Välkommen till kursen Vetenskapsteori Philosophy of Social Science (7,5 hp, avancerad nivå)

Transkript

1 Välkommen till kursen Vetenskapsteori Philosophy of Social Science (7,5 hp, avancerad nivå) Höstterminen 2012 Kursansvarig lärare: Klas Roth Lärare: Corrado Matta Kursadministratör: Karin Larsson Kursen kommer att gå på måndagar kl 10:00 12:00 och 13:00 15:00, med start måndagen den 2. Utöver dessa föreläsningar och seminarier ingår två obligatoriska gruppuppgifter i kursen. Inledning Vetenskapsteori erbjuder en metavetenskaplig presentation och diskussion av relevanta frågeställningar inom vetenskapsteori och kunskapsteori. Under kursen ger vi en vetenskapsteoretisk bakgrund samt presenterar olika vetenskapsteoretiska perspektiv. Kursens lärandemål är: att förstå och kunna redogöra för centrala vetenskapsteoretiska begrepp att kunna analysera skillnader och likheter mellan olika vetenskapsteoretiska perspektiv Kursens innehåll och uppläggning Under kursen presenteras och diskuteras relevanta metavetenskapliga (kunskapsteoretiska, vetenskapsteoretiska och vetenskapsfilosofiska) frågeställningar som förekommer inom den samhällsvetenskapliga forskningen. Vetenskapsteori förstås här i en bred mening inkluderande olika metavetenskapliga aspekter på samhällsvetenskaplig forskning. Kursen presenterar och diskuterar metavetenskapliga och aktuella kunskapsteoretiska frågor och kopplar dem direkt till metodologiska problem i samhällsvetenskaplig forskning. Kursen diskuterar övergripande hur vi kan förstå relationen mellan filosofi och samhällsvetenskap, dvs. vilka teorier om varat och hur kunskap skapas som finns, och hur de omsätts i samhällsvetenskaplig teori och metod. Den klassiska uppdelningen mellan naturalism (eller det vi ofta refererar till som positivism och metoder som eftersträvar att likna naturvetenskapen) och tolkningsvetenskaperna (samhällsvetenskap som utforskar människa och det mänskliga genom att i första hand förstå, tolka, beskriva eller läsa verkligheten/data) diskuteras. Denna uppdelning mellan naturalism och tolkning brukar ofta hänföras till en uppdelning mellan kvantitativ och kvalitativ metod. 1

2 Med utgångspunkt från den ovan nämnda klassiska uppdelningen behandlar kursen ett antal centrala teman i samhällsvetenskapens filosofi såsom: intentionalitet, metodologisk holism, post-strukturalism, kritisk teori, konfirmationsteori, vetenskapsstudier, feministisk vetenskapsfilosofi. Ett antal obligatoriska uppgifter ingår i kursen som skall göras utanför ordinarie schemalagda tider. Den studerande som inte genomfört uppgifter i grupp/par gör istället uppgiften på egen hand eller tillsammans med annan studerande som varit sjuk/borta. Tentamen är i form av en hemskrivning om vetenskapsteori och olika vetenskapliga inriktningar som betygssätts från A till F. Obligatoriska uppgifter Seminarieuppgifter: Syftet med seminarieuppgifter är att underlätta diskussionen under seminarietillfällen. Varje deltagare skriver inför seminariet ett kort PM (1 1,5 s) med frågor kring och underbyggda synpunkter på den lästa litteraturen. PM:et skall lämnas in på mondo (eller dropbox) torsdagen före nästa tillfälle för att ge de andra deltagarna möjlighet att läsa varandras PM. Dessutom förbereder man sig för diskussionen genom att läsa alla PM i deltagarens seminariegrupp. Inför första tillfället behöver deltagarna inte lämna in någon uppgift. Hemtentan: Syftet med hemtentan är, liksom med gruppseminarierna, att förbereda kursdeltagarna inför det kommande mastersuppsatsarbetet samt att nå kursens mål om att förstå och kunna redogöra för centrala vetenskapsteoretiska begrepp att kunna analysera skillnader och likheter mellan olika vetenskapsteoretiska perspektiv Hemtentan skrivs enskilt eller i par: Deltagaren (deltagarna) väljer i samråd med läraren ett exempel på pedagogisk forskning (helst en artikel). Artikeln skall beskriva en empirisk undersökning. Det vill säga att undersökningen skall innehålla någon form av datainsamling och dataanalys. Artikel skall gärna vara kopplad till deltagarens tänkta masteruppsats. Uppgiften består i att genomföra en meta-analys av den valda artikeln med utgångspunkt av en av de problematiker och teman som behandlas under kursen. Detta innebär att man ska välja ett tema utifrån de som diskuterats och att man ska sedan analysera artikeln i ljuset av det tänkta temat. Mera detaljerade anvisningar kommer vid kursstarten. Texten skall följa en mall som delas ut i samband med kursstart och skall vara mellan 4000 och 5000 ord. Texten skall skrivas med Times Roman 12 punkters text med dubbelt radavstånd. Studentens namn skall anges högst upp på första sidan och hemtentan skall pagineras. Utöver texten skall man inkludera en sida med korrekt litteraturlista. Man skall välja ett referenssystem bland de mest förekommande i pedagogisk forskning (Cambridge, APA, Vancouver) och följa det konsistent och korrekt. Detta innebär att man skall kontrollera vilka anvisningar gäller för det tänkta systemet och följa dem noggrant. 2

3 Inga citat utöver tio på varandra följande ord är tillåtna och då de förekommer skall de markeras med citattecken. Ni måste alltså skriva med egna ord det författaren sagt, med tydlig referens, men utan att använda författarens exakta ord om ni inte absolut måste. Betygskriterier Som betyg på kursen används en sjugradig betygsskala med graderna A, B, C, D, E, Fx och F. A är det högsta och E är det lägsta godkända betyget. För respektive betyg förväntas följande prestation: A B C D E Fx F Hemskrivningen präglas genomgående av mycket stor stringens och klarhet. Resonemangen är tydliga och tar upp alla de väsentligaste begreppen för varje teoretisk ansats på ett sätt som övertygar om att författaren till texten förstår dem individuellt och i relation till varandra, samt att kunskapen utgår från de texter som kursen behandlat genom tydliga och frekventa referenser. Studentens framställning visar att han/hon tillgodogjort sig kursinnehållet på ett självständigt sätt genom att genomgående och övertygande diskutera likheter, skillnader och relationer mellan olika teoretiska resonemang, begrepp, perspektiv, osv. Hemskrivningen präglas genomgående av stor stringens och klarhet. Resonemangen är tydliga och tar upp några av de väsentligaste begreppen för varje teoretisk ansats på ett sätt som övertygar om att författaren till texten förstår dem individuellt och i relation till varandra, samt att kunskapen utgår från de texter som kursen behandlat genom tydliga och frekventa referenser. Studentens framställning visar att han/hon tillgodogjort sig kursinnehållet på ett självständigt sätt genom att diskutera likheter, skillnader och relationer mellan olika teoretiska resonemang, begrepp, perspektiv, osv. Hemskrivningen präglas genomgående av stringens och klarhet och de väsentligaste begreppen för varje teoretisk ansats diskuteras genomgående. Viss oklarhet kan förekomma. Studentens framställning visar att han/hon tillgodogjort sig kursinnehållet på ett relativt självständigt sätt, då vissa diskussioner om likheter, skillnader och relationer mellan olika teoretiska resonemang, begrepp och perspektiv förekommer. Hemskrivningen präglas av en god förståelse och klarhet och de väsentligaste begreppen för varje teoretisk ansats nämns åtminstone om de inte diskuteras. Studentens framställning visar att han/hon tillgodogjort sig kursinnehållet på ett relativt självständigt sätt, då enstaka diskussioner om likheter, skillnader och relationer mellan olika teoretiska resonemang, begrepp och perspektiv förekommer. Hemskrivningen präglas av förståelse även om viss vaghet och oklarhet accepteras. Hemskrivningen präglas av förståelse men även av en betydande del oklarhet och felaktighet. Hemskrivningen präglas av felaktigheter och oklarheter till en sådan grad att den underkänns i sin helhet. Betyget baseras på ett helhetsomdöme av prestationen på hemskrivningen. Om studenten erhållit godkänt betyg, dvs minst betyget E, får han/hon inte göra om skrivningen för ett högre 3

4 betyg. Vid betyget Fx finns möjlighet till komplettering för att uppnå godkänt betyg. Betyg F innebär att hemskrivningen i sin helhet är underkänd och måste göras om. SCHEMA Kursen är upplagd med längre sammanhållna fyratimmars pass som inkluderar föreläsning, och seminarium i helgrupp kring litteraturen som skall läsas innan utsatt tillfälle för att möjliggöra ett aktivt deltagande. Om inget annat anges så är tillfällena uppdelade i förmiddagens (10-12) och eftermiddagens (13-15) pass, varenda 2 timmars lång. Tid Plats Innehåll Lärare Litteratur V 36 måndag Introduktion kring Mastersutbildningen av ansvariga för mastersutbildningarna i pedagogik vid institutionen. 2. Vetenskapsfilosofi. Naturalismen och Interpretivismen. Intentionalitet och samhällsforskning. KR Rosenberg kap OBS! Ingen förberedelseuppgift lämnas in. Läs dock literaturen! V 37 måndag Intentionalitet och samhällsforskning (forts.). Rosenberg kap 7-8 Weber, Schutz, Winch, Taylor, Cicourel V 38 måndag Uppgörelsen med subjektsfilosofin. Metodologisk holism. Foucault, Derrida, Bourdieu Foucault, M. Sexualitetens historia (utdrag) Rosenberg kap 9 V 39 måndag Post-strukturalism (KR) (förmiddagen). Diskussion om poststrukturalism (). KR Davidson (1991) Foucault, Derrida, Bourdieu Youngblood and Mazzei (2011) kap 2 & 4 4

5 V 40 måndag Excursus: Confirmation theory and Qualitative Research Swinburne (Utdrag) Miller (1999), Miller (1990), Miller and Fredericks (1989), Miller and Fredericks (1991) V 41 måndag Critical tradition. CS Habermas Honneth V 42 måndag Feminist Epistemology, Feminist philosophy of science. Anderson (2011) Wylie, Potter and Bauchspies (2010) Haraway, Hill Collins, Knorr-Cetina, Smith V 43 måndag The Social Dimension of Science, SSK and STS. Latour and Woolgar (1986) (utdrag) Longino (2013) Knorr-Cetina, Hacking, Fuller, Luhman V 44 måndag 28 Seminarium om hemtentamen. KR Skicka utkast på din hemtentamen till seminariegruppen 3 dagar i förväg. Inför seminariet ska man ha läst alla texter i respektive seminariegrupp och vara beredd att kommentera måndag 11 november kl 23:59 HEMTENTA SISTA INLÄMNINGSDATUM Lämna in era slutuppgifter på dropboxmappen. 5

6 Obligatorisk litteratur markeras med (*) Litteratur vetenskapsteori Anderson, Elizabeth, "Feminist Epistemology and Philosophy of Science", The Stanford Encyclopedia of Philosophy (Fall 2012 Edition), Edward N. Zalta (ed.), URL = < (*) Delanty, Gerard & Strydom, Piet (red.) (2003). Philosophies of social science: the classic and contemporary readings. Maidenhead: Open University. Davidson, Donald (1991), Three Varieties of Knowledge, in A. Phillips Griffiths (ed.), A.J.Ayer Memorial Essays: Royal Institute of Philosophy Supplement, 30, Cambridge: Cambridge University Press, reprinted in Davidson (2001), Subjective, Intersubjective, Objective, Oxford: Clarendon Press. Foucault, Michel (2002) Sexualitetens historia del 1. Viljan att veta. Daidalos. (utdrag delas ut i pdf-format). Latour, Bruno and Woolgar, Steve (1979/1986), Laboratory Life: The [Social] Construction of Scientific Facts, Princeton: Princeton University Press. Longino, Helen, "The Social Dimensions of Scientific Knowledge", The Stanford Encyclopedia of Philosophy (Spring 2013 Edition), Edward N. Zalta (ed.), URL = < Miller, Steven J., and Marcel Fredericks. "Some comments on the projectibility of anthropological hypotheses: Samoa briefly revisited." Erkenntnis 30.3 (1989): Miller, Steven I. "Swinburne's challenge: A note on probability estimates for nontypical potential evidence instances." Quality and Quantity 33.4 (1999): Miller, Steven I. "Confirmation and qualitative evidence-instances: justifying the use of qualitative research methods." Quality and Quantity 24.1 (1990): Miller, Steven I., and Marcel Fredericks. "A case for" qualitative confirmation" for the social and behavioral sciences." Philosophy of Science (1991): (*) Rosenberg, Alexander (2012) Philosophy of the Social Sciences (Skall vara fjärde upplagan 2012) Basic Books. Swinburne, Richard (1973). An introduction to confirmation theory.. London: Methuen (utdrag delas ut i pdf-format) Wylie, Alison, Potter, Elizabeth and Bauchspies, Wenda K., "Feminist Perspectives on Science", The Stanford Encyclopedia of Philosophy (Fall 2012 Edition), Edward N. Zalta (ed.), URL = < 6

7 Övriga referenser Youngblood Jackson, Alecia and Mazzei, Lisa (2011) Thinking with theory in Qualitative Research: Viewing Data Across Multiple Perspectives, London/New York: Routledge. (Kap 1, 2,4, 5 och 7) Zakin, Emily, "Psychoanalytic Feminism", The Stanford Encyclopedia of Philosophy (Summer 2011 Edition), Edward N. Zalta (ed.), URL = < 7