ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN, ANVÄNDNING OCH UPPFÖLJNING AV STATSUNDER- STÖD

Transkript

1 BILAGA TILL ANSÖKNINGS- 1 (9) MEDDELANDE ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN, ANVÄNDNING OCH UPPFÖLJNING AV STATSUNDER- STÖD Personalutbildning inom undervisningsväsendet och småbarnspedagogiken 2018, Utbildningsprogram inom området läs- och skrivfärdigheter (15 sp) Dessa anvisningar innehåller ytterligare information om ansökan, användning och uppföljning av statsunderstöd för personalutbildning inom undervisningsväsendet och småbarnspedagogiken samt beskrivningar av innehållet i utbildningsprogrammet inom området läs- och skrivfärdigheter. Utbildningsprojektet ska vara geografiskt täckande och utnyttja sakkunnignätverk. Utvärderingsinformation och resultat av tidigare utbildningar och projekt ska utnyttjas vid planeringen. Det är viktigt att beskriva projektprocessen och att tydligt och klart redogöra för projektets kvantitativa och kvalitativa mål samt produkter. De sökande uppmanas att planera utbildningshelheter som kan genomföras på ett mångsidigt sätt och åtminstone delvis på nätet. På så sätt erbjuds möjlighet att delta i utbildningen oberoende av plats och tid. Projektet kan också genomföra en MOOC-kurs (Massive Open Online Course) antingen ensam eller i samarbete med en eller flera organisationer. Utbildningsdelarnas omfattning beskrivs i studiepoäng och antalet studerande. I ansökan anges utbildningens omfattning i kursdeltagardagar. Beräkningsformeln i ansökningsblanketten underlättar beräkningen av omfattningen. En kursdeltagardag är en kalkylmässig storhet som består av sex timmars studier per studerade och dag. En studietimme är 45 minuter. När omfattningen beräknas ska den tid som används för till exempel närundervisning, mellanarbeten och e-arbete beaktas. En studiepoäng är 4,5 kursdeltagardagar eller 27 timmars studier. För att garantera att projekten håller hög kvalitet ska de sökande på ansökningsblanketten påvisa sin kompetens och erfarenhet av personalutbildning och fortbildning inom undervisningsväsendet och småbarnspedagogiken. Utbildarna i utbildningsprojektet, deras kompetens, kompetensområde och erfarenhet ska uppges redan i ansökningsskedet. Budgeten ska planeras och göras upp på ett noggrant och realistiskt sätt samt specificeras enligt utgiftsslag och kostnader. Projektets utgifter och finansiering ska specificeras i en budgetblankett (Excel), som kan hämtas via länken på ansökningsblanketten. Blanketten finns på Utbildningsstyrelsens webbplats Finansiering Statsunderstöd Undervisningsväsendets personalutbildning. Ytterligare information finns i Utbildningsstyrelsens allmänna anvisningar om statsunderstöd för sökande och användare samt i anvisningarna om villkor och begränsningar för specialunderstöd på Finansiering Statsunderstöd. Utbildningsprogrammet inom området läs- och skrivfärdigheter (15 sp) Fortbildningen riktas till lärare inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen, yrkesutbildningen och vuxenutbildningen i syfte att utveckla den pedagogiska och professionella kompetensen samt ämneskompetensen för undervisning i läs- och skrivfärdigheter. Utbildningens innehåll är kopplat till genomförandet av Grunderna för gymnasiets läroplan (2016), Grun- UTBILDNINGSSTYREL- SEN Hakaniemenranta 6, PL Helsingfors puhelin oph.fi UTBILDNINGSSTYRELSEN Hagnäskajen 6, PB Helsingfors telefon oph.fi

2 2 (9) derna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2014), Grunderna för förskoleundervisningens läroplan (2014), Grunderna för planen för småbarnspedagogik (2016) och examensdelen kunnande i kommunikation och interaktion i de gemensamma examensdelarna i grunderna för yrkesinriktade grundexamina, som träder i kraft Fortbildningen är avsedd för organisationer som genomför en omfattande och geografiskt täckande utbildningshelhet för personal inom undervisningsväsendet och småbarnspedagogiken. Utbildningarna kan genomföras som samprojektet där man bildar omfattande nätverk av sakkunniga och organisationer. Mottagarna av understöd ansvarar för planeringen, genomförandet och utvärderingen av utbildningen. Som en del av utbildningsprojektet kan man genomföra en MOOC-kurs (Massive Open Online Course) antingen ensam eller i samarbete med en eller flera organisationer. De massiva öppna nätbaserade kurserna (MOOC) är delvis interaktiva nätbaserade kurser som innehåller videoföreläsningar, studiematerial på webben och uppgifter som utförs självständigt. De studerande kan när som helst gå tillbaka till materialet och föreläsningarna under kursens gång. Ofta förutsätts de studerande också delta i olika sociala grupper, till exempel en Facebook-grupp som har bildats för utbildningen ifråga, eller vara med och skriva en blogg. Deltagandet sker antingen individuellt eller som en del av studierna. Det egna lärandet följs upp med hjälp av olika test under utbildningens gång. Testerna kan också eventuellt bedömas automatiskt. Åren 2018 och 2019 genomförs MOOC-kurserna under handledning. Efter det är kurserna avsedda för självständiga studier. I projektplanen ska ingå en beskrivning av läget och fortsättningen för MOOC-kurserna efter det att projektet har slutförts. En överenskommelse om bland annat de tekniska gränssnitten och inloggningsförfarandena ska göras med Utbildningsstyrelsen. I utbildningsprogrammet inom området läs- och skrivfärdigheter (15 sp) ingår tre utbildningsdelar: 1) Gemensam utbildningsdel (3 sp) Den gemensamma utbildningsdelen omfattar undervisning i modersmål och litteratur samt kommunikation som en kontinuerlig helhet från småbarnspedagogiken till andra stadiet. Här behandlas olika pedagogiska lösningar för att utveckla läs- och skrivfärdigheterna samt stöd för att införa de nya läroplanerna. Den gemensamma utbildningsdelen omfattar bland annat: - en översikt över lärandet och undervisningen i läs- och skrivfärdigheter i Finland i ljuset av olika utvärderingar (t.ex. Pisa, nationella utvärderingar av inlärningsresultat, PIAAC, TIMMS och TALIS) - skapande av en forsknings- och kunskapsbas för utveckling av läs- och skrivfärdigheterna (språkfostran, funktionell språksyn) - förståelse för hur läs- och skrivförmågan utvecklas ända från småbarnspedagogiken till vuxenutbildningen - läs- och skrivfärdigheter som en del av multilitteraciteten och språkmedvetenheten - undervisning om språket som en del av undervisningen i läsning och skrivning - faktorer som påverkar motivationen att läsa och skriva samt känslornas betydelse - barns, elevers och studerandes textvärldar och texter för småbarnspedagogiken och skolan; beaktande av elevernas intressen - läsning och skrivning med olika verktyg - metoder som stöder läs- och skrivförmågan hos personer i olika åldrar - Mediekunskap samt färdigheter i informationssökning och informationshantering - hjärnforskning och språkliga färdigheter - mångsidig bedömning enligt läroplanen - läs- och skrivsvårigheter, specialpedagogiska frågor

3 3 (9) - kompanjonlärarskap och mentorskap - flerspråkighet och utveckling av läs- och skrivförmågan - perspektivet svenska som andraspråk. 2) Utbildningsdel för lärare inom olika former av utbildning och fostran (6 sp) I del 2 utgår man från de utbildningsformer som finns inom utbildning och fostran. Tyngdpunkten ligger på ämneskompetens, ålderspedagogik och målen och innehållet i grunderna för de nya läroplanerna, grunderna för planerna för småbarnspedagogik och examensgrunderna. Småbarnspedagogik och förskoleundervisning Utbildningsdelen som är avsedd för personalen inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning fokuserar på metoder som främjar och stärker barnets språkliga utveckling och färdigheterna att lära sig läsa och skriva. I undervisningen använder man varierande arbetssätt och utnyttjar digitala verktyg. - att stödja den språkliga utvecklingens delområden - att främja språklig medvetenhet och multilitteracitet - att väcka intresset för språkliga uttrycksformer, drama och litteratur samt för att tolka och producera olika typer av texter - barnlitteratur - att skapa och utveckla mångsidiga text- och språkmiljöer som stöder läs- och skrivinlärningen. - varierande verksamhetsmiljöer, t.ex. utveckling av samarbetet med närbibliotek och med kulturevenemang och kulturaktörer - metoder som stöder läs- och skrivinlärningen, teman och workshoppar, t.ex. ordkonst, dockteater, sagotering, animationer, videofilmer, mediekunskap, muntliga och kommunikativa färdigheter - svårigheter som gäller den språkliga utvecklingen, specialpedagogisk kompetens - utvecklingen av flerspråkiga barns språkliga färdigheter - perspektivet svenska som andraspråk - lärområdena inom småbarnspedagogiken med tanke på läs- och skrivinlärningen. Nybörjarundervisning (årskurserna 1 2) I utbildningsdelen som är avsedd för lärare inom nybörjarundervisningen (åk 1 2) ligger tyngdpunkten på att fördjupa och bredda lärarnas pedagogiska färdigheter och ämneskompetens för att stödja lärandet av grundläggande läs- och skrivfärdigheter och väcka elevernas intresse för språket och språkliga uttrycksformer samt för att producera, läsa och tolka olika typer av texter. Utbildningen behandlar olika metoder för att lära sig läsa och skriva, lärmiljöer och differentiering av undervisningen. I utbildningen använder man varierande arbetssätt och utnyttjar digitala verktyg. - att främja språklig medvetenhet, multilitteracitet och förmågan att tänka - att stärka intresset för språkliga uttrycksformer, drama och litteratur samt för att tolka och producera olika typer av texter

4 4 (9) - att utveckla de grundläggande läs- och skrivfärdigheterna och sambandet med färdigheterna att lyssna och tala - grunderna för att lära sig läsa och skriva och mångsidiga metoder för att undervisa i läsning och skrivning - lässtrategier, basfärdigheter i att producera olika typer av texter och utveckling av ord- och begreppsförrådet - fakta- och skönlitteratur för barn - att väcka intresse för att läsa litteratur - att skapa och utveckla mångsidiga text- och språkmiljöer som stöder läs- och skrivinlärningen - vidgade och mångsidigare lärmiljöer, t.ex. utveckling av samarbetet med skol- och närbibliotek samt med kulturevenemang och kulturaktörer - metoder som stöder läs- och skrivinlärningen, teman och workshoppar, t.ex. ordkonst, dockteater, sagotering, animationer, videofilmer, mediekunskap, muntliga och kommunikativa färdigheter - bedömning enligt läroplansgrunderna - specialpedagogisk kompetens, läs- och skrivsvårigheter - utvecklingen av flerspråkiga barns färdigheter - perspektivet svenska som andraspråk - mångvetenskapliga lärområden med tanke på läs- och skrivinlärningen. Årskurserna 3 6 I utbildningsdelen som är avsedd för lärare i årskurserna 3 6 i den grundläggande utbildningen ligger tyngdpunkten på att stödja lärarnas pedagogiska färdigheter och ämneskompetens för att befästa en mångsidig färdighet att läsa och skriva flytande. Utbildningen behandlar olika metoder för att lära sig läsa och skriva, lärmiljöer och differentiering av undervisningen. I utbildningen använder man varierande arbetssätt och utnyttjar digitala verktyg. - att främja språklig medvetenhet och multilitteracitet - att stärka intresset för språkliga uttrycksformer, drama och litteratur samt för att tolka och producera olika typer av texter - att öva läsning och skrivning: strategier för läsförståelse och utveckling av förmågan att tolka texter; förmåga att producera olika typer av texter, skrivprocessen och förmåga att ge respons och skriva i grupp; förmåga att reflektera över sitt läsande och skrivande - kunskap om språket som en del av läs- och skrivinlärningen samt utveckling av ord- och begreppsförrådet - att påverka genom språket och förmåga att läsa kritiskt - förmåga att söka information - förmåga att analysera, bedöma och tolka olika typer av texter - fakta- och skönlitteratur för barn och unga - att väcka intresse för att läsa litteratur och att upprätthålla läsintresset, att erbjuda och dela läsupplevelser - att stödja språklig och kulturell identitet - att utveckla mångsidiga text- och språkmiljöer som stöder utvecklingen av läs- och skrivfärdigheterna

5 5 (9) - vidgade och mångsidigare lärmiljöer, t.ex. utveckling av samarbetet med skol- och närbibliotek samt med kulturevenemang och kulturaktörer - metoder som stöder läsning och skrivning, teman och workshoppar, t.ex. ordkonst, dockteater, sagotering, animationer, videofilmer, mediekunskap, kommunikativa färdigheter, muntlig framställning - bedömning enligt läroplansgrunderna - specialpedagogisk kompetens, läs- och skrivsvårigheter - utvecklingen av flerspråkiga barns färdigheter, perspektivet svenska som andraspråk - mångvetenskapliga lärområden med tanke på läs- och skrivinlärning. Årskurserna 7-9 I utbildningsdelen som är avsedd för lärare i årskurserna 7 9 i den grundläggande utbildningen ligger tyngdpunkten på lärarnas pedagogiska färdigheter och ämneskompetens för att stödja utvecklingen av mångsidiga och fördjupade läs- och skrivfärdigheter. Utbildningen behandlar olika metoder som stöder läs- och skrivinlärningen, lärmiljöer och differentiering av undervisningen. I utbildningen använder man varierande arbetssätt och utnyttjar digitala verktyg. - att främja multilitteracitet, språklig medvetenhet och förmågan att tänka - att stärka intresset för språkliga uttrycksformer, drama och litteratur samt för att tolka och producera olika typer av texter - att utveckla läs- och skrivfärdigheterna: strategier för läsförståelse, fördjupade färdigheter att tolka texter, påverkan genom språket och förmåga att läsa kritiskt, förmåga att producera olika typer av texter, skrivprocessen och förmåga att ge respons och skriva i grupp, förmåga att reflektera över sitt läsande och skrivande - att bredda textvärlden får att uppnå den textkompetens som behövs i fortsatta studier och arbetslivet, kunskap om språket som en del av utvecklingen av läs- och skrivfärdigheterna samt utveckling av ordoch begreppsförrådet - fakta- och skönlitteratur för unga och vuxna - att väcka intresse för att läsa litteratur och att upprätthålla läsintresset, att erbjuda och dela läsupplevelser - mångsidiga lärmiljöer, t.ex. utveckling av samarbetet med skol- och närbibliotek samt med kulturevenemang och kulturaktörer. - metoder som stöder läsning och skrivning, teman och workshoppar, t.ex. ordkonst, drama, animationer, videofilmer, mediekunskap, muntliga och kommunikativa färdigheter - bedömning enligt läroplansgrunderna - svårigheter som gäller läs- och skrivinlärningen, specialpedagogisk kompetens - utvecklingen av flerspråkiga ungas färdigheter - perspektivet svenska som andraspråk - mångvetenskapliga lärområden med tanke på läs- och skrivinlärningen. Gymnasieutbildningen I utbildningsdelen som är avsedd för lärare i gymnasiet ligger tyngdpunkten på lärarnas pedagogiska färdigheter och ämneskompetens för att stödja utvecklingen av fördjupade läs- och skrivfärdigheter. Utbildningen

6 6 (9) behandlar olika metoder som stöder läs- och skrivinlärningen, lärmiljöer och differentiering av undervisningen I utbildningen använder man varierande arbetssätt och utnyttjar digitala verktyg. Utbildningshelheten beaktar också förutsättningarna för fortsatta studier. - att läsa och skriva med olika verktyg - att fördjupa skrivprocessen och reflektera över sitt skrivande - att producera långa texter, bearbeta texter och ge respons - att fördjupa läsfärdigheten, kritisk och kulturell läskunnighet, att läsa stora texthelheter - materialbaserat skrivande - förmåga att tolka olika typer av texter - aktuella teman, samkulturella fenomen - att väcka intresse för att läsa litteratur och att upprätthålla läsintresset, att erbjuda och dela läsupplevelser - litteraturanalys ur olika perspektiv och fördjupad litteraturanalys - multilitteracitet, mediekunskap, förmåga att söka och hantera information - bedömning enligt läroplansgrunderna - uppgiftstyper och bedömningskriterier för det digitala studentprovet - svårigheter som gäller läs- och skrivinlärningen, specialpedagogisk kompetens - utvecklingen av flerspråkiga ungas färdigheter - perspektivet svenska som andraspråk - temastudier, ämneshelheter och samarbete mellan olika läroämnen med tanke på produktion och tolkning av texter. Yrkesutbildning Utbildningsdelen som är avsedd för undervisningspersonalen inom yrkesutbildningen fokuserar på metoder som hjälper och uppmuntrar de studerande att utveckla sina läs- och skrivfärdigheter så att de svarar på kraven inom den egna branschen och i arbetslivet. Utbildningen behandlar olika metoder som stöder den studerande att läsa och skriva på ett mångsidigare sätt, lärmiljöer och differentiering av undervisningen. I utbildningen använder man varierande arbetssätt och utnyttjar digitala verktyg. Utbildningshelheten beaktar också förutsättningarna för fortsatta studier. - att utveckla läs- och skrivfärdigheterna med tanke på den egna branschen och arbetslivet - att läsa och skriva med olika verktyg så att det stöder avläggandet av examen - att producera texter, bearbeta texter och ge respons, materialbaserat skrivande - att väcka intresse för att läsa litteratur och att upprätthålla läsintresset, att dela läsupplevelser - multilitteracitet, mediekunskap, förmåga att söka och hantera information - bedömning av kunnande enligt examensgrunderna - svårigheter som gäller läs- och skrivinlärning, specialpedagogisk kompetens, personlig tillämpning - utvecklingen av flerspråkiga ungas språkliga färdigheter - perspektivet svenska som andraspråk..

7 7 (9) 3) Utbildningsdelen med valfria teman (6 sp) Inom denna utbildningsdel väljer man temakurser (1 2 studiepoäng) utifrån sina egna intressen och kunskapsbehov. Kurserna ska sammanlagt omfatta sex studiepoäng. Valfria kurser (varje kurs omfattar 1 2 sp) är till exempel - utveckling av en språkmedveten verksamhetskultur - perspektivet svenska som andraspråk och stödjande av flerspråkighet - specialpedagogiska frågor som gäller läsning och skrivning - undervisning om språket som stöder textkompetensen (funktionella metoder, drama, verbalisering, visualisering) - sagotering och ordkonst - mediekunskap och förmåga att söka information, inkl. upphovsrätt - de digitala studentproven i modersmålet och svenska som andraspråk - multimediala lärmiljöer - drama och funktionella metoder som stöd för läs- och skrivlärandet - barn- och ungdomslitteratur, inkl. faktalitteratur - metoder och infallsvinklar vid litteraturläsning och litteraturanalys - utveckling av skolbiblioteken och av samarbetet mellan skolan och biblioteket - samarbete med andra läroämnen (mångvetenskapliga lärområden, temastudier, integrering i yrkesstudier) och helhetsskapande undervisning Urvalsgrunder för programmet för fortbildning inom området läs- och skrivfärdigheter - omfattning 15 studiepoäng - projektets geografiska utsträckning - utbildarnas behörighet och kompetens är uppdaterade - sökandeorganisationernas kunskap om och erfarenhet av fortbildning för lärare inom området modersmål och litteratur - organiseringen och genomförandet av projektet - öppen delning av resultaten från projektet såsom utbildningsinnehåll, utbildningsmaterial, produkter och modeller - handledning och stöd för att säkerställa genomförandet av utbildningsprogrammet - realistisk ekonomi - utnyttjande av informations- och kommunikationsteknik vid genomförandet av utbildningen När ansökan görs upp ska alla innehållsområden som anges i ansökningsmeddelandet beaktas. Innan projekten inleds preciserar Utbildningsstyrelsen genomförandeplanen tillsammans med företrädarna för de projekt som beviljats understöd. STATSUNDERSTÖDETS ANVÄNDNING OCH TIDTABELLEN FÖR DE PROJEKT SOM BEVIL- JATS FINANSIERING SAMT UPPFÖLJNING Understöden beviljas av anslaget för Utbildningsstyrelsen strävar efter att fatta beslut om understöden före utgången av mars 2018.

8 8 (9) Ansökan avslutas kl Målet är att besluten fattas före utgången av mars. Den första raten (60 %) betalas inom cirka en månad efter delgivningen av beslutet. Understöd euro betalas i en rat. En mellanredovisning ska lämnas in när den första raten har använts nästan helt eller senast Den andra raten utbetalas på basis av mellanredovisningen. Den andra raten utbetalas senast , då också användningstiden går ut. Slutredovisningen ska lämnas in senast Vid betalning, avbrytande av betalning, granskning av understödets användning, återbetalning och återkrav av understödet iakttas statsunderstödslagen (688/2001). Användningstiden börjar dagen efter datumet som står på statsunderstödsbeslutet och slutar Understöd som överskrider euro betalas ut i två rater. Den första raten, dvs. 60 % av hela understödet, betalas in på statsunderstödstagarens konto inom en månad från det att statsunderstödstagaren har delgivits beslutet. Statsunderstödet innehåller eventuell mervärdesskatt ifall skatten i sista hand ska betalas av sökanden. Utgifterna uppges således i ansökan antingen inklusive eller exklusive moms. I samprojekt ska utgifterna anmälas antingen inklusive eller exklusive moms i enlighet med sökandens bokföring. Projekten har bokföringsskyldighet och de enskilda projekten ska i bokföringen följas upp som en helhet i enlighet med Utbildningsstyrelsens allmänna anvisningar för ansökan och användning av statsunderstöd samt villkoren och begränsningarna för specialunderstöd. En utredning över projektets kvantitativa och kvalitativa resultat ska lämnas in enligt anvisning som Utbildningsstyrelsen ger separat. Med kvantitativa resultat avses faktiskt antal studerande och kursdeltagardagar. De kvalitativa resultaten omfattar en beskrivning av projektens effekter och resultat. Utbildningsstyrelsen skickar en digital länk som understödsmottagarna ska använda för att göra mellan- och slutredovisningarna. En mellanredovisning ska lämnas in digitalt senast Den andra raten utbetalas på basis av mellanredovisningen. Förutsättningen för utbetalning av den andra raten är att projektet har framskridit enligt projektplanen. Den andra raten betalas senast Slutredovisningen ska lämnas in inom en månad efter att utbildningsprojektet har avslutats eller senast Bokföringens huvudbok ska lämnas in i samband med projektets slutrapport; i fråga om samprojekt även alla delaktiga parters huvudböcker. Deltagarantal och kursdeltagardagar som anges i projektbeslutet är förpliktande. Ifall projektgenomförandet avsevärt kommer att avvika från beslutet, ska en ändringsansökan göras för projektet så fort som möjligt efter

9 9 (9) det att behovet av ändring har uppkommit. En ändringsansökan förutsätts också om det sker större förändringar i de godkända utgiftsposterna. Om projektet inte har genomförts i enlighet med den projektplan som godkänts i beslutet, är organisationen skyldig att betala tillbaka en del av finansieringen. Projekten ska i sin kommunikation ange att projektet stöds av Utbildningsstyrelsen. De logotyper som behövs finns på ämbetsverkets webbplats