Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63 Synpunkter inför beslut om förelägganden att åtgärda de kommunala avloppsanläggningarna i Hällefors, Nora och Lindesbergs kommun. Följande avloppsanläggningar berörs av förelägganden: Lindesberg: Grönbo Gammelbo Allmänningbo Kloten Öskevik Mårdshyttan Hällefors: Älvestorp koloniskolan Älvestorp byggdegård Bredsjö Sävsjö Hjulsjö Sikfors Saxhyttefallet Nora: Järnboås Åtgärdsplan för mindre anläggningar och utökade verksamhetsområden Bergslagens Kommunalteknik är medveten om skicket på nämnda anläggningar och har påbörjat ett flertal projekt för att komma till rätta med problemet. Investeringstakten för de här projekten bestäms av respektive kommuns budget och var prioriteringarna läggs. Bergslagens Kommunalteknik har under 2015 utarbetat en Utbyggnads- och sambyggnadsplan VA just på grund av den ökade efterfrågan på kommunal VA-försörjning och att flera avloppsanläggningar är uttjänta och kräver reinvesteringar. Utbyggnads- och sambyggnadsplan VA har antagits av alla berörda kommuner. Planen är dock inte en budget. De projekt som är med i listan behöver finansieras genom varje kommuns budget som fastställs år för år. Utbyggnads- och sambyggnadsplan VA innehåller investeringar till att utöka befintliga verksamhetsområden och för att åtgärda de uttjänta avloppsanläggningarna. En övergripande strategi för att komma till rätta med mindre anläggningar är att bygga ledningar som förbinder verksamhetsområdet med närmaste större reningsanläggning. På så vis byggs mindre anläggningar som är dyra i drift och underhåll bort. Avloppsanläggningarna som hittills ingår i planen är: Grönbo, Öskevik och Mårdshyttan i Lindesberg samt Saxhyttefallet i Hällefors. Ås avloppsanläggning i Nora byggs bort nu under våren. Efter BMBs besiktning och kommunikation om förelägganden har följande åtgärder genomförts: Alla markbäddar och infiltrationer i Hällefors har spolats med lut för att öka genomströmningen. Spolningarna har gett märkbart resultat men behöver utvärderas ytterligare.

64 Markbäddar och infiltrationer i Lindesberg kommer att få en likadan behandling. Alla anläggningar i Lindesberg och Nora samt Saxhyttan i Hällefors har tagits med i BKTs långtidsbudget för respektive kommun. Budgeten kommer att presenteras för kommunen under de närmaste två månader. I långtidsbudgeten är planen att den sista anläggningen åtgärdas år Att vara klar med ut- och ombyggnaden av de berörda avloppsanläggningar år 2021 är ett ambitiöst mål med tanke på den ekonomiska situationen i våra kommuner och den ökade arbetsbelastningen för Bergslagens Kommunalteknik. Bergslagens Kommunaltekniks långtidsbudget är inte genomförbar om inte kostnaderna täcks i varje kommuns budget. Något som görs från år till år. Anläggningarna i Hällefors kommun har spolats och tvättats med lut. Åtgärderna kommer att utvärderas under Tyngdpunkten kommer att läggas på ledningsnät för att komma till rätta med tillskottsvattnet. Synpunkter kring förelägganden och inspektioner Bergslagens Kommunalteknik vill framföra några synpunkter när det gäller utformningen av de förelägganden som finns med i kommuniceringen. Synpunkterna handlar om: Vatten i luftrör på infiltration och markbädd. Tidsramen som ställs som krav när åtgärderna ska vara genomförda. Kvävereningskravet som ställs på ett flertal verk. Reningskrav på C-anläggningar. Vatten i Luftrör De flesta markbäddar och infiltrationer som är med i listan är utrustade med en pump som lufter vattnet in i bädden. När pumpen går och en viss tid därefter fylls spridarrören med vatten, en bit upp i luftarrören. Om genomströmningen är för sakta kan vattnet rinna ut ur luftarrör. Om pumpen går eller nyligen har gått ska det stå vatten i spridarrören. Det behöver inte nödvändigtvis betyda att det är stopp i bädden. På grund av en mer eller mindre stor mängd tillskottsvatten går pumparna relativt ofta. De bäddar som har spolats och tvättats med lut visar en klar förbättring i genomströmningshastighet. Fler åtgärder kan vidtas för att öka kapaciteten i bäddarna. Tidsramen Alla anläggningar ska vara åtgärdade senast 31/03/2018 förutom Bredsjö, Sävsjö, Sikfors och Saxhyttefallet. De ska vara klara 31/03/2017. Kommunernas budget för 2016 är redan fastställd och där finns endast Saxhyttefallet med. Det betyder att alla övriga investeringar behöver genomföras under 2017 och En grov kostnadskalkyl för varje kommun bifogas men sammanfattningen ser ut som följande: Hällefors: miljoner kr. (kostnader för ledningsbygge eller ombyggnation) Lindesberg: ca 110 miljoner kr. Nora: ca 17 miljoner kr. Dessa kostnader är bara för att åtgärda avloppsanläggningarna förutom i fallet Grönbo där ett större projekt även inbegriper vattenverken i Grönbo, Pilkrog och Spannarboda, samt Rockhammars vatten och avlopp. Även Mårdshyttan och Öskevik ingår i ett större ledningsbygge som inbegriper ett flertal fastigheter runt sjöarna Usken och Fåsjön.

65 Vid sidan om investeringarna för avloppsanläggningarna finns det flera kostnader för övriga projekt inom VA, som inte kan senareläggas. Dessa ekonomiska förutsättningar leder till att kostnader för att åtgärda de mindre avloppsanläggningar behöver spridas över flera år. Vid sidan om ekonomin har inte Bergslagens Kommunalteknik tillräckliga personalresurser att driva så många projekt samtidigt. Varje projekt behöver en projektledare som måste vara insatt och som ser till att projektet fortskrider och att budgeten följs. Varje projekt behöver en förstudie, projektering, flera tillstånd uppföljningar och byggmöten. Ledningsnät behöver undersökas och åtgärdas. Den tidsplanen som BKT har ställt upp genom långtidsbudgeten är en svår uppgift att genomföra även fast den inte håller tidsgränserna som BMB föreslår. Dessutom tar varje projekt sin tid att genomföra bortsätt från ekonomi och personalresurser. De projekt som inte har påbörjats kan inte bli klara våren Förberedelserna tar för mycket tid. Kväverening Ett flertal verk behöver enligt förelägganden ha en kvävereningsgrad på 50% som årsmedelsvärde. Hällefors: o Älvestorp koloniskolan o Älvestorp Byggdegården o Bredsjö o Saxhyttefallet Lindesberg o Allmänningbo o Gammelbo o Grönbo o Öskevik Nora o Järnboås Av dessa nio anläggningar är det fyra som byggs om till pumpstation med efterföljande ledning till ett större reningsverk som inte har kvävereningskrav. För de övriga fem (Älvestorp koloniskolan, Älvestorp byggdegården, Bredsjö, Allmänningbo och Järnboås) bedöms det inte som ekonomisk försvarbar att installera ett kvävereningssteg, sett till allmännyttan. Tillsammans släpper dessa fem anläggningar ut ca 1700 kg kväve/år. Om de byggs om till fungerade verk utan kväverening antas kvävereningen ligga på ca 20%. Om verken byggs om med kväverening ligger reningsgraden på minst 50%. Skillnaden är 30% eller ca 510 kg kväve/år. Ett mindre reningsverk med kväverening i den här storleken blir 1 till 1,5 miljoner kronor dyrare än ett verk utan. Även om Älvestorp byggs om till ett verk blir merkostnaden för fyra verk 4 6 miljoner. 4 6 miljoner kronor för 510 kg kväve per år kan sättas i relation till de övriga större reningsverk i våra fyra kommuner som inte har krav på kväverening och som tillsammans släpper ut ca (hundratusen) kilo kväve per år, efter reningen (kvävereningsgraden ligger där på mellan 20 50%) Bergslagens kommunalteknik anser att enbart närheten till öppet vatten är inte tillräckligt hög skäl att installera kväverening

66 Krav på C-anläggningar. Avloppsanläggningar som är dimensionerade för pe har efter SFS 2007:674 gått från att vara C-verksamhet till att regleras av 13 i Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMV). Ändringen avser dock enbart de anläggningar som togs i bruk efter 1/1-2008, när lagen började gälla. De anläggningar som inrättades före 2008 har sina gamla tillstånd kvar. Nya tillstånd, och därmed nya krav som ställs på enskilda avlopp söks av BKT vid om- eller nybyggnation av en avloppsanläggning. Ett eventuellt föreläggande behöver stå i relation till de tillstånd som gäller för anläggningen i fråga. De anläggningar som är med i listan och som har tillståndsbeslut uppfyller sina villkor med undantag för Öskevik som båda släppte ut för mycket fosfor under Förslag till ytterligare åtgärder En tätare dialog mellan BKT, BMB och kommunerna skulle underlätta samarbetet och förståelse kring de här frågorna. o o Tidsplaneringsförslaget som bifogas är en första ambition från BKT att rätta till problemen och behöver utarbetas mer. BMB kommer att bjudas in på möten där dessa tidsplaner utvecklas vidare. BMB hållas uppdaterade om hur varje projekt fortskrider och varför saker och ting görs eller inte görs efter uppsatt schema.

67 Sammanställning skick, åtgärder, kostnader mindre avloppsanläggningar i Hällefors kommun. Älvestorp Koloniskolan Anläggning byggd 1997, infiltration Ledningsnät: Oklart, behöver undersökas. Anmärkning BMB Vatten och slam rann ut från luftningsrör, vilket tyder på stopp i bädden. Krav från BMB: 90% BOD, 90% P, 50% N Klar: Åtgärd 2015: Spolats med lut. Åtgärden har bra effekt enligt ansvarig drifttekniker. Inga fler stopp har förekommit. Behöver utvärderas vidare. Framtida åtgärd: Spolningen behöver utvärderas Ledningsnät behöver undersökas Älvestorp Byggdegården Anläggning: byggd 1997, infiltration Ledningsnät: oklart, behöver undersökas Anmärkning BMB Vatten i luftningsrören, stopp i bädden Krav från BMB: 90% BOD, 90% P, 50% N Klar: Åtgärd 2015: Spolats med lut. Åtgärden har bra effekt enligt ansvarig drifttekniker. Inga fler stopp har förekommit. Behöver utvärderas med provtagning Framtida åtgärd: Spolningen behöver utvärderas Ledningsnät behöver undersökas

68 Älvestorp Södra Sidan Anläggningen, infiltration Ledningsnät: oklart, behöver undersökas Anmärkning BMB Gick inte att kontrollera (kontroll 2016) Krav från BMB: Ska besiktigas 2016 Åtgärd 2015: Spolats med lut. Åtgärden har bra effekt enligt ansvarig drifttekniker. Inga fler stopp har förekommit. Behöver utvärderas med provtagning Framtida åtgärd: Spolningen behöver utvärderas Ledningsnät behöver undersökas Älvestorp ombyggnad Kostnad: Ett verk med kväverening: 4 milj. pumpstation(er) som förbinder de olika delar med varandra: 1 milj. Renovering ledningsnät:? Sikfors Anläggning byggd 1985, infiltration Ledningsnät Mycket inläckage även efter relining, vidare undersökning 2016 Anmärkning BMB: Vatten och slam rann ut på marken. Krav från BMB: 90% BOD, 70% P Klar: Åtgärd 2015: Spolats med lut. Åtgärden har bra effekt enligt ansvarig drifttekniker. Inga fler stopp har förekommit. Behöver utvärderas med provtagning Framtida åtgärd: Spolningen behöver utvärderas Sikfors är med i Utbyggnads- och sambyggnadsplan VA. Förstudie genomförs till att dra en ledning in till Hällefors. Kostnad: ca 5 7 milj. + renovering ledningsnät.

69 Saxhyttefallet Anläggning byggd: 1996, markbädd Ledningsnät Mycket inläckage, undersöks vidare 2016 Anmärkning BMB: Slam i fördelningsbrunn (dålig slamavskiljning) samt slam och vatten från luftningsrör, stopp i bädden. Krav från BMB: 90% BOD, 90% P, 50% N Klar: Åtgärd 2015: Spolats med lut. Åtgärden har bra effekt enligt ansvarig drifttekniker. Inga fler stopp har förekommit. Ingen utvärdering, byggs om Framtida åtgärd: Saxhyttefallet kommer att byggas om till en pumpstation som förbinder samhället med Hällefors. Förstudie och genomförandet: Kostnad: ca 1milj. + renovering ledningsnät. Hjulsjö Anläggning byggd 1981, infiltration Ledningsnät Lite inläckage Anmärkning BMB: vatten i luftningsrör Krav från BMB: 90% BOD, 70% P Klar: Åtgärd 2015: Spolats med lut. Åtgärden har bra effekt enligt ansvarig drifttekniker. Inga fler stopp har förekommit. Behöver utvärderas med provtagning. Framtida åtgärd: Spolningen behöver utvärderas Nytt reningsverk: ca 3 milj.

70 Bredsjö Anläggning: (byggd: 1981), infiltration Ledningsnät Väldigt mycket inläckage Anmärkning BMB: Vatten och slam rann ut på marken redan före den ökade belastningen. Belastningen ökade efter inspektionen från 72 till 220 pe Krav från BMB: 90% BOD, 90% P, 50% N Klar: Åtgärd 2015: Spolats med lut i två omgångar. Åtgärden har bra effekt enligt ansvarig drifttekniker. Inga fler stopp har förekommit. Spolning kommer att fortsätta efter behov. Provtagning behövs. Framtida åtgärd: Spolningen behöver utvärderas, ledningsnätet undersökas. Nytt reningsverk med N-rening: ca 5 milj. Sävsjö Anläggning byggd: 1988, infiltration Ledningsnät Lite inläckage Anmärkning BMB: Vatten och slam rann ut från luftningsrör. Ökad belastning efter inspektion, 31 till 170. Krav från BMB: 90% BOD, 90% P, 50% N Klar: Åtgärd 2015: Spolats med lut i tre omgångar. Åtgärden har bra effekt enligt ansvarig drifttekniker. Inga fler stopp har förekommit. Spolning kommer att fortsätta efter behov. Provtagning behövs. Framtida åtgärd: Spolningen behöver utvärderas Nytt reningsverk med N-rening: ca 5 milj. Renovering ledningsnät Total grov kostnadsuppskattning för Hällefors: Verk Kostnad När Älvestorp 5 milj Sikfors 6 milj Saxhyttefallet 1 milj 2016 Hjulsjö 3 milj Bredsjö 5 milj Sävsjö 5 milj TOTAL 25 milj

71

72

73

74

75

76

77

78

79 Sammanställning skick, åtgärder, kostnader Järnboås Järnboås Anläggning kemisk fällning Ledningsnät Stort inläckage (mellan 11m 3 150m 3 ) Anmärkning BMB Hygieniseringssteg saknas Ovidkommande vatten Krav från BMB 90% BOD, 90% P, 50% N Klar: Tillstånd 1,0 mg/l Ptot räknat som medelvärde per kalenderår 50 mg/ BOD 7 räknat som medelvärde per kalenderår Villkorsuppföljning BOD 7 : 12,2 mg/l villkoret uppfyllt P-tot: 0,112 mg/l villkoret uppfyllt Åtgärder Ledningsnätsåtgärder prioriteras Verket kommer att kompletteras med flera reningssteg Kostnad: 2milj.? Prel. datum: 2017

80 Synpunkter inför beslut om förelägganden att åtgärda de kommunala avloppsanläggningarna i Hällefors, Nora och Lindesbergs kommun. Följande avloppsanläggningar berörs av förelägganden: Lindesberg: Grönbo Gammelbo Allmänningbo Kloten Öskevik Mårdshyttan Hällefors: Älvestorp koloniskolan Älvestorp byggdegård Bredsjö Sävsjö Hjulsjö Sikfors Saxhyttefallet Nora: Järnboås Åtgärdsplan för mindre anläggningar och utökade verksamhetsområden Bergslagens Kommunalteknik är medveten om skicket på nämnda anläggningar och har påbörjat ett flertal projekt för att komma till rätta med problemet. Investeringstakten för de här projekten bestäms av respektive kommuns budget och var prioriteringarna läggs. Bergslagens Kommunalteknik har under 2015 utarbetat en Utbyggnads- och sambyggnadsplan VA just på grund av den ökade efterfrågan på kommunal VA-försörjning och att flera avloppsanläggningar är uttjänta och kräver reinvesteringar. Utbyggnads- och sambyggnadsplan VA har antagits av alla berörda kommuner. Planen är dock inte en budget. De projekt som är med i listan behöver finansieras genom varje kommuns budget som fastställs år för år. Utbyggnads- och sambyggnadsplan VA innehåller investeringar till att utöka befintliga verksamhetsområden och för att åtgärda de uttjänta avloppsanläggningarna. En övergripande strategi för att komma till rätta med mindre anläggningar är att bygga ledningar som förbinder verksamhetsområdet med närmaste större reningsanläggning. På så vis byggs mindre anläggningar som är dyra i drift och underhåll bort. Avloppsanläggningarna som hittills ingår i planen är: Grönbo, Öskevik och Mårdshyttan i Lindesberg samt Saxhyttefallet i Hällefors. Ås avloppsanläggning i Nora byggs bort nu under våren. Efter BMBs besiktning och kommunikation om förelägganden har följande åtgärder genomförts: Alla markbäddar och infiltrationer i Hällefors har spolats med lut för att öka genomströmningen. Spolningarna har gett märkbart resultat men behöver utvärderas ytterligare.

81 Markbäddar och infiltrationer i Lindesberg kommer att få en likadan behandling. Alla anläggningar i Lindesberg och Nora samt Saxhyttan i Hällefors har tagits med i BKTs långtidsbudget för respektive kommun. Budgeten kommer att presenteras för kommunen under de närmaste två månader. I långtidsbudgeten är planen att den sista anläggningen åtgärdas år Att vara klar med ut- och ombyggnaden av de berörda avloppsanläggningar år 2021 är ett ambitiöst mål med tanke på den ekonomiska situationen i våra kommuner och den ökade arbetsbelastningen för Bergslagens Kommunalteknik. Bergslagens Kommunaltekniks långtidsbudget är inte genomförbar om inte kostnaderna täcks i varje kommuns budget. Något som görs från år till år. Anläggningarna i Hällefors kommun har spolats och tvättats med lut. Åtgärderna kommer att utvärderas under Tyngdpunkten kommer att läggas på ledningsnät för att komma till rätta med tillskottsvattnet. Synpunkter kring förelägganden och inspektioner Bergslagens Kommunalteknik vill framföra några synpunkter när det gäller utformningen av de förelägganden som finns med i kommuniceringen. Synpunkterna handlar om: Vatten i luftrör på infiltration och markbädd. Tidsramen som ställs som krav när åtgärderna ska vara genomförda. Kvävereningskravet som ställs på ett flertal verk. Reningskrav på C-anläggningar. Vatten i Luftrör De flesta markbäddar och infiltrationer som är med i listan är utrustade med en pump som lufter vattnet in i bädden. När pumpen går och en viss tid därefter fylls spridarrören med vatten, en bit upp i luftarrören. Om genomströmningen är för sakta kan vattnet rinna ut ur luftarrör. Om pumpen går eller nyligen har gått ska det stå vatten i spridarrören. Det behöver inte nödvändigtvis betyda att det är stopp i bädden. På grund av en mer eller mindre stor mängd tillskottsvatten går pumparna relativt ofta. De bäddar som har spolats och tvättats med lut visar en klar förbättring i genomströmningshastighet. Fler åtgärder kan vidtas för att öka kapaciteten i bäddarna. Tidsramen Alla anläggningar ska vara åtgärdade senast 31/03/2018 förutom Bredsjö, Sävsjö, Sikfors och Saxhyttefallet. De ska vara klara 31/03/2017. Kommunernas budget för 2016 är redan fastställd och där finns endast Saxhyttefallet med. Det betyder att alla övriga investeringar behöver genomföras under 2017 och En grov kostnadskalkyl för varje kommun bifogas men sammanfattningen ser ut som följande: Hällefors: miljoner kr. (kostnader för ledningsbygge eller ombyggnation) Lindesberg: ca 110 miljoner kr. Nora: ca 17 miljoner kr. Dessa kostnader är bara för att åtgärda avloppsanläggningarna förutom i fallet Grönbo där ett större projekt även inbegriper vattenverken i Grönbo, Pilkrog och Spannarboda, samt Rockhammars vatten och avlopp. Även Mårdshyttan och Öskevik ingår i ett större ledningsbygge som inbegriper ett flertal fastigheter runt sjöarna Usken och Fåsjön.

82 Vid sidan om investeringarna för avloppsanläggningarna finns det flera kostnader för övriga projekt inom VA, som inte kan senareläggas. Dessa ekonomiska förutsättningar leder till att kostnader för att åtgärda de mindre avloppsanläggningar behöver spridas över flera år. Vid sidan om ekonomin har inte Bergslagens Kommunalteknik tillräckliga personalresurser att driva så många projekt samtidigt. Varje projekt behöver en projektledare som måste vara insatt och som ser till att projektet fortskrider och att budgeten följs. Varje projekt behöver en förstudie, projektering, flera tillstånd uppföljningar och byggmöten. Ledningsnät behöver undersökas och åtgärdas. Den tidsplanen som BKT har ställt upp genom långtidsbudgeten är en svår uppgift att genomföra även fast den inte håller tidsgränserna som BMB föreslår. Dessutom tar varje projekt sin tid att genomföra bortsätt från ekonomi och personalresurser. De projekt som inte har påbörjats kan inte bli klara våren Förberedelserna tar för mycket tid. Kväverening Ett flertal verk behöver enligt förelägganden ha en kvävereningsgrad på 50% som årsmedelsvärde. Hällefors: o Älvestorp koloniskolan o Älvestorp Byggdegården o Bredsjö o Saxhyttefallet Lindesberg o Allmänningbo o Gammelbo o Grönbo o Öskevik Nora o Järnboås Av dessa nio anläggningar är det fyra som byggs om till pumpstation med efterföljande ledning till ett större reningsverk som inte har kvävereningskrav. För de övriga fem (Älvestorp koloniskolan, Älvestorp byggdegården, Bredsjö, Allmänningbo och Järnboås) bedöms det inte som ekonomisk försvarbar att installera ett kvävereningssteg, sett till allmännyttan. Tillsammans släpper dessa fem anläggningar ut ca 1700 kg kväve/år. Om de byggs om till fungerade verk utan kväverening antas kvävereningen ligga på ca 20%. Om verken byggs om med kväverening ligger reningsgraden på minst 50%. Skillnaden är 30% eller ca 510 kg kväve/år. Ett mindre reningsverk med kväverening i den här storleken blir 1 till 1,5 miljoner kronor dyrare än ett verk utan. Även om Älvestorp byggs om till ett verk blir merkostnaden för fyra verk 4 6 miljoner. 4 6 miljoner kronor för 510 kg kväve per år kan sättas i relation till de övriga större reningsverk i våra fyra kommuner som inte har krav på kväverening och som tillsammans släpper ut ca (hundratusen) kilo kväve per år, efter reningen (kvävereningsgraden ligger där på mellan 20 50%) Bergslagens kommunalteknik anser att enbart närheten till öppet vatten är inte tillräckligt hög skäl att installera kväverening

83 Krav på C-anläggningar. Avloppsanläggningar som är dimensionerade för pe har efter SFS 2007:674 gått från att vara C-verksamhet till att regleras av 13 i Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMV). Ändringen avser dock enbart de anläggningar som togs i bruk efter 1/1-2008, när lagen började gälla. De anläggningar som inrättades före 2008 har sina gamla tillstånd kvar. Nya tillstånd, och därmed nya krav som ställs på enskilda avlopp söks av BKT vid om- eller nybyggnation av en avloppsanläggning. Ett eventuellt föreläggande behöver stå i relation till de tillstånd som gäller för anläggningen i fråga. De anläggningar som är med i listan och som har tillståndsbeslut uppfyller sina villkor med undantag för Öskevik som båda släppte ut för mycket fosfor under Förslag till ytterligare åtgärder En tätare dialog mellan BKT, BMB och kommunerna skulle underlätta samarbetet och förståelse kring de här frågorna. o o Tidsplaneringsförslaget som bifogas är en första ambition från BKT att rätta till problemen och behöver utarbetas mer. BMB kommer att bjudas in på möten där dessa tidsplaner utvecklas vidare. BMB hållas uppdaterade om hur varje projekt fortskrider och varför saker och ting görs eller inte görs efter uppsatt schema.

84

85

86

87

88

89

90 Sammanställning skick, åtgärder, kostnader för mindre reningsanläggningar i Lindesbergs kommun Grönbo Anläggning byggd 1975, markbädd Ledningsnät Mycket inläckage. Gamla betongrör ligger troligtvis under sjönivå Anmärkning BMB Anläggningen har bräddat flera gånger Mycket ovidkommande vatten Halter P högre ut än in Krav från BMB 90% BOD, 90% P, 50% N Klar: Tillstånd 110mg/l BOD 7 4 mg/l P Villkorsuppföljning 2015 BOD 7 : 7,8 mg/l villkoret uppfylld P: 1,25 mg/l villkoret uppfylld Åtgärder Kommer att spolas med lut under 2016 Förstudie till ombyggnad till pumpstation genomfört Kostnader: ca 75 milj. Prel. datum: Allmänningbo Anläggning byggd: , minibädd Ledningsnät Viss inläckage, felkopplat dränvatten Anmärkning BMB Hygieniseringssteg saknas Dränvatten Krav från BMB 90% BOD, 90% P, 50% N Klar: Tillstånd Inga utsläppsgränser angivna. Villkorsuppföljning 2015 Gällande villkor enligt beslut 1994 anses uppfyllda Åtgärder Verket kommer att byggas om eller kompletteras. Ingen förstudie genomfört. Kostnad: 3 milj. Prel. datum: 2021

91 Kloten Anläggning byggd: 1991, infiltration Ledningsnät Lite inläckage (nytt nät, 25 år, plast) Anmärkning BMB Halva bädden ur bruk Krav från BMB 90% BOD, 70% P Klar: Åtgärder Bädden kommer att spolas under 2016 Anläggningen kommer att byggas om ifall inte spolningen ger avsevärt förbättring Kostnad: 3 milj. Prel. datum: 2020 Mårdshyttan Anläggning byggt: 1991, markbädd Ledningsnät Mycket inläckage (långa pumptider) Anmärkning BMB Slamflykt har förekommit Dränvatten påkopplat Dålig eller ingen verkningsgrad Krav från BMB 90% BOD, 70% P Klar: Tillstånd Inga utsläppsgränser angivna. Villkorsuppföljning 2015 Gällande villkor enligt beslut 1994 anses uppfyllda Åtgärder Bädden kommer att spolas 2016 Verket blir till en pumpstation och förbinds med Nora (+ Öskevik) Kostnad: 50 milj. (utan anslutningsavgifter) Prel. datum:

92 Öskevik Anläggning byggt 1979, kemfällning Ledningsnät Inläckage till viss del åtgärdat men det återstår en del. Anmärkning BMB Hygieniseringssteg saknas För få kammare Dålig rening Krav från BMB 90% BOD, 90% P, 50% N Klar: Tillstånd 0,6 mg/l P Klorering ifall hälsovårdsnämnden finner erfordlig Villkorsuppföljning ,057 mg/l P-tot. Villkoret enligt beslut 1997 är inte uppfylld. Åtgärder Verket ingår i ledningsbygget till Nora (+Mårdshyttan) Kostnad: se Mårdshyttan Prel. datum: Gammelbo Anläggning byggt 1985, infiltration Ledningsnät Lite inläckage (nytt nät, plast) Övriga problem Dricksvattenbrunnen har rasat, vattenpumpen går troligtvis inte att ta upp. Kan vara en anledning till att prioritera ledningsdragning från Ramsberg Anmärkning BMB Flytslam i 3e kammare Vatten i luftarna Krav från BMB 90% BOD, 90% P, 50% N Klar: Åtgärder Bädden kommer att spolas 2016 Verket kommer att byggas bort till en ledning in till Ramsberg i samband med ledningsdragning för dricksvatten till Gammelbo. Kostnad: 2 milj. Prel. datum: 2017

93 Total grov kostnadsuppskattning för Lindesberg: Verk Kostnad När Grönbo 75 milj Allmänningbo 5 milj 2021 Kloten 3 milj 2022 Mårdshyttan 50 milj (utan anslutningsavgifter) Öskevik Se Mårdshyttan Gammelbo 2 milj 2017 TOTAL 135 milj

94 Synpunkter inför beslut om förelägganden att åtgärda de kommunala avloppsanläggningarna i Hällefors, Nora och Lindesbergs kommun. Följande avloppsanläggningar berörs av förelägganden: Lindesberg: Grönbo Gammelbo Allmänningbo Kloten Öskevik Mårdshyttan Hällefors: Älvestorp koloniskolan Älvestorp byggdegård Bredsjö Sävsjö Hjulsjö Sikfors Saxhyttefallet Nora: Järnboås Åtgärdsplan för mindre anläggningar och utökade verksamhetsområden Bergslagens Kommunalteknik är medveten om skicket på nämnda anläggningar och har påbörjat ett flertal projekt för att komma till rätta med problemet. Investeringstakten för de här projekten bestäms av respektive kommuns budget och var prioriteringarna läggs. Bergslagens Kommunalteknik har under 2015 utarbetat en Utbyggnads- och sambyggnadsplan VA just på grund av den ökade efterfrågan på kommunal VA-försörjning och att flera avloppsanläggningar är uttjänta och kräver reinvesteringar. Utbyggnads- och sambyggnadsplan VA har antagits av alla berörda kommuner. Planen är dock inte en budget. De projekt som är med i listan behöver finansieras genom varje kommuns budget som fastställs år för år. Utbyggnads- och sambyggnadsplan VA innehåller investeringar till att utöka befintliga verksamhetsområden och för att åtgärda de uttjänta avloppsanläggningarna. En övergripande strategi för att komma till rätta med mindre anläggningar är att bygga ledningar som förbinder verksamhetsområdet med närmaste större reningsanläggning. På så vis byggs mindre anläggningar som är dyra i drift och underhåll bort. Avloppsanläggningarna som hittills ingår i planen är: Grönbo, Öskevik och Mårdshyttan i Lindesberg samt Saxhyttefallet i Hällefors. Ås avloppsanläggning i Nora byggs bort nu under våren. Efter BMBs besiktning och kommunikation om förelägganden har följande åtgärder genomförts: Alla markbäddar och infiltrationer i Hällefors har spolats med lut för att öka genomströmningen. Spolningarna har gett märkbart resultat men behöver utvärderas ytterligare.

95 Markbäddar och infiltrationer i Lindesberg kommer att få en likadan behandling. Alla anläggningar i Lindesberg och Nora samt Saxhyttan i Hällefors har tagits med i BKTs långtidsbudget för respektive kommun. Budgeten kommer att presenteras för kommunen under de närmaste två månader. I långtidsbudgeten är planen att den sista anläggningen åtgärdas år Att vara klar med ut- och ombyggnaden av de berörda avloppsanläggningar år 2021 är ett ambitiöst mål med tanke på den ekonomiska situationen i våra kommuner och den ökade arbetsbelastningen för Bergslagens Kommunalteknik. Bergslagens Kommunaltekniks långtidsbudget är inte genomförbar om inte kostnaderna täcks i varje kommuns budget. Något som görs från år till år. Anläggningarna i Hällefors kommun har spolats och tvättats med lut. Åtgärderna kommer att utvärderas under Tyngdpunkten kommer att läggas på ledningsnät för att komma till rätta med tillskottsvattnet. Synpunkter kring förelägganden och inspektioner Bergslagens Kommunalteknik vill framföra några synpunkter när det gäller utformningen av de förelägganden som finns med i kommuniceringen. Synpunkterna handlar om: Vatten i luftrör på infiltration och markbädd. Tidsramen som ställs som krav när åtgärderna ska vara genomförda. Kvävereningskravet som ställs på ett flertal verk. Reningskrav på C-anläggningar. Vatten i Luftrör De flesta markbäddar och infiltrationer som är med i listan är utrustade med en pump som lufter vattnet in i bädden. När pumpen går och en viss tid därefter fylls spridarrören med vatten, en bit upp i luftarrören. Om genomströmningen är för sakta kan vattnet rinna ut ur luftarrör. Om pumpen går eller nyligen har gått ska det stå vatten i spridarrören. Det behöver inte nödvändigtvis betyda att det är stopp i bädden. På grund av en mer eller mindre stor mängd tillskottsvatten går pumparna relativt ofta. De bäddar som har spolats och tvättats med lut visar en klar förbättring i genomströmningshastighet. Fler åtgärder kan vidtas för att öka kapaciteten i bäddarna. Tidsramen Alla anläggningar ska vara åtgärdade senast 31/03/2018 förutom Bredsjö, Sävsjö, Sikfors och Saxhyttefallet. De ska vara klara 31/03/2017. Kommunernas budget för 2016 är redan fastställd och där finns endast Saxhyttefallet med. Det betyder att alla övriga investeringar behöver genomföras under 2017 och En grov kostnadskalkyl för varje kommun bifogas men sammanfattningen ser ut som följande: Hällefors: miljoner kr. (kostnader för ledningsbygge eller ombyggnation) Lindesberg: ca 110 miljoner kr. Nora: ca 17 miljoner kr. Dessa kostnader är bara för att åtgärda avloppsanläggningarna förutom i fallet Grönbo där ett större projekt även inbegriper vattenverken i Grönbo, Pilkrog och Spannarboda, samt Rockhammars vatten och avlopp. Även Mårdshyttan och Öskevik ingår i ett större ledningsbygge som inbegriper ett flertal fastigheter runt sjöarna Usken och Fåsjön.

96 Vid sidan om investeringarna för avloppsanläggningarna finns det flera kostnader för övriga projekt inom VA, som inte kan senareläggas. Dessa ekonomiska förutsättningar leder till att kostnader för att åtgärda de mindre avloppsanläggningar behöver spridas över flera år. Vid sidan om ekonomin har inte Bergslagens Kommunalteknik tillräckliga personalresurser att driva så många projekt samtidigt. Varje projekt behöver en projektledare som måste vara insatt och som ser till att projektet fortskrider och att budgeten följs. Varje projekt behöver en förstudie, projektering, flera tillstånd uppföljningar och byggmöten. Ledningsnät behöver undersökas och åtgärdas. Den tidsplanen som BKT har ställt upp genom långtidsbudgeten är en svår uppgift att genomföra även fast den inte håller tidsgränserna som BMB föreslår. Dessutom tar varje projekt sin tid att genomföra bortsätt från ekonomi och personalresurser. De projekt som inte har påbörjats kan inte bli klara våren Förberedelserna tar för mycket tid. Kväverening Ett flertal verk behöver enligt förelägganden ha en kvävereningsgrad på 50% som årsmedelsvärde. Hällefors: o Älvestorp koloniskolan o Älvestorp Byggdegården o Bredsjö o Saxhyttefallet Lindesberg o Allmänningbo o Gammelbo o Grönbo o Öskevik Nora o Järnboås Av dessa nio anläggningar är det fyra som byggs om till pumpstation med efterföljande ledning till ett större reningsverk som inte har kvävereningskrav. För de övriga fem (Älvestorp koloniskolan, Älvestorp byggdegården, Bredsjö, Allmänningbo och Järnboås) bedöms det inte som ekonomisk försvarbar att installera ett kvävereningssteg, sett till allmännyttan. Tillsammans släpper dessa fem anläggningar ut ca 1700 kg kväve/år. Om de byggs om till fungerade verk utan kväverening antas kvävereningen ligga på ca 20%. Om verken byggs om med kväverening ligger reningsgraden på minst 50%. Skillnaden är 30% eller ca 510 kg kväve/år. Ett mindre reningsverk med kväverening i den här storleken blir 1 till 1,5 miljoner kronor dyrare än ett verk utan. Även om Älvestorp byggs om till ett verk blir merkostnaden för fyra verk 4 6 miljoner. 4 6 miljoner kronor för 510 kg kväve per år kan sättas i relation till de övriga större reningsverk i våra fyra kommuner som inte har krav på kväverening och som tillsammans släpper ut ca (hundratusen) kilo kväve per år, efter reningen (kvävereningsgraden ligger där på mellan 20 50%) Bergslagens kommunalteknik anser att enbart närheten till öppet vatten är inte tillräckligt hög skäl att installera kväverening

97 Krav på C-anläggningar. Avloppsanläggningar som är dimensionerade för pe har efter SFS 2007:674 gått från att vara C-verksamhet till att regleras av 13 i Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMV). Ändringen avser dock enbart de anläggningar som togs i bruk efter 1/1-2008, när lagen började gälla. De anläggningar som inrättades före 2008 har sina gamla tillstånd kvar. Nya tillstånd, och därmed nya krav som ställs på enskilda avlopp söks av BKT vid om- eller nybyggnation av en avloppsanläggning. Ett eventuellt föreläggande behöver stå i relation till de tillstånd som gäller för anläggningen i fråga. De anläggningar som är med i listan och som har tillståndsbeslut uppfyller sina villkor med undantag för Öskevik som båda släppte ut för mycket fosfor under Förslag till ytterligare åtgärder En tätare dialog mellan BKT, BMB och kommunerna skulle underlätta samarbetet och förståelse kring de här frågorna. o o Tidsplaneringsförslaget som bifogas är en första ambition från BKT att rätta till problemen och behöver utarbetas mer. BMB kommer att bjudas in på möten där dessa tidsplaner utvecklas vidare. BMB hållas uppdaterade om hur varje projekt fortskrider och varför saker och ting görs eller inte görs efter uppsatt schema.

98

99

100

101

102

103

104

105

106 Diarienr: S Stadsarkitektkontoret Till berörda fastighetsägare och övriga enligt fastighetsförteckning. Samt berörda enligt sändlista SAMRÅDSREMISS Detaljplan för del av Mariedal 1:1 m fl (gata och stickspår) i Frövi, Lindesbergs kommun, Örebro län Samråd pågår 14 mars 4 april 2016 Stadsarkitektkontoret har, i samarbete med Klara Arkitekter, på uppdrag av Lindesbergs kommun upprättat detta förslag till detaljplan. Syftet med planläggningen är att möjliggöra anläggandet av en ca 750m lång gata som binder samman Norra Bangatan med industrigatan till BillerudKorsnäs AB. Vidare syftar planen till att möjliggöra anläggandet av ett ca 700m långt järnvägsstickspår som sammanbinder industristickspåret till Billerud Korsnäs AB med ett planerat industriområde norr om det ny aktuella planområdet. Planens omfattning och innehåll framgår av bifogade handlingar. Planhandlingar finns även att tillgå på Stadsarkitektkontoret samt digitalt på Planen upprättas med s.k. standard planförfarande enligt PBL 2010:900 i dess lydelse efter 1 januari Enligt PBL (5 kap 11 ) ska samråd ske när nya detaljplaner tas fram. Samråd möjliggör för statliga myndigheter, kommunala förvaltningar, sakägare och andra som berörs att lämna synpunkter på detaljplaneförslaget. Inkomna synpunkter, som leder till justeringar, arbetas in i planhandlingen inför granskning samt sammanställs och besvaras efter granskning, i ett granskningsutlåtande. Fortsättning på nästa sida >>> Postadress Besöksadress Telefon / fax E-post / www O rganisationsnr: Kungsgatan Lindesberg Kungsgatan 41 Gamla Kirurgen vxl fax info@bmb.se (3)

107 Diarienr: S Samrådet syftar till att få fram kompletterande uppgifter/synpunkter. Synpunkter på förslaget sändes till eller Stadsarkitektkontoret, Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Kungsgatan 41, Lindesberg. Eventuella synpunkter måste ha inkommit till stadsarkitektkontoret senast den 4 april Synpunkter ska lämnas skriftligen och innehålla namn och adress. Uteblivet svar under remisstiden betyder att inga synpunkter finns. Ytterligare handlingar eller upplysningar erhålles av: Diana Nilsson, fysisk planerare, Tfn eller diana.nilsson@bmb.se 2 (3)

108 Diarienr: S Sändlista X Till berörda av pågående planering enligt fastighetsförteckning (sakägare). BMB X Trafikenheten mats.lidestig@bmb.se X Miljökontoret (kommunekolog) margareta.lindkvist@bmb.se X Miljökontoret (miljöinspektör) eva.ekelof@bmb.se X Energistrateg/bygglov nina.andreasson@bmb.se Intressenter X Polisen registrator.bergslagen@polisen.se X Räddningstjänsten skydd@nerikesbrandkar.se X Trafikverket eskilstuna@trafikverket.se X Trafikverket erica.lofqvist@trafikverket.se X Linde energi AB kundtjanst@lindeenergi.se X Skanova skanova-remisser-orebro@skanova.se X Lantmäteriet katarina.munther.andersson@lm.se X Lantmäteriet jonas.robertsson@lm.se (OBS. ledig tom151231) Lantmäteriet eva.eriksson@lm.se (OBS. tom ) X Länsstyrelsen i Örebro län samby.orebro@lansstyrelsen.se X Bergslagens Kommunalteknik forbund@bergslagens-kt.se X Lindesbergs kommun kommun@lindesberg.se För kännedom X Lindesbergs kommun gunnar.jaxell@lindesberg.se Beställares 3 (3)

109 Stadsarkitektkontoret PLANBESKRIVNING Diarienr: S Plan nr XXX LAGA KRAFT 2016-XX-XX SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för del av Mariedal 1:1 m.fl. (gata och stickspår) i Frövi, Lindesbergs kommun, Örebro län

110 Detaljplan för Mariedal 1:1 m.fl. (gata och stickspår) (Mariedal 3:18 2 samt delar av Frövi 1:46, Mariedal 1:1, Mariedal 3:1, Mariedal 3:13, Mariedal 3:14 och Mariedal 3:18) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Fastighetsförteckning Plankarta med bestämmelser (separat kartblad) Planbeskrivning Granskningsutlåtande (efter granskning) ALLMÄNT I behovsbedömningen tas ställning till om plangenomförandet kan antas leda till betydande miljöpåverkan. Om så är fallet ska en miljöbedömning göras. Det primära syftet med miljöbedömningen är att miljöhänsynen ska integreras i planeringen under hela processen så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömning är ett samlingsnamn för den arbetsprocess som behövs för att nå syftet och ska omfatta samråd, analyser och dokumentation. Dokumentationen görs i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Följande modell för behovsbedömning av planförslaget har tillämpats. I ett första skede avgörs, utifrån en särskilt framtagen checklista, om en miljöbedömning enligt 4 kap. 34 plan- och bygglagen, 6 kap. 11 miljöbalken eller 4 förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar behöver göras. Görs bedömningen att någon miljöbedömning inte behöver göras kan det ändå finnas behov av undersökningar/utredningar som särskilt belyser någon eller några frågor. För upprättandet av en MKB eller för att göra undersökningar/utredningar kan extern experthjälp behöva anlitas. Bilaga 1 utgörs av checklistan med kommentarer för det aktuella projektet. Slutsatsen är att ett plangenomförande inte bedöms leda till någon sådan betydande miljöpåverkan som lagstiftningen avser. Någon miljöbedömning/mkb behöver därför inte göras. Däremot har en geoteknisk undersökning och en vägtrafikbullerberäkning avseende buller från den nya gatan tagits fram. Vidare ska en trafikbullerutredning avseende buller från det nya järnvägsstickspåret tas fram. Utredningen kommer att bifogas detaljplanen i samband med att den går ut på granskning. Bilaga 2 utgörs av en geoteknisk undersökning med tillhörande markteknisk undersökningsrapport, daterade Vägtrafikbullerberäkning avseende buller från den nya gatan utgör en del av planbeskrivningen.

111 BILAGA 1 Detaljplan för Mariedal 1:1 m.fl. (gata och stickspår) (Mariedal 3:18 2 samt delar av Frövi 1:46, Mariedal 1:1, Mariedal 3:1, Mariedal 3:13, Mariedal 3:14 och Mariedal 3:18) CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING PLANDATA Berörda fastigheter Markägare Planens syfte Mariedal 3:18 2 samt delar av Frövi 1:46, Mariedal 1:1, Mariedal 3:1, Mariedal 3:13, Mariedal 3:14 och Mariedal 3:18 Marken inom det berörda området ägs av Lindesbergs kommun, Fastigheter i Linde AB (FALAB) samt är i privat ägo. Syftet med planläggningen är att möjliggöra anläggandet av en ca 750 meter lång gata som binder samman Norra Bangatan med industrigatan till BillerudKorsnäs AB. Vidare syftar planen till att möjliggöra anläggandet av ett ca 700 meter långt järnvägsstickspår som sammanbinder industrispåret till BillerudKorsnäs AB med ett planerat industriområde nordost om det nu aktuella planområdet. REGLERINGAR OCH SKYDDSVÄRDEN Kan planförslaget medföra betydande påverkan på/på grund av: 3-4 kap. grundläggande hushållningsbestämmelser och riksintressen kommentar 5 kap. MB miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning kommentar JA ( ) NEJ (X) Planförslaget tar i anspråk en del skogsmark. Skogsmarken bedöms dock inte ha stor betydelse för skogsnäringen. Planområdet omfattas inte av några områden av riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken. Däremot ligger planområdet i närheten av Godsstråket genom Bergslagen som är av riksintresse för kommunikationsanläggningar enligt 3 kap. 8 miljöbalken. Planområdet ligger som minst ca tre meter norr om järnvägen. Bedömningen görs att den föreslagna planläggningen inte påtagligt kommer att försvåra tillkomsten till eller utnyttjandet av riksintresset. JA ( ) NEJ (X) Planförslaget möjliggör anläggandet av en ca 750 meter lång gata som binder samman Norra Bangatan med industrigatan till BillerudKorsnäs AB. Vidare möjliggör planförslaget anläggandet av ett ca 700 meter långt järnvägsstickspår som sammanbinder industrispåret till BillerudKorsnäs AB med ett planerat industriområde nordöst om det nu aktuella planom-

112 2 rådet. Ett plangenomförande bedöms inte komma att påverka förutsättningarna för att uppfylla gällande miljökvalitetsnormer. 7 kap. MB skydd av områden kommentar 2-4 kap. KML fornminnen, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen kommentar Nationella miljökvalitetsmål, regionala miljömål eller lokala miljömål kommentar JA ( ) Inga sådana områden berörs. JA ( ) NEJ (X) NEJ (X) Det finns, enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök, inga kända fornlämningar inom planområdet. Det finns heller inga byggnadsminnen eller kyrkliga kulturminnen inom planområdet. JA ( ) NEJ (X) Ett plangenomförande bedöms inte komma att påverka förutsättningarna för att uppnå nationella miljökvalitetsmål eller regionala och lokala miljömål. Internationella konventioner JA ( ) kommentar NEJ (X) Högt naturvärde kommentar Ekologiskt känsligt område kommentar JA ( ) NEJ (X) Det finns inga dokumenterade höga naturvärden inom planområdet. JA ( ) NEJ (X) Inget känt sådant område berörs. MILJÖN Kan planförslaget medföra betydande påverkan på/på grund av: Geologiska förhållanden kommentar JA ( ) NEJ (X) Enligt SGU:s översiktliga jordartskartor utgörs jorden inom området av morän, urberg och postglacial finlera. Det har gjorts en geoteknisk undersökning i samband med den nu aktuella detaljplanen.

113 3 Kunskaperna från de översiktliga jordartskartorna och den geotekniska undersökningen bedöms tillräckliga för planskedet. Markföroreningar kommentar Luft eller klimat kommentar Grund- eller ytvatten kommentar Växt- eller djurliv kommentar JA ( ) NEJ (X) Inom stora delar av planområdet finns inga historiska eller andra belägg för att det skulle ha funnits verksamheter inom området som kunnat medföra föroreningar av marken. Stora delar av planområdet har historiskt sett utgjorts av skogs- och åkermark. Inom planområdet finns dock, enligt EBH-stödet, två potentiellt förorenade områden. De potentiellt förorenade områdena är inte riskklassade och omfattar inom planområdet fastigheterna Mariedal 3:13 och 3:14. Vidare finns, enligt EBH-stödet, flera potentiellt förorenade områden i närheten av planområdet. Viss hänsyn kan behöva tas till de potentiellt förorenade områdena inom respektive utanför planområdet. JA ( ) NEJ (X) Planläggningen innebär att en ca 750 meter lång gata anläggs och därmed kan trafikmängden troligtvis öka något. Å andra sidan finns det anledning att anta att ett plangenomförande inte innebär en ökad trafikmängd, utan snarare att trafikmängden fördelas mellan den nya gatan och befintliga. Vidare innebär planläggningen att ett ca 700 meter långt järnvägsstickspår anläggs och därmed kommer trafikmängden troligtvis att öka. Å andra sidan är godstransporter på järnväg mer miljömässiga och innebär mindre miljöbelastningar än på väg. Mot bakgrund av det geografiska läget, låga bakgrundsnivåer och omständigheterna i övrigt bedöms inte luftkvaliteten komma att påverkas i nämnvärd grad. Ett plangenomförande bedöms inte heller innebära några andra förändringar som varaktigt kan påverka luftkvaliteten eller klimatet. JA ( ) NEJ (X) Dagvattnet kommer att omhändertas och renas på ett betryggande sätt innan det når recipienten. Bedömningen görs att risken för negativ påverkan på grund- och ytvatten är mycket liten. JA ( ) NEJ (X) Det finns inga kända sådana värden inom planområdet. Bebyggelse JA ( ) NEJ (X) kommentar Stads- eller landskapsbild kommentar JA ( ) NEJ (X) Ett plangenomförande kommer att innebära en visuell förändring jämfört

114 4 med dagens situation. Bedömningen görs dock att ett plangenomförande inte kommer att påverka landskapsbilden negativt. Miljöpåverkan från omgivningen kommentar JA ( ) NEJ (X) Länsväg 831 är, enligt Trafikverkets nationella vägdatabas (NVDB), primär transportväg för transporter av farligt gods. Vidare ligger planområdet i närheten av Godsstråket genom Bergslagen och ett industrispår. På järnvägarna transporteras farligt gods som kan påverka planområdet i någon omfattning. Viss hänsyn kan behöva tas till riskerna kring transporter av farligt gods. Marknivåerna är sådana att risk för höga vattenstånd inte bedöms föreligga. Se även punkten Markföroreningar ovan. HÄLSAN Kan planförslaget medföra betydande påverkan på/på grund av: Buller eller vibrationer kommentar JA ( ) NEJ (X) Ett plangenomförande innebär att en ca 750 meter lång gata anläggs som minst ca 30 meter norr om befintliga bostadsfastigheter och som minst ca 60 meter norr om befintliga bostäders fasader. På den nya gatan kommer vägtrafik att förekomma som kan påverka de befintliga bostäderna i någon omfattning. En vägtrafikbullerberäkning har därför tagits fram. Enligt bullerberäkningen uppgår den ekvivalenta ljudnivån till 48 dba och den maximala ljudnivån till 70 dba utomhus vid närmaste bostadsfastighet, ca 30 meter från planområdet. Vidare uppgår den ekvivalenta ljudnivån till 41 dba och den maximala ljudnivån till 61 dba utomhus vid närmaste bostadsbyggnads fasad, ca 60 meter från planområdet. Bullerberäkningen indikerar att riktvärdet för ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostadsbyggnads fasad samt ekvivalent och maximal ljudnivå utomhus vid uteplats i anslutning till byggnaden klaras. Ett plangenomförande innebär även att ett ca 700 meter långt järnvägsstickspår anläggs som minst ca 30 meter norr om befintliga bostadsfastigheter och som minst ca 60 meter norr om befintliga bostäders fasader. På det nya järnvägsstickspåret kommer järnvägstrafik att förekomma som kan påverka de befintliga bostäderna i någon omfattning. En trafikbullerutredning ska därför tas fram avseende buller från det nya järnvägsstickspåret. Ljus, skarpt sken eller skugga JA ( ) kommentar NEJ (X)

115 5 Utsläpp av miljö- eller hälsofarliga ämnen kommentar JA ( ) NEJ (X) Ett plangenomförande bedöms inte innebära att utsläppen av miljö- eller hälsofarliga ämnen ökar i någon nämnvärd omfattning. Elektriska eller magnetiska fält JA ( ) kommentar NEJ (X) Radon JA ( ) NEJ (X) kommentar Transporter eller hantering av farligt gods kommentar JA ( ) NEJ (X) Se punkten Miljöpåverkan från omgivningen ovan. HUSHÅLLNINGEN MED MARK, VATTEN ELLER ANDRA RESURSER Kan planförslaget medföra betydande påverkan på/på grund av: Avsevärd förändring av markeller vattenanvändningen kommentar JA ( ) NEJ (X) Ett plangenomförande innebär att en ca 750 meter lång gata anläggs som binder samman Norra Bangatan med industrigatan till Billerud- Korsnäs AB. Vidare innebär planläggningen att ett ca 700 meter långt järnvägsstickspår anläggs som sammanbinder industrispåret till BillerudKorsnäs AB med ett planerat industriområde nordöst om det nu aktuella planområdet. De strategiska ställningstagandena är dock gjorda i fördjupningen av översiktsplanen för Frövi, Frövi områdesplan. JA ( ) kommentar Naturresurser Kommunikationer JA ( ) kommentar NEJ (X) NEJ (X)

116 6 Rekreation JA ( ) NEJ (X) kommentar Ett plangenomförande innebär att tillgången på friytor kommer att minska något. Tillgången till rekreationsområden är dock mycket god inom närområdet. Naturmiljö JA ( ) NEJ (X) kommentar Det finns inga kända sådana värden inom planområdet. Kulturmiljö JA ( ) NEJ (X) kommentar Planområdet ingår inte i någon särskilt utpekad kulturhistoriskt värdefull miljö. Det finns heller ingen enskild byggnad som är utpekad. Energi JA ( ) NEJ (X) kommentar

117 7 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATION- ER SAMT BEHOV AV UNDERSÖKNING- AR/UTREDNINGAR Ett plangenomförande bedöms inte medföra någon sådan betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten eller andra resurser som avses i 4 kap. 34 plan- och bygglagen, 6 kap. 11 miljöbalken eller 4 förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att den behöver föregås av en miljöbedömning/mkb. Däremot har en geoteknisk undersökning och en vägtrafikbullerberäkning avseende buller från den nya gatan tagits fram. Vidare ska en trafikbullerutredning avseende buller från det nya järnvägsstickspåret tas fram. Utredningen kommer att bifogas detaljplanen i samband med att den går ut på granskning. Karlstad Kristina Grape planförfattare