Dp Rondellen, Upplands Väsby. Behovsbedömning. Dp Rondellen, Upplands Väsby. Godkänd av uppdragsledare: Lovisa Kihlborg. Senaste revidering:

Transkript

1 Dp Rondellen, Upplands Väsby Behovsbedömning Dp Rondellen, Upplands Väsby Upprättad: Upprättad av: Åsa Keane Godkänd av uppdragsledare: Lovisa Kihlborg Senaste revidering: Godkänd av uppdragsledare: Sid 1 (5)

2 Inledning Syftet med ändringen av detaljplan är att bekräfta befintlig användning (handel och kontor) på fastigheten som i gällande detaljplan har användningen hotell och trafikändamål. Planen ska även underlätta en förbättrad dagvattenhantering utifrån planområdets lokalisering in om vattenskyddsområde för grundvattentäkt. Planprocessen har bedömts kunna utföras som enkelt planförfarande. Underframtagandet av planprogrammet Program för Åsens m.fl. arbetsområde gjorde dåvarande stadsbyggnadskontoret en bedömning om att programmets genomförande inte kan antas innebära en betydande miljöpåverkan. Denna behovsbedömning bekräftar att det antagandet gäller även för genomförande av detaljplan. Behovsbedömningen är upplagd enligt länsstyrelsens rekommendationer att beskriva miljöaspekterna med strukturen; platsen påverkan planen. De viktigaste miljöaspekterna som har identifierats i denna behovsbedömning är risk och säkerhet och dagvattenhantering. Dessa beskrivs vidare under samtliga tre kapitel, d.v.s. platsen. påverkan och planen. För de miljöaspekter som planen inte bedöms ha någon vidare inverkan på beskrivs endast under kapitel platsen. Behovsbedömning Enligt miljöbalken (MB 6:11) ska kommunen göra en miljöbedömning vid framtagandet av en detaljplan om planens genomförande antas medföra betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. För att klargöra om planen medför en betydande miljöpåverkan görs en behovsbedömning. Behovsbedömningen görs utifrån de kriterier som finns i bilaga 4 till förordningen miljökonsekvensbeskrivningar. Kriterierna handlar bland annat om riskerna för människors hälsa eller för miljön, det berörda områdets sårbarhet på grund av till exempel överskridna miljökvalitetsnormer eller kulturarvet och påverkan på skyddad natur. Om planens genomförande enligt dessa kriterier kan antas leda till en betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning enligt miljöbalkens bestämmelser genomföras och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas och samrådas kring. Nedan följer behovsbedömningen för planen. Behovsbedömningen är gjord av plankonsulten White Arkitekter tillsammans med kontoret för samhällsbyggnad och miljö- och hälsoskyddskontoret. Platsen Planområdet ligger 150 meter öster om trafikplats Rondellen och omfattar ca 9500 kvm. Planområdet består i huvudsak av fastigheten heter Vatthagen 1:109. Risk och säkerhet Sandavägen och Stockholmsvägen som går på norra och västra sidan av planområdet är rekommenderade sekundära farligt godsvägar. Väg 268 (Vallentunavägen) som går från Glädjens trafikplats och svänger norrut intill planområdet är en rekommenderad primär farligt godsled. Även E4:an utgör primärled för farligt gods men eftersom avståndet till E4:an är över 150 meter beaktas den inte i denna riskbedömning enligt länsstyrelsens riskpolicy. Tre stycken drivmedelsstationer finns i närheten av planområdet. Den största verksamheten har den station som ligger på andra sidan Stockholmsvägen vilken tillhandahåller bensin, diesel och etanol och planer finns att också tillhandahålla fordonsgas. De andra två stationerna är obemannade och har mindre verksamhet. Kvälls- och nattetid är området ej befolkat och miljöerna kan upplevas som otrygga. Sid 2 (5)

3 Dag- och grundvatten Planområdet ligger inom yttre skyddszon för Hammarby reservvattentäkt. Dagvattnet bör därför renas och helst så nära källan som möjligt. Länsstyrelsen har utfärdat särskilda föreskrifter. Ett förslag till omarbetade föreskrifter prövas sen en tid tillbaka av Länsstyrelsen. Statusen för recipienten, Stockholmsåsen-Upplands Väsby, var år 2009 god kvantitativ status men otillfredsställande kemisk status. Det finns risk för att miljökvalitetsnormen för god kemisk status inte heller kommer att uppnås år Anledningen är att dagvattnet innehåller höga halter av klorid. Den största källan till klorid i dagvatten är vägsaltning vintertid. Ingen rening eller fördröjning av dagvattnet sker på kvartersmarken idag. Den befintliga avledningen av dagvatten sker idag via brunnar och ledningar anslutna till det kommunala dagvattennätet som idag är hårt överbelastat. Dagvattnet leds till en infiltrationsanläggning i Johanneslundsområdet för infiltration ner i grusåsen. Delar av grusåsen används idag som en av Norrvattens reservvattentäkter (Hammarby vattentäkt). En dagvattenutredning är framtagen av Bjerking AB. I den redovisas att suspenderat material, dvs. partiklar som kan sedimentera, är den förorening som uppvisar den högst förhöjda halten jämfört med riktvärdet. En hög andel suspenderat material kan ha en negativ påverkan på grundvattentäkten på flera sätt. Om det suspenderade materialet har en hög andel organiskt innehåll så kräver det mycket syre när det bryts ned och kan därmed minska syrehalten i täkten. Om det innehåller mycket lera kan det sätta igen de infiltrationer som dagvattnet ska passera innan det når grundvattnet, lerpartiklarna kan även föra med sig metaller till grundvattnet. Likaså ligger de beräknade föroreningsmängderna för fosfor, bly, koppar, zink och olja ligger över riktvärdena för dagvatten. Detta beror på att planområdet består av stor andel trafikerade ytor. Dagens beräknade dagvattenmängder uppgår till 166 l/s vid 10 års-regn och 96 1/s vid 2 års-regn. Geotekniska förhållanden Marken inom området består främst av postglacial finlera. Stockholmsåsen framträder strax söder om planområdet. Beroende på förekomst av lera kan marken vara sättningsbenägen vilket behöver klarläggas i samband med eventuell ny bebyggelse och markarbeten. Inga kända markföroreningar finns i området. Platsen finns inte med i MIFO-registret. Vid markarbeten ska förekomst av eventuella markföroreningar uppmärksammas. Enligt översiktlig markradonkarta ligger området inom lågriskområde för markradon men gränsar till områden med hög risk. Inga radonmätningar för denna byggnad är inrapporterat till miljö-och hälsoskyddskontoret. Buller Området är starkt bullerstört av vägtrafik. Den verksamhet som planen möjliggör är endast för verksamheter och arbetsplatser. Luftkvalitet En studie av luftkvalitet genomfördes i samband med programarbete för Johanneslund på västra sidan av E4:an. Utifrån den kan föroreningshalter för det aktuella området utläsas. Resultatet för en beräknad halt av PM10 i dygnsmedelvärde visar att miljökvalitetsnormen för partiklar klaras och att värdena ligger strax under nationella och regionala miljömål. Stads- och landskapsbild Planområdet ligger i närheten av E4.an vid Glädjens trafikplats. Omgivningen innefattar till stor del infrastruktur och industriella byggnader. Sid 3 (5)

4 Mark och vegetation Planområdet består idag av en befintlig byggnad med omgivande asfalterad parkeringsyta. Några mindre träd är planterade på parkeringsplatsen. Påverkan Planen bekräftar befintlig användning och dess påverkan har mindre betydelse. Den aspekt som behöver beaktas är risk och säkerhet och dagvattenhanteringen. Planen kan medföra en ökning av verksamheten i planområdet om möjligheten att bygga på en våning utnyttjas. Det skulle kunna innebära en mindre ökning av trafik i området. Dock skulle denna ökning inte vara märkbar i området. Risk och säkerhet En detaljerad riskbedömning för denna plan har tagits fram av WSP. Det är avståndet från farligt godslederna och drivmedelsstationerna till platser där människor vistas som avgör risknivån. Områden kategoriseras enligt: - Områden där risker kan anses oacceptabelt höga - Områden där risker kan accepteras (kallas även för ALARP-området vilket står för As Low As Reasonable Possible) om alla rimliga åtgärder är vidtagna riskreduktionen ej är praktiskt genomförbar eller kostnader för riskreduktion överstiger nyttan - Områden där risker kan anses acceptabelt låga Individrisknivån vid gränsen till byggrätten, genererad av de olika farligt godslederna ligger i den kategorin där risker kan anses vara acceptabelt låga. Samhällsnivån på planområdet genererad av farligt godstransporter ligger delvis lågt inom det s.k. ALARP-området. D.v.s. risknivån är ej acceptabel om inte riskreducerade åtgärder vidtas. Se nedan under Planen. Dag- och grundvatten Risken för negativ påverkan på grund av planändringen vad gäller dag- och grundvattenförutsättningarna är minimal eftersom ändringen av planen endast befäster dagens markanvändning. Däremot finns möjlighet för planen att påverka dagvattenhanteringen positivt. Se föreslagna åtgärder under Planen. Buller För inomhusmiljöerna ska kraven från BBR följas. Det finns inga utemiljöer där människor väntas vistas stadigvarande och därmed bedöms bullerstörningen kunna accepteras. Planen De miljöaspekter som planen behöver beakta är risk och säkerhet samt dagvattenhantering. Övrig miljöpåverkan bedöms vara mindre. Hantering av risk och säkerhet En detaljplan har begränsade möjligheter att reducera sannolikheten att en olycka uppkommer eftersom riskkällorna, så som i detta fall, ofta ligger utanför området. Däremot kan en plan reglera vissa åtgärder som begränsar konsekvenserna vid en olycka. Dessa åtgärder berör skyddsavstånd, utrymningsvägar och friskluftsintag. - Skyddsavstånden som råder i aktuellt förslag mellan byggrätten och farligt godslederna bedöms som tillräckliga. - Utrymningsvägar bör förläggas så att de inte mynnar mot farligt gods-lederna. Det bästa ur risksynpunkt är om de kan vändas bort från både primära och sekundära farligt godslederna. Sid 4 (5)

5 Dock kan det accepteras ett undantag för den sekundära farligt godsleden med hänvisning till den låga risknivån. - Friskluftsintag bör placeras på sida som vetter bort från riskkällan. Syftet med åtgärden är att minska den mängd gas som kommer in i byggnaden via ventilationssystemet. Hantering av dagvatten Dagvattenutredningen redovisar förslag på förbättring av dagvattenhanteringen både inom och utanför planområdet. Vissa av dessa förslag är viktiga för att minska negativa konsekvenser av dagvattnet men kan inte regleras i denna detaljplan t.ex. minskad användning av vägsalt. För att förbättra reningen och fördröjningen av dagvattnet bör följande åtgärder genomföras: - Rening av dagvatten från parkeringsytor ska ske, ex. kan brunnar förses med brunnsfilter - Anläggning av svackdiken för att möjliggöra öppna dagvattenanläggningar - Bevara de grönytor som finns idag - På eventuellt kommande nybyggnationer ska gröna tak anläggas i syfte att fördröja dagvatten. - Fördröjningsanläggningar bör utformas så att maximala flödet ut från området ska minskas till att motsvara ett 10-års regn från naturmark, d.v.s. det maximala utflödet ska uppgå till 23 1/s. Ställningstagande om betydande miljöpåverkan Med hänvisning till ovanstående bedömer kontoret för samhällsbyggnad att detaljplanens genomförande inte kommer att leda till betydande miljöpåverkan. En miljöbedömning och framtagande av miljökonsekvensbeskrivning är därför inte nödvändig. De åtgärder avseende risk och säkerhet samt dagvattenhantering rekommenderas att följas. Hanteringen av andra miljöfrågor redovisas i planbeskrivningen. Sid 5 (5)