Uppdrag nr Dagvattenutredning. Åby Ängar/Åbyholmsgård.

Transkript

1 Dagvattenutredning Åby Ängar/Åbyholmsgård

2 Sida 2 (21) Dagvattenutredning Uppdragsnamn Åby Ängar, Åbyholmsvägen Vallentuna kommun Dagvattenutredning Åby Ängar/Åbyholmsvägen Vallentuna kommun Sigrid Walve Tuna Torg VALLENTUNA Uppdragsgivare Vallentuna kommun Sigrid Walve Vår handläggare Eva-Lotte Wondollek Datum Box Uppsala Telefon Fax Org.nr F-skattebevis

3 Sida 3 (21) Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANTAGANDEN Underlag Riktlinjer dagvattenpolicy Geoteknik BESKRIVNING AV PLANOMRÅDET OCH DESS FÖRUTSÄTTNINGAR Recipienten och dess status Översiktlig beskrivning av dagens markanvändning och dagvattenhantering Deltagande ytor Delavrinningsområden BERÄKNINGAR Flöden Reglervolymer/Magasinsvolymer Föroreningsmängder FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA DAGVATTENHANTERING Generellt - fördröjning och avskiljning Planområdets indelning Principlösningar för delavrinningsområde 1 och Principlösningar för delavrinningsområde 3 och Åbyholmsvägen Parkeringsytor Fastigheter Lokalgator Reningsanläggning KALKYL RENINGSANLÄGGNING SAMMANFATTNING BILAGOR REFERENSER... 21

4 Sida 4 (21) Bakgrund och syfte har på uppdrag av Vallentuna kommun tagit fram en dagvattenutredning till detaljplanerna för Åby Ängar och Åbyholmsvägen. I området planeras en utbyggnad av cirka 900 nya bostäder. Huvudrecipient är Vallentunasjön som är klassad som känslig recipient (se 3.1). Vallentuna kommun ingår i Oxunda vattensamverkan vilket innebär att Oxundaåns dagvattenpolicy gäller för denna utredning. Syftet med detta PM är att beskriva dagvattensituationen i planområdet före och efter den planerade utbyggnaden. Detta PM ska även redovisa lämpliga och möjliga renings- och fördröjningsåtgärder eller i de fall det är möjligt med lokalt omhändertagande lämpliga metoder för detta. Förutsättningar och antaganden Underlag - Dagvatten i Oxundaåns avrinningsområde policy, råd och riktlinjer Policy daterad september 2001 samt bilaga daterad maj Programhandling för Åbyholmsvägen ( ) - Programhandling för Åby Ängar ( ) - Parkskiss i pdf (WSP ) - Grundkarta i dwg ( ) - Skiss på planerat gatunät öster om Åbyholmsvägen (dwg ) - Dispositionsskiss över planerad bebyggelse öster om Åbyholmsvägen (dwg ) - Ritning på nya Lindholmsvägen (dwg) - Ritning nya Smidesvägen (dwg) - Ritning ny sträckning av Åbyholmsvägen (dwg) - Planskiss Åby Ängar (dwg ) - PM Geoteknik Åby Ängar (Bjerking ) - Rapport Geoteknik Åby Ängar (Bjerking ) - VA-ritningar i dwg och pdf (Vectura bygghandlingar ) - Skiss på planerad bebyggelse vid Åbyholmsvägen (PEAB )

5 Sida 5 (21) Riktlinjer dagvattenpolicy I Dagvatten i Oxundaåns avrinningsområde policy, råd och riktlinjer anges förslag till gemensamma riktlinjer inom Oxundaåns avrinningsområde. Nedan redovisas exempel på mål och riktlinjer som tillämpats i denna utredning. Kommunerna ska i plan- och bygglovsprocess ställa krav på lokalt omhändertagande av dagvatten. Dagvattensystem ska utformas så att flöden utjämnas och så mycket som möjligt av föroreningarna kan avskiljas före utsläpp i recipient. Öppna dagvattenanläggningar ska utformas som positiva inslag i stadsmiljön. Hårdgjorda, icke genomsläppliga ytor ska minimeras. Olika former av fördröjningsåtgärder ska sättas in efter möjlighet. Trafikdagvatten ska om möjligt fördröjas genom att avledas i öppna system. Vid nyanläggning av trafikytor ska dagvattensystemet utformas så att de mest förorenade fraktionerna kan avskiljas och renas separat. Geoteknik En geoteknisk undersökning är utförd av Bjerking (rapport daterad ). Enligt den geotekniska rapporten kan planområdet delas in i två områden efter markens beskaffenhet. Öster om Åbyholmsvägen består marken av infiltrationsbenägen friktionsjord medan det västra området till stor del består av djupa lerlager och fyllning. En yta mellan dessa områden, nedanför Åbyholms gård och längst österut i planområdet, saknar geotekniska undersökningar. Bilaga 1 och 2 visar översiktligt var geotekniska undersökningar är utförda. I bilagorna representerar gul färg lera och blå färg friktionsjord det vill säga infiltrationsbenägen mark. Efter ett fältbesök ( ) bedöms även området längst österut bestå av infiltrationsbenägen jord. Nedanför Åbyholmsgård noterades att marken till viss del verkar bestå av sand. Kompletterande geotekniska undersökningar bör utföras inför detaljprojekteringen av området. I PM Geoteknik kan man läsa att grundvattnets trycknivå varierar mellan 0,5 meter och 2 meter under befintlig marknivå.

6 Sida 6 (21) Beskrivning av planområdet och dess förutsättningar Planområdet ligger öster om Vallentuna centrum, se bild 1 översiktskarta Vallentuna. Området är cirka 28 ha stort. Området avgränsas av Angarnsvägen i söder samt den planerade sträckningen av nya Lindholmsvägen och Smidesvägen. (se bild 2) Åby Ängar/Åbyholmsvägen Vallentunasjön Bild 1 Översiktskarta Vallentuna Bild 2 Detaljplaneområdet. Bearbetad bild från eniro.

7 Sida 7 (21) Recipienten och dess status Recipient för området är Vallentunasjön. Sjön är idag klassad som känslig recipient och har statusen otillfredsställande ekologisk status enligt miljökvalitetsnormen (MKN). Kvalitetskravet är enligt MKN att Vallentunasjön ska uppnå god ekologisk status år På Oxunda vattenverksamhets hemsida står följande Vallentunasjön är mycket näringsrik. Hög tillförsel av näringsämnen, framför allt fosfor, sker från omkringliggande jordbruksmarker, dagvatten, enskilda avlopp och tidvis bräddat avloppsvatten. Översiktlig beskrivning av dagens markanvändning och dagvattenhantering Området är idag till stor del oexploaterat. Dagvattnet leds i både diken och ledningar via Ormstaån till Vallentunasjön. Utbyggnad av dagvattennät saknas i stora delar av området. Under ett fältbesök ( ) kunde det noteras att en stor del av dagvattnet idag rinner i öppna diken (se exempel i bild 3). En utbyggnad av dagvattennätet pågår i dagsläget för att ta hand om dagvatten från nya Lindholmsvägen och Smidesvägen. Befintlig markanvändning redovisas i tabell 1. Bild 3 Exempel på befintlig dagvattenavrinning i området Befintlig markanvändning Yta (ha) Takytor 0,54 Vägar 2,00 Skogsmark 21,05 Bostadsgårdar 4,80 Totalt 28,39 Tabell 1 Befintlig markanvändning

8 Sida 8 (21) Deltagande ytor I och med utbyggnaden av området så kommer stora ytor som nu är naturmark att hårdgöras vilket kommer att ha stor effekt på dagvattnet (se tabell 1 och 2). Markanvändningen efter utbyggnad redovisas i tabell 2. Planerad markanvändning Yta (ha) Lokalgator 3,60 Takytor nya hus 3,28 Takytor bef hus 1 0,37 P-ytor 1,37 Naturmark 9,49 Bostadsgårdar 7,17 Vägar 3,11 Total yta 28,39 Tabell 2 Planerad markanvändning 1 Takytor befintliga hus minskar eftersom cirka 0,17 ha befintliga hus rivs.

9 Sida 9 (21) Delavrinningsområden Området ingår i ett större avrinningsområde. Uppströms finns Vallentuna idrottsplats där det i dagsläget byggs ett cirka 400 m 3 stort fördröjningsmagasin. Från magasinet leds dagvattnet sedan vidare till ledningar i Lindholmsvägen. Nedströms området, i anslutning till Vallentunasjön, planeras för en våtmarksanläggning som ska fördröja dagvatten från avrinningsområdet. Dagvatten från Angarnsvägen ska fördröjas och renas i Vägverkets dammar. Själva detaljplaneområdet kan delas in i fyra delavrinningsområden (enligt bild 4). Delavrinningsområdena har tagits fram med hänsyn till topografi, befintliga diken och vägar. Planområdet Gräns delavrinningsområde Flödesriktning Bild 4 Delavrinningsområden före utbyggnad

10 Sida 10 (21) Beräkningar Flöden Dimensionerande flöden har beräknats med rationella metoden enligt Svenskt Vatten P90. Återkomsttiden är satt till 10 år och Z-värde 19 har använts, vilket ger en regnintensitet på 222 l/s,ha (10 minuter, 10 år). Dagvattenflödet är beräknat utifrån markanvändningen enligt tabellerna nedan. De avrinningskoefficienter som har använts finns listade i tabell 3 och tabell 4. De flöden och volymer som genereras vid ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet före utbyggnad redovisas i tabell 3, tabell 4 visar dessa flöden efter utbyggnad. Flöden och volymer redovisas för de olika ytorna. Intensitet (l/s, ha) Qdim (l/s) Yta (ha) Avr koe A red (ha) 10-års regn, 10 min 10-års Takytor 0,54 0,9 0, ,8 Vägar 2,00 0,8 1, ,2 Skogsmark 21,05 0,05 1, ,1 Bostadsgårdar 4,80 0,4 1, ,24 Totalt 28,39 5, ,3 Tabell 3 Dagvattenflöde före utbyggnad Intensitet (l/s, ha) Qdim (l/s) Yta (ha) Avr koe A red (ha) 10-års regn, 10 min 10-års Lokalgator 3,6 0,8 2, ,4 Takytor nya hus 3,28 0,9 2, ,2 Takytor bef hus 0,37 0,9 0, ,93 P-ytor 1,37 0,8 1, ,3 Naturmark 9,49 0,1 0, ,7 Bostadsgårdar 7,17 0,4 2, ,7 Vägar 3,11 0,8 2, ,3 Totalt 28,39 13, ,5 Tabell 4 Dagvattenflöde efter utbyggnad Dagvattenflödet från området före utbyggnad är beräknat till 1123 l/s vid ett 10-års regn. Efter planerad utbyggnad ökar dagvattenflödet cirka 3 gånger till 3012 l/s. Beräkningarna är utförda efter exploatering enligt bild nedan.

11 Sida 11 (21) Bild 5 Exploatering av området Reglervolymer/Magasinsvolymer Enligt dagvatten policyn så ska dagvatten fördröjas så långt som möjligt. Idag är utflödet från området cirka 1123 l/s vilket ger mycket vatten i trumman nedströms. För att simulera ett utflöde/bräddning från ett magasin som skulle motsvara om området utgjordes av vegetationsrik park eller kuperad bergig skogsmark har avrinningskoefficient 0,1 använts på hela området (tabell 4,8 Svenskt Vatten P90). Detta ger ett utflöde på 630 l/s enligt tabell 5. Utflöde magasin Totalt Yta (ha) Avr koe l/s Lokalgator 3,6 0,8 80 Takytor nya hus 3,98 0,9 88 Takytor bef hus 0,37 0,9 8 P-ytor 1,37 0,8 30 Naturmark 9,49 0,1 211 Bostadsgårdar 7,17 0,4 159 Vägar 3,11 0,8 69 Totalt 28, Tabell 5 Utflöde med avrinningskoefficient 0,1 Utifrån dessa beräkningar kommer max utflöde från området dimensioneras med 630 l/s. Utifrån dagens utflöde på 1123 l/s kommer den hydrauliska belastningen att minska nedströms med 493 l/s.

12 Sida 12 (21) Föroreningsmängder Föroreningsmängder i dagvattnet har beräknats utifrån schablonhalter i modellverktyget StormTac (Larm 2010). Beräkningsförutsättningar som programmet kräver är markanvändning och nederbördsdata. I tabell 6 redovisas föroreningsmängderna före och efter planerad utbyggnad utifrån markanvändningen (se tabell 1 och 2) och uträknade flöden (tabell 3 och 4). Nuläge Framtida Differens Ämne kg/år kg/år % P Fosfor 4,36 11,28 39 N Kväve 74,91 150,02 50 Pb Bly 0,32 1,12 29 Cu Koppar 0,77 2,50 31 Zn Zink 1,84 6,28 29 Cd Kadmium Cr Krom 0 0,23 0 Ni Nickel 0 0,20 0 Hg Kvicksilver SS Suspenderade ämnen 1 649, ,58 29 Olja Olja 7,11 27,82 26 PAH Polyaromatiska kolvärden 0,01 0,06 17 BaP Bens-a-pyren Tabell 6 Föroreningsmängder Generellt så ökar föroreningshalterna vilket beror på den ökade bebyggelsen, trafikrörelser och ökade andelen hårdgjorda ytor som leder till ett större dagvattenflöde. Särskilt viktigt är det att avskilja näringsämnen som kväve och fosfor samt suspenderade ämnen och olja innan dessa når den känsliga recipienten Vallentunasjön. I tabell 7 redovisas en jämförelse mellan föroreningshalterna i området efter utbyggnad och de gränsvärden som finns i modellverktyget StormTac (Larm 2001)

13 Sida 13 (21) Nuläge Framtida Gränsvärde 2 Ämne mg/l mg/l känslig recipient P Fosfor 0,1 0,15 0,175 N Kväve 1,66 1,99 1,7 Pb Bly 0,01 0,01 0,02 Cu Koppar 0,02 0,03 0,025 Zn Zink 0,04 0,08 0,175 Cd Kadmium 0 0 0,0007 Cr Krom 0 0 0,015 Ni Nickel 0 0 0,045 Hg Kvicksilver 0 0 0,00004 SS Suspenderade ämnen 37,02 75,6 80 Olja Olja 0,16 0,37 0,6 PAH Polyaromatiska kolvärden 0 0 0,001 Tabell 7 Jämförelse av föroreningshalter med gränsvärden från StormTac Det bör påpekas att resultaten är beräknade från schablonhalter. Då Vallentunasjön är näringsrik så bör reningssteget utföras så att fosfor och kväve avskiljs i så stor utsträckning som möjligt även då inte fosforhalten når upp till gränsvärdet för känslig recipient. Olja ska enligt gällande dagvattenpolicy alltid avskiljas oavsett mängd då recipienten är klassad som känslig. Lösningar för att avskilja och rena dagvattnet från föroreningar beskrivs i avsnitt 5.3. Förslag på framtida dagvattenhantering Generellt - fördröjning och avskiljning Grundvattennivån är avgörande för att ett fördröjningsmagasin ska uppnå önskad effekt. Om grundvattennivån är mycket hög finns risk att fördröjningsmagasinet fylls på med grundvatten. En hög grundvattennivå kan också innebära att infiltrationen inte blir lika effektiv. Läge, utformning och storlek på föreslagna lösningar fastställs vid detaljprojektering. Planområdets indelning Planområdet beskrivs fortsättningsvis efter de fyra delavrinningsområdena (se bild 4). I område 3 och 4 öster om Åbyholmsvägen (se bilaga 1) där marken är infiltrationsbenägen tillämpas lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) från fastigheter, lokalgator och parkeringsytor (se avsnitt 5.4). 2 Gränsvärden är hämtade från Larm, T ( ), PM Gränshalter för dagvatten.

14 Sida 14 (21) I område 1 och 2 väster om Åbyholmsvägen där marken inte lämpar sig för LOD bör dagvatten från fastigheter, parkeringsytor och lokalgator fördröjas så långt som möjligt innan det ansluts till dagvattenledningar. Principlösningar för delavrinningsområde 1 och 2 I den västra delen fördröjs dagvattnet så långt som möjligt i fördröjningsmagasin. Magasinen tar hand om dagvatten från tak, bostadsgårdar och lokalgator. Dagvattnet leds i ledningar via fördröjningsmagasin till damm 2 där det renas. Höjdsättningen i detaljprojekteringen ska anpassas så att dagvatten med självfall kan rinna bort från husen och förhindra att få instängda områden. Principlösningar för delavrinningsområde 3 och 4 Åbyholmsvägen För att behålla Åbyholmsvägens karaktär (se bild 6) så utnyttjas de befintliga dikena längs med vägen. Från dessa diken leds sedan vattnet vidare till damm 1 med oljeavskiljare. Bild 6 Åbyholmsvägen Parkeringsytor I de största parkeringsytorna närmast bostäderna anläggs fördröjningsmagasin av makadam. Dagvattnet får sedan infiltrera ner i marken. Förutom dagvatten från parkeringsytorna ska magasinen ta hand om vatten från tak, dränering och bostadsgårdar. Högt upp i magasinet läggs en ledning som tillåter bräddning vid extrema regn. Bräddledningen leds ut i dikessystemen i lokalgatorna för att slutligen mynna ut i en damm. De mindre parkeringsytorna samt parkeringsytor som ligger bakom husen leds direkt till diken i Lokalgatorna. För att öka möjligheten till infiltration så kan permeabel beläggning användas alternativt anlägga parkeringsytor med grus.

15 Sida 15 (21) Fastigheter Takavvattning sker via stuprör försedda med utkastare. Dagvattnet leds sedan bort från huset i en skålad ränna med minst 5 % lutning från fasaden innan det släpps ut på marken och leds till fördröjningsmagasin i närmaste parkeringsyta. Till magasinet kopplas även husdräneringen (se bild 7). Bräddledning till dikessystem i lokalgata Fördröjningsmagasin i parkeringsyta Bild 7 Skiss LOD av dagvatten från fastigheter Lokalgator På båda sidor av lokalgatorna, som ska ha stadskaraktär, anläggs makadamfyllda diken för att fördröja dagvatten samt för fastläggning av föroreningar. I dikena läggs en ledning som är slitsad i överkant så att dagvattnet kan brädda in i ledningen när magasinet börjar bli fullt. Bräddledningen mynnar sedan i dammen. Höjdsättningen på vägen anpassas så att dagvatten kan avledas med självfall mot makadamdikena. Se skiss nedan (bild 8). Bild 8 Fördröjningsdiken i lokalgator

16 Sida 16 (21) Reningsanläggning Som tidigare nämnts i denna utredning så krävs rening och avskiljning av föroreningar i dagvattnet då recipienten, Vallentunasjön, är klassad som känslig och näringsrik. Reningssteget måste utformas så att särkskilt olja, suspenderade ämnen, kväve och fosfor avskiljs från dagvattnet innan det når recipienten. Förslaget är att anlägga två dammar (se bild 10). Damm 1 beräknas inte ha så stor belastning på grund av att dagvatten uppström till stor del tas omhand lokalt. Fastläggning av föroreningar sker i makadammagasin. Damm 1 anläggs till största del för att tillföra estetiska värden och utformas förslagsvis som en gräsklädd torr damm. Vid större regn fylls dammen med vatten. Slänterna bör vara flacka för att underlätta gräsklippning. Se exempel nedan. Damm 1 beräknas behöva en volym på cirka 300 m 3. Bild 9 Torr damm i ett bostadsområde i Bålsta Damm 2 belastas med stora flöden och är dessutom det sista steget innan dagvattnet släpps från området. Damm 2 konstrueras med oljeskärm och en djupare sedimentationsdel. För att avskilja näringsämnen som kväve och fosfor planteras växter i dammen. Sedimentationsdelen kan anläggas med betongplattor i botten för att underlätta slamtömning. Utloppsflödet från denna damm begränsas till 630 l/s. Volymen på dammen beräknas bli cirka 1400 m 3. För att knyta ihop de två dammarna och även de två områdena föreslås att en vattentrappa byggs mellan utloppet på damm 1 och inloppet på damm 2 se exempel i bild 11 nedan. Ytterligare en fördel med att bygga en trappa är att dagvattnet då syresätt på vägen.

17 Sida 17 (21) Avskärande dike DAMM 1 torr damm Vattentrappa DAMM 2 Bild 10 Förslag på placering av reningsanläggning Bild 11 Exempel från Märsta på kanal som sammanbinder två dammar

18 Sida 18 (21) Kalkyl reningsanläggning Kalkylen i bilaga 3 har gjorts för att bedöma den ungefärliga kostnaden för de två dammarna och vattentrappan. Kalkylen bygger på antaganden. En mer exakt kostnadsbedömning kan först göras i samband med detaljprojekteringen. Kostnaden för de båda dammarna och vattentrappan har uppskattats till ungefär kr (moms tillkommer).

19 Sida 19 (21) Sammanfattning Syftet med detta PM är att beskriva dagvattensituationen i planområdet före och efter den planerade utbyggnaden. Detta PM ska även redovisa lämpliga och möjliga renings- och fördröjningsåtgärder eller i de fall det är möjligt lämpliga metoder för lokalt omhändertagande detta. Huvudrecipient är Vallentunasjön som är klassad som känslig recipient (se avsnitt 3.1). Vallentuna kommun ingår i Oxunda vattensamverkan vilket innebär att Oxundaåns dagvattenpolicy gäller för denna utredning. Enligt den geotekniska rapporten kan planområdet delas in i två områden efter markens beskaffenhet. I område 3 och 4 öster om Åbyholmsvägen består marken av infiltrationsbenägen friktionsjord medan område 1 och 2 till stor del består av djupa lerlager och fyllning. Kompletterande geotekniska undersökningar bör utföras inför detaljprojekteringen av området. Området är cirka 28 ha stort. Området avgränsas av Angarnsvägen i söder samt den planerade sträckningen av nya Lindholmsvägen och Smidesvägen. (se bild 2) Området är idag till stor del oexploaterat. Dagvattnet leds i både diken och ledningar via Ormstaån till Vallentunasjön. I och med utbyggnaden av området så kommer stora ytor som nu är naturmark att hårdgöras vilket kommer att ha stor effekt på dagvattnet både när det gäller flöde och föroreningshalter. Generellt så ökar föroreningshalterna vilket beror på den ökade bebyggelsen, trafikrörelser och ökade andelen hårdgjorda ytor som leder till ett större dagvattenflöde. Särskilt viktigt är det att avskilja näringsämnen som kväve och fosfor samt suspenderade ämnen och olja innan dessa når den känsliga recipienten Vallentunasjön. Då Vallentunasjön är näringsrik så bör reningssteget utföras så att fosfor och kväve avskiljs i så stor utsträckning som möjligt fast då inte fosforhalten når upp till gränsvärdet. Olja ska enligt gällande dagvattenpolicy alltid avskiljas oavsett mängd då recipienten är klassad som känslig. Läge, utformning och storlek på föreslagna lösningar fastställs vid detaljprojektering. I område 3 och 4 öster om Åbyholmsvägen (se bilaga 1) där marken är infiltrationsbenägen tillämpas lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) från fastigheter, lokalgator och parkeringsytor (se avsnitt 5.4). I område 1 och 2 väster om Åbyholmsvägen där marken inte lämpar sig för LOD bör dagvatten från fastigheter, parkeringsytor och lokalgator fördröjas så långt som möjligt innan det ansluts till dagvattenledningar. Reningssteget förslås bestå av två dammar som binds samma av en vattentrappa se bild 10. Damm 1 beräknas ha låg belastning på grund av att dagvatten uppström till stor del tas omhand lokalt där fastläggning av föroreningar sker i makadammagasin. Damm 1 anläggs till största del för att tillföra estetiska värden och utformas förslagsvis som en gräsklädd torr damm. Vid större regn fylls dammen med vatten. Slänterna bör vara flacka för att underlätta gräsklippning. Se exempel nedan.

20 Sida 20 (21) Damm 2 belastas med stora flöden och är dessutom det sista steget innan dagvattnet släpps från området. Damm 2 konstrueras med oljeskärm och en djupare sedimentationsdel. För att avskilja näringsämnen som kväve och fosfor planteras växter i dammen. Sedimentationsdelen kan anläggas med betongplattor i botten för att underlätta slamtömning. Utflödet från damm 2 begränsas till 630 l/s. Kostnaden för de båda dammarna och vattentrappan har uppskattats till ungefär kr (moms tillkommer).

21 Sida 21 (21) Bilagor Bilaga 1 Översiktlig geoteknisk undersökning tolkad plan (Bjerking ) Bilaga 2 Översiktlig geoteknisk undersökning tolkad plan (Bjerking ) Bilaga 3 Kalkyl reningsanläggning (Bjerking ) Referenser Larm, T ( ), PM Gränshalter för dagvatten Eva-Lotte Wondollek Telefon eva-lotte.wondollek@bjerking.se Anna Blomlöf Telefon Anna.blomlof@bjerking.se

22

23

24 Kostnadsbedömning Damm 1, 2 och vattentrappa ARB nr Rolf Engström/ Text Mängd Enhet :-/st/ton :-/m :-/m 3 :-/m 2 kr Kommentar Dammar samt diken mellan dammarna Trädfällning st 0 Borttagning av vegitation 0,2 m 400 m Jordschacktning Fall A Damm1 50 m Jordschacktning Fall B Damm m Jordschaktning Fall A Damm m Jordschaktning Fall B Damm m Fyllning m 3 0 Gräsytor i damm nr1 300 m Inloppsbrunn Damm 1 1 st Oljeläns/Träskärm Damm2 1 st Inloppsbrunn Damm 2 1 st Utloppsbrunn Damm 1 1 st Utloppsbrunn Damm 2 1 st Duk m Skyddsduk m Växter Damm2 1 st Duk i dike Gräsbesått dike 2 m brett 500 m m Trappor 5 5 st Vägtrummor D m Korsning väg 30 m Singel 500 m Återställning tomtmark m Summa Summa 0 Summa Diverse, oförutsett mm ca:10% Summa OH-kostnad (projektering, byggledning mm) ca:25% BESTÄLLAR-kostnader,Plankostnader Summa exkl moms ]Dammar Vallentuna xls CLT