Revisionsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober Örnsköldsviks kommun. Granskning av delårsbokslut

Transkript

1 Revisionsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2018 Örnsköldsviks kommun Granskning av delårsbokslut

2 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och avgränsning Revisionsfrågor Revisionskriterier Metod Allmänt om kommunens delårsrapport Bokslutsprocessen Delårsrapportens utformning Kommunens resultat och balansräkning Resultaträkning och prognos Balansräkningen Slutsats Övergripande kommentarer rörande delårsrapporten Sammanfattande slutsatser och svar på revisionsfrågor

3 1. Sammanfattning Vi har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Örnsköldsviks kommun genomfört en översiktlig granskning av Örnsköldsviks kommuns delårsrapport per 31 augusti Syftet med granskningen är att bedöma om delårsrapporten ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning vid angiven tidpunkt och om rapporten är upprättad enligt Lagen om kommunal redovisning (KRL). Våra slutsatser från granskningen sammanfattas enligt följande: Vår bedömning är att delårsrapporten i allt väsentligt ger en tillräcklig och rättvisande bild av kommunens ekonomiska resultat och ställning per delårsbokslutet den 31 augusti Kommunens samlade bedömning i delårsrapporten är att kommunen beräknar uppnå god ekonomisk hushållning för Vi delar preliminärt den bedömningen utifrån vad som har framkommit vid den översiktliga granskningen. Det kan noteras att de två finansiella målen inte bedöms uppnås Örnsköldsviks kommun ger i sin delårsrapport en tillräcklig redovisning av styrelsens/nämndernas resultat vad gäller verksamhet och ekonomi. Återrapportering avseende mål som fastställts i budget bedöms vara ändamålsenlig. Det är fortsatt av vikt att värderingen av kommunens finansiella åtaganden i dotterbolagskoncernen utvärderas kontinuerligt med utgångspunkt från utvecklingen inom Rodret AB med dess dotterbolag. 2

4 2. Inledning 2.1. Bakgrund Vi har av Örnsköldsviks kommuns förtroendevalda revisorer erhållit uppdraget att genomföra en översiktlig granskning av kommunens delårsrapport per Syfte och avgränsning Syftet med granskningen är att bedöma om delårsrapporten ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning vid angiven tidpunkt och om rapporten är upprättad enligt Lagen om kommunal redovisning (KRL). Granskningsuppdraget ställer inte krav på att alla verksamheter ska ha granskats. Det handlar endast om en översiktlig bedömning. Ansvaret för upprättande av delårsrapporten och för att kommunen i delårsrapporten uppvisar en rättvisande bild av räkenskaperna, ligger på kommunstyrelsen Revisionsfrågor Inom ramen för granskningen besvaras följande revisionsfrågor: 1. Ger delårsrapporten en rättvisande bild av resultat och ställning, i allt väsentligt? 2. Ger delårsrapporten svar på frågan om det är troligt att fullmäktiges finansiella mål kommer att uppnås? 3. Ger delårsrapporten svar på frågan om verksamheten bedrivits så att fullmäktiges beslutade mål för god ekonomisk hushållning prognostiseras att uppnås för helåret? 4. Ger delårsrapporten svar på frågan om verksamheten bedrivits så att fullmäktiges beslutade verksamhetsmål uppnås? 5. Prognostiserar kommunen ett resultat i enlighet med det kommunala balanskravet vid årsbokslutet? 6. Om inte, redovisas i delårsrapporten tydliga åtgärder för att nå balans? 2.4. Revisionskriterier Med revisionskriterier avses bedömningsgrunder som används i granskningen som utgångspunkt för analys, slutsatser och bedömningar. Granskningen har genomförts i enlighet med kommunallagen, samt god revisionssed i kommunal verksamhet. Kommunstyrelsens ansvar för rättvisande räkenskaper och delårsrapporten regleras i följande lagar, mål och normer, vilka utgör den norm/ de kriterier som granskningens resultat värderas mot: Lag om kommunal redovisning (KRL), kap 9 Kommunallagen, kap 6,8,9 Rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning Kommunens fastställda mål för god ekonomisk hushållning God redovisningssed i kommuner 3

5 2.5. Metod Granskningen har utförts i enlighet med god revisionssed i kommuner, samt med beaktande av bestämmelserna i kommunallagen och den kommunala redovisningslagen. Översiktlig granskning innebär att granskningen endast är översiktlig och mindre omfattande än granskningen av årsbokslutet. Granskningen har genomförts analytisk granskning av resultatutfallet och nyckeltal samt genom att följa upp eventuellt oväntade och oförklarliga avvikelser. Substansgranskning av väsentliga balansposter har genomförts stickprovsvis, men endast i begränsad omfattning. Intervjuer och avstämningar med personal inom kommunens centrala ekonomifunktion har genomförts. 3. Allmänt om kommunens delårsrapport 3.1. Bokslutsprocessen Vår samlade bedömning efter utförd översiktlig granskning är att kommunen har en ändamålsenlig bokslutsprocess. Dokumentationen och kvaliteten i delårsbokslutet bedöms vara av tillfredsställande kvalitet Delårsrapportens utformning Vår bedömning är att delårsrapportens innehåll omfattar de krav som ställs i kommunala redovisningslagen i 9:e kapitlet. Det noteras att oförändrade redovisningsprinciper tillämpas av kommunen i jämförelse med föregående år, förutom beträffande redovisning av anskaffad ITutrustning som har förändrats under året genom att berörda kostnader inte dras av direkt utan aktiveras i balansräkningen och är föremål för avskrivningar över nyttjandeperioden. Efter genomförd granskning är det vår bedömning att delårsrapporten omfattar den information, i allt väsentligt, som krävs av en delårsrapport enligt Lag om kommunal redovisning och Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 22 Delårsrapport. 4. Kommunens resultat och balansräkning Med utgångspunkt från vår väsentlighets- och riskanalys har vi granskat delårsrapportens resultat och balansräkning. Vi har översiktligt granskat utfall per den 31 augusti 2018 och analyserat större budgetavvikelser samt förändringar mot föregående år i delårsrapporten. Vi har även tagit del av upprättad prognos avseende årsbokslutet Nedan ges kommentarer till väsentliga resultat- och balansposter Resultaträkning och prognos Örnsköldsviks kommun redovisar ett positivt delårsresultat per 31 augusti uppgående till +100 mkr (f å +139 mkr). Kommunen har budgeterat ett resultat för helåret uppgående till +68 mkr och lämnad prognos för helåret uppgår till +29 mkr, vilket är kommunens lägsta resultat sedan Detta innebär att utfallet för helåret prognostiseras bli 39 mkr lägre än budgeterat. Nämnderna redovisar ett positivt utfall uppgående till 55 mkr, vilket kan jämföras mot fjolårets utfall för samma period om 87 mkr. Utfallet för nämnderna fördelar sig enligt följande: 4

6 (f å) Kommunstyrelsen 35 mkr (16 mkr) Bildningsnämnd 34 mkr (37 mkr) Samhällsbyggnadsnämnd -18 mkr (15 mkr) Omsorgsnämnd 4 mkr (9 mkr) Humanistisk nämnd -1 mkr (6 mkr) Kultur- och fritidsnämnd 1 mkr (5 mkr) Summa 55 mkr (87 mkr) Det största överskottet redovisas inom Kommunstyrelsen och överskottet är nära dubblerat i jämförelse med föregående delår. Förklaringen är bland annat ändrad redovisningsprincip för IT-utrustning under I likhet med tidigare år redovisar bildningsnämnden ett större överskott. Samhällsbyggnadsnämnden redovisar ett underskott som innebär en försämring om 33 mkr i jämförelse med delåret För nämnderna sammantaget prognostiseras ett underskott om 30 mkr på årsbasis, vilket är en försämring mot budget för nämnderna med ca 40 mkr. Företrädesvis är förklaringen att samhällsbyggnadsnämnden prognosticerar ett underskott uppgående till -36 mkr för helåret. Orsaken är främst engångskostnader för snöröjning till följd av den snörika vintern samt kostnader kopplade till skogsbränder. Vidare beräknas trafikverksamheten (linjetrafik, skolskjuts, färdtjänst) ha varit underfinansierad med 10 mkr under 2018 utifrån ett ökat antal resenärer, trafikförändringar och indexökningar. Bildningsnämnden prognostiserar ett underskott om -5 mkr (f å utfall -8 mkr) kopplat till stigande verksamhetsvolym. Kommunstyrelsen beräknar ett överskott på 15 mkr. Kultur- och fritidsnämnden prognosticerar ett överskott om 3 mkr medan såväl omsorgsnämnden som humanistisk nämnd prognostiserar underskott om -3 mkr vardera. I delårsrapporten beskrivs att de senaste åren har kommunen uppvisat en hög nettokostnadsutveckling. För att inte kommunens ekonomi ska försämras på sikt behövs enligt delårsrapporten anpassningar av nettokostnadsutvecklingen utifrån den vikande intäktsutvecklingen. Detta ställer krav på att nämnderna säkerställer en tillräcklig ekonomistyrning. Verksamhetens intäkter för perioden, 468 mkr, överensstämmer med nivån för motsvarande period fg år. Verksamhetens kostnader såväl som avskrivningar är ca fem procent högre 2018 än motsvarande period fg år. I anslutning till verksamhetens kostnader per delårsbokslutet 2018 lämnas upplysning om jämförelsestörande poster uppgående till nettot 21 mkr. Den ena jämförelsestörande posten avser engångskostnader på grund av den snörika vintern med 29 mkr. Den andra posten gäller ändrad redovisningsprincip för 2018 avseende IT-relaterad utrustning som innebär en kostnadsskillnad mellan perioderna uppgående till -8 mkr för IT-relaterade inköp (lägre kostnader vid delåret augusti 2018 jämfört med delåret augusti 2017). Vi har noterat att intäkten hänförlig till statsbidrag för ökat bostadsbyggande som Boverket betalar ut till kommunerna i december 2018 ingår i kommunens prognos för helåret med 2 mkr. Kommunens delårsrapport och tillhörande fördjupningsdel innehåller i vår bedömning en utförlig analys kopplat till redovisat utfall för kostnader och intäkter samt beträffande förväntade belopp för helårsprognosen. Vid vår översiktliga granskning av resultaträkningen har vi inte identifierat omständigheter som indikerar att väsentliga fel föreligger i delårsbokslutet. 5

7 4.2. Balansräkningen Materiella anläggningstillgångar Kommunen har under perioden aktiverat utgifter om totalt 173 mkr (f å 111 mkr). De största investeringarna (61 %) har skett inom kommunstyrelsens konsult- och serviceförvaltning och avser bland annat vård-, omsorgs och LSS-boenden, förskola, skola och komponentutbyten. Näst störst investeringar har skett inom samhällsbyggnadsnämnden (32 %) och består bland annat av investeringar i broar och kajer. Investeringsprognosen för helåret uppgår till 336 mkr att jämföras med beslutad investeringsbudget för 2018 på 365 mkr. Följaktligen prognosticeras inte investeringsnivån för 2018 nå upp till budgeterad nivå, avvikelsen prognosticeras till knappt 29 mkr. Granskningen har innefattat en kontroll av uppbokade värden i huvudboken mot anläggningsregister samt stickprovsvis mot verifierande underlag. Avskrivningskostnader har stickprovsvis kontrollberäknats. Granskningen har inte föranlett några anmärkningar. Kommunen har sedan 2016 tillämpat komponentavskrivning för komponenter i byggnader och under 2018 har komponentavskrivningar avseende gator och vägar införts. Följaktligen tillämpar kommunen från 2018 Rådet för kommunal redovisnings rekommendation RKR 11.4 fullt ut, vilket överensstämmer med god sed. Finansiella anläggningstillgångar I jämförelse med årsbokslutet har posten finansiella anläggningstillgångar ökat med netto 34 mkr. Ökningen härrör sig till nya fordringar på koncernbolaget MIVA med 59 mkr medan övriga koncernfordringar har minskat genom amortering. De finansiella anläggningstillgångarna innehåller en långfristig fordran mot Evenemangsarenan i Örnsköldsvik AB på 35 mkr. Fordran är amorteringsfri t.o.m. september Upplysning om detta lämnas i delårsrapporten. Kortfristiga fordringar Större ingående poster utgörs av interimsfordringar (114 mkr), upplupna fastighetsavgifter (65 mkr) och kundfordringar (39 mkr). Största posterna inom interimsfordringar är förutbetalda kostnader (40 mkr), upplupna intäkter bildning (26 mkr) och upplupna intäkter välfärd (19 mkr). Underlag för väsentliga poster har översiktligt granskats med avseende på existens, värdering och periodisering. Vår granskning har inte resulterat i några noterade fel. Kassa och bank Vi har utan anmärkning stämt av saldot på posten mellan kommunens ekonomisystem och kontoutdrag från banker. Avsättningar Avsättningar utgörs i huvudsak av kommunens pensionsåtaganden. Vi har stämt av redovisade belopp mot beräkningsunderlag från KPA. Vi har vidare konstaterat att det i avsättningarna ingår löneskatt om 24,26 procent. Granskningen har inte föranlett några anmärkningar. Kommunen redovisar avsättning mot koncernbolag med 39 mkr. Avsättningen avser deponi vid Må som ska sluttäckas från , vilket genomförs av det kommunala bolaget Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB. Kommunen ska stå för 80 % av sluttäckningskostnaden. I delårsrapporten framgår att arbetet beräknas fortgå enligt plan. 6

8 Långfristiga skulder Kommunens långfristiga skulder har ökat med 228 mkr i jämförelse med föregående årsbokslut. Ökningen förklaras av att högre upplåning än amortering har skett under året. Detta kopplas också till ökningen i finansiella anläggningstillgångar som omfattar fordran på koncernföretag. Granskningen av posten har omfattat avstämning av saldot mellan kommunens ekonomisystem och uppgift från kreditinstitut och har inte föranlett några anmärkningar. Kortfristiga skulder Större poster utgörs av personalrelaterade skulder, leverantörsskulder och interimsskulder. Vi har stickprovsvis utfört avstämningar mellan huvudboken och verifierande underlag. Kortfristiga skulder har minskat med 130 mkr i jämförelse med föregående årsbokslut. Skillnaden mot årsbokslutet är bland annat hänförlig till lägre semesterlöneskuld med 70 mkr. Vi har översiktligt granskat och rimlighetsbedömt underlag avseende den redovisade semesterlöneskulden. Vid granskningen har vi noterat att det finns det ett skuldsaldo i redovisningen uppgående till 5,3 mkr som utreds. Revisionen avser att följa upp utredningen av semesterlöneskulden vid granskningen av årsbokslutet. I övrigt har granskningen inte föranlett några noteringar Slutsats Vår bedömning är att redovisade resultat- och balansräkningar ger en i allt väsentligt rättvisande bild av kommunens ekonomiska resultat och ställning per den 31 augusti Övergripande kommentarer rörande delårsrapporten Delårsrapportens förvaltningsberättelse inleds med kommentarer kring prognosen för fullmäktiges ekonomiska mål, det ekonomiska utfallet samt god ekonomisk hushållning. I förvaltningsberättelsen redovisas vidare utfall för årets första åtta månader och prognosen avseende helåret 2018, samt en övergripande sammanställning av investeringsutfallet vid delårsbokslutet och investeringsprognos för årsbokslutet. Vi finner det informativt att förvaltningsberättelsen innehåller en känslighetsanalys som visar hur olika händelser beräknas påverka kommunens ekonomi. I delårsrapporten framgår en bedömning av måluppfyllelse för helåret för fullmäktiges mål, med utgångspunkt från kommunens övergripande styrkort för Måluppfyllelsen graderas i tre olika nivåer; Målet uppnås, Målet uppnås delvis och Målet uppnås ej. Av delårsrapporten framgår att fyra av fullmäktigemålen bedöms nå nivån Målet uppnås delvis medan ett av målen, som gäller minskad arbetslöshet och ökad sysselsättning, inte bedöms uppnås. Vidare framgår i delårsrapporten att fullmäktiges två ekonomiska mål inte bedöms kunna uppnås. Fullmäktiges två mål för en långsiktigt hållbar ekonomi är: Resultatmålet för kommunen ska årligen ligga på 1,5 till 2,5 procent av skatteintäkter och statsbidrag under mandatperioden. Kommentar: I delårsrapporten beskrivs att prognostiserat resultat på +29 mkr motsvarar 0,8 procent av skatteintäkter och statsbidrag för Därmed prognostiseras att ovanstående mål inte kommer att uppnås för Enligt delårsrapporten konstaterade fullmäktige i samband med tertialuppföljning maj 2018 att årets resultat har belastats med stora engångskostnader och att resultatmålet kan bli svårt att uppnå. Samtliga nämnder uppmanades till återhållsamhet för att stärka resultatet. I det prognosticerade årsresultatet har den bedömda effekten av återhållsamhet inom nämnderna tagits i beaktan. 7

9 De skattefinansierade investeringarna under mandatperioden ska ligga inom ramen 660 mkr. Kommentar: I delårsrapporten beskrivs att den skattefinansierade investeringsnivån i prognos för 2018 bedöms uppgå till 320 mkr. Därmed förväntas att ramen för skattefinansierade investeringar, totalt för mandatperioden, kommer att överskridas med 154 mkr. Målet bedöms följaktligen inte uppnås. En prognos görs även i delårsrapporten för de fem olika perspektiven som används i kommunens styrkort. Bedömning görs med utgångspunkt från en femgradig skala (Mycket bra, Bra, Godkänt, Svagt och Dåligt) där färgsättning illustrerar utfallet för varje enskilt perspektiv och för perspektiven totalt. I delårsrapportens fördjupningsdokument framgår en mer ingående analys. För perspektiven i styrkortet förväntas det sammantagna betyget för året nå bedömningen Godkänt. För det enskilda perspektivet Ekonomi i balans förväntas dock uppfyllelsen bli Svag. Den främsta förklaringen är att perspektivet i hög grad har bäring på årets svaga resultat som belastas av stora engångskostnader. Vad gäller balanskravet prognostiserar kommunen i delårsrapporten att detta kommer att infrias vid årsbokslutet. Kommunens bedömning avseende god ekonomisk hushållning framgår i delårsrapporten och innebär att kommunen sammantaget bedömer att en god ekonomisk hushållning kommer att uppnås vid årsbokslutet. Kommunens bedömning grundar sig på bland annat prognosticerad måluppfyllelse av fullmäktiges ekonomiska mål, måluppfyllselsegraden av fullmäktiges mål, totalbetygen för perspektiven i styrkortet samt övrig finansiell analys. Utifrån vad som har framkommit vid den översiktliga granskningen och mot bakgrund av att en övervägande del av målen kopplat till ekonomisk hushållning beräknas att uppnås, delar vi preliminärt kommunens bedömning. Vi finner det angeläget att följa upp kommunens slutliga bedömning av måluppfyllelsen kopplat till god ekonomisk hushållning i samband med granskningen av årsbokslutet I vår bedömning ger kommunen i sin delårsrapport en tillräcklig redovisning av styrelsens och nämndernas resultat vad gäller verksamhet och ekonomi. Den återrapportering av mål som har fastställts i budget bedöms vara ändamålsenlig. Vidare ger i vår bedömning beskrivningarna i delårsrapporten förutsättningar för en förståelse beträffande prognosen för måluppfyllelse för helåret. En utförligare beskrivning av kommunens arbete med att styra mot de kommunövergripande målen återfinns i dokumentet Tertialuppföljning fördjupning. Sammanställd redovisning upprättas i delårsrapporten, i enlighet med gällande rekommendationer. Vår översiktliga granskning av den sammanställda redovisningen har omfattat avstämning av redovisade belopp mot kommunens och de ingående bolagens redovisning, genomgång av elimineringar av koncerninterna poster samt kontrollsummering och överensstämmelse med den sammanställda redovisningens notapparat. Vår granskning har inte föranlett några noteringar. Kommunkoncernens resultat i delårsbokslutet uppgår till +191 mkr. Bolagskoncernen redovisar ett resultat i delårsbokslutet med +91 mkr. Kommunens bedömning är att bolagskoncernens resultat för 2018 uppgår till +97 mkr, vilket är 21 mkr bättre än budget. Vi har noterat att kommunfullmäktige har beslutat att inte ta någon utdelning från Rodret-koncernen under Däremot planeras utdelning tas ut för 2019 med 10 mkr. Revisionen har för avsikt att följa den fortsatta utvecklingen i bolagskoncernen under året. 8

10 6. Sammanfattande slutsatser och svar på revisionsfrågor Vår bedömning är delårsrapporten i allt väsentligt innehåller erforderlig och rättvisande information. Vår granskning har inte föranlett några anmärkningar. Vi delar preliminärt kommunens bedömning avseende att en sammantaget god ekonomisk hushållning prognosticeras att uppnås för år I likhet med tidigare år vill vi framföra vikten av att kommunen nogsamt följer utvecklingen i dotterbolagen och kontinuerligt bedömer värderingar av de finansiella innehav och mellanhavanden som kommunen har med Rodret AB, och dess koncernbolag. Efter utförd granskning besvarar vi revisionsfrågorna enligt följande; Ger delårsrapporten en rättvisande bild av resultat och ställning, i allt väsentligt? Ger delårsrapporten svar på frågan om det är troligt att fullmäktiges finansiella mål kommer att uppnås? Ger delårsrapporten svar på frågan om verksamheten bedrivits så att fullmäktiges beslutade mål för god ekonomisk hushållning prognostiseras att uppnås för helåret? Ger delårsrapporten svar på frågan om verksamheten bedrivits så att fullmäktiges beslutade verksamhetsmål uppnås? Prognostiserar kommunen ett resultat i enlighet med det kommunala balanskravet vid årsbokslutet? Om inte, redovisas i delårsrapporten tydliga åtgärder för att nå balans? Ja. Ja. Det kan noteras att de två finansiella målen inte bedöms uppnås Ja. Kommunens samlade bedömning i delårsrapporten är att kommunen beräknar uppnå god ekonomisk hushållning för Vi delar preliminärt den bedömningen utifrån vad som har framkommit vid den översiktliga granskningen. Ja. I den fördjupade versionen av delårsrapport framgår en utförlig beskrivning. Ja. Balanskravet bedöms infrias. Örnsköldsvik den 9 oktober 2017 Johan Perols Certifierad kommunal revisor Anna Nordlöf Certifierad kommunal revisor 9