Diarienummer: PNN , PNG , PNS , PNV , PNÖ Årsredovisning 2016

Transkript

1 sida 1 (53) Årsredovisning 2016 Västra Götalandsregionens patientnämnder

2 sida 2 (53) Patientnämndernas årsredovisning 2016 Beslutad: PNN , PNG , PNS , PNV , PNÖ Patientnämndernas årsredovisning Sammanfattning av verksamhetsåret 2016 Regionfullmäktiges prioriterade mål och övriga uppföljningsområden Patientnämnderna har fyra utvalda mål samt tre fokusområden som redovisas i denna rapport. Patientnämndernas mål inom miljöarbetet är att minska antalet körda mil med personbilar. Under året har dessa resor minskat med mil, 10 procent. Patientnämnderna har ett tillkommande mål - att bidra till ökad kvalitet och hög patientsäkerhet. Detta mål har två delmål som handlar om återföringsinsatser respektive iakttagelser kring sex av regionfullmäktiges utvalda fokusområden. Patientnämnderna har utifrån gemensam återföringsplan 90 procents måluppfyllelse gällande politisk återföring respektive 67 procent gällande tjänstemännens återföring. Nämndspecifika återföringsinsatser har skett utöver detta och presenteras under respektive nämnds redovisning. Planer för information har följts av nämnderna och aktiviteter utifrån identifierade målgrupper har skett. Information till intresseorganisationer, föreningar samt vårdpersonal via olika forum och möten. Allmänheten har nåtts framförallt via reklam, presskonferens-media. Nämndspecifika insatser presenteras under respektive nämnds redovisning. Patientnämnderna bevakar mänskliga rättigheter, jämlik vård samt barnkonventionen i de till nämnderna inkomna ärenden, detta beaktas i uppföljning och analys. Patientnämnderna har 2016 antagit en krishanteringsplan där nämnderna tydliggjort hur organisationen skall hantera händelser/befarade händelser i sin egen verksamhet. Förbättringsområde som framkommit via intern kontroll och där nämnderna vidtagit åtgärder har gällt kostnadsslag, ersättningsnivåer och beskattning för stödpersonsuppdrag. Personal Den totala sjukfrånvaron vid patientnämndernas kansli var 5,6 procent, en ökning med 0,2 procent i förhållande till föregående år. Personalvolymen är 19 medarbetare inklusive sektionschef men exklusive förvaltningschef. Chefsförutsättningarna inom förvaltningen uppfyller normtalet gällande antalet underställda. Ekonomi Patientnämndernas resultat för år 2016 är plus 1,3 mnkr. Patientnämndernas budgetomslutning 2016 är 19,8 mnkr, varav 1,5 mnkr intäkter och 18,3 mnkr regionbidrag. Det positiva utfallet fördelas enligt följande: Personalkostnader plus tkr (personalvakans), intäkter plus 61 tkr, övriga kostnader plus 17 tkr.

3 sida 3 (53) Fördjupad rapport till nämnderna Under 2016 har det inkommit 5229 patientklagomål till patientnämnderna i Västra Götalandsregionen. I förhållande till år 2015 är det en minskning med 460 ärenden vilket motsvarar 8 procent. Minskningen skiftar mellan de fem patientnämnderna. Patientnämndernas prognostiserade ärendevolym justerades i augustirapporten från årets 6000 till 5500 ärenden. Vi kan konstatera att vi inte har uppnått den volymen på helårsbasis En analys gällande minskningen kommer att göras första kvartatalet Stödpersonsprojektet avslutades under Projektet har haft fokus på en kansligemensam och enhetlig handläggning-, utbildnings- och uppföljningsprocess. Informationsinsatser för att sprida kunskap om rätten till stödpersoner pågår samt information för att få fler intresserade av stödpersonsuppdrag. För 2016 har 93 anmälningar inkommit gällande stödperson till tvångsvårdad patient. En ökning med 16 anmälningar i förhållande till Målet och prognosen var 100 inkomna anmälningar för Ett kraftfullare miljöarbete 3.1 prioriterade mål Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska 3.3 Verksamhetens miljöarbete Tjänsteresor med bil skall minska för tjänstemän respektive förtroendevalda Patientnämndernas mål är att minska antalet körda mil med personbilar. I underlaget för tjänstemäns bilresor särredovisas även leasing och bilpoolsbil. Resultatet för samtliga kategorier visar på en minskning med mil körda med personbil, motsvarar 10 procent. Patientnämnderna Utfall 2015 Utfall 2016 Förändring i mil Förtroendevalda Stödpersoner Tjänstemän, privat bil * Förändring i procent S:a körda mil privat bil % Tjänstemän, leasing, bilpool S:a % Tabell 3.1 Körda mil med bil inom patientnämnderna

4 sida 4 (53) 5. Framtidstro inom hälso- och sjukvården 5.1 Prioriterade mål Patientens ställning inom hälso-och sjukvården ska stärkas Informera om patientnämnden till identifierade målgrupper Patientnämnderna har utgått utifrån sina respektive handlingsplaner för informationsinsatser. Identifierade målgrupper är intresseorganisationer, föreningar samt vårdpersonal och elever vid utbildningssäte, dessa har informerats via olika möten och forum. Allmänheten har nåtts framförallt via reklam, presskonferens/media. Nämndspecifika insatser redovisas under rubrikerna Tvångsvårdade patienter skall få sin rätt till stödperson tillgodosedd Informationsinsatser har planerats och genomförts i enlighet med handlingsplan till ansvariga chefer och personal inom rättspsykiatrisk vård samt sluten psykiatrisk vård inom regionen. Läs vidare under rubrik 12.2 Stödpersonsverksamhet. 6. En attraktivare arbetsgivare 6.1 Prioriterade mål Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Utveckla kansligemensam handlingsplan för kompetensutveckling Patientnämndernas kansli har inte fastställt en kansligemensam handlingsplan för kompetensutveckling, detta i väntan på en kommande lagändring som förväntas påverka patientnämndernas uppdrag. Inventering gällande kompetensutveckling pågår löpande och dokumenteras framförallt i individuella utvecklingsplaner. Under perioden har inga potentiella ledare identifierats i verksamheten. Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Arbeta med teamutveckling Samtliga utredningssekreterare har erbjudits handledning. Under 2016 har utredningssekreterare vid två av kansliets fyra enheter erhållit handledning i företagshälsovårdens regi. Utvecklingsdagar för gemensamma kansliet har genomförts i september. Fokus på samspel och grundläggande värderingar, verksamhetsuppdrag och mål, samt utredningsprocess och utvärdering. Ytterligare en utvecklingsdag i december med fokus på bemötande och intern kommunikation har genomförts. Kansligruppen har haft en utvecklingsdag där roller och arbetsmässiga förutsättningar har tydliggjorts.

5 sida 5 (53) Uppföljning av medarbetarenkät hösten 2015 En handlingsplan har tagits fram i samverkan med hela arbetsgruppen. Hälsan och arbetslivet samt HR har konsulterats i detta arbete. Planen har följts upp vid varje APT under 2016 och kompletterats med aktiviteter vid behov. Samordna och utveckla processer och arbetssätt Det gemensamma kansliet har arbetat för effektivare och tydligare arbetsprocesser gällande handläggning, driftsfrågor och nämndadministration. Arbete pågår gällande ärendefördelningsprinciper för inkomna klagomålsärenden till det gemensamma kansliet, syftet är framförallt arbetsmiljörelaterat för utredningssekreterarna. Den digitala internkommunikationen har förbättrats i och med en gemensam plattform på Alfresco. Fördelarna är ny kategorisering, behörighetsstyrning, uppdateringar och sökmöjligheter. Projekteringen av nya regionens hus i Skövde respektive Göteborg medför arbete och engagemang. Behovsanalyser finns framtagna och diskussioner pågår hur dessa kan tillgodoses för patientnämnden. Ambitionen är att kansliet ska erhålla framtidsorienterade och goda arbetsplatser som främjar kollegialt utbyte och effektivt arbete i enlighet med verksamhetens uppdrag och förutsättningar. Frågorna berör arbetsprocesser och medarbetares kommande arbetsmiljö. Förändringsprocesser är påbörjade. 6.2 Fokusområden Satsa på ledarskap Tydliggöra uppdrag och befogenheter mellan anställande myndighet och chefslinjen inom kansliet Delegationsordning från anställande myndighet, norra patientnämnden, till förvaltningschef har tydliggjorts samt delegationsordning från övriga fyra patientnämnder beslutats. Delegation från förvaltningschef till sektionschef har uppdaterats och beslutats samt dennes vidaredelegation till enskilda utredningssekreterare. Organisation för arbetsmiljöarbetet inklusive chefers ansvar för arbetsmiljöarbetsuppgifter har fastställts. Samverkansavtalet samt förvaltningens besluts- och samverkansstruktur har tydliggjorts inom förvaltningen. Kompetensutveckling av ledare och samordnare Kontinuerlig process som sker i mån av behov, tid, utbud och resurser. Nämnas kan nätverksmöten, ledarskapsutbildning, chefsdagar, riktade utbildningar kring personal- och arbetsmiljöfrågor som har bidragit till kompetensutveckling. Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt Utveckla tjänstemannasamverkan Samverkansarbete är pågående. Nämnas kan, kvalitets- och chefläkarfunktioner inom Västra Götalandsregionens olika verksamhetsområden samt koncernkontorets patientsäkerhetsavdel-

6 sida 6 (53) ning, Inspektionen för vård och omsorg region Sydväst samt dess nationella analysenhet, aktiv medverkan i patientnämndernas nationella nätverk för tjänstemän, koncernkontorets tjänstemän med ansvar för olika verksamhetsfrågor och fokusområden. Kansliet kan konstatera att koncernkontorets omorganisering krävt/kräver att kontaktvägar för samverkan uppdateras/upparbetas. Effektivisera dokumenthantering Public 360 har implementerats inom patientnämnderna, kansli och nämnders diarium följer en ny beslutad klassifikationsstruktur. Registratorsrollen är känd inom kansliet men sköts av regionservice enligt avtal. Mallar för enhetlig dokumentation och diarieföring införs successivt. De fem suveräna nämndernas mötesadministration, hanteras från november månad i Public 360. Öka kompetens och förbättra metodik för rapportering av trender, iakttagelser och analys Utvecklingsarbete gällande ärendehandläggning, dess registrering och dokumentation för att säkerställa kvalitet och ärendestatistik. Ökad kompetens eftersträvas och bättre arbetsmetoder för att fånga iakttagelser och uppnådda effekter. Arbete pågår med att utveckla en modell för träffsäkra analyser både nämndspecifikt och VGR- övergripande. Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling Uppdatera löneprocess och lönekriterier Kansliet har fastställt nya lönekriterier för revisionsåret 2017, dessa skall härefter utvärderas. 6.4 Chefsförutsättningar Patientnämndernas gemensamma kansli uppfyller normtalet gällande antalet underanställda medarbetare. 6.5 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Jan Aug 2016 Kvinnor 5,9 5,6 5,0 Män 4,0 4,4 3,5 Totalt 5,6 5,4 4,7 Sjukfrånvaron på årsbasis visar en ökning om 0,2 procent mellan 2015 och Från augusti 2016 till december 2016 har sjukfrånvaron ökat med 0,9 procent. Då patientnämndernas personalvolym är liten blir det stora genomslag i procent när sjukfrånvaron förändras för några individer. Rehabinsatser planeras vid behov och formuleras i individuella handlingsplaner. Sjukfrånvaron kommer att följas upp under 2017.

7 sida 7 (53) Patientnämndernas årsredovisning Personalvolym, personalstruktur, personalkostnadsanalys Anställningar Patientnämnd kansli gem 4 4 Utredning Summa Netto årsarbetare Aktuell månad dec-16 Aktuell månad dec 2015 Patientnämnd kansli gem 4,00 4,00 Utredning 13,25 14,25 Summa 17,25 18,25 Vid patientnämndernas kansli finns 19 medarbetare anställda inklusive sektionschef men exklusive förvaltningschef. Samtliga är tillsvidareanställda. Då några utredningssekreterare arbetar deltid är nettot för årsarbetare 17,25. Det finns ingen medarbetare med ofrivillig deltid. En vakanshållen tjänst under 2016 är orsaken till förändringen mellan åren Förändring antal Förändring procent OB -ersättning i kronor 4031 OB -tillägg 4031 OB -tillägg 4031 OB -tillägg 4031 OB -tillägg Patientnämnd kansli gem ,64% Utredning /0 Summa ,05% Arbetstid med OB -ersättning har minskat med 87 procent, förekommer i mycket begränsad omfattning inom kansliet. Övertid (enkel, kval + mertid, timmar) Förändring antal Tidsgrupp Tidsgrupp Tidsgrupp Patientnämnd kansli gem 0,72 12,63 11,91 Summa 0,72 12,63 11,91 Arbete på övertid har ökat 2016 i förhållande till 2015, totalt cirka 12 arbetstimmar, vilket visar på hur sällan det förekommer. 7. Goda förutsättningar för verksamheterna 7.4 Systematiskt förbättringsarbete Se rapport under Prioriterade mål Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska

8 sida 8 (53) Intern mål: Samordna och utveckla processer och arbetssätt Se rapport under Fokusområde - Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt 8. Rättigheter och folkhälsa 8.1 Mänskliga rättigheter och jämlik vård Patientnämnderna bevakar mänskliga rättigheter, jämlik vård samt barnkonventionen i de till nämnderna inkomna ärenden, detta beaktas i uppföljning och analys. Utifrån uppdrag och mål 2016 finns dessa iakttagelser och könsuppdelad statistik redovisat under rubrikerna prioriterade mål, fokusområde samt fördjupad rapport till egen nämnd. Koncernkontoret har i samarbete med Chalmers tekniska högskola en doktorand som 2016 doktorerat på bland annat temat jämställd vård, där patientnämndernas ärenden varit en del av avhandlingens forskningsunderlag. Inom ramen för Kommittén för rättighetsfrågors uppdrag, påbörjades 2016 en uppdragsforskning om mänskliga rättigheter utifrån anmälningar till patientnämnden. Forskningen syftar till att undersöka om brott mot mänskliga rättigheter kan utläsas i de synpunkter och klagomål som inkommit till patientnämnderna i Västra Götalandsregionen. Projektet tar sin utgångpunkt i FN:s centrala rättighetsprinciper om delaktighet och inkluderande, icke diskriminering och jämlikhet, samt ansvarstagande och transparens. Presentation av forskningen skall ske Barnperspektivet har tydliggjorts och patientnämnderna tar emot synpunkter och klagomål gällande skolhälsovård i Västra Götaland. Dialog kring bemötande och värdegrund sker regelmässigt inom förvaltningen. Kansliet har under 2016 fått utbildning i både MR och barnkonventionen, förtroendevalda Patientnämnderna arbetar löpande med tillgänglighetsfrågor i syfte att förbättra utifrån olika perspektiv. Nämnas kan kundanpassning av telefonkontakt, besöksmöjlighet, information och kommunikation samt bemötande utifrån människors olika förutsättningar. Arbete har gjorts i syfte att förenkla kontakten med patientnämnden via tydligare information och anmälningsblanketter på hemsidan samt länkar till 1177 där information finns på olika språk. Vi erbjuder alltid personlig kontakt/ möte, för de personer som önskar och behöver. Patientnämndernas fyra kontor ingår, direkt eller indirekt, i tillgänglighetsdatabasen. 8.2 Folkhälsa Patientnämnderna har inget att rapportera. Planen är att gemensamma presidiet 2017 skall inbjuda Folkhälsokommittén till ett dialogmöte.

9 sida 9 (53) 9. En budget i balans 9.1 Ekonomiskt resultat Patientnämndernas resultat för 2016 är plus 1,3 mnkr. Patientnämndernas budgetomslutning 2016 är 19,8 mnkr, varav 1,5 mnkr intäkter och 18,3 mnkr regionbidrag. Helårsprognosen per augusti var 1,1 mnkr Följande poster visar ett positivt utfall gentemot budget: - Personalkostnader plus tkr - Intäkter plus 61 tkr, - Övriga kostnader plus 17 tkr Överskott på Personalkostnader kan härledas till kansliets utredningsfunktion. Orsakerna till överskottet är en vakanshållen utredartjänst som var delvis ofinansierad 2016, samt frånvaro och långdragna rekryteringsprocesser gällande utredargruppen. I februari 2017 är samtliga utredartjänster besatta. I resultaträkning framkommer avvikelser gällande Övriga kostnader, internt som är högre än budget, respektive Övriga kostnader externt, som är lägre än budget, vilka tar ut varandra. Orsaken är att budget är lagd på externa kostnader för till exempel lokalkostnader men som i bokslut redovisas på interna kostnader. 704 Patientnämnder Resultaträkning (mnkr) Årsvärden Avvikelse Förändring Utfall Budget Utfall budget/ utfall/utfall utfall % Övriga intäkter 1,5 1,5 1,5 0,0 1,5% Verksamhetens intäkter 1,5 1,5 1,5 0,0 1,5% Personalkostnader -15,5-16,8-16,1 1,3-3,7% Övriga kostnader, internt -1,7-1,6-2,1-0,1-20,8% Övriga kostnader, externt -1,3-1,4-0,9 0,1 48,2% Verksamhetens kostnader -18,5-19,8-19,1 1,3-3,2% Regionbidrag 18,3 18,3 17,9 0,0 2,2% Finansiella intäkter/kostnader m.m. 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 1,3 0,0 0,3 1,3 Tabell 9:1 Patientnämnder, rapport årsredovisning, AR09

10 sida 10 (53) 9.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans Patientnämnderna visar ett överskott Eget kapital Patientnämnden har inget att rapportera då eget kapital inte tagits i anspråk Bokslutsdokument och noter Patientnämnder :22 Not Utfall Utfall Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 2, Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Årets resultat Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar 20 0 Utrangeringar/nedskrivningar 0 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0

11 sida 11 (53) Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning- av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0 0 Investeringsverksamhet Investeringar Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder 0 0 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens 0 0

12 sida 12 (53) Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark maskiner och inventarier pågående investeringar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar 46 0 Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om redovisning samt rekommendationer Utfärdade av Rådet för kommunal redovisning.

13 sida 13 (53) 704 Patientnämnder Noter, tkr 1. Verksamhetens intäkter Försäljning material, varor och tjänster, externt Övriga intäkter, externt 6 1 Totalt Verksamhetens kostnader Personalkostnader Läkemedel 4 0 Lämnade bidrag, internt 0 70 Lämnade bidrag, externt 0 4 Lokalkostnader, internt Lokalkostnader, externt Verksamhetsanknutna tjänster, internt 0 2 Verksamhetsanknutna tjänster, externt 4 6 Material och varor, internt 6 68 Material och varor,externt Övriga tjänster, internt Övriga tjänster, externt Övriga kostnader, internt Övriga kostnader, externt Totalt Personalkostnader, detaljer Löner Övriga personalkostnader Sociala avgifter Pensionskostnader 0 0 Totalt Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar Maskiner och inventarier 20 0 Totalt avskrivningar och nedskrivningar Finansnetto Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt 0 1 Totalt 0 1 Finansiella kostnader Övriga finansiella kostnader, externt 1 1 Totalt 1 1

14 sida 14 (53) Patientnämndernas årsredovisning 2016 Totalt finansnetto Reavinster och reaförluster sålda anläggningstillgångar Netto reavinster/-förluster Investering i anläggningstillgångar Årets investering i maskiner och inventarier 66 0 Totalt Försäljning anläggningstillgångar Totalt Immateriella anläggningstillgångar inklusive medicin-tekniska informationssystem Utgående restvärde Byggnader och mark Utgående restvärde Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Nyanskaffningar 66 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 66 0 Ackumulerade avskrivningar Årets avskrivning och nedskrivning 20 0 Utgående ackumulerade avskrivningar 20 0 Utgående restvärde Finansiell leasing Utgående restvärde Pågående investeringar Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Totalt 0 0

15 sida 15 (53) Patientnämndernas årsredovisning Kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt Övriga fordringar, internt 23 8 Övriga fordringar, externt Totalt Kortfristiga placeringar Totalt Övriga avsättningar Totalt Långfristiga skulder Totalt Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, internt 0 40 Leverantörsskulder, externt Semesterskuld Löner, jour, beredskap, övertid 9 11 Arbetsgivaravgifter, källskatt, F-skatt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt 0 46 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt 0 19 Övriga kortfristiga skulder, internt 21 0 Övriga kortfristiga skulder, externt 0 55 Totalt Övriga ansvars- och borgensförbindelser Ange i text vad ansvars- och borgensförbindelserna avser (noten avser hel- och delägda bolag) Totalt Tillkommande rapportering 11.1 Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen Patientnämnderna har inget att rapportera då verksamheten inte påverkats av den rådande flyktingsituationen eller gjort särskilda iakttagelser utifrån inkomna patientärenden. Patientnämnderna har mottagit ett fåtal klagomål från asylsökande och ämnar följa utvecklingen 2017.

16 sida 16 (53) 11.2 Verksamhetens säkerhetsarbete Patientnämnderna har en fastställd handlingsplan för säkerhetsarbete som utgår ifrån regional strategi för säkerhetsarbete (dnr RSK ). Av denna framgår att behoven av säkerhetsaktiviteter ska framgå i detaljbudget och följas upp i årsredovisning. Identifierade och aktuella säkerhetsrisker är personsäkerhet, informationssäkerhet samt teknisk informationssäkerhet. Till stöd i arbetet finns avvikelsehanteringen som en viktig källa för identifiering av risker. Uttalade mål är bland annat en god säkerhetskultur med identifierade processer och kända rutiner, god beredskap för extra ordinära händelser och dess konsekvenser, att medarbetare och besökande skall känna sig trygga i våra lokaler. Viktigt att säkerställa är det regiongemensamma målet att gemensamma risker behöver hanteras över förvaltningsgränser. Här vill patientnämnderna särskilt peka på säkerhet och drift för korrekt och säker informationsöverföring gällande IT, webb och telefoni, samt säkerställa tillgänglighet internt och externt. Uppföljning av säkerhetsaktiviteter 2016 redovisas under rubrikerna prioriterade mål, fokusområde samt fördjupad rapport till egen nämnd. Patientnämnderna har 2016 antagit en krishanteringsplan. Patientnämnderna har tydliggjort hur organisationen skall hantera händelser/befarade händelser i sin egen verksamhet, inom ramen för den regionala krishanteringsplanen. (dnr RSK ). Under året har inga extra ordinära händelser inträffat och inga händelseanalyser skapats, däremot har risk- och sårbarhetsanalyser gjorts i samband med processen i framtagandet av plan för intern kontroll Uppföljning av intern kontroll under rubrik Uppföljning av intern kontroll under 2016 Kontroller har genomförts och redovisats vid tre tillfällen i enlighet med fastställd plan för intern kontroll Förbättringsområde som framkommit och där nämnderna vidtagit åtgärder har gällt kostnadsslag, ersättningsnivåer och beskattning för stödpersonsuppdrag, under nuvarande respektive tidigare år. Skrivelse och beslut internt för rättelse är genomfört 2016 och stödpersoner informerade. Skrivelse skickad till Skatteverket för eventuell självrättelse gällande tidigare år, svar inväntas under Sårbarhet avseende riskområde kompetensförsörjning har aktualiserats under hösten, detta lyfts fram för mer noggrann uppföljning i intern kontrollplan Särskild återrapportering enligt beslut i regionfullmäktige

17 sida 17 (53) Patientnämndernas årsredovisning Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Patientnämnderna skall bidra till ökad kvalitet och hög patientsäkerhet Patientnämnderna skall återföra iakttagelser och statistik till nämnder och styrelser, beställare och utförare i enlighet med beslutade återföringsplaner för 2016 Patientnämnderna har utifrån sina respektive beslutade handlingsplaner för återföringsinsatser genomfört dessa både gemensamt samt nämndspecifikt, gäller både politiker respektive tjänstemän inom gemensamma kansliet. Under året har gemensamma presidiet haft återföringsmöten med regionfullmäktige, samt dess presidium, Hälso-och sjukvårdsstyrelsen, Primärvårdsstyrelsen för Närhälsan samt beställd primärvård vid två tillfällen, Tandvårdsstyrelsen, Kommittén för rättighetsfrågor samt Revisorskollegiet. Tjänstemännen har haft återföringsmöten med kvalitets och chefläkarfunktioner inom VGR, Folktandvårdens kvalitetsansvariga i VGR, Elevhälsan/skolhälsovård offentligt bedriven i VG, Habilitering och Hälsa, Psykiatriberedningen, Inspektionen för Vård och Omsorg Sydväst vid två tillfällen. Patientnämnderna skall inom sin verksamhet beakta och redovisa utvecklingen av klagomålsärenden och trender kring de av regionfullmäktige prioriterade fokusområdena, relevanta för patientnämnderna Patientnämnderna har utifrån regionfullmäktiges fokusområden valt att särskilt följa nedanstående områden. Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin Antal ärenden 2016 gällande barn- och ungdomspsykiatrisk vård inom Västra götalandsregionen uppgick till 111, motsvarande siffra var 94 ärenden för Klagomål framfördes främst på brister i organisation och tillgänglighet och uppgick till 94 ärenden. Patienter upplevde: lång väntetid innan vård har erbjudits att de saknade information om vårdgaranti och att vårdgivaren hänvisade patienter till möjligheten att söka vård inom valfrihet i vården oklart vårdansvar mellan olika verksamheter skillnader i väntetider mellan BUP-mottagningar inom regionen avseende väntetider för första besök, behandling och utredning Förbättra akutvårdskedjan Patientnämnderna i Västra Götalandsregionen har tagit emot följande synpunkter och klagomål gällande akutvårdskedjan inom regionen under 2016.

18 sida 18 (53) Patienter upplevde: att uteblivna eller bristfälliga undersökningar har lett till fel diagnos och fel behandling lång väntetid på att träffa läkare vid akutmottagningar bristfälligt bemötande från vårdpersonal, bemötandet anpassades inte efter människor med psykiska funktionsnedsättningar bristfällig och utebliven information om sitt hälsotillstånd, vård och behandling och vilken vårdnivå som är den rätta för sitt sjukdomstillstånd att de blev skickade mellan olika vårdnivåer. Patienter blev nekade vård vid primärvården och hänvisades till akutmottagningar där patienterna åter nekades vård och hänvisades tillbaka till primärvården. att lång väntetid på undersökning har lett till försenad diagnos att läkartider var slut vid vårdcentraler då kontakt har tagits för rådgivning eller bokning av akuta tider. Patienter hänvisades att återkomma nästa dag eller besöka jourcentral att ambulanstransport nekades för patienter med symtom på stroke, vilket medförde att vissa patienters hälsotillstånd försämrades ytterligare och krävde intensivvård att ambulanspersonal har brustit i bemötande i samband med bedömningar och omvårdnad av patienter långa väntetider på ambulanstransport bristande kontroll och förväxling av patienter vid utskrivning vilket har resulterat i till exempel att patienter har fått fel undersökning eller behandling. Patienter har skickats hem med kvarvarande perifer venkateter, elektroder på kroppen och ofullständiga kontroller av urinkatetrar. Uppfylla vårdgarantin Patienter upplevde: lång väntetid för vård och behandling att vårdgivaren gett felaktig information kring patientens möjligheter och begränsningar inom valfriheten i vården respektive vårdgarantin att vårdgivaren inte följde Västra Götalandsregionens riktlinjer och tillämpningsanvisningar för vårdgarantin att vårdgivaren inte kunnat ge tillräcklig information om när vård och behandling kommer att utföras att fel i upphandlade avtal och avtal som upphört är exempel på administrativa orsaker till långa väntetider och patienter förväntas ha förståelse för detta Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Patienter upplevde: långa väntetider till psykologer och terapeuter vid behov av samtalsstöd att det inte fanns samsyn angående patientens vårdbehov. Patienter ansåg sig behöva samtalskontakt men vårdgivaren bedömde inte det som nödvändigt att telefontiderna var slut vid behov av omedelbar rådgivning eller bedömning. Patienten fick istället uppsöka psykiatrisk akutmottagning för rådgivning eller bedömning

19 sida 19 (53) oklarheter i vårdansvaret. Specialistpsykiatrin hänvisade patienter till primärvården och primärvården hänvisade patienten till specialistpsykiatrin att långa väntetider till specialistpsykiatrin efter remiss från primärvården ledde till försämring av hälsotillståndet under väntetiden att läkare inte ville remittera patienter till specialistpsykiatrin utan uppmanade patienter att skriva en egenremiss att primärvården ställde psykiatriska diagnoser utan adekvata utredningar eller undersökningar att somatiska symtom nonchalerades och hänvisades till deras tidigare eller nuvarande psykiatriska diagnos att de fick felaktig information om att de måste lista om sig till annan vårdcentral för att få efterfrågad psykologkontakt Arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning Antal läkemedelsrelaterade klagomål till nämnderna har minskat från 306 ärenden, 2015 till 231 ärenden, Patienter upplevde: brister i tillgänglighet och svårigheter att få kontakt med vårdgivaren vid behov av receptförnyelse oklarheter kring vilken vårdgivare som var ansvarig för läkemedelsförskrivning att de i större utsträckning än tidigare träffade olika läkare vid sina vårdkontakter bristande uppföljning av biverkningar och effekter av nyinsatta läkemedel brister i dialog och delaktighet i samband med förskrivning av läkemedel Skapa ett sammanhållet vårdsystem Patienter upplevde: oklarheter kring vilken vårdgivare som var huvudansvarig för hens utredning, vård och behandling. Inkomna klagomål avsåg vårdgivare inom primärvård, specialistvård och kommunal hälso- och sjukvård. brister vid informationsöverföring och samverkan inom och mellan olika vårdgivare

20 sida 20 (53) 12.1 Klagomålsverksamhet Utgångspunkter för nämndernas redovisningar Patientnämnderna ska ge stöd och hjälp till enskilda patienter som har klagomål och synpunkter på vården, samt återföra iakttagelser till vårdens utförare och beställare liksom Inspektionen för vård och omsorg (IVO), för att bidra till kvalitetsutveckling och ökad patientsäkerhet. Patientnämndernas verksamhet regleras i lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet. Patientnämndernas uppdrag omfattar all offentligt finansierad hälso-och sjukvård i Västra Götalandsregionen och den kommunala hälso- och sjukvården då överenskommelser har träffats med samtliga 49 kommuner i Västra Götaland. Patientnämnderna omfattar den hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdslagen som bedrivs av kommun eller enligt avtal med kommuner och den allmänna omvårdanden enligt socialtjänstlagen som ges i samband med sådan hälso- och sjukvård. Detta innebär att patientnämnderna inte handlägger klagomål från personer som bor i eget boende och enbart har socialtjänstinsatser. Patientnämnderna har beslutat att den skolhälsovård som varje skola är skyldig att tillhandahålla omfattas av nämndernas uppdrag. Patientnämnderna i Västra Götalandsregionen registrerar sedan 2014 inkomna patientklagomål enligt de gällande nationella kriterierna. Definitionen av ett ärende innebär att två kriterier behöver vara uppfyllda: ett definierat klagomål eller synpunkt klagomålet eller synpunkten kan härledas till en specifik vårdenhet/verksamhet/vårdgivare som ingår i patientnämndernas verksamhetsområde. Inkomna klagomål till patientnämnderna kategoriseras enligt följande huvudproblem: vård och behandling omvårdnad kommunikation dokumentation/sekretess ekonomi organisation och tillgänglighet vårdansvar administrativ hantering övrigt För att öka detaljnivån med generell statistik registreras även ett delproblem. Se tabell Inkomna klagomål till patientnämnderna registreras som anmälda av patient eller närstående. I årsredovisningen används konsekvent ordet patient för anmälarna. Antalet ärenden anmälda till patientnämnderna från närstående utgjorde 30 procent av alla inkomna ärenden.

21 antal ärenden Patientnämndernas årsredovisning 2016 sida 21 (53) I årsredovisningen används begreppet vårdgivare för att hänvisa till exempel vårdcentral, mottagning eller klinik inom Västra Götalandsregionen. Definition vårdgivare enligt Socialstyrelsen termbank: statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvårdsverksamhet som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet (privat vårdgivare). Gemensamma iakttagelser patientklagomål i VGR 2016 Ärendeutveckling patientklagomål Diagram 12:1 antal ärenden inkommen till patientnämnderna i Västra Götalandsregionen ackumulerat Huvudproblem Vård och behandling Omvårdnad Kommunikation Dokumentation/sekretess Ekonomi Organisation och tillgänglighet Vårdansvar Administrativ hantering Övrigt Totalsumma Tabell 12:1 Synpunkter fördelade efter huvudproblem

22 sida 22 (53) Verksamhetsområde Enskild bedriven verksamhet med avtal Kommuner Primärvård Sjukhus Tandvård Verksamheter i VGR Totalsumma Tabell 12:2 Synpunkter fördelade efter verksamhetsområde Anmälare kan kontakta patientnämnderna i Västra Götalandsregionen genom telefon, e-post, brev, personlig besök vid ett av våra fyra kontor eller via 1177 vårdguidens e-tjänster. Primär kontakt Brev E-post Mina vårdkontakter Oplanerat besök 5 4 Planerat besök Telefon Totalsumma Tabell 12:3 Synpunkter fördelade efter initial kontakt Det totala antalet patientärenden minskade under 2016 med 8 procent jämfört med 2015 till 5229 ärenden. De fördelades på 58 procent kvinnor, 41 procent män och 1 procent okänd. Det är en ökning med 1 procent för män jämfört med För gruppen där åldern är känd utgjorde 60 till 69 åringar den största gruppen var det gruppen 50 till 59 åringar. Antal ärenden relaterade till sjukhus har minskat med 10 procent. För primärvården konstateras däremot en ökning med 2 procent Norra patientnämnden Patientnämnden Göteborg Södra patientnämnden Västra patientnämnden Östra Patientnämnden Totalsumma Tabell 12:4 Synpunkter fördelade per nämnd

23 sida 23 (53) Övergripande iakttagelser av patientklagomål inkomna till patientnämnderna i Västra Götalandsregionen 2016 Sjukhusvård Patienter upplevde: bristande tillgänglighet till regionsjukvården bland annat inom verksamhet Handkirurgi och endokrinmottagningen Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Patientnämnden noterar att antalet ärenden inom verksamhet Ortopedi gällande ryggkirurgi som avsåg tillgängligheten som redovisades vid föregående årsredovisning har minskat från 46 ärenden till 21 ärenden. brister i information gällande vårdgaranti och valfrihet i vården. Patienter upplevde att vårdgivaren inte följde Västra Götalandsregionens tillämpningsanvisningar avseende vårdgaranti och uppgav att de felaktigt har blivit hänvisade till valfrihet i vården dålig tillgänglighet till öppenvårdsmottagningar inom specialistpsykiatrin brister gällande vårdansvaret under väntetiden till operation om sjukdomstillståndet förändrades att deras vård och behandling uteblev då vårdansvaret är oklart från vårdgivaren. Patienter blir hänvisade utan tydlig information om vilken enhet som ska ge patienter vård

24 sida 24 (53) Huvudproblem Alingsås Angereds Frölunda Kungälvs NU-sjuk- Skaraborgs Sahlgrenska Södra Total- lasarett Närsjuk- Specialist- sjukhus vården sjukhus Universitets Älvsborgs summa hus sjukhus sjukhuset sjukhus Vård och behandling Omvårdnad Kommunikation Dokumentation/ sekretess Ekonomi Organisation och tillgänglighet Vårdansvar Administrativ hantering Övrigt Totalsumma Tabell 12:5 Synpunkter fördelade per sjukhus och huvudproblem, enbart den offentlig bedrivna sjukhusvården Primärvård Antalet klagomål gällande primärvården inom Västra Götalandsregionen var 1535 ärenden, 2015 och 1564 ärenden En ökning av klagomålen sågs inom vård och behandling från 715 ärenden 2015 till 733 ärenden 2016 och inom kommunikation från 257 ärenden, 2015 till 332 ärenden Patienter upplevde: felaktiga, fördröjda eller uteblivna undersökningar och behandlingar felaktiga eller försenade diagnoser fördröjda eller uteblivna remisser till andra vårdgivare försenade eller ofullständigt ifyllda intyg felaktiga, fördröjda eller nekade läkemedelsförskrivningar dåligt bemötande att de inte blev lyssnade på

25 sida 25 (53) bristfällig information till patient och närstående dåligt bemötande och att inte ha blivit lyssnade till i många ärenden gällande felaktig eller fördröjd diagnos och behandling bristande telefontillgänglighet att det inte fanns några akuta tider till läkare att väntetiderna var för långa när de vill boka läkartid vid icke akuta ärenden Klagomål gällande bristande tillgänglighet på vårdcentralerna minskade inom regionen dock upplevdes detta fortfarande som ett problem för många patienter. Tandvård Antalet klagomål gällande tandvården inom Västra Götalandsregionen var 320 ärenden, 2015 och 246 ärenden Patienter upplevde: att kostnaderna som fakturerades var för höga att de inte hade fått tillräcklig information kring vad behandlingen förväntades kosta och vad den skulle innehålla att tandvårdsbehandlingar som inte utfördes i tid lett till komplikationer att fel tand lagades at tandregleringar inte hade utförts korrekt att ungdomar inte kunde erbjudas tid för lagning av tand innan gratis tandvård upphörde Kommunal hälso- och sjukvård Patienter upplevde: bristande medicinska kunskaper hos kommunal hälso- och sjukvårdspersonal. Patienter har vid fallolyckor eller försämrat sjukdomstillstånd inte skickats vidare för undersökning och vård brister vid personlig omvårdnad, bristande rutiner och att patientens behov inte blev tillgodosedda brister vid läkemedelshantering, rutiner, felaktigt givna doser, utebliven eller undermålig läkemedelsbehandling

26 sida 26 (53) Enskild Huvud- och delproblem bedriven verksamhet med avtal Kommuner Primärvård Sjukhus Tandvård Övriga verksamhete r i VGR Totalsumma 1. Vård och behandling Undersökning Remiss Intyg Diagnos Förnyad medicinsk bedömning/second opinion Behandling Läkemedel Medicinteknisk utrustning, hjälpmedel Resultat Omvårdnad Personlig omvårdnad Kost/nutrition Logi Hygien/miljö (t ex städning/personal/medpatien Kommunikation Bemötande Empati Ej lyssnad till Övergrepp (t ex hot, tvång, trakasserier, bestraffn Dialog/delaktighet med patient/närstående Information till patient/närstående Kulturella/språkliga hinder, tolkhinder Dokumentation/sekretess Bruten sekretess/tystnadsplikt Journal/dokumentation Ekonomi Patientavgifter/högkostnadsskydd Ersättningsanspråk/garantier Läkemedelskostnader Organisation och tillgänglighet Tillgänglighet Lång väntan på besökstid Vårdgaranti Lång väntetid i vänterum Valfrihet/fritt vårdsökande Resursbrist/inställda åtgärder Vårdansvar Vårdflöde/processer Fast vårdkontakt Informationsöverföring/samverkan inom/mellan Informationsöverföring/samverkan mellan olika huvudmän (lan Vårdplanering/vårdplan Administrativ hantering Kallelser, remisser, intyg, provsvar, recept, etc Övrig administrativ hantering Övrigt Inget annat problemområde passar in. Bör undvikas Totalsumma Tabell 12:6 Ärenden till patientnämnderna i Västra Götalandsregionen 2016, fördelade per verksamhets område, huvud- och delproblem

27 sida 27 (53) 12.2 Stödpersonsverksamhet En stödperson är en samhällsmedborgare som på uppdrag av någon av Västra Götalandsregionens patientnämnder, fungerar som ett medmänskligt stöd och social kontakt till en patient som vårdas enligt lag om psykiatrisk tvångsvård, LPT (SFS 1991:1128), lag om rättspsykiatrisk tvångsvård, LRV (SFS 1991:1129) eller smittskyddslagen, SmL (SFS 2004:168). Rätten till stödperson regleras av ovanstående lagar och patientnämnden är den myndighet som ska tillse att en stödperson blir utsedd, efter anmälan från vårdgivaren/patienten. I Sverige vårdas cirka personer enligt lag om psykiatrisk tvångsvård, LPT. Könsfördelningen bland dessa är jämn. Ytterligare personer i Sverige tvångsvårdas enligt lag om rättspsykiatrisk vård LRV. Av dessa är drygt 90 procent män (Källa: Socialstyrelsens databas ). Tvångsvård av personer enligt LPT och LRV i Västra Götalandsregionen Sluten vård Öppen vård Sluten vård Öppen vård LPT LRV Tabell 12:2:1 Antal patienter som vårdades för LRV och LPT i Västra Götalandsregionen (källa: Socialstyrelsen statistikdatabas ) Tvångsvård enligt LRV, som ges efter domstolsbeslut, har vanligen långa vårdtider. Uppdraget som stödperson för dessa patienter sträcker sig vanligen över lång tid, ofta flera år. Patienter kan initialt vårdas inom slutenvården för att i ett senare skede övergå till öppen rättspsykiatrisk vård. De rättspsykiatriska kliniker som bedriver sluten rättspsykiatrisk vård inom Västra Götalandsregionen är Rågården (Sahlgrenska Universitetssjukhuset), Brinkåsen (Norra Älvsborgs Länssjukhus) och Falköping Rättspsykiatri. (Skaraborgs Sjukhus). Stödpersonsärenden i patientnämnderna Under 2016 har det inkommit 93 anmälningar enligt rätten till stödperson till tvångsvårdad patient. Av dessa vårdas 53 patienter med LPT och 38 patienter med LRV samt 2 anmälningar med ospecificerad typ av tvångsvård. Av inkomna anmälningar har 19 patienter avstått erbjudandet att få en stödperson och 2 har flyttat från regionen. Antalet anmälningar fördelas per nämnd enligt följande: norra patientnämnden 45, patientnämnden Göteborg 32, södra patientnämnden 2, västra patientnämnden 5 och östra patientnämnden 9. Totalt har 72 stödpersonsförordnanden utfärdats av patientnämnderna varav 41 för patienter som vårdas enligt LPT och 31 för patienter som vårdas enligt LRV.

28 antal registrerade stödpersoner antal tvångsvårdade patienter Patientnämndernas årsredovisning 2016 sida 28 (53) Man Kvinna LPT LRV Diagram 12:2:1 antal tvångsvårdade patienter i Västra Götalandsregionen som hade en stödperson under 2016 fördelat efter kön Stödpersoner Vid de fem patientnämnderna finns 52 stödpersoner registrerade, 36 kvinnor och 16 män. Patientnämnderna har rekryterat 11 nya stödpersoner under 2016, 2 stödpersoner har valt att avsluta sina uppdrag. Ett nyhetsbrev skickas till samtliga stödpersoner två gånger om året där aktuella frågor tas upp som berör deras uppdrag år år år år år 75+ år Antal stödpersoner Diagram 12:2:2 åldersfördelning registrerade stödpersoner i Västra Götalandsregionen 2016 Informationsinsatser Skaraborgs sjukhus, vuxenpsykiatrin, verksamhetsledning, 26 maj Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Rättspsykiatri, verksamhetschef och personal, 9 maj Sahlgrenska Universitetssjukhus, Psykiatri Psykos, verksamhetsledning, 11 oktober Kungälvs sjukhus, vuxenpsykiatri, verksamhetsledning och personal, 22 september och 13 december NU-sjukvården, vuxenpsykiatri, verksamhetsledning och personal, 14 december och 20 december

29 sida 29 (53) Informationsträffarna med verksamheterna har varit givande och föranlett att verksamheterna har ändrat sina rutiner. Detta avseende information till patienterna gällande deras rätt till stödperson vid tvångsvård respektive vårdgivarens skyldighet att informera patientnämnderna när patienternas tvångsvård upphör. Rekrytering av stödpersoner Rekrytering av stödpersoner genomfördes med information via: annonsering i lokaltidningar utskick till flera klasser inom komvux och Högre Yrkesutbildning Göteborg, YRGO annonser på hemsidor tillhörande högskolor i Västra Götalandsregionen annons på Skaraborgs Volontärtorgets Facebooksida RFS, Riksförbundet för samhällsarbetare Utbildningstillfällen Utbildning för patientnämndernas samtliga stödpersoner har genomförts vid två tillfällen under En introduktionsutbildning för nya stödpersoner har genomförts Kvalitetssäkring Rutiner har tagits fram för kvalitetskontroll och kvalitetssäkring. Kontakter har tagits med verksamheter, patienter och stödpersoner i syfte att säkerställa att patienter får det stöd som ingår i uppdraget som stödperson.

30 sida 30 (53) 13. Norra Patientnämnden 13.1 Nämndens verksamhetsområde Norra patientnämndens verksamhetsområde omfattar all offentligt finansierad hälso- och sjukvård samt tandvård inom följande 14 kommuner: Strömstad, Tanum, Dals-Ed, Bengtsfors, Åmål, Mellerud, Färgelanda, Munkedal, Sotenäs, Lysekil, Orust, Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan. Cirka invånare är bosatta inom nämndens geografiska område Patientärenden Norra patientnämnden har under 2016 registrerat totalt 920 ärenden jämfört med 1004 ärenden Vårdgivaren har kontaktats i 245 ärenden. Medelhandläggningstiden för de ärenden som avslutats under 2016 var 15 arbetsdagar. Sjukhusvård Inom norra patientnämndens verksamhetsområde bedriver tre aktörer specialistvård; Praktikertjänst AB, NU-sjukvården och Evidens Care AB. Den 1 september 2016 tog företaget Evidens Care AB över som vårdgivare vid de vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagningarna i Lysekil, Munkedal och Sotenäs kommuner eftersom avtalet med Capio Psykiatri Väst AB hade löpt ut. I november 2016 beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnden att påbörja processen med att avsluta avtalet med Evidens Care AB eftersom företaget bedömde att det saknades förutsättningar att fortsätta att bedriva verksamheten. Sex ärenden har registrerats gällande verksamheten bedriven av Evidens Care AB och samtliga gäller bristande tillgänglighet till mottagningarna. NU-sjukvården består av Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL) i Trollhättan och Uddevalla sjukhus. I november 2015 överflyttades akutmottagningen på Uddevalla sjukhus till NÄL. NU-sjukvården Iakttagelser: inkomna ärenden har minskat med 9 procent under 2016 jämfört med 2015 (se tabell 12:4) antalet klagomål har ökat från 26 ärenden, 2015 till 42 ärenden 2016 gällande information till patient/närstående antalet ärenden gällande akutmottagningens verksamhet har minskat med 23 procent patienter upplevde långa väntetider på neuropsykiatriska utredningar vid barn- och ungdomspsykiatrin andelen ärenden gällande Neuro- och rehabiliteringskliniken har ökat med 47 procent och det är synpunkter gällande neurologmottagningens verksamhet som har ökat med 63 procent patienter upplevde bristande tillgänglighet till Neuro- och rehabiliteringskliniken som medförde svårigheter att komma i kontakt med neurologmottagningen både per telefon och via 1177 Vårdguiden.