Koholmens Avloppsreningsverk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Koholmens Avloppsreningsverk"

Transkript

1 Koholmens Avloppsreningsverk - Informationsskyltar - Jan Andersson, Ljungsjömåla Text, Bild & Form HB, 2001 TEKNISKA FÖRVALTNINGEN

2 Koholmens avloppsreningsverk Pumpstationer Gullberna och Vämöviken Inlopp Fingaller Sand/fettfång Bio-bassänger Mellansedimentering Flockning Slutsedimentering Sandfilter Värmepump Utlopp Returslam Kemslam Slamlager Rens och sand till deponi Överskottslam Föravvattning Centrifug Slamgödsel Avloppsreningsverket på Koholmen byggdes 1995/96 och togs i drift vintern 1996/97. Anläggningen är dimensionerad för en föroreningsbelastning motsvarande cirka personer och ersätter flera äldre verk. Förutom Karlskrona betjänar reningsverket tätorterna Lyckeby, Rödeby, Spjutsbygd och Nättraby. Reningseffekten är för kväve cirka 75%, samt för organiskt material och fosfor mera än 95%. Anläggningen på Koholmen är hjärtat i Karlskronas moderniserade system för tätortens avloppshantering, byggt för 2000-talets krav på kretsloppsanpassad VA-hantering. Reningsprocessen, som i huvudsak baseras på biologiska processer, är mycket flexibel och kan anpassas till såväl variationer i flöde och föroreningsmängd som till ändrade driftstrategier. Processutformningen ger goda förutsättningar för en återföring av näringsämnen i ett slutet kretslopp mellan stad och land. Dimensioneringsdata F lödesbelastning: F öroreningsbelastning : Utsläppshalter : Q medel Q dim m 3 / d BOD 250 mg/ l BOD7 < 10 mg/ l m 3 / d Fosfor 12 mg/ l Kväve 42 mg/l Fosfor < 0,3 mg/ l Kväve < 12 mg/ l Till Koholmens avloppsreningsverk kommer spillvatten från Karlskrona tätort samt samhällena Lyckeby, Rödeby, Nättraby och Spjutsbygd. Det motsvarar omkring personer, jämte de flesta större företagen i kommunen. För att erhålla ett jämnt flöde finns två utjämningsmagasin vid pumpstationerna Gullberna och Vämöviken. Från dessa pumpas avloppsvattnet till Koholmen i två ledningar. Varje ledning klarar som mest att transportera kubikmeter avloppsvatten per timme. Men det beräknade normalflödet är mycket mindre, totalt cirka 700 kubikmeter per timme. Vid extrema flöden, över kubikmeter per timme, som tillfälligt kan uppstå vid t ex kraftiga regnväder, måste en del av avloppsvattnet ledas förbi det biologiska reningssteget. För detta ändamål finns, som säkerhetsåtgärd, en tredje förbigångsledning.

3 Mekanisk behandling - Fingaller Fasta föroreningar som t ex papper, tops, bindor med mera avskiljs i två fingaller. De fungerar som silar med en spaltbredd av två millimeter och rensas automatiskt. Renset transporteras därefter genom skruvmatning till en container för vidare transport till deponianläggningen i Bubbetorp. Det tredje fingallret används för slam från små reningsverk som inte har egen slambehandling. Fingallerna är belägna på den högsta nivån i reningsprocessen. Inloppspumparna vid Vämö och Gullberna trycker avloppsvattnet hit genom stigschakt. Vattnet kan således genom självfall sedan passera processen även om Koholmen skulle drabbas av strömavbrott. Fasta föroreningar i avloppsvattnet ger upphov till många driftstörningar. Därför får man inte spola ned tops, bindor, hår, trassel, eller andra fasta föremål som kan täppa till ledningarna eller skada reningsprocessen. Kasta istället sådant avfall bland soporna. Ett praktiskt tips är att ha en liten sopbehållare i badrummet. Illustration: Pär Samuelsson

4 Mekanisk behandling - Sand- och fettfång Från fingallerna rinner avloppsvattnet till två parallella sand- och fettfång. I botten på dessa sker luftinblåsning. Fett i avloppsvattnet lyfts till ytan och tas bort med vipprännor. Sand, kaffesump och andra små, tunga partiklar sjunker däremot till botten. Det avskiljda fettet samlas i en brunn, från vilken sedan en slambil hämtar fettet för borttransport till deponi. De tyngre partiklarna förs efter avvattning till samma container som den där avfallet från fingallerna samlas upp. Vipprännor Fettbrunn Bubbetorp Avvattning Sand- och fettfång, principschema. Illustration: Jan Andersson

5 Förbiledning Efter den mekaniska behandlingen, där allt inkommande avloppsvatten passerar, finns möjligheter att leda avloppsvatten förbi det biologiska behandlingssteget. Detta är nödvändigt vid kraftiga flöden, mera än kubikmeter per timme. I annat fall skadas de biologiska processerna. Ett delflöde av det mekaniskt renade vattnet leds då direkt till flockningsbassängerna för kemisk behandling och efterföljande sedimentering samt filtrering. I nödfall kan en mindre del av det mekaniskt renade vattnet också ledas till utloppsledningen. Förbiledning av avloppsvatten är dessbättre ytterst ovanligt och förekommer som genomsnitt bara vid något tillfälle per år. De biologiska processerna är dimensionerade för ett normalflöde av cirka 700 kubikmeter per timme och ett maximalflöde av högst kubikmeter per timme. Skulle flödet bli högre leds överstigande del av det mekaniskt renade vattnet direkt till kemisk fällning.

6 Biologisk behandling - Två biolinjer Koholmen har två separata processlinjer för den biologiska behandlingen. Avloppsvattnet kan fördelas olika mellan de två biolinjerna. Det sker med hjälp av ett roder som styr mängden vatten till biolinjerna. Möjligheter finns att helt stänga av flödet till en linje vid reparationsarbeten eller för att skydda mikroorganismerna från skadliga ämnen, om sådana skulle upptäckas i avloppsvattnet. Aktiva mikrober kan därefter föras över mellan biolinjerna för att snabbt återställa full biologisk aktivitet. Varje biolinje har en volym av cirka kubikmeter. Det innebär att avloppsvattnet vid normalflöde har en uppehållstid i biobassängerna på cirka ett och ett halvt dygn. Med hjälp av ett roder kan strömmen av avloppsvatten fördelas olika mellan reningsverkets två parallella biolinjer. Illustration: Jan Andersson

7 Biologisk behandling av avloppsvatten - Princip Den huvudsakliga reningen av avloppsvattnet sker i de biologiska behandlingsstegen. Reningsarbetet utförs av olika naturligt förekommande mikroorganismer, främst bakterier, som kommer in via avloppsvattnet och som sedan förökar sig i biobassängerna. De mikroorganismer som deltar i reningsprocessen är ytterst specialiserade och har var för sig olika krav på livsmiljön. I biobassängerna skapas därför förhållanden som bäst gynnar de bakteriekulturer som man vill ha. När bakterierna bryter ned föroreningarna får dom också energi som möjliggör tillväxt. Tillsammans bildar alla mikroorganismer i biobassängerna ett slam. Tillväxten tas ur processen i form av ett s. k. överskottsslam, vilket innehåller såväl näringsämnen som vissa metaller. Reningsarbetet utförs av olika mikroorganismer. I biobassängerna skapas förhållanden som gynnar de bakteriekulturer som gör det man vill ha gjort. Illustration: Pär Samuelsson

8 Biologisk behandling av avloppsvatten - Utformning En del bakterier kräver mycket syre, medan andra ska tvingas arbeta vid syrebrist. Därför skapas avseende syrehalten olika zoner i biobassängerna. Vattnet recirkuleras flera gånger mellan olika zoner i den biologiska behandlingen av avloppsvattnet. Detta görs för att vissa biologiska processer måste ske i en omvänd ordning mot vattnets väg genom bassängerna. Tack vare recirkulationen behandlas avloppsvattnet dessutom mer än en gång, vilket ger en bättre reningseffekt. För att mikroorganismerna inte ska sjunka blandas vattnet av kraftiga omrörare. I de zoner som luftas behövs däremot inga mekaniska hjälpmedel eftersom luftinblåsningen räcker till för att hålla mikroberna svävande. Omblandningen ger också en bra kontakt mellan bakterierna och de ämnen som skall brytas ned. I den anaeroba zonen finns inget syre. I den anoxiska zonen finns syre bara bundet till kväveföreningen nitrat (NO 3 ), medan det i den aeroba zonen finns i vattnet lösta syremolekyler (O 2 ). De två recirkuleringsströmmarna ökar flödet genom biobassängerna, vilket gör att olika biologiska processer kan ske samtidigt. Illustration: Jan Andersson

9 Biologisk behandling av avloppsvatten - Nedbrytning Den utan jämförelse största föroreningsmängden i avloppsvattnet utgörs av organiskt material. Merparten av detta bryts ned av mikroorganismer i de syrerika delarna av biobassängerna. Nedbrytningen av det organiska materialet i reningsverket går till på samma sätt som i naturliga system. Principiellt är nedbrytningen identisk med den "förbränning" av organiskt material (t. ex. kolhydrater) som sker i cellerna hos både växter och djur. Summariskt kan processen beskrivas enligt följande: CH 2 O + O 2 CO 2 + H 2 O + Energi Kolhydrat + Syre Koldioxid + Vatten + Tillväxt Processen är mycket syrekrävande och för att bakterierna på kort tid skall klara att bryta ned de organiska föroreningar tillförs syre genom inblåsning av luft till delar av biobassängerna. Vid nedbrytning av de organiska föroreningarna tillvaratar bakterierna den kemiska energi som frigörs under processen. Därmed får de kraft att växa och föröka sig. Nedbryningen är mycket effektiv och av det organiska materialet återstår sedan bara koldioxid, vatten och fler bakterier som bildar ett avskiljbart slam. Illustration: Pär Samuelsson

10 Biologisk behandling av avloppsvatten - Nitrifiering I avloppsvattnet finns stora mängder kväve i form av växtnäringsämnet ammonium (NH 4 ). Under reningsprossen frigörs detta kväve till vanlig kvävgas (N 2 ), vilken normalt inte kan tjäna som kvävekälla för växterna. Men för att en sådan frigörelse ska kunna äga rum måste kvävet föreligga som nitrat (NO 3 ). Det finns dock bakterier som utvinner energi genom att under syreförbrukning omvandla ammonium till nitrat. Processen, som kallas nitrifiering, löper i två steg och utförs av olika bakterier: NH 4 + 1,5 O 2 NO 2 + H H + Energi Ammonium + Syre Nitrit + Vatten + Väte + Tillväxt NO 2 + 0,5 O 2 Nitrit + Syre NO 3 + Energi Nitrat + Tillväxt Jämfört med andra bakterier tillväxer nitrifierarna långsamt. Reningsbassängernas luftade zoner är bl. a. därför jämförelsevis stora. Väte Nitrat Nitrit Ammonium Syre I biobassängernas syrerika zoner omvandlas ammoniumkväve till nitratkväve av speciella bakterier som härigenom får tillgång till energi. Processen löper i två steg med nitrit som mellanprodukt. Illustration: Pär Samuelsson

11 Biologisk behandling av avloppsvatten - Denitrifiering För kväverening av avloppsvattnet utnyttjas bakterier som har förmågan att tillväxa även om vattnet saknar syre. De klarar sig genom att istället använda det syre som finns i nitratkväve (NO 3 ) till den (för livet) nödvändiga förbränningen av organiskt material. När så sker frigörs kvävet och stiger som harmlös kvävgas (N 2 ) upp till luften. Företeelsen, denitrifikation, sker också i naturliga system och kan ses som ett alternativ för bakterierna att klara tillväxten vid brist på fritt syre. Om fritt syre tillförs upphör dock denitrifikationen omedelbart. Kväverening genom denitrifikation kan således bara ske vid tillgång på organiskt material och nitrat i en miljö som saknar fritt syre. Dessa förutsättningar skapas i biobassängernas anoxiska zoner. Här sker ingen luftning och hit pumpas det nitratrika vattnet från de aeroba områdena. Kvävgas Syre Nitrat I den syrefattiga zonen finns syre bara bundet till kväveföreningen nitrat. När bakterierna tvingas använda detta syre frigörs kvävet och stiger som ofarlig kvävgas upp till luften. Illustration: Pär Samuelsson

12 Biologisk behandling av avloppsvatten - Fosforreduktion Med hjälp av så kallade Bio-P-bakterier kan fosfor avskiljas genom biologiska processer. Dessa mikroorgansimer har förmåga att vid tillgång på fritt syre ta upp stora mängder fosfor i form av energirik polyfosfat. Fosforupptaget sker således i biobassängernas syrerika (aeroba) zoner. När bio-p-bakterierna genom recirkulation av avloppsvattnet hamnar i de syrefria (anaeroba) zonerna kan de utnyttja den lagrade energin för upptag av lättnedbrytbart organiskt material. Därmed kommer fosfor att frigöras, men när Bio-P-bakterierna åter hamnar i den syrerika zonen kan de förbränna det lagrade lättnedbrytbara materialet och därmed ta upp ännu mera fosfor. För att biologisk fosforrening ska kunna ske krävs alltså omväxlande syreförhållanden och tillgång på lättnedbrytbart organiskt material. Biologisk fosforrening utförs av speciella bakterier som har förmåga att ta upp mera fosfor än vad de egentligen behöver. Illustration: Pär Samuelsson

13 Biologisk behandling - Var rädd om bakterierna!! Mikroorganismerna i biobassängerna bryter ned drygt 95 procent av de organiska föroreningarna till koldioxid och vatten. De klarar också att omvandla cirka 75 procent av växtnäringsämnena ammonium och nitrat till ofarlig kvävgas. Dessutom kan de fånga upp mycket av den fosfor som finns i avloppsvattnet. För att bakterierna ska klara detta krävs emellertid en giftfri miljö! Om miljöfarligt avfall hamnar i avloppsvattnet kommer dessa värdefulla mikrober att skadas. Därför får aldrig oljor, lösningsmedel, målarfärgsrester, fotokemikalier, bekämpningsmedel, starkt sura eller starkt alkaliska vätskor tillföras avloppet. Samla istället upp sådant avfall i särskilda behållare och lämna in dessa till kommunens miljöstationer. Om oljor, lösningsmedel eller annat miljöfarligt avfall hamnar i avloppet kommer bakterierna att skadas allvarligt och i värsta fall att dö. Illustration: Pär Samuelsson

14 Mellansedimentering När avloppsvattnet lämnar biobassängerna inne-håller det mängder av mikroorganismer som tillsammans bildar ett slam. Därför leds vattnet sakta genom sex parallella sedimenteringsbassänger så att detta slam kan sjunka till botten. Med kedjeskrapor samlas slammet upp i slamfickor, varifrån det sedan kan pumpas bort. Det mesta av slammet, normalt kubikmeter per dygn, transporteras som returslam tillbaka till biobassängerna så att bakterierna kan fortsätta att göra nytta där. Den del som motsvarar bakterietillväxten måste däremot tas ur processen som ett överskottslam. Exakt hur mycket slam som ska tas bort bestäms av värdena från bassängernas slamhaltsmätare. Normalt uppgår överskottet till cirka 400 kubik-meter per dygn. Avloppsvattnet leds vidare genom avdragsrännor. Avdragsrännor Kedjeskrapa Slamficka I mellansedimenteringen avskiljs mikroorganismerna genom att de som slam sjunker till botten. Med hjälp av kedjeskrapor samlas slammet i slamfickor, varifrån det mesta sedan pumpas tillbaka till biobassängerna. Illustration: Jan Andersson

15 Flockning och slutsedimentering Vattnet från mellansedimenteringen ser rent ut, men lite föroreningar, framförallt fosfor, finns kvar i form av mycket små partiklar och molekyler. Med hjälp av fällningskemikalie (metallsalter) kan man få sådana småpartiklar att klumpa ihop sig. Efter inblandning fäster sig kemikalien på föroreningarna, vilket får till följd att dessa binds samman till större och avskiljbara flockar. På Koholmen används aluminiumsalter som fällningskemikalie. Tillsatsen sker i speciella flockningsbassänger. Kemikalien blandas in under kraftig omrörning. Därefter sker en mera långsam omrörning, varvid föroreningarna dras ihop till snöflingeliknande flockar. I den efterföljande slutsedimenteringen sjunker flockarna till botten som ett slam, vilket sedan pumpas tillbaka till biobassängerna. För att kunna avskilja små och i vattnet lösta föroreningar används aluminiumsalter som fällningskemikalie. Denna gör att småpartiklarna samlas ihop till större och avskiljbara flockar. Illustration: Pär Samuelsson

16 Sandfilter och utloppsledning Som ett sista steg i reningsprocessen finns sju sandfilter. Här rinner det nästan helt rena vattnet genom en sandbädd där eventuellt kvarvarande rester från flockningen effektivt fångas upp av sanden. Därmed är vattnet färdigrenat. Vid normal drift klarar reningsprocessen att ta bort: Cirka 99 procent av organiskt material. Cirka 96 procent av mängden fosfor. Cirka 75 procent av mängden kväve. Det renade vattnet släpps ut i en fyra och en halv kilometer lång utloppsledning som mynnar ut på 20 meters djup söder om Verkö. Med hjälp av bottenströmmar förs vattnet sedan ut ur Karlskronas skärgård. Utloppsledningen från Koholmens avloppsreningsverk är fyra och en halv kilometer lång. Den byggdes vid kaj och bogserades i sektioner ut till havs. Ledningen hålls på plats med hjälp av betongblock. Foto: Jan Andersson

17 Slambehandling Överskottslammet innehåller stora mängder vatten som tas bort i föravvattnare och centrifuger. Föravvattnarna fungerar som silar där en del av vattnet rinner igenom. I de hastigt roterande centrifugerna slungas vattnet ur slammet som en följd av centrifugalkrafterna. Under avvattningarna minskar volymen från cirka 400 till 16 kubikmeter per dygn. Det vatten som tas bort leds tillbaka till biobassängerna, medan slammet förs till ett slamlager i avvaktan på vidare transport. Koholmens reningsverk producerar årligen ungefär kubikmeter slam som kontinuerligt kontrolleras genom provtagning och analys. Slammet är av mycket bra kvalitet och därmed godkänt för spridning på jordbruksmark i överenskommelse mellan LRF, Naturvårdsverket och VA-branschen. Slammet från Koholmens avloppsreningsverk är ett utmärkt gödselmedel och godkänt för spridning på jordbruksmark. Därmed kan vi också sluta kretsloppet av näringsämnen mellan stad och land. Illustration: Pär Samuelsson

18 Kemikaliehantering Fällningskemikalie För att ta bort (fälla ut) de rester av fosfor som den biologiska behandlingen inte klarat används aluminiumsaltlösningar. Dessa doseras i proportion till flödet genom reningsverket. Beroende på hur driftsituationen ser ut kan tre olika doseringsställen väljas. Simultanfällning sker i biobassängerna under perioder när den biologiska fosforreningen inte fungerar tillräckligt bra. Beroende på val av fällningskemikalie sker fällning vid övriga tillfällen som efterfällning i flockningssteget eller som fällning på filter vid inloppet till sandfilterna. Polymer Polymer behövs för att erhålla ett bra resultat vid avvattning av slam. Polymer består av långsträckta, oftast laddade kolvätemolekyler som gör så att slammet klumpar sig och blir mera vattenavvisande. På detta sätt kan torrhalten i den färdiga slamgödseln höjas, vilket underlättar hanteringen och minskar transportkostnaderna. Polymerlösning bereds av fasta eller flytande polymerer. På reningsverket finns två separata system för beredning, vilket innebär att olika polymerlösningar kan användas vid föravvattning respektive centrifugering. Simultanfällning Efterfällning Fällning före filter Returslam Kemslam Slamlager Överskottslam Föravvattning Centrifug Slamgöds Polymer Polymer

19 Mätning och provtagning Pumpstationer Gullberna och Vämöviken Inlopp Fingaller Sand/fettfång Bio-bassänger Mellansedimentering Flockning Slutsedimentering Sandfilter Värmepump Utlopp Flöde Prov Slamhalt Syrehalt Prov Prov Returslam Kemslam Slamlager Flöde Container för rens och sand Överskottslam Föravvattning Centrifug Slamgödsel Flöde och Slamhalt För att rätt kunna styra och kontrollera reningsverkets alla processer krävs stora mängder insamlade data. Vid olika processteg finns därför elektroniska givare som mäter flöden, slamhalt, syrehalt med mera. Dessutom pumpas inkommande, biologiskt behandlat samt färdigrenat vatten hit till provtagningsstationen för kompletterande mätningar och provtagning. Allt vatten som passerar reningsverket provtas och analyseras av personal från kommunens ackrediterade vattenlaboratorium. Proverna från inlopp och utlopp analyseras för att man ska få reda på den totala reningseffekten. Vid analyserna av det biologiskt färdigbehandlade vattnet mäts främst resthalter av ammonium. De resultaten speglar effekten av kvävereningen och påverkar valet av driftstrategi. Vid reningsverket utförs kontinuerligt olika mätningar och provtagningar för att alltid kunna styra processerna till bästa vattenrening. Illustration: Pär Samuelsson

20 Kontrollrum - Datorstöd Koholmens dator styr reningsverkets samtliga maskiner med hjälp av insignaler från registrer-ande instrument. Flertalet processförändringar kan göras direkt via datorn, som även svarar för övervakning av samtliga processteg, dygnet runt. Skulle datorn notera onormala värden från något instrument skickar den ut en larmsignal. Utanför ordinarie arbetstid går sådana larm till beredskapspersonalen. Alla mätvärden lagras i datorn under minst sex månader. Därefter överförs all data till band. Den lagrade informationen sammanfattas i dygns-, månads- och årsrapporter som automatiskt skrivs ut. De samlade mätvärdena kan även användas som underlag till trendkurvor för samtliga händelser i processkedjan för en valfri tidsperiod. Datorn styr, övervakar och registrerar ständigt reningsprocesserna. Om något onormalt inträffar skickar den ut ett larm till personalen. Illustration: Pär Samuelsson

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK Välkommen till Karlskoga avloppsreningsverk. Ett reningsverk som ingår i Karlskoga Miljö AB. Grunderna till dagens reningsverk lades vid bygget av det första reningsverket

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Bromma avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Stockholms första avloppsreningsverk Bromma avloppsreningsverk består av två anläggningar, Åkeshov och Nockeby. De ligger utefter Drottningholmsvägen

Läs mer

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Välkommen till Källby avloppsreningsverk! Ett stort reningsverk Källby avloppsreningsverk ligger i södra Lund och tar emot vatten motsvarande 110 fulla badkar per minut (350

Läs mer

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Kemisk fällning av avloppsvatten kan Grundkurs i Kemisk fällning 3 AVLOPPSVATTENRENING I de föregående två artiklarna har vi i all enkelhet berättat om kemisk fällning och hur den tillämpas för att rena dricksvatten. Nu går vi in på hur avloppsvatten

Läs mer

SÄTTERSVIKEN - för ekologisk (åter)vinning

SÄTTERSVIKEN - för ekologisk (åter)vinning SÄTTERSVIKEN - för ekologisk (åter)vinning LEKMANNA RAPPORT LIFE 03 ENV /S/ 589 LOKALT ÅTERBRUK AV AVLOPPSVATTEN OCH ORGANISK HUSHÅLLSAVFALL BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNINGAR Dagens traditionella avfallshantering

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk

Läs mer

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Exempel på olika avloppsanordningar Avloppsanordningarna beskrivna nedan är några som har använts länge och några som är nya, dessa kan kombineras för att uppnå de krav som ställs av miljönämnden. Att

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande

Läs mer

Välkommen till Torekovs reningsverk

Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovsverket Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovs avloppsreningsverk ligger i södra delen av Torekovs tätort och togs i drift på 1960-talet. Det byggdes senast ut 2001. Verket tar idag hand om

Läs mer

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Skandinavisk Ecotech Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Om Ecotech Systemutvecklare med över 20 års erfarenhet Ansvarar för hela produktkedjan - Utveckling - Produktion

Läs mer

Välkommen till Öresundsverket

Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket ligger i centrala Helsingborg och är det största av ett tiotal avloppsreningsverk inom NSVA. Det byggdes 1974 och tar idag hand om spillvatten

Läs mer

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Avloppsslam Slam bildas vid all rening av avloppsvatten. Beroende på typ av avlopp indelas avloppsvattnet upp i svartvatten (toaletter, bad-, disk- och tvättvatten)

Läs mer

Inget fett i avloppet information om fettavskiljare

Inget fett i avloppet information om fettavskiljare Inget fett i avloppet information om fettavskiljare Varför behövs fettavskiljare? Fett som släpps ut i avloppet skapar problem. I ledningsnätet sjunker temperaturen, vilket gör att fettet som finns i avloppsvattnet

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Mekanisk avvattning av slamavskiljare 1 Tömning av slamavskiljare Vid tömning av slamavskiljare används idag mobila reningsverk.

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips:

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips: Enskilt avlopp Ungefär 10 % av de svenska hushållen har enskilt avlopp. Tillsammans släpper de ut lika mycket övergödande ämnen som alla de övriga hushållen, som är anslutna till kommunala reningsverk,

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp. Till våra kunder i Härryda, Lerum och Partille kommuner

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp. Till våra kunder i Härryda, Lerum och Partille kommuner Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Till våra kunder i Härryda, Lerum och Partille kommuner Denna skrift vänder sig till dig som har enskilt avlopp. Det kan vara ett minireningsverk, en

Läs mer

Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden.

Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnets väg Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden. Vi ställer mycket höga krav på dricksvatten vad gäller

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

Teknisk beskrivning avseende förslag till utbyggnad av avloppsreningsverk i Kullavik Kungsbacka kommun 20090701

Teknisk beskrivning avseende förslag till utbyggnad av avloppsreningsverk i Kullavik Kungsbacka kommun 20090701 Teknisk beskrivning avseende förslag till utbyggnad av avloppsreningsverk i Kullavik Kungsbacka kommun 20090701 uniform KUB101 v 1.0, 2005-11-25 INNEHÅLL 1 (13) 1 Begreppsförklaringar 2 2 Orientering och

Läs mer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

CHECKLISTA - Fordonstvättar

CHECKLISTA - Fordonstvättar BILAGA 2 CHECKLISTA - Fordonstvättar 1. ALLMÄNNA UPPGIFTER Företagets/anläggningens namn Org nr Postadress Post nr, ort Besöksadress Fastighetsbeteckning Kontaktperson Tel nr Fax nr Kommun Besöksdatum

Läs mer

drift av små, privata avloppsreningverk

drift av små, privata avloppsreningverk drift av små, privata avloppsreningverk Agenda: Vad kan hända i en aktivslamanläggning Verksamhetsmodell för driftavtal Driftavtal Vs. Serviceavtal Driftavtal verksamhetsmodell Felavhjälpning 2:a linjens

Läs mer

HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) MR 2013 för Hargshamn ARV

HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) MR 2013 för Hargshamn ARV HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) 1. GRUNDDEL... 3 2. Verksamhetsbeskrivning... 4 2.1. Verksamhetsområde... 4 2.2. Industrier och andra anslutna verksamheter... 4 2.3. Dimensionering...

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen

Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Norrköpings kommun. Fettavskiljare och vegetabilisk olja Fastigheter med livsmedelsverksamhet ska ha en

Läs mer

Ramp svenska som andraspråk

Ramp svenska som andraspråk På span i kloaker och reningsverk (sas) Handledning av Eva Phister och Elisabeth Åman-Davis AV-nr: 31404 tv 7 Sammanfattning Den här handledningen vänder sig till dig som är lärare i svenska som andraspråk

Läs mer

Stigebrandt Oxygenator

Stigebrandt Oxygenator R Stigebrandt Oxygenator för syresättning och omblandning av bassänger Stigebrandt oxygenator installerad för biologisk vattenrening vid oljeindustri. Stora bilden visar pumpsystem med två parallella linjer,

Läs mer

Miljöarbete pågår. Vi renar avloppsvatten från en halv miljon människor

Miljöarbete pågår. Vi renar avloppsvatten från en halv miljon människor Miljöarbete pågår Vi renar avloppsvatten från en halv miljon människor Mycket bra studiebesök. Man får lära sig att avlopp är ett stort miljöproblem, hur problemet löses och hur man kan hjälpa till litegrann

Läs mer

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning KENREXMETODEN - En trygg och enkel avloppslösning LÅT OSS rena ditt avloppsvatten med kenrexmetoden Kenrexmetoden, kompakt, trygg, miljövänlig och enkel lösning på avloppsvattenrening för enskilda fastigheter.

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Miljörapport 2012. Avloppsreningsverket Katterjåkk KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB

Miljörapport 2012. Avloppsreningsverket Katterjåkk KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB Miljörapport 2012 Avloppsreningsverket Katterjåkk KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Katterjåkk Reningsverk 2584-24 Rapporteringår

Läs mer

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun

Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun 2015-10-01 Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun Det här bladet innehåller kortfattad information och förklaringar om de bestämmelser som gäller för det kommunala vattnet

Läs mer

RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR. Water Treatment Chemicals

RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR. Water Treatment Chemicals RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR Water Treatment Chemicals Rent vatten kräver mycket rena lösningar Även avloppsvatten måste uppfylla stränga normer. På Grönland känner man till minst tio olika

Läs mer

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger)

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger) RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN Seth Mueller (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger) 1 BOLIDEN TEKNIK I FOKUS Teknik är nyckeln till Bolidens framgång som företag (1924-2014) Samarbeta med utrustningsleverantörer

Läs mer

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Stora resultat börjar med små steg i ditt hem Följ med på en kort tur genom ett helt vanligt hem. Efter besöket kommer du att kunna

Läs mer

HENRIKSDALS R ENINGSVERK

HENRIKSDALS R ENINGSVERK HENRIKSDALS R ENINGSVERK Kvarnholmsvägen Stockholm Vatten AB är ett miljö- och teknikföretag. Verksamheten karakteriseras av helhetssyn och kretsloppstänkande. Bolaget medverkar till att skapa förutsättningar

Läs mer

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Läkemedel i avloppsvatten Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Rester av läkemedel i avloppsvatten Svårnedbrytbara Oftast vattenlösliga Kan vara biologiskt aktiva Kan

Läs mer

Definitiv Åtgärder och kostnader för att uppnå 50 % kväveavskiljning vid Bergkvara RV

Definitiv Åtgärder och kostnader för att uppnå 50 % kväveavskiljning vid Bergkvara RV 1(14) Definitiv Åtgärder och kostnader för att uppnå 50 % kväveavskiljning vid Bergkvara RV 2011-04-11 Uppdragsnummer: 225620 Uppdragsansvarig: Hans Carlsson Handläggare Hans Carlsson 010-4522157 2(14)

Läs mer

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el.

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. 4evergreen markbädd på burk kräver varken grävning av provgropar, stor markyta eller el för att hjälpa dig rena ditt avloppsvatten.

Läs mer

Fettavskiljare motverkar stopp i ledningsnätet

Fettavskiljare motverkar stopp i ledningsnätet 30 mars 2012 Fettavskiljare motverkar stopp i ledningsnätet Ta hand om fettet på ett smart sätt Fett i avloppsvattnet har blivit ett allt större problem. Vårt ledningsnät är gjort för att ta emot spillvatten

Läs mer

Avancerat system för biologiskt avloppsunderhåll BioAmp + Free-Flow. Mer än 85 års erfarenhet PS 12 08

Avancerat system för biologiskt avloppsunderhåll BioAmp + Free-Flow. Mer än 85 års erfarenhet PS 12 08 Avancerat system för biologiskt avloppsunderhåll BioAmp + Free-Flow Mer än 85 års erfarenhet AVLOPPENS HISTORIA MODERNA AVLOPPSSYSTEM Septiktanken introducerades; avlopps vattnet rann obehandlat ut i floder

Läs mer

Ta hand om ditt avlopp tips och råd

Ta hand om ditt avlopp tips och råd Ta hand om ditt avlopp tips och råd Alla avloppsanläggningar har en begränsad livslängd. När du tar hand om din anläggning så förlängs livslängden reningen blir bättre du och miljön blir vinnare Det finns

Läs mer

VA-verket (tekniska avdelningen) tar emot och renar avloppsvatten från hushåll, industrier och en mängd andra verksamheter.

VA-verket (tekniska avdelningen) tar emot och renar avloppsvatten från hushåll, industrier och en mängd andra verksamheter. Innehåll Förord 1 Varför kräver vi fettavskiljare? 4 Vem måste ha fettavskiljare? 5 Det krävs tillstånd för att installera fettavskiljare 6 Utformning av fettavskiljare 7 Storlek på fettavskiljare 8 Placering

Läs mer

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening Laqua Treatment AB Siriusvägen 16 296 92 Yngsjö www.laqua.se Introduktion Laqua tvätt är en ny typ av reningsanläggning som baseras på filterteknik primärt framtaget

Läs mer

BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE

BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE BIOGAS ÄR EN MILJÖVÄNLIG NATURPRODUKT SOM UTVINNS DIREKT UR KRETSLOPPET MINDRE UTSLÄPP OCH LÄGRE BULLERNIVÅ Biogas är idag det miljömässigt bästa fordonsbränslet.

Läs mer

Orginaltext: Peter Stahre, Mathias de Mare Teckningar och Layout: Mathias de Mare Omarbetad av NOSAM-gruppen.

Orginaltext: Peter Stahre, Mathias de Mare Teckningar och Layout: Mathias de Mare Omarbetad av NOSAM-gruppen. Krav på in s t allat io n av fe t t avs kiljare Inne håll Förord 3 Varför kräver vi fettavskiljare 4 Vem måste ha fettavskiljare 5 Det krävs tillstånd för att installera fettavskiljare 6 Utformning av

Läs mer

Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy

Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy Stockholm 24 november 2010 Anammox och Deammonifikation Anammox = Anaerob ammoniumoxidation (med

Läs mer

Avloppsreningsverk från A Ö. Produkter och tjänster för ett energieffektivt kretslopp

Avloppsreningsverk från A Ö. Produkter och tjänster för ett energieffektivt kretslopp Avloppsreningsverk från A Ö Produkter och tjänster för ett energieffektivt kretslopp Tekniken och kunskapen för ett modernt, energieffektivt avloppsreningsverk Kretsloppsanpassade system för avloppsrening,

Läs mer

Tillsta ndsanso kan fo r Ka ppalafo rbundet, underlag till uto kat samra d.

Tillsta ndsanso kan fo r Ka ppalafo rbundet, underlag till uto kat samra d. Sida 1(11) Tillsta ndsanso kan fo r Ka ppalafo rbundet, underlag till uto kat samra d. 1 Bakgrund Redan under 1930-1940-talen identifierades orenat spillvatten som en sanitär olägenhet och de första reningsverken

Läs mer

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå WC och fosforfilter - Klarar hög skyddsnivå I det här avloppssystemet behandlas avloppsvattnet i en filterbädd med fosforbindande material. Vanlig WC kan användas.

Läs mer

Installation och tömning av fettavskiljare

Installation och tömning av fettavskiljare Installation och tömning av fettavskiljare Fett i avloppsvatten Avloppsvatten som innehåller fett ställer till stora problem i avloppsledningarna. I ledningsnätet sjunker temperaturen på avloppsvattnet,

Läs mer

Miljövänlig avloppsrening

Miljövänlig avloppsrening Miljövänlig avloppsrening Paketlösning för avlopp! Typgodkänd slamavskiljare med alla delar för infiltration eller markbädd. Beprövad reningsmetod Låg uppflytningsrisk Hög finish Konkurrenskraftigt pris

Läs mer

Ljungby kommun Tekniska kontoret

Ljungby kommun Tekniska kontoret 1 (7) Ljungby kommun Tekniska kontoret VA-avdelningen Allmänt AVLOPPSRENINGSVERKEN ÄR BYGGDA FÖR ATT TA EMOT OCH RENA SPILLVATTEN FRÅN HUSHÅLL. Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan

Läs mer

H YPERD IVE. Omrörnings- och Luftningssystem med dränkbar motor. utmärkta omrörningsegenskaper. låg energiförbrukning.

H YPERD IVE. Omrörnings- och Luftningssystem med dränkbar motor. utmärkta omrörningsegenskaper. låg energiförbrukning. H YPERD IVE s t i r r i n g & m i x i n g u m w e l t u n d v e r f a h r e n s t e c Omrörnings- och Luftningssystem med dränkbar motor Optimerad flödesmekanik, resulterar i: utmärkta omrörningsegenskaper

Läs mer

Reningsverk Kungshamn

Reningsverk Kungshamn Reningsverk Kungshamn Teknisk beskrivning December 2014 Teknisk Beskrivning Reningsverk 2014-12-22 1 Beställare Konsult Författare Granskad av Rena Hav Sverige AB Solus AB Joel Oresten Bengt Gunnarsson,

Läs mer

KOM IHÅG ATT TA DEL AV BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR FÖR DRÄNERINGSRÖREN OCH INSAMLINGSBRUNNEN!

KOM IHÅG ATT TA DEL AV BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR FÖR DRÄNERINGSRÖREN OCH INSAMLINGSBRUNNEN! MARKBÄDD FÖR AVLOPPSVATTEN i marken nedgrävd eller terrasserad anläggning för behandling av avloppsvatten genom vilken avloppsvatten som förbehandlats åtminstone i en slamavskiljare renas genom ett filtrerande

Läs mer

Studie av kombinerad kemisk- och biologisk fosforrening på Käppalaverket, Stockholm

Studie av kombinerad kemisk- och biologisk fosforrening på Käppalaverket, Stockholm UPTEC W 03 003 ISSN 1401-5765 Examensarbete M.Sc. Thesis Work Studie av kombinerad kemisk- och biologisk fosforrening på Käppalaverket, Stockholm Evaluation of combined chemical- and biological phosphorus

Läs mer

Projektrapport. En undersökning om reningsmetoder och en kartläggning av tre avloppsvattenreningsverk i Österbotten. Sabina Nabb

Projektrapport. En undersökning om reningsmetoder och en kartläggning av tre avloppsvattenreningsverk i Österbotten. Sabina Nabb Projektrapport En undersökning om reningsmetoder och en kartläggning av tre avloppsvattenreningsverk i Österbotten Sabina Nabb Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Projektet Mare Purum... 1 3 Mekanisk

Läs mer

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader FU N K 10 T IO N Å R SG IN-DRÄN Max S A R A Foto: www.fotoakuten.se Stora avloppssystem - låga driftskostnader N TI IN-DRÄN Max IN-DRÄN Max är lösningen för er som behöver bygga ett gemensamt avlopp. Ni

Läs mer

Installation och tömning av fettavskiljare

Installation och tömning av fettavskiljare Installation och tömning av fettavskiljare Producerad i samarbete med kommunerna, Eslöv, Hörby och Höör. Illustrationer: Mathias de Maré, va-verket i Malmö. Fett i avloppsvatten Avloppsvatten som innehåller

Läs mer

Utfärdare: Linn Malmquist Telefonnr.: 0455-30 50 47 ÅRSRAPPORT 2014 KÄTTILSMÅLA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKRONA KOMMUN

Utfärdare: Linn Malmquist Telefonnr.: 0455-30 50 47 ÅRSRAPPORT 2014 KÄTTILSMÅLA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKRONA KOMMUN Utfärdare: Linn Malmquist Telefonnr.: 0455-30 50 47 ÅRSRAPPORT 2014 KÄTTILSMÅLA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKRONA KOMMUN För Kättilsmåla avloppsreningsverk (1080-50-009) år: 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Grunddel

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

L Y B Y R E N I N G S V E R K H Ö R B Y K O M M U N

L Y B Y R E N I N G S V E R K H Ö R B Y K O M M U N L Y B Y R E N I N G S V E R K H Ö R B Y K O M M U N M I L J Ö R A P P O R T 2 0 1 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Grunddel... 1 Uppgifter om huvudman... 1 Textdel... 2 1. Verksamhetsbeskrivning... 2 Verksamhetsområde...

Läs mer

Information om fettavskiljare till fastighetsägare och verksamhetsutövare

Information om fettavskiljare till fastighetsägare och verksamhetsutövare Information om fettavskiljare till fastighetsägare och verksamhetsutövare I den här broschyren vill vi informera om de krav som finns på installation och dimensionering av fettavskiljare. Vi lämnar också

Läs mer

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta En informationsfolder till dig som har tömning av enskilt avlopp i Gnesta kommun Din avloppsanläggning ska skydda miljön Anledningen till att vi har

Läs mer

Tank, brunn eller både och!

Tank, brunn eller både och! Tank, brunn eller både och! En enskild avloppsanläggning består vanligtvis av en slamavskiljare och en infiltrations- eller markbäddsanläggning. Syftet med anläggningen är både att rena avloppsvattnet

Läs mer

STARKA MINIRENINGSVERK V I VÄ R N A R O M VÅ R T VAT T E N

STARKA MINIRENINGSVERK V I VÄ R N A R O M VÅ R T VAT T E N STARKA MINIRENINGSVERK V I VÄ R N A R O M VÅ R T VAT T E N 02 VI VÄRNAR OM VÅRT VATTEN Lösningar för enskilda avlopp med kompletta reningssteg är en förutsättning idag för att minimera påverkan på vår

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Säffle kommun SÄFFLE AVLOPPSRENINGSVERK UPPDRAGSNUMMER 1335759 KARLSTAD 2010-06-22 Sweco Environment AB VA system Maria Sondell Veronica Hjelm 1 (20) Sweco Sweco Environment AB Maria Sondell Kanikenäsbanken

Läs mer

Produktkrav. Hur vet jag att det jag köper uppfyller kraven? för enskilda avlopp

Produktkrav. Hur vet jag att det jag köper uppfyller kraven? för enskilda avlopp Januari 2013, Version 1.0 Hur vet jag att det jag köper uppfyller kraven? En broschyr om Produktkrav för enskilda avlopp För enskilda avlopp används många olika tekniker och ett stort antal produktfabrikat.

Läs mer

Information om. fettavskiljare

Information om. fettavskiljare Information om fettavskiljare Fettavskiljare i livsmedelsverksamheter Här är viktig information till dig som är fastighetsägare och/eller bedriver verksamhet som tillverkar och hanterar livsmedel i Trelleborgs

Läs mer

Innehållsförteckning 1. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18.

Innehållsförteckning 1. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. Grums Kommun 1 Innehållsförteckning 1. Framsida 2. Innehållsförteckning 3. Förord 4. Sammanfattning 5. Några ord om Grums & avloppsreningsverket 6. Borgviks reningsverk & Segmons reningsverk 7. Skruvstads

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

fördelningsbrunn Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-postadress Internetadress Tanums kommun

fördelningsbrunn Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-postadress Internetadress Tanums kommun FAKTABLAD ANLÄGGANDE AV INFILTRATIONSANLÄGGNINGAR ALLMÄNT OM INFILTRATIONSANLÄGGNINGAR Infiltrationsanläggningar är ett enkelt och vanligt sätt att rena avloppsvatten. En vanlig infiltrationsanläggning

Läs mer

Bio Filter 10. Produktinformation, Installation och Underhåll PRODUKTINFORMATION:

Bio Filter 10. Produktinformation, Installation och Underhåll PRODUKTINFORMATION: PRODUKTINFORMATION: - Bio filter 10 är en enkel och smidig biologisk gråvatten rening till sommarstugor och gästhus där vattenförbrukningen är låg. - Bio Filter 10 är avsedd att ta hand och rena gråvatten.

Läs mer

Fettavskiljare och fettavfall

Fettavskiljare och fettavfall Fettavskiljare och fettavfall Den här broschyren vänder sig till dig som är fastighetsägare, bedriver en livsmedelsverksamhet, är VVS-konsult eller tömningsentreprenör. I broschyren kan du läsa om varför

Läs mer

Riktlinjer för fettavskiljare i Haninge kommun

Riktlinjer för fettavskiljare i Haninge kommun Riktlinjer för fettavskiljare i Haninge kommun Varför kräver vi fettavskiljare? Fett i avloppet ställer till med stora problem i ledningsnätet. I det kalla avloppsvattnet stelnar fettet och fastnar i avloppsledningarna.

Läs mer

Rent vatten nu och i framtiden

Rent vatten nu och i framtiden Rent vatten nu och i framtiden Rent vatten nu och i framtiden Vi bygger om vårt reningsverk. Miljön och livskvaliteten är de stora vinnarna! Nu är beslut taget i reningsverksfrågan. Kommunfullmäktige tog

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE. Information och riktlinjer rörande fett och fettavskiljare i Järfälla kommun

RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE. Information och riktlinjer rörande fett och fettavskiljare i Järfälla kommun RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE Information och riktlinjer rörande fett och fettavskiljare i Järfälla kommun Fettavlagringar i en spillvattenledning i Järfälla år 2009. Tekniska nämnden 2010-xx-xx INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 1. Inledning 1.1 Riktlinjerna Dessa riktlinjer omfattar oljeavskiljare i Enköpings kommun. Riktlinjerna

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Biogas i skogsindustrin Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Förutsättningar Papper & Massaindustrin genererar mycket processavloppsvatten. Innehåller stora mängder löst COD. Renas idag biologiskt

Läs mer

Hej Jag heter Ragnvald Strömhage. Svavelväte H2S

Hej Jag heter Ragnvald Strömhage. Svavelväte H2S Hej Jag heter Ragnvald Strömhage. Gick till sjöss i april1959 och var den första Sjöingenjörsklassen ut från Kalmer 1966. Har spenderat större delen av mitt yrkes liv i Stena. Har jobbat 37 år i Stena

Läs mer

Tillstånd enligt miljöbalken till avloppsreningsanläggning

Tillstånd enligt miljöbalken till avloppsreningsanläggning BESLUT 1 (21) Miljöprövningsdelegationen Miljöskyddsenheten Charlotta Ryd Tel 026-171058 charlotta.ryd@lansstyrelsen.se Söderhamns Nära AB Box 94 826 22 Söderhamn Tillstånd enligt miljöbalken till avloppsreningsanläggning

Läs mer

Avloppsvattenrening. En undersökning om reningsmetoder och en kartläggning av tre avloppsvattenreningsverk i Österbotten.

Avloppsvattenrening. En undersökning om reningsmetoder och en kartläggning av tre avloppsvattenreningsverk i Österbotten. Avloppsvattenrening En undersökning om reningsmetoder och en kartläggning av tre avloppsvattenreningsverk i Österbotten Sabina Nabb Examensarbete för miljöingenjör (YH)-examen Utbildningsprogrammet för

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE

RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE OBS! Version anpassad för utskrift i A4-format. För originalversion hänvisas till tryckt exemplar som tillhandahålls via Järfälla kommuns kundtjänst. RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE Information och riktlinjer

Läs mer