Laxåvatten AB. LIA rapport Vatten och Miljöteknik VM-13 Jörgen Lans

Transkript

1 Laxåvatten AB LIA rapport Vatten och Miljöteknik VM-13 Jörgen Lans

2 Förord och sammanfattning Min LIA tid hos Laxåvatten AB har gett mig en bra inblick i VA- verksamheten i en mindre kommun. Jag har fått uppleva många av de arbetsuppgifter som förekommer på vatten-, avloppsverk och rörnät. Det var mitt främsta mål med LIA:n, att prova yrket och känna in VA-branschen. Jag gillar jobbet inom alla delar och kommer troligen låta slumpen och tillfället avgöra min plats i branschen. Jag vill tacka min handledare Mari Selin, VA-chef Kenneth Lantz, driftteknikerna Per Molin, Mikael Ahlinder, Samuel Schön, rörnätstekniker Gert Hallinder, Mikael Andersson, reparatör Anders Ericsson och kundtjänst/ekonomi Marie-Louise Berg. För deras insats att lära mig om sina yrken, att de gjort min LIA tid till en mycket trevlig och minnesvärd upplevelse. För att få grepp om helheten av arbetet på Laxå avloppsreningsverk så har jag gjort en beskrivning av förekommande steg i reningsprocessen i min LIA rapport. Den var också till hjälp med arbetet att göra: Så fungerar Laxå avloppsreningsverk. Laxåvatten har eller ska göra Så fungerar dokument över samtliga verk och pumpstationer. Så jag är glad att ha kunnat vara behjälplig med att starta på arbetet med dokumentet för Laxå arv samt att uppdaterat några processcheman och ritat in ändringarna. Verksamheten vid Norruddens grundvattentäkt fångade också mitt intresse och en beskrivning av den finns med i rapporten. Vid ett flertal tillfällen besökte vi utbyggnaden av det kommunala vatten och avloppsnätet i Finnerödja. Bakgrunden till utbyggnaden och bilder på jobbet ville jag ha med, liksom arbetet med att minska ovidkommande vatten till Laxå arv. Jag var med och sökte efter felkopplingar och inläckage till spillvattennätet med hjälp av grönt vatten. LIA student: Handledare: Jörgen Lans Mari Selin 1

3 Innehållsförteckning Laxå avloppsreningsverk... 3 Mekanisk rening... 4 Biologisk rening... 6 Kemisk rening... 6 Slambehandling... 7 Norrudden: Laxå Vattenverks grundvattentäkt... 8 Utbyggnad av det kommunala vatten och avloppsnätet i Finnerödja Ovidkommande vatten till Laxå avloppsreningsverk Slutsats Källor:

4 Laxå avloppsreningsverk Laxå Vatten AB är ett kommunaltbolag helägt av Laxå kommun som sköter och driver bland annat Laxå avloppsreningsverk som beskrivs här. Verkets upptagningsområde består av Laxå och Rörfors tätorter. Mottagande recipient är Laxån. Avloppsreningsverket är dimensionerat för 5500 pe och belastas i medeltal med 3157 pe beräknat utifrån BOD7 belastning i inkommande vatten. Driftteknikerna övervakar och styr verket med hjälp av ett driftövervakningssystem som heter Colibri. Utöver ordinarie arbetstid går eventuella larm till jourhavande driftteknikers jourdator. Avloppsvattnet pumpas in till verket via fyra pumpstationer. Under 2014 inkom m3 avloppsvatten till verket som har mekanisk, biologisk och kemisk rening. 3

5 Mekanisk rening Inloppet till Laxå ARV går till en pumpgrop varifrån avloppsvattnet uppfordras med en av två snäckpumpar som går med konstant fart. Vid inloppet finns också en brunn där externt slam kan tömmas. Vid hög nivå i pumpgropen bräddar avloppsvattnet till utgående ledning mot Laxån. Hög nivå innan rensgallret så stängs snäckpumpen av. När vattennivån stiger upp till nivågivaren sluts en krets, snäckpumpen stannar och bräddning sker inom kort. Planer att montera skibord och flödesmätare vid bräddpunkten finns. När rensgallret, av step-screen typ med 3 mm spaltvidd, börjar sättas igen stiger vattennivån som påverkar ett bubbelrör och rensgallret lyfter upp renset ett steg. Renset tvättas med brutet vatten och pressas ihop och faller ned i en plast strumpa i en container som transporteras till förbränning. Rensgaller Sandfånget avskiljer tyngre partiklar som sand genom att det sjunker ned i tre uppsamlingsfickor, det lättare materialet går vidare till försedimenteringen. Sanden trycks upp i rör med tryckluft, mammutpumpar, till en sandtvätt. Magnetventiler öppnar och stänger för tryckluften. Försedimentering sker i två parallella bassänger där triangelformade hydrauliska slamskrapor skjuter ned slammet i en slamficka varifrån det pumpas till förtjockaren. Slamfickorna har omrörare. Inkommande och utgående avloppsvatten provtags med flödesstyrd frekvens. Provtagarna MJK 780 ställs in med önskad provmängd ( ml) genom att skjuta mätröret tills underkanten motsvarar det streck på mätskalan som överensstämmer med önskad mängd. 4

6 Sandtvätt Provtagare MJK 780 5

7 Biologisk rening Efter försedimenteringen leds vattnet till en pumpstation som uppfodrar avloppsvattnet till en biobädd där det filtreras ned genom ett stenmaterial med biohud utanför arv byggnaden. En del av det biologiskt renade avloppsvattnet leds tillbaka till pumpstationen för att hålla konstant flöde över biobädden. Övrigt vatten leds vidare till flockningen och den kemiska reningen. Kemisk rening I en inblandningskammare doseras Pax och Polyamin för snabb inblandning som följs av flockningskammaren med mekanisk omrörning. Det är belastningen d.v.s. genom mätning av susphalten som styr kemikalie doseringen. Susphalten gånger flödet av avloppsvattnet ger den massflödessignal som styr doseringspumpens dosering av Pax. Polyaminet doseras efter flödet och med en tre timmars paus under natten då belastningen är som lägst, för att aldrig hamna i en överdoseringssituation där Polyaminet blir overksamt. Kemslammet sedimenterar i slutsedimenteringens tre bassänger som är försedd med äldre linskrapor på vagnar som skjuter slammet till den delade slamfickan. En av de två slangventiler som finns till varje bassäng öppnar och slam pumpas till kemslamförtjockaren (1,0 1,5 m 3 /h). 6

8 Slambehandling De båda slamtyperna pumpas till ett 500 m 3 stort slamlager i väntan på centrifugering. Vid centrifugeringen tillsätts polymer för att förbättra avvattningsegenskaperna och slammet avvattnas till en TS på ca 26 %. Sedan lagras det avvattnade slammet i en 40 m 3 torrslamsilo innan transport till långtidslagring och sluttäckning av deponi. Laxåvatten tittar på andra alternativ. 7

9 Norrudden: Laxå Vattenverks grundvattentäkt Råvattnet som tas från Norruddens grundvattentäkt pumpas i ledning genom Östra och Västra Laxsjön till Båtviken. Därifrån vidare i självfallsledning till Laxås vattenverk. Vattnet filtreras i trycksatta sandfilter, ph justeras med natriumhydroxid, desinficeras med UV ljus och det tillsätts natriumhypoklorit + ammoniumsulfat som blir till kloramin. Detta p.g.a. den långa ledningssträckan. Vatten pumpas till Laxå och Rörfors. I Rörfors hålls trycket uppe av distributionspumparna. Laxå har ett vattentorn som håller tryck på ledningsnätet. Från Laxå går en sjöledning genom Toften till Hasselfors, där finns en tryckstegringsstation som distribuerar vattnet genom ytterligare en sjöledning i Teen till Mullhyttan. Mullhyttans högreservoar har samma höjd som vattentornet i Laxå. Brunnsnäs fritidsområde får sitt råvatten från Norrudden, pumpar i Brunnsnäs suger vattnet till sig. Hammars bryggeri hämtar också vatten från Norrudden med lastbil med tank på flaket. Processchemat ovan har jag ritat till Laxåvattens dokumentation över teknikbyggnaden på Norrudden. För att skydda vattentäkten i Norrudden så pumpas vatten från brunn 2 (alt. Brunn1) till en skyddsinfiltration som ger en hydraulisk spärr mot föroreningar från väg 205. Normalt pumpas 450m 3 /dygn till infiltrationen, vid en olycka på väg 205 får 1800m 3 /dygn infiltreras. Grundvattnet på Norrudden har mycket mangan som huvudsakligen faller ut i sjöledningen på väg till vattenverket. För att slippa dyra ledningsrengörningar med renspigar, så pumpas vatten från brunn 3 till två fontäner i var sin infiltrationsdamm, där manganet fälls ut och vattnet syresätts. I ena dammen testar Laxåvatten att ha en filterduk och i den andra är det bara sand. Detta är ett pågående försök för att se om man kan få upp vatten med betydligt lägre manganhalt ur brunn 4 som påverkas av infiltrationen. 8

10 Skyddsinfiltrationen På Norrudden. Infiltrationsdamm med duk. 9

11 Infiltrationsdamm med botten av sand. Utfällt Mangan. 10

12 Utbyggnad av det kommunala vatten och avloppsnätet i Finnerödja Bakgrunden är att miljöförvaltningen har identifierat och utdömt ett antal enskilda avlopp såsom otillfredsställande. Då de 13 fastigheterna låg utanför det kommunala VA verksamhetsområdet så har kommunstyrelsen förklarat området som VA omvandlingsområde. Då får de berörda fastigheterna rättighet och skyldighet att ansluta sig till det kommunala VAsystemet. Då tre fastighetsägare nyss borrat nya brunnar så gav man undantag till dessa att ansluta kommunalt vatten, de behöver endast ansluta sig till avloppssystemet. Anslutningsavgiften för de fastighetsägare som valt vatten och avlopp är ca 85000kr och bara avlopp ca 65000kr. Fastigheterna kommer utrustas med Grundfos lågtrycksavlopp, driften sköter Laxåvatten. Schaktning och igenläggning flyter på Hög grundvattennivå och strulande dränpump NCC fick totalentreprenaden på ca 1,5 miljoner men ÄTA kostnader (Ändrings- och TilläggsArbeten) kommer uppgå till ett antal hundratusen. Till största delen pga sprängningsarbeten, plus en del mindre kostnader som extra ventiler och rörisolering där man inte lyckats schakta ner till frostfritt. 11

13 Här stoppas dynamiten ned i borrade hål i berget Sedan täcks det med sprängmattor gjorda av gamla bildäck 12

14 Sprängmattan bågnar upp efter sprängningen Berget förvandlat till hanterliga stenblock 13

15 Dynamit Harry..ursäkta..Helge förevisar sina grejer Intressanta jordlager 14

16 Ovidkommande vatten till Laxå avloppsreningsverk Rörnätet i Laxå kommun, är liksom i flertalet kommuner, ålderstiget och till stora delar i behov av renovering. Spolning, filmning och relining av läckande spillvattenrör är gjort på ett antal ledningssträckor. Då avloppsverket får in dubbelt så mycket vatten som vattenverket levererar, så jobbas det också med att söka efter felkopplade stuprör, rännstensbrunnar och överläckage från dagvattenledningar. Dräneringsvatten tillåter man tillsvidare gå till spillvattennätet från redan byggda fastigheter, det skulle innebära betydande kostnad och besvär för kunderna, så Laxåvatten vill i första hand uttömma andra åtgärder. Jag fick tillfälle att vara med att söka efter fel med färgat vatten. Vi hade en spoltank på ett släp och använde det ofarliga ämnet uranin även kallat fluoresceinnatrium. Vi började nedströms i det område vi skulle undersöka och spolade vatten i varje dagvatteninstallation som stuprör, rännstensbrunnar och spygatter. Sedan gällde det att se om vattnet kom till dageller spillvattennätet. I villaområden gick det oftast utan problem, men vid större industrifastigheter och med inkompletta kartor över rörnäten fick man ofta klia sig i huvudet samt ha mycket tålamod och stora mängder grönt vatten innan man fick fram svar. Filmning av rörnät 15

17 Spolvagn med grönt vatten Grönt vatten 16

18 Slutsats Mina reflektioner om jobbet som drifttekniker/rörnätstekniker på en mindre kommunal VAverksamhet är att man måste vara mångkunnig, ha många rutiner i huvudet, ansvarskänsla för driften, hygien vid vattenverken, säkerhet vid arbetsuppgifter med olycksrisk, kunderna m.m. Verkens och de tekniska installationernas relativa driftsäkerhet har överraskat mig positivt i jämförelse med mina tidigare erfarenheter från tillverkningsindustrin. Jag har kunnat observera ledningsnätens stora behov av underhåll som tagits upp under utbildningen, hur arbetskrävande och kostsamt det är. Jag har haft tur att få en väldigt varierad samt bred erfarenhet och insyn i en kommunal VAverksamhet av en engagerad personal som varit mån om min trivsel hos dem. TACK! Källor: Miljörapport Laxå avloppsreningsverk Så fungerar Norrudden Den kunniga personalen på Laxåvatten AB 17