Gemensamt arbetsutskott med hälso- och sjukvårdsnämnds arbetsutskott mellan i Ösel. 1 Ändrad HVB organisation Bilaga

Transkript

1 Socialnämndens sammanträde Sammanträdesdatum Nämndsekreterare Helena Eskedahl Kallelse Kallelse till socialnämndens arbetsutskott 25 januari 2017, klockan OBS- starttiden! Lokal: Ösel Gemensamt arbetsutskott med hälso- och sjukvårdsnämnds arbetsutskott mellan i Ösel Föredragningslista Förslag på justerare: Monika Eriksson (v) Ärende Kommentar 1 Ändrad HVB organisation Bilaga 2 Handlingsplan för gemensamma äldrefrågor Region Gotland Bilaga 3 Överenskommelse HSN-SON läkarmedverkan Bilaga 4 Överenskommelse HSN-SON öppen tvångsvård Bilaga 5 s verksamhetsplan Workshop arbete med arbetsutskottet 6 Månadsrapport november 2016 Bilaga 7 Socialdirektören informerar 8 Övriga frågor Maria Björkman Ordförande Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr Webbplats

2 Ia Lönngren Bilaga 1 SON 2015/532 3 januari 2017 Socialnämnden Uppdrag. Behov och effekter av en utbyggd HVB-organisation Förslag till beslut Alternativ 1 till beslut: Alternativ 2 till beslut: Socialnämnden beslutar att bevilja medel för en utbyggnad av HVBhem i egen regi motsvarande 27,1 mkr samt medel för inventarier, möbler. Socialnämnden beslutar att bevilja medel motsvarande en halvtidstjänst för marknadsföring och försäljning av platser till andra kommuner. Socialnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att avveckla Östertull HVB-hem i nuvarande form. Socialnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att utveckla metoder och insatser riktade till ungdomar och deras föräldrar i syfte att minska placeringar utanför det egna hemmet. Sammanfattning Förvaltningen har redogjort för en utbyggnad av HVB-hem i egen regi med tre olika inriktningar för att motsvara de behov som ungdomar som placeras i HVB-hem har. Förvaltningen har svårt att redovisa positiva resultat av utfallet vid placeringar i HVB-hem. Hälften av alla HVB-placeringar slutar oplanerat, dvs. den planering och den vårdplan som föreligger för placering uppfylls inte. Detta är ett misslyckande och studier visar att varje oplanerat avslut ökar risken för nya oplanerade avslut. Förvaltningen har i uppdrag att fortlöpande överväga innehållet i socialtjänstens verksamhet och ställa om verksamhet så att den motsvarar de behov som barn och ungdomar har samt ha en ekonomi i balans. Socialnämndens ekonomi är hårt ansträngd och placeringskostnaderna utgör en stor del av nämndens underskott. Utifrån de få positiva utfall som HVB-placeringar visar bedömer förvaltningen att det inte är en framkomlig väg att utöka antalet HVB-hem inom den egna regin. 1 (11) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

3 Bilaga 1 Region Gotland SON 2015/532 Förvaltningen föreslår att nämndens arbete framåt i stället bör inriktas på att minska placeringar i framförallt HVB-hem men också placeringar över tid. Placering ska vara den sista utvägen, andra stödinsatser ska vara uttömda och familjens egna resurser ska vara kartlagda. Placering vid HVB-hem ska erbjudas de ungdomar med den svåraste problematiken och där det finns ett särskilt skyddsbehov. I de fall en placering i HVB-hem är nödvändig bedömer förvaltningen att behoven kan tillgodoses genom aktuellt ramavtal. Förvaltningen föreslår att HVB-hemmet Östertull avvecklas, förutsatt att inte nya medel tillförs. Östertulls HVB-hem bedöms kunna avvecklas under våren Senast 1 juni 2017 kommer de ungdomar som i dag bor på Östertulls HVB-hem att kunna erbjudas andra HVB-hem/familjehem alternativt återvända till föräldrar med stöd. De medel som bekostar Östertulls HVB-hem omfördelas för att stärka nämndens möjlighet till att utveckla nätverksarbete i syfte att förhindra placering Ärendebeskrivning Bakgrund Socialnämnden beslutade 2 december 2015 (SON 173) att ge förvaltningen i uppdrag att beskriva hur en organisation för hem för vård eller boende (HVB) skulle vara uppbyggd för att minska kostnaderna för externa placeringar samt kunna sälja platser till andra kommuner. Förvaltningen redovisade uppdraget till nämnden 23 mars 2016 (SON 42). I redovisningen redogjordes för tre inriktningar på HVB-hem samt kostnader för utbyggnad av HVB-hem beroende på platsantal och beläggning samt kostnader för nuvarande HVB-hem. Nämnden gav förvaltningen i uppdrag att återkomma med förslag på flerårsplan för successiv utbyggnad av en HVB-organisation. Utbyggnad av HVB-hem i egen regi 1/ HVB med inriktning mot missbruk och kriminalitet i kombination med socialproblematik 6-8 platser Ett HVB med inriktning mot missbruk och kriminalitet ställer krav på förutom en föreståndare med adekvat utbildning och erfarenhet inom området en personalgrupp som har utbildning som socionom eller annan högskoleutbildning inom beteendevetenskap, socialpedagog eller behandlingsassistent. En särskild tjänst som sjuksköterska med specialinriktning psykiatri bedöms nödvändig. Verksamheten ställer krav på lokaler och kompetens som kan erbjuda en hållande miljö dvs ett högt säkerhetstänkande, utåtagerande beteende och ångestproblematik. Inom personalgruppen behöver det förutom kunskap om alkohol och droger finnas kompetens och erfarenhet av att arbeta utifrån olika metoder. Verksamheten ska vara bemannad dygnet runt (nattetid två personal) och minst två personal dag, kväll och helg. Behov av antal personal uppgår till 12 personer. Samtliga ungdomar ska erbjudas egna rum Kostnader beräknat på ett HVB-hem med 12 personal och 0,67 % föreståndare 1 och 6-8 platser beräknas uppgå till 9, 1 mkr. Utöver detta tillkommer kostnader för inventarier, möbler mm. 1 Två föreståndare för tre HVB-hem 2 (11)

4 Bilaga 1 Region Gotland SON 2015/532 Lönekostnader Hyra Bilkostnader Livsmedel Tele, data, post Övriga kostnader (utb mm) kr kr kr kr kr kr Summa kostnader / HVB med inriktning mot neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i kombination med socialproblematik, 6-8 platser Ett HVB med inriktning mot neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ställer krav på en föreståndare med adekvat utbildning och erfarenhet. Personal som har utbildning som socionom eller annan högskoleutbildning inom beteendevetenskap, arbetsterapeut, socialpedagog, special- och fritidspedagog. Inom verksamheten bör det finnas en sjuksköterska med specialinriktning mot psykiatri. För verksamheten behöver det finnas en leg psykolog med möjlighet till ett nära behandlings- och handledningsarbete Verksamheten ställer krav personal med särskilda kunskaper kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, lågaffektivt bemötande och hur man förmedlar en tydlig social och fysisk miljö inkl kognitiva anpassningar. Inom personalgruppen behöver det finnas kompetens kring suicidprevention, ångestillstånd och kunna hantera utåtagerande beteende. Kunskap och erfarenhet av att arbeta med olika metoder som MI (Motiverande intervjuer), KBT (Kognitiv beteendeterapi). Verksamheten ska vara bemannad dygnet runt (nattetid två personal) och minst två personal dag, kväll och helg. Behov av antal personal uppgår till 12 personer. Samtliga ungdomar ska erbjudas egna rum. Kostnader beräknat på ett HVB-hem med 12 personal och 0,67 % föreståndare 2 och 6-8 platser beräknas uppgå till 9, 1 mkr. Utöver detta tillkommer kostnader för inventarier, möbler mm. Lönekostnader Hyra Bilkostnader Livsmedel Tele, data, post Övriga kostnader (utb mm) kr kr kr kr kr kr Summa kostnader Två föreståndare för tre HVB-hem 3 (11)

5 Bilaga 1 Region Gotland SON 2015/532 Kostnad per plats varierar med beläggning. Platskostnad beräknat på ett HVB-hem med åtta platser: 100% beläggning 3140 kr/plats 90 % beläggning kr/plats 80% beläggning kr/plats 70 % beläggning kr/plats 60 % beläggning kr/plats 3/HVB med inriktning mot självskadebeteende i kombination med socialproblematik inklusive 4-6 platser Ett HVB med inriktning självskadebeteende ställer krav på en mindre miljö (färre antal platser). Förutom en föreståndare med adekvat utbildning och erfarenhet kräver det en personalgrupp som består av socionomer eller personer med annan högskoleutbildning inom beteendevetenskap, socialpedagoger, fritidspedagoger och sjuksköterska med specialinriktning psykiatri. För verksamheten behöver det finnas en leg psykolog med möjlighet till ett nära behandlings- och handledningsarbete. Verksamheten ställer krav personal med särskilda kunskaper kring suicidprevention, svåra ångestillstånd, ätstörningar och att kunna hantera utåtagerande beteende. Lokaler och miljö ska vara så hemlik som möjligt men vid behov kunna anpassas så att den kan tillgodose särskilt höga skyddsbehov. Inom personalgruppen behöver det finnas förutom kompetens kring självskadebeteende, kompetens och erfarenhet av att arbeta utifrån olika riktade metoder. Verksamheten ska vara bemannad dygnet runt (nattetid två personal) och minst två personal dag, kväll och helg. Behov av antal personal uppgår till 12 personer. Samtliga ungdomar ska erbjudas egna rum. Kostnader beräknat på ett HVB med 12 personal, 0,67 % föreståndare och 4-6 platser beräknas uppgå till 8, 9 mkr. Utöver detta tillkommer kostnader för inventarier, möbler mm. Lönekostnader Hyra, städ Bilkostnader Livsmedel Tele, data, post Övriga kostnader (utb mm) Summa kostnader (11)

6 Bilaga 1 Region Gotland SON 2015/532 Kostnad per plats varierar med beläggning. Platskostnad beräknat på ett HVB-hem med sex platser: 100% beläggning kr/plats 90 % beläggning kr/plats 80% beläggning kr/plats 70% beläggning kr/plats 60% beläggning kr/plats Kostnader för en utbyggnad av tre HVB-hem beräknas uppgå till 27,1 miljoner kronor samt ytterligare kostnader för inventarier mm. Därefter tillkommer kostnader för uppbyggnad av en organisation som kan arbeta med marknadsföring och försäljning av platser till andra kommuner. Placeringar i förhållande till jämförbara kommuner och riket Tabellen nedan visar på heldygnsinsatser Placeringar barn och unga. Källa: Socialstyrelsen Heldygnsinsatser. Antal barn och unga som någon gång under året fick vård efter län, kommun, typ av insats samt antal placerade barn per i befolkningen i åldrarna 0 12 år, år resp år Kommun Vård utanför Insatser Placering enligt SoL och/eller LVU egna hemmet enligt Totalt Per barn och unga i enligt SoL LVU befolkningen i åldrarna: 0 12 år år år Gotland ,4 25,2 20,7 Kalmar ,2 21,2 23,6 Varberg ,9 14,8 21,5 Skövde ,5 16,3 11,8 Falun ,3 21,6 16,3 Örnsköldsvik ,4 21,5 26,6 Östersund ,9 26,5 19,9 Hela riket ,3 22,4 24,9 Region Gotland redovisar för 2014 en hög andel placeringar inom åldersgrupper 0-12 och år i förhållande till jämförbara kommuner och i förhållande till riket. Den höga andelen placeringar kan också kopplas till den rapport som Ledningskontoret publicerat under hösten 2016 Psykisk hälsa på Gotland 3 Gotland redovisar där en högre förekomst av diagnossatta psykiatriska funktionsnedsättningar och sjukdomar för barn, unga och vuxna än riket (11)

7 Bilaga 1 Region Gotland SON 2015/532 Region Gotlands placerade barn och ungdomar i HVB (omfattar externa placeringar och placeringar vid Östertulls HVB-hem) Datum Antal placerade barn och ungdomar i HVB Februari Februari Februari Februari Februari Den 21 december 2016 är 21 barn/ungdomar placerade i HVB-hem varav fyra vid Östertulls HVB-hem. Östertull HVB-hem Förvaltningens egna HVB-hem Östertull är lokaliserat intill Österport i Visby. HVBhemmet tillhandahåller sex platser. Sedan tidigare har det påtalats att nuvarande Östertull HVB-hem inte svarar upp mot de placeringsbehov som finns inom barn och familjeenheten. En orsak är lokalernas utformning och det geografiska läget innanför Österport i Visby. Förvaltningen har sedan ett par år tillbaka haft kontakt med fastighetsförvaltningsavdelningen för att få hjälp med att hitta ett ersättningsboende, vilket inte har gett resultat. Kostnader för Östertull är 5, 6 miljoner kronor. Dygnskostnad för 2015 beräknades till 2 925kr/plats (KPB 2015). Uppföljning av placeringar i HVB-hem Förvaltningen har gjort en granskning av placeringar i HVB-hem i enskild regi och placeringar på Östertull HVB-hem. Placeringarna har pågått någon gång under 2015 och Placeringarna kan ha inletts före Placeringar vid HVB-hem i enskild regi 28 barn/ungdomar är/har varit placerade HVB-hem i enskild regi. 12 av 28 är flickor. 13 ungdomar omfattats av LVU och 15 är placeringar enligt SOL. Av granskningen framgår att för 16 (57 %) av de 28 ungdomarna har placeringen inte fullföljts enligt planering och vårdplan utan avslutats oplanerat. Den unges beteende har varit sådant att fortsatt placering inte varit möjlig, ungdomen och/eller förälder har inte varit nöjd med placeringen och bestämt att den ska avbrytas. 6 (11)

8 Bilaga 1 Region Gotland SON 2015/532 Bland de som var placerade enligt SoL och insatsen avslutades oplanerat har sju ungdomar flyttat hem till förälder, tre till annat HVB/familjehem. Då en placering i en LVU-insats har avbrutits oplanerat har en ny placering i annat HVB-hem eller SIS-hem gjorts. Placeringar vid HVB Östertull 22 ungdomar är/har varit placerade på HVB Östertull. 17 ungdomar av 22 är flickor. Tre omfattats av LVU och 19 är placeringar enligt SOL. Av granskningen framgår att för 11(50%) av de 22 ungdomarna har placeringen avslutats oplanerat. Den unges beteende har varit sådant att fortsatt placering inte varit möjlig, ungdomen och/eller förälder har inte varit nöjd med placeringen och bestämt att den ska avbrytas. Efter att insatsen avslutats oplanerat har fem (11) flyttat hem till förälder, fyra(11) flyttat till annat HVB hem, en ungdom till annat boende och en ungdom till stödboende. De ungdomar som placeras på Östertull HVB-hem bedöms ha ett mindre vårdbehov än de som placeras på HVB-hem i enskild regi. I vissa fall har placering av ungdomar skett på Östertull som inte skulle ha placerats på HVB-hem på annan ort. Några av skälen till det anges vara att det finns fördelar med att placera på hemmaplan utifrån nätverk och upparbetade kontakter med tex BUP eller att vårdnadshavare och ungdom har samtyckt till en placering på Gotland men inte på annan ort och LVU har inte varit tillämpligt. Ekonomi Kostnaderna för all placering av barn och ungdomar (familjehem och HVB) har ökat med 40 procent de senaste fem åren. Total har kostnaden ökat från 55 mnkr 2011 till 77 mnkr Nämnden har endast fått kompensation med 2 % för prisökningen i budgeten varje år vilket inte täckt verklig prisökning. Kostnad placeringar barn och unga, tkr (11)

9 Bilaga 1 Region Gotland SON 2015/532 Kostnad placering barn och unga, tkr Inst vård f barn o ungdom Östertull Konsulentstödda fam.hem Egna familjehem* Ramavtal Under 2013 valde Region Gotland tillsammans med 60 andra kommuner att ingå i den omfattande ramavtalsupphandling för HVB-hem som SKL Kommuentus Inköpscentral bjöd in till. Upphandlingen omfattar HVB-hem med olika inriktningar, målgrupper och geografisk belägenhet inom åldersgruppen 0-24 år. Antalet HVBhem i ramavtalet är omkring 180 varav tre finns på Gotland. Ramavtalet gör att förvaltningen har tillgång till HVB-hem som kan erbjuda vård och behandling utifrån olika kategorier med målgrupper och verksamhetsinriktning. Det underlättar valet av utförare vid placeringstillfället. Ramavtalet medför en möjlighet att styra så att verksamheten tillhandahåller god kvalitet, flexibilitet i utbudet samt att uppföljning av ramavtalet regleras. Genomsnittskostnad för placeringarna i enskild regi, februari 2016, är 3024 kr per dygn. Ökad kunskap om utfall En kunskapsöversikt 4 om barn och unga i samhällets vård visar att barn klarar sig sämre inom flera områden efter en institutionsplacering än barn där man valt andra typer av åtgärder. Översikten visar vidare att svårigheterna att upprätthålla förändringar efter avslutad institutionsplacering är ett allvarligt problem. I internationell forskning har slutsatsen varit att det är låg sannolikhet för att en institutionsvistelse ska lyckas, oberoende av dess längd om inte riskfaktorer på hemorten som familj, vänner, fritid och skola förändras. Bristande inkludering av föräldrar i behandlingen och utebliven efterbehandling förfaller utgöra de största hindren för att resultatet som uppnåtts ska bestå efter utskrivningen 5 Flera forskare menar att institutionsvården bör reserveras för barn och ungdomar med allvarliga psykiska problem eller för dem med självdestruktivt beteende. Barn som placeras på grund av övergrepp eller försummelse i hemmet löper större risk för att utveckla beteendeproblem om de placeras i en institutionsmiljö jämfört med om de placeras i familjehem 6. För att uppnå goda effekter av institutionsbehandling för ungdomar med allvarliga beteendeproblem ställs stora krav på personal, organisation, val av metoder mm 7. 4 Andreasson, T & Vinneljung, B (2015) Forskning i korthet: Barn och unga i samhällets vård. Forte 5 Andreasson, T & Vinneljung, B (2015) Forskning i korthet: Barn och unga i samhällets vård. Forte 6 Höjer I, Sallnäs M, Sjöblom Y (2012) När samhället träder in barn, föräldrar och social barnavård. 7 SOU 2014:3. Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga. 8 (11)

10 Bilaga 1 Region Gotland SON 2015/532 Resultaten i en svensk studie från 2010 visade att barnen i HVB hade sämre tillgång till både ekonomiska och materiella resurser än sina jämnåriga som bodde med sin familj och också i relation till barn i familjehem 8. UNICEF redovisar i sin rapport uppgifter som bekräftar tidigare studier att det går sämre för placerade barn i vuxen ålder än för barn i andra utsatta grupper. Förekomst av sammanbrott i placeringar I en rapport från CUS 2001 (Sammanbrott vid tonårsplaceringar, Vinnerljung, Sallnäs & Westermark) kan man läsa att runt var tredje tonårsplacering slutar med ett sammanbrott. Dvs placeringen avbryts pga av att HVB-hemmet/familjehemmet avbryter vården, tonåringen rymmer eller socialtjänsten avbryter placeringen pga missnöje med vården. Ju äldre barnet är vid placeringen, desto större risk för sammanbrott. Rapporten visar vidare att barn som placeras hos släktingar löper mindre risk för sammanbrott i placeringen än andra. Resultaten har inneburit att det i socialtjänstlagen regleras att socialtjänsten i första hand ska undersöka om någon i släkten eller nätverket kan ta emot de barn som är aktuella för vård. Systemorienterat fokus Institutionsåtgärder där fokus ligger enbart på barnen och ungdomarna räcker sällan för att uppnå varaktiga positiva förändringar. Forskning10 har visat att även om institutionsbehandlingen är framgångsrik går effekten förlorad när ungdomarna kommer tillbaka till hem. Det finns en allt större förståelse och acceptans för att det krävs mer insatser för att uppnå varaktiga positiva resultat. För att det ska uppstå varaktiga förändringar måste familjen involveras redan från början på ett sådant sätt att familjen ses som en nyckelfaktor och att detta är en nyckelfaktor för att lyckas. Forskningsgenomgångar har visat att det är viktigt att lägga fokus på att stärka skyddsprocesser som föräldrainvolvering, fungerande familj, förmåga till självreglering och självkontroll, social kompetens samt skolanknytning/ skolprestationer. Familjeorienterat skolstöd Familjestödsenheten arbetar systemiskt och nätverksbaserande med de familjer som de möter. Under 2016 har Ungdomsgruppens resurser inordnats i familjestödsenheten. Detta har skett i syfte att stärka socialtjänstens möjlighet att utveckla ett familjeorienterat skolstöd i samarbete med grundskolorna på Gotland för att tidigt identifiera ungdomar i riskzonen. Inrättande av en utrednings och behandlingsenhet för föräldrar och barn på Gotland Socialnämnden beslutade (SON 16 september ) att inrätta en utredningsoch behandlingsenhet för föräldrar och barn. Bakgrunden var att placeringarna skedde på annan ort till höga kostnader och att det på Gotland och inom den egna regin saknats möjlighet att utreda föräldraförmågan utan att skilja på barn och föräldrar. Det har funnits små möjligheter att under utredningstiden arbeta med föräldraförmågan och samtidigt ge barnen det skydd de har lagstadgad rätt till inom Region Gotland. 8 Sallnäs M mfl (2010) Social barnavård ur ett välfärdsperspektiv. 9 UNICEF (2016) Barn i samhällsvård 10 FORTE (2015) Barn och unga i samhällets vård, Forskning om den sociala dygnsvården 9 (11)

11 Bilaga 1 Region Gotland SON 2015/532 Barn som kunnat bo kvar hemma efter intensivt familjearbete och med fortsatt stöd mår bättre än barn som blivit placerade förutsatt att de är skyddade. Rekrytering av personal och iordningställande av lokaler pågår. Under våren 2017 startar förvaltningen ett HVB-hem där socialtjänsten kan tillhandahålla utredning och behandling för föräldrar och barn tillsammans. Nätverksarbete och familjerådslag Nätverksarbete i socialt arbete med barn/ungdomar och deras familjer syftar till att samla hela nätverket och hitta lösningar, samt att mobilisera och länka ihop det privata och det professionella nätverket. I det sociala arbetet är nätverksarbetets primära uppgift att kartlägga och komma fram till vilken eller vilka insatser barnet/ungdomen har behov av. Även att se inom vilka områden barnet/ungdomens privata nätverk har resurser som kan stödja, förhindra placering eller finnas med som en länk under placeringen. I flera kommuner använder man familjerådslag som metod, en specifik metod för att i första hand söka bland barnets släkt och nätverk. Familjerådslag användes som metod även inom Region Gotland fram till I samband med förändrad personalsituation så upphörde arbetet med metoden. Metoder såsom familjerådslag och andra metoder för nätverksarbete ställer krav på att det inom organisation finns funktioner som driver och förvaltar arbetet. Förvaltningen har fått kännedom om att i Malmö stad och i Höörs kommun arbetar man framgångsrikt med nätverksarbete och familjerådslag. I Höör har man lyckats minska sina placeringar och familjehemsplaceringar erbjuds i högre grad i släktinghem, till följd av arbetet med familjerådslag. Avdelningen kommer under våren att närmare ta del av det arbete som genomförs i Malmö och Höör. Enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU ) gynnas barn av att placeras i släktinghem jämfört med vanliga familjehem vad gäller beteendeutveckling, psykisk hälsa, välbefinnande och stabilitet i placeringen. Bedömning Förvaltningen har redogjort för en utbyggnad av HVB-hem i egen regi med tre olika inriktningar för att motsvara de behov som ungdomar som placeras i HVB-hem har. En sådan utbyggnad måste ske etappvis och en utbyggnad bör klaras inom en femårsperiod. Detta förutsätter att medel tillförs, lämpliga lokaler finns att tillgå och att personal med specifik kompetens är möjlig att rekrytera. Med erfarenhet från införandet av socialpsykiatriskt team ser förvaltningen stora svårigheter att hitta ändamålsenliga lokaler (förutsatt att inte nybyggnation sker) och att kunna rekrytera den specialiserad personal som krävs. Målgruppen för placering i HVB-hem är varierande vilket innebär en ojämn beläggning vilket periodvis ger en ökad dygnskostnad. En organisation kring marknadsföring och säljkompetens måste tillskapas. Socialnämndens ekonomi är hårt ansträngd och placeringskostnaderna utgör en stor del av nämndens underskott. Placeringar ska minska framförallt i HVB-hem men också placeringar över tid. Placering vid HVB-hem ska erbjudas de ungdomar med den svåraste problematiken och där det finns ett särskilt skyddsbehov. 11 SBU Placering i släktinghem respektive vanliga familjehem Vad gynnar barnen? 10 (11)

12 Bilaga 1 Region Gotland SON 2015/532 Östertulls HVB-hem motsvarar inte de krav som ställs, förutsatt att inte medel tillförs. Förvaltningen bedömer att HVB-hemmet Östertull kan avvecklas och att de medel som bekostar Östertulls HVB-hem omfördelas för att utveckla familje- och nätverksarbete för att förhindra placering. Förvaltningen bedömer att de föreslagna åtgärderna sammantaget stärker nämndens möjlighet att minska antalet placeringar. Beslutsunderlag Bilaga: Östertulls utvärdering Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Christina Godarve avdelningschef individ- och familjeomsorgen Kjell Gardarfve enhetschef familjestödsenheten Gunvor Allqvie enhetschef barn och familjeenheten Ia Lönngren verksamhetsutvecklare individ- och familjeomsorgen 11 (11)

13 Bilaga 1 Visby Utvärdering av effekter med placering på Östertulls HVB Bakgrund Östertulls HVB är en verksamhet som funnits i snart 20 år, först som stödboende senare som HVB. Denna verksamhet har genom åren tagit emot ungdomar med social problematik av olika slag. De senaste åren har trenden varit att fler klienter än tidigare skrivs ut oplanerat och man har sett ett samband mellan detta och en högre belastning på den enskildes psykosociala mående. Syfte Då Socialtjänstens ledningsgrupp lagt ett förslag om avveckling av den regionala HVB-verksamheten har chef för Familjestödsenheten efterfrågat en utvärdering. Frågeformuleringarna från denne har varit hur det har gått för de som varit inskrivna samt en bedömning av dagsläget hos den enskilde i en tregradig skala, röd, gul eller grön, av vad som är ett fullgott liv ur ett allmänt nationellt perspektiv. Metod Då tiden för en utvärdering varit för kort för en genomgripande studie med statistiskt säkerställda resultat och analyser har valet fallit på att göra en liten utvärdering med fokus på klientens upplevelse av placeringen och eventuella effekter av densamma. För att få så stort deltagande som möjligt har olika vägar valts för att nå undersökningsgruppen. Kontakt har skett genom telefonsamtal, sms, Messenger eller genom besök på Östertull. Respondenterna har fått svara på tre frågor: 1. Hur ser ditt liv ut idag? 2. Hur såg ditt liv ut vid tiden för inskrivningen? 3. Hur har placeringen på Östertull påverkat ditt liv? På vilket sätt skulle det varit annorlunda idag, om du inte varit placerad? Utöver dessa har respondenten tillsammans med intervjuaren fått bedöma vilket liv denne lever idag genom att välja en färg: Röd, gul eller grön, där grön motsvarar ett gott liv och röd motsatsen. Undersökningsgrupp Bortfall Svagheter i undersökningen Den största delen av undersökningsgruppen är klienter som varit placerade på Östertull för mellan ett och tre år sedan. De har varit placerade mellan 9 månader och upp till två år. Majoriteten, 10 av 14 tillfrågade, har svarat på frågorna. Bortfallet har berott på att respondenterna inte har gått att nå. Konsekvensen av bortfallet kan antas vara till fördel för ett positivt resultat men är inte säkerställt. I något fall har man gjort upprepade försök att nå en respondent och när denne slutligen svarat har denne ändå varit positiv till undersökningen och till sin placering på HVB-hemmet. Att mäta effekten av behandling är svårt och många felkällor kan identifieras. Det kan krävas många års reflektion innan man tar till sig en behandling och ser om den varit till nytta eller inte. Detta är anledningen till att valet av undersökningsgrupp inte fallit på nyligen utskrivna. För att få ett långsiktigt perspektiv har det även inhämtats svar från ett fåtal klienter som varit placerade tidigare, slumpmässigt utvalda. Det kan även antas att svaren varit annorlunda om någon utomstående ställt

14 Bilaga 1 frågorna. Med hänsyn taget till nämnda felkällor bör resultat och slutsats av utvärderingen ses som helt ovetenskapligt. Resultat En övervägande majoritet markerar sitt nuvarande tillstånd som grönt. Det finns dock fortfarande saker en del av dem vill ha förändring på i sitt liv. Bland annat uppges arbetslöshet och dålig ekonomi som exempel. 9 av 10 uppger att de sköter skolan eller har jobb, eget boende och fungerande ekonomi. Beskrivningar av sitt liv idag är: kontroll, bra relation till min familj, börjat tycka om mig själv, stabilt, slutat med alkoholen, umgås med såna som är bra för mig, dricker inte alls ofta. Vid tiden för inskrivning ger samtliga respondenter en mörk bild av sin tillvaro. Beskrivningar som förekommer är bl a misär, meningslöst, skit allting, missbrukande föräldrar, ingen ordning på mat, kläder eller skola, dåliga vänner, självkritisk, självskadebeteende, dålig pojkvän, turbulent, kaos, med mycket festande, dålig kontakt med pappa, svårt med relationer, psykiskt dåligt mående med sömnproblem, stress och ångest, fel umgänge kriminella vänner, drack på vardagarna, ledsen, kunde inte uttrycka mina känslor, känslokall, arg och besviken, blev slungad mellan olika fosterfamiljer och hem, en pappa som var alkoholist och våldsam, rädd, lyssnade inte på mamma. Hur respondenterna tror att det skulle sett ut för dem om de inte blivit placerade beskrivs som följande: rädd att jag inte hade inte levt idag, betygen skulle se väldigt annorlunda ut, Skulle inte haft chans att plugga vidare på högskola, relationen till min familj hade varit negativ, förmodligen inga vänner alls, nog varit alkoholist, hade inte haft jobb, pengar, familj eller något kvar, inte fått någon som helst kärlek i livet, hade säkert ännu dragit iväg och festat varje helg, inte funnit trygghet i mig själv, hade inte haft bra kontakt med mamma och pappa, inte haft det så bra som jag har det nu. De ger också utryck för hur placeringen påverkat dem: en annan person, det har räddat mitt liv, att kunna ta beröm men också att ge beröm, att förstå och acceptera, stolt över mig själv, träffat många bra människor, hade inte kommit så långt i mitt liv, det bästa som hänt mig, hade aldrig kunnat stå på egna ben och betala mina egna räkningar, lärt mig mattider, vågar ta kontakter, lärt mig kommunicera med folk, fick lära mig ta ansvar, fick hjälp med allt i livet, att vara positiv, att inte bli trampad på. Analys Slutsats - Sammanfattning Utifrån denna utvärdering kan slutsatsen dras att en placering på Östertull har påverkat klienters liv i en positiv riktning på både kort och lång sikt. Ett par respondenter markerar sitt nuvarande liv som grönt trots att det har beståndsdelar som arbetslöshet eller dålig ekonomi. Dessa skulle intervjuaren valt att markera med gul medan respondenterna själva anser sig leva ett fullgott grönt liv trots sådana brister. Det har tagit olika lång tid efter utskrivning att kunna tillgodogöra sig och se effekterna av placeringen men i samtliga fall uppger klienterna att de lyfts ur ett negativt sammanhang och fått hjälp att vända sina liv till något mer positivt. Att de genom placeringen fått distans till sina hemförhållanden och något annat att jämföra med har bidragit till möjligheten att reflektera över dysfunktionella familjerelationer. I en majoritet av fallen uppges att relationen till familjemedlemmar har blivit bättre eller till och med välfungerande tack vare placeringen. Jag tycker att alla ungdomar som inte har det bra hemma ska få en chans att bo på Östertull så man kan få allt positivt som jag fick. Tacksam. Tacksam. Tacksam. Undersökningen är utförd av personal på Östertulls HVB och sammanställd av föreståndare Anna Enström

15 Marianne Godin Luthmann Bilaga 2 SON 2017/14 11 januari 2017 Socialnämnden Handlingsplan för gemensamma äldrefrågor Region Gotland Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta handlingsplanen för gemensamma äldrefrågor Region Gotland. Sammanfattning Tidigare handlingsplan för gemensamma äldrefrågor (HSN 2013/174 och SON 2014/223)hade sin utgångspunkt i slutrapport i projekt och projektmedel för Bättre liv för sjuka äldre som upphörde i juni Under arbetets gång har det visat sig att uppföljning av måluppfyllelse och aktiviteter har blivit allt för omfattande och svårt att följa. Det finns idag inga statliga stimulansmedel varför det fortsatta arbetet måste integreras i det ordinarie arbetet. Detta kräver en prioritering av vilka förbättringsarbeten som ska fortsätta. Inför revidering av handlingsplanen har inriktningen varit att prioritera och sätta fokus på några få betydelsefulla områden. Tidigare fokusområden som inte återfinns i aktuell handlingsplan (preventivt arbetssätt, god läkemedelsbehandling för äldre och god vård i livets slutskede) kommer att följas genom verksamheternas egna planer. Beredning Förslag på handlingsplanen är framtagen i samverkan med Ärendegruppen och med stöd av utvecklingshandledare i socialförvaltningen och verksamhetscontroller inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Beslutsunderlag daterad 11 januari Handlingsplan för gemensamma äldrefrågor Region Gotland daterad 11 januari 2017 Marica Gardell Socialdirektör 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

16 Bilaga 2 Region Gotland SON 2017/14 Skickas till Marianne Godin Luthmann, Kvalitetschef, socialförvaltningen Leif Olsson, Kvalitets- och omvårdnadsstrateg, hälso- och sjukvårdsförvaltningen Registrator HSN 2 (2)

17 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Mariann Godin Luthman, Leif Ohlsson Bilaga 2 Ärendenr HSN 2013/174, SON 2017/14 1 (7) Handlingstyp Datum 11 januari 2017 Handlingsplan för gemensamma äldrefrågor Region Gotland Tidigare handlingsplan för gemensamma äldrefrågor hade sin utgångspunkt i slutrapport i projekt och projektmedel för Bättre liv för sjuka äldre som upphörde i juni Under arbetets gång har det visat sig att uppföljning av måluppfyllelse och aktiviteter har blivit allt för omfattande och svårt att följa. Det finns idag inga statliga stimulansmedel varför det fortsatta arbetet måste integreras i det ordinarie arbetet. Detta kräver en prioritering av vilka förbättringsarbeten som ska fortsätta. Inför revidering av handlingsplanen har inriktningen varit att prioritera och sätta fokus på några få betydelsefulla områden. Tidigare fokusområden som inte återfinns i aktuell handlingsplan (preventivt arbetssätt, god läkemedelsbehandling för äldre och god vård i livets slutskede) kommer att följas genom verksamheternas egna planer. Samverkan mellan förvaltningarna sker även för andra målgrupper t.ex. brukare inom individ och familjeomsorgen och patienter inom psykiatrin och en del av aktiviteterna i denna handlingsplan har påverkan för dessa målgrupper. Värdegrund Förvaltningarna arbetar och samverkar för: att de som är äldre och sjuka får den vård de behöver, när de behöver den och på ett sådant sätt de önskar få den. att det ska vara lätt att få kontakt med vården. att inte våra organisatoriska gränser märks för den enskilde individen. att den äldre och sjuka får ett gott bemötande med kompetens, säkerhet och hög kvalitet. att informera och planera vården tillsammans med de berörda. att skapa trygghet för att ge en värdig sista tid i livet. Prioriterade fokusområden - Sammanhållen vård och omsorg. - God vård vid demenssjukdom. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

18 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bilaga 2 Ärendenr HSN 2013/174, SON 2014/223 2 (7) Region Gotland Struktur process resultat Struktur För att lyckas med att förbättra vård och omsorg för sjuka äldre krävs att det finns strukturella förutsättningar och väl fungerande vårdkedjor utifrån den äldres behov och förutsättningar. Det krävs även att det finns struktur på hur samverkan ska ske mellan förvaltningarna. De strukturer som finns idag är: SLS, samordnad ledning och styrning. Samverkan sker så att den enskilde möter väl fungerande, integrerande organisationer och att resurserna utnyttjas effektivt. Ordinarie deltagare från HSF är hälsooch sjukvårdsdirektör, sjukvårdschef, kvalitets- och omvårdnadsstrateg. Från SOF deltar socialdirektör, myndighetschefer och kvalitetschef. Arbetsgruppen för överenskommelser. Arbetsgruppen bereder på uppdrag från SLS, förslag på överenskommelser mellan Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och. Från HSF deltar: kvalitets- och omvårdnadsstrateg, controller och chefsläkare. Från SOF deltar: utvecklingsledare och MAS. Ärendegrupp. Syftet med ärendegruppen är att direkt kunna diskutera och åtgärda hinder och problem i processen mellan förvaltningarna. Uppdragsbeskrivning är framtagen och beslutad. Från HSF deltar: resursområdeschef sluten vård/öppenvård, resursområdeschef Hab/rehab, verksamhetsområdeschef psykiatri och verksamhetsområdeschef primärvård. Vid behov adjungeras verksamhetsområdeschefer för medicinska och opererande specialiteter. Från SOF deltar: avdelningschefer för hemsjukvården, hemtjänsten, särskilt boende, omsorg om personer med funktionsnedsättning, IFO och myndighetsavdelningen. Processer I bättre liv för sjuka äldre har en hel del förbättringsarbete genomförts. En del av dessa fortsätter inom respektive förvaltning och en del är förvaltningsövergripande. Resultat Resultat av de olika samverkansprocesserna kommer att följas upp regelbundet i ovanstående samverkansforum (SLS, Ärendegrupp) och rapporteras till gemensamt AU 2 gånger per år.

19 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bilaga 2 Ärendenr HSN 2013/174, SON 2014/223 3 (7) Region Gotland Sammanhållen vård och omsorg Indikatorerna undvikbar slutenvård, återinläggningar inom 30 dagar och hemgångsklara används för att arbeta för en mer sammanhållen vård och omsorg som utvecklar omhändertagandet utifrån den sjuka äldres behov. Indikatorerna redovisas i Samordnad ledning och styrning och i Ärendegruppen inför delårsrapporter och bokslut. Mått Utgångsläge Mål Mätning/frekvens/ datakälla Undvikbar slutenvård. Antal vårdtillfällen. Dec nov. 2016: 658 st. 10 % årlig minskning. Inför delårsrapporter och bokslut. Antal återinskrivna inom 30 dagar. Dec nov st. 10% årlig minskning. Inför delårsrapporter och bokslut. Hemgångsklara patienter inom sluten somatisk vård. Antal faktiska debiteringsdagar. Har under dec nov varierat mellan 6 och 91 st./månad. Högst 25 st. per månad. Årsmedelvärde: 15 st. per månad. Inför delårsrapporter och bokslut. Aktiviteter Varje verksamhet följer kontinuerligt upp sina aktiviteter och redovisar gemensamt på ärendegrupp inför delårsrapporter och bokslut. Detta sker genom rapportering från respektive verksamhetsområdeschef/avdelningschef. Aktiviteter för att minska undvikbar slutenvård Verksamhet Aktivitet Hur mäts aktiviteten? Mål Somatisk Mäter varannan tisdag sluten vård antalet inskrivna patienter. Psykiatrisk vård Primärvård Uppstarten av Äldresjukvårdsteamet är en av åtgärderna för att minska behovet av slutenvård. Undvikbar slutenvård bör minska med hjälp av teamets aktiviteter och åtgärder för dessa patienter (stor del hjärtsvikt, KOL). Fast vårdkontakt. Kontakt med Omvårdnadsteam vid svikt. Skärpt och individualiserad diabetesvård. Ökad satsning för patienter med sämre kvalitetsmått. Andel som har dokumentation på sökterm Fast vårdkontakt i Take Care. Besök vid Omvårdnadsteamet. Diabetesansvarig följer månadsvis för varje VC via NDR. Mål: inte ha mindre än 10 patienter inskrivna. Ett målvärde bör vara 14 patienter under en första mätperiod. Att implementera fast vårdkontakts rutin. Införa termen Fast vårdkontakt i TC. Mäta att 70% av våra patienter har detta Andelen patienter med HbA1c >70 Mål: Reduceras. Lägre än riket. Hab/rehab Hemsjukvård Definiera vilka olika skolor som finns för KOL och hjärtsviktspatienter samt hur många patienter som genomgår interventionerna. SOF Beslutsstöd används som stöd för att minska undvikbar slutenvård Antalet patienter som har kontakt med olika typer av skolor. Mått: Antal tillfällen beslutsstödet använts för att minska undvikbar slutenvård. Mål: öka antalet patienter i skolor för KOL och hjärtsvikt. Mål: 25 % av alla aktuella tillfällen 2017.

20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bilaga 2 Ärendenr HSN 2013/174, SON 2014/223 4 (7) Region Gotland Hemtjänst Implementera Rutin för kontakt med sjuksköterska/ distriktssköterska i samtliga hemtjänstgrupper Mått: Andel av grupperna som fått information om rutinen. Andel av personalen som känner till rutinen (enkät till ett urval av personalen). Mål: samtliga hemtjänstgrupper ska känna till rutinen. Myndighetsavd elningen Granskning av onödiga inläggningar utifrån vårdplanerarens bedömning. Genom att följa brukarens väg in till slutenvården. Presentera skriftlig kort sammanfattning över det man ser i en förenklad händelseanalys. Mått: antal onödiga inläggningar/månad. Händelseanalyser lyfts på ärendegrupp. Mål: Beskriva minst 1 onödig återinläggning /månad i förenklad händelseanalys. Aktiviteter för att minska antalet återinläggningar Verksamhet Aktivitet Hur mäts aktiviteten? Mål Somatisk sluten vård Psykiatrisk vård Primärvård Säkra vårdplaneringsmötet. Vårdplaneringen som sker inom slutenvården behöver säkras upp så att ev. återinläggningar inte beror på brister i planeringen av den fortsatta vården. Checklista kan vara ett sätt att kvalitetssäkra planeringen. Omvårdnadsteamet bidrar till att säkra att patienter som skrivs ut följs upp inom sju dagar. Uppföljning av återinläggningsstatistik, analys av vilka diagnos- och åldersgrupper som återinläggs som grund för beslut om vidare insatser. Ökad andel enkla och kvalificerade läkemedelsgenomgångar. Journalgranskning på återinläggningar i syfte att se om det fanns brister i planeringen. Månatlig rapport (ehälsa/mit levererar) där andelen av de utskrivna patienterna som fått en uppföljning i öppenvård inom sju dagar presenteras i en graf (internationellt mått, seven day follow up ). ehälsa/mit arbetar med att ta fram en månatlig rapport. Antalet i TC reg. Enkla resp. Kvalificerade läkemedelsgenomgångar/ År. Två journalgranskningar /månad. 80% har fått denna uppföljning. Mål: Skall öka jmf föregående år. Läkarmedverkan vid vpl i hemmet vid/strax efter hemkomst. Registrera vpl i hemmet i TC (använda term). Mål: 1 vpl i hemmet/1000 listad/år. Hab/rehab Arbete med gränsdragning av rehabilitering mellan HSF uppdrag och SOF, definiera säkerställa att flöden fungerar. Antal avvikelser i Flexite samt antalet fall som tas upp vid gemensamma uppföljningar. Antalet avvikelser kring samarbete/oklart uppdrag är mindre än 10 per år. Myndighetsavd elningen Uppföljningar i hemmet av beviljade hemtjänstinsatser efter sjukhusvistelse för att säkra att Antal genomförda uppföljningar. Mål: att följa upp samtliga brukare. Mätning under 1

21 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bilaga 2 Ärendenr HSN 2013/174, SON 2014/223 5 (7) Region Gotland brukaren har rätt insatser. mätmånad vår och höst. Aktiviteter för att minska antalet Hemgångsklara Verksamhet Aktivitet Hur mäts aktiviteten? Mål Somatisk Kartläggning - Kalla till sluten vård vårdplaneringar i rätt tid. Psykiatrisk vård Primärvård Hab/rehab Myndighetsavd elningen Omvårdnadsteamet möter upp patienter tidigt i slutenvårdsprocessen, för att kunna effektivisera och påskynda utskrivning. Justering av vårdplaner samma dag som de upprättas med hjälp av skärpt rutin. Sjukgymnasterna/fysioterapeute rna arbetar lördagar. Mäta tiden mellan föreslaget datum för VPL till genomfört datum för VPL. Antal inställda vårdplaneringar på kort varsel samt antal vårdplaneringar som är kallade till i ett för tidigt skede. Beläggningsstatistik (medelvårdtid). Antal dagar mellan upprättad och justerad vårdplan. Antalet personer som antas ha kommit hem snabbare pga att de fått insatser av sjukgymnast/fysioterapeut. Antal månader då mätning skett. Antalet inställda vårdplaneringar på kort varsel 0 Antalet vårdplaneringar som är kallade i ett för tidigt skede 0 Öka andelen justerade vårdplaner. Mål:<1 dag. I nivå med senaste mätningen 10 patienter/månad. Mål: Mäta tiden på samtliga VPL i en mätmånad på våren och en mätmånad på hösten. God vård vid demenssjukdom Tidig upptäckt, utredning och diagnos är viktigt vid demenssjukdom. Sjukdomsförloppet vid denna obotliga sjukdom kan lindras och ge fler år med bibehållen självständighet. Beteendemässiga och psykiska symtom drabbar 90 % av alla personer med demenssjukdom och ett strukturerat omhändertagande är värdefullt för att öka livskvalitén för dessa personer. Svenska Demensregistret (SveDem) och Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) är de två kvalitetsregister som används för att säkerställa och utveckla demensvården för män och kvinnor. Indikatorerna redovisas i Samordnad ledning och styrning och i Ärendegruppen inför delårsrapporter och bokslut. Mått Utgångsläge Mål Mätning/datakälla SveDem i primärvården. PV Antal registreringar HSF/PV. Brist på dsk bristande reg. Ingen registrering av ÄO vid flytt till SÄBO. Utse o utbilda dsk med demensreg. ansvar på VC. Överrapportering till demensansvarig ssk på SÄBO. Andel registrerade i SweDem skall öka: Mål: 75% demens ssk med registeransvar Mål: senast maj SwedDem Take Care.

22 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bilaga 2 Ärendenr HSN 2013/174, SON 2014/223 6 (7) Region Gotland Standardiserat arbetssätt vid BPSD Följa registrets fem utvalda kvalitetsindikatorer. Andel personer som har -olämpliga läkemedel -verkar smärtfria - har bemötandeplan - har fått läkemedelsöversyn genomförd - med Alzheimers sjukdom som har symptomlindrande demensläkemedel 1.Samtliga debo samt majoriteten av säbo är anslutna till registret, men några enstaka är inte aktiva i dagsläget. 2. Antal registreringar tom : 262 st I nivå med riket eller bättre än riket på 4 av 5 indikatorer. täckningsgrad i Swedem jmf diagnossatta i TC. Samtliga debo och säbo ska vara anslutna och aktiva i registret och regelbundet registrera brukare. Antal registreringar ska öka under Ligga i nivå med riket eller bättre på samtliga kvalitetsindikatorer. Andel aktiva enheter. Med aktiv enhet räknas en enhet som skattar och registrerar aktuella brukare kontinuerligt. Aktiv debo= samtliga brukare ska ha fått minst en skattning och uppföljning under året. Aktiv säbo= samtliga brukare med demensdiagnos ska ha fått minst en skattning och uppföljning under året. BPSD registret BPSD registret Aktiviteter Varje verksamhet följer kontinuerligt upp sina aktiviteter och redovisar gemensamt på ärendegrupp inför delårsrapporter och bokslut. Detta sker genom rapportering från respektive verksamhetsområdeschef/avdelningschef. Aktiviteter för att öka god vård vid demenssjukdom Verksamhet Aktivitet Hur mäts aktiviteten? Mål Primärvård Kvalitetsindikator bromsmediciner Pga låg täckningsgrad i Swedem mäter vi i PrimärvårdsKvalitet.se. Primärvårdskvalitet.se. Andel patienter med Alzheimer demens eller ospec. demens som fått demensläkemedel de senaste 18 månaderna, LM uthämtade. Aktiviteter för ett standardiserat arbetssätt vid BPSD Mål>70%. Verksamhet Aktivitet Hur mäts aktiviteten? Mål Särskilt boende *Erbjuda Antal utförda 1/termin administratörsutbildningar administratörsutbildningar * Bjuda in till Antal utförda 1/termin

23 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bilaga 2 Ärendenr HSN 2013/174, SON 2014/223 7 (7) Region Gotland nätverksträffar för BPSDadministratörer. *Använda BPSD-utbildare som stöd till mindre aktiva enheter *Bjuda in till informationsmöte kring BPSD registret och arbetssättet. Målgrupp är primärvårdsläkare, biståndshandläggare och rehabiliteringspersonal. nätverksträffar Antal aktiva enheter Antal utförda informationsmöte Samtliga enheter ska vara aktiva 1/termin Mariann G Luthman Kvalitetschef Leif Olsson Kvalitets- och omvårdnadsstrateg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

24 Socialnämnden Bilaga 3 Handlingstyp Överenskommelse SON 2014/507 Datum: (12) Socialnämnden Överenskommelse HSN-SON Läkarmedverkan Förslag till beslut Socialnämnden fastställer reviderad överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden avseende läkarmedverkan. Sammanfattning En överenskommelse angående läkarmedverkan har funnits sedan 2006, ursprungligen mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen. Senaste revision godkändes i hälso- och sjukvårdsnämnden och i socialnämnden I föreliggande förslag till reviderad överenskommelsen har principer för dokumentation och ekonomisk ansvarsfördelning tydliggjorts. Det framgår också tydligare att läkarmedverkan kan ske från olika delar av hälso- och sjukvården. Överenskommelsens intention kvarstår oförändrad: att tillgodose läkarmedverkan med hög tillgänglighet och god kvalitet i kommunal hälso- och sjukvård. Beslutsunderlag Överenskommelse HSN-SON Läkarmedverkan daterad 21 december Läkarmedverkan - Reviderad överenskommelse HSN-SON i sin helhet respektive med förklaring till gjorda förändringar.

25 Socialnämnden Region Gotland Bilaga 3 2 (12) Socialförvaltning Marica Gardell Socialdirektör Skickas till: Gunnar Ramstedt, chefsläkare, hälso- och sjukvårdsförvaltningen Elisabeth Cederlund-Ekman, MAS, socialförvaltningen

26 Socialnämnden Region Gotland Bilaga 3 3 (12) Ny överenskommelsetext i sin helhet: Läkarmedverkan Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden avseende läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård Bakgrund och Syfte Socialnämnden ansvarar för hälso- och sjukvård i hemsjukvård, särskilt boende, bostad med särskild service, korttidsplats, växelvård och trygghetsplats samt dagverksamhet enligt LSS och SoL. Läkarinsatser ansvarar Hälso- och sjukvårdsnämnden för, vanligen från primärvården, ibland från den specialiserade vården. Överenskommelsen syftar till att reglera omfattning av och former för denna läkarmedverkan. Kontinuitet Varje patient som berörs av denna överenskommelse ska ha en fast, namngiven, läkarkontakt. Vid läkarbrist ska kontinuiteten för denna grupp av patienter ha hög prioritet. Tillgänglighet Medicinska bedömningar, utredningar och behandlingsinsatser ska i möjligaste mån ske planerat och under kontorstid. Bedömning av akut påkomna förändringar i hälsotillstånd ska kunna göras dygnet runt årets alla dagar. Distriktssköterska/sjuksköterska ska, så långt situationen medger, konsultera läkare innan patient skickas in till sjukhuset. Arbetsordning Vård i samverkan Planerade läkarbesök och medicinska insatser ska ske i samverkan mellan patient, närstående, ansvarig distriktssköterska/sjuksköterska och läkare. Det ska finnas lokala rutiner för hur kontakter mellan läkare och legitimerad personal sker på respektive enhet. Ansvarig distriktssköterska/sjuksköterska kan påtala behov av hembesök. Beslut tas i samråd med ansvarig läkare.