Dagvattenutredning DP Rondellen

Transkript

1 Dagvattenutredning DP Rondellen

2 Sida 1 (13) Dagvattenutredning Uppdragsnamn Dagvattenutredning DP Rondellen Upplands Väsby Upplands Väsby kommun Dagvattenutredning för Detaljplan Rondellen Aberdeen Asset Management Sveavägen 35 Box Stockholm Uppdragsgivare Aberdeen Asset Management Sveavägen 35 Box 3039 Vår handläggare Kerstin Lindgren Datum Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE FÖRUTSÄTTNINGAR Underlag Policy, riktlinjer och föreskrifter PLANOMRÅDET OCH DESS FÖRUTSÄTTNINGAR Beskrivning av planområdet Befintlig dagvattenhantering Vattenskyddsområde Recipienten Geoteknik Deltagande ytor BERÄKNINGAR Flöden Föroreningar FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA DAGVATTENHANTERING INOM FASTIGHETEN Förslag på fördröjning och avskiljning Förslag på åtgärder för byggnaden Skötsel Genomförande av åtgärdsförslag MÖJLIGA FÖRDRÖJNINGSÅTGÄRDER UTANFÖR PLANOMRÅDET SAMMANFATTNING REFERENSER Box Uppsala Telefon Fax Org.nr F-skattebevis

3 Sida 2 (13) 1 Bakgrund och syfte har på uppdrag av Aberdeen Asset Management tagit fram en dagvattenutredning för fastigheten Vatthagen 1:109 i Upplands Väsby. Fastigheten är idag bebyggd och inga nya byggplaner finns framtagna. Dagvattenutredningen ska vara ett underlag till en detaljplaneändring av fastigheten. Detaljplaneändringen syftar till att bekräfta befintlig markanvändning. Syftet med utredningen är att beskriva dagens dagvattenhantering i området samt ge förslag på möjliga fördröjnings- och eller reningsåtgärder för dagvatten som ryms inom planområdet. 2 Förutsättningar 2.1 Underlag - Dagvatten i Oxundaåns avrinningsområde, policy, råd och riktlinjer (september 2001, bilaga maj 2007) - Kravspecifikation för dagvattenutredning (Upplands Väsby kommun, teknik och fastighet ) - Teknisk handbok (Upplands Väsby kommun ) - VAV P105 (Svenskt Vatten augusti 2011) - VAV P90 (Svenskt Vatten mars 2004) - Förfrågan dagvattenutredning (White arkitekter AB ) - Planprogram Åsens och Glädjens arbetsområde (Upplands Väsby kommun ) - Dagvattenutredning Johanneslund (Bjerking, pågående) - Grundkarta, höjdkurvor samt befintliga VA-ledningar i dwg - Planbestämmelser för dagvattenhantering (Ekolagen Miljöjuridik AB, ) - Förslag till vattenskyddsområde och indelning i skyddszoner för Hammarbyvattentäkten och Löwenströmska (WSP ) - Gällande skyddsföreskrifter för reservvattentäkter. Författning 01FS 1981:151 ( - VISS vatteninformationssystem Sverige

4 Sida 3 (13) 2.2 Policy, riktlinjer och föreskrifter För vattentäkten finns gällande skyddsföreskrifter. Upplands Väsby kommun ingår i Oxundaåns vattensamverkan vilket innebär att denna utredning följer Oxundaåns dagvattenpolicy. I Dagvatten i Oxundaåns avrinningsområde policy, råd och riktlinjer anges förslag till gemensamma riktlinjer inom Oxundaåns avrinningsområde. Nedan redovisas exempel på mål och riktlinjer som tillämpats i denna utredning. - Befintliga dagvattenutsläpp till sjöar och vattendrag via tunnlar, ledningar och diken ska med hänsyn till kvantitet, föroreningsgrad och recipientens belägenhet och känslighet åtgärdas så att vattnet renas före utsläpp i recipient. - Fastighetsägare i befintliga bebyggelseområden ska uppmanas att utnyttja lokala lösningar. - Dagvatten från större befintliga trafikytor ska tas om hand så att de mest förorenade fraktionerna kan avskiljas och renas separat. - Punktåtgärder ska vidtagas för att minska belastningen på befintliga system.

5 Sida 4 (13) 3 Planområdet och dess förutsättningar 3.1 Beskrivning av planområdet Området är cirka 0,95 hektar stort och ligger sydöst om trafikplatsen Glädjen vid E4 (se Bild 1). Området begränsas i norr av Sandavägen, i väster av Stockholmsvägen och i söder och öster av Vatthagsvägen (se Bild 1). Planområdet Bild 1 Karta över Upplands Väsby med planområdet markerat. (Eniro 2012) Inom detaljplaneområdet som består av fastigheten Vatthagen 1:109 finns idag handel och kontor. Marken är till största delen hårdgjord med en större byggnad med källare och parkeringsytor. En 4 m bred grönremsa finns i områdets västra del (se Bild 2). Bild 2 Flygfoto över planområdet

6 Sida 5 (13) 3.2 Befintlig dagvattenhantering Den befintliga avledningen av dagvatten från området sker idag via brunnar och ledningar. Stuprören är dragna invändigt i byggnaden och ansluter sedan till det kommunala dagvattennätet. Ytavvattningen sker via dagvattenbrunnar. Dagvattnet leds under E4:an genom en ledning med dimension 600 millimeter till en infiltrationsanläggning i Johanneslundsområdet (se Bild 3). Dagvattnet infiltrerar sedan ner i grusåsen. Delar av grusåsen används idag som en av Norrvattens reservvattentäkter (Hammarby vattentäkt). Det kommunala nätet i området är hårt belastat och det har förekommit översvämningsproblem i källare. Dessutom har spillvattenpumpstationen i området visat på förhöjda flöden vid större regn, då dagvatten antagligen läcker in i spillvattenledningarna. Idag varken renas eller fördröjs dagvattnet innan det infiltrerar ner i grusåsen. Det finns två lokala lågpunkter på fastigheten, se Bild 4. Vid ett kraftigt regn då kapaciteten på de befintliga ledningarna inte är tillräcklig för att leda bort vattnet kommer dessa två lågpunkter vattenfyllas först. Glädjen E4 Planområdet D600 Befintlig infiltration Bild 3 Karta över planområdet med befintliga dagvattenledningar samt infiltrationsanläggning. Kommunen har en ledningsrätt i detaljplaneområdet. Det är tre stycken VA-ledningar som ligger i grönstråket i områdets västra del (se Bild 4). Själva ledningarna ligger till största del utanför fastighetsgränsen men ledningsrätten sträcker sig in på fastighetsområdet.

7 Sida 6 (13) Lågpunkt Kommunala ledningar vid fastigheten (vatten 100 mm, spillvatten 225 mm och dagvatten 500 mm) Lågpunkt Bild 4 Flygfoto över planområdet med de kommunala ledningarna. Ledningsrätten finns i fastighetensvästra och södra del i grönstråket. 3.3 Vattenskyddsområde Enligt gällande skyddsföreskrifter så ligger Rondellens detaljplaneområde inom yttre skyddszon för vattentäkt. Därför bör dagvattnet renas så nära källan som möjligt. Eftersom dagvattennätet inom området dessutom är överbelastat och översvämningar förekommer bör även fördröjning ske i så stor utsträckning som möjligt. 3.4 Recipienten Recipient för området är Hammarby vattentäkt då infiltration sker i Johanneslund och vattnet leds vidare genom grusåsen till vattentäkten. Nedan redovisas miljökvalitetsnormerna för recipienten. Stockholmsåsen-Upplands Väsby Kvantitativ status 2009: God. Ingen risk att god kvantitativ status inte uppnås Kemisk status 2009: Otillfredsställande kemisk status med anledning av kloridhalter över 100 mg/l. Risk att kemisk status inte uppnås Geoteknik Ingen geoteknisk undersökning är utförd för området. Enligt den geologiska kartan består området av lera vilket innebär att infiltrationsbenägenheten är begränsad. Inför en eventuell projektering av nya dagvattenlösningar bör en geoteknisk undersökning utföras för att kontrollera grundvattennivåer och lerans djup.

8 Sida 7 (13) 3.6 Deltagande ytor Befintlig markanvändning inom planområdet redovisas i Tabell 1. Markanvändning Yta (ha) Takytor 0,40 Parkering/asfalt 0,50 Gräsytor 0,05 Totalt 0,95 Tabell 1 Befintlig markanvändning inom planområdet Som redovisas i Tabell 1 består halva området av parkeringsytor och andra halvan av takytor samt ett mindre område med naturmark. 4 Beräkningar 4.1 Flöden Dimensionerande flöden har beräknats med rationella metoden enligt Svenskt Vatten P90. För dimensionering av fördröjningsmagasin används återkomsttiden 10 år och Z- värde 17 har använts, vilket ger en regnintensitet på 216 l/s, ha (10 minuter, 10 år). För dimensionering av ledningar används återkomsttiden 2 år. Med Z-värde 17 ger detta en regnintensitet på 126 l/s, ha (10 minuter, 2 år). Z-värdet är en regional parameter som varierar med nederbörden i olika områden. Dagvattenflödet är beräknat utifrån befintlig markanvändningen enligt Tabell 2. Intensitet (l/s,ha) Qdim (l/s) Intensitet (l/s,ha) Qdim (l/s) Yta (ha) Avr koe A red (ha) 10-års regn 10 min 10-årsregn 2-års regn 10 min 2årsregn Takytor 0,40 0,9 0, Parkering 0,50 0,8 0, Gräsytor 0,05 0,18 0, Totalt 0,95 0, Tabell 2 Dagvattenflöde från planområdet Dagvattnet från området är beräknat till 166 l/s vid ett 10-årsregn och 96 l/s vid ett 2- årsregn.

9 Sida 8 (13) 4.2 Föroreningar Föroreningsmängder i dagvattnet har beräknats utifrån schablonhalter i modellverktyget StormTac (Larm 2010). Beräkningsförutsättningar som programmet kräver är markanvändning och nederbördsdata. I Tabell 3 redovisas föroreningshalterna utifrån markanvändningen och beräknade flöden (se Tabell 2). De föreslagna riktvärdena för dagvattenutsläpp är hämtade från Regionala dagvattennätverket Stockholm, Eftersom Rondellens detaljplaneområde ligger inom sekundär skyddszon för Hammarby vattentäkt (se kapitel 3.3) föreslås att recipienten likställs med en mindre och mer känslig recipient. Riktvärdena är därför satta enligt kategori 1M 1. Dessa riktvärden är satta efter en ytvattenrecipient. För att ta hänsyn till att dagvatten från det aktuella planområdet leds till en grundvattenrecipient har en jämförelse även gjorts med MKN-parametrar för grundvatten. Det finns fler ämnen med MKN-parametrar att jämföra med än de tre som redovisas i tabellen nedan men dessa ämnen finns inte beräkningsprogrammet som använts. En annan viktig aspekt vid föroreningsbelastning på dagvatten är klorid. Den största källan till klorid i dagvatten är vägsaltning vintertid. Då recipienten för området är grundvatten är denna förorening också viktig att beakta. Beräknad halt i dagvattnet Riktvärde 1M i recipient MKN Ämne µg/l µg/l P Fosfor N Kväve 1,31 mg/l 2 mg/l Pb Bly Cu Koppar Zn Zink Cd Kadmium 0 0,4 5 Cr Krom Ni Nickel Hg Kvicksilver SS Suspenderade ämnen 101 mg/l 40 mg/l Olja Olja 0,83 mg/l 0,4 mg/l Polyaromatiska kolvärden - - PAH BaP Bens-a-pyren 0 Tabell 3 Beräknade föroreningshalter enligt Storm Tac (Larm 2010) De beräknade halterna av bly, koppar, zink och olja ligger över riktvärdena för dagvatten då området består av stor andel trafikerade ytor. Halterna av kväve, kadmium och nickel uppvisar värden under riktvärdena medan halterna fosfor och krom ligger på samma värde som riktvärdet. Suspenderat material är den förorening som uppvisar den högst förhöjda halten jämfört med riktvärdet. En hög andel suspenderat material kan ha en negativ påverkan på grundvattentäkten på flera sätt. Om det suspenderade materialet har en hög andel organiskt innehåll så kräver det mycket syre när det bryts ned och kan 1 Enligt Regionala dagvattennätverket, Stockholm

10 Sida 9 (13) därmed minska syrehalten i täkten. Om det suspenderade materialet innehåller mycket lera kan det sätta igen de infiltrationsanläggningar som dagvattnet ska passera innan det når grundvattnet, lerpartiklarna kan även föra med sig metaller till grundvattnet. 5 Förslag på framtida dagvattenhantering inom fastigheten 5.1 Förslag på fördröjning och avskiljning Observera att angivna flöden, volymer och lägen på fördröjningsmagasin kan ändras i samband med detaljprojektering. För att säkerställa en bättre dagvattenkvalitet från området bör allt dagvatten från parkeringsytorna renas. Därför föreslås att varje dagvattenbrunn förses med brunnsfilter av typ flexiclean eller likvärdigt. Med hjälp av dessa kan en rening av tungmetaller, olja, bensin och polyaromatiska kolväten (PAH) uppnås. För att minska kloridbelastningen på dagvattnet föreslås restriktiv saltning inom fastigheten. Enligt kap 3.5 består området av lera med dålig infiltrationskapacitet som följd. Lokalt omhändertagande av dagvatten blir därför svårt att uppnå. För att minska flödesbelastningen på dagvattennätet nedströms detaljplaneområdet föreslås istället att ett fördröjningsmagasin anläggs. Utflödet från fördröjningsmagasinet blir begränsningen i utflöde från hela området. Maximal begränsning av utflödet erhålls om flödet ut från området minskas till att motsvara ett 10-årsregn från naturmark, dvs det maximala utflödet uppgår till 23 l/s. Detta skulle kräva ett fördröjningsmagasin med en volym på 132 m 3 med dagens utformning. Att sätta att utflödet inte får vara större än idag skulle inte innebära någon fördröjning alls. Nedan i tabellen redovisas olika begräsningar av dagvattenutflöde från området samt den magasinsvolym som krävs. Fördröjning av dagens utsläpp Utflöde Magasinsvolym l/s m3 Motsvarar naturmark % % % Tabell 4 Olika fördröjningsgrader med magasinvolymer För att tillgodose kommunens önskemål om öppna dagvattenlösningar kan biofilteranläggningar eller svackdiken anläggas som fördröjningsmagasin i parkeringsytan. En biofilteranläggning är en väldränerad växtbädd med planterade växter som klara både torka och höga vattennivåer. Tanken är att dagvattnet leds in i växtbädden för att infiltrera men den har även en fördröjande effekt. Innan dagvattnet sedan leds in i en öppen dagvattenanläggning bör det ha passerat någon form av oljeavskiljare och eller filter. Som förslag på fördröjningsmagasin kan man antingen anlägga ett magasin med dagvattenkassetter eller ett rörmagasin. För att styra utloppsflödet från

11 Sida 10 (13) fördröjningsmagasinet kan man använda en flödesregulator eller strypa flödet med hjälp av en utloppsledning med mindre dimension. Om man anlägger ett magasin med dagvattenkassetter krävs en area på 120 m 2 (med kassetter placerade i två lager och utsläppskrav motsvarande naturmark). Magasinet kan lämpligen förläggas i parkeringsytan mellan huskroppen och Sandavägen, se bild 5. Med denna lösning får utgående dagvattenledning från fördröjningsmagasinet fall ut mot kommunens ledning i gatan. Fördröjningsmagasin för dagvatten från kommunens 500 mmledning. Fördröjningsmagasin Ritad i skalenlig storlek Bild 5 Förslag på placering av fördröjningsmagasin. 5.2 Förslag på åtgärder för byggnaden Vid en eventuell ombyggnad av befintlig byggnad kan man leda om takvattnet där stuprören finns och släppa det i en befintlig eller nyanlagd grönyta för ytterligare fördröjning innan det ansluts mot dagvattennätet eller alternativt till fördröjningsmagasinet. Dagvattnet leds i en ränndal med minst 5 % lutning ut från fasaden på bygganden för att minimera risken för skador på fastigheten vid extrema regn. Anläggande av gröna tak kan även ge fördröjning samt viss rening av dagvattnet. Det har även ett estetiskt värde. 5.3 Skötsel Brunnsfilter, typ flexiclean eller likvärdigt: Flexicelanfilter byts ut vartannat år Fördröjningsmagasin: Magasin av dagvattenkassetter bör anläggas med inspektionsbrunnar. För ytterligare inspektionsmöjlighet kan man välja spolningsbara och filmningsbara dagvattenkassetter. Gröna tak: Vattning vid behov. Svackdiken: Rensning 1-2 gånger per år.

12 Sida 11 (13) 5.4 Genomförande av åtgärdsförslag Anläggandet av svackdiken eller biofilteranläggningar i parkeringsytan innebär mindre ingrepp på fastigheten och kan även utföras före en eventuell utbyggnad eller ombyggnad. De större åtgärdsförslagen som fördröjningsmagasin, gröna tak eller omdragning av stuprörsledningar kan ske i samband med en om- eller tillbyggnad. Utsläppskravet på dagvatten från fastigheten bör vara att det inte ska vara större än idag även efter en eventuell om- eller tillbyggnad. 6 Möjliga fördröjningsåtgärder utanför planområdet För att ytterligare minska flödesbelastningen på dagvattennätet och den befintliga infiltrationsbassängen är det möjligt att fördröja dagvattnet i kommunens 500 mm-ledning som passerar genom grönområdet väster om planområdet. Denna ledning tar dagvatten från delar av Sandavägen och Stockholmsvägen. Ett långsmalt fördröjningsmagasin kan placeras i grönområdet bredvid dagvattenledningen, Bild 5. Det är viktigt att ta hänsyn till hela avrinningsområdet för att få fram den bästa helhetslösningen. Denna förslagsanläggning hamnar inom kommunens ansvarsområde och utanför plangränsen.

13 Sida 12 (13) 7 Sammanfattning har på uppdrag av Aberdeen Asset Management tagit fram en dagvattenutredning för fastigheten Vatthagen 1:109 i Upplands Väsby. Fastigheten är idag bebyggd och inga nya byggplaner finns framtagna. Underlag och förutsättningar till denna dagvattenutredning är bland annat skrifterna: Dagvatten i Oxundaåns avrinningsområde, policy, råd och riktlinjer (september 2001, bilaga maj 2007) och Kravspecifikation för dagvattenutredning (Upplands Väsby kommun, teknik och fastighet ). Området är cirka 0,95 hektar stort och ligger sydöst om trafikplatsen Glädjen vid E4:an i Upplands Väsby. Planområdet består till största delen av tak och hårdgjord yta. Avvattningen sker via invändiga stuprör och dagvattenbrunnar. Dagvattnet leds sedan till en infiltrationsanläggning där vattnet infiltrerar genom grusåsen. Delar av grusåsen används idag som en av Norrvattens reservvattentäkter (Hammarby vattentäkt). Det kommunala nätet i området är hårt belastat och det har förekommit översvämningsproblem. Idag varken renas eller fördröjs dagvattnet innan det infiltrerar ner i grusåsen. Dagvattnet från området är beräknat till 166 l/s vid ett 10-årsregn och 96 l/s vid ett 2- årsregn. Föroreningsmängder i dagvattnet har beräknats med hjälp av modellverktyget Storm tac. De beräknade halterna av fosfor, bly, koppar, zink och olja ligger över riktvärdena för dagvatten. Halterna av kväve, kadmium och nickel uppvisar värden under riktvärdena medan halten krom ligger på samma värde som riktvärdet. Suspenderat material är den förorening som uppvisar den högst förhöjda halten jämfört med riktvärdet. En hög andel suspenderat material kan ha en negativ påverkan på grundvattentäkten på flera sätt. Om det suspenderade materialet har en hög andel organiskt innehåll så kräver det mycket syre när det bryts ned och kan därmed minska syrehalten i täkten. Om det innehåller mycket lera kan det sätta igen de infiltrationer som dagvattnet ska passera innan det når grundvattnet, lerpartiklarna kan även föra med sig metaller till grundvattnet. Den största källan till klorid i dagvatten är vägsaltning vintertid. Då recipienten för området är grundvatten är denna förorening också viktig att beakta. För att minska kloridbelastningen på dagvattnet föreslås restriktiv saltning inom fastigheten. För att säkerställa en bättre dagvattenkvalitet från området bör allt dagvatten från parkeringsytorna renas. Därför föreslås att varje dagvattenbrunn förses med brunnsfilter av typ flexiclean eller likvärdigt. Anläggandet av gröna tak kan även ge fördröjning samt viss rening av dagvattnet. För att minska flödesbelastningen på dagvattennätet nedströms detaljplaneområdet föreslås att ett fördröjningsmagasin anläggs. Maximal begränsning av utflödet erhålls om flödet ut från området minskas till att motsvara ett 10-årsregn från naturmark, dvs det maximala utflödet uppgår till 23 l/s. Detta skulle kräva ett fördröjningsmagasin med en volym på 132 m 3 med dagens utformning. Det kan med fördel anläggas i parkeringsytan mellan huskroppen och Sandavägen. Att sätta att utflödet inte får vara större än idag skulle inte innebära någon fördröjning alls. För att tillgodose kommunens önskemål om öppna dagvattenlösningar kan biofilteranläggningar eller svackdiken anläggas som fördröjningsmagasin i parkeringsytan. Innan dagvattnet leds in i en öppen dagvattenanläggning bör det ha passerat någon form av oljeavskiljare.

14 Sida 13 (13) För att ytterligare minska flödesbelastningen på dagvattennätet och den befintliga infiltrationsbassängen är det möjligt att fördröja dagvattnet i kommunens 500 mm-ledning som passerar genom grönområdet i områdets västra del. Ett fördröjningsmagasin (i kommunens ansvar) kan placeras i grönområdet, bredvid kommunens ledningar. Efter anläggandet av brunnsfilter, gröna tak och fördröjningsmagasin är det viktigt att ett skötselprogram upprättas så att dagvattenreningen fungerar som den ska. Referenser Larm, T ( ), PM Gränshalter för dagvatten Regionala dagvattennätverket, Stockholm 2009 Granskad av Kerstin Lindgren Telefon kerstin.lindgren@bjerking.se Eva-Lotte Wondollek Telefon eva-lotte.wondollek@bjerking.se