Tertialuppföljning, september Ekonomisk uppföljning

Transkript

1 Tertialuppföljning, september Ekonomisk uppföljning

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, september 2015 Ekonomisk uppföljning Sid Förvaltningsberättelse samt kommunledningsförvaltningens kommentarer 1 Prognos 2015 Resultatjämförelse Noter till resultatjämförelse Investeringsuppföljning 23 KS Kommunledningsförvaltning 24 KS Konsult- och serviceförvaltning 29 Samhällsbyggnadsförvaltning 35 - Samhällsbyggnadsnämnd 35 - Kultur- och fritidsnämnd 45 Bildningsnämnd - Bildningsförvaltning 51 Välfärdsförvaltning 59 - Omsorgsnämnd 59 - Humanistisk nämnd 66 Totalt nämnderna 71 Delårsrapport 1-8/2015 Resultaträkning, kommunen 73 Kassaflödesanalys, kommunen 74 Balansräkning, kommunen 75 Nothänvisningar, kommunen 76 Resultaträkning, koncernen 79 Balansräkning, koncernen 80 Nothänvisningar, koncernen 81 Redovisningsprinciper 83 Bolagen Rodretkoncernen, moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB samt Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB 87 Övik Energi AB 91 AB Övikshem 94 Örnsköldsviks Hamn & Logistik AB 95 Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB, inkl. dotterbolag 97 Örnsköldsvik Airport AB 99 Bilaga: Finansrapport kommunkoncernen per

3 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2015 Kommunledningsförvaltningens sammanfattning och slutsatser God ekonomisk hushållning uppnås Ett av kommunfullmäktiges ekonomiska mål är att resultatet ska uppgå till 1-2 % av skatteintäkter och statsbidrag under Kommunens resultat i prognosen, +22 Mkr, motsvarar 0,7 % av skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär att kommunen i nuläget inte beräknas nå kommunfullmäktiges mål. Däremot bedöms balanskravet infrias, då resultatet exklusive realisationsvinster från försäljning av mark och fastigheter uppgår till +12 Mkr. Exklusive årets engångsintäkt, återbetalda premier från AFA Försäkring, hade dock varken resultatmålet eller balanskravet uppnåtts Av totalt prognostiserade 129 Mkr i investeringar 2015 avser 116 Mkr skattefinansierad verksamhet. Kommunfullmäktiges mål kring investeringar anger att ramen för de skattefinansierade investeringarna uppgår till 660 Mkr för mandatperioden. Utifrån en riktpunkt på 150 Mkr 2015 bedöms målet kunna uppnås. Bedömningen enligt Tertialuppföljning, september är att Örnsköldsviks kommun förväntas ha en god ekonomisk hushållning Denna bedömning bygger bl.a. på kommunfullmäktiges ekonomiska mål. Övriga delar som ingår i bedömningen är måluppfyllelsegraden av kommunfullmäktiges mål, totalbetygen för perspektiven i styrkortet samt övrig finansiell analys. När det gäller måluppfyllelsegraden av kommunfullmäktiges mål kan det konstateras att samtliga mål bedöms nå nivån Målet delvis uppnått. För perspektiven i styrkortet prognostiseras totalbetygen för året nå minst bedömningen Godkänt. Vidare ingår även övrig finansiell analys som grund för bedömningen av god ekonomisk hushållning. Hög nettokostnadsutveckling Resultatet i Budget 2015 uppgick till +43 Mkr, vilket motsvarade ett resultat på +1,4 % av skatteintäkter och statsbidrag. Verksamhetens nettokostnad var i budgeten planerad att öka med 4,4 %, vilket var mer än den planerade ökningen av skatteintäkter och statsbidrag, 3,6 %. En högre ökningstakt på nettokostnaden, främst utifrån budgeterade tillskott till nämnderna, förklarar den resultatförsämring som var planerad inför 2015 jämfört med Prognostiserat resultat för kommunen uppgår 2015 till +22 Mkr, vilket är 21 Mkr sämre än budgeterat. Totalt beräknas nettokostnaden öka med 4,5 % medan skatteintäkter och statsbidrag bedöms öka med 3,3 % jämfört med föregående år. Exklusive årets återbetalda AFA-premier ökar nettokostnaden med 5,4 % och då hade heller inte nettokostnaden fullt ut finansierats av skatteintäkter och statsbidrag. Verksamhetens nettokostnad bör som andel av skatteintäkter och statsbidrag inte överstiga 98 %. En bra balans mellan verksamhetens nettokostnad samt skatteintäkter och statsbidrag är en förutsättning för att kunna hantera svängningar inom finansnettot utan att behöva riskera en ekonomi i balans. En större marginal mellan verksamhetskostnader samt skatteintäkter och statsbidrag skapar även ett bra utrymme för självfinansiering av kommande pensionsutbetalningar och investeringar, vilket undviker en belastning på finansnettot som följd. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

4 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2015 Nämndernas prognos sämre än budget Nämndernas totala resultat förväntas uppgå till nära -2 Mkr, vilket är något sämre än budgeterat nollresultat. Bildningsnämnden och omsorgsnämnden redovisar stora underskott, -9,5 Mkr respektive -7,0 Mkr. Underskottet inom bildningsnämnden förklaras i huvudsak av uteblivna statsbidrag samt högre personalkostnader. Även underskottet inom omsorgsnämnden förklaras av ökade personalkostnader och då främst inom ordinärt boende. Arbete med åtgärdsplaner för att nå en ekonomi i balans har påbörjats utifrån signaler i uppföljningar tidigare under året. För att begränsa underskotten och komma i balans är det ytterst viktigt att beslutade åtgärder genomförs och får ekonomisk effekt samt att arbete med eventuellt nya åtgärder fortsätter. Bolagens prognos bättre än budget Bolagskoncernen prognostiserar ett resultat på +75 Mkr för 2015, vilket är 13 Mkr bättre än budgeterat. Förbättringen härleds främst till lägre finansiella kostnader utifrån ett fortsatt lågt ränteläge och lägre avskrivningar än budgeterat. Övik Energi prognostiserar ett resultat på +34 Mkr, vilket är en förbättring gentemot budget med nära 4 Mkr. Övik Energis effektiviseringsprogram Del 2 fortgår mot målet om ytterligare besparingar på Mkr under en treårsperiod Under 2014 genomfördes åtgärder för 9 Mkr och genomförda besparingar hittills under 2015 uppgår till nära 7 Mkr. Låneskulden minskar i lägre takt Sedan början av 2012 har kommunkoncernen kunnat minska sin upplåning betydligt, totalt har nära 1,2 Mdkr amorterats. Fram till sista augusti har koncernen amorterat 74 Mkr. Det innebär att koncernens låneskuld nu ligger på ungefär samma nivå som En fortsatt minskning av låneskulden är planerad, dock inte i de senaste årens nivå. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

5 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2015 Framtiden I dagsläget nås inte kommunfullmäktiges resultatmål 2015 och exklusive årets engångsintäkt infrias heller inte lagens balanskrav. Det är viktigt att nämnderna arbetar för att hålla nere nettokostnadsökningen och för att nå budgeterat resultat Därmed underlättas möjligheterna att möta planerade effektiviseringsuppdrag inför Förutsättningarna och ekonomin 2016 och framåt framgår av rapporten Ekonomiskt läge , september Delårsrapport 1-8/2015 samt prognos 2015 Omvärldsanalys Enligt Konjunkturinstitutet kommer svensk ekonomi visa goda tillväxtsiffror de närmaste åren. Utvecklingen drivs av exporttillväxt och hushållens ökade konsumtion. I samband med att konjunkturen stärks behöver finanspolitiken stramas åt för att de offentliga finanserna ska nå balans. Detta kommer innebära utgiftssänkningar eller skattehöjningar de närmaste åren. Återhämtningen fortsätter i svensk ekonomi och BNP växer med ca 3 % både i år och nästa år. Exporten bidrar mest till BNP-tillväxten och ökar med 4-5 % de närmaste åren. Enligt Arbetsförmedlingens statistik har den öppna arbetslösheten i Örnsköldsvik minskat jämfört med motsvarande period föregående år. I augusti 2015 uppgick den öppna arbetslösheten (i % av befolkning år) i Örnsköldsvik till 3,2 % (3,4 %), vilket motsvarar personer (1 108 personer). Den öppna arbetslösheten i riket ligger på 3,3 % och i länet på 3,7 %. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

6 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2015 Den öppna ungdomsarbetslösheten uppgick i augusti till 285 personer och motsvarar 6,3 % (6,8 %), vilket är högre än både riket och länet. Befolkningen i kommunen ökade under 2014 med 262 personer. Innevarande år förutspås också en befolkningsökning. Under årets första sju månader har befolkningen ökat med 281 personer till , den högsta noteringen sedan Den största enskilda förklaringen till ökningen under året är invandringsöverskott men även ett positivt inrikes flyttnetto. Ökningen i kommunen kommer dock inte motsvara rikets befolkningsutveckling, vilket gör att kommunens befolkningsandel av riket fortsätter att minska. Årets resultat Kommunens resultat uppgår för perioden januari-augusti 2015 till +104 Mkr, vilket är 50 Mkr sämre än motsvarande period föregående år. För helåret är prognosen +22 Mkr, vilket är 21 Mkr sämre än budgeten på +43 Mkr som kommunfullmäktige fastställt för Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

7 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2015 Jämfört med fjolåret har kommunen en resultatförsämring för perioden januari-augusti, -50 Mkr, som i huvudsak förklaras av ett svagare resultat för nämnderna totalt och av högre pensionskostnader. I delårsresultatet ingår jämförelsestörande poster som har påverkat resultatet positivt med 26 Mkr under innevarande år, se not 8 i Nothänvisningar, kommunen. Årets jämförelsestörande post avser återbetalda premier för Avtalsgruppsjukförsäkring samt Avgiftsbefrielseförsäkring från år Helårsresultatet bedöms i prognosen till +22 Mkr, vilket är både sämre än budgeterat och föregående år. Resultatförsämringen jämfört med fjolåret förklaras av att nettokostnaden bedöms öka betydligt mer än skatteintäkter och statsbidrag, 4,5 % jämfört med 3,3 %, som dock till stor del var budgeterat samt av ett svagare finansnetto. Nämnderna totalt prognostiserar en resultatförsämring med 29 Mkr jämfört med fjolåret. Däremot innehåller prognosen en stor engångsintäkt från AFA Försäkring. Även fjolårsresultatet innehöll stora engångsintäkter såsom reavinster och anteciperad utdelning från bolagskoncernen. Den prognostiserade resultatförsämringen jämfört med budgeterat förklaras främst av högre pensionskostnader samt lägre skatteintäkter och statsbidrag, vilket i huvudsak förklaras av sämre skatteunderlagsprognoser. I Budget 2015 ingick en reavinst om 25 Mkr kopplad till försäljning av Egypten 3 m.fl. Med anledning av det tilläggsavtal kring försäljning av Egypten 3 m.fl. som är på väg upp till politisk behandling har reavinsten i denna prognos förskjutits till Nämnda intäktsminskning vägs upp av återbetalda AFA-premier. Prognostiserat resultat är 21 Mkr sämre än budgeterat, vilket motsvarar en budgetavvikelse på -0,7 %. Den resultatförsämring som förväntas ske mellan utfall 1-8 och prognos, -82 Mkr, förklaras främst av kostnader för intjänande av semesterdagar under september till december, som i stor utsträckning redan har tagits ut under sommarmånaderna. Dessutom är hösten vanligtvis kostnadsdrivande inom många verksamheter. När det gäller avstämning mot lagens krav på ekonomisk balans ska resultaträkningen för året utgöra utgångspunkten. Huvudprincipen är att realisationsvinster från försäljningar av tillgångar inte ska inräknas i intäkterna då avstämning mot balanskravet görs. Däremot ska kostnader i samband med åberopande av synnerliga skäl läggas till. Realisationsvinsterna bedöms i prognosen uppgå till 10 Mkr för 2015 och kommunen har inga negativa resultat sedan tidigare att återställa, vilket innebär att resultatet som ska ställas mot balanskravet uppgår till +12 Mkr balanskravet infrias. Resultatet efter balanskravsjusteringar uppgår i prognosen till 0,4 % av skatteintäkter och statsbidrag. Exklusive årets engångsintäkt från AFA Försäkring uppnås inte lagens balanskrav. Prognostiserat resultat efter balanskravsjusteringar uppnår inte kommunfullmäktiges fastställda nivå som möjliggör reservering till RUR. Det är heller inte möjligt att nyttja tidigare avsatta medel vid ett eventuellt underskott då det inte enligt kriterierna bedöms vara en lågkonjunktur i dagsläget. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

8 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2015 Verksamhetens nettokostnad Delår 1-8 Verksamhetens nettokostnad för perioden januari-augusti uppgår totalt till Mkr, vilket är en ökning med 5,6% (102 Mkr) jämfört med motsvarande period föregående år. Utfall Utfall För (%) Utfall Budget Prognos För (%) (Löpande prisnivå, Mkr) jfr jfr -14 Verksamhetens intäkter ,2% ,0% Verksamhetens kostnader inkl. avskrivningar ,2% ,9% därav personalkostnader ,1% ,2% Verksamhetens nettokostnad ,6% ,5% Intäkterna i verksamheten uppgår för perioden till 374 Mkr, vilket täcker 16% av verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar. Verksamhetens intäkter har under perioden ökat med 9,2% jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen förklaras i huvudsak av den engångsintäkt kommunen erhållit i och med återbetalning av tidigare erlagda AFA-premier. Exklusive denna engångsintäkt har kommunen en intäktsökning för perioden med 1,5%. Intäktsökningen förklaras i huvudsak av högre bidragsintäkter och då framför allt mer statsbidrag, där ökningen till största del beror på att kommunen har erhållit mer bidrag avseende flyktingverksamhet men även av mer bidrag från Skolverket, bl.a. utifrån en satsning på förstelärare. Kommunen har även erhållit mer bidrag från Arbetsförmedlingen då fler personer varit anställda i någon form av arbetsmarknadsåtgärd, där ökningen i huvudsak återfinns inom ungdomsjobb. Däremot har bidrag från Försäkringskassan avseende personlig assistans LASS varit lägre jämfört med fjolåret, vilket främst förklaras av färre beslutade timmar utifrån färre brukare men framför allt en striktare bedömning av Försäkringskassan. Reavinster vid försäljning av tillgångar uppgår totalt för perioden till 1 Mkr jämfört med nära 8 Mkr för motsvarande period föregående år. Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar, uppgår för perioden till Mkr, vilket är en ökning med 6,2% eller 134 Mkr jämfört med motsvarande period under fjolåret. Den största kostnaden för kommunen är personalkostnader, vilka utgör 64% av de totala verksamhetskostnaderna. Under denna period har personalkostnaderna ökat med 6,1% jämfört med samma period ifjol, vilket motsvarar 84 Mkr. Årliga löneavtal förklarar en ökning av personalkostnaderna med i snitt 3,2%. Ökade personalkostnader förklaras även av volymökningar inom bl.a. grundskola, fritids, ordinärt boende samt inom flyktingverksamhet. Ökningen inom flyktingverksamhet förklaras både av ett ökat asyl- och flyktingmottagande samt start av nya Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

9 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2015 boenden för ensamkommande flyktingbarn. Kommunen har även haft högre kostnader inom verksamheten arbetsmarknadsåtgärder utifrån en tydlig prioritering att motverka ungdomsarbetslöshet. Målet inför året har varit att erbjuda minst 100 st ungdomar ungdomsjobb och hittills i år har 107 ungdomar anställts i s.k. ungdomsjobb. Många av dessa ungdomar har under sin anställning även gått in på olika vikariat främst sommarvikariat. Nämnda personalkostnadsökningar har dock motverkats av volymminskning inom projektverksamhet, personlig assistans samt inom särskilt boende och där bland annat med anledning av avveckling av Sundhem. Kommunen har dessutom haft en ökning av sjuklönekostnaderna med drygt 4 Mkr mellan perioderna, totalt uppgår kostnaderna för sjuklön till 27 Mkr. Sjukfrånvaron har totalt ökat från 6,1% till 6,6%, där den korta sjukfrånvaron ökat med 0,3% procentenheter till 3,1%. Prognosen 2015 för sjukskrivningstalet ligger på 6,5%, vilket är en ökning jämfört med fjolåret som låg på 6,1%. Bortsett från personalkostnaderna har övriga kostnader ökat med 6,4% jämfört med samma period ifjol, vilket motsvarar 50 Mkr i högre kostnader. Den enskilt största kostnadsökningen under perioden finns i pensionskostnaderna, se avsnitt Pensions- och borgensåtaganden. Övriga kostnadsökningar återfinns i huvudsak för HVB-placeringar, linjetrafik, vinter- och barmarksunderhåll av gator/vägar, fastighetskostnader samt konsulttjänster. Kostnaderna för kommunens vinterunderhåll var under fjolåret ovanligt låga varför årets kostnadsnivå är mer normal. När det gäller kostnaderna för HVBplaceringar återfinns ökningen inom både gruppen vuxna och gruppen barn och unga. Den totala placeringskostnaden för både vuxna samt barn och ungdomar uppgår för perioden till 19 Mkr. Ökningen inom fastighets- och konsultkostnader förklaras i huvudsak av sanering av f.d. Örnfraktstomten, markstabilisering vid Varvskajen samt iordningställande av mark för paviljonger inom förskola. Dessutom har kommunen haft ökade kostnader för förbrukningsmaterial, främst avseende datautrustning, då stor del byts ut under året. Däremot har kommunen haft kostnadsminskningar för föreningsbidrag, bostadsanpassningsbidrag, konsulentstödda familjehem och inom energisidan. Föreningsbidragen har minskat med 12 Mkr som i huvudsak förklaras av att avtalet med MoDo/EAB inte längre kategoriseras som bidrag utan i stället lokalhyra och köp av huvudverksamhet. Minskningen inom energisidan förklaras av ett mildare väder, gynnsamma prisförhållanden samt av kommunens kontinuerliga energieffektiviseringsarbete. Nämndernas resultat under perioden januari-augusti uppgår till +76 Mkr, vilket är en resultatförsämring med 40 Mkr jämfört med motsvarande period föregående år. Endast omsorgsnämnden redovisar resultatförbättring jämfört med fjolåret. Se nämndernas kommentarer för ytterligare information. Helårsprognos Verksamhetens nettokostnad beräknas totalt för 2015 uppgå till Mkr, vilket är 5 Mkr högre än budget och en ökning med 4,5 % jämfört med föregående år. Årets engångsintäkt avseende beslutad återbetalning av AFA-premierna för år 2004 har sänkt nettokostnaden med 26 Mkr, 0,9 %. Måttet verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och statsbidrag visar om den löpande driftverksamheten kan finansieras av skatteintäkter och statsbidrag. I prognosen för 2015 uppgår verksamhetens nettokostnad till 99,3 % av skatteintäkter och statsbidrag, vilket visar att den löpande driftverksamheten bidrar till resultatet. Den löpande verksamheten har under den senaste femårsperioden, utom år 2012, finansierats fullt ut av skatteintäkter och statsbidrag. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

10 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2015 Kommunfullmäktige fastställde budgeten för 2015 i november 2014 med ett resultat på +43 Mkr. Nämnderna erhöll utöver löne- och prisökningar ökade skattemedel med 40 Mkr, vilka i stort bedöms nyttjas. Resultatmålet totalt för nämnderna sattes till noll. I ärendet Resultatöverföringar som behandlades i kommunfullmäktige i mars 2015 gjordes ingen förändring av resultatmålet, men vid översynen av totala medel nollställdes alla totala medel vid utgången av mandatperioden. Det sammantagna resultatet för nämnderna beräknas i prognosen 2015 bli -1,7 Mkr, vilket är 1,7 Mkr sämre än budgeterat. Kommunens ekonomiska styrningsregler innebär att nämndernas över- eller underskott mot budget överförs till kommande år. De totala medlen uppgick vid årets början till 0 Mkr och med lagd prognos för 2015 innebär det att nämndernas totala medel uppgår till -1,7 Mkr vid utgången av året. KS/Kommunledningsförvaltningen prognostiserar ett resultat för 2015 på +7,1 Mkr, vilket är 7,1 Mkr bättre än budget och drygt 4 Mkr bättre än resultatet i Månadsuppföljning, augusti. Störst resultatförbättring återfinns inom tillväxtavdelningen, +4,6 Mkr. Överskottet förklaras i huvudsak av minskad verksamhet inom Världsklass 2015, vilket härrörs till det mellanår som utvecklingsarbetet nu är inne i kombinerat med en något försenad öppning av strukturfondsmedel samt omorganisering av verksamheten. Mark och planering har under perioden haft en del tillkommande kostnader, bl.a. saneringskostnader på f.d. Örnfraktstomten samt markstabilisering vid Varvskajen, enheten prognostiserar dock ett nollresultat utifrån mer reavinster än budgeterat. Även personal- och ekonomiavdelningen prognostiserar resultatförbättringar, vilket i huvudsak förklaras av lägre personalkostnader med anledning av helt och delvis vakanta tjänster samt av lägre kostnader Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

11 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2015 gällande arbetsmarknadsåtgärder. Resultatet innebär att de totala medlen bedöms uppgå till +7,1 Mkr vid årets slut. KS/Konsult- och serviceförvaltningen prognostiserar ett resultat på +11,5 Mkr för 2015, vilket är 11,5 Mkr bättre än budget och 7,5 Mkr bättre än Månadsuppföljning, augusti. Största överskottet återfinns inom fastighetsavdelningen, +8,0 Mkr. Tidsförskjutningar inom en del underhållsprojekt, varav Själevadskolans klimatskal det enskilt största, beräknas medföra ett överskott på 13 Mkr. Prognosen innehåller även ett överskott inom energisidan på 3 Mkr utifrån gynnsamma pris- och väderförhållanden samt kontinuerligt energieffektiviseringsarbete. Däremot belastas avdelningen med engångskostnader kopplade till iordningställande av tillfälliga lokaler i form av hyrda paviljonger för förskola. Även övriga avdelningar prognostiserar överskott främst med anledning av lägre personalkostnader och livsmedelskostnader. Förvaltningens totala medel bedöms vid årets utgång därmed uppgå till +11,5 Mkr. Samhällsbyggnadsnämnden prognostiserar ett resultat för 2015 på -4,0 Mkr, vilket är 4,0 Mkr sämre än budget och 0,5 Mkr sämre sedan Månadsuppföljning, augusti. Underskottet återfinns i sin helhet inom avdelningen trafik och park, vilka prognostiserar ett underskott på -6,4 Mkr. Budgeterade kostnader för linjetrafik, skolskjutsar och färdtjänst utgår från Kollektivtrafikmyndigheten underlag. Underlaget har dock under året visat sig innehålla felaktiga beräkningar varför kostnaderna beräknas bli drygt 6 Mkr högre. I samband med nämndens budgetarbete tillskapades dock en buffert inom förvaltningsledningen utifrån den bedömning som gjordes att underlaget inte var korrekt, vilket motverkar det totala underskottet. Även inom överförmyndarverksamheten prognostiseras ett underskott, vilket förklaras av både fler och komplexa ärenden. Övriga avdelningar prognostiserar ett nollresultat, vilket är enligt budget. Prognostiserat resultat innebär att nämndens totala medel vid årets slut beräknas uppgå till -4,0 Mkr. Kultur- och fritidsnämnden prognostiserar ett nämndsresultat på +1,4 Mkr för 2015, vilket är 1,4 Mkr bättre än både budget och lämnad prognos i Månadsuppföljning, augusti. Förbättringen förklaras av intäktsökning inom Paradiset samt att driftsstödet inom ISA-avtalet bedöms utebli. Paradiset prognostiserar ett resultat om +1,0 Mkr, vilket förklaras av en gynnsam sommarperiod med många besökare. Nämndens totala medel bedöms vid utgången av året uppgå till +1,4 Mkr. Bildningsnämnden prognostiserar ett resultat för 2015 på -9,5 Mkr, jämfört med ett budgeterat nollresultat. Jämfört med resultatet i Månadsuppföljning, augusti är det en försämring med 4,5 Mkr. Underskottet förklaras av att statsbidragsintäkter för minskade grupper i förskolan och lågstadiesatsningen bedöms bli lägre samt av högre personalkostnader. Förvaltningen har under den senaste tiden utökat sin bemanning främst utifrån volymökningar av barn/elever, ett ökat behov av särskilt stöd samt av ett ökat antal nyanlända. Även behörighetskrav och aktiviteter utifrån arbetsmiljöanmälan har medfört en ökad bemanning. Med anledning av minskade statsbidrag samt ökade personalkostnader prognostiserar både förskolan och grundskolan ett underskott, -3,2 Mkr respektive -4,9 Mkr. Även förvaltningsledningen förväntar ett underskott, vilket i huvudsak förklaras av ökade kostnader för de fristående förskolorna. Övriga verksamheter prognostiserar ett nollresultat. Nämndens totala medel förväntas uppgå till -9,5 Mkr vid årets slut. Omsorgsnämnden prognostiserar ett negativt nämndsresultat för 2015 på -7,0 Mkr, vilket är 7,0 Mkr sämre än budget men oförändrat sedan Månadsuppföljning, augusti. Avdelningen ordinärt boende prognostiserar det största underskottet, -10,0 Mkr. Underskottet härrörs i sin helhet till ökade personalkostnader. Beviljade timmar inom hemtjänsten fortsätter kontinuerligt att öka, jämfört med samma period ifjol har det beviljats fler timmar. Även antalet personer med hemtjänstbeslut har varit fler i år. Avdelningen fortsätter jobba med den handlingsplan som framtagits för att säkerställa hela processen från beslut till verkställighet. Även arbete med att etablera ett resursfördelningssystem fortgår. Avdelningen LSS-verksamhet prognostiserar ett underskott, -2,0 Mkr. Underskottet återfinns inom personlig assistans och förklaras i huvudsak av fler LSS-ärenden samt av att tidigare LASS-ärenden har övergått till att bli LSS-ärenden och därmed belastas kommunen med hela kostnaden. Även avdelningen särskilt boende prognostiserar ett underskott, - 2,5 Mkr. Ovanstående underskott balanseras delvis upp med hjälp av den buffert som tillskapades inför året och som inte bedöms förbrukas samt av bedömda riktade statsbidrag mot äldreomsorg utifrån vårpropositionen/vårändringsbudgeten. Omsorgsnämndens totala medel beräknas vid utgången av året uppgå till -7,0 Mkr. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

12 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2015 Prognosen för humanistiska nämnden visar ett resultat på -1,0 Mkr, vilket är 1 Mkr sämre än både budget och Månadsuppföljning, augusti. Avdelningen social utredning prognostiserar ett underskott med nära 3 Mkr. Prognosen för de totala placeringskostnaderna visar på ett budgetöverskridande med nära 7 Mkr. Underskotten återfinns inom egna familjehem samt inom HVB-placeringar. Däremot förväntas ett överskott inom bostadsanpassningsbidrag, vilket gör att avdelningens totala underskott begränsas. Kostnadsminskning inom bostadsanpassningsbidrag förklaras av både ett gott arbete med riktlinjer som följer lagstiftningen bättre än vad som tidigare gjorts samt att det hittills under året inte varit några stora ärenden kostnadsmässigt. Underskottet inom avdelningen social utredning motverkas av överskott inom försörjningsstöd/projjobb och nämnd. Verksamheten försörjningsstöd/projjobb fick under fjolåret sänka antalet individer inom insatsen projjobb utifrån nämndens ekonomiska läge. Ambitionen i år har varit att återigen ha 30 individer inom denna insats men det tar tid att få in personer varför ett överskott prognostiseras. Prognostiserat resultat innebär att nämndens totala medel vid utgången av året förväntas uppgå till -1,0 Mkr. Se nämndernas kommentarer för ytterligare information. Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas 2015 uppgå till Mkr, vilket är 17 Mkr sämre än budget och förklaras främst av lägre skatteunderlagsprognoser. Totalt beräknas skatteintäkter och statsbidrag öka med 3,3% jämfört med föregående år. Utfall Utfall För (%) Utfall Budget Prognos För (%) (Löpande prisnivå, Mkr) jfr jfr -14 Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkter o generella statsbidrag ,8% ,3% Skatteintäkterna 2015 grundar sig på den kommunala skattesatsen 22,44 kronor per skattad hundralapp som beräknas på kommuninvånarnas beskattningsbara inkomster Inkomsterna räknas sedan upp till 2015 års nivå, enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) bedömningar. SKL bedömer i sin augustiprognos att inkomsterna ökar med 3,2% 2014 och 4,8% Befolkningen i kommunen 1 november 2014 uppgick till och den ligger till grund för skatteintäkter och statsbidrag Vid årsskiftet uppgick befolkningen till och efter sju månader i år har befolkningen ökat med 281 invånare till , vilket är en ökning i nivå med samma period Befolkningssiffran per sista juli är den högsta i kommunen sedan Varje invånare genererar skatteintäkter och statsbidrag med i genomsnitt cirka 53 kkr När det gäller de beskattningsbara inkomsterna har Örnsköldsvik lägre totala inkomster per invånare än riksgenomsnittet. Kommunen kompenseras därför från kommuner som har högre inkomster än riksgenomsnittet via inkomstutjämningssystemet. Från och med 2014 infördes ett uppdaterat kostnadsutjämningssystem som innebär att Örnsköldsvik utifrån behoven förväntas ha en högre kostnadsnivå än riksgenomsnittet och blir därmed kompenserade från andra kommuner. Där har kommunen tidigare betalat till andra kommuner. Finansiella intäkter och kostnader Finansnettot, finansiella intäkter minus finansiella kostnader, för perioden januari-augusti uppgår 2015 till noll, vilket är 4 Mkr sämre jämfört med motsvarande period föregående år. Prognosen 2015 för finansnettot beräknas till ett nollresultat, vilket är enligt budget. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

13 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2015 Utfall Utfall Utfall Budget Prognos (Löpande prisnivå, Mkr) Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto De finansiella intäkterna uppgår under perioden januari-augusti till drygt 67 Mkr, vilket är 18 Mkr lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen förklaras främst av lägre ränteintäkter koncernbolag och marknadsmässigt påslag utifrån gjorda koncerninterna amorteringar men även av den ränteskillnadsersättning som uppstod under fjolåret när Tjänstecentrum förtidslöste sina lån i samband med försäljning av Arken. Kommunkoncernen har vid utgången av augusti månad en god likviditetssituation, tillsammans med toppkontots positiva saldo på 79 Mkr uppgår likviditetsreserven till 564 Mkr vilket motsvarar 135 % av prognostiserade utbetalningar kommande tremånadersperiod. Långfristig fordran som kommunen har mot de kommunala bolagen uppgår vid utgången av augusti till 2,0 Mdkr, vilket är en minskning med 62 Mkr sedan årsskiftet. Amorteringarna återfinns främst inom Övik Energi AB som har amorterat nära 78 Mkr. AB Övikshem och Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB har båda enligt plan utökat sin skuld med Mkr vardera. Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB och Örnsköldsvik Airport AB har numera inga internlån, de bidrar däremot till koncernlikviditeten. Den genomsnittliga interna räntan som de kommunala bolagen betalar, inklusive både det marknadsmässiga påslaget och det administrativa påslaget, var vid periodens utgång 2,9 % (3,6 %). Prognosen 2015 för de finansiella intäkterna uppgår till 94 Mkr, vilket är nära 7 Mkr lägre än budgeterat. Budgetavvikelsen förklaras huvudsakligen av lägre ränteintäkter utifrån de amorteringar som har skett inom bolagskoncernen sedan budgettillfället samt av den räntenedgång som varit och den räntebindning som skett. Av de totala finansiella intäkterna prognostiseras borgensprovision, marknadsmässigt påslag samt ränteintäkter från koncernbolagen uppgå till 91 Mkr, jämfört med budgeterade 99 Mkr. Bolagskoncernen förväntas inte ge någon utdelning 2015, vilket är i enlighet med budget. Under perioden januari-augusti i år uppgår de finansiella kostnaderna till 67 Mkr, vilket är 13 Mkr lägre än motsvarande period föregående år. Under fjolåret hade kommunen en stor kostnad med avseende på den ränteskillnadsersättning som uppstod i och med de amorteringar som verkställdes i samband med försäljning av Arken. Dessutom har fjolårets omfattande amorteringar samt de amorteringar som har skett under året medfört lägre räntekostnader jämfört med fjolåret. Vid utgången av periodens slut uppgick den totala externa låneskulden i kommunens internbank till 2,6 Mdkr, vilket är en minskning med 59 Mkr. Kommunens egna upplåning uppgick till 550 Mkr. Den genomsnittliga upplåningsräntan vid periodens slut uppgick till 2,1% (2,9%). Utanför den finansiella samordningen har kommunkoncernen låneskulder på ytterligare 895 Mkr, vilket är en minskning med 16 Mkr från årsskiftet. Detta innebär att kommunkoncernen hittills i år totalt har amorterat 74 Mkr. Därmed har amorteringar motsvarande nära 1,2 Mdkr gjorts sedan För de lån som ligger utanför samordningen kvarstår kommunens borgensåtagande. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

14 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2015 De finansiella kostnaderna prognostiseras på helåret till 95 Mkr, vilket är nära 7 Mkr lägre än vad som var budgeterat. Förändringen härleds huvudsakligen till kostnadsförändringar i samband med ett lågt ränteläge, genomförda räntebindningar samt av en högre amorteringstakt än budgeterat. Genom att sprida ränteförfallen över tiden blir effekterna av en räntehöjning på kort sikt relativt begränsade. Läget bedöms gott gällande ränterisken, d.v.s. risken för negativ påverkan på resultatet till följd av förändringar i marknadsräntorna, då 69 % av skuldportföljen är bunden över ett år. En förändring av den rörliga marknadsräntan med 1 procentenhet skulle i dagsläget innebära att kommunens räntekostnad årligen förändras med nära 9 Mkr (varav för kommunens nettolåneskuld 1,8 Mkr). Sett till hela kommunkoncernen innebär en förändring med 1 procentenhet av den rörliga marknadsräntan drygt 12 Mkr i minskade/ökade räntekostnader. Samtliga riskmål som regleras i den finanspolicy som kommunfullmäktige har antagit uppfylls per Se bilaga 1 Finansrapport Örnsköldsviks kommunkoncern för mer information kring aktuellt ränteläge och framtidsutsikter gällande räntan samt förfallostruktur och räntebindning. Investeringar För perioden januari till augusti uppgår investeringarna till 58 Mkr, varav skattefinansierade investeringar uppgår till 57 Mkr. Den enskilt största investeringen hittills under året är ombyggnationer i Kronan, uppgående till 17 Mkr och i gator/vägar respektive simhallen i Köpmanholmen har investeringar gjorts med 8 Mkr vardera. För motsvarande period 2014 uppgick utfallet till 36 Mkr, varav skattefinansierade investeringar uppgick till 34 Mkr. Helårsprognosen uppgår till 129 Mkr, vilket är 37 Mkr lägre än budgeterat. Budgetavvikelsen, motsvarande 22 %, förklaras i huvudsak av förskjutningar av projekt till Totalt beräknas 116 Mkr investeras inom den skattefinansierade verksamheten De största prognostiserade investeringarna under 2015 är ombyggnationer i Kronan, investeringar i gator och vägar samt simhall i Köpmanholmen. Investeringarna inom den affärsmässiga delen består i huvudsak av investeringar inom mark och planering. Kommunfullmäktige eftersträvar en självfinansiering av de skattefinansierade investeringarna, detta utgör grunden för det ekonomiska målet om 600 Mkr i skattefinansierade investeringar under mandatperioden. Ett mått som kan belysa denna självfinansiering är hur stor andel av avskrivningar plus resultat som används till skattefinansierade investeringar. Om måttet överstiger 100 % innebär det att de skattefinansierade investeringarna inte bedöms kunna självfinansieras. Måttet prognostiseras till 93 %. Se avsnittet Investeringsuppföljning för mer information kring enskilda investeringar. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

15 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2015 Soliditet Ett mått på den finansiella styrkan, betalningsberedskap på lång sikt, är soliditeten. Definitionen är eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Ju högre soliditet desto större andel av tillgångarna är finansierade med eget kapital och desto mindre behov av upplåning. En hög soliditet innebär därför att handlingsfriheten ökar, likaså förmågan att hantera svängningar i resultatutvecklingen. Detta mått påverkas av exempelvis investeringstakt, nyupplåning, amorteringar samt det ekonomiska resultatet. Vid augusti månads utgång 2015 uppgår kommunens officiella soliditet enligt balansräkningen till 38 %, vilket är en ökning med nära 3 procentenheter jämfört med vid årsskiftet Denna förbättring förklaras av periodens positiva resultat samt av den amortering av låneskuld som har gjorts under året. Om den upplåning som kommunen gör för bolagens behov exkluderas uppgår soliditeten till 61 %, jämfört med 57 % vid årsskiftet. Kommunens soliditet exklusive vidareutlåning innebär att det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet är tillfredsställande och ger kommunen möjligheter att hantera svängningar i resultatet. Det ger också ökad handlingsfrihet i lägen då kommunen ser möjligheter till utvecklingssatsningar. Det är denna soliditet som bör användas när jämförelser görs med de flesta andra kommuner i Sverige. Soliditeten för kommunerna i riket i snitt uppgick för 2014 till 48 %, vilket alltså kan jämföras med kommunens 57 % Soliditeten i länet uppgick i genomsnitt till 32 %. Ett annat soliditetsmått som har blivit allt vanligare när kommuner jämförs är att inkludera kommunens pensionsförpliktelser som är äldre än 1998 och som ligger utanför balansräkningen. Om hänsyn tas till dessa uppgår soliditeten exklusive vidareutlåning vid årets utgång till 9 %, vilket är lägre än riket i snitt som låg på 21 % vid utgången av Anledningen till att kommunen ligger sämre till jämfört med riket i snitt när samtliga pensionsförpliktelser tas med är främst att ansvarsförbindelsen per invånare är högre i Örnsköldsvik gentemot riket. Detta i sin tur kan förklaras av att den intjänade pensionen, som kvarstår tills utbetalning sker, per invånare har ökat i och med att kommunen under lång period har haft en lägre befolkningsutveckling än riket i snitt. Kommunen har även haft en större andel av sin verksamhet i egen regi jämfört med riket i snitt. Soliditeten för kommunkoncernen uppgår vid periodens utgång till 31 %, vilket är en förbättring med 3 procentenheter jämfört med årsskiftet. Förbättringen förklaras även här av ett starkt resultat samt av de amorteringar som har gjorts. Kommunkoncernen har dock fortsatt en förhållandevis låg soliditet, vilket innebär att handlingsutrymmet inte är så stort. I riket i snitt låg soliditeten för kommunkoncerner på 40 % Pensions- och borgensåtaganden Ett omfattande åtagande som kommunen har är de pensioner som har intjänats och som senare ska betalas ut. Det totala åtagandet består av tre delar; ansvarsförbindelse, kortfristig skuld och avsättning. Den största delen består av ansvarsförbindelse, d.v.s. pensioner intjänade t.o.m , vilka enligt gällande lagstiftning ligger utanför balansräkningen och som inte är likvidmässigt avsatta. Läggs dessa in i balansräkningen som en avsättning sjunker kommunens soliditet kraftigt, se avsnitt Soliditet. Ur ett riskperspektiv är det viktigt att beakta dessa åtaganden eftersom några medel inte finns fonderade för att möta de utgifter som kommer att uppstå när skulderna ska regleras. Detta kan innebära att åtagandet måste finansieras genom ökad upplåning och därmed högre räntekostnader. I dagsläget bedöms dock kommunen ha finansiell kapacitet för att hantera sina pensionsutfästelser. Den framtida resultatutvecklingen kommer att vara avgörande för hur väl kommunen i framtiden kommer att klara sina åtaganden. Det som ligger som kortfristig skuld är den avgiftsbestämda ålderspensionen som ska betalas ut till olika försäkringsbolag, d.v.s. det är den del av årets intjänade pension som den anställde själv får placera. Avsättningen avser främst pensionsskuld för personer som tjänar över 7,5 inkomstbasbelopp, s.k. förmånsbestämd ålderspension (FÅP), samt även särskild avtalspension och visstidspensioner. För förvaltningschefer och nyckelpersoner tryggas FÅP årligen genom pensionsförsäkring. Inga överskottsmedel finns redovisade. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

16 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2015 Vid utgången av 2015 beräknas kommunens totala pensionsåtaganden uppgå till Mkr, vilket är en minskning med 28 Mkr jämfört med föregående år. Minskningen återfinns inom ansvarsförbindelsen utifrån årliga utbetalningar. Sedan 2007 använder sig SKL av beräkningsmodellen RIPS -07 avseende pensionsskulden. Enligt RIPS -07 definieras pensionsskulden som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. Eftersom utbetalningarna sker långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En ändring av diskonteringsräntan har därför stor betydelse för pensionsskuldens storlek, där en nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är. Det är RIPS-kommittén som har i uppdrag att enligt RIPS regelverk bevaka ränteutvecklingen och eventuellt föreslå förändringar av diskonteringsräntan. Sedan RIPSregelverket infördes har diskonteringsräntan sänkts två gånger, 2011 och Under RIPSkommitténs årliga övervakningsmöte den 3 september 2015 beslutades att RIPS-räntan tills vidare ska ligga kvar. Av de beräknade totala åtagandena per utgör ansvarsförbindelsen Mkr (1 580 Mkr), avsättningen 167 Mkr (158 Mkr) samt kortfristiga skulden 105 Mkr (95 Mkr), samtliga inklusive löneskatt. Detta innebär att 85% av pensionsförpliktelserna ligger utanför balansräkningen. Kommunen återlånar i nuläget alla pensionsmedel, vilket innebär att medlen används till investeringar, till amorteringar eller till den löpande verksamheten. Pensionsförpliktelserna har beräknats av Kommunernas Pensionsanstalt (KPA) och underlagets aktualiseringsgrad, den andel av personakterna för anställd personal som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar, ligger på 89 %. Pensionskostnaderna prognostiseras 2015 till 197 Mkr, vilket är en ökning med 13 Mkr jämfört med budgeterat. De största kostnadsposterna är pensionspremier till den avgiftsbestämda ålderspensionen, 105 Mkr, samt utbetalning av pensioner intjänade före 1998 som beräknas uppgå till 71 Mkr. Beräknad kostnadsökning återfinns inom den avgiftsbestämda ålderspensionen samt inom avsättningarna. Kostnadsökningen inom avsättningarna förklaras av visstidspension för avgående förtroendevalda. Under de senaste åren har kostnaderna ökat avseende utbetalning av pensioner intjänade före 1998, vilket har sitt samband med den planenliga ökningen av 40- talisternas pensionsavgång. Kommunerna redovisar pensionsåtagandet enligt den s.k. blandmodellen där pensioner intjänade före 1998 kostnadsförs vid utbetalningstillfället. Kostnaden för pensioner intjänade före 1998 beräknas nå sin topp år 2025, för att därefter årligen sjunka fram till Ett annat stort åtagande som kommunen har och som ligger utanför balansräkningen är borgen. Åtagandet består till största del av borgen till de kommunala bolagen och då framförallt borgen för en finansiell leasing av Övik Energi AB:s kraftvärmeverk. Aktuell skuld på kommunens borgensåtagande gentemot de kommunala bolagen uppgår vid utgången av augusti till nära 883 Mkr (897 Mkr), se not 26 Nothänvisningar, kommunen. Förutom borgen för finansiell leasing avser borgen till de kommunala bolagen pensionsåtagande samt borgen för lån avseende interna Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

17 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2015 andelsförvärv. Utöver borgen till de kommunala bolagen har kommunen åtagande på 314 Mkr till övriga, vilket är en minskning med 2 Mkr från årsskiftet i samband med avslutade borgen för fiberföreningar. Borgen till övriga avser i huvudsak borgen till Norrlands Etanolkraft AB (Nekab), oförändrade 258 Mkr, men även borgen för en Folkets Hus-förening, en bostadsrättsförening, ett trygghetsboende samt till egna hem och fiberföreningar. Utöver de aktuella borgensåtaganden som redovisas per balansdagen finns beslut om ytterligare 48 Mkr som ännu ej nyttjats. Majoriteten av det outnyttjade borgensbeloppet består av Övik Energi AB:s bankgaranti gällande finansiell handel på Nord Pool, som vid periodens slut endast nyttjats marginellt. Kommunkoncernens övriga engagemang i SEKAB direkt eller via Nekab, i form av lån och ägarandel, uppgår till 383 Mkr. Engagemanget är oförändrat sedan fjolåret. Känslighetsanalys En känslighetsanalys visar hur olika händelser påverkar kommunens ekonomi, det är små marginaler och stor känslighet i resultatet vad gäller att behålla en ekonomi i balans. I bilden redovisas effekterna av ett antal händelser, som till exempel att en förändring av lönerna med 1 % motsvarar kostnaden för 50 stycken helårsanställda eller att skattesatsen förändras med ca 22 öre. För att neutralisera en befolkningsminskning med 1 % behövs kostnadsminskningar/intäktsökningar i verksamheten med ungefär 1 %. En resultatförändring med 1 % i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag motsvarar en förändring av skattesatsen med 27 öre. En höjning av både den korta och långa räntan med en procentenhet skulle ge ökade räntekostnader vid fullt genomslag med 26 Mkr för kommunen. Genom ingångna derivatavtal har dock ränterisken minskats, vilket medför att en förändring av marknadsräntorna med 1 % skulle innebära att kommunens räntekostnad förändras med 9 Mkr 2015 (varav för kommunens nettolåneskuld 1,8 Mkr). Sett till hela kommunkoncernen innebär en förändring med 1 % av marknadsräntorna 12 Mkr. Örnsköldsviks kommunkoncern Kommunkoncernens ekonomiska resultat uppgick för perioden januari-augusti 2015 till +156 Mkr, vilket är 89 Mkr sämre än samma period föregående år. Ett starkt resultat och amorteringar under året har förstärkt kommunkoncernens soliditet med 3 procentenheter till 31 %. Rodret i Örnsköldsvik AB är moderbolag till Övik Energi AB, AB Övikshem, Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB, Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB, Örnsköldsvik Airport AB och det numera passiva Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

18 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2015 Rodretkoncernens resultat prognostiseras till 74,9 Mkr för 2015, vilket är 13,0 Mkr bättre än budget. Prognostiserad budgetavvikelse 2015 härleds främst till lägre finansnetto och lägre avskrivningar än budgeterat. Övik Energis rörelseresultat påverkas av lägre försäljningsvolymer av temperaturberoende produkter samt låga elcertifikatpriser, vilket i huvudsak neutraliseras av positiva effekter såsom försäljning av överskjutande utsläppsrätter samt högre intäkter än bedömt gällande bredband och elhandel. Bolagskoncernens resultat efter finansiella poster efter de första åtta månaderna uppgick till 58,4 Mkr. Moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB:s årsprognos har positiv avvikelse mot budget med +3,9 Mkr och visar ett resultat efter finansiella poster på -0,6 Mkr. I prognosen ingår lägre finansiella kostnader än budgeterat samt förändrad hantering av koncernkostnad till följd av dotterbolagens samflytt på Sjögatan. Övik Energikoncernens prognos för helår indikerar på ett resultat efter finansnetto på +34,0 Mkr, som är 3,7 Mkr bättre än budget. Förändringen förklaras till flera faktorers påverkan. Lägre försäljningsvolymer p.g.a. varm väderlek samt låga elcertifikatpriser uppvägs av lägre finansnetto, högre intäkter än beräknat från bredband och elhandel, bredbandsintäkter och försäljning av utsläppsrätter. Prognosen påverkas också positivt av det pågående besparings- och effektiviseringsprogrammet Del 2 som fortgår mot målet om ytterligare besparingar på Mkr under en treårsperiod Under 2014 genomfördes åtgärder för ca 9 Mkr, genomförda besparingar hittills under 2015 uppgår till 6,6 Mkr och avser främst uppsagda avtal, minskade avgifter, höjd stabil maxeffekt i Hörneborgsverket samt aktiv finansförvaltning. AB Övikshems prognos för helår visar på ett resultat efter finansiella poster på +23,3 Mkr, vilket är 4,0 Mkr bättre än budget, vilket i huvudsak beror på lägre finansiella kostnader och avskrivningar, men även på kostnadssänkningar i driften. Helårsresultatet efter finansiella poster för Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB:s och dess dotterbolag beräknas uppgå till +4,9 Mkr, vilket är 0,8 Mkr bättre än budget och förklaras främst av lägre räntekostnader och avskrivningar. I prognosen ingår positiv budgetavvikelse från fyra månaders förlängt hyresavtal i Oljeberget, vilket delvis reduceras av lägre intäkter vid kombiterminalen i Arnäsvall. Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB och dess dotterbolag Domsjö Vatten AB:s prognos för helår visar på ett resultat efter finansnetto med +13,7 Mkr, vilket är en förbättring med 0,7 Mkr mot budget. Budgetavvikelsen härleds i huvudsak till lägre finansiella kostnader och avskrivningar. Prognosen påverkas även positivt av ökad avfallsmängd inom affärsområde verksamhetsavfall. Detta sammantaget reduceras dock av ökade kostnader relaterade till akuta driftsåtgärder på VAanläggningar. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

19 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2015 För Örnsköldsvik Airport AB visar helårsprognosen ett resultat på -13,5, Mkr, vilket är 0,5 Mkr bättre än budget, och härleds främst till tillkommande trafik samt ökad uthyrning av personal inom kommunkoncernen. Negativ goodwill från upprättad förvärvsanalys vid verksamhetsövergången upplöses i takt med redovisade underskott, vilket gör att bolagets resultat efter finansiella poster för året blir +-0. Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB prognostiserar ett helårsresultat efter finansnetto som uppgår till - 0,1 Mkr, vilket är i paritet med budget. Bolaget drivs passivt utan verksamhet. Årets investeringsvolym för de kommunala bolagens investeringar i materiella anläggningstillgångar prognostiseras till 214,1 Mkr, vilket är 2,9 Mkr lägre än budget. I 2015 års investeringar ingår del av AB Övikshems planerade nyproduktion av Matrosen, 29 st bostadslägenheter i inre hamnen. De största objekten i övrigt omfattar Övikshems planerade underhåll, stambyten och konvertering till trygghetsboende samt Övik Energi AB:s investeringar inom affärsområden elnät samt värme/ånga/kyla. I Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB:s prognos för investeringar i ledningsnät för vatten och avlopp ingår tidsförskjutningar i projekt från 2015 samt tillkommande projekt främst inom rörnät. Övik Energis investering i ny mätutrustning för fjärrvärme och utbyte av transformator i Domsjö Kraftcentral tidsförskjuts till Även nytt kontor för Hörneborgs hamn ser inte ut att bli aktuellt Planerad bredbandsutbyggnad 2020 finns ej medtagen, varken i budget eller i prognos. Se respektive bolags kommentarer för ytterligare information. God ekonomisk hushållning Bedömning av god ekonomisk hushållning bygger på måluppfyllelsegraden av kommunfullmäktiges mål och ekonomiska mål, totalbetygen för perspektiven i styrkortet samt övrig finansiell analys. Uppföljning styrkort Vision GPS - Övergripande styrkort 2015 Framtidens och möjligheternas Örnsköldsvik, en hållbar och tillgänglig kommun med ung tillväxt - att leva i, att arbeta i och att besöka. Mål - KF A Örnsköldsvik ska vara en av de bästa skolkommunerna B Örnsköldsvik ska vara en kommun som det är tryggt att åldras i. C Örnsköldsvik ska minska arbetslösheten och öka sysselsättningen. D Örnsköldsvik ska vara en klimatsmart och hållbar kommun. E Örnsköldsvik ska vara en öppen, jämställd och attraktiv kommun. Målet uppnås delvis Målet uppnås delvis Målet uppnås delvis Målet uppnås delvis Målet uppnås delvis Perspektiv Totalt Jmf med föreg år Medborgarnytta verksamhet arbetsgivare balans och förnyelse Effektiv Attraktiv Ekonomi i Utveckling 3,4 3,3 3,5 3,2 2,9 3,9-0,3-0,4-0,5-0,4-0,5 +0,4 Betygsintervall perspektiv Bedömning 4,25 till 5 Mycket bra 3,5 till 4,25 Bra 2,5 till 3,5 Godkänt 1,75 till 2,5 Svagt 1 till 1,75 Dåligt Alla kommunfullmäktigemål förväntas under året nå nivån Målet uppnås delvis. Samtliga perspektiv i styrkortet förväntas uppnå minst betyget godkänt. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

20 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2015 Läs mer om måluppfyllelse och uppföljning perspektiv i Tertialuppföljning, september 2015 Verksamhetsuppföljning. Uppföljning av kommunfullmäktiges ekonomiska mål Ett av kommunfullmäktiges ekonomiska mål är att resultatet ska ligga på 1-2 % av skatteintäkter och statsbidrag Kommunens resultat i prognosen för 2015, +22 Mkr, motsvarar 0,7 % av skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär att kommunen i nuläget inte beräknas nå kommunfullmäktiges mål. Jämfört med riket i snitt (markerad som punkt nedan) har kommunen under de senaste åren haft ett något svagare resultat med undantag för Kommunfullmäktiges andra ekonomiska mål anger att ramen för de skattefinansierade investeringarna uppgår till 660 Mkr för mandatperioden Av totalt prognostiserade 129 Mkr i investeringar 2015 avser 116 Mkr skattefinansierad verksamhet. Utifrån lagd prognos och beräknad riktpunkt 150 Mkr 2015 bedöms målet kunna uppnås. Uppföljning av Ekonomi i balans De mått som följs upp under Ekonomi i balans är Årets resultat i % av skatteintäkter och statsbidrag, Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och statsbidrag, Budgetavvikelse i % av skatteintäkter och statsbidrag, Skattefinansierade investeringar i % av avskrivningar + resultat samt Ekonomisk styrka jämfört med andra kommuner. Både den låga prognostiserade resultatnivån och den negativa budgetavvikelsen försämrar betyget jämfört med föregående år. Skattefinansierade investeringar ställt i relation till summan av avskrivningar och resultat ger ett bra betyg. När det gäller ekonomisk styrka jämfört med övriga kommuner 2014, där 14 valda nyckeltal jämförs, har kommunen förbättrat sin placering sedan föregående år och landar på placering 112 av 290 kommuner. Utfall Budget Prognos Årets resultat i % av skatteintäkter o statsbidrag 2,8% 1,4% 0,7% Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter o statsbidrag 98,2% 98,6% 99,3% Budgetavvikelse i % av skatteintäkter o statsbidrag 1,4% 0,0% -0,7% Skattefin. investeringar i % av avskrivningar+resultat 45,6% 97,0% 92,5% Ekonomisk styrka jmf med andra kommuner (plac -1 år) Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen