Örebro Tekniska Förvaltningen VA

Transkript

1 Örebro Tekniska Förvaltningen VA Rapport från LIA1 MARTIN HEEGER JENSEN VATTEN- OCH MILJÖTEKNIK (VM-13) 29 FEBRUARI - 6 MAJ 2016 Örebro Tekniska Förvaltningen VA HANDLEDARE FREDRIK KILSTAM

2 Innehållsförteckning Bakgrund och syfte..1 Mål 1 Dagbok 2-8 V.9 V.10 V.11 V.12 V.13 V.14 V.15 V.16 V.17 V.18 Processen reningsverket Skråmsta.9-10 Mekanisk rening Kemisk rening Slambehandling Gashantering Slutord 11

3 Bakgrund och syfte Jag studerar Vatten och miljöteknik på yrkeshögskolan i Hallsberg sedan augusti Jag har läst de grundläggande kurserna bl.a dricksvattenteknik1, reningsteknik1 och rörnätsteknik1. Nu har jag kommit fram till min första LIA period på 10 veckor. Jag har fått min LIA i Örebro kommun på tekniska förvaltningen, där jag kommer att vara på Skråmsta vattenverk(3v), Skebäcks reningsverk(3v), ledningsnät(2v), mätarverkstaden(1v), planering/projektering/kundservice(1v) och sen har jag en dag på Laboratoriet. Syftet med LIA perioden är att få en bra bild och inblick i VA verksamheten, eventuellt få använda det man har lärt sig i praktiken, hur det fungerar på de olika VA delarna och vad det faktiskt är man kommer jobba med i framtiden. Mål Mitt mål med praktiken är att få en god bild av tekniska förvaltningen VA i Örebro kommun. Först och främst hur det är att jobba som drifttekniker och ledningstekninker. Förstå hur dom olika processerna fungerar på de olika verksamheterna. Min tanke är att jag ska bestämma vilken inriktning jag ska luta åt efter min LIA period, och knyta bra kontakter. 1

4 V.9 Jag började min praktik på Örebros vattenverk Skråmsta, blev mött i grinden av drifttekniker och fick arbetskläder. Vi började med en genomgång av verket, vad som händer vid de olika delarna. Efter det åkte jag och driftteknikern ut till Vintrosas pumpstation för att göra att byte på UV lamporna. Jag fick börja med att kolla flödesschemat för att ta reda på vilka ventiler som skulle stängas och kringgå UV reningen. När det var klart så började vi ta ut kvartsstavarna som själva lampan ligger i, tvättade av stavarna och torkade mycket noga eftersom att lampan kan gå sönder om det är fukt i glaset. Jag och driftteknikern åker ut till Eker där infiltrationsbäddar och brunnar ligger. Vi skulle ta microbiella prover på tre brunnar som var nya och skulle gå i drift så fort som möjligt. Vi lämnade in proverna på labb som ligger på Skebäcks reningsverk. På eftermiddagen blev det tvätt av lansar och ihoppsättning. Vi åkte till Svampen (högreservoaren) och kontrollerade högnivålarmen och så fick jag gå ner i krypgrunden där det hade varit inläckage från ett avlopp några år tidigare. På eftermiddagen gjorde jag rent polymerblandaren som är ute på kemsteget. Åker ut till Eker för att pejla vattennivånerna i ett antal brunnar när dom är drift respektive står still. Gjort rent PSA maskinen, den mäter den elektriska laddningen i vattnet. V.10 Denna vecka fick jag köra rundan. Vi har varit vid de mindre verken och pumpstationer, varit med på ronderingen och arbetsordrar. Blandat och fyllt på med klor och lut om det har behövts. Bytt doseringspumpar och bakspolat dynasandfilter och det vanliga med att kolla vattenförbrukning, elförbrukning, kontrollerar klorhalterna i vattnet. Har läst en del driftinstruktioner och varit med och kört verket från datorn. 2

5 V.11 Vecka 11 var jag ute på rundan måndag och tisdag. Resten av veckan var jag med och tömde en linje ute vid kemsteget. Jag tyckte att det var mycket intressant att få en verklighetsbild när den var tömd. Vi försökte skynda på tömningen med att sänka ner två dränkpumpar men det slutade istället med att vi körde in linan in i den stationära pumpen som sedan fastnade. Så det var bara att vänta tills det var tomt och sen gå ner och skära bort repet, lyfta upp den stora pumpen med en portabel bockkran. Vidare fick vi tvätta alla väggar och golv i bassägen och få upp så mycket sand som möjligt. Bilden till vänster är Flåtens vattenverk, det är ett grundvattenverk som är till ca 25 hushåll. Bilden till höger är inne på kemsteget på Skråmsta vattenverk, det är från det övreplanet av tre plan i sedimenteringsbassängen. 3

6 V.12 Jag fick komma till ledningsnät där jag träffade gruppchefen och fick varselkläder, skyddsutrustning samt hjälm. Efter det fick jag skjuts till reningsverket Skebäck där jag fick träffa arbetslaget. Vårt arbete för veckan var att installera en ny ledning för brutet vatten som de använder på reningsverket. Grävmaskinen började med att gräva upp tills vi kom ner på ca 180 cm djup där vi la ner polyeten (PE) ledningar som vi skarvade ihop med hjälp av en svetsmuff. Bilden visar en borrning under vägen (det var inget som jag var med på men vi åkte dit och tittade) Ledningen ska gå till den nya högreservoaren i Adolfsberg/Örebro. V.13 Under min andra vecka på ledningsnät fick vi ta en paus i arbetet på reningsverket för att göra ett jobb på Tingslagsgatan. Vi började med att hämta och beställa ut vägavspärrningar och skyltmaterial. Det vi skulle göra var att gräva ut 6 st hål vid servicerna efter gatan en förberedelse för företaget Polex som skulle göra en re-lining. 4

7 V.14 Den här veckan är jag på mätarverkstaden. Jag blev mottagen på måndagen, fick under förmiddagen vara med och se på när de renoverar vattenmätare samt provtrycker. Sedan fick jag åka ut och ta vattenprover på lakvatten från Örebros snötipp. Resten av veckan var jag ute och bytte vattenmätare både hos privatpersoner och i fastighetshus. Vi var ute och satte upp mätaren på den högra bilden. Det är en ny typ av av vattenmätare som mäter optiskt och som man läser av genom radiovågor. Bilden till vänster är en vanlig traditionell mätare med mekaniskt räkneverk som man läser av manuellt. V.15 Denna vecka fick jag komma till planering och projektering. Detta var en intensiv vecka då jag fick träffa många nya personer och höra om deras arbetsuppgifter. Jag fick träffa projektörerna, åka ut med mätingenjören och byggledaren samt se hur det var på kundservice. Det jag tyckte var mest intressant vara projektörsarbetet. Jag gjorde inte gjorde något handgripligen under denna vecka, men ändå väldigt intressant att få möjlighet att se såpass många olika områden under så kort tid. 5

8 V.16 Första dagen blev jag mottagen av Tiina som är driftchef på Skebäcks reningsverk. Vi började med att prova ut lite kläder och läsa igenom verksamhetsregler. Sedan gick jag med driftteknikern ut på verket och körde en rundvandring där vi gick igenom de olika stegen. Andra dagen körde jag vatten med vikarierande drifttekniker. Vi började med att gå till labbet och hämta ut dunkar och flaskor som de ville ha prover på denna dag, åkte ut och placerade ut alla prover runt på verket. Det blir mycket rengöring vid provtagningspunkter och vid alla mätinstrumenten. Onsdagen var jag med servicegruppen. Vi åkte ut till Fjugesta reningsverk. Två drifttekniker hade tömt ut den luftade bassängen för rengörning och skadekontroll på grund av dåliga värden i verket. Jag fick övervaka uppifrån, skicka ner selen och utrustningen till dem. På torsdagen fick jag vara med och städa, jag tog traktorn och körde runt och slängde skräp i olika containrar. Eftermiddagen tömde vi ner inkommande rensgaller, tog bort skräp och kontrollerade om det var mycket sand i botten. Fredag var jag med drifttekniker till Odensbacken och Brevens Bruk. I Odensbacken gjorde vi rent i rännorna, tog ett prov på slamvolymen och sen kom slamsugen som tömde ett slamlager med dött slam. När vi var klara i Odensbacken åkte vi ut till Brevens Bruk där vi skulle göra samma saker, det skulle bli ett snabbt besök men vi upptäckte felvärden på ett prov och såg att det kom för lite järnsulfat. Järnsulfaten hade fastnat i silon, vi försökte att stänga ventilen till silon så vi kunde göra rent tratten samt skruven men ventilen satt fast så vi fick ringa på förstärkning av verkstaden, sen var klockan så mycket att jag stannade kvar på verket i Örebro och hjälpte till att tömma ut två dåliga batcher med polymer. Bild på den tömda luftade bassängen i Fjugesta reningsverk. 6

9 V.17 Jag började måndagen med pumpstationsteknikern. Vi åkte ut och kollade olika pumpstationer, dess olika utformanden och hur de fungerar i stora drag. Tisdagen fick jag och en elektriker åka på kurs för programmet Cactus Eye som man använder som övervakning och styrprogram på reningsverket. Resten av veckan blev det en del eget arbete, möten, kontrollera första hjälpen över verket och beställa nytt material. V.18 Vi gjorde rent pumpsumpen i inkommande vatten, där det sitter en gigantisk snäckskruv, det blev städning och vi fick laga ett par dränkpumpar som det hade fastnat trasor i. Jag var även ute på slam och gick igenom arbetsordrar och provtagningspunkter. Jag tittade på vad de olika maskinerna gjorde bla avvattning, rötkammare och centrifuger. Sista dagen på praktiken avslutades med att tvätta arbetskläder och tid för eget arbete. Jag tycker att det var tre bra veckor på reningsverket - mycket intressant och lärorikt! 7

10 Bild på försedimenteringen (de första) mellansedimenteringen, luftade bassängerna och längst bort på bilden är kemsteget. 8

11 Processen Reningsverket Skråmsta Mekanisk rening Vattnet pumpas upp med hjälp av snäckskruvar (3st) upp mot rensgallret där större saker fastnar i. Detta kan vara tex toapapper, bindor och leksaker. Rensen går sedan till en renstvätt, vidare i en container som slutligen går till förbränning. Sedan går det vidare till sandfånget som fångar upp sand och kaffesump som också tvättas. Det kan senare användas som utfyllnadsmaterial. Från sandfånget går det vidare till försedimenteringen, där sjunker slammet till botten och skrapas bort till slamfickor. På detta vis får man ut primärslammet som går till förtjockaren. Biologisk rening Vattnet går vidare mot den biologiska reningen som är en luftad bassäng och en mellansedimenteringsbassäng. Mikroorganismer lever på föroreningarna, där de växer till sig och bildar ett aktivt slam. Slammet sedimenterar till botten och skjuts sedan ner i slamfickor där de återförs till den luftade bassängen och en del av slammet fortsätter till förtjockaren. Kemisk rening Vattnet går vidare mot den kemiska reningen och här brukar vattnet i stort sätt vara färdigt för att skickas ut i Svartån. Skulle man ha för höga halter med fosfor så tillsätter man en kemikalie här. Slammet som har sjunkit och skrapats till slamfickorna pumpas tillbaka till den mekaniska reningen. Slambehandling Slammet från de olika stegen har gått till förtjockaren där man tar bort mycket av vattnet. Sen går slammet vidare till två stycken rötkammare som rötar slammet i ungefär 20 dagar. I rötkammaren så är det syrefritt och man värmer upp slammet till ca 35 grader. Då börjar det organiska materialet brytas ner och bilda metan och koldioxid. Man återför slammet vidare till en värmeväxlare som värmer upp det nya slammet som kommer in i rötkammaren. Därefter går slammet vidare till en slamlagerbassäng och sedan vidare till en centrifug. Centrifugen slungar ut vattnet som går till slamlagret och det som blir kvar går till torrslamsilo, det som hamnar där ser ut ungefär som jord. Det centrifugerade slammet blir sen hämtat för transport vidare till åkermarker. 9

12 Gashantering Metangasen som man har fått ut från rötkammaren går till en gasklocka där man samlar gasen. En del av gasen går till sjukhuset USÖ för uppvärmning tillsammans med Atleverkets gas. En annan del går till för att värma upp Skebäcksverket och den största delen går till en gasrening. Man renar metangasen från föroreningar så att den går att använda till fordon. Man skickar den renade biogasen till Gustavsviks gasstation där kommunens alla gasbilar tankar och man skickar även ut till Länstrafikens gasstation för bussar. 10

13 Slutord Jag tycker att min LIA har varit mycket lärorik och intressant. Jag har fått följa med flera olika människor på deras arbetsuppgifter. Från mätning av vattenbrunnar till rengöring av pumpar från inkommande spillvatten på reningsverket. Före min LIA så visste jag inte om jag hade valt rätt utbildning, men nu i efterhand så är min känsla att jag är helt rätt. - Jag vill tacka alla verksamheter som har tagit emot mig till deras arbetsplatser och låtit mig ta del av deras arbete! Jag har blivit väl mottagen och känt mig väldigt välkommen. Dessutom har de verkligen ansträngt sig för att visa mig fler delar av mitt framida yrke än vad jag trodde var möjligt på så kort tid. Ett stort TACK! 11