört med fjolåret är det en försämring med 13 Mkr, vilket främst förklaras av lägre ränteintäkter och mindre utdelning från bolagen. Utfall Utfall Utfall Budget Prognos (Löpande prisnivå, Mkr) Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto De finansiella intäkterna uppgår under perioden januari-april till 24 Mkr, vilket är 3 Mkr högre jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen förklaras i huvudsak av högre överskottsutdelning från Kommuninvest. Kommunkoncernen har vid utgången av april månad en god likviditetssituation, tillsammans med toppkontots positiva saldo på 185 Mkr uppgår likviditetsreserven till 585 Mkr, vilket motsvarar 74 % av prognostiserade utbetalningar kommande tremånadersperiod. Vid utgången av april månad uppgår kommunens långfristiga fordran mot de kommunala bolagen till drygt 2,1 Mdkr, vilket är en minskning med 127 Mkr sedan årsskiftet. Övik Energi AB har under perioden amorterat 141 Mkr mot internbanken, även Airport och Hamn har gjort amorteringar med 14 Mkr respektive 1 Mkr. Miva har utökat sin upplåning med 25 Mkr och Övikshem med 4 Mkr. Den 10

13 genomsnittliga interna räntan som de kommunala bolagen betalar, inklusive både det marknadsmässiga påslaget och det administrativa påslaget, var vid periodens utgång 1,6 % (1,8 %). Prognosen 2019 för de finansiella intäkterna uppgår till 74 Mkr, vilket är 1 Mkr högre än budgeterat. Den genomsnittliga internräntan bedöms vara lägre under året än antaget i budget. Denna minskning motverkas dock av en högre överskottsutdelning från Kommuninvest jämfört med budgeterat. Av de totala finansiella intäkterna prognostiseras borgensprovision, marknadsmässigt påslag samt ränteintäkter från koncernbolagen uppgå till 54 Mkr. Dessutom tillkommer en utdelning från bolagen om 13 Mkr. Under perioden januari-april i år uppgår de finansiella kostnaderna till 17 Mkr, vilket är 3 Mkr lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Lägre finansiella kostnader förklaras i huvudsak av en lägre genomsnittlig upplåningsränta. Kommunens genomsnittliga upplåningsränta uppgår vid periodens slut till 1,2 % (1,3 %). Vid utgången av periodens slut uppgick den totala externa låneskulden i kommunens internbank till nära 2,9 Mdkr, vilket är en ökning med 30 Mkr från årets början. Kommunens egen upplåning uppgår till 0,8 Mdkr. Utanför den finansiella samordningen har kommunkoncernen låneskulder på ytterligare 0,7 Mdkr, dessa har minskat med 7 Mkr från årsskiftet. Detta innebär att kommunkoncernens totala skuld har ökat med 23 Mkr under årets första tertial till Mkr. Kommunkoncernens låneskuld 2017 ligger på en högre nivå än riket i snitt, i storleksordningen 0,5 Mdkr högre. Glappet mot riket har minskat både utifrån egna amorteringar och att riket under senare år har ökat sin låneskuld. De finansiella kostnaderna prognostiseras på helåret till 55 Mkr, vilket är nära 4 Mkr lägre än budgeterat. Lägre räntekostnader härleds huvudsakligen till lägre genomsnittlig räntenivå utifrån både genomförda räntebindningar och marknadens allmänna ränteläge. Genom att sprida ränteförfallen över tid blir effekterna av en räntehöjning på kort sikt relativt begränsade. Läget bedöms gott gällande ränterisken, d.v.s. risken för negativ påverkan på resultatet till följd av förändringar i marknadsräntorna, då 61 % av skuldportföljen är bunden över ett år. En förändring av den rörliga marknadsräntan med 1 procentenhet skulle i dagsläget innebära att kommunens räntekostnad årligen förändras med 10 Mkr (varav för kommunens nettolåneskuld 3 Mkr). Sett till hela kommunkoncernen innebär en förändring med 1 procentenhet av den rörliga marknadsräntan en maximal effekt med 14 Mkr. Samtliga riskmål som regleras i Örnsköldsviks kommunkoncerns finanspolicy uppfylls per För mer information kring aktuellt ränteläge och framtidsutsikter gällande räntan samt förfallostruktur och räntebindning se Finansrapport koncern i Tertialuppföljning, maj 2019 Nämnder och bolag. 11

14 Känslighetsanalys En känslighetsanalys visar hur olika händelser påverkar kommunens ekonomi, det är små marginaler och stor känslighet i resultatet vad gäller att behålla en ekonomi i balans. I bilden redovisas effekterna av ett antal händelser, där kommunen själv kan påverka vissa av händelserna, andra inte. En förändring av lönerna med 1 % motsvarar i stort kostnaden för 60 helårsanställda eller att skattesatsen förändras med ca 23 öre. För att neutralisera en befolkningsminskning med 1 % behövs kostnadsminskningar/intäktsökningar i verksamheten med ungefär 1 %. En resultatförändring med 1 % i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag motsvarar en förändring av skattesatsen med ca 29 öre. En förändring av både den korta och långa räntan med en procentenhet skulle ge förändrade räntekostnader vid fullt genomslag med 28 Mkr för kommunen. Genom ingångna derivatavtal har dock ränterisken begränsats, vilket medför att en förändring av marknadsräntorna med en procentenhet skulle innebära att kommunens räntekostnad som mest förändras med 10 Mkr 2019, varav för kommunens nettolåneskuld 3 Mkr. Sett till hela kommunkoncernen innebär en förändring med 1 procentenhet av den rörliga marknadsräntan 14 Mkr i minskade/ökade räntekostnader. 12

15 Utifrån ett verksamhetsperspektiv understryks att effekterna på det ekonomiska resultatet kan bli stora p.g.a. händelser som kommunen själv inte kan påverka. Exempelvis kan ett milt vinterväder ge positiva effekter på kommunens energikostnader samtidigt som det kan föra med sig att t.ex. kostnader för halkbekämpning ökar. Vidare kan det konstateras att ett ökat antal elever i grundskola inte är fullt lika kostsamt som i förskola och gymnasiet. Investeringar Under årets första fyra månader uppgår investeringarna till 74 Mkr, varav skattefinansierade investeringar uppgår till 64 Mkr. De enskilt största skattefinansierade investeringarna under första tertialet är fortsatta byggnationer av Bredbynskolan och Höglidenskolan samt vård- och omsorgsboendet Rosenbacken där yttre byggnationer nu färdigställs. För motsvarande period 2018 uppgick utfallet till 87 Mkr, där merparten avsåg skattefinansierade investeringar. Helårsprognosen uppgår till 281 Mkr, vilket är 68 Mkr lägre än budgeterat. Budgetavvikelsen, motsvarande 20 %, förklaras i huvudsak av förskjutningar av projekt till Förskjutningarna kan till stor del hänföras till ny förskola i Högland, där en överklagan av detaljplan lett till förseningar, och till ny simhall och de investeringar som är sammankopplade med den. Totalt beräknas 261 Mkr investeras inom den skattefinansierade verksamheten Investeringsnivån 2019 är hög, där flera stora byggprojekt färdigställs samt ett flertal påbörjas och fortgår kommande år. Stora investeringar under 2019 är Bredbynskolan, Höglidenskolan och Ängsmarkens förskola som färdigställs, två LSSboenden, investeringar i gator och vägar med bl.a. gång- och cykelväg i Ås, komponentutbyten samt IT-investeringar. Investeringarna inom den affärsmässiga delen, 20 Mkr, består av investeringar inom mark och planering samt avseende Paradiset. Kommunfullmäktige eftersträvar en självfinansiering av de skattefinansierade investeringarna, vilket utgör grunden för det ekonomiska målet om 930 Mkr i skattefinansierade investeringar under mandatperioden. Ett mått som kan belysa denna självfinansiering är nyckeltalet självfinansieringsgrad av investeringar. Nyckeltalet beskriver i % hur stor del av investeringarna som har finansierats av resultat före extraordinära poster och avskrivningar. Uppgår detta nyckeltal till 100 % eller mer, innebär det att kommunen har kunnat skattefinansiera investeringarna under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 100 % kan användas till att amortera kommunens skulder och/eller stärka likviditeten. Måttet prognostiseras till 52 %, vilket innebär att investeringarna inte bedöms kunna självfinansieras under Se Totalt nämnderna - Investeringar för mer information kring enskilda investeringar. De kommunala bolagen Rodret i Örnsköldsvik AB är moderbolag till dotterbolagen Övik Energi AB, AB Övikshem, Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB, Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB, Örnsköldsvik Airport AB och det passiva Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB. Rodretkoncernens årsprognos 2019 efter fyra månader, prognostiseras till +84,8 Mkr, vilket är 7,9 Mkr lägre jämfört med föregående års utfall och 8,2 Mkr högre än budget. Avvikelsen från föregående år förklaras i huvudsak av Övik Energis påverkan av lägre el- och elcertifikatpriser samt ökade bränslepriser, vilket till viss del uppvägs av bättre resultat i övriga bolag. Årets prognostiserade positiva budgetavvikelse härleds främst till högre ångförsäljning och lägre bränsleförbrukning inom Övik Energi, förskjutning i byggprojekt inom Övikshem samt lägre finansiella kostnader än beräknat. I prognosen ingår koncernstöd till flygplatsbolagets verksamhet med 19,7 Mkr. Det redovisade resultatet för koncernen uppgick för perioden januari-april till 57 Mkr. 13

16 I de kommunala bolagen pågår nu på bred front en omställning och förnyelse, för hållbart företagande och kundernas framtida behov. Bolagens förmåga att möta marknadsförändringar, lyckas med kompetensförsörjning, tillvarata digitaliseringens möjligheter samt de förutsättningar som ges gällande driftsbidrag, är några faktorer som har stor betydelse för Rodretkoncernens ekonomi på kort och lång sikt. Moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB:s årsprognos har positiv avvikelse mot budget med 1,2 Mkr och visar ett resultat efter finansiella poster på -0,8 Mkr, vilket förklaras av lägre finansiella kostnader än budgeterat. Övik Energikoncernens prognos för helår indikerar på ett resultat efter finansnetto på +60,0 Mkr och detta är en förbättring med 5,0 Mkr jämfört med budget. Förändringen förklaras av flera faktorers påverkan såsom; lägre fjärrvärmeleverans, mycket lägre elcertifikatpris och något högre bränslepriser, men även av högre ångleverans, högre elproduktion, högre elpris, högre verkningsgrad samt lägre finansiella kostnader. AB Övikshems prognos för helår visar på ett resultat efter finansiella poster på +32,3 Mkr, vilket är 4,4 Mkr högre än budget. Avvikelsen härleds i huvudsak till lägre kostnader för av- och nedskrivningar till följd av projektförändringar samt lägre finansiella kostnader. Helårsresultatet efter finansiella poster för Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB och dess dotterbolag beräknas uppgå till +6,0 Mkr, vilket är i enlighet med budget. Årets resultat påverkas negativt av årsreglering av driftsbidrag till Skärgårdstrafiken samt ökade utredningskostnader, vilket kompenseras av ökade intäkter inom hamnverksamheten och lägre kapitalkostnader än beräknat. Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB och dess dotterbolag Domsjö Vatten AB:s prognos för helår visar på ett resultat efter finansnetto med +7,3 Mkr, vilket innebär en avvikelse med -2,4 Mkr mot budget samt att delar av tidigare års resultat beräknas tas i anspråk. Budgetavvikelsen härleds till ökade konsult- och entreprenadkostnader i samband med större driftprojekt inom Affärsområde VA, samt ett något lägre resultat i Domsjö Vatten än beräknat. För Örnsköldsvik Airport AB visar helårsprognosen ett resultat på -19,7 Mkr, vilket är i enlighet med budget. I prognosen ingår aviserade förändringar från flygoperatören. Årets investeringsvolym för de kommunala bolagens investeringar i materiella anläggningstillgångar prognostiseras till 387,1 Mkr, vilket är 47,7 Mkr lägre än budget. Budgetavvikelsen härleds främst till förskjutning av Övikshems planerade nyproduktion på Nygatan 3 för att ersätta bostadsmoduler med tillfälligt bygglov som avvecklas samt till Mivas tidsförskjutning av några stora VA-projekt. 14

17 Investeringarna 2019 avser reinvesteringar, förtätningar, optimeringar inom befintliga verksamhetsområden, energieffektivisering, men även nyinvesteringar och verksamhetsutveckling. Övik Energis investeringar omfattar i huvudsak affärsområden el- och fibernät, värme/ånga/kyla. Övikshem tillskapar ca 20 lägenheter genom ombyggnation av vindsytor och lokaler till lägenheter. I övrigt fortgår stambyten och badrumsrenoveringar i bostadsbeståndet. Miva investerar i ny mellanlagring på Må och inom VA fortsätter arbetet med att skapa en långsiktig förnyelsetakt i anläggningar och ledningsnät. I budget 2019 påbörjas projekt nytt vattenverk i Gerdal och en ny överföringsledning. För ytterligare information se respektive bolags kommentarer i Tertialuppföljning, maj 2019 Nämnder och bolag. God ekonomisk hushållning Bedömningen enligt Tertialuppföljning, maj är att förväntas ha en god ekonomisk hushållning Denna bedömning bygger på måluppfyllelsen av kommunfullmäktiges ekonomiska mål, mått för Ekonomi i balans och övrig finansiell analys. Vid Tertialuppföljning, maj görs ingen uppföljning av kommunfullmäktiges verksamhetsmål eller av övriga perspektiv i GPSstyrkortet, dock har föregående uppföljning vägts in i bedömningen av god ekonomisk hushållning Uppföljning av kommunfullmäktiges ekonomiska mål Resultat 2 % av skatteintäkter och statsbidrag Ett av kommunfullmäktiges ekonomiska mål är att resultatet under mandatperioden ska uppgå till +2 % av skatteintäkter och statsbidrag. Kommunens resultat i prognosen för 2019, +16 Mkr, motsvarar +0,4 % av skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär att årets prognostiserade resultat med marginal understiger den årliga riktpunkten. Målet bedöms utifrån årlig riktpunkt nå måluppfyllelsegraden Målet uppnås ej. Skattefinansierade investeringar max 930 Mkr Kommunfullmäktiges andra ekonomiska mål anger att ramen för de skattefinansierade investeringarna uppgår till 930 Mkr för mandatperioden , vilket ger en årlig riktpunkt på 232,5 Mkr. Av totalt prognostiserade 281 Mkr i investeringar 2019 avser 261 Mkr skattefinansierad verksamhet, vilket därmed innebär att årets skattefinansierade investeringsnivå överstiger den årliga riktpunkten något. Målet bedöms utifrån årlig riktpunkt nå måluppfyllelsegraden Målet uppnås delvis. 15

18 Bedömning av måluppfyllelse för kommunfullmäktiges ekonomiska mål avseende hela mandatperioden görs i Ekonomiskt läge , maj Uppföljning av Ekonomi i balans De mått som följs upp under Ekonomi i balans är Årets resultat i % av skatteintäkter och statsbidrag, Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och statsbidrag, Budgetavvikelse i % av skatteintäkter och statsbidrag, Självfinansieringsgrad av investeringar i %, Soliditet exkl. vidareutlåning i % samt Ekonomisk styrka jämfört med andra kommuner. De prognostiserade måtten för 2019 har försämrats både jämfört med fjolåret och med årets budget. När det gäller ekonomisk styrka jämfört med andra kommuner, där 14 valda nyckeltal jämförs, saknas uppdaterade värden, se nedan. Utfall Budget Prognos Årets resultat i % av skatteintäkter o statsbidrag 1,1% 2,3% 0,4% Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter o statsbidrag 99,8% 98,1% 100,1% Budgetavvikelse i % av skatteintäkter o statsbidrag -0,8% 0,0% -1,9% Självfinansieringsgrad av investeringar, % 50,1% 65,7% 51,8% Soliditet exkl. vidareutlåning, % 57,4% 57,0% 56,0% Ekonomisk styrka jmf med andra kommuner (plac -1 år) Ekonomisk styrka jämfört med andra kommuner Det finns många ekonomiska nyckeltal att välja bland för att bilda sig en uppfattning om kommunens och koncernens ekonomiska styrka jämfört med Sveriges övriga 289 kommuner. Nedan redovisas ett urval av ekonomiska nyckeltal för 2017 där jämförelse görs utifrån placering på respektive nyckeltal där placering 1 är starkaste nyckeltalet och placering 290 svagaste nyckeltalet. Nyckeltal avseende 2018 publiceras först efter sommaren. 16

19 Finansiella nyckeltal Källa: SCB "Statistikdatabasen" Kr/inv Placering Jmf med Årets resultat Snittresultat, 3 år Nettokostnad Skattesats 22,44% Skattesats exkl. skatteväxling 16,85% Anläggningstillgångar Långfristiga skulder Eget kapital Pensionsåtagande Borgensåtaganden Placering kommun Årets resultat, koncern Anläggningstillgångar, koncern Långfristiga skulder, koncern Eget kapital, koncern Placering totalt Styrkor som Örnsköldsvik har jämfört med övriga kommuner i riket är främst nivån på anläggningstillgångar, både i kommunen och i koncernen. Till styrkorna kan även skattesats exklusive skatteväxlingar med landstinget nämnas. Till svagheterna kan främst nivån på långfristiga skulder i kommunen och pensionsåtagande räknas. Ytterligare svaghet återfinns i kommunens relativt höga nettokostnad jämfört med riket. Största förbättringen 2017 avser kommunens resultat samt långfristiga skulder i koncernen. Snittresultatet över tre år för kommunen utgör den största försämringen jämfört med föregående år. Sammantaget konstateras utifrån valda nyckeltal att placeringen är 166, en marginell försämring med 2 placeringar jämfört med Placeringen är något sämre än medelkommunen, men bäst i länet. 17

20 RESULTATJÄMFÖRELSE 2019 Tertialuppföljning, maj 2019 Utfall Utfall För (%) Utfall Budget Prognos För (%) (Löpande prisnivå, Mkr) jfr jfr -18 Verksamhetens intäkter ,7% ,7% Verksamhetens kostnader ,1% ,3% Avskrivningar ,6% ,2% Verksamhetens nettokostnad ,3% ,5% Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkter och generella statsbidrag ,8% ,2% Verksamhetens resultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster Extraordinära poster Årets resultat Balanskravsutredning Årets resultat Reducering av samtliga realisationsvinster Årets resultat efter balanskravsjusteringar Reservering av medel till resultatutjämningsreserv Användning av medel från resultatutjämningsreserv Årets balanskravsresultat Synnerliga skäl Negativt balanskravsresultat från tidigare år Summa Balanskravsresultat att reglera Infrias balanskravet? Ja Ja Ja Mått - Ekonomi i balans Årets resultat i % av skatteintäkter o statsbidrag 1,1% 2,3% 0,4% Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter o statsbidrag 99,8% 98,1% 100,1% Budgetavvikelse i % av skatteintäkter o statsbidrag -0,8% 0,0% -1,9% Självfinansieringsgrad av investeringar, % 50,1% 65,7% 51,8% Soliditet exkl. vidareutlåning, % 57,4% 57,0% 56,0% Ekonomisk styrka jmf med andra kommuner (plac -1 år)