Sweco Environment AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Transkript

1 Säffle kommun SÄFFLE AVLOPPSRENINGSVERK UPPDRAGSNUMMER KARLSTAD Sweco Environment AB VA system Maria Sondell Veronica Hjelm 1 (20) Sweco Sweco Environment AB Maria Sondell Kanikenäsbanken 10 Box 385, Karlstad Telefon Telefax Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Högskoleingenjör Telefon direkt maria.sondell@sweco.se

2 INNEHÅLL 1 Allmänna förutsättningar LOKALISERING GÄLLANDE TILLSTÅND 6 2 Befintligt reningsverk BEFINTLIG DIMENSIONERING PROCESSBESKRIVNING MEKANISKT STEG BIOLOGISKT STEG KEMISKT STEG SLAMBEHANDLING REJEKTVATTEN 7 3 Ledningsnät BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN BRÄDDKONTROLL PÅ LEDNINGSNÄTET GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR OCH ÅTGÄRDER 8 4 Utförda och planerade åtgärder UTFÖRDA ÅTGÄRDER PLANERADE ÅTGÄRDER KVÄVEUTBYGGNAD FÄLLNINGSKEMIKALIE ÖVRIG RENOVERING BEHANDLING AV SLAM 10 5 Nuvarande belastning och reningsresultat ANORDNINGAR FÖR FLÖDESMÄTNING OCH PROVTAGNING INKOMMANDE PE-BELASTNING INDUSTRIANSLUTNING OCH LAKVATTEN MAXIMAL GENOMSNITTLIG VECKOBELASTNING AVLOPPSVATTENMÄNGDER INKOMMANDE FÖRORENINGSHALTER INKOMMANDE FÖRORENINGSMÄNGDER SLAMMÄNGDER/SLAMKVALITET RENINGSRESULTAT UTGÅENDE HALTER UTGÅENDE MÄNGDER 16 2 (20)

3 5.10 BRÄDDNINGAR BRÄDDNING FRÅN RENINGSVERKET BRÄDDNING FRÅN LEDNINGSNÄTET 17 6 Recipient UTSLÄPPSPUNKT UTSLÄPPTA FÖRORENINGSMÄNGDER FRÅN RENINGSVERKET RECIPIENTKONTROLL 17 7 Prognos för framtida belastningar SAMMANFATTNING AV NUVARANDE BELASTNING PROGNOSFÖRUTSÄTTNINGAR ANSLUTEN FOLKMÄNGD/INDUSTRIER AVLOPPSVATTENMÄNGDER FÖRORENINGSMÄNGDER DIMENSIONERANDE OCH AKTUELLA BELASTNINGAR FRAMTIDA DIMENSIONERING 19 8 Förslag till åtgärder LEDNINGSNÄTET RENINGSVERKET 20 9 Förväntade reningsresultat och recipientbelastningar20 10 Kontrollprogram 20 Bilagor 1. Processchema 2. Ledningsnät 3. Plan för ombyggnad 3 (20)

4 Sammanfattning Säffle avloppsreningsverk är dimensionerat för pe och har idag ett bra reningsresultat med avseende på utgående medelhalter av BOD 7 och totalfosfor. Verket är uppbyggt för mekanisk, biologisk och kemisk rening. Utsläppspunkten från Säffle reningsverk ligger i det tillrinningsområde som avvattnas till havs- och kustområden från norska gränsen i väster till Norrtälje kommun i öster. Naturvårdsverkets bedömning, baserat på uppgifter om kväveutsläpp och retention för år 2006, är att utsläppen av kväve från Säffle reningsverk till nämnda havs- och kustområden bidrar till föroreningen av detta område i sådan omfattning att begränsningsvärdena i 6 i förordning SNFS 1994:7 ska tillämpas på det aktuella reningsverket. Säffle avloppsreningsverk återfinns i Naturvårdsverkets bilaga över avloppsreningsverk som ska ha kväverening och inte uppfyller direktivets krav. På grund av det ökade kvävekravet krävs en ombyggnation av verket. Då Säffles avloppsreningsverk redan idag har låga kvävehalter ut till recipient krävs dock inte så stora byggnationer. Verket har dessutom volymer att tillgå till en kväveprocess vilket underlättar vid upprustning av verket. Utgångspunkten för kväveutbyggnad är att i framtiden kunna driva processen så att kvävehalter under 15 mg N/l uppnås som årsmedelvärde i utgående vatten. 4 (20)

5 1 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR 1.1 LOKALISERING Säffle avloppsreningsverk är beläget på fastigheten Säffle 6:18 och ligger ca 2 km söder om tätorten. I Boverkets allmänna råd 1995:5 (Bättre plats för arbete) anges ett riktvärde för skyddsavstånd på 500 meter till avloppsreningsverk dimensionerande för mindre än personekvivalenter (pe). Den röda cirkeln runt reningsverket i Figur 1 visar en radie på 500 meter från avloppsreningsverket. Strax nordväst om reningsverket ligger en ridskola och norrut är ett gymnasium beläget. Förutom de två ovan nämnda är det mest industrilokaler runt avloppsreningsverket. Avloppsreningsverk Figur 1: Säffle reningsverk och recipient Byälven. Radie med 500 meters omkrets kring verket är markerad röd. 5 (20)

6 1.2 GÄLLANDE TILLSTÅND Länsstyrelsen lämnade i beslut Säffle kommun tillstånd enligt miljöskyddslagen för utsläpp av avloppsvatten till Byälven. Idag har verket tillstånd för pe. Utsläppsvillkoren enligt tillstånd är som gränsvärden 15 mg/l BOD 7 och 0,5 mg/l totalfosfor, beräknade som medelvärden för kalenderår. Som riktvärden får resthalterna ej överstiga 15 mg/l BOD 7, 70 mg/l CODCr och 0,5 mg/l totalfosfor mätt som kvartalsmedelvärden. I Länsstyrelsens tillståndsbeslut daterat senareläggs frågan om slutliga åtgärder och villkor rörande reduktionen av kväve i avloppsvattnet. Dock åläggs kommunen att utreda möjligheterna att åstadkomma 50 % reduktion av kvävet alternativt reducera halten till 15 mg/l i utgående vatten. En utredning gjordes efter detta åläggande, daterad Diskussioner med Länsstyrelsen i Värmland med utredningen som bakgrund ledde till en dispens, daterad BEFINTLIGT RENINGSVERK Säffle avloppsreningsverk har varit i drift sedan 1970 och är uppbyggt för mekanisk, biologisk och kemisk rening. Verket byggdes om 1981 och energieffektiviserades Reningsverket renar avloppsvatten från Säffle och Värmlandsbro tätorter. Ny ventilation och värmeanläggning har installerats under året BEFINTLIG DIMENSIONERING Antal pe: Flöden Q S +Q D m 3 /d Qdim 435 m 3 /h 2 Qdim 870 m 3 /h Belastning BOD 7 (70 g/p,d) P-tot (3 g/p,d) 1050 kg/d 45 kg/d 2.2 PROCESSBESKRIVNING Se processchema bilaga MEKANISKT STEG Inkommande avloppsvatten passerar först ett maskinrensat galler. Gallret avskiljer grövre föroreningar som sedan tvättas i renstvätt och transporteras i en skruvpress till en container. Efter gallret leds vattnet in i ett sandfång där sanden avskiljs. Sanden tvättas sedan i en sandtvätt. Eventuell olja fångas upp och luftas i det luftade sandfånget. En regnvattenbassäng finns placerad intill sandfånget, dit bräddning sker vid höga flöden. 6 (20)

7 2.2.2 BIOLOGISKT STEG Från sandfånget leds vattnet i en kanal till biostegets luftningsbassäng där nedbrytning av organiskt material sker. Syretillförseln sker med två celpoxluftare. Luftarna är kolonnluftare. Från luftningsbassängen passerar vattnet via överströmningsrör till biostegets sedimenteringsbassäng. Bassängen är försedd med tolv tandade skibordsrännor. Det sedimenterade slammet skrapas med en slamskrapa till slamfickor. Från slamfickorna pumpas slammet som returslam till luftningsbassängen. Överskottsslam pumpas till förtjockaren/slamschakt. Returslamspumpningen och överskottsslamspumpningen regleras tidsstyrt. Flytslam leds till vippränna och vidare till slamschaktet KEMISKT STEG Från mellansedimenteringsbassängens skibordsrännor leds vattnet via en kanal till en pumpgrop. Med en snäckpump lyfts vattnet från pumpbrunnen till kemiska stegets flockningsbassäng. I detta steg tillsätter man fällningskemikalien AVR, ca 100 g/m 3 vatten. I flockningsbassängen finns tre stycken grindomrörare. Vattnet leds via tretton tandade ränna till en sidoplacerad kanal. I bassängen finns två parallella linsskrapor som transporterar det sedimenterade kemslammet till slamfickor i inloppsänden. Kemslammet pumpas till förtjockaren/slamschaktet SLAMBEHANDLING Överskottsslam och kemslam från slutsedimenteringen pumpas till en slamförtjockare/slamschakt. I förtjockaren finns en dränkbar pump för dekantering och en dränkbar pump för pumpning av slam till stabiliseringen. Slamstabiliseringsbassängen är försedd med ett bottenluftarsystem och en omrörare. Slammet stabiliseras med släckt kalk, ca 7 kg/m 3 slam, innan det sedan avvattnas i centrifug. Slammet körs sedan till Östby där det används till täckning av deponi REJEKTVATTEN Rejektvattnet från centrifugen och dekantatet från förtjockaren överförs direkt till inkommande och behandlas på nytt i reningsverket. 3 LEDNINGSNÄT 3.1 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Ledningsnätet inom Säffle kommun är delvis utbyggt med duplicerat system med skilda ledningar för spillvatten och dagvatten. Antalet pumpstationer för spillvatten är 21 stycken, se bilaga 2, karta över ledningsnätet. 7 (20)

8 3.2 BRÄDDKONTROLL PÅ LEDNINGSNÄTET Under ett antal år på 90 talet undersöktes bräddningsfrekvens på olika delar av ledningsnätet. Det konstaterades att Återslöps pumpstation stod för 90 % av bräddningen på nätet. Bräddning registreras och mäts kontinuerligt i denna pumpstation. Bräddning sker endast vid extremt höga flöden. 3.3 GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR OCH ÅTGÄRDER Under åren har kontinuerlig sanering av ledningsnätet skett. En sammanställning av utförda åtgärder visas i Tabell 1. Tabell 1: Utförda åtgärder på ledningsnätet i Säffle år År Sträcka Åtgärd Längd (meter) Orsak* 2009 Floragatan-Villagatan Omläggning 177 ÅP Sveavägen etapp 2 Omläggning 80 ÅP Bryggerigatan Omläggning 70 Ö 2008 Timmergatan- Omläggning 230 ÅP Annelundvägen Sveavägen Omläggning 65 ÅP 2007 Annelundsvägen Relining 150 Annelund Omläggning 340 Linnévägen Omläggning 75 Stadshusparken Relining 100 Tegnérhallen Omläggning Kv Skrivaren och del av Degermossg Omläggning 150 ÅP 2005 Brotorp, V-bro Nyläggning 650 ÅP Norrlandsvägen Omläggning 60 ÅP * ÅP = Enligt åtgärdsprogam, Ö = Övrigt 4 UTFÖRDA OCH PLANERADE ÅTGÄRDER 4.1 UTFÖRDA ÅTGÄRDER Ny ventilation med värmeanläggning har installerats under året Ny centrifug för avvattning av slam kommer tas i drift våren (20)

9 4.2 PLANERADE ÅTGÄRDER KVÄVEUTBYGGNAD Säffle kommun har i en utredning, Kväveutredning , undersökt olika möjligheter till kväverening på avloppsreningsverket. Flera alternativ studerades och det alternativ som ansågs vara bäst lämpat för Säffles avloppsreningsverk är att reducera kvävet i rejektet från centrifugen samt dekantatet från förtjockare. De övriga alternativen som behandlades i utredningen var biologisk fosforreduktion, full kväverening i en SBR och full kväverening med aktiv slam. Rejekt och dekantat är de vatten som extraheras ur slammet då det avvattnas respektive förtjockas i processen. Att behandla en delström såsom rejektet har fördelar i ett verk som Säffles. Detta beror på att avloppsvattnet som kommer in till reningsverket är mycket utspätt pga påverkan av ovidkommande vatten och nederbörd. I inkommande avloppsvatten är totalkvävehalten i genomsnitt 18 mg/l och i rejektvattnet 260 mg/l. Kvävehalten i rejektvattnet kommer från 9 stickprov som togs hösten 2009, och i inkommande avloppsvatten har ett medelvärde beräknats på 24 dygnsprover tagna Dekantatet har liksom rejektet ett koncentrerat kväveinnehåll på ca 100 mg/l. Då man renar kväve i en delström behöver man inte behandla hela avloppsflödet, vilket ger minskade energikostnader. Att behandla hela avloppsflödet är mycket kostsamt då stora mängder syre krävs för att kvävereduktionen ska fungera. De tre övriga alternativen, full kväverening i SBR, biologisk fosforreduktion och full kväverening i aktiv slam bygger på att hela avloppsvattenmängden behandlas. Då Säffles vatten är så utspätt vore dessa alternativ onödigt energikrävande. Rening av rejektvatten görs på många reningsverk i en SBR-anläggning (Satsvis Biologisk Rening) vilket även är aktuellt i Säffle reningsverk. För denna typ av rening krävs en utjämningsvolym för rejektvattnet/dekantat samt en reaktor där processerna sker. Kolkälla behöver troligen tillsättas rejektet, tex i form av metanol. Även en phhöjning kan behöva göras för att få en gynnsam miljö för kvävebakterierna. Cykeln i en SBR-reaktor kan beskrivas enligt följande faser: 1. Inpumpning 2. Omrörning anoxisk fas 3. Luftning aerob fas 4. Sedimentering 5. Dekantering En hel cykel i reaktorn varar i ca 4-6 h. Längst tid tar luftningsfasen. Med en SBR kan man rena upp till % av kvävet i rejekt och dekantat. Vid Säffle avloppsreningsverk körs centrifugen 7 dagar per vecka, vilket ger ett rejektvattenflöde på 50 m 3 /d. Räknar man med en reduktion av kvävet på 80% kan man 9 (20)

10 rena ca 2,7 ton kväve per år. Detta skulle göra ca 1 mg/l i utgående avloppsvatten med nuvarande flödesbelastning. Renar man dessutom dekantatet, som kommer från att man förtjockar slammet, kan man reducera kvävet ytterliggare 0,5 mg/l i utgående vatten. Detta är teoretiska siffror från en utredning. Det krävs en fullskalekörning av processen för att se hur mycket man verkligen kan reducera. Säffle reningsverk är inte fullbelastat idag och har därmed volymer tillgängliga för en kväveprocess. En SBR anläggning kräver inte så stora volymer i Säffles avloppsreningsverk, vilket innebär att man förmodligen kan inrymma en kvävereningsprocess i befintliga volymer. Ett alternativ är att använda flockningskammaren som reaktorvolym. I kammaren ska flockningsmedlet bygga flock och koagulera material i vattnet. Idag är den för stor vilket medför en för lång uppehållstid. Tillsätter man istället flockningsmedlet i en ränna så kan volymen användas som SBR reaktor FÄLLNINGSKEMIKALIE Vid en ombyggnation kommer det att utredas om fällningskemikalien, som används idag (AVR), är den mest optimala. Idag finns flytande fällningskemikalier som är mer effektiva och dessutom har en enklare hantering. Säffle arv avser om möjligt efter fällningsförsök att övergå till flytande kemikalie vilket kommer önskas i tillståndet ÖVRIG RENOVERING Inloppsdelen på reningsverket är idag i dåligt skick både vad gäller arbetsmiljömässigt och maskinutrustning. Denna del av verket kommer ses över vid en ombyggnation. Sandfånget bör byggas över för en bättre arbetsmiljö och nya rensgaller ska införskaffas BEHANDLING AV SLAM Slammet kommer att kunna läggas på Östbys deponi som täckning till och med år Säffles kommun undersöker även andra möjligheter för avyttring, som tex transport av slam till biogasanläggning. 5 NUVARANDE BELASTNING OCH RENINGSRESULTAT 5.1 ANORDNINGAR FÖR FLÖDESMÄTNING OCH PROVTAGNING Mätutrustning för kontinuerlig driftövervakning består av flödesmätare, ph- mätare, syrehaltsmätare, nivågivare samt provtagare. Flödesmätning utförs på: a) Behandlat utgående vatten b) Bräddat vatten vid regnvattenbassäng i verket 10 (20)

11 Provuttagning görs av personal på arv. Analyser av BOD 7, COD Cr, P-tot, N-tot, NH 4 -N, ph samt suspenderad substans tas på inkommande och utgående vatten enligt fastställt kontrollprogram. Alla analyser görs på avloppsverkets ackrediterade laboratorium med undantag för slam analyserna. Från och med år 2011 kommer COD analyserna ersättas med TOC analyser. 5.2 INKOMMANDE PE-BELASTNING Säffle avloppsreningsverk renar avloppsvatten från Säffle och Värmlandsbro tätorter. Inkommande pe belastning till verket år 2009 var 5635 pe. Det är den lägsta belastningen Säffle haft under de senaste fem åren. I medel har belastningen legat på 8254 pe under samma år. Idag finns inga indikationer på att Säffle skall få en befolkningsökning eller nyetablering av verksamhet. Den inkommande pe-belastningen redovisas som årsmedelvärden år i Tabell 2. Tabell 2: Inkommande pe-belastning för Säffle avloppsreningsverk År Belastning (pe) var belastningen mycket hög. Man verifierade detta genom en kvalitetssäkring av flödesmätare och provtagningsförfarandet samt analysen av BOD. Man kunde ej utröna vad som förorsakade den ökade belastningen på verket. Anledningen till att anslutningen och BOD belastningen är så låg år 2009 är troligtvis det låga flödet. Erfarenheter från tidigare år är att en biofilm växer till sig i ledningsnätet vid låga flöden och att vattnet som kommer in är extra tunt. Det finns då en risk för hög belastning nästkommande år om flödet drar med sig biofilmen. Arbetet med läckor på ledningsnätet har medfört att avloppsvattenflödet minskat de senaste åren. 5.3 INDUSTRIANSLUTNING OCH LAKVATTEN Industrianslutningen tillverket är i huvudsak sanitäravlopp och ingår i pe ovan. 11 (20)

12 5.4 MAXIMAL GENOMSNITTLIG VECKOBELASTNING Det teoretiska värdet för Säffle är pe, vilket inryms i dagens tillståndsgivande anslutning. 5.5 AVLOPPSVATTENMÄNGDER I tabell 3 redovisas avloppsvattenmängder till Säffle avloppsreningsverk mellan åren Tabell 3: Inkommande flödesbelastning till Säffle reningsverk under Flöde Q tot (m 3 /år) Q medel (m 3 /d) Q max (m 3 /d) Q min (m 3 /d) INKOMMANDE FÖRORENINGSHALTER Inkommande halter till reningsverket i mg/l visas i tabell 4. Samtliga värden representerar årsmedelvärden. Tabell 4: Total inkommande belastning i mg/l till Säffle reningsverk under Parameter (mg/l) BOD COD Cr P-tot 3,1 2,5 3,7 3,0 2,4 N-tot ,1 17,1 Susp. Substans (20)

13 Avloppsvattnet in till verket är tämligen tunt. Alla parametrar ligger lågt vilket tyder på ett utspätt vatten. 5.7 INKOMMANDE FÖRORENINGSMÄNGDER Inkommande avloppsvattens föroreningsbelastning redovisas i tabell 5 för åren Tabell 5: Total inkommande belastning i ton/år till Säffle reningsverk under Parameter (ton/år) BOD COD Cr P-tot 7,2 7,2 10 8,4 4,4 N-tot Susp. Substans I tabell 6 redovisas inkommande medelbelastning åren med avseende på BOD, flöde och fosfor samt procent av dimensionerande. Tabell 6: Inkommande medelbelastning år av BOD, flöde och total fosfor till Säffle reningsverk i förhållande till dimensionerande. Parameter Medel Procent av dimensionerande BOD 7 (ton/år) P-tot (ton/år) Flöde (m 3 /d) 7, BOD ligger på 55% av dimensionerande och totalfosfor på 45%. Det innebär att verket är lågbelastat med avseende på dessa två parametrar. Flödet ligger lite högre på 82%. 13 (20)

14 5.8 SLAMMÄNGDER/SLAMKVALITET Det avskilda slammet stabiliseras med kalk och avvattnas i centrifug. Avvattnat slam körs till Östby deponi för marktäckning. Säffle avloppsreningsverk hanterar även externslam från enskilda avlopp. Externslammet tippas i pumpstation innan avloppsreningsverket. Under åren producerades i medeltal ca 500 ton TS slam per år under reningsprocessen i Säffles avloppsreningsverk (inklusive externslam). Slammängden varierar från 480 till 560 ton TS över åren. Slammet har en TS-halt på % efter centrifugering. Slamanalyser utförs 2 gånger per år. Fler analyser tas om värdena skulle överskrida gränsvärdena. Sammanställningen av slamanalyserna från blandslammet i Tabell 7 visar att slamkvaliteten är genomgående god med metallhalter under gränsvärdena för avloppslam för jordbruksändamål. Tabell 7: Provtagningsresultat för slam från Säffle reningsverk år Parameter Gränsvärde SFS 1998:944 ph 9,9 9,8 9,2 10,4 10,6 TS (%) 27,9 27,5 24,3 23,7 28,5 N-tot P-tot NH 4-N Bly Kadmium Koppar Krom ,65 0,73 0,52 0,49 0, (20)

15 Parameter Gränsvärde SFS 1998:944 Kvicksilver Nickel Zink Nonylfenol PAH PCB Toluen 0,26 0,35 0,26 0,21 0,34 2,5 4,7 5,2 4,2 5,1 4, ,3 3,6 1,6 3,2 4,1 0,82 0,63 0,7 0,67 1,18 0,04 0,023 0,02 0,025 0,04 <0,1 0,14 <0,1 0,43 0, RENINGSRESULTAT UTGÅENDE HALTER Reningsverket i Säffle uppvisar bra reningsresultat. I tabell 8 nedan redovisas utgående medelhalter av BOD 7, COD Cr, totalfosfor, totalkväve, NH 4 -N och suspenderad substans. Utgående mängder i ton/år visas i Tabell 9. Tabell 8: Utgående årsmedel från Säffle reningsverk för år Parameter (mg/l) BOD 7 medel 14 9,3 11 9,5 12,7 COD Cr medel P-tot medel 0,32 0,28 0,38 0,35 0,36 15 (20)

16 N-tot medel 15, ,3 12,8 NH 4-N medel 9,1 8,2 9,4 8,3 9,1 Susp. medel ,5 Kvävehalterna ligger som medeltal åren på 14,4 mg/l. Kvävevillkoret kommer troligtvis att bli 15 mg/l. Vilket innebär att kommunen endast behöver reducera mängden kväve marginellt UTGÅENDE MÄNGDER Tabell 9: Utsläppta föroreningsmängder till recipient under Parameter (ton/år) BOD 7 32,9 27,1 30,8 26,8 23,4 COD Cr 87,1 110,8 111,4 115,5 85,3 P-tot 0,76 0,8 1,1 0,99 0,67 N-tot 36,9 40,5 44,4 36,7 23,7 NH 4-N 21,2 23, ,4 16,9 Susp. 30,3 34, ,3 34, BRÄDDNINGAR BRÄDDNING FRÅN RENINGSVERKET Bräddning från Säffle reningsverk förekommer vid hydraulisk överbelastning samt vid enstaka driftavbrott. Totala mängden bräddningar redovisas i tabell 10. Tabell 10: Bräddningar vid Säffle avloppsverk År Bräddning (m 3 /år) Del av totalt flöde (%) , ,7 16 (20)

17 , , , BRÄDDNING FRÅN LEDNINGSNÄTET Bräddning på nätet sker främst vid Återslöps pumpstation. Vid driftproblem finns det även möjlighet att brädda avloppsvattnet i pumstation, Karl XII, strax innan verket vilket sällan görs, se tabell 11. Tabell 11: Bräddningar på ledningsnätet i Säffle år År Bräddning (m 3 /år) RECIPIENT 6.1 UTSLÄPPSPUNKT Behandlat vatten avleds till Byälven. Koordinaterna för utsläppspunkten i RT90 är syd/nord: och väst/öst: UTSLÄPPTA FÖRORENINGSMÄNGDER FRÅN RENINGSVERKET Utgående föroreningsmängder till recipient i mg/l och ton/år visas i kapitel 5, tabell 7 och tabell RECIPIENTKONTROLL Samordnad recipientkontroll utförs av Byälvens vattenvårdsförbund och redovisas i årsrapport sammanställd av Alcontrol till miljökontor och Va-verk. 17 (20)

18 7 PROGNOS FÖR FRAMTIDA BELASTNINGAR 7.1 SAMMANFATTNING AV NUVARANDE BELASTNING Den nuvarande förorenings- och flödesbelastningen på reningsverket är redovisad och diskuterad i kapitel 5. På basis därav kan den nuvarande medelbelastningen sammanfattas enligt följande. Antalet anslutna pe under perioden var i medeltal cirka 8250 pe. Avloppsvattenmängden redovisad som dygnsmedel för perioden har varit ca 6945 m 3 /dygn. Inkommande föroreningsmängder i medel för perioden : BOD 7 : P-tot: N-tot: 83 kg/d 2,9 kg/d 18,4 kg/d 7.2 PROGNOSFÖRUTSÄTTNINGAR Antalet anslutna beräknat i BOD 7 -belastning till Säffle är i medeltal 8250 pe (årsmedel ). År 2009 uppgick pe-belastningen till ca 5635 pe vilket är 38 % av den dimensionerande pe belastningen. En bibehållen eller minskad befolkning i Säffle kommun är väntad. Reningsverket i Säffle kommer därmed att ha en god kapacitet att behandla inkommande avloppsvatten. Nyetablering av någon större industri är inte planerad i kommunen. 7.3 ANSLUTEN FOLKMÄNGD/INDUSTRIER Den folkmängd som är ansluten uppgår till ca 9330 personer. Industribelastningen är av mindre betydelse för pe-belastningen. Anslutningen av industrier till reningsverket består av sanitäravlopp och ingår i den beräknade pebelastningen. 7.4 AVLOPPSVATTENMÄNGDER Det inkommande flödet till avloppsreningsverket redovisas i avsnitt 5. Variationen i dygnsmedelflöde härrör sig till största delen från påverkan av ovidkommande vatten och nederbörd. Generellt sett hör höga medelflöden samman med stor nederbördsmängd. Översynen och efterföljande åtgärder på ledningsnätet kommer få till följd att mängden ovidkommande vatten sannolikt kommer att minska. 18 (20)

19 7.5 FÖRORENINGSMÄNGDER Ingen ökning när det gäller föroreningsmängderna förväntas. Avloppsreningsverket i Säffle har fungerat bra de senaste åren vilket även provtagningarna visar. Vattnet in till verket är tunt med låga halter av de flesta analysparametrar. 7.6 DIMENSIONERANDE OCH AKTUELLA BELASTNINGAR Jämförelse mellan dimensionerad och aktuell belastning för Säffle avloppsreningsverk redovisas i tabell 12. Tabell 12: Dimensionerande parametrar jämfört med inkommande värden för Säffle avloppsreningsverk. Procent av dimensionerande avser medelvärdena för Dimensionerande Aktuell (2009) Medel ( ) Medel % av dimensionerande Anslutning, pe Flöde, m 3 /d BOD 7, kg/d P-tot, kg/d FRAMTIDA DIMENSIONERING Med hänsyn till pe-belastningen som är i medeltal 8250 pe föreslås att befintlig dimensionering behålls enligt kapitel 2.1. Eftersom anslutningen har legat relativt stabilt under ett antal år och ingen ökning är förväntad, innebär det att Säffle avloppsreningsverk har bra marginal och en god kapacitet att klara den föreslagna dimensioneringen. Kväve saknas i den nuvarande dimensioneringen. Den nya dimensioneringen kommer med kvävekomplettering se ut som följer: Antal pe: Flöden Q S +Q D m 3 /d Qdim 435 m 3 /h 2 Qdim 870 m 3 /h Belastning BOD 7 (70 g/p,d) P-tot (3 g/p,d) Tot N (15 g/p,d) 1050 kg/d 45 kg/d 225 kg/d 19 (20)

20 8 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER 8.1 LEDNINGSNÄTET Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över, underhållas, och åtgärdas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av dag- och dränerings vatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Säffle kommun har en utarbetad saneringsplan för detta arbete. 8.2 RENINGSVERKET Det finns idag god kapacitet att behandla inkommande avloppsvatten från Säffle kommun. Flödesbelastningen ligger högre än BOD-, kväve- och fosforbelastningen i pe belastning räknat, vilket beror på inläckage av regnvatten. De åtgärder som föreslås enligt kap 4.2 kan sammanfattas enligt följande. Slamstabiliseringen med kalk kommer helt tas ur drift i framtiden. Den kommer ersättas med någon annan form av luktreducering. Inloppsdelen bör byggas om och optimeras genom att installera nya galler. Man bör också bygga över sandfånget med avseende på förbättrad arbetsmiljö. Mottagning för externslam kommer eventuellt byggas om för att erhålla en bättre hantering. 9 FÖRVÄNTADE RENINGSRESULTAT OCH RECIPIENTBELASTNINGAR Aktuella medelvärden i utgående avloppsvatten för fosfor och BOD 7 är idag godkända vid avloppsreningsverket, vilket även förväntas i framtiden. Medelvärdet av kvävekoncentrationen är strax under 15 mg/l och utsläpp till recipient i medeltal ca 36 ton N/år mellan åren Exakt hur mycket kväve som kommer reduceras visar sig vid i drifttagande av anläggningen. Förväntad reduktion med 1,5-2 mg N/ l ger ca 3,8-5 ton reducerat kväve per år. 10 KONTROLLPROGRAM För verksamheten finns idag ett kontrollprogram fastställt år I detta ingår ett provtagningsprogram som regelbundet ses över. Förslag till nytt kontrollprogram kommer att tas fram med anledning av kvävekravet. Den recipientprovtagning som Byälvens vattenvårdsförbund gör kommer även i fortsättningen utföras. 20 (20)