KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK

Transkript

1 KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK Senast uppdaterad

2 Välkommen till Karlskoga avloppsreningsverk. Ett reningsverk som ingår i koncernen Karlskoga Energi och Miljö. Grunderna till dagens reningsverk lades vid bygget av det första reningsverket vid Flottnäset 1952 samt av reningsverken vid Aggerud och Backa 1958 resp Dessa var enbart mekaniskt renande. Reningsverket vid Aggerud började kompletteras och stod klart år 1974 för drift med biologisk och kemisk rening. År 2014 byggdes reningsverket om så att kväverening tillfördes. Verket vid Flottnäset byggdes om till pumpstation. Därifrån pumpas avloppsvattnet till reningsverket vid Aggerud genom två avloppstryckledningar på 400 mm i diameter som är förlagda på sjöbotten. Totalt finns det ett 70-tal avloppspumpstationer i kommunen samt ett antal mindre villastationer. Dessa täcker in Karlskoga tätort samt ytterområden. Dessutom finns sex dagvattenstationer och två kompressorstationer. På reningsverket ansvarar sju personer för drift och underhåll. Avloppsreningsverket byggdes för ett något större genomflöde än vad som utnyttjas. Nu ligger ett genomflöde på cirka m³/dygn. Vattnet som kommer hit genomgår förbehandling, mekanisk/kemisk rening, biologisk rening samt eftersedimentering. Det avsatta slammet genomgår förtjockning och stabilisering via rötning och avvattning. Därefter transporteras det bort. År 2008 kompletterades VA-systemet med bräddvattenrening, s.k. ActiFlo. Mer fakta om ActiFlo m.m. finns på Karlskoga Energi och Miljö ABs hemsida under rubriken VA. Klicka på Broschyrer. Bassänghall

3 VATTNETS VÄG Grovrening Till att börja med tas prover för analys så att vi vet vad avloppsvattnet innehåller. Detta gör vi för att senare veta vilken reningsgrad vi haft på anläggningen. Provtagning sker med hjälp av automatiska provtagare. Här mäts även ph-värdet på vattnet. Med dessa prover kan vi se och få indikation på om något skadligt utsläpp förekommer. Provtagare Den första fasen i behandlingen av vattnet är rening i renssilar. Här avskiljs de stora föremålen, till exempel papper, bindor, tops med mera, som spolats ner i våra toaletter. Eftersom renssilarna arbetar som filtrering så tas här även bort stora mängder av till exempel sand, kaffesump och hårrester. Undvik att spola ner tops och grova saker som till exempel leksaker i toaletten. Varje år rensas cirka 74 ton skräp, som inte borde komma till reningsverket, bort. Renssilar

4 Sandfång Andra fasen är tillsättande av järnbaserat metallsalt. Det har till uppgift att skapa flockar, det vill säga små partiklar som binds samman och sjunker till botten senare i processen. I den tredje fasen avlägsnas resterande sand som finns kvar i avloppsvattnet. Vattnet leds in i två bassänger. Dessa kallas sandfång och här leds luft in i botten. De tyngre sandpartiklarna sjunker och pumpas upp av luftmammutpumpar varefter sanden hamnar i en sandavvattnare. Därifrån så skruvas det vidare till en sandtvätt. Denna separerar bort organiskt material som skickas till försedimenteringen. Sanden samlas upp i en container och transporteras till Mosseruds återvinningsanläggning. Sandtvätt GROVRENING = Analysera vattnets innehåll Plocka bort alla stora partiklar och sand Tillsätta en fällningskemikalie

5 MEKANISK/KEMISK RENING Försedimentering Här leds det grovrenade vattnet till två försedimenteringsbassänger med lugnt flöde, där man låter vattnet vila. I och med detta börjar partiklarna i vattnet sjunka mot botten. Detta kallas slam. På botten finns skrapor som skrapar slammet mot en slamficka i ena änden av bassängen. Härifrån pumpas det vidare i anläggningen. I försedimenteringen tar man ut slam ur processen. Från alla reningssteg som finns i anläggningen hamnar slammet slutligen i försedimenteringen, varifrån det pumpas bort för att behandlas. Vid detta reningssteg tar man även bort flytande ämnen, till exempel fett. Fettet som flyter på vattnet sugs av ytan av flytslampumpar som finns i båda bassängerna. Försedimentering MEKANISK/KEMISK RENING= Med hjälp av järnbaserad fällningskemikalie avskilja det mesta av slammet samt ta bort fett. Nu har alltså papper, sand, fett och slam plockats bort ur reningsprocessen. Vattnet innehåller dock fortfarande föroreningar och måste renas ytterligare. Efter det steget görs en analys av vad avloppsvattnet innehåller så man ser vilket resultat grovreningen och den mekanisk/kemiska reningen gett.

6 BIOLOGISK RENING Den biologiska reningen består av fyra bassänger (två för aktivt slam och två för slamoxidation) samt fem mellansedimenteringsbassänger. Första fasen i den biologiska reningen är att rena vattnet från organiska material det vill säga smuts/näringsämnen och kväveföreningar i vattnet. Båda processerna sköts av olika typer av bakterier. Den ena typen bakterier renar vattnet från smuts/näringsämnen som är föda för bakterierna. Det här är en process som kräver mycket syre varför stora mängder luft tillsätts på maskinell väg. Den andra typen bakterier delar upp kväveföreningar och omvandlar dem till kvävgas. Båda reningsprocesserna görs i samma bassänger, men i olika delar av dem. Bakterierna som renar smuts/näringsämnen finns i den luftade delen av bassängerna medan kvävereningen görs både i den luftade delen och i den oluftade delen av bassängerna. Om processerna skulle ske på naturlig väg skull sjön Möckeln drabbas av övergödning och syrebrist. Bakterierna i bassängerna är levande organismer som man bara ser i mikroskop och de är känsliga för olika typer av driftstörningar. De är speciella för just vårt avloppsvatten och vana vid det. Detta innebär att utsläpp av giftiga ämnen eller oljor i avloppsnätet kan slå ut stora mängder av bakterierna och då kan inte reningsverket fungera som det ska. DÄRFÖR: Spola aldrig ner lösningsmedel, färgrester och andra kemikalier i avloppsnätet. Syremätare i luftningsbassäng Luftningsbassäng

7 Andra fasen i den biologiska reningen är de fem mellansedimenteringsbassängerna. Här får det flockiga slammet tid på sig att sjunka till botten. Det skrapas till slamfickor som ligger sex meter djupt i bassängerna. Själva bassängerna är fyra meter djupa. Slammet pumpas till största delen som returslam till luftningsbassängerna. Resten av slammet kallas överskottsslam. Detta slam tar man ur det biologiska reningssteget för att hålla en viss ålder på bakterierna, vilket gör processen effektivare. Överskottsslammet pumpas till det mekanisk/kemiska reningssteget. Efter detta reningssteg görs analyser på avloppsvattnet för att se vad som har hänt vid den biologiska reningen och hur mycket renare vattnet har blivit sedan det kom till reningsverket. Mellansedimenteringsbassäng Ränna. Utlopp av vatten från sedimenteringsbassäng. BIOLOGISKA: I det biologiska reningssteget plockar vi bort syreförbrukande smuts/näringsämnen och kväveföreningar från avloppsvattnet.

8 EFTERPOLERING/SLUTSEDIMENTERING Nu är vattnet så rent att det kan släppas ut det till sjön Möckeln. Men olika saker kan inträffa så det får passera ytterligare ett reningssteg som består av fem slutsedimenteringsbassänger. Här fångas föroreningar upp som kan ha passerat de andra reningsstegen på grund av driftstörningar som till exempel flödestoppar, slamflykt och dylikt. Efter detta sista reningssteg tillsätts aluminiumbaserad flockningskemikalie. Dels för att få en kontroll på det sista steget och dels för att få en total överblick över hela processen, analyseras bland annat fosfor och syreförbrukande ämnen samt mäts ph-värdet så att vattnet inte är för surt när det släpps ut i sjön. Slammet från slutsedimenteringen pumpas tillbaka till den mekanisk/ kemiska reningen. Slutsedimenteringsbassäng HÄR HAR VI PUTSAT TILL VATTNET YTTERLIGARE.

9 SLAMMETS VÄG Förtjockning Slammet som tas ur processen i det mekanisk/kemiska reningssteget är tunt och innehåller mycket vatten. För att vatteninnehållet skall reduceras måste vi förtjocka slammet. Polymer tillsätts i slammet. Polymer är en kemikalie som får slammet att klumpa ihop sig. Slammet pumpas sedan in i en förtjockare, som kallas Pucken. Där körs det sakta runt på en perforerad skiva och vattnet från slammet rinner ner genom skivan. Nu är slammet fastare, inte så blött, vilket medför minskad volym. Efter denna behandling kallas slammet för förtjockat primärslam. Förtjockare, Pucken

10 Slamstabilisering Det förtjockade primärslammet luktar illa och innehåller mycket organiskt material. Vi vill ha ett stabilt och luktfritt slam, därför måste det stabiliseras. Denna process kallas rötning och går till så att slammet pumpas in i två helt syrefria kammare, värms till 37 C och förvaras i 18 dagar. Det bildas metangas ur det organiska material som bryts ner. För att få en kontinuitet i processen pumpas hela tiden nytt slam in i rötkamrarna, cirka 50 m³/dygn. Den metangas som bildas ger oss bränsle till reningsverkets gaspanna, där större delen av det egna värmebehovet produceras. Gaspanna/Oljepanna Gasklocka

11 Slamavvattning Nu är slammet stabiliserat och kallas för rötslam. Det är fortfarande blött och svårhanterat. Det åtgärdas genom centrifugering efter att mer polymer tillsatts. Slammet ser därefter ut som fuktig blomjord och är ett bra jordförbättringsmedel. Givetvis under förutsättning att du som konsument är aktsam och inte spolar ner giftiga ämnen som oljerester och dylikt. Centrifug Polymerstation

12 KONTROLLER Vårt laboratorium är ackrediterat av SWEDAC. Detta innebär att vi har kompetent personal som har en kvalificerad utrustning till hjälp i sitt arbete. Ett ackrediterat laboratorium och dess personal står helt fri från kommersiell och ekonomisk inverkan som kan påverka deras tekniska bedömning. Vad händer på vårt laboratorium Enligt ett provtagningsschema sköter vi vår utsläppskontroll. Vi kontrollerar halten av kväveföreningar. Vi kontrollerar också halten av fosfor, som är en följd av hur mycket och till exempel vilken typ av tvättmedel som kommer till reningsverket. Vi gör driftanalyser på slam och vatten i varje reningssteg. Här ser vi då reningsgraden och kan upptäcka störningar. För analys av biologiska syreförbrukande ämnen, BOD, skickar vi prover till ett annat laboratorium. Vattnets kvalitet och egenskaper Bra vatten, lika livsviktigt för oss som den luft vi andas, är för många en självklarhet. Det finns många faktorer som påverkar detta. Vatten är ett av naturens bästa lösningsmedel och befinner sig ständigt på en resa runt vår jord. Hela tiden i kontakt med olika ämnen och material. Därmed har vattnet också en föränderlig kvalitet. Det tar smak av till exempel olika metaller. En kalkhaltig berggrund gör vattnet hårt. Vattnets surhetsgrad ändras allteftersom koncentrationen av vätejoner (H+) förändras. På en ph-skala mellan 0 och 14 har det naturliga vattnet ph 7. När svaveldioxid och kväveoxid från våra avgaser möter vattenångan i luften bildas svavelsyra respektive salpetersyra. Dessa syror påverkar regnets surhetsgrad. Allt detta och mycket annat måste vi förstå och ta hänsyn till när vi hanterar MÄNNISKANS VIKTIGASTE LIVSMEDEL.

13 Slampumpar Polymerkärl Blåsmaskin Tank för flockningskemikalie Slampumpar för rötkammare Två rötkammare Vattenavskiljare för rötgas Aggeruds avloppsreningsverk

14 Maskinutrustning vid Aggeruds Avloppsreningsverk Två renssilar av fabrikat Huber med en kapacitet på 2100 m³/h/st. Sandtvätt av fabrikat Huber med en kapacitet på l/s. Tankar för järnkloridsulfat (PIX) och polyaluminiumklorid (PAX) är placerade i separat kemikaliebyggnad, placerad ovanpå bräddbassängerna. Ovanpå bräddbassängerna är även en tank innehållande Etanol (Brenntanol 70) placerad. Luftningsutrustning: Blåsmaskiner av fabrikat ABS samt Atlas Copco och membranluftare av fabrikat Sanitaire. Provtagningsutrustning: Syrehaltsmätare av fabrikat Hach-Lange, slamhaltsmätare av fabrikat Cerlic samt kvävemätare av fabrikat Christian Berner. Samtliga provtagare är av typen flödesstyrda vakuumprovtagare. En centrifug för slamavvattning av fabrikat NOXON. Rötgas förbränns i en gaspanna. Styr- och övervakningssystem är av fabrikat Citect-Scada. Avskilt rens, avvattnat slam och tvättad sand avsätts i fyra containrar. Maximal genomsnittlig veckobelastning (Max GVB) Tillståndsgiven belastning Specifik förorening Maximalt flöde Qmax Pe Pe/år 70 g BOD₇/P,d m³/h Aggeruds avloppsreningsverk är anpassat för att ta emot ett flöde upp till m³/h. Vid högre flöden avleds överskridande flöde till separat bräddvattenanläggning, ActiFlo.

15 Anläggningsdel Volym Area Uppehållstid vid Qmax Ytbelastning vid Qmax m³ m² timmar volym/area timmar Sandfång ,05 52,6 Försedimentering ,65 5,4 Bräddbassänger* ,7 Aktivslambassänger 1800 (600/1200) (oluftad/luftad volym) 0,9 Mellansedimentering ,68 2,2 Slamoxidation 1704 (1374/330) (oluftad/luftad volym) Efterpolering ,1 1,9 Våtslamsilo rötkammare 900 Slamlager Total uppehållstid 5,38 *Avser den volym som inte ligger under kembyggnaden. KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK BOX KARLSKOGA Besöksadress: Rektor Lindholms väg 4, Karlskoga Telefon: 0586/ Telefax: 0586/