Lia rapport Av Oskar Englund

Transkript

1 Lia rapport Av Oskar Englund 1

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och syfte MÅL ORGANISATION PROJEKTPLAN/Grovplanering Processen för vattenrening in i processen ser ut så här: Så här ser reningen ut av ljumvatten Så här ser reningen ut för varmvatten När jag jobbade som avdelningsoperatör så gjorde jag följande arbetes uppgifter Externrening Som skiftserviceman (den som jobbar med externrening) har jobbat med: Miljö Labb Reflektioner Källor till denna rapport är:

3 1 Inledning Under mina nio veckor så har jag förstått hur mycket den första lian har betytt för mig. Jag har fått en stor inblick i hur reningsverken funkar. Dock har jag sett hur ett fabriksreningsverk ser ut. Skillnaden mellan de kommunala reningsverken och fabriksreningsverken är storleken. Under dessa nio veckor har jag spenderat min tid på Billerud Korsnäs. Jag har varit på de olika avdelningar som har hand om vatten och miljö. Vilket är följande: Labb Miljö Mava (vattnet som går in i fabriken renas här) Externrening (vattnet som bår ut ur fabriken renas här) Billerud Korsnäs tillverkar vätske- och förpackningskartong och sulfatmassa. Vid slutet av 2015 så hade anläggningen i Frövi 630 anställda Med detta i tanke så sätts det krav på vattenrening både in och ut ur fabriken. In i fabriken så renas vattnet för att kunna användas i processen. Efter processen så renas det för att kunna släppas ut i närliggande sjön Väringen och dess vattensystem. 2 Bakgrund och syfte Lärande i Arbete LIA är en stor och viktig del av YH-utbildningen Vatten- och miljöteknik, och syftar till att jag som student skall få praktisk erfarenhet. Under min LIA-praktik ska jag: Få en god förståelse för hur vatten- och reningsverksverksarbetet fungerar. Redogöra för LIA-perioden med en projektrapport (inlämnad senast ) Få en bedömning och återkoppling av handledaren på LIA-platsen. (Bedömningsunderlag bifogas denna utbildningsplan. Studenten ansvarar till fullo för att bedömningsunderlaget kommer in till skolans utbildningsledare direkt efter LIA-periodens slut.) 3

4 3 MÅL Efter genomgången LIA-period skall jag kunna: (exempel) Kunna redogöra vattnets process genom fabriken(från råvatten till externrening) Visa på förmåga till samspel med andra på arbetsplatsen genom att dokumentera det egna deltagandet i arbetet samt redovisa kontakter med arbetslivets representanter i projektrapporten. 4 ORGANISATION Jag ska göra min LIA på Billerudkorsnäs Frövi Fröviforsvägen Mina kontaktpersoner (som nödvändigtvis inte behöver bli/vara handledare) är: Thomas Särnholm Produktionsingenjör, tfn: / Christer Pettersson, utbildningsledare på Blue Peak AB, tfn: e-post: christer.p@bigpeak.se 5 PROJEKTPLAN/Grovplanering Huvuduppgift för hela perioden: Få en översyn på vattnets väg genom fabriken. Utöver huvuduppgiften Är med på olika avdelningar för att få överblick på hela processen. 4

5 6 Processen för vattenrening in i processen ser ut så här: Den här bilden visar hela vatten reningen av både ljumna och varma linjen. Det kommer lättare bilder att förstå snart. Den här bilden är rätt så rörig. 1. Det börjar med att vattnet tas in via råvattenintaget 2. Sen kommer vattnet till ett mekanisk rensgaller som tar bort bråte/pinnar och även fiskar som kommer in i röret. Det gallret styrs av sig själv även med rensning av gallerna. Detta fungerar på det sättet att en mekanisk kratta som styrs av motorer och två kedjor som sen rakar av gallerna från oönskade saker. Detta görs några gånger per dag 3. Efter det går det vidare till mikrosilar 4. Mikrosilar här rengörs vattnet ännu mer noggrant det tar bort små partiklar och andra ämnen. Mikrosillarnas duk är på 100 my. Sedan tillsätts klor med vattnet som blandas i blandnings bassängen 5. Sen pumpas vattnet ut via fyra pumpar ut i processen. Flödet kan variera på grund av årstid T.ex. vinter ca 500 l/s medans på sommar 1000 l/s. 5

6 Efter att vattnet har varit och värmts ut i processen så kommer det två olika vatten typer som ska renas, ljumvatten och varmvatten. Anledning till att man gör varmvattnetär för att det ska användas som spädvatten till pannorna då det är ekonomisk bättre. Vattentyp Temp C⁰ Råvatten 2- ca28 Ljumvatten 22+ Varmvatten Så här ser reningen ut av ljumvatten 6

7 Den bilden visar hela ljumvatten reningen. Röda strecket visar hur vattnet går igenom reningen. 1. Ljumvatten är kylvatten som är ca 22C⁰. 2. Därefter så blandas vattnet med naoh, flockkemikalier och polymer för att vattnet ska få rätt kvalitet för att kunna pumpas in i dynasandfilter. 3. Efter det så kommer vattnet till 20 st dynasandfilter där vattnet renas så fint att det kan användas i processen. Dynasandfilter fungerar på det sätt att vattnet kommer in med smuts som senare fastnar på sand i filtret och smutsen blir kvar på sanden medan vattnet rinner vidare till lagringstankar. Sanden tvättas med mellanrum och det görs via en pump. 4. Där efter rinner ljumvattnet till lagringstankar för att sedan pumpas ut i processen. 7

8 6.2 Så här ser reningen ut för varmvatten Den blåa linjen visar vägen genom varma vatten reningen för varm vattnet 1. Först så tas råvatten, uppvärmt processvatten och blandas till rätt temp för varmvatten som är 45C⁰. Detta vatten har ofta en högre temp det är därför man blandar in råvatten. Här blandas även flockkemikalie och naoh för att uppnå rätt ph och för att kunna bilda flockar. 2. Efter det så kommer vattnet till en koagulerings kammare vilket är till för att flockar ska kunna bildas med rätt tid och blandnings fart. Farten måste vara rätt för att flockar ska kunna blidas. 3. I samma bassäng så ta flockarna bort på slutet i bassäng via en avdragsvals. Flockarna hamnar på ytan och vattnet rinner i mellan en liten glipa. Mellan avdragsvals och kanten på bassängen. Flockarna hamnar på ytan med hjälp av luft som blåses upp under ifrån. 8

9 4. Sen kommer vattnet till två sandfilter. Där rinner vattnet igenom ett lager med sand medans de organiska partiklarna fastnar på sanden. Och vattnet kan rinna igenom sanden. 5. För att senare hamna i en bassäng. Och efter det så pumpas vattnet ut i processen och en av vattnet till går till total avsaltning 9

10 Fabriken har även en total avsaltning. Anledningen till att man avsaltar är att man vill undvika att pannorna blir igensatta av kalk och andra beläggningar. Det händer när det är hög temp och högt tryck. Detta görs genom att ändra på laddningar på materialet joner(plus och minus ladd joner) och man använder visa kemikalier för att man ska kunna ändra på jonerna. Detta vatten blir väldigt rent. Det blir för rent för att dricka. 6.3 När jag jobbade som avdelningsoperatör så gjorde jag följande arbetes uppgifter. Provstartade spädvattenpumpen turbindriven så om anläggning skulle bli strömlös så ska den här pumpen kunna starta. Kolla funktionen och läckage på utrustningen för mava produktionen. Se till att hela processen fungerar och att det inte finns några läckor i processen eller några andra fel. Kolla så analysatron visar rätt värden och att det fungerar Spola sandfilter detta gör man för att sanden ska vara ren och kunna rena vattnet på bästa sätt. Kolla kemikalienivån se till att det finns tillräckligt med kemikalier och beställa vid behov. Kollat till råvatten stationen se till att ser bra ut att det går som det ska. Skrivit rapporter man skriver en rapport varje dag där man rapporterar in värden/flöden och Ph. Detta görs för att nästa person som jobbar nästa skift ska kunna se om det har hänt något som kan vara bra att veta. Men även för att lättare kunna upptäcka fel. Varit på möte på morgonen. Det mötet är varje morgon mån-fredag. Här tar olika avdelningar upp sina problem på sin avdelning som berör andra avdelning. Men även hur driften går på anläggning och om det har hänt någon olycka. Även var ett stöd för de olika processenna på ens avdelning och hjälpa till om det så behövs. 10

11 7 Externrening På denna blid så visar det hur processen ser ut för avloppsreningen ser ut för fabriken. Externrening betyder att det är den reningen som renar vattnet ut ur fabriken. 1. Svaltornet. Hit kommer allt avloppsvatten för att sedan kunna skickas till försedimenteringen. Men om det är för dåliga värden eller för dålig kvalitet på vattnet så kan man skicka vattnet till en spillvatten bassäng. 2. Spillvatten dammen. Här hamnar vatten med dåliga värden och kvalitet. 3. Försedimentering. Här sorteras fiber bort. Det sker via en trevärts som systematisk leder en pump igenom hela bassängen. Som sedan suger upp fibrerna från botten. 11

12 4. Fibrerna skickas sedan till en skruvpress där det blandas med polymer. Som i den processen torkar och bildar små klumpar. Som senare kommer att bland annat användas till att göra vägar med eller att täcka över gamla soptippar. 5. LSP/Luftazon här kommer vattnet till en luftad Zon. Där jobbar organismer som bryter ner bakterier men för att de ska kunna jobba bra så finns det kontroll på ph och C⁰. Temp ska vara runt 37 C⁰. Här finns det även luftare som ligger på ytan och luftar vattnet. Och samtidigt rör om i vattnet. Så att organiska partiklar ska kunna arbeta effektivt. 12

13 6. Mellansedimentering. Här tas bioslammet. Det ligger på botten och rinner ut genom ett hål i botten på bassängen. Slammet skjuts till hålet med hjälp av en skrapa. 7. Bioslammet går sedan till en sil press där pressas slammet till rätt torrhet samt vattnet rinner igenom flera olika dukar och sorteras bort ifrån slammet. Slammet åker sedan till en låda för förvaring. Slammet användes senare i barkpannan. 13

14 8. Eftersedimentering. Här tar man bort det sista slammet och detta gör man via en flotte som åker på ytan och suger upp det som ligger på botten av dammen. Flotten styrs av vajrar som drar flotten åt rätt som sin tur styrs av en dator. 7.1 Som skiftserviceman (den som jobbar med externrening) har jobbat med: Kollat processen att externreningen funkar. Kolla så att flödet är bra att det ser ut som det ska på externrening T.ex. att alla skrapor går som de skall alla pumpar funkar och att alla mätare fungerar. Ta bort vass från vatten löpet detta här hör ihop med först punkten. Kollat att smutsvattengropen fungerar om det blir strömavbrott så ska allt vatten rinna ner i den och inte rinna ut i väringen efter som vattnet inte är bra för miljön Skrivit rapport även här skriver rapporter. Om hur det går i processen men även hur värdena är och om har behövt skickat något vatten till spillvattensdammen. Saker som man skriver upp är ph i de olika zonerna, nivån i olika pumpgropar och flöden till olika ställena i processen. 14

15 8 Miljö På miljö jobbar man med att se till att man följer de villkors som mark och miljödomstolen ställer på verksamheten. Samt ser hur man ska klar villkoren och hur man ska klara det. Samt meddela verksamheten om man ligger på gränsen med att klara villkoren. Men även genomföra provtagning på vis områden som inte rör labb arbetes områden. Bland annat ta grundvatten prover. De områden som man tar på är grundvatten, på sjön Väringen och stoft från skorstenen. Samt så är man en rådgivare för externrening. Skrivit morgonkoll. Kolla att alla värden är bra och stämmer med villkoren. Men även kollat om det har varit några utsläpp överhuvudtaget. Varit på möte samma möte som avdelning operatör. Skrivit månadsrapport. Skrivit rapport om hur värden ser ut under en månads tid. Om det är fel på några värden så skriver man det, även hur värden blir dåliga och hur man löser dessa fel. Tagit grundvatten prover. Man ser till så att fabriken inte förstör grundvattnet eller miljön. 9 Labb På labbet tar man prover på både ingående och utgående vatten. Detta rapporterar man in i en dator där man kan se om värdena ser bra ut Att värdena ligger som de ska Man tar prover på olika ställen i processen. Vissa prover tas alla dagar i veckan medans vissa tar man bara vissa dagar i veckan. 15

16 Dessa värden tar man: Ph Konduktivitet Klor Kalium permganat Natrium Kisel Hårdhet Al Grumlighet Färg Fosfor Toc = total organiska material. COD 10 Reflektioner Under dessa nio veckor på Billerud Korsnäs pappersbruk. Så har jag sett hela processen i ett fabriksreningsverk av vatten. Jag förstår hur processen funkar med rening av vatten in och ut ur fabriken, samt alla krav och villkor som finns på utsläpp från fabriken till både vattnet och luften. Det finns många utsläpp men Billerud Korsnäs klarar av dessa krav och villkor. De jobbar bra för att lösa det med kraven och villkor på utsläpp. Under dessa veckor så förstår jag hur viktigt Reningsprocessen av in och utgående vatten. Och om vatten reningen inte funkar så kan det gå väldigt fel. Bland annat om det inte kommer in något vatten i processen så kan inte pannorna kylas så kan pannorna sprängas och då kan personalens liv vara i fara Jag har även märkt att det är en stor skillnad ifall man jämför mot ett reningsverk i en kommun. T.ex. så har fabriken ett större flöde på vatten och Korsnäs har 20st dynasandsfilter medans ett reningsverk kanske har 4. 16

17 Ett annat exempel så har Billerud Korsnäs en försedimenterings bassäng som är 80m lång medans en kommunal försedimentering bassäng är kanske 40 m. Jag har uppskattat min tid här på bruket. Hur jag har fått ett varmt välkomnande av alla som jag har pratat med och alla har varit villiga att lära mig mycket. Jag tackar för min tid på bruket. För information jag har fått och detta kommer jag kunna använda i min framtid inom skolan. Det bästa med den här lian är att jag blev fast besluten av att klara skolan med bra betyg. 11 Källor till denna rapport är: Personalen Ritningar över processen Själva fabriken att gå och kolla på Bilder är Billerud Korsnäs eller mina egna 17