Informationsskrivelse små avloppsreningsverk och större investeringar.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Informationsskrivelse små avloppsreningsverk och större investeringar."

Jan-Olof Persson
för 5 år sedan
Visningar:

Informationsskrivelse små avloppsreningsverk och större investeringar. Bakgrund BKT sköter ett 60-tal vatten och avloppsreningsverk. De flesta är små anläggningar som ligger på landsbygden.

1 Informationsskrivelse små avloppsreningsverk och större investeringar. Bakgrund BKT sköter ett 60-tal vatten och avloppsreningsverk. De flesta är små anläggningar som ligger på landsbygden. De här anläggningarna är dyra i drift och underhåll på grund av ett flertal anledningar: Många anläggningar börjar bli gamla då de är år gamla. Ökade krav på avloppsvattenrening leder till att många verk behöver rustas upp, byggas om eller bytas ut. Nya krav på dricksvattenproduktion leder till att många mindre vattenverk behöver utrustas med flera beredningssteg. Följderna blir många: I år har 15 mindre reningsverk blivit underkända och behöver åtgärdas inom två år enligt BMB. Ett flertal mindre vattenverk har för hög radioaktivitet som är en ny parameter för i år. Det kommer att leda till höga kostnader i form av nya filtar som renar vattnet från uran. I våra kommuner ligger många områden som enligt lagen anses vara sammanhållen bebyggelse där kommunen är skyldig att ordna VA-tjänster. Det behövs bygga flera mindre anläggningar eller ledningar de närmaste åren Strategi BKTs övergripande strategi för att minska kostnader är att bygga ledningar mellan dessa anläggningar och de stora vatten- och reningsverk för att bygga bort så många anläggningar som möjligt. Fördelarna med ledningar är många: Ledningar har en mycket längre livslängd än en anläggning. Investeringskostnader blir därför lägre på sikt. Driftskostnader blir mycket lägre. Pumpstationer och tryckstegringsstationer kräver mycket mindre tillsyn och underhåll. Mindre anläggningar kräver provtagning, kemikaliehantering och har flera avbrott jämfört med pumpstationer. Även på kontoret minskas arbetstiden. Färre anläggningar betyder färre miljörapporter, minde statistik och vattenprover som behöver följas upp. Ur miljösynpunkt är de större kommunala reningsverk bättre än mindre avloppsanläggningar. Nackdelen med ett ledningsbygge är den initiala investeringskostnaden som ofta är högre än att bygga en anläggning.

2 Aktuella projekt BKT har för närvarande planer på tre stora investeringsprojekt som bygger bort ett flertal mindre anläggningar. Målet med den här skrivelsen är att förklara närmare vad fördelarna är med respektive projekt och vad följderna är skulle de här investeringarna utebli. Dessa projekt är: Avlopps- och vattenledning från Frövi till Grönbo Avlopps- och vattenledning från Nora till Mårdshyttan Avlopps- och vattenledning från Ställdalen till Silverhöjden och Hörken.

3 1) Avloppsledning mellan Frövi och Grönbo

4 Ledningen ansluter Grönbo, Pilkrog, Spannarboda och Rockhammar till reningsverket i Frövi. Samhällen får då dricksvatten från Frövi som i sin tur får vatten från Rya i Lindesberg. De problem som idag finns längs sträckan och som skulle lösas genom en ledning är följande: Vattenverket i Rockhammar: Verket har stora problem med turbiditet (partiklar) i dricksvatten. Flera försök har genomförts för att åtgärda problemen utan att lyckas. Turbiditeten ökas för varje år och idag backspolas filtrarna var fjärde timme. Under normala förhållanden skulle sådana filter inte behöva backspolas mer än en gång om dagen. Verket är också i stora behöv av upprustning, något som har försenats för att förslaget på en ledning har funnits under en längre tid. Avloppsvatten i Rockhammar: Idag pumpas avloppsvattnet från Rockhammar till reningsdammarna som tillhör Frövifors pappersbruk. Bruket tar hand om hushållsspillvatten mot en årlig summa pengar. Länsstyrelsen som har tillsyn över pappersbruket anser inte att reningstekniken är särskild lämpad för hushållspillvatten utan är till för processvatten från massatillverkningen. Frövifors har haft stora kostnader när reningsdammarna behövde muddras och anser inte heller att avloppsvatten borde tillföras dit. Avtalet har en uppsägningstid på 6 månader före årets slut. BKT anser inte att dagens lösning för avloppsvatten i Rockhammar är en långsiktig lösning. Vattenverket i Spannarboda: Vattenverket har ett besvärligt råvatten som leder till en dyr beredningsprocess. För ett år sen var florhalten för hög och ett dyrt filter installerades I år undersöktes för första gången alfa-aktiviteten (radioaktivitet) och det visade sig att gränsvärdet överskreds. Flera reningssteg behöver installeras. Avloppsanläggningen i Spannarboda: Ca 6 fastigheter är idag anslutna på en kommunal anläggning som består av en trekammarbrunn. Anläggningen lever inte upp till dagens krav och det måste byggas en ny anläggning om inte en ledning dras fram. Spannarboda består av ca 40 fastigheter och kan anses vara sammanhållen bebyggelse vilket betyder att kommunen har skyldighet att tillhandahålla VA-tjänster. Vattenverket i Pilkrog: Vattenverket betjänar ca 5 fastigheter varav en förskola. Vattenverket behöver rustas på grund av åldern. Reningsanläggningen i Pilkrog: I Pilkrog finns det en mindre infiltration som har en livslängd på år. Vattenverket i Grönbo: Vattentäkten i Grönbo har en väldigt hög järnhalt som medför en besvärlig beredningsprocess. Alfa-aktiviteten är ännu inte undersökt. Avloppsverket i Grönbo: Verket har blivit underkänt av BMB och kommunen har fått ett föreläggande om att åtgärda anläggningen inom två år. Beslutet är överklagat och det är idag inte klart när åtgärden ska vara genomfört. Anläggningen är gammal och behöver bytas ut.

5 Om ledningen inte byggs: Behöver BKT sköta om 7 vatten- och reningsverk med höga driftskostnader i form av tillsyn, underhåll, miljörapportskrivning, mm. Behövs det investeras i två nya minireningsverk (Grönbo och Spannarboda) Finns det en risk att BKT behöver bygga en till reningsanläggning i Rockhammar. Fortsätter osäkerheten om vad framtida krav kan medföra för kostnader. I år är det alfaaktivitet, nästa år vet vi inte. Förblir att antal problem olösta. Vattentäkter i Rockhammar, Spannarboda och Grönbo är besvärliga och det finns inga dugliga vattentäkter i närområdet.

6 2) Avloppsledning mellan Nora och Mårdshyttan Ledningen ansluter Mårdshyttan och Öskevik till Nora reningsverk. Ledningen läggs i Fåsjön och Usken där fler än 300 fastigheter förses med kommunalt VA.

7 Ledningen löser några befintliga problem och leder till att ett flertal områden som kan anses vara sammanhållen bebyggelse ansluts till Nora reningsverk. Vattenverket i Öskvik: Verket är gammal och i behov av upprustning. Reningsverket i Öskevik: Verket är underkänt av BMB och kommunen är förelagd att åtgärda anläggningen inom två år. Ett nytt minreningsverk skulle behöva byggas om ledningen inte dras fram. Reningsverket i Mårdshyttan: Verket är underkänt av BMB och kommunen är förelagd att åtgärda anläggningen inom två år. Ett nytt minreningsverk skulle behöva byggas om ledningen inte dras fram. Runt sjön Usken och Fåsjön ligger tre privatägda reningsanläggningen varav två är i sämre skick. Tendensen är att kommunen förr eller senare tvingas ta över sådana gemensamma anläggningar när nuvarande ägare inte längre är överens sinsemellan eller inte längre vill investera och kräver kommunalt avlopp. Runt sjöarna ligger ett flertal sommarhus och bostadsområden som kan anses vara sammanhållen bebyggelse och där kommunen kan bli tvingad att förse samhällen med kommunala VA-tjänster. Om ledningen inte byggs: Kan det leda till att BKT behöver investera, driva och underhålla upp till 12 anläggningar: Två befintliga reningsverk behöver byggas om. Ett vattenverk behöver rustas Tre privata reningsanläggningar kan bli kommunala Upp till sex bostads- och sommarhusområden kan räknas om sammanhållen bebyggelse där risken är överhängande att åtminstone avloppet måste lösas kommunalt.

8 3) Ledningen mellan Ställdalen och Silverhöjden. Ledningen består av ett flertal delsträckor som förbinder Ställdalen med Mossgruvan, Silverhöjden, Ställberg och Hörken. Sammanlagd försvinner 7 mindre anläggningar.

9 Vattenverk Mossgruvan: Vattnet har för hög alfa-aktivitet (radioaktivitet)fler beredningssteg behöver installeras. Verket är i behov av upprustning Vattenverket i Basttjärn (Silverhöjden) Alfa-aktivitet är inte undersökt än Verket är i behov av upprustning Avloppsreningsverket i Silverhöjden Byggdes på 70-talet och det är idag inte klart om reningstekniken behöver uppgraderas ifall belastningen ökas när de enskilda avloppsanläggningar i samhällen ansluts till det kommunala nätet. Vattenverket i Hörken Alfa-aktivitet är inte undersökt än Verket är i behov av upprustning Reningsverket i Hörken Anläggningen är en infiltration som byggdes på 90-talet och som är i slutet av sin livslängd. Inom fem år kommer det troligtvis att behövas investera i en ny anläggning. Vattenverket i Ställberg Verket är i behov av upprustning Reningsverket i Ställberg Anläggningen består av en trekammarbrunn och ett antal biodammar och fungerar tillfredställande. Om ledningen inte byggs: Behålls de 7 anläggningar som ligger längs med sträckan. Behöver omfattande investeringar göras på de flesta berörda anläggningarna.

Relevanta dokument

Utkast 2016 Utbyggnads- och sambyggnadsplan VA

2016-05-18 Utkast 2016 Utbyggnads- och sambyggnadsplan VA Innehållsförteckning Utkast 2016... 1 Utbyggnads- och sambyggnadsplan VA... 1 1. Bakgrund... 3 2. Ljusnarsberg... 3 2.1 Silverhöjden... 3 2.2 Finnhyttan...