Uppsats: Lärobokens betydelse... Författarna tycker till om förlagen

Transkript

1 Uppsats: Lärobokens betydelse... sidan 12 Manus nr 1 mars 2014 s v e r i g e s l ä r o m e d e l s f ö r f a t t a r e s f ö r b u n d s t i d s k r i f t Författarna tycker till om en SLFF:s royaltyundersökning: Sanoma toppar listan för tryckt utgivning, sist ligger Studentlitteratur och Gleerups. För digitalt hamnar dock Gleerups högst medan Studentlitteratur ligger sist. SLFF har lång erfarenhet av att göra undersökningar om medlemmarnas honorarvillkor. Den första gjordes 1984, därefter har liknande undersökningar gjorts 1992, 1996, 2002, 2007, 2009, 2011 och nu senast i december Vid både 2011 och 2013 års undersökning var svarsfrekvensen cirka 60 procent, statistiskt sett ett bra svarsunderlag. * En något ökad royalty Av de tidigare undersökningarna som gjorts kan konstateras att royaltynivåerna legat på ungefär samma nivåer, från 10 procent till 25 procent. Positivt är att både 2011 och 2013 års undersökningar visar på en något ökad royalty för den tryckta utgivningen. I 2013 års undersökning anger 42 procent av medlemmarna att de erhåller procent i royalty, 19 procent av medlemmarna erhåller * statistisk säkerställd Undersökning genomförd av Exquiro Market Research procent i royalty, 16 procent av medlemmarna erhåller procent och 8 procent erhåller 30 procent eller mer i royalty. Dock anger 15 procent av medlemmarna att de har en royalty om 0 14 procent. SLFF ett viktigt förhandlingsstöd En förklaring till detta är att 41 procent av medlemmarna tydligt uppger att royaltyprocenten och andra villkor i avtalen, är resultat av förhandlingar mellan dem och et. Hela 38 procent av dem uppger också att resultatet uppnåtts genom den hjälp och det förhandlingsstöd som medlemmarna fått av SLFF. Tryckt utgivning Hur bedömer medlemmarna det som tecknat deras senaste savtal, gällande tryckt utgivning? Vid undersökningen i december 2011 låg Sanoma och Natur & Kultur på första respektive andra plats. Vid undersökningen i december 2013 ligger Sanoma Tabell 1: Bedömning av tryckt utgivning Förlag Tabell 2: Bedömning av digitalt Förlag bra bra bra bra Ingen uppfattning Ingen uppfattning Medelbetyg (skala 0-100) Sanoma Natur & Kultur Liber Studentlitteratur Gleerups Annat Totalt (procent) Tabellen visar hur medlemmarna bedömer det som tecknat deras senaste savtal gällande tryckt utgivning. Medelbetyg, (skala 0-100) Gleerups Sanoma Liber Natur & Kultur Studentlitteratur Annat Totalt (procent) Tabellen visar hur medlemmarna bedömer det som tecknat deras senaste savtal gällande digitalt. illustrationer: anita hyttinen Forts. på s Läs mer om royaltyundersökningen på s Läromedel skolans bortglömda fråga

2 6 Enkätundersökning Markant ökning av avtalsskrivande för digitala läromedel Annelie LIndmark: Fortsatt sena royaltyutbetalningar och en rejäl ökning av avtal för digitalt material. Oförändrat medelvärde Medelvärdet och medianen av royaltysatser för tryckta verk är oförändrade från förra undersökningen 2011, 21 respektive 18 procent (jfr med år 2009: 18 respektive 18 procent). Ökningen av dessa värden vid förra undersökningen antogs bero på den nya gruppen enkätsvaranden, d.v.s. de med egna. Denna grupp uppgav år 2011 att de erhöll en högre royalty (38 procent i medelvärde och 26 procent i medianen) än de som skriver för sedvanliga. Årets undersökning visar på samma trend. Egna företagare stärker medelvärdet och medianen ånyo med 40 respektive 28 procent, vilket motsatsvis innebär att royaltyn istället sjunkit något, förvisso marginellt, hos en. De som dock höjt medelvärdet med en procentenhet från senaste undersökning är Sanoma och Liber, medan Sanoma tillsammans med Natur & Kultur står för 1 procentenhets höjning av medianen. Det som drastiskt sjunkit gällande medelvärdet är Studentlitteratur, detta med hela 3 procentenheter, men de står kvar på 25 procent vad gäller medianvärdet. Studentlitteratur har istället, enligt undersökningen, varit det som ökat mest i antal avtalstecknanden, men enkätresultatet visar att det numera är en bred spridning av royaltyn bland de lägre ersättningsnivåerna. Detta med beaktande av att Studentlitteratur, likväl som Gleerups, använder sig av ets nettointäkt som royaltyunderlag istället för f-pris så i praktiken motsvarar inte heller ersättningsnivån vad den först ger intryck av. Tidpunkt för avtalstecknande Studentlitteratur, tätt följt av Gleerups, är de som tidigast tecknar avtal med författarna. 61 respektive 57 procent av deras författare har tecknat avtal innan manus avlämnats. Studentlitteratur har således ökat med en procentenhet sedan förra undersökningen. Författare hos Natur & Kultur och Sanoma är de som oftast tecknat savtal efter utgivning; 17 respektive 14 procent. Varför en viss royalty för tryckta verk Återigen har drygt hälften, 51 procent (53 procent år 2011), svarat att vid fastställandet av royaltyn har et hänvisat till vad som är brukligt, och 24 procent att et inte hänvisat till något särskilt. Hänvisningar till marknadens storlek, önskan om lågt pris, färgtryck eller många illustrationer, som faktorer som påverkat royaltynivån, är numera tämligen ovanligt. Förhandlingsbenägna Av de författare som uppger att royaltyprocenten och andra avtalsvillkor är resultat av förhandlingar mellan dem och en, ligger Gleerups författare i topp. Mer än varannan Gleerupsförfattare (53 procent) uppger detta. Därefter följer Sanomas författare och de som skriver för Andra (d.v.s. mindre ) med 50 procent vardera. "... utbetalningarna släpar efter för de flesta upp till hela 15 månader." Garantihonorar Garantihonorar till författarna vid första tryckningen har minskat från 64 procent år 2011 till 58 procent (årets resultat). En minskning har också skett av dem som erhåller garanti honorar på en tredjedel av den beräknade första upplagans första tryckning. 42 procent av de svarande får sitt garantihonorar enligt denna princip (47 procent år 2011). Detta är en tråkig utveckling. Ett positivt tecken är att många fler som erhåller garantihonorar, får detta tidigare än förut, d.v.s. i samband med avtalets undertecknande eller när manus godkänns, och inte som tidigare när verket levererats i lager. Studentlitteratur, som till synes har ett ökat antal avtalstecknanden, tillämpar inte enligt praxis utbetalning av garantihonorar och kan således ha påverkat den negativa trenden med ett generell minskning av garantihonorar. Sena utbetalningar Tråkigt nog ser vi ingen förbättring när det gäller utbetalningar av royalty. Tvärtom. Fler än tidigare, om än marginellt (70 procent år 2011 och 68 procent år 2009), har uppgett att de får vänta ända till oktober månad på sin ersättning. Hela 72 procent har tyvärr svarat att de erhåller sin royalty vid denna tidpunkt. Svaren, genom en för året ny enkätfråga, visar också att kalenderåret är redovisningsperioden för de allra flesta författare (66 procent). Detta indikerar dessvärre att utbetalningarna släpar efter för de flesta upp till hela 15 månader. Webbmaterial och digitala läromedel Kompletterande webbmaterial har ökat markant jämfört med tidigare undersökning, från 25 till 34 procent, av dem som svarat på enkäten. Positivt är att av dem som skriver webbmaterial, blir nästan dubbelt så många än tidigare ersatta för arbetet. Nu blir varannan av dem som svarat att de skrivit webbkompletterande material ersatta, till skillnad från tidigare undersökning där endast var fjärde författare fick ersättning. Trenden går förvisso i rätt riktning men är långt ifrån målet att alla ska ha skälig ersättning för nedlagt arbete. Digitala läromedel som en valt att digitalisera av redan befintliga tryckta verk, har generellt sätt ökat något, från 79 till 82 procent. Andelen nya produktioner har på motsvarande sätt minskat något, från 21 till 18 procent. Gleerups och Liber är de som ökat allra mest med att teckna avtal för digitala upplåtelser. Gleerups har nästan fördubblat sina avtalstecknanden på denna Manus mars 2014

3 Enkätundersökning 7 punkt. Natur & Kultur och Studentlitteratur har intagit motsatt trend och minskat i denna kategori medan Sanoma har oförändrat resultat. Även detta år är grundboken den vanligaste digitala upplåtelsen. Upplåtelse för grundbok har dessutom ökat något med 5 procentenheter, men vi kan även se en viss ökning av övningsböcker och bredvidläsningsböcker, medan upplåtelser för handböcker och lärarhandledningar minskat något. Av dem som svarat att de tecknat avtal för digital upplåtelse, har nästan hälften svarat att målgruppen varit gymnasium, som förutom att den är den största målgruppen, även är den som också ökat mest, från 36 till 47 procent. I övrigt har målgruppen grundskola ökat något, medan målgruppen universitet/högskola minskat med 4 procentenheter. Vanligast är, vilket också har ökat sedan förra undersökningen, att den digitala produktionen ersätts på samma sätt, d.v.s. med samma royaltysats, som för den tryckta boken. 77 procent har svarat att samma villkor som för den tryckta utgivningen gäller även för den digitala (55 procent år 2011). Produktionsroyaltyn (eller engångsersättningen) har nästan halverats som ersättningsform, 13 procent i jämförelse med 22 procent år En förbättring är att färre, än under tidigare år, skriver digitala läromedel utan att erhålla royalty. I årets enkät svarade 8 procent att de gör så (10 procent år 2011). Men att detta sker är en synnerligen tråkig företeelse. Varför en viss royalty för digitala verk Nästan hälften (43 procent) av dem som svarade att de har tecknat avtal för digital upplåtelse, uppger att et hänvisat till vad som är brukligt vid fastställande av royaltysats (36 procent år 2011). Hänvisning till hög utvecklingskostnad och ingen hänvisning alls har generellt sett minskat, från 46 till 40 procent. Att en hänvisning till vad som är brukligt blivit vanligare är mycket anmärkningsvärt med tanke på att digitala produktioner är tämligen nya och en praxis således inte Tabell 5: Förlagens royaltysatser i procent för tryckt material Förlag: Royaltysatser i : Gleerups Antal Liber författare: Natur & Kultur Sanoma Studentlitteratur Andra * Eget Summa/Samtliga * Exempelvis: Askunge, Beta pedagog AB, Bokvertstán, Ehrlingen, Folkuniversitet, Gothia, Norstedts juridik Tabell 6: Royaltysatser i procent beroende på vilken målgrupp författaren skriver för Målgrupp: Royaltysatser i : Förskola Antal Skolåren 1-3 författare: Skolåren Skolåren Gymnasium Universitet/ högskola Personalutbildning Studiecirkel SFI Annan målgrupp Summa/Samtliga Tabell 7: Förlagens typ av ersättning för digitalt material Typ av ersättning: Sanoma Studentlitteratur Försäljningsbaserad royalty Produktionsroyalty baserad på antal fram- Förlag: Svar i : Gleerups Liber Natur & Kultur Annat Eget Total av antal svarande ställda exemplar Engångsersättning Ingen ersättning Annan ersättning torde ha rotat sig ännu. Utbetalningsperioden följer allt som mest utbetalningen för den tryckta boken, d.v.s. upp till 15 månaders fördröjning med betalning i oktober månad. Årsintäkter En av de nya enkätfrågorna för året gällde den totala årliga royaltyintäkten. Här svarade hela 12 procent att de inte erhöll ersättning alls. Detta kan möjligtvis vara ett resultat på att första utbetalningen dröjer upp till 15 månader. De flesta (drygt en fjärdedel) svarade att de erhöll maximalt kronor per år i ersättning. I övrigt är resultatet jämt fördelat upp till kronors årlig ersättning. Endast 6 procent har svarat att de erhåller över kronor per år i royaltyintäkt. De allra flesta författare, hela 70 procent, erhåller sina royalties såsom företagare. Av dessa innehar nästan hälften enskilda firmor och nästan en femtedel innehar aktiebolag. Cirka var tionde författare innehar ett handelsbolag och får sin ersättning genom en sådan. Få har blandad ersättning såsom A- respektive F-skattare. 22 procent erhåller royaltyn som arbetstagare genom A-skattesedeln. Annelie Lindmark Förbundsjurist illustrationer: anita hyttinen mars 2014

4 8 Forts. från s. 1. Royaltyundersökning: Författarna tycker till om en fortfarande högst upp, därefter Natur & Kultur, tätt följt av Liber som knappat in på Natur & Kultur, detta jämfört med 2011 års undersökning. Studentlitteratur och Gleerups ligger sist i 2013 års undersökning. Det gjorde de också i 2011 års undersökning. För medlemmar som skriver för Studentlitteratur anser 16 procent att et är ganska eller mycket. 23 procent av medlemmarna som skriver för Gleerups anser dem som ganska eller mycket dåliga. Sanoma, Natur & Kultur och Liber har få som anser en som ganska eller mycket dåliga. Här handlar det om 5 procent, 7 procent och 11 procent. Digitalt Hur bedömer medlemmarna det som tecknat deras senaste savtal, gällande digitalt? Vid undersökningen i december 2011 låg Gleerups sist, men nu i vår senaste undersökning ligger de helt klart högst upp på listan. Här måste et ha jobbat hårt både med sina digitala läromedel men också med att förbättra kontakten och dialogen med författarna. Intressant är att både Gleerups och Liber kraftigt ökat sina medelbetyg. På en skala har medlemmar som har avtal med Gleerups gällande digitala läromedel givit et betyget 74 (2011 betyg 60). Sanoma får betyget 69, Liber får också betyget 69 (2011 betyg 59), Natur & Kultur får 65 i betyg och Studentlitteratur får 62 i betyg. Studentlitteratur har helt klart störst andel missnöjda författare gällande digitala läromedel. Hela 34 procent av dem som skriver digitala läromedel för Studentlitteratur bedömer et som ganska eller mycket. Här har Gleerups endast 9 procent, Liber 13 procent, Natur & Kultur 18 procent och Sanoma 19 procent. Fler tryckta verk på samma? 46 procent av medlemmarna bedömer att de kommer att ge ut fler verk på samma som de tecknat senaste savtal med, gällande tryckt utgivning (tabell 3). De medlemmar som har avtal med Sanoma gällande tryckt utgivning tror i störst utsträckning att de kommer att ge ut fler verk på samma som tidigare, 49 procent. Motsvarande tal för övriga är marginellt lägre. Sanomas procentuella andel av författare som kan tänka sig ge ut på samma igen har dock sjunkit med 10 procentenheter. De hade 59 procent vid 2011 års undersökning. Fler digitala verk på samma? 53 procent av medlemmarna bedömer att de kommer att ge ut fler digitala verk på samma som de tecknat senaste Manus mars 2014

5 9 savtal med (tabell 4). De medlemmar som har avtal med Gleerups gällande digitalt bedömer i störst utsträckning att de kommer att ge ut fler verk på samma som tidigare, 69 procent. Detta tätt följt av Liber med 68 procent. Natur & Kultur har 62 procent. Sanoma och Studentlitteratur ligger sist med 55 procent. Sanoma har rasat rejält sedan 2011 års undersökning då de hade 68 procent. Studentlitteratur låg då på 53 procent. Jenny Lundström förbundsdirektör Wiwi Ahlberg förbundsordförande Tabell 3 visar i vilken mån medlemmarna bedömer att de kommer att ge ut fler verk på samma som de tecknat senaste savtal med, gällande tryckt utgivning. Tabell 4 visar i vilken mån medlemmarna bedömer att de kommer att ge ut fler verk på samma som de tecknat senaste savtal med, gällande digitalt. Tabell 3: Ge ut fler verk på samma tryckt utgivning Förlag Ja Tveksam Nej Sanoma Studentlitteratur Liber Natur & Kultur Gleerups Annat Totalt (procent) Tabell 4: Ge ut fler verk på samma digitalt Förlag Ja Tveksam Nej Gleerups Liber Natur & Kultur Sanoma Studentlitteratur Annat Totalt (procent) mars 2014