VA-verket Hulesjön -ett informationshäfte

Transkript

1 VA-verket Hulesjön -ett informationshäfte

2 Vatten, avlopp och avfall så här fungerar det Naturen är en fantastisk inrättning som förser oss med allt det som krävs för att vi ska kunna leva och må bra. Den ger oss vatten att dricka, mat och kläder och material till oss att bygga bostäder av. Vi får energi till belysning och uppvärmning, till transporter och mycket, mycket mera. Varje gång vi använder en elektrisk hushållsmaskin, exempelvis mikrovågsugnen, så är det naturen som levererar energin till driften. Naturen är tålig, men självklart finns det också en gräns för hur mycket den kan belastas utan att ta skada. Jordens resurser är begränsade samtidigt som vi blir allt fler och fler med ökande behov som ska dela på dessa. För närvarande lever vi över våra tillgångar och tar ut betydligt mer än vad naturens kretslopp klarar att bära. Det är därför viktigt att vi stannar upp och tar oss en funderare. Hur fungerar naturens kretslopp Vad är en hållbar utveckling? Hur hänger allt samman, och vad kan jag själv bidra med? Vi på VA-verket vill vara med och försöka besvara den del av frågorna som finns inom vårt verksamhetsområde. Vi vill samtidigt berätta lite om hur dricksvattnet distribueras och hur avloppsvattnet renas. Dessutom vill vi berätta om varför det är viktigt att källsortera sitt avfall och hur det ska gå till. Vatten Från havet kommer allt det vatten som molnen bär med sig och släpper ner över oss i form av regn eller snö. Sen börjar den långa vandringen tillbaka, via bäckar, åar och älvar och genom sjöar och våtmarker. Så småningom når vattnet havet igen och kretsloppet sluts. Under denna vandring kommer vattnet till nytta för alla levande varelser, såväl växter som djur, och är en förutsättning för allt livs existens. Vi som bor i Falköping får vårt dricksvatten från Vättern. På ca 12 meters djup tas vattnet in i en intagsledning och pumpas sen vidare i ett rörledningssystem via tryckstegringsstationer. Så småningom når det Borgunda vattenverk och därifrån är det sen vi på VA-verket som har hand om distributionen ut till våra konsumenter. Det är stora mängder vatten som förbrukas i en kommun. Enbart Falköpings tätort förbrukar i genomsnitt 4 miljoner liter/dygn. Allt detta vatten måste sen renas innan det släpps tillbaka till havet. Var därför noga med att aldrig låta kranar stå och rinna, och särskilt då inte varmvattenkranar eftersom det då dessutom går åt massor av energi i onödan.

3 Avlopp Vattnet du använder när du duschar, spolar på toaletten, diskar eller tvättar, försvinner ju ut i avloppet. Eftersom vattnet nu har blivit kraftigt förorenat måste det också genomgå rening innan det släpps iväg på sin vandring tillbaka till havet. Detta är mycket viktigt eftersom dessa föroreningar innehåller stora mängder med näringsämnen. Fosfor och kväve är exempel på närsalter som fungerar som gödningsmedel. När för mycket av dessa ämnen kommer ut i våra sjöar kan följden bli att de växer igen, sjöarna eutrofieras. Så småningom når de även havet och följden blir då en mycket kraftig algtillväxt. Till slut uppstår syrebrist när algmassan bryts ner och man säger att havet dör. För att mildra effekterna av detta leder vi in allt avloppsvatten i ett särskilt rörsystem som mynnar ut i reningsverket vid Hulesjön. Här renas sen avloppsvattnet i en trestegsprocess. Du kan själv vara med och påverka hur bra den här reningsprocessen ska fungera. Ett tips är att alltid använda miljömärkta produkter när du ska tvätta eller diska. Följ anvisningarna på förpackningen och överdosera inte. Vättervattnet är dessutom ett mjukt vatten vilket innebär mindre tvättmedelsmängd för samma tvättresultat. Spola heller aldrig ner någonting annat än kiss, bajs, toalettpapper och vatten i toastolen. Trosskydd, topps, trasor och liknande sätter sig fast på olika ställen i reningsverket och stör reningsprocessen. Ibland kan sådant fastna i en pump och orsaka driftstopp. Vattnet kan då tvingas brädda över, vilket betyder att det passerar reningsverket helt orenat.

4 Hur reningsverket fungerar Mekaniska steget Avloppsvattnets resa genom reningsverket börjar i det mekaniska steget. Här kommer avloppsvatten in tillsammans med förbehandlat mejeriavloppsvatten. Först får vattnet passera rensgaller där större föroreningar som toapapper tygtrasor, trosskydd och liknande avskiljs. Renset pressas och tvättas i en skruvtvättpress för att sedan ramla ner i sopbehållare. Renset hämtas av sopbilen som kör till fjärrvärmeverket där det eldas upp och blir till fjärrvärme. Sand som har kommit in i reningsverket sliter på maskiner och pumpar och behöver avskiljas i början av reningsprocessen. Efter rensgallret rinner avloppsvattnet vidare till två sandfång där sand sedimenterar (sjunker till botten) för att därifrån gå vidare till en sandtvätt. Den tvättade sanden samlas i en container och transporteras till ett upplag. Sandfång Rensgaller Försedimenteringsbassäng När dessa större partiklar avskiljts, får vattnet sen sedimentera i en stor bassäng som kallas försedimenteringsbassängen. Här får primärslammet, som består av små partiklar av olika slag, sjunka till bottnen. Det sedimenterade slammet skrapas undan med hjälp av motordrivna skrapor till en slamgrop, och vattnet pumpas därefter vidare till det biologiska steget.

5 Biologiska steget Avloppsvatten från hushåll innehåller stora mängder organiskt material i löst form. För att på ett effektivt sätt kunna rena vattnet från detta tar man hjälp av bakterier och mikroorganismer. Genom att blåsa in luft och på så sätt syresätta luftningsbassängerna, kan syrekrävande (aeroba) mikroorganismer förbruka de lösta näringsämnena. Slammet som bildas sjunker till botten av mellansedimenteringsbassängerna. Tillväxten av mikroorganismer får inte bli för stor. Därför tas den del av slammet som utgör tillväxten av mikroorganismer ut vilket brukar vara cirka 30 procent, detta slam kallas överskottslam. För att upprätthålla en hög koncentration av mikroorganismer pumpas resten av slammet s.k. returslam tillbaka till början av det biologiska steget. Överskottslam och returslam är båda s.k. biologiskt slam. I det biologiska En av luftningsbassängerna steget finns dessutom ett inbyggt kvävereduceringssteg. Här omvandlas organiskt bundet kväve till kvävgas som sen luftas bort. Processen sker i två steg, först nitrifikation under syrerika betingelser med hjälp av luftning och nitrifikationsbakterier (organiskt bundet kväve omvandlas till nitrit och nitrat). Därefter sker denitrifikation med

6 hjälp av syrekrävande bakterier under syrefattiga förhållanden. Bakterierna använder då det bundna syret i nitrat och nitritkvävet. Slutprodukten blir då bl.a. kvävgas som sen luftas bort. Denna metod gör det möjligt att reducera det organiskt bundna kvävet i avloppsvattnet med cirka 70 procent. Kemiska steget Skruvpump När bakterierna och mikroorganismerna har gjort sitt, pumpas vattnet vidare till det kemiska steget. Här tillsätts fällningskemikalier som har till uppgift att avskilja fosfor. Inblandningen sker med hjälp av skruvpumpar som också lyfter vattnet till de efterföljande flockningsbassängerna. Under omrörning som sker i flera steg får fosforet klumpa sig samman till flockar. Flockarna sjunker sen till bottnen i slutsedimenteringsbassängen och skrapas därefter bort till en slamficka. Klarvattnet som rinner över till dekanteringsrännan är nu färdigbehandlat och leds ut i Hulesjön. Slutsedimenteringsbassäng

7 Föravvattning av primär- bio och kemslam Kemslam från det kemiska steget och överskottslam från det biologiska steget pumpas tillbaka till försedimenteringen där det tillsammans med primärslammet pumpas vidare till en föravvattnare. Där tillsätts kemikalier (polymer) för att binda partiklarna i vattnet för att få det torrare innan nästa steg i processen. Innan föravvattningen är torrsubstanshalten cirka 3 procent och efter cirka 6 procent. Skivförtjockare Matavfallsbehandling Hit kommer det matavfall som du lämnar i den perforerade kantinen i matsalen på din skola. Även matavfallet från de hushåll som valt att källsortera hamnar här. Avfallet förbehandlas i en mixervagn med roterande knivar där det också späds med vatten till rätt tjocklek. Därefter skruvas det upp till en kvarn för malning. I detta moment är det mycket viktigt att inga metallföremål finns med eftersom de roterande delarna i kvarnen då blockeras. Var därför noga med att inga bestick följer med när du skrapar av din tallrik. När avfallet är färdigmalt pumpas det vidare till en mellanlagringstank i väntan på rötning i rötkammaren Matavfallet skruvas upp till pulper

8 Rötkammare Till reningsverket hör också två stycken rötkammare. Slammet som avskiljts från de tre reningsstegen leds efter föravvattningen till den ena rötkammaren och matavfallsslammet som kommer från matavfallsbehandlingen leds till den andra rötkammaren. Inne i rötkamrarna är luften fri från syrgas och temperaturen håller ca 37 o C. Rötningen gör så att slammet inte börjar lukta och minskar genom nedbrytning de organiska ämnena. Under rötning i ungefär 20 dygn producerar slammet och matavfallet med hjälp av anaeroba bakterier metangas. Detta är en brännbar gas med ganska stort energiinnehåll. En del av den orenade metangasen eldas i en gaspanna för uppvärmning av hela reningsverket samt för uppvärmning av processvatten. Den mesta gasen renas och koncentreras i en särskild gasreningsanläggning och går sedan vidare som biogas till biogasmacken där biogasbilar och bussar tankar. Biogas är ett s.k. koldioxidneutralt drivmedel, vilket innebär det inte bidrar till växthuseffekten. Gasuppgradering Att välja biogas är ett miljövänligt val.

9 Slamavvattning När slammet är färdigbehandlat i rötkamrarna pumpas det sen vidare till anläggningen för avvattning. En centrifug pressar ur överskottsvatten ur avloppslammet tills torrsubstanshalten ligger kring 22 procent. En skruvavvattnare avvattnar matavfallsslammet tills torrsubstanshalten ligger kring 19 procent. Skruvavvattnare Centrifug Det avvattnade avloppslammet pumpas till ett slamlager där det stabiliseras. En slamlastbil med slamtank suger upp slammet från slamlagret cirka två gånger om året och kör ut det till lantbrukare som sprider rötslammet på åkermark eller energiskog. Det avvattnade matavfallsslammet samlas upp i en container och körs till en extern anläggning där det komposteras. Slutprodukten blir kompostjord. Båda produkterna är näringsrika och mycket bra som gödningsmedel.

10 Satsvis Biologisk Rening I lakvatten som kommer från avfallsanläggningen och i rejektvattnet som kommer från slamavvattningen på reningsverket finns mycket kväve. I den biologiska reningen avlägsnades som vi såg cirka 70 % av kvävet. För att ytterligare öka kväveavskiljningen finns en särskild anläggning som heter SBR vilket står för Satsvis Biologisk Rening. Genom denna ökar kväveavskiljningen ytterligare. I SBR-anläggningen avskiljs också en del organiskt material, fosfor och partiklar. SBR-anläggning Förbehandlingsanläggning av mejeriavloppsvatten För att minska belastningen på reningsverket har det på reningsverkets område uppförts en anläggning för att förbehandla mejeriavloppsvattnet från Falköpings Mejeri. Anläggningens huvudbeståndsdel är en flotationsbassäng där till motsats från en sedimenteringsbassäng föroreningarna flyter till ytan genom tillsats av luftbubblor. Från ytan på bassängen avlägsnas sedan föroreningarna. Tillsats av kemikalier sker också för att få föroreningarna att samlas ihop i flockar för att lättare kunna avskiljas. Efter förbehandlingen går vattnet in i mekaniska steget på reningsverket. Genom förbehandlingsanläggningen har belastningen på reningsverket minskat drastiskt. Flotationsbassäng

11 Avfall och källsortering Genom att återanvända materialet i uttjänta produkter minskar man belastningen på miljön samtidigt som man hushållar med de begränsade resurser vi har till vårt förfogande. På din skola kan du källsortera ditt avfall på skolans källsorteringsstation. På vissa skolor finns särskilda sorteringsrum eller också kan stationen vara uppställd utomhus. Här kan du lämna papper och tidningar, wellpapp, alla sorters förpackningar samt glödlampor och batterier. Tänk på att inte lämna något annat material än förpackningar i förpackningskärlen. Övrigt material som pärmar, trasiga pennor, leksaker och liknande är restavfall och skall läggas i kärlet eller containern för restavfall (sopor). För att få tillgång till en utförlig källsorteringsinstruktion kan du gå in på Falnets startsida. Lägg pekaren på Tekniska, klicka på Fastighetsservice och klicka sen på sorteringsinstruktioner. Avfall som är miljöfarligt, kemikalier, färgrester, bilbatterier, el-material, lysrör, datorer och liknande skall lämnas på Återvinningscentralen. Här kan du också lämna hushållsmaskiner, metallskrot och olika sorters byggavfall. Du som har frågor på något av det du läst och vill veta mera är välkommen att höra av dig till oss på Hulesjöns VA-verk. Vi finns på tel eller