Rapport från Lekebergs kommun och Askersunds kommun

Transkript

1 Rapport från Lekebergs kommun och Askersunds kommun Mona Pettersson 19/

2 Innehåll Förord... 3 Rörläggningsarbete... 4 Slamkörning... 4 Kontoret... 4 Sophämtning... 4 Återvinningscentralen... 4 Vattenverket... 5 Dynasandfilter... 6 Avgifter för vatten och avlopp... 6 Reningsverket... 7 Rapport från LIAn i Askersunds kommun... 9 Förord... 9 Rapport... 9 Slutsats... 9 Källförteckning

3 Förord Jag har varit i Lekebergs kommun i sex veckor på min första LIA (lärande i arbete). Lekebergs kommun är liten med få invånare. Huvudorten Fjugesta har ett vattenverk och ett reningsverk. De sköter inte all drift och allt underhåll själva utan köper de flesta tjänster av grannkommunerna Örebro och Laxå. Visst arbete i pumpstationer, viss avläsning av mätare och en del rörarbeten sköter Lekebergs kommun själva. Orten Mullhyttan får sitt vatten från Laxå kommun och avloppet tar Hasselfors i Laxå kommun hand om. Orten Lanna får sitt vatten från Örebro kommun som även tar emot avloppet. Eftersom kommunen är liten har jag fått vara med på skiftande jobb, allt från kontor till pluggrensning. Jag har varit med och tittat i reningsverket och hjälpt till att läsa av mätare i vattenverket. 3

4 Rörläggningsarbete Jag har varit med på servisläggning. När man lägger en ny servis är det viktigt att markera ut var befintliga rör, ledningar och kablar är nergrävda. Efter det markerar man upp var grävningen skall ske, om det är asfalt måste den skäras och grävas bort. Grävningen kan börja och slang och rör kan läggas ner. Det är viktigt att fylla på sand runt rören och lutningen är viktig att mäta hela tiden. Jag fick vara med som pinnpojke och såga rör i rätta längder. Slamkörning Jag har fått vara med om att tömma brunnar på landsbygden. Jag hjälpte till att leta brunnslock och fick även prova att tömma brunnar. När slambilen var full körde vi till avloppsverket och lämnade slammet. Kontoret Jag har varit med på kontoret och fått en inblick i hur de jobbar där. Jag har blivit visad vissa dataprogram, varit med på möten och fått förklarat för mig om VA-taxan och hur den fungerar, hur man kan dra om vatten och avloppsledningar. Vi har även gått runt den nya ekodammen vid avloppsreningsverket tillsammans med SWECO. Sophämtning Jag har varit med ett par dagar på sophämtning. Den ena dagen i samhället och den andra dagen på landsbygden. Kunderna skall ställa ut sin soptunna kvällen innan tömning. Sopbilen som används vid hämtning är en Scania-94, den är vänsterstyrd och har en sidlastare med joystickfunktion. Sidlastaren är av märket Norba och är en Svensk uppfinning. Sidlastaren sparar tid för föraren, dessutom slipper han gå ur och i lastbilen hela tiden. Sopornas vikt uppgår till ca fem ton under en dag. Soporna körs till Karlskoga värmeverk. Soporna bränns och askresterna körs vidare till Norge för deponi. Återvinningscentralen Sedan 2007 finns en återvinningscentral i Fjugesta, den är öppen 3-4 dagar i veckan. Det är meningen att återvinningscentralen skall nyttjas av kommuninnevånare, även företagare får lämna sopor men mot en avgift. I Lekebergs kommun finns det ingen grovsopshämtning längre. Containrar som finns är för: 4

5 Grovsopor, schaktmassor, metall, wellpapp, tidningar, trä, miljöfarligt avfall, elektronik, batterier, bilbatterier, lysrör. Metall är det enda man tjänar pengar på i återvinningscentralen, förra året blev vinsten för metall ca kronor. Andra sopor får man betala för. Grovsopor kostar till exempel 1495 kronor/ ton, schaktmaterial 350 kronor/ton. Tippningsavgiften är på 250 kronor/ton och containrarna kostar 11 kronor/dygn att ha stående. Det är viktigt både ur miljösynpunkt och för ekonomin att folk slänger sina sopor i rätt containrar. Återvinningscentralen har två anställda som bland annat skall se till att folk sorterar rätt. Vattenverket Dimensioneringsdata: Anslutna 3000 pers Medeldygnsförbrukning Max dygnsförbrukning Max timförbrukning 900 m 3 / dygn 1510 m 3 / dygn 37 l /s- 134 m 3 / h Vattenverket renoverades Det som gjordes då var bland annat detta: Nya råvattenpumpar installerades, nya infiltrationsdammar anlades (två stycken), nya dricksvattenpumpar installerades i schaktbrunnen, byggnaden vid infiltrationen renoverades, vattenverksbyggnaden renoverades, taket höjdes för att inrymma Dynasandfilter (två stycken), nya rostfria ledningar och ventiler sattes in, nya doseringsutrustningar för polymer, natriumhydroxid och ekoflock installerades, nya instrument installerades, frekvensomformare för styrning av dricksvattenpumparna installerades och styr och övervakningsutrustning installerades. Grundvattnet är hårt och blandas med mjukt ytvatten från Svartån via infiltration. Då verket byggdes om ökades mängden infiltrerat vatten ytterligare för att på så sätt minska riskerna för korrosion och kalkfällning på ledningsnätet och hos abonnenterna. Svartåvattnet innehåller mycket organiskt material och avskiljs med kemisk fällning och filtrering. Vid fällningen används ekoflocken polyaluminiumklorid och vid filtreringen används Dynasandfilter. Förloppet i vattenverket är enkelt förklarat i denna följd: Ytvatten från Svartån pumpas till vattenverket, ph-justeras, kemisk fällning och filtrering sker. Vattnet leds sedan till infiltrationsbädden för infiltration. Grundvattnet pumpas upp, 5

6 luftas och infiltreras i bassängen och det görs för att syresätta så att järn och mangan kan fälla ut i backen. Vattnet pumpas från en brunn som ligger ca 150 meter från infiltrationsbassängerna till vattenverket. Vid behov ph-justeras vattnet där för att sedan distribueras till först vattentornet och sedan konsumenterna. Ett datasystem övervakar processen och larmar vid eventuella fel. Drift och underhåll sköts mestadels från Örebro kommun. Jag har varit med och tagit klorprov och läst av mätarställningar i vattenverket. Dynasandfilter Ett Dynasandfilter filtrerar bort partiklar och föroreningar. Filtret fungerar nästan som infiltration i grusåsar, med skillnaden att avskiljningen sker i botten av sandfiltret. Dynasandfilter behöver ingen backspolning utan arbetar utan avbrott. Sanden görs rent inne i filtret av särskilt tvättvatten som hela tiden återanvänds i processen. Sättet Dynasandfiltret fungerar på är tillförlitligt och okomplicerat. Innan vattnet kommer in i filtret tillsätts en fällningskemikalie. Vattnet leds långt ner i sandbädden där flockningen äger rum, vattnet rör sig uppåt och partiklarna fastnar i sanden. Sanden fungerar både som flockningsreaktor och filter. En sandpump transporterar den nedsmutsade sanden uppåt där sanden spolas av med tvättvatten, för att sedan sjunka igen. Tvättvattnet renas i lamellseparatorer, slammet som avsätts skickas till avloppsverket via spillvattennätet. Avgifter för vatten och avlopp Vatten o avlopp kostar 25 kr kbm + moms 6:25 = 31:25 kr / kbm (12:84 vatten/18:41 avlopp = 31:25 inkl. moms). Förbrukning 6

7 En vuxen person gör normalt över med ca kbm/vatten/år. 2 vuxna och 2 barn ca 150 kbm/år. Avgifterna är satta efter självkostnadsprincipen som betyder att kommunen ej har samma rätt som privata näringsidkare att ha samma vinstmarginal. Reningsverket Reningsverket i Fjugesta kan ta emot avloppsvatten från ca 4100 pe. Man försöker så långt det är möjligt att begränsa tillflödet av grund- och dräneringsvatten till verket och förhindra att otillräckligt renat bräddvatten släpps ut. Det renade vattnet och bräddningsvattnet går ut till nyligen utbyggda ekodammar, därefter rinner det ut i Lillån där provtagning sker. Man tar prover på fosfor och kväve. Två dagar i veckan kommer det personal från Örebro kommun, de sköter drift och underhåll av verket. Jag har varit med i reningsverket och tittat på när de har jobbat, det jag har fått göra är att ta prover och dekantera slam innan det går till centrifugen. Vid fällning används järnsulfat och polymer används till centrifugen. Slammet hämtas två gånger per vecka och körs till Laxås gamla soptipp som deponi. 7

8 8

9 Rapport från LIAn i Askersunds kommun Förord Jag har varit fyra veckor i Askersunds kommun på LIA. Jag har varit med på vattenverk och reningsverk och deltagit i det dagliga arbetet. Fem personer jobbar på de olika verken, fem reningsverk, fem vattenverk, tryckstegringsstationer och cirka 50 pumpstationer. Rapport De dagar jag var med på vattenverken fick jag vara med om att ta prover, t ex på klor, jag fick läsa av flödesmätare och räkna ut hur mycket vatten som levererats. Jag kalibrerade klormätare och bytte gel i mätaren. Jag fick läsa av elmätaren och räkna ut elförbrukningen och köra reservelverket. Vissa dagar var det lite mer kroppsarbete så som att fylla på salttabletter i Åsbros grundvattenverk och rensa bort ogräs i infiltrationen. Jag var med och blandade klor i Harge ytvattenverk. En dag var jag med på en större vattenprovtagning på skola, affär och vattenverk, de proverna skickades sedan till Alcontrol i Linköping. Jag fick lära mig hur man håller i flaskan, hur mycket som skall fyllas på i flaskan och hur man håller korken så att man ej får in oönskade ämnen. Jag var med om att mäta grundvattennivån i Zinkgruvan och i Åsbro. Då jag var med i reningsverken fick jag ta fosforprover, kolla temperatur och Ph-värde. Proverna togs på inkommande vatten, mellansedimenteringen och på utgående vatten. Jag tog även slamprover och kollade siktdjupet. Jag fick vara med om att lufta kompressor, smörja kedjor och spola bassänger. Jag fick även vara med om att åka runt till flera pumpstationer och kolla så de fungerade som de ska. Jag var med och spolade på pumparna och kanterna i pumpsumpen och gjorde rent vippor. Jag fick även en inblick i dataprogrammet som visar de olika verken med kurvor och statistik. Slutsats Jag blev väl mottagen av alla jag träffade och jobbade ihop med. Personalen var bra på att förklara processerna i verken och jag fick ta eget ansvar att prova på saker själv. Jag är nöjd med min LIA och tycker att jag har lärt mig mycket. 9

10 Källförteckning Elektroniska källor: g_broschyr2009.pdf G:/OBJEKT/820_Fjugesta/Drift/driftinstruktioner fjugesta 1999.doc lopp/vattenverkvattenkvalitet/stromstadsvattenverk/processen.2579.html 10