LIA 1 - RAPPORTEN HUR JAG LÄRDE MIG OM AVLOPP, PLANERING, LEDNINGSNÄT OCH VATTEN I DET VERKLIGA LIVET.

Transkript

1 LIA 1 - RAPPORTEN HUR JAG LÄRDE MIG OM AVLOPP, PLANERING, LEDNINGSNÄT OCH VATTEN I DET VERKLIGA LIVET. Anna Bromée VATTEN- OCH MILJÖTEKNIK May 6, 2016

2 Innehållsförteckning FÖRORD... 2 AVLOPPSRENINGSVERK... 3 VA-PLANERING... 9 LEDNINGSNÄT VATTENVERK/SKRÅMSTA.. 22 BERGSLAGENS KOMMUNALTEKNIK.31 AVSLUTANDE DISKUSSION.. 32 PAGE 1

3 FÖRORD Att få denna möjlighet att komma ut på Lia (lärande i arbete) under perioden 29 februari till 6 maj år 2016 på Vatten och avlopp på Tekniska förvaltningen i Örebro var väldigt lärorikt. Jag fick möjlighet att se alla verksamheterna som jag kan arbeta på efter att jag är färdig med utbildningen. Det är en sak att läsa sig till hur alla arbetsplatserna fungerar, men att komma ut i verkliga arbetslivet kan vara väldigt annorlunda samt lättare att lära sig. Skapa kontakter med bransch folket och höra alla termer, samtidigt visuellt se sakerna som de pratar om, det har varit väldigt givande. Under Lia 1 fick jag en inblick i vad jag kan satsa på till Lia 2. Jag tycker att många av de olika delarna av va-branschen är intressanta och jag skulle vilja arbeta med många olika uppgifter, både utomhus och inomhus. Jag är en person som gillar att vara delaktig i olika uppgifter, socialisera med människor och är gärna spindeln i nätet. Mitt driv blommar lite extra när jag får vara med och påverka i olika situationer. PAGE 2

4 SKEBÄCK AVLOPPSRENINGSVERK På Skebäck har de olika avdelningarna: drift-, lab-, el-, mek- och enhetsledningen har ett nära samarbete, med kontinuerliga möten för att få ett optimalt fungerande reningsverk inklusive pumpstationer och mindre reningsverk (kransverk). DRIFTEN: Under min period på Skebäcks reningsverk i Örebro så har jag fått följa med driftteknikerna på deras dagliga tillsynsronder och fått inblick i vad man ska hålla koll på. Driftteknikerna har veckorullande schema som de roterar på och jag fick möjlighet att delta i deras olika rutiner. Jag har varit med när de hämtat vattenprover som ska analyseras på laboratoriet som ligger i byggnadens lokaler. Vi hämtade vattenprover från inkommande- och utgående vatten, försedimentering- och mellansedimenteringsbassängerna, internbelastningen (det är flytslam och rejektvatten som cirkulerar i verket). Jag gjorde även rent provtagningskärlen och mätarinstrumenten och kärlen gjordes rent med en diskborste. Susp mätaren, den vänstra mätaren i varje bad mäter organiskt material, gjordes rent med saltsyra för att ta bort eventuella beläggningar. (Skebäck fäller med järnsulfat och järninnehållet kan ge beläggningar.) Kombi instrumenten (till höger i varje bad) som mäter ammonium och nitrat gjordes rent med en pensel för att ta bort slam och biohud (biologisk tillväxt). Se bild Vi såg även över olika lokaler så att allt stod rätt till på våra tillsynsronder, där vi tittade efter ex oljeläckage. PAGE 3

5 Jag har följt med och sett hur slamavvattningen fungerar, där tas tre slamprover från en förtjockarmaskin (Turbo drain)-, rejektvattnet och från centrifugen som laboratoriet analyserar tre ggr/vecka, ett prov/vecka tas från rötkammaren, ett prov skickas även externt för att analysera metaller. Jag har fått en inblick i hur slammet transporteras från bassängerna, till förtjockarna-, rötkammarna och vidare till centrifugerna. Det rötade och avvattnade slammet går vidare till att läggas på åkrar. Skebäck är Revaq certifierade, vilket innebär höga krav på att slammet är kvalitativt och säkert att läggas på våra åkrar. Personalen har visat mig hur deras gasrening fungerar, gasen kommer från rötkammaren som sedan renas. Metangasen används till fordonsgas, USÖ och en del används till verket på Skebäck. Jag följde med till ett av deras kransverk (mindre reningsverk), Glanshammar. Där fick jag spola rent rännorna i bassängerna, jag tog ett fosfat prov på utgående vatten, jag gjorde ett slamvolymprov (se bilder till höger) på luftningsbassängens vatten och på returslammet. Vi såg över helheten på verket så att allt stod rätt till, jag spolade även rent i pumpsumpen. Jag har även varit med till fler av deras kransverk Brevens och Odensbacken på några dagliga tillsynsronder. I Odensbacken så fick vi ett haveri, en tryckgivare (se blå pil till höger) som trasslat in sig i omröraren och ett rör som fallit ner på botten i SL1 bassängen (i slamlager 1 bassängen, där samlas överskottslam som slambilen hämtar och kör till Skebäck). Det var roligt att få en avvikelse, ett problem att försöka lösa. Vi gjorde en tillfällig lösning, men jobb återstod (tömning av bassäng och fästa röret som tryckgivaren skulle vara i). Dag två i Odensbacken så försökte jag, en mekaniker och en drifttekniker få upp röret som låg på botten i SL1 (se bild till höger). Vi började först med att klura ut en provisorisk anordning som kunde nå ända ner till botten av bassängen (som är ca fem meter djup). PAGE 4

6 Förtjockaren hade samlat på sig slam som var packat, som vi fick peta loss slammet för att få systemet att fungera. Eftersom SL1 inte fungerade korrekt så påverkade det nästa steg, förtjockaren (se bild till höger). I SL1 så hade driftteknikern stängt av omröraren för att tryckgivaren som hänger löst (utan sitt skyddsrör) skulle kunna hänga fritt i bassängen. Förtjockaren behöver ha data från tryckgivaren för att fungera. Stoppet i förtjockaren blev pga. att omröraren inte var i bruk. Omröraren gör så att slammet får en jämn konsistens. Om slammet sjunker ner till botten så sedimenteras det och får en högre TS halt, vilket innebär att slammet in i förtjockaren blir tjockare än vad polymerens inställning är inställd på och packades tätt i förtjockaren, så slammet kunde inte transporteras korrekt vidare till nästa steg. Dag 3 i Odensbacken så tömde vi bassängen med hjälp av en sugbil som sög upp slammet och firade sedan upp röret (se blå pil nedan), mekanikern svetsade fast röret och sedan var bassängen i drift igen. Mission complete! Det var roligt att få vara med från början och upptäcka felet, vara delaktig i att klura ut bra lösningar och till att slutföra uppdraget. Det finns en del säkerhetsaspekter som driftteknikerna måste tänka på, att ha skor med stålhätta (spik skydd), hjälm, säkerhetslina, skyddsglasögonskydd och skyddshandskar och att inte vara ensam på vissa ställen. PAGE 5

7 Jag har hjälpt en drifttekniker att strukturera upp ett dokument så att det blev mera tydligt, struktur är en utav mina styrkor. Det var ett bra samarbete som jag tyckte om och resultatet blev väldigt bra och uppskattat. Driftteknikerna dokumenterar i Excel, de använder även ett underhållsprogram som heter IDUS IS och dom övervakar samt korrigerar verket genom ett dataprogram som heter CACTUS EYE. Jag har fått varit inne i deras CACTUS EYE program och kontrollerat att avloppsvattenflödet på olika pumpstationer noterats korrekt i programmet, mitt arbete underlättade för driftchefen som sedan kunde vidarebefordra det vidare till systemansvarig som korrigerar bristerna. Jag fick även mera administrativa uppgifter, som jag vidarebefordrade till projekteringen som behövde uppgifter till sin planering. Alla olika VA arbetsuppgifter är verkligen beroende av varandra, det är en röd tråd genom reningsverk-, ledningsnät-, vattenverk-, planering-, samt kontorspersonal. En röd tråd som jag tror att man kan utveckla till ett närmare samarbete. PUMPSTATIONER: Pumpsumpen (inne i pumpstationen) Två av driftteknikerna har som uppgift att ha koll på alla 125 pumpstationerna, jag följde med en av driftteknikerna och rättade till ett stopp i ledningen, driftstopp (el korrigering), samt vardaglig tillsyn av pumpstationer. Jag har sett att ledningsnät installerat en ny pumpstation i marken (se bild ovan i mitten). EL: Jag har följt med en elektriker runt i området på Skebäck och fått en större förståelse för elektricitet och respekt kring det. I ett utav el rummen fanns PAGE 6

8 det ett Transformatorbås (se bild till höger). Det var ett riktigt kraftpaket! Det var volt där, går du närmare än ½ meter så dör du. Transformatorn reducerar ner volten till 400 volt, som sedan kan användas till motorer, pumpar, el i byggnaderna på Skebäck. LAB: Jag var med en förmiddag på laboratoriet, där fick jag ta del av när de analyserar prover från reningsverken (Skebäck och kransverken), dom analyserar även dricksvatten och prover från ledningsnät. Jag upptäckte att det var mycket dokumenterande av siffror, via excel och WiLab LIMS (ett labb data program). Wilab synkade via CACTUS så driftteknikerna snabbt kunde se provsvaren via internet. Det var intressant att få se hur processen såg ut i verkligheten när de fick fram glödrester. Vägning utan och med slam i, provet var sedan ett dygn i ett värmeskåp i 105 C. Då försvann allt vatten och torrt slam blev kvar i formen (organiskt material), provet vägdes igen och processteknikern räknade ut torr substansen (TS halten i %). Sedan var provet två timmar i ett värmeskåp i 550C, kvar blev glödrester (oorganiskt material) (se bild). Intressant var också att se hur processen på provtagning på suspenderat material (se bilder nedan) fungerade. Processteknikern använde sig av en vattensug (se blå pil), på den placerades ett fiber filter och i behållaren hälldes slammet i. När det var filtrerat så såg filtret ut som mintkyssar och dom proverna placerades en timme i ett värmeskåp i 105C (se bild nere till höger), när de hade svalnat vägdes provet och processteknikern räknade ut suspenderade materialet ml/l (partiklar i vattnet). Detta gjordes för att kontrollera att vattnet inte har någon avvikelse. PAGE 7

9 Det som intresserade mig mest på labbet var att titta i ett mikroskop. I mikroskopet såg jag massa fantastiska varelser med lysande färger (ciliater, en amöba (se bild nedan), spiralformade bakterier, filament, klockdjur mm), om det skulle vara för många utav samma sort skulle det kunna innebär att något är fel i reningsprocessen och då upptäcker labbet det via prover och mikroskop. När jag fotar privat under vatten och på land så älskar jag att se det lilla livet, som är så vackert när man tittar lite närmare på dom. Så det var väldigt intressant att se det mikrobiella livet i mikroskopet. Sammanfattningsvis så vill jag uttrycka att jag gillar bredden på arbetsuppgifterna här på Skebäck (se bild nedan), allt från praktiskt arbete till att göra en del administrativa uppgifter. Jag är en person som gillar när det händer något, så en avvikelse i vardagen ex ett driftstopp förgyller min vardag med problemlösning, vilket jag verkligen gillar. Jag har även fått möjlighet att socialisera med extern personal från ledningsnät-, Atleverket och slambilsoperatörer samt även varit med till Hallsbergs reningsverk och tagit del av deras reningsprocess. Jag har haft en lärorik period på Skebäck och socialiserat med de anställda på samtliga avdelningarna (drift-, lab-, el-, mek- och enhetsledningen) varje dag och jag har haft väldigt trevligt och är tacksam för all erfarenhet PAGE 8

10 VA-PLANERING På planeringen har jag under veckan träffat olika personer med olika arbetsuppgifter. Där träffade jag anställda som gått Vatten och miljötekniker utbildningen i Hallsberg och som idag arbetar på planeringen som VA abonnentingenjörer och projektörer. Det är inspirerande att se bredden av vad jag kan arbeta med efter utbildningen. Jag har haft möte med enhetschefen som informerade hur verksamheten är uppbyggd. VA-Planeringen är uppdelad i tre delar: - Kundservice (Abonnentingenjörer och Ekonomer) - Utredning (VA-ingenjörer) - Projektering (Projektledare och Projektörer) På utredningen har VA-ingenjörer berättat om förnyelse arbete med tillskottvatten. VA-ingenjörerna får in en beställning, utreder det och tar fram ett förslag på åtgärder och lämnar sedan det till projektledningen. Där arbetar dom med provtagningsfrågor, vattenanalyser, material (exempel rör), schakt remisser, beställer filmningar, med mycket mera. Abonnentingenjören arbetar med juridiska frågor och följer VA lagstiftningen (ABVA, VA-taxan), de har mycket kundkontakt via telefon. Om en fastighetsägare ska bygga en ny fastighet så är dom beroende av en servis installation, många sådana ärenden hanterar abonnentingenjörerna samt gör en nybyggnadskarta (markerar ut markhöjder, tomtgränser, hur högt fastighetsägaren får bygga). Projektören tar emot ett ärende och har som största uppgift att rita hur man ska placera ledningsrör i marken via datorprogrammet CAD Naviate 3D, ett program som verkar vara väldigt roligt att arbeta i. PAGE 9

11 På denna arbetsplats så har projektören andra arbetsuppgifter så som kundkontakter, möten, hjälper avdelningen med olika problem med mera. Jag har haft möte med en projektledare-, miljöingenjör-, mätingenjör-, planerare/avloppsrådgivare och med en GIS ingenjör. De flesta har haft svårt att berätta exakt vad de gör, då de har så stor bredd och variation på arbetsuppgifter. Jag har även socialiserat med fler anställda, chefer och ser samhörigheten och kompetensen som de behöver tillsammans för att få ett bra resultat ut till kund. Jag har haft många spännande diskussioner med olika personer om miljöfrågor, VA-lagstiftningen, om deras olika arbetsuppgifter och förstår vikten av förarbetet som görs på planeringen, förarbetet underlättar för exempelvis ledningsnät som utför arbetet ute på fältet. VA-planeringen har ett samarbete med stadsbyggnadskontoret. Stadsbyggnadskontoret beställer arbetena och VA-planeringen utför uppdragen, som sedan ska vidare ut till nästa utförare. Jag vet nu mera om helheten inom VA och jag vet nu mer vad som händer bakom kulisserna. Alla arbetar mer eller mindre med plan och kartritningar i olika dataprogram så som Cad Naviate 3D, My Carta, Mike Urban, VA Banken, Geo Media Professional, Geo Bas, TEKIS GI, Intranät karta, Karta på orebro.se, mobil appar. PAGE 10

12 LEDNINGSNÄT Ledningsnät har fyra enheter: Mätarservice-, drift -, bygg och service. Mätarservice: Deras uppdrag är att kontrollerar vattenförbrukningen och byter ut mätare samt reparerar mätarna. Drift: Deras uppdrag är att släcka bränder, laga akuta läckor på spill-, dag och vattenledningar. Bygg: Deras uppdrag är att byta ut och lägga nya rör på längre sträckor. Service: Deras uppdrag är att förebygga och upptäcka ex vattenläckor, hålla koll på olika områden så att det inte blir stop i ledningar, galler etc. MÄTARSERVICE: Där var jag med under fyra dagar och följde med en tekniker. Hans uppdrag var att byta vattenmätare (se bild till höger) och uppdrag som berör det ämnet. Jag följde med till husbyggen och fastighetsägare för att byta eller låsa upp vattenmätare. Vi har hjälpt både privata och kommunala ledningsnät att låsa upp brandposter (se bild nedan till höger) så att de har fått tillgång till vatten. Vi har tagit vattenprover på snötippningen (lakvatten), proverna togs i en bäck (intag) och ur en brunn vid utsläppet. Sedan lämnades proverna till Skebäck laboratoriet som skickas iväg för analys av bland annat metaller. Vattenmätarna behöver underhållas, dom små mätarna byts ut efter 10 år, de större var femte år pga av slitage. Storleken på mätarna beror på hur mycket vatten fastigheterna använder; mätarservice använder tre typer av vattenmätare som klarar 2½ m 3, 6m 3 och 10m 3 vatten/timme. Sista dagen följde jag med en mätartekniker, hans uppdrag var att åka runt och läsa av vattenmätarna manuellt (vattenförbrukning avstämde han). Ett nytt projekt var i gång, de hade placerat ut 70 stycken nya Kamstrup vattenmätare som man läser av vattenförbrukningen via en gps signal som skickas till bilens surfplatta. Den nya metoden underlättade för mätarteknikerns arbete och på sikt om alla vattenmätarna blir utbytta så kan man effektivisera arbetet. Det negativa med effektiviseringen är att det resulterar i färre arbeten. PAGE 11

13 På sikt när teknikern är ute och byter vattenmätare så skulle teknikern kunna slå två flugor i ett och plocka gps signaler från Kamstrup vattenmätarna samtidigt som man är ute på andra uppdrag. De som arbetar inne på verkstaden ser till så att vattenmätarna återanvänds och kontrollerar att dom fungerar korrekt och att de estetiskt ser bra ut (se bild till höger), tvättar-, målar om och ibland behöver dom blästras. Dom använde 4 olika data program: FUTURE, där finns information bland annat vilka uppdrag de ska göra. VA Banken, det är ett kart program där de kan se serviser, ledningar, gator etc. ECO LINE, där finns kemikalielistorna. Information hur de ska hanteras med kemikalier och om de får på sig kemikalier hur de ska gå till väga då exemepel skölja ögon i 15 minuter. Ready, det programmet används när mätarteknikern tar hem gps signaler från Kamstrup vattenmätarna. DRIFT AVDELNINGEN: PÅ Drift arbetar dom i olika arbetslag, ett arbetslag består av två rörtekniker, en grävmaskinist och en lastbils chaufför. Dom flyttar med sig lastbil, grävmaskin (med olika skopor), koja (husvagn) och en container med massa olika verktyg till varje nytt uppdrag. Deras huvuduppdrag var att laga akuta läckor så som vatten-, spill-, dagvatten ledningar-, serviser som läcker och måste lagas akut. PAGE 12

14 Jag fick ta del av två olika uppdrag på drift avdelningen: Uppdraget ett (Centrumleden): Här byttes gamla ledningar ut, ledningarna byttes på grund av att de var gamla-, låg inne på fastigheters tomter och trädrötter växte runtomkring. Uppe på marken svetsades två sex meters rör ihop med en elektronisk svetsmuff (se blå pil), sedan grävdes ett schakt fram, och det 12 meter långa röret fördes ner i schaktet med hjälp av en grävmaskin. Rörteknikern skrapade av plast med ett skrapverktyg för att få bort beläggning på ytan, tvättades rent med sprit för att döda bakterier, sen fördes en ny spritad svetsmuff på och svettskablar kopplas på. Själva svetsningen tog några sekunder, sedan stod materialet och svalnade i ca 20 minuter. Detta gäng hade jag även träffat veckan innan när jag var med mätarservice. Uppdrag två (Adolfsberg): Vi lämnade Centrumleden trots att det inte var färdigt på grund av att en akut vattenläcka var tvungen att lagas i Adolfsberg. Service avdelningen hade letat efter en vattenläcka i två veckor, med uppdrag från vattenverket som sett att det försvunnit mycket vatten i området. Service avdelningen lämnade över läckan till driften som fick information på ett ungefär var läckan fanns (se blå pil). PAGE 13

15 När de skulle stänga av vattnet så gick en gammal ventil sönder, material köptes på kommunens förråd (affär) och lagades i samband med vattenläckan. När ventilen byttes så sprutade vattenledningen som en vattenspridare rätt upp, på grund av de närliggande gamla ventilerna inte kunde stängas av ordentligt. Men rörnätstekniker och service personal kämpade på i sprutande kallt vatten och bytte ventilen, trots tuffa arbetsförhållanden. Gammal ventil. Ny ventil med en vaga koppling (röda). Vattenläckan: Det var inte helt lätt att hitta vattenläckan, de ville inte gräva upp för stor area. De tog hjälp av personal från ÖSAB som filmade inne i vattenledningen, förhoppning av att hitta läckans exakta position. Ledningen var fylld med så mycket sand och sten så kameran kom inte fram. De ringde in en spolbil som kunde spola rent ledningen och då kunde läckan sedan lokaliseras med kameran (se bild till höger). PAGE 14

16 När vattenläckan (se bilder nedan) grävdes fram fylldes schaktet till en pool på mindre än en minut, spolbil-, service och drift personal (se bild nedan till vänster) löste detta snabbt tillsammans och på kort tid så var vattenläckan lagad med en Svep (se blå pil). Under denna process upptäcktes ett läckage i spillvattenledningen, den hittades med samma metod, det vill säga med en kamera. Då kunde drift gänget lokalisera läckan och gräva upp marken och täppa till det stora betonghålet (se bild till vänster). Vattenläckan (se blå pil) hade tryckt på med 5 bars vattentryck på spillvattenledningen och orsakat skadan på betong röret. Från det gamla betong röret så sattes ett PVC plast rör dit och i övergången mellan materialen användes en gummiövergång för att täta till läckan (se bild till höger). PAGE 15

17 Det var mycket väntan när grävmaskinisten arbetade med att gräva, men när det väl var dags att laga läckorna då hade rörnätteknikerna stor kompetens om vilka material och vilka verktyg som skulle användas och löste läckorna snabbt i ur och skur. BYGG (NYBYGGNADS) AVDELNINGEN: Jag åkte ut till två olika arbetslag. Ena nybyggnadsarbetslaget svetsade ihop 315 Ø PE 12 meters rör till att bli 100 meter långa, med en stumsvets (se bild nedan). Först slipade maskinen rörens kanter, sen spritade rörnätteknikerna kanterna, avslutades med att svetsen fälldes ner och svetsade rören med tryck i ca 20 sek. Sen svalnades ledningarna ner i 20 min under tryck, efter det kunde de bygga på nästa längd på röret. De skulle lägga de långa vattenledningarna från Pilängen till Fjugesta, på den sträckan var det mycket berg i vägen så jag hade turen att få ta del av en sprängning. Flera sprängmattor lades över dynamitladdningen, för att undvika att sten skjuts iväg åt alla håll. PAGE 16

18 Sprängmattorna (se bild nedan till vänster) är gjorda av gamla bildäck och jag blev glad av att se återvinning av material. Mattorna lyftes med smällen och det blev ett lyckat resultat (se bilden nedan). Stenkrossen har används tidigare på andra byggen som nybyggnads jobbar på. Det är ekonomiskt effektivt att ta vara på stenkrosset inom nybyggnads, annars så skulle det ha lämnats på återvinningscentralen och kostat en avgift för att de lämnar av det. Nästa nybyggnadsarbetslag lade ledningar från golfbanan på söder till Glomman där nya vattenreservoaren ska byggas. Jag var med och hjälpte till att lägga fiberslangar, som markerades med grönt plastband (se bild till höger) för att tydliggöra att det ligger kablar i marken till stadsnätet där. I framtiden om de måste schakta upp igen, då ser arbetslagen att det ligger kablar där och kan gräva försiktigare. PAGE 17

19 SERVICE AVDELNINGEN: Dom arbetar mest enskilt eller två och två på deras uppdrag. Dom har ett brett spektra med vad dom gör, jag har varit med och provtryckt nya vattenledningar, fick uppleva hur det såg ut när det läckte och hur läcksökningen gick till. Vilket innebar att vi fick korta ner sträckan på provtryckningen för att lokalisera läckan. Vi samarbetade med nybyggnads som hade installerat ledningarna och serviserna, de fick gräva upp delar av marken igen för att kunna lokalisera läckan. Provtryckningsutrustning Vattenledningen klämdes åt med en klämma samtidigt provtrycktes ledningen och läckan hittades. PAGE 18

20 Jag har varit med och rensat galler på olika ställen (se bild till vänster). Sett över ett läckage hos en fastighet på en servis, driften åkte sedan dit och lagade läckan. En fastighet ville inte ha en sin servis markerad med en stolpe (distansmärke), stolpen fick sågas av. Stängde av vatten till en fastighet, rörmokarens beställning. Borrade hål i en dagvattenbrunn och satt på en Forsheda, (det är en packning/tätning). Såg över vattennivån i slussen, så att det var godkänd nivå. Lokaliserade vattenläckor, markerade ut dom. Snabbt kom driften ut och började gräva fram läckorna. Provkört fontänen likkistan (se bild nedan) på Stortorget så att den fungerar. Vattenledningarna i brunnen läckte, material köptes in för att täta läckan. PAGE 19

21 Skjutit plugg (se blå pil) genom en spillvattenledning från ett pumphus och ca två km bort fångades den upp i en brunn (se bild nedan till höger). Det gör man på grund av att tryckledningen kan vara ojämn och fickorna som skapas i ledningen behöver rensas så att det inte samlas material och belägg i fickorna. Slam, sand, fekalier, toapapper och massa belägg rensas rent och åker vidare till Skebäcks reningsverk. På ledningsnät var det service avdelningen som kunde stimulera mig mest. Där fanns friheten att lägga upp dagen med en variation av olika arbetsuppgifter utan väntan. Dom behövde inte vänta på att någon annan gjorde ett jobb emellan, de kunde de åka och göra ett annat jobb under tiden och sedan komma tillbaka när det var dags för deras arbetsuppgift. PAGE 20

22 Övrigt: Jag har varit med på bygg möte inför att Trädgårdsgatan ska stängas av, för att de skulle lägga nya vattenledningar där och det var roligt att få ta del av det stora projektet. Jag har sett nybyggnationen mellan Bettorp och Lillån, nybyggnad har skapat en ny väg där emellan. Pumphuset som jag såg installerades när jag var på Skebäck reningsverk, har jag nu sett färdig byggt (som jag nämnt på sida 6). Dataprogram som drift-, bygg och service avdelningarna använder är: VA-banken, mobil app som visar kartsystem hur ledningarna ligger i marken, byggdagboken är under uppstart och de rapporterar sina arbetstimmar via intranätets hemsida. Jag har fått en inblick i vad en planerare/ingenjör har som uppgift att göra: Kapacitetsberäkningar angående sprinklers, läcksökning via datorn det är ett nätbaserat program som heter IT-sensors.com och ett program som ligger på datorn MITEC Monitor, kontrollerar svavelhalten i ledningarna, gör flödesberäkningar via Mike Urban som är ett simulatorprogram (nämner i text ovan på sida 10), A-jour hållning av rutiner och instruktioner, uppströmsarbete med mera. Jag har haft trevliga veckor på ledningsnät och fått inblick över vilken kunskap dessa människor har inom sina områden. Saker som allmänheten tänker bara fungerar, fungerar inte bara av sig själv. Det är sådan enorm kompetens och engagemang bakom för att det bara ska fungera! PAGE 21

23 SKRÅMSTA VATTENVERK Jag avslutar min lia lite baklänges. För det är på vattenverket allt börjar inom VA (vatten och avlopp). Kort beskrivet: Vattnet tas upp i Svartån (se bild nedan) och renas på Skråmsta vattenverk med kemiskfällning och med deras infiltrationsdammar och sedan vidare ut på ledningsnät. Hem till fastigheter och ut genom vattenkranar, spolas ut via toalett, dusch och diskvatten, rinner vidare genom ledningsnät. Vattnets väg avslutas där jag började min lia, på Skebäcks reningsverk, som renar avloppsvattnet och släpper ut det i Svartån lite längre ner, där det sedan rinner ut i sjön Hjälmaren och cirkeln är sluten. Jag har varit med på driftteknikernas dagliga rutiner. Jag har varit med ut på deras Ronda, då åkte vi ut till Skråmstas olika ansvars områden/olika stationer: Tryckstegringsstationer Grundvattenbrunnar Infiltrationsdammar Högreservoarer Mindre vattenverk Fjugestas vattenreservoar Svampens vattenreservoar PAGE 22

24 När vi åkte till alla olika ställena så blickade vi också ut över området så att allt såg normalt ut, på vissa områden har allmänheten en tendens att slänga saker som inte ska vara i naturen. I vattenskyddsområden vill man inte att det ska ligga exempelvis bensin dunkar, kylskåp med mera som kan skada naturen (vattnet). På den dagliga rondan så antecknade jag värden i deras dokumentationspärm: Vattnets flöde, el förbrukningen, vattnets tryck in på stationen och tryck ut till ledningsnätet, kalibrerade ph mätarna; då satte jag ner en elektrod (se bild nedan till höger) som kontrollerade att den mätte rätt ph. Jag satt ner den i en vätska som var 4 ph-, 7 ph och 10 ph, då kunde jag se om den mätte rätt ph halt, om den visade fel var det dags att kalibrera eller byta ut elektroden. Klormätarna (se bild nere till vänster) vätskorna byttes ut kontinuerligt allt eftersom att de förbrukas. PAGE 23

25 Jag mätte även klorhalten på vattnet som flödade genom stationerna (se bild till höger). Det blev olika rosa nyanser på vattnet när jag hade i pulvret för att kunna mäta klor halten. Det var viktigt att göra rent flaskan med vatten och torka av utan att ta på flaskan med fingrarna, så att mätaren inte analyserade fel på grund av bakterier och skräp. Sen satte jag i flaskan i maskinen (syns i bilden bakom flaskan) och via en laser kunde maskinen räkna ut klor halten. Jag har fyllt på klor och lut på olika stationer. Det är starka kemikalier, så skyddshandskar och skyddsglasögon är ett måste. Om du får Lut i ögonen så kan du bli blind, det är ett väldigt frätande ämne så man häller i vätska i tunnan försiktigt, helst utan stänk. Skulle en olycka inträffa så är stationerna utrustade med ögonduschar och vattenslangar som ska minska skadan innan man kommer till en läkare. PAGE 24

26 Klor använder man för att desinficera, det dödar bakterierna som gärna vill växa till sig i ledningsnätet. Lut använder man för att få bättre ph värde i vattnet. Driftteknikerna doserar bara den mängd som behövs, för mycket eller för lite av klor och lut skulle göra att man får fel ph eller att ledningarna blir korrosiva. Vi testkörde olika pumpar på stationerna, för att se att alla fungerade som de skulle. Bytte ut delar som behövdes, smörjde ventiler-, nipplar (ser ut som en skruv) på pumparna, städade efter oss så att det såg rent ut, tömde hydropressen på vatten och fyllde på med rätt lufttryck och vattenmängd. Hydropressen jämnar ut trycket i ledningssystemet, vilket resulterar i mindre tryckförändringar och jämnare pumpdrift. Vi såg ut över vattennivån på infiltrationsdammarna (se bild till höger). Vattnet som syns i bilden är vatten från Skråmsta vattenverks kemsteg, kemvattnet renas genom konstgjord infiltration. Driftteknikerna får checklistor som de bockar av allt eftersom uppgifterna utförs, vissa saker görs oftare och vissa mera sällan. Uppgifter som görs ofta har jag skrivit om ovan, det som görs mera sällan kan vara exempel att tömma stora dynasand eller kolfilter (se bild till höger) på en vattenstation. PAGE 25

27 På de olika stationerna var det skönt att ha hörselskydd, då det låter mycket av alla maskinerna exempelvis av alla pumpar som finns ute på stationerna. Tryckstegringsstation: Tryckstegringsstationen trycker upp vattnet på en högre höjd via ledningar då ett område med fastigheter kanske bor på högre höjd (meter vatten över havet), markytan går upp och ner och det påverkar vattnets väg via ledningarna. Vattnet går genom pumpen som kontrollerar hur mycket vatten som ska släppas igenom ut till ledningsnät. Från en dataskärm på Skråmsta vattenverk kontrolleras detta och övervakas av en drifttekniker som kör verket. Den som kör verket håller koll på all verksamhet på Skråmsta och även alla stationer runt omkring som är datastyrda. På Skråmsta fick jag även ta vattenprover som laboratoriet på Skebäcks reningsverk analyserade. PAGE 26

28 Jag fick ta del av ett nytt projekt som test kördes, Projekt Kalkfilter kallades det. Vid en station så fick de inte så högt ph värde som de ville på grund av grundvattnets karaktär och ingen justering av ph normalt utfördes. Det var 14 stycken fastigheter som fick korrosivt vatten från den stationen, vilket på sikt innebär att ledningsnät och fastighetsinställning påverkas negativt då vattnet är lätt korrosivt. Projekt Kalkfilter: En mekaniker på Skråmsta vattenverk fick i uppgift att skapa ett filter (se båda bilderna nedan) som skulle höja ph halten. Vattnet skulle rinna genom grå kornig kalkkross (se pil) som skulle hällas i botten av behållaren och förhoppningen var att rätt ph halt skulle rinna ut genom filtret. Filtret/Kärlet Filtret i botten på kärlet PAGE 27

29 Hur gick projekt Kalkfilter: Vi firade ner kärlet i det trånga utrymmet. Driftchefen hade räknat ut vilka olika flödeshastigheter han ville att vi skulle testa. Vi började med 0,7 liter vatten/minut i 10 minuter, så det var bara att stänga och öppna vattenventilen (blå spak, se i bilden) tills vi fick 7 deciliter/minut i behållaren. Vi fick ett bättre ph värde redan på första försöket när vi lät vattnet filtreras genom kalken och filtret. PH 7,43 innan filtret. PH 7,77 på första kalkkross försöket. Ett lyckat resultat, bästa resultatet blev ph 8,3 Jag mätte ph halten precis som jag gjort på andra stationer när jag kollade med en handmätare vad det var för ph värde (se bilder nedan). (Den röda behållaren är en hydropress som jag skrev om på sida 26). PAGE 28

30 Övrigt: Svampens utkiksplats Svampen Örebros stolthet, som vattenverket övervakar. Jag har varit med till Svampen och sett över så att allt var i sin ordning. Efter spillvattenläckaget som var för ca två år sedan i Svampen och hela Örebro fick koka vatten i några dygn, då sattes nya rutiner in: övervakning av läckage, så driftteknikerna får krypa runt i trångt utrymme och undersöka golvet. Gjort rent turbiditetsmätare (mäter partiklar i vattnet) med saltsyra. Växlat poly aluminium tankar när den ena håll på att ta slut. Varit med på driftmöte, med mera. Sen tillkommer många flera arbetsuppgifter för en drifttekniker: exempel, trimma gräs-, måla-, göra rent olika tankar (polyaluminiumklorid, kolfilter och sandfilter tankar) och se över så att alarmsystemen fungerar korrekt med mera. Jag har varit med ut och pejlat i olika områden. När man pejlar så för man ner ett pejlband i ett rör, röret går ner till grundvattnet i marken. På så vis kan man se vilken nivå grundvattnet är på. Sen förde vi in det i ett excel dokument, då får man ihop data hur det grundvatten nivån har sett ut under året. Dataprogram som driftteknikerna använder är: VA-banken kartsystemet som jag skrivit om på alla arbetsplatserna tidigare. Excel som dom dokumenterar i. Gps för att kunna se var alla obs rör är utplacerade, när man pejlar. Citect (Scada), det är deras datastyrsystem som dom övervakar samt korrigerar verket genom. IDUS IS är ett underhållsprogram. WiLab LIMS (ett labb data program). PAGE 29

31 Det har varit lärorika veckor på Vattenverket och det har varit trevligt att lära känna kompetenta drifttekniker-, el-, mek och chefer som förvaltar Örebros vatten. Det är inte bara att vrida på kranen så har man ett gott, kvalitativt dricksvatten som rinner ur kranen hemma. Det behöver förvaltas väl i både naturen och i hemmet. Några exempel på hur man kan hjälpa till att förvalta vattnet: Undvika att tvätta bilen hemma på gatan, tvätta på tvätt stationer som har möjlighet att ta vara på alla kemikalier som vi tvättar bilen med, välj miljöklassade medel till bilen och även till hemmet osv. Stäng av vattenkranen emellanåt när du diskar. Tvätta bort mineralpuder (smink) med tvättlappar och släng i papperskorgen. Vi har inte så mycket vatten som många kanske tror. Vattenproblemen känns långt borta (exempel i Afrika). Sanningen är att det inte är långt borta, bara i Stockholm så har de grävt sönder sina grundvatten avrinningsområden, den naturliga grundvattenvägen. Delar av Sverige har förorenat sitt grundvatten med brandsläckningsmedel. Problemen finns redan i Sverige. Vi behöver hjälpas åt att förvalta vattnet så att många generationer kan fortsätta att ha ett rent vatten. PAGE 30

32 Bergslagens kommunalteknik Jag var till BKT (Bergslagens kommunalteknik) en dag i Nora på ett studiebesök, det fixade jag på eget intresse. Detta då jag kände att jag behövde få mera inblick i projektering. Jag pratade med en projektör-, projektledare-, VA ingenjör-, en drifttekniker som arbetar med vatten och läcksökning (läcksökning med grön färg) och även med praktiksamordnaren som jag tidigare varit i kontakt med. Jag var med på planeringens arbetsplatsträff, där de bland annat pratade om arbetsmiljö frågor, ett ämne som jag tycker är väldigt viktigt. Det gäller att fånga upp kollegor innan det gått för långt med exempel stress. När man tar hand om sina anställda så håller de sig friskare och i långa loppet blir det även mera ekonomiskt lönsamt; friska och glada anställda som ger mera av sig själva när det är en bra atmosfär. Jag fick prova att rita i ett CAD program (se bild), det var roligt att få prova själv. Det var ett givande möte på BKT, med trevlig personal. PAGE 31

33 AVSLUTANDE DISKUSSION Summa summarum så hänger alla VA verksamheter ihop och hjälps åt för att få ett bra VA nät. När jag var på reningsverket kom ledningsnät dit för att reparera en dricksvatten läcka. När jag var på VA-planeringen så lärde jag mig att deras grundarbete är enormt och behövs för att nästa led ska fungera, arbetet ute på fältet. VA-planeringen har ett nära samarbetet med stadsbyggnadskontoret. Stadsbyggnadskontoret beställer jobben och VA-planeringen ser till att beställningarna utförs. VA-planeringen är kontakten ut mot hela VA-branschen. När jag var på mätarservice kollade vi förbrukningen hos Skebäck reningsverk, lämnade vattenprover till laboratoriet. När jag var på ledningsnät träffade jag personal från VA-planeringen som ville exempel se över sina CAD ritningar med personalen, så att det blir rätt hela vägen ända fram till mål. När jag var på vattenverket så ringde ledningsnät och ville ha uppgifter om vattenflöde i ett område, då någon fastighet hade ringt om en vattenläcka. Alla ovan har en samhörighet och behövs för att kunna bedriva ett bra VA-nät. Personliga reflektioner: Det har varit väldigt givande att få vara ute i verkliga arbetslivet och jag känner nu ännu starkare att jag verkligen vill arbeta med vatten på ett eller annat vis. Det är en enorm organisation som ligger bakom strukturen, för att få fram bra dricksvatten och renat avloppsvatten, med en enorm kompentens inom alla områdena. Jag upplever att många i samhället inte tänker på vad VA gör och genom min utbildning och LIA så har jag förstått hur stort området är. En fråga jag hade innan jag startade min utbildning var: Var tar vattnet vägen och hur kan det bli så rent? Vilket jag nu har fått ett svar på och en djupare insikt i. PAGE 32

34 Det är inte bara att vrida på vattenkranen, så kommer det rent vatten. Det är inte bara att trycka på toalett knappen så försvinner det. Saker som allmänheten finner naturligt i sin vardag, fungerar inte bara av sig självt. Och detta vill jag ta del av, vara en av dem som kan påverkar detta till det bättre. Jag avslutar med att citera vad en tekniker på mätarservice sa: Så länge det finns vatten så är alla nöjda PAGE 33