Koholmens Avloppsreningsverk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Koholmens Avloppsreningsverk"

Transkript

1 Koholmens Avloppsreningsverk - Informationsskyltar - Jan Andersson, Ljungsjömåla Text, Bild & Form HB, 2001 TEKNISKA FÖRVALTNINGEN

2 Koholmens avloppsreningsverk Pumpstationer Gullberna och Vämöviken Inlopp Fingaller Sand/fettfång Bio-bassänger Mellansedimentering Flockning Slutsedimentering Sandfilter Värmepump Utlopp Returslam Kemslam Slamlager Rens och sand till deponi Överskottslam Föravvattning Centrifug Slamgödsel Avloppsreningsverket på Koholmen byggdes 1995/96 och togs i drift vintern 1996/97. Anläggningen är dimensionerad för en föroreningsbelastning motsvarande cirka personer och ersätter flera äldre verk. Förutom Karlskrona betjänar reningsverket tätorterna Lyckeby, Rödeby, Spjutsbygd och Nättraby. Reningseffekten är för kväve cirka 75%, samt för organiskt material och fosfor mera än 95%. Anläggningen på Koholmen är hjärtat i Karlskronas moderniserade system för tätortens avloppshantering, byggt för 2000-talets krav på kretsloppsanpassad VA-hantering. Reningsprocessen, som i huvudsak baseras på biologiska processer, är mycket flexibel och kan anpassas till såväl variationer i flöde och föroreningsmängd som till ändrade driftstrategier. Processutformningen ger goda förutsättningar för en återföring av näringsämnen i ett slutet kretslopp mellan stad och land. Dimensioneringsdata F lödesbelastning: F öroreningsbelastning : Utsläppshalter : Q medel Q dim m 3 / d BOD 250 mg/ l BOD7 < 10 mg/ l m 3 / d Fosfor 12 mg/ l Kväve 42 mg/l Fosfor < 0,3 mg/ l Kväve < 12 mg/ l Till Koholmens avloppsreningsverk kommer spillvatten från Karlskrona tätort samt samhällena Lyckeby, Rödeby, Nättraby och Spjutsbygd. Det motsvarar omkring personer, jämte de flesta större företagen i kommunen. För att erhålla ett jämnt flöde finns två utjämningsmagasin vid pumpstationerna Gullberna och Vämöviken. Från dessa pumpas avloppsvattnet till Koholmen i två ledningar. Varje ledning klarar som mest att transportera kubikmeter avloppsvatten per timme. Men det beräknade normalflödet är mycket mindre, totalt cirka 700 kubikmeter per timme. Vid extrema flöden, över kubikmeter per timme, som tillfälligt kan uppstå vid t ex kraftiga regnväder, måste en del av avloppsvattnet ledas förbi det biologiska reningssteget. För detta ändamål finns, som säkerhetsåtgärd, en tredje förbigångsledning.

3 Mekanisk behandling - Fingaller Fasta föroreningar som t ex papper, tops, bindor med mera avskiljs i två fingaller. De fungerar som silar med en spaltbredd av två millimeter och rensas automatiskt. Renset transporteras därefter genom skruvmatning till en container för vidare transport till deponianläggningen i Bubbetorp. Det tredje fingallret används för slam från små reningsverk som inte har egen slambehandling. Fingallerna är belägna på den högsta nivån i reningsprocessen. Inloppspumparna vid Vämö och Gullberna trycker avloppsvattnet hit genom stigschakt. Vattnet kan således genom självfall sedan passera processen även om Koholmen skulle drabbas av strömavbrott. Fasta föroreningar i avloppsvattnet ger upphov till många driftstörningar. Därför får man inte spola ned tops, bindor, hår, trassel, eller andra fasta föremål som kan täppa till ledningarna eller skada reningsprocessen. Kasta istället sådant avfall bland soporna. Ett praktiskt tips är att ha en liten sopbehållare i badrummet. Illustration: Pär Samuelsson

4 Mekanisk behandling - Sand- och fettfång Från fingallerna rinner avloppsvattnet till två parallella sand- och fettfång. I botten på dessa sker luftinblåsning. Fett i avloppsvattnet lyfts till ytan och tas bort med vipprännor. Sand, kaffesump och andra små, tunga partiklar sjunker däremot till botten. Det avskiljda fettet samlas i en brunn, från vilken sedan en slambil hämtar fettet för borttransport till deponi. De tyngre partiklarna förs efter avvattning till samma container som den där avfallet från fingallerna samlas upp. Vipprännor Fettbrunn Bubbetorp Avvattning Sand- och fettfång, principschema. Illustration: Jan Andersson

5 Förbiledning Efter den mekaniska behandlingen, där allt inkommande avloppsvatten passerar, finns möjligheter att leda avloppsvatten förbi det biologiska behandlingssteget. Detta är nödvändigt vid kraftiga flöden, mera än kubikmeter per timme. I annat fall skadas de biologiska processerna. Ett delflöde av det mekaniskt renade vattnet leds då direkt till flockningsbassängerna för kemisk behandling och efterföljande sedimentering samt filtrering. I nödfall kan en mindre del av det mekaniskt renade vattnet också ledas till utloppsledningen. Förbiledning av avloppsvatten är dessbättre ytterst ovanligt och förekommer som genomsnitt bara vid något tillfälle per år. De biologiska processerna är dimensionerade för ett normalflöde av cirka 700 kubikmeter per timme och ett maximalflöde av högst kubikmeter per timme. Skulle flödet bli högre leds överstigande del av det mekaniskt renade vattnet direkt till kemisk fällning.

6 Biologisk behandling - Två biolinjer Koholmen har två separata processlinjer för den biologiska behandlingen. Avloppsvattnet kan fördelas olika mellan de två biolinjerna. Det sker med hjälp av ett roder som styr mängden vatten till biolinjerna. Möjligheter finns att helt stänga av flödet till en linje vid reparationsarbeten eller för att skydda mikroorganismerna från skadliga ämnen, om sådana skulle upptäckas i avloppsvattnet. Aktiva mikrober kan därefter föras över mellan biolinjerna för att snabbt återställa full biologisk aktivitet. Varje biolinje har en volym av cirka kubikmeter. Det innebär att avloppsvattnet vid normalflöde har en uppehållstid i biobassängerna på cirka ett och ett halvt dygn. Med hjälp av ett roder kan strömmen av avloppsvatten fördelas olika mellan reningsverkets två parallella biolinjer. Illustration: Jan Andersson

7 Biologisk behandling av avloppsvatten - Princip Den huvudsakliga reningen av avloppsvattnet sker i de biologiska behandlingsstegen. Reningsarbetet utförs av olika naturligt förekommande mikroorganismer, främst bakterier, som kommer in via avloppsvattnet och som sedan förökar sig i biobassängerna. De mikroorganismer som deltar i reningsprocessen är ytterst specialiserade och har var för sig olika krav på livsmiljön. I biobassängerna skapas därför förhållanden som bäst gynnar de bakteriekulturer som man vill ha. När bakterierna bryter ned föroreningarna får dom också energi som möjliggör tillväxt. Tillsammans bildar alla mikroorganismer i biobassängerna ett slam. Tillväxten tas ur processen i form av ett s. k. överskottsslam, vilket innehåller såväl näringsämnen som vissa metaller. Reningsarbetet utförs av olika mikroorganismer. I biobassängerna skapas förhållanden som gynnar de bakteriekulturer som gör det man vill ha gjort. Illustration: Pär Samuelsson

8 Biologisk behandling av avloppsvatten - Utformning En del bakterier kräver mycket syre, medan andra ska tvingas arbeta vid syrebrist. Därför skapas avseende syrehalten olika zoner i biobassängerna. Vattnet recirkuleras flera gånger mellan olika zoner i den biologiska behandlingen av avloppsvattnet. Detta görs för att vissa biologiska processer måste ske i en omvänd ordning mot vattnets väg genom bassängerna. Tack vare recirkulationen behandlas avloppsvattnet dessutom mer än en gång, vilket ger en bättre reningseffekt. För att mikroorganismerna inte ska sjunka blandas vattnet av kraftiga omrörare. I de zoner som luftas behövs däremot inga mekaniska hjälpmedel eftersom luftinblåsningen räcker till för att hålla mikroberna svävande. Omblandningen ger också en bra kontakt mellan bakterierna och de ämnen som skall brytas ned. I den anaeroba zonen finns inget syre. I den anoxiska zonen finns syre bara bundet till kväveföreningen nitrat (NO 3 ), medan det i den aeroba zonen finns i vattnet lösta syremolekyler (O 2 ). De två recirkuleringsströmmarna ökar flödet genom biobassängerna, vilket gör att olika biologiska processer kan ske samtidigt. Illustration: Jan Andersson

9 Biologisk behandling av avloppsvatten - Nedbrytning Den utan jämförelse största föroreningsmängden i avloppsvattnet utgörs av organiskt material. Merparten av detta bryts ned av mikroorganismer i de syrerika delarna av biobassängerna. Nedbrytningen av det organiska materialet i reningsverket går till på samma sätt som i naturliga system. Principiellt är nedbrytningen identisk med den "förbränning" av organiskt material (t. ex. kolhydrater) som sker i cellerna hos både växter och djur. Summariskt kan processen beskrivas enligt följande: CH 2 O + O 2 CO 2 + H 2 O + Energi Kolhydrat + Syre Koldioxid + Vatten + Tillväxt Processen är mycket syrekrävande och för att bakterierna på kort tid skall klara att bryta ned de organiska föroreningar tillförs syre genom inblåsning av luft till delar av biobassängerna. Vid nedbrytning av de organiska föroreningarna tillvaratar bakterierna den kemiska energi som frigörs under processen. Därmed får de kraft att växa och föröka sig. Nedbryningen är mycket effektiv och av det organiska materialet återstår sedan bara koldioxid, vatten och fler bakterier som bildar ett avskiljbart slam. Illustration: Pär Samuelsson

10 Biologisk behandling av avloppsvatten - Nitrifiering I avloppsvattnet finns stora mängder kväve i form av växtnäringsämnet ammonium (NH 4 ). Under reningsprossen frigörs detta kväve till vanlig kvävgas (N 2 ), vilken normalt inte kan tjäna som kvävekälla för växterna. Men för att en sådan frigörelse ska kunna äga rum måste kvävet föreligga som nitrat (NO 3 ). Det finns dock bakterier som utvinner energi genom att under syreförbrukning omvandla ammonium till nitrat. Processen, som kallas nitrifiering, löper i två steg och utförs av olika bakterier: NH 4 + 1,5 O 2 NO 2 + H H + Energi Ammonium + Syre Nitrit + Vatten + Väte + Tillväxt NO 2 + 0,5 O 2 Nitrit + Syre NO 3 + Energi Nitrat + Tillväxt Jämfört med andra bakterier tillväxer nitrifierarna långsamt. Reningsbassängernas luftade zoner är bl. a. därför jämförelsevis stora. Väte Nitrat Nitrit Ammonium Syre I biobassängernas syrerika zoner omvandlas ammoniumkväve till nitratkväve av speciella bakterier som härigenom får tillgång till energi. Processen löper i två steg med nitrit som mellanprodukt. Illustration: Pär Samuelsson

11 Biologisk behandling av avloppsvatten - Denitrifiering För kväverening av avloppsvattnet utnyttjas bakterier som har förmågan att tillväxa även om vattnet saknar syre. De klarar sig genom att istället använda det syre som finns i nitratkväve (NO 3 ) till den (för livet) nödvändiga förbränningen av organiskt material. När så sker frigörs kvävet och stiger som harmlös kvävgas (N 2 ) upp till luften. Företeelsen, denitrifikation, sker också i naturliga system och kan ses som ett alternativ för bakterierna att klara tillväxten vid brist på fritt syre. Om fritt syre tillförs upphör dock denitrifikationen omedelbart. Kväverening genom denitrifikation kan således bara ske vid tillgång på organiskt material och nitrat i en miljö som saknar fritt syre. Dessa förutsättningar skapas i biobassängernas anoxiska zoner. Här sker ingen luftning och hit pumpas det nitratrika vattnet från de aeroba områdena. Kvävgas Syre Nitrat I den syrefattiga zonen finns syre bara bundet till kväveföreningen nitrat. När bakterierna tvingas använda detta syre frigörs kvävet och stiger som ofarlig kvävgas upp till luften. Illustration: Pär Samuelsson

12 Biologisk behandling av avloppsvatten - Fosforreduktion Med hjälp av så kallade Bio-P-bakterier kan fosfor avskiljas genom biologiska processer. Dessa mikroorgansimer har förmåga att vid tillgång på fritt syre ta upp stora mängder fosfor i form av energirik polyfosfat. Fosforupptaget sker således i biobassängernas syrerika (aeroba) zoner. När bio-p-bakterierna genom recirkulation av avloppsvattnet hamnar i de syrefria (anaeroba) zonerna kan de utnyttja den lagrade energin för upptag av lättnedbrytbart organiskt material. Därmed kommer fosfor att frigöras, men när Bio-P-bakterierna åter hamnar i den syrerika zonen kan de förbränna det lagrade lättnedbrytbara materialet och därmed ta upp ännu mera fosfor. För att biologisk fosforrening ska kunna ske krävs alltså omväxlande syreförhållanden och tillgång på lättnedbrytbart organiskt material. Biologisk fosforrening utförs av speciella bakterier som har förmåga att ta upp mera fosfor än vad de egentligen behöver. Illustration: Pär Samuelsson

13 Biologisk behandling - Var rädd om bakterierna!! Mikroorganismerna i biobassängerna bryter ned drygt 95 procent av de organiska föroreningarna till koldioxid och vatten. De klarar också att omvandla cirka 75 procent av växtnäringsämnena ammonium och nitrat till ofarlig kvävgas. Dessutom kan de fånga upp mycket av den fosfor som finns i avloppsvattnet. För att bakterierna ska klara detta krävs emellertid en giftfri miljö! Om miljöfarligt avfall hamnar i avloppsvattnet kommer dessa värdefulla mikrober att skadas. Därför får aldrig oljor, lösningsmedel, målarfärgsrester, fotokemikalier, bekämpningsmedel, starkt sura eller starkt alkaliska vätskor tillföras avloppet. Samla istället upp sådant avfall i särskilda behållare och lämna in dessa till kommunens miljöstationer. Om oljor, lösningsmedel eller annat miljöfarligt avfall hamnar i avloppet kommer bakterierna att skadas allvarligt och i värsta fall att dö. Illustration: Pär Samuelsson

14 Mellansedimentering När avloppsvattnet lämnar biobassängerna inne-håller det mängder av mikroorganismer som tillsammans bildar ett slam. Därför leds vattnet sakta genom sex parallella sedimenteringsbassänger så att detta slam kan sjunka till botten. Med kedjeskrapor samlas slammet upp i slamfickor, varifrån det sedan kan pumpas bort. Det mesta av slammet, normalt kubikmeter per dygn, transporteras som returslam tillbaka till biobassängerna så att bakterierna kan fortsätta att göra nytta där. Den del som motsvarar bakterietillväxten måste däremot tas ur processen som ett överskottslam. Exakt hur mycket slam som ska tas bort bestäms av värdena från bassängernas slamhaltsmätare. Normalt uppgår överskottet till cirka 400 kubik-meter per dygn. Avloppsvattnet leds vidare genom avdragsrännor. Avdragsrännor Kedjeskrapa Slamficka I mellansedimenteringen avskiljs mikroorganismerna genom att de som slam sjunker till botten. Med hjälp av kedjeskrapor samlas slammet i slamfickor, varifrån det mesta sedan pumpas tillbaka till biobassängerna. Illustration: Jan Andersson

15 Flockning och slutsedimentering Vattnet från mellansedimenteringen ser rent ut, men lite föroreningar, framförallt fosfor, finns kvar i form av mycket små partiklar och molekyler. Med hjälp av fällningskemikalie (metallsalter) kan man få sådana småpartiklar att klumpa ihop sig. Efter inblandning fäster sig kemikalien på föroreningarna, vilket får till följd att dessa binds samman till större och avskiljbara flockar. På Koholmen används aluminiumsalter som fällningskemikalie. Tillsatsen sker i speciella flockningsbassänger. Kemikalien blandas in under kraftig omrörning. Därefter sker en mera långsam omrörning, varvid föroreningarna dras ihop till snöflingeliknande flockar. I den efterföljande slutsedimenteringen sjunker flockarna till botten som ett slam, vilket sedan pumpas tillbaka till biobassängerna. För att kunna avskilja små och i vattnet lösta föroreningar används aluminiumsalter som fällningskemikalie. Denna gör att småpartiklarna samlas ihop till större och avskiljbara flockar. Illustration: Pär Samuelsson

16 Sandfilter och utloppsledning Som ett sista steg i reningsprocessen finns sju sandfilter. Här rinner det nästan helt rena vattnet genom en sandbädd där eventuellt kvarvarande rester från flockningen effektivt fångas upp av sanden. Därmed är vattnet färdigrenat. Vid normal drift klarar reningsprocessen att ta bort: Cirka 99 procent av organiskt material. Cirka 96 procent av mängden fosfor. Cirka 75 procent av mängden kväve. Det renade vattnet släpps ut i en fyra och en halv kilometer lång utloppsledning som mynnar ut på 20 meters djup söder om Verkö. Med hjälp av bottenströmmar förs vattnet sedan ut ur Karlskronas skärgård. Utloppsledningen från Koholmens avloppsreningsverk är fyra och en halv kilometer lång. Den byggdes vid kaj och bogserades i sektioner ut till havs. Ledningen hålls på plats med hjälp av betongblock. Foto: Jan Andersson

17 Slambehandling Överskottslammet innehåller stora mängder vatten som tas bort i föravvattnare och centrifuger. Föravvattnarna fungerar som silar där en del av vattnet rinner igenom. I de hastigt roterande centrifugerna slungas vattnet ur slammet som en följd av centrifugalkrafterna. Under avvattningarna minskar volymen från cirka 400 till 16 kubikmeter per dygn. Det vatten som tas bort leds tillbaka till biobassängerna, medan slammet förs till ett slamlager i avvaktan på vidare transport. Koholmens reningsverk producerar årligen ungefär kubikmeter slam som kontinuerligt kontrolleras genom provtagning och analys. Slammet är av mycket bra kvalitet och därmed godkänt för spridning på jordbruksmark i överenskommelse mellan LRF, Naturvårdsverket och VA-branschen. Slammet från Koholmens avloppsreningsverk är ett utmärkt gödselmedel och godkänt för spridning på jordbruksmark. Därmed kan vi också sluta kretsloppet av näringsämnen mellan stad och land. Illustration: Pär Samuelsson

18 Kemikaliehantering Fällningskemikalie För att ta bort (fälla ut) de rester av fosfor som den biologiska behandlingen inte klarat används aluminiumsaltlösningar. Dessa doseras i proportion till flödet genom reningsverket. Beroende på hur driftsituationen ser ut kan tre olika doseringsställen väljas. Simultanfällning sker i biobassängerna under perioder när den biologiska fosforreningen inte fungerar tillräckligt bra. Beroende på val av fällningskemikalie sker fällning vid övriga tillfällen som efterfällning i flockningssteget eller som fällning på filter vid inloppet till sandfilterna. Polymer Polymer behövs för att erhålla ett bra resultat vid avvattning av slam. Polymer består av långsträckta, oftast laddade kolvätemolekyler som gör så att slammet klumpar sig och blir mera vattenavvisande. På detta sätt kan torrhalten i den färdiga slamgödseln höjas, vilket underlättar hanteringen och minskar transportkostnaderna. Polymerlösning bereds av fasta eller flytande polymerer. På reningsverket finns två separata system för beredning, vilket innebär att olika polymerlösningar kan användas vid föravvattning respektive centrifugering. Simultanfällning Efterfällning Fällning före filter Returslam Kemslam Slamlager Överskottslam Föravvattning Centrifug Slamgöds Polymer Polymer

19 Mätning och provtagning Pumpstationer Gullberna och Vämöviken Inlopp Fingaller Sand/fettfång Bio-bassänger Mellansedimentering Flockning Slutsedimentering Sandfilter Värmepump Utlopp Flöde Prov Slamhalt Syrehalt Prov Prov Returslam Kemslam Slamlager Flöde Container för rens och sand Överskottslam Föravvattning Centrifug Slamgödsel Flöde och Slamhalt För att rätt kunna styra och kontrollera reningsverkets alla processer krävs stora mängder insamlade data. Vid olika processteg finns därför elektroniska givare som mäter flöden, slamhalt, syrehalt med mera. Dessutom pumpas inkommande, biologiskt behandlat samt färdigrenat vatten hit till provtagningsstationen för kompletterande mätningar och provtagning. Allt vatten som passerar reningsverket provtas och analyseras av personal från kommunens ackrediterade vattenlaboratorium. Proverna från inlopp och utlopp analyseras för att man ska få reda på den totala reningseffekten. Vid analyserna av det biologiskt färdigbehandlade vattnet mäts främst resthalter av ammonium. De resultaten speglar effekten av kvävereningen och påverkar valet av driftstrategi. Vid reningsverket utförs kontinuerligt olika mätningar och provtagningar för att alltid kunna styra processerna till bästa vattenrening. Illustration: Pär Samuelsson

20 Kontrollrum - Datorstöd Koholmens dator styr reningsverkets samtliga maskiner med hjälp av insignaler från registrer-ande instrument. Flertalet processförändringar kan göras direkt via datorn, som även svarar för övervakning av samtliga processteg, dygnet runt. Skulle datorn notera onormala värden från något instrument skickar den ut en larmsignal. Utanför ordinarie arbetstid går sådana larm till beredskapspersonalen. Alla mätvärden lagras i datorn under minst sex månader. Därefter överförs all data till band. Den lagrade informationen sammanfattas i dygns-, månads- och årsrapporter som automatiskt skrivs ut. De samlade mätvärdena kan även användas som underlag till trendkurvor för samtliga händelser i processkedjan för en valfri tidsperiod. Datorn styr, övervakar och registrerar ständigt reningsprocesserna. Om något onormalt inträffar skickar den ut ett larm till personalen. Illustration: Pär Samuelsson

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2006-10-15 I SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens

Läs mer

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Avloppsnätet Avloppsnätet i Lund är till största delen, 90 %, byggt som duplikatsystem. Det betyder att spillvatten och dagvatten avleds i skilda ledningar. De återstående tio

Läs mer

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Henriksdals avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Ett av Europas största avloppsreningsverk Insprängt i Henriksdalsberget, på gränsen mellan Stockholm och Nacka, ligger ett av Stockholm

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk Välkommen på Utbildningsdag Processer i avloppsreningsverk Program 09:00 11.20 Avloppsvattnets karaktär och sammansättning Transport av avloppsvatten De olika typerna av avloppsreningsverk Mekanisk rening

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,

Läs mer

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun Hammarö kommun Processbeskrivning KILENE AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2007-01-15 I Innehållsförteckning

Läs mer

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK Välkommen till Karlskoga avloppsreningsverk. Ett reningsverk som ingår i Karlskoga Miljö AB. Grunderna till dagens reningsverk lades vid bygget av det första reningsverket

Läs mer

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,

Läs mer

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken

Läs mer

RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER

RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER Ammoniak RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI Heterotrofa bakterier äter organiskt material Tillgång på syre

Läs mer

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Bromma avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Stockholms första avloppsreningsverk Bromma avloppsreningsverk består av två anläggningar, Åkeshov och Nockeby. De ligger utefter Drottningholmsvägen

Läs mer

Karlskrona Vattenverk

Karlskrona Vattenverk Karlskrona Vattenverk - Informationsskyltar - Jan Andersson, Ljungsjömåla Text, Bild & Form HB, 2001 TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Karlskrona vattenverk Lyckebyån Fingaller Råvatten- Råvatten- DynaSandfilter

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Välkommen till Källby avloppsreningsverk! Ett stort reningsverk Källby avloppsreningsverk ligger i södra Lund och tar emot vatten motsvarande 110 fulla badkar per minut (350

Läs mer

Brandholmens avloppsreningsverk.

Brandholmens avloppsreningsverk. Brandholmens avloppsreningsverk. 1 2 Brandholmens avloppreningsverk. Vattnet i Nyköping. I Nyköpings kommun är ca 55 % av vårt dricksvatten producerat av ytvatten från bland andra sjön Yngaren. Vattnet

Läs mer

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK Uppvidinge kommun Samrådsredogörelse Treatcon AB Kalmar den 11:e mars 2011 Uppdrag: Åseda avloppsreningsverk Samrådsredogörelse Datum: 2011-03-11 Uppdragsgivare: Uppvidinge kommun

Läs mer

total trygg het Nyckelfärdiga reningsverk för 1 500 hushåll

total trygg het Nyckelfärdiga reningsverk för 1 500 hushåll total trygg het Nyckelfärdiga reningsverk för 1 500 hushåll extrem rening profes sionell service profes sionell kompe tens Du är i goda händer. Topas Vatten är mer än ett bra reningsverk. Vid planering

Läs mer

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet. Bakgrund Hornasjöns Samfällighetsförening planerar för 37 fastigheter anslutna med ledningsnät till ett gemensamt reningsverk. Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Läs mer

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per

Läs mer

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder

Läs mer

Norsborgs vattenverk. Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt.

Norsborgs vattenverk. Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt. Norsborgs vattenverk Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt. Vi har producerat dricksvatten i över 100 år Stockholm Vatten har mångårig erfarenhet av vattenproduktion.

Läs mer

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening Tid: 23 oktober 2012 kl 8.00-13.00 Plats: Polacksbacken Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713119, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen

Läs mer

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

SÄTTERSVIKEN - för ekologisk (åter)vinning

SÄTTERSVIKEN - för ekologisk (åter)vinning SÄTTERSVIKEN - för ekologisk (åter)vinning LEKMANNA RAPPORT LIFE 03 ENV /S/ 589 LOKALT ÅTERBRUK AV AVLOPPSVATTEN OCH ORGANISK HUSHÅLLSAVFALL BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNINGAR Dagens traditionella avfallshantering

Läs mer

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Kemisk fällning av avloppsvatten kan Grundkurs i Kemisk fällning 3 AVLOPPSVATTENRENING I de föregående två artiklarna har vi i all enkelhet berättat om kemisk fällning och hur den tillämpas för att rena dricksvatten. Nu går vi in på hur avloppsvatten

Läs mer

inom avloppsrening - 2 - Rensskärare Centrifugalpump Roterande sil Rensskärare i pumpstation Excenterskruvpump Lobrotorpump

inom avloppsrening - 2 - Rensskärare Centrifugalpump Roterande sil Rensskärare i pumpstation Excenterskruvpump Lobrotorpump Vi håller dina processer igång Inom avloppsrening inom avloppsrening Till samtliga steg i avloppsreningsprocessen, från filtrering till finfördelning, pumpning och dosering, erbjuder AxFlow bland annat

Läs mer

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats. Tidskrift/serie: Gröna fakta. Utemiljö Utgivare: Utemiljö; SLU, Movium Redaktör: Nilsson K. Utgivningsår: 1988 Författare: Bergman M., Nilsson K. Titel: Rotzonen ett ekologiskt reningsverk Huvudspråk:

Läs mer

Bajsets väg. Rekommenderade böcker och hemsidor:

Bajsets väg. Rekommenderade böcker och hemsidor: Bajsets väg Det här materialet är utformat för att skapa en förståelse och öka intresset för vad som händer när vi spolar efter att ha besökt toaletten. Något som utförs dagligen och som går på rutin.

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Förbehandling av råvattnet vid Gälleråsen. för bibehållen dricksvattenkvalité

Förbehandling av råvattnet vid Gälleråsen. för bibehållen dricksvattenkvalité Förbehandling av råvattnet vid Gälleråsen för bibehållen dricksvattenkvalité Ny förbättrad råvattenrening Karlskogas dricksvatten produceras vid Gälleråsens vattenverk från vatten som pumpas ur ett grundvattenmagasin

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Exempel på olika avloppsanordningar De tekniska lösningar som beskrivs nedan ska kombineras för att fullgod rening ska uppnås. På vilket sätt som de kan kombineras anges i texten. Det går även bra att

Läs mer

Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet

Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet Avloppsreningsanläggning Avloppsreningsanläggningen består av processanläggningen i Utanbergsvallarna samt infiltrationsanläggningen i

Läs mer

Minireningsverk. från. För ett grönare tänkande

Minireningsverk. från. För ett grönare tänkande Minireningsverk från För ett grönare tänkande Robust konstruktion inga rörliga delar, inga mekaniska pumpar, ingen elektronik nere i själva tanken. Minska miljöbelastningen med egen slamtömning. Finansiering

Läs mer

Rening vid Bergs Oljehamn

Rening vid Bergs Oljehamn Rening vid Bergs Oljehamn statoilsreningsfolder2.indd 1 08-10-09 13.24.00 statoilsreningsfolder2.indd 2 08-10-09 13.24.01 Innehåll Vattenrening vid Bergs Oljehamn 4 Gasrening vid Bergs Oljehamn 10 statoilsreningsfolder2.indd

Läs mer

Gäller 2016-01-01 2017-01-01. Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun

Gäller 2016-01-01 2017-01-01. Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun 1 Gäller 2016-01-01 2017-01-01 Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun 2 Denna skrift vänder sig till dig som har enskilt avlopp. Det kan vara ett minireningsverk, två,-och

Läs mer

Miljöpåverkan från avloppsrening

Miljöpåverkan från avloppsrening Miljöpåverkan från avloppsrening Erik Levlin Kgl. Tekniska Högskolan, Inst. Mark och Vattenteknik, Stockholm, Sverige Miljöpåverkan från avloppsrening Övergödning från utsläpp av näringsämnena Kväve och

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK KVARNHAGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK För medlemmarna i Kvarnhagens samfällighetsförening om vad vi får och inte får spola ner i våra avlopp. VAD FÅR VI SPOLA NER I VÅRT AVLOPP - vad

Läs mer

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Exempel på olika avloppsanordningar Avloppsanordningarna beskrivna nedan är några som har använts länge och några som är nya, dessa kan kombineras för att uppnå de krav som ställs av miljönämnden. Att

Läs mer

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Skandinavisk Ecotech Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Om Ecotech Systemutvecklare med över 20 års erfarenhet Ansvarar för hela produktkedjan - Utveckling - Produktion

Läs mer

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Avloppsslam Slam bildas vid all rening av avloppsvatten. Beroende på typ av avlopp indelas avloppsvattnet upp i svartvatten (toaletter, bad-, disk- och tvättvatten)

Läs mer

FERMAWAY vattenreningssystem - i korthet -

FERMAWAY vattenreningssystem - i korthet - FERMAWAY 1 2 FERMAWAY vattenreningssystem - i korthet - Renar vatten miljövänligt, utan tillsatta kemikalier, genom en kombination av: Intensivluftning Kemisk oxidation med naturligt syre Biologisk oxidation

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande

Läs mer

Fettavskiljare och vegetabilisk olja. Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Linköpings kommun

Fettavskiljare och vegetabilisk olja. Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Linköpings kommun Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Linköpings kommun 1 SLAMBIL Fettavskiljare och vegetabilisk olja Den här broschyren vänder sig till dig

Läs mer

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster 2 3 Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster renar avloppsvattnet för de 1,2 miljoner invånarna i Helsingforsregionen

Läs mer

Välkommen till Torekovs reningsverk

Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovsverket Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovs avloppsreningsverk ligger i södra delen av Torekovs tätort och togs i drift på 1960-talet. Det byggdes senast ut 2001. Verket tar idag hand om

Läs mer

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Jonas Grundestam Teknikansvarig Process Stockholms Framtida Avloppsrening Marie Berg Processingenjör Himmerfjärdsverket,

Läs mer

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK Senast uppdaterad 2016-03-22 Välkommen till Karlskoga avloppsreningsverk. Ett reningsverk som ingår i koncernen Karlskoga Energi och Miljö. Grunderna till dagens reningsverk

Läs mer

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering Stockholms framtida avloppsrening MB 3980-15 Komplettering Bilaga 5 Tekniska och ekonomiska förutsättningar för andra begränsningsvärden Stockholm 2016-02-05 PROMEMORIA Till: Avdelning Nacka Tingsrätt

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30 TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK Karlstad Uppdragsnummer 2004-30 VA-Konsulten Magnus Aronsson AB Granitvägen 28 653 50 Karlstad Telefon 070-307 87 75 arv:2004-30 Tillsta ndsanso kan:130521

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Välkommen till Lundåkraverket

Välkommen till Lundåkraverket Lundåkraverket Välkommen till Lundåkraverket Lundåkraverket ligger i södra Landskrona och är det näst största reningsverket inom NSVA. Det togs i drift redan 1962, men har sedan dess byggts ut och förändrats

Läs mer

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Mekanisk avvattning av slamavskiljare 1 Tömning av slamavskiljare Vid tömning av slamavskiljare används idag mobila reningsverk.

Läs mer

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...

Läs mer

2. TEKNISK BESKRIVNING

2. TEKNISK BESKRIVNING FILIPSTADS KOMMUN Filipstads arv, tillståndsansökan UPPDRAGSNUMMER 1335929000 TEKNISK BESKRIVNING TILL TILLSTÅNDSANSÖKAN FÖR FILIPSTADS AVLOPPSRENINGSVERK SWECO KARLSTAD, VA-SYSTEM ALEXANDRA RIXEN Sammanfattning

Läs mer

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening Tid: 21 oktober 2011 kl 8.00-13.00 Plats: Bergsbrunnagatan 15 Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713119, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen

Läs mer

Satellitbild Lite korta fakta Ett unikt reningsverk 1 2 Processavloppsvattnet från läkemedelstillverkningen i Snäckviken pumpas i en 6,5 km lång ledning. Den är upphängd i en avloppstunnel som leder till

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Välkommen till Öresundsverket

Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket ligger i centrala Helsingborg och är det största av ett tiotal avloppsreningsverk inom NSVA. Det byggdes 1974 och tar idag hand om spillvatten

Läs mer

Miljörapport. Kvicksund 2014.

Miljörapport. Kvicksund 2014. Miljörapport. Kvicksund 2014. Innehåll 1 Grunddel Flintavik... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Flintavik... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening... 3 2.4 Kemikaliehantering...

Läs mer

Entreprenörsfredag Borås 2015-03-20

Entreprenörsfredag Borås 2015-03-20 Vad händer i ett Avloppsreningsverk med aktivt slam? Agenda: När skall man välja ett minireningsverk Vem köper avloppsreningsverk Hur fungerar en aktiv slamanläggning Vad kan hända i driften När är det

Läs mer

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan Page 1 of 5 Bruks- och underhållsanvisningar för markbädd Markbädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Uppsamlingsrör Uppsamlingsbrunn Markbädd I en markbädd grundar sig reningen på en biologisk process som

Läs mer

- Green Rock AquaStone - sten med fällningskemikalie (Patentsökt)

- Green Rock AquaStone - sten med fällningskemikalie (Patentsökt) - Green Rock AquaStone - sten med fällningskemikalie (Patentsökt) Genom mekaniska och biologiska reningsmetoder kan bara en liten del av näringsämnena i löst form, (varav fosforn är störst) avskiljas ur

Läs mer

" # $#! % & ' ( * '+,,-

 # $#! % & ' ( * '+,,- ! " # #! % ' ( ) * '+,,- #! 1 !""!#!#%# ' ) % ' ' % ' ' ' ' )./1 2 ) 3 #).+)4 1.#51 #5! 4!4 ' )! #5 / 6 ' ' / / 2 / % ) / 4 #4 ' ) ' ) %##'()* '+,#%# -.%#*'#%#... 2 -.-/... 2 -. 1... 2 -.2!... 3.*%'!3

Läs mer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Kontrollprogram för Bräcke-Hede Avloppsverk

Kontrollprogram för Bräcke-Hede Avloppsverk 1 Kontrollprogram för Bräcke-Hede Avloppsverk 2014-06-30 Reviderad: 2015-03-28 Planskiss reningsverk Bräcke Hede 2 Inledning Detta kontrollprogram avser Bräcke-Hede VA-förenings uppföljning och kontroll

Läs mer

Driftordning och skötselanvisning

Driftordning och skötselanvisning Driftordning och skötselanvisning INNEHÅLL: 1. Användning.....3 2. Teknisk beskrivning.....3 3. Typer, storlekar och dimensioner....3 3.a) De olika typernas konstruktionsdimensioner....4 4. Reningsverkets

Läs mer

Underlagsmaterial samråd

Underlagsmaterial samråd 1. Administrativa uppgifter Cold Lake AB org.nr 559037-1141 C/o Jens Nilsson Heleneborgsgatan 12a 11732 Stockholm Underlagsmaterial samråd Fastighet: Västgård 1:1 (i Kall) Fastighetsägare: Erik Alexandersson

Läs mer

Avlopp och Kretslopp. Driftavtal för att säkerställa funktionen hos små reningsverk. Hanna Karlsen Topas Vatten, Peter Johansson Topas Vatten

Avlopp och Kretslopp. Driftavtal för att säkerställa funktionen hos små reningsverk. Hanna Karlsen Topas Vatten, Peter Johansson Topas Vatten Avlopp och Kretslopp Driftavtal för att säkerställa funktionen hos små reningsverk Hanna Karlsen Topas Vatten, Peter Johansson Topas Vatten Antal sidor : 13 Revision 2: 2010 HK Copyright Topas Vatten AB

Läs mer

Inget fett i avloppet information om fettavskiljare

Inget fett i avloppet information om fettavskiljare Inget fett i avloppet information om fettavskiljare Varför behövs fettavskiljare? Fett som släpps ut i avloppet skapar problem. I ledningsnätet sjunker temperaturen, vilket gör att fettet som finns i avloppsvattnet

Läs mer

Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen

Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Norrköpings kommun. Fettavskiljare och vegetabilisk olja Fastigheter med livsmedelsverksamhet ska ha en

Läs mer

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012 Berg avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen 0780-50-021 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Lokalisering och recipient... 3 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning...

Läs mer

Actiflo. - för bibehållen sjövattenmiljö

Actiflo. - för bibehållen sjövattenmiljö Actiflo - för bibehållen sjövattenmiljö BRÄDDVATTENRENING I Karlskoga utgörs hela 20 procent av spillvattennätet av kombinerade ledningar. Det vill säga att spillvatten (avlopp) och dagvatten (regnvatten

Läs mer

Terana GRAF. minireningsverk GRAF MINIRENINGSVERK HÖG DRIFTSÄKERHET OCH GOD TOTALEKONOMI

Terana GRAF. minireningsverk GRAF MINIRENINGSVERK HÖG DRIFTSÄKERHET OCH GOD TOTALEKONOMI Terana GRAF minireningsverk GRAF MINIRENINGSVERK HÖG DRIFTSÄKERHET OCH GOD TOTALEKONOMI Biokemisk hantering av avloppsvatten från hushåll GRAF är ett biokemiskt minireningsverk för hantering av allt avloppsvatten

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Tilläggsbestämmelser till ABVA Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Kalmar Vatten AB:s allmänna avloppsanläggningar. Fastställt av Kalmar Vattens styrelse

Läs mer

SLÄTMOSSENS NATURPARK

SLÄTMOSSENS NATURPARK SLÄTMOSSENS NATURPARK Slätmossens naturpark är formad av människan under åtminstone hundra år. Men först nu, genom dammanläggningen, på ett avsiktligt sätt. Denna gång står paradoxalt nog naturen som förebild.

Läs mer

VA-HANTERING RÖRUM 5:24 (TID 5:21)

VA-HANTERING RÖRUM 5:24 (TID 5:21) VA-HANTERING RÖRUM 5:24 Utredning Malmö Uppdragsnummer 3830995 SWECO Hans Michelsensgatan 2 Box 286, 201 22 Malmö Telefon 040-16 70 00 Telefax 040-15 43 47 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 2 2 VATTENFÖRSÖRJNING...

Läs mer

drift av små, privata avloppsreningverk

drift av små, privata avloppsreningverk drift av små, privata avloppsreningverk Agenda: Vad kan hända i en aktivslamanläggning Verksamhetsmodell för driftavtal Driftavtal Vs. Serviceavtal Driftavtal verksamhetsmodell Felavhjälpning 2:a linjens

Läs mer

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips:

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips: Enskilt avlopp Ungefär 10 % av de svenska hushållen har enskilt avlopp. Tillsammans släpper de ut lika mycket övergödande ämnen som alla de övriga hushållen, som är anslutna till kommunala reningsverk,

Läs mer

Uponor Minireningsverk 5-10pe

Uponor Minireningsverk 5-10pe Uponor Minireningsverk 5-10pe Allmänt-minireningsverk Uponors minireningsverk är tillverkade för att uppfylla myndigheternas krav. Reningsverken är biologiskkemiskt fungerande satsreningsverk, för behandling

Läs mer

Information om fordonstvätt

Information om fordonstvätt Information om fordonstvätt Spillvatten från fordonstvättar innehåller bl a mineralolja (opolära alifatiska kolväten), metaller och andra organiska och oorganiska ämnen och behöver behandlas (renas) innan

Läs mer

Samrådsunderlag. Tillståndsansökan Hyltebruks Avloppsreningsverk. 1. Bakgrund

Samrådsunderlag. Tillståndsansökan Hyltebruks Avloppsreningsverk. 1. Bakgrund Tillståndsansökan Hyltebruks Avloppsreningsverk Datum 2015-10-28 Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27 Göteborg T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 33 77 Ramböll Sverige AB Org nr 556133-0506

Läs mer

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. U P O N O R I N F R A S T R U K T U R U P O N O R M I N I R E N I N G S V E R K P R O D U K T FA K TA 1-0 6 Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. Enskilda avlopp - problem och

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Alla kunskapstester. Mälaren. En sammanställning av samtliga kunskapstester. Visste du att...

Alla kunskapstester. Mälaren. En sammanställning av samtliga kunskapstester. Visste du att... Alla kunskapstester En sammanställning av samtliga kunskapstester Mälaren 1. Varifrån kommer ditt kranvatten? Mälaren Östersjön Stockholms ström 2. Hur stor är Mälaren? Sveriges största sjö Sveriges andra

Läs mer

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67 Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...

Läs mer

CHECKLISTA - Fordonstvättar

CHECKLISTA - Fordonstvättar BILAGA 2 CHECKLISTA - Fordonstvättar 1. ALLMÄNNA UPPGIFTER Företagets/anläggningens namn Org nr Postadress Post nr, ort Besöksadress Fastighetsbeteckning Kontaktperson Tel nr Fax nr Kommun Besöksdatum

Läs mer

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger)

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger) RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN Seth Mueller (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger) 1 BOLIDEN TEKNIK I FOKUS Teknik är nyckeln till Bolidens framgång som företag (1924-2014) Samarbeta med utrustningsleverantörer

Läs mer