Sweco Environment AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen"

Transkript

1 Säffle kommun SÄFFLE AVLOPPSRENINGSVERK UPPDRAGSNUMMER KARLSTAD Sweco Environment AB VA system Maria Sondell Veronica Hjelm 1 (20) Sweco Sweco Environment AB Maria Sondell Kanikenäsbanken 10 Box 385, Karlstad Telefon Telefax Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Högskoleingenjör Telefon direkt

2 INNEHÅLL 1 Allmänna förutsättningar LOKALISERING GÄLLANDE TILLSTÅND 6 2 Befintligt reningsverk BEFINTLIG DIMENSIONERING PROCESSBESKRIVNING MEKANISKT STEG BIOLOGISKT STEG KEMISKT STEG SLAMBEHANDLING REJEKTVATTEN 7 3 Ledningsnät BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN BRÄDDKONTROLL PÅ LEDNINGSNÄTET GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR OCH ÅTGÄRDER 8 4 Utförda och planerade åtgärder UTFÖRDA ÅTGÄRDER PLANERADE ÅTGÄRDER KVÄVEUTBYGGNAD FÄLLNINGSKEMIKALIE ÖVRIG RENOVERING BEHANDLING AV SLAM 10 5 Nuvarande belastning och reningsresultat ANORDNINGAR FÖR FLÖDESMÄTNING OCH PROVTAGNING INKOMMANDE PE-BELASTNING INDUSTRIANSLUTNING OCH LAKVATTEN MAXIMAL GENOMSNITTLIG VECKOBELASTNING AVLOPPSVATTENMÄNGDER INKOMMANDE FÖRORENINGSHALTER INKOMMANDE FÖRORENINGSMÄNGDER SLAMMÄNGDER/SLAMKVALITET RENINGSRESULTAT UTGÅENDE HALTER UTGÅENDE MÄNGDER 16 2 (20)

3 5.10 BRÄDDNINGAR BRÄDDNING FRÅN RENINGSVERKET BRÄDDNING FRÅN LEDNINGSNÄTET 17 6 Recipient UTSLÄPPSPUNKT UTSLÄPPTA FÖRORENINGSMÄNGDER FRÅN RENINGSVERKET RECIPIENTKONTROLL 17 7 Prognos för framtida belastningar SAMMANFATTNING AV NUVARANDE BELASTNING PROGNOSFÖRUTSÄTTNINGAR ANSLUTEN FOLKMÄNGD/INDUSTRIER AVLOPPSVATTENMÄNGDER FÖRORENINGSMÄNGDER DIMENSIONERANDE OCH AKTUELLA BELASTNINGAR FRAMTIDA DIMENSIONERING 19 8 Förslag till åtgärder LEDNINGSNÄTET RENINGSVERKET 20 9 Förväntade reningsresultat och recipientbelastningar20 10 Kontrollprogram 20 Bilagor 1. Processchema 2. Ledningsnät 3. Plan för ombyggnad 3 (20)

4 Sammanfattning Säffle avloppsreningsverk är dimensionerat för pe och har idag ett bra reningsresultat med avseende på utgående medelhalter av BOD 7 och totalfosfor. Verket är uppbyggt för mekanisk, biologisk och kemisk rening. Utsläppspunkten från Säffle reningsverk ligger i det tillrinningsområde som avvattnas till havs- och kustområden från norska gränsen i väster till Norrtälje kommun i öster. Naturvårdsverkets bedömning, baserat på uppgifter om kväveutsläpp och retention för år 2006, är att utsläppen av kväve från Säffle reningsverk till nämnda havs- och kustområden bidrar till föroreningen av detta område i sådan omfattning att begränsningsvärdena i 6 i förordning SNFS 1994:7 ska tillämpas på det aktuella reningsverket. Säffle avloppsreningsverk återfinns i Naturvårdsverkets bilaga över avloppsreningsverk som ska ha kväverening och inte uppfyller direktivets krav. På grund av det ökade kvävekravet krävs en ombyggnation av verket. Då Säffles avloppsreningsverk redan idag har låga kvävehalter ut till recipient krävs dock inte så stora byggnationer. Verket har dessutom volymer att tillgå till en kväveprocess vilket underlättar vid upprustning av verket. Utgångspunkten för kväveutbyggnad är att i framtiden kunna driva processen så att kvävehalter under 15 mg N/l uppnås som årsmedelvärde i utgående vatten. 4 (20)

5 1 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR 1.1 LOKALISERING Säffle avloppsreningsverk är beläget på fastigheten Säffle 6:18 och ligger ca 2 km söder om tätorten. I Boverkets allmänna råd 1995:5 (Bättre plats för arbete) anges ett riktvärde för skyddsavstånd på 500 meter till avloppsreningsverk dimensionerande för mindre än personekvivalenter (pe). Den röda cirkeln runt reningsverket i Figur 1 visar en radie på 500 meter från avloppsreningsverket. Strax nordväst om reningsverket ligger en ridskola och norrut är ett gymnasium beläget. Förutom de två ovan nämnda är det mest industrilokaler runt avloppsreningsverket. Avloppsreningsverk Figur 1: Säffle reningsverk och recipient Byälven. Radie med 500 meters omkrets kring verket är markerad röd. 5 (20)

6 1.2 GÄLLANDE TILLSTÅND Länsstyrelsen lämnade i beslut Säffle kommun tillstånd enligt miljöskyddslagen för utsläpp av avloppsvatten till Byälven. Idag har verket tillstånd för pe. Utsläppsvillkoren enligt tillstånd är som gränsvärden 15 mg/l BOD 7 och 0,5 mg/l totalfosfor, beräknade som medelvärden för kalenderår. Som riktvärden får resthalterna ej överstiga 15 mg/l BOD 7, 70 mg/l CODCr och 0,5 mg/l totalfosfor mätt som kvartalsmedelvärden. I Länsstyrelsens tillståndsbeslut daterat senareläggs frågan om slutliga åtgärder och villkor rörande reduktionen av kväve i avloppsvattnet. Dock åläggs kommunen att utreda möjligheterna att åstadkomma 50 % reduktion av kvävet alternativt reducera halten till 15 mg/l i utgående vatten. En utredning gjordes efter detta åläggande, daterad Diskussioner med Länsstyrelsen i Värmland med utredningen som bakgrund ledde till en dispens, daterad BEFINTLIGT RENINGSVERK Säffle avloppsreningsverk har varit i drift sedan 1970 och är uppbyggt för mekanisk, biologisk och kemisk rening. Verket byggdes om 1981 och energieffektiviserades Reningsverket renar avloppsvatten från Säffle och Värmlandsbro tätorter. Ny ventilation och värmeanläggning har installerats under året BEFINTLIG DIMENSIONERING Antal pe: Flöden Q S +Q D m 3 /d Qdim 435 m 3 /h 2 Qdim 870 m 3 /h Belastning BOD 7 (70 g/p,d) P-tot (3 g/p,d) 1050 kg/d 45 kg/d 2.2 PROCESSBESKRIVNING Se processchema bilaga MEKANISKT STEG Inkommande avloppsvatten passerar först ett maskinrensat galler. Gallret avskiljer grövre föroreningar som sedan tvättas i renstvätt och transporteras i en skruvpress till en container. Efter gallret leds vattnet in i ett sandfång där sanden avskiljs. Sanden tvättas sedan i en sandtvätt. Eventuell olja fångas upp och luftas i det luftade sandfånget. En regnvattenbassäng finns placerad intill sandfånget, dit bräddning sker vid höga flöden. 6 (20)

7 2.2.2 BIOLOGISKT STEG Från sandfånget leds vattnet i en kanal till biostegets luftningsbassäng där nedbrytning av organiskt material sker. Syretillförseln sker med två celpoxluftare. Luftarna är kolonnluftare. Från luftningsbassängen passerar vattnet via överströmningsrör till biostegets sedimenteringsbassäng. Bassängen är försedd med tolv tandade skibordsrännor. Det sedimenterade slammet skrapas med en slamskrapa till slamfickor. Från slamfickorna pumpas slammet som returslam till luftningsbassängen. Överskottsslam pumpas till förtjockaren/slamschakt. Returslamspumpningen och överskottsslamspumpningen regleras tidsstyrt. Flytslam leds till vippränna och vidare till slamschaktet KEMISKT STEG Från mellansedimenteringsbassängens skibordsrännor leds vattnet via en kanal till en pumpgrop. Med en snäckpump lyfts vattnet från pumpbrunnen till kemiska stegets flockningsbassäng. I detta steg tillsätter man fällningskemikalien AVR, ca 100 g/m 3 vatten. I flockningsbassängen finns tre stycken grindomrörare. Vattnet leds via tretton tandade ränna till en sidoplacerad kanal. I bassängen finns två parallella linsskrapor som transporterar det sedimenterade kemslammet till slamfickor i inloppsänden. Kemslammet pumpas till förtjockaren/slamschaktet SLAMBEHANDLING Överskottsslam och kemslam från slutsedimenteringen pumpas till en slamförtjockare/slamschakt. I förtjockaren finns en dränkbar pump för dekantering och en dränkbar pump för pumpning av slam till stabiliseringen. Slamstabiliseringsbassängen är försedd med ett bottenluftarsystem och en omrörare. Slammet stabiliseras med släckt kalk, ca 7 kg/m 3 slam, innan det sedan avvattnas i centrifug. Slammet körs sedan till Östby där det används till täckning av deponi REJEKTVATTEN Rejektvattnet från centrifugen och dekantatet från förtjockaren överförs direkt till inkommande och behandlas på nytt i reningsverket. 3 LEDNINGSNÄT 3.1 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Ledningsnätet inom Säffle kommun är delvis utbyggt med duplicerat system med skilda ledningar för spillvatten och dagvatten. Antalet pumpstationer för spillvatten är 21 stycken, se bilaga 2, karta över ledningsnätet. 7 (20)

8 3.2 BRÄDDKONTROLL PÅ LEDNINGSNÄTET Under ett antal år på 90 talet undersöktes bräddningsfrekvens på olika delar av ledningsnätet. Det konstaterades att Återslöps pumpstation stod för 90 % av bräddningen på nätet. Bräddning registreras och mäts kontinuerligt i denna pumpstation. Bräddning sker endast vid extremt höga flöden. 3.3 GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR OCH ÅTGÄRDER Under åren har kontinuerlig sanering av ledningsnätet skett. En sammanställning av utförda åtgärder visas i Tabell 1. Tabell 1: Utförda åtgärder på ledningsnätet i Säffle år År Sträcka Åtgärd Längd (meter) Orsak* 2009 Floragatan-Villagatan Omläggning 177 ÅP Sveavägen etapp 2 Omläggning 80 ÅP Bryggerigatan Omläggning 70 Ö 2008 Timmergatan- Omläggning 230 ÅP Annelundvägen Sveavägen Omläggning 65 ÅP 2007 Annelundsvägen Relining 150 Annelund Omläggning 340 Linnévägen Omläggning 75 Stadshusparken Relining 100 Tegnérhallen Omläggning Kv Skrivaren och del av Degermossg Omläggning 150 ÅP 2005 Brotorp, V-bro Nyläggning 650 ÅP Norrlandsvägen Omläggning 60 ÅP * ÅP = Enligt åtgärdsprogam, Ö = Övrigt 4 UTFÖRDA OCH PLANERADE ÅTGÄRDER 4.1 UTFÖRDA ÅTGÄRDER Ny ventilation med värmeanläggning har installerats under året Ny centrifug för avvattning av slam kommer tas i drift våren (20)

9 4.2 PLANERADE ÅTGÄRDER KVÄVEUTBYGGNAD Säffle kommun har i en utredning, Kväveutredning , undersökt olika möjligheter till kväverening på avloppsreningsverket. Flera alternativ studerades och det alternativ som ansågs vara bäst lämpat för Säffles avloppsreningsverk är att reducera kvävet i rejektet från centrifugen samt dekantatet från förtjockare. De övriga alternativen som behandlades i utredningen var biologisk fosforreduktion, full kväverening i en SBR och full kväverening med aktiv slam. Rejekt och dekantat är de vatten som extraheras ur slammet då det avvattnas respektive förtjockas i processen. Att behandla en delström såsom rejektet har fördelar i ett verk som Säffles. Detta beror på att avloppsvattnet som kommer in till reningsverket är mycket utspätt pga påverkan av ovidkommande vatten och nederbörd. I inkommande avloppsvatten är totalkvävehalten i genomsnitt 18 mg/l och i rejektvattnet 260 mg/l. Kvävehalten i rejektvattnet kommer från 9 stickprov som togs hösten 2009, och i inkommande avloppsvatten har ett medelvärde beräknats på 24 dygnsprover tagna Dekantatet har liksom rejektet ett koncentrerat kväveinnehåll på ca 100 mg/l. Då man renar kväve i en delström behöver man inte behandla hela avloppsflödet, vilket ger minskade energikostnader. Att behandla hela avloppsflödet är mycket kostsamt då stora mängder syre krävs för att kvävereduktionen ska fungera. De tre övriga alternativen, full kväverening i SBR, biologisk fosforreduktion och full kväverening i aktiv slam bygger på att hela avloppsvattenmängden behandlas. Då Säffles vatten är så utspätt vore dessa alternativ onödigt energikrävande. Rening av rejektvatten görs på många reningsverk i en SBR-anläggning (Satsvis Biologisk Rening) vilket även är aktuellt i Säffle reningsverk. För denna typ av rening krävs en utjämningsvolym för rejektvattnet/dekantat samt en reaktor där processerna sker. Kolkälla behöver troligen tillsättas rejektet, tex i form av metanol. Även en phhöjning kan behöva göras för att få en gynnsam miljö för kvävebakterierna. Cykeln i en SBR-reaktor kan beskrivas enligt följande faser: 1. Inpumpning 2. Omrörning anoxisk fas 3. Luftning aerob fas 4. Sedimentering 5. Dekantering En hel cykel i reaktorn varar i ca 4-6 h. Längst tid tar luftningsfasen. Med en SBR kan man rena upp till % av kvävet i rejekt och dekantat. Vid Säffle avloppsreningsverk körs centrifugen 7 dagar per vecka, vilket ger ett rejektvattenflöde på 50 m 3 /d. Räknar man med en reduktion av kvävet på 80% kan man 9 (20)

10 rena ca 2,7 ton kväve per år. Detta skulle göra ca 1 mg/l i utgående avloppsvatten med nuvarande flödesbelastning. Renar man dessutom dekantatet, som kommer från att man förtjockar slammet, kan man reducera kvävet ytterliggare 0,5 mg/l i utgående vatten. Detta är teoretiska siffror från en utredning. Det krävs en fullskalekörning av processen för att se hur mycket man verkligen kan reducera. Säffle reningsverk är inte fullbelastat idag och har därmed volymer tillgängliga för en kväveprocess. En SBR anläggning kräver inte så stora volymer i Säffles avloppsreningsverk, vilket innebär att man förmodligen kan inrymma en kvävereningsprocess i befintliga volymer. Ett alternativ är att använda flockningskammaren som reaktorvolym. I kammaren ska flockningsmedlet bygga flock och koagulera material i vattnet. Idag är den för stor vilket medför en för lång uppehållstid. Tillsätter man istället flockningsmedlet i en ränna så kan volymen användas som SBR reaktor FÄLLNINGSKEMIKALIE Vid en ombyggnation kommer det att utredas om fällningskemikalien, som används idag (AVR), är den mest optimala. Idag finns flytande fällningskemikalier som är mer effektiva och dessutom har en enklare hantering. Säffle arv avser om möjligt efter fällningsförsök att övergå till flytande kemikalie vilket kommer önskas i tillståndet ÖVRIG RENOVERING Inloppsdelen på reningsverket är idag i dåligt skick både vad gäller arbetsmiljömässigt och maskinutrustning. Denna del av verket kommer ses över vid en ombyggnation. Sandfånget bör byggas över för en bättre arbetsmiljö och nya rensgaller ska införskaffas BEHANDLING AV SLAM Slammet kommer att kunna läggas på Östbys deponi som täckning till och med år Säffles kommun undersöker även andra möjligheter för avyttring, som tex transport av slam till biogasanläggning. 5 NUVARANDE BELASTNING OCH RENINGSRESULTAT 5.1 ANORDNINGAR FÖR FLÖDESMÄTNING OCH PROVTAGNING Mätutrustning för kontinuerlig driftövervakning består av flödesmätare, ph- mätare, syrehaltsmätare, nivågivare samt provtagare. Flödesmätning utförs på: a) Behandlat utgående vatten b) Bräddat vatten vid regnvattenbassäng i verket 10 (20)

11 Provuttagning görs av personal på arv. Analyser av BOD 7, COD Cr, P-tot, N-tot, NH 4 -N, ph samt suspenderad substans tas på inkommande och utgående vatten enligt fastställt kontrollprogram. Alla analyser görs på avloppsverkets ackrediterade laboratorium med undantag för slam analyserna. Från och med år 2011 kommer COD analyserna ersättas med TOC analyser. 5.2 INKOMMANDE PE-BELASTNING Säffle avloppsreningsverk renar avloppsvatten från Säffle och Värmlandsbro tätorter. Inkommande pe belastning till verket år 2009 var 5635 pe. Det är den lägsta belastningen Säffle haft under de senaste fem åren. I medel har belastningen legat på 8254 pe under samma år. Idag finns inga indikationer på att Säffle skall få en befolkningsökning eller nyetablering av verksamhet. Den inkommande pe-belastningen redovisas som årsmedelvärden år i Tabell 2. Tabell 2: Inkommande pe-belastning för Säffle avloppsreningsverk År Belastning (pe) var belastningen mycket hög. Man verifierade detta genom en kvalitetssäkring av flödesmätare och provtagningsförfarandet samt analysen av BOD. Man kunde ej utröna vad som förorsakade den ökade belastningen på verket. Anledningen till att anslutningen och BOD belastningen är så låg år 2009 är troligtvis det låga flödet. Erfarenheter från tidigare år är att en biofilm växer till sig i ledningsnätet vid låga flöden och att vattnet som kommer in är extra tunt. Det finns då en risk för hög belastning nästkommande år om flödet drar med sig biofilmen. Arbetet med läckor på ledningsnätet har medfört att avloppsvattenflödet minskat de senaste åren. 5.3 INDUSTRIANSLUTNING OCH LAKVATTEN Industrianslutningen tillverket är i huvudsak sanitäravlopp och ingår i pe ovan. 11 (20)

12 5.4 MAXIMAL GENOMSNITTLIG VECKOBELASTNING Det teoretiska värdet för Säffle är pe, vilket inryms i dagens tillståndsgivande anslutning. 5.5 AVLOPPSVATTENMÄNGDER I tabell 3 redovisas avloppsvattenmängder till Säffle avloppsreningsverk mellan åren Tabell 3: Inkommande flödesbelastning till Säffle reningsverk under Flöde Q tot (m 3 /år) Q medel (m 3 /d) Q max (m 3 /d) Q min (m 3 /d) INKOMMANDE FÖRORENINGSHALTER Inkommande halter till reningsverket i mg/l visas i tabell 4. Samtliga värden representerar årsmedelvärden. Tabell 4: Total inkommande belastning i mg/l till Säffle reningsverk under Parameter (mg/l) BOD COD Cr P-tot 3,1 2,5 3,7 3,0 2,4 N-tot ,1 17,1 Susp. Substans (20)

13 Avloppsvattnet in till verket är tämligen tunt. Alla parametrar ligger lågt vilket tyder på ett utspätt vatten. 5.7 INKOMMANDE FÖRORENINGSMÄNGDER Inkommande avloppsvattens föroreningsbelastning redovisas i tabell 5 för åren Tabell 5: Total inkommande belastning i ton/år till Säffle reningsverk under Parameter (ton/år) BOD COD Cr P-tot 7,2 7,2 10 8,4 4,4 N-tot Susp. Substans I tabell 6 redovisas inkommande medelbelastning åren med avseende på BOD, flöde och fosfor samt procent av dimensionerande. Tabell 6: Inkommande medelbelastning år av BOD, flöde och total fosfor till Säffle reningsverk i förhållande till dimensionerande. Parameter Medel Procent av dimensionerande BOD 7 (ton/år) P-tot (ton/år) Flöde (m 3 /d) 7, BOD ligger på 55% av dimensionerande och totalfosfor på 45%. Det innebär att verket är lågbelastat med avseende på dessa två parametrar. Flödet ligger lite högre på 82%. 13 (20)

14 5.8 SLAMMÄNGDER/SLAMKVALITET Det avskilda slammet stabiliseras med kalk och avvattnas i centrifug. Avvattnat slam körs till Östby deponi för marktäckning. Säffle avloppsreningsverk hanterar även externslam från enskilda avlopp. Externslammet tippas i pumpstation innan avloppsreningsverket. Under åren producerades i medeltal ca 500 ton TS slam per år under reningsprocessen i Säffles avloppsreningsverk (inklusive externslam). Slammängden varierar från 480 till 560 ton TS över åren. Slammet har en TS-halt på % efter centrifugering. Slamanalyser utförs 2 gånger per år. Fler analyser tas om värdena skulle överskrida gränsvärdena. Sammanställningen av slamanalyserna från blandslammet i Tabell 7 visar att slamkvaliteten är genomgående god med metallhalter under gränsvärdena för avloppslam för jordbruksändamål. Tabell 7: Provtagningsresultat för slam från Säffle reningsverk år Parameter Gränsvärde SFS 1998:944 ph 9,9 9,8 9,2 10,4 10,6 TS (%) 27,9 27,5 24,3 23,7 28,5 N-tot P-tot NH 4-N Bly Kadmium Koppar Krom ,65 0,73 0,52 0,49 0, (20)

15 Parameter Gränsvärde SFS 1998:944 Kvicksilver Nickel Zink Nonylfenol PAH PCB Toluen 0,26 0,35 0,26 0,21 0,34 2,5 4,7 5,2 4,2 5,1 4, ,3 3,6 1,6 3,2 4,1 0,82 0,63 0,7 0,67 1,18 0,04 0,023 0,02 0,025 0,04 <0,1 0,14 <0,1 0,43 0, RENINGSRESULTAT UTGÅENDE HALTER Reningsverket i Säffle uppvisar bra reningsresultat. I tabell 8 nedan redovisas utgående medelhalter av BOD 7, COD Cr, totalfosfor, totalkväve, NH 4 -N och suspenderad substans. Utgående mängder i ton/år visas i Tabell 9. Tabell 8: Utgående årsmedel från Säffle reningsverk för år Parameter (mg/l) BOD 7 medel 14 9,3 11 9,5 12,7 COD Cr medel P-tot medel 0,32 0,28 0,38 0,35 0,36 15 (20)

16 N-tot medel 15, ,3 12,8 NH 4-N medel 9,1 8,2 9,4 8,3 9,1 Susp. medel ,5 Kvävehalterna ligger som medeltal åren på 14,4 mg/l. Kvävevillkoret kommer troligtvis att bli 15 mg/l. Vilket innebär att kommunen endast behöver reducera mängden kväve marginellt UTGÅENDE MÄNGDER Tabell 9: Utsläppta föroreningsmängder till recipient under Parameter (ton/år) BOD 7 32,9 27,1 30,8 26,8 23,4 COD Cr 87,1 110,8 111,4 115,5 85,3 P-tot 0,76 0,8 1,1 0,99 0,67 N-tot 36,9 40,5 44,4 36,7 23,7 NH 4-N 21,2 23, ,4 16,9 Susp. 30,3 34, ,3 34, BRÄDDNINGAR BRÄDDNING FRÅN RENINGSVERKET Bräddning från Säffle reningsverk förekommer vid hydraulisk överbelastning samt vid enstaka driftavbrott. Totala mängden bräddningar redovisas i tabell 10. Tabell 10: Bräddningar vid Säffle avloppsverk År Bräddning (m 3 /år) Del av totalt flöde (%) , ,7 16 (20)

17 , , , BRÄDDNING FRÅN LEDNINGSNÄTET Bräddning på nätet sker främst vid Återslöps pumpstation. Vid driftproblem finns det även möjlighet att brädda avloppsvattnet i pumstation, Karl XII, strax innan verket vilket sällan görs, se tabell 11. Tabell 11: Bräddningar på ledningsnätet i Säffle år År Bräddning (m 3 /år) RECIPIENT 6.1 UTSLÄPPSPUNKT Behandlat vatten avleds till Byälven. Koordinaterna för utsläppspunkten i RT90 är syd/nord: och väst/öst: UTSLÄPPTA FÖRORENINGSMÄNGDER FRÅN RENINGSVERKET Utgående föroreningsmängder till recipient i mg/l och ton/år visas i kapitel 5, tabell 7 och tabell RECIPIENTKONTROLL Samordnad recipientkontroll utförs av Byälvens vattenvårdsförbund och redovisas i årsrapport sammanställd av Alcontrol till miljökontor och Va-verk. 17 (20)

18 7 PROGNOS FÖR FRAMTIDA BELASTNINGAR 7.1 SAMMANFATTNING AV NUVARANDE BELASTNING Den nuvarande förorenings- och flödesbelastningen på reningsverket är redovisad och diskuterad i kapitel 5. På basis därav kan den nuvarande medelbelastningen sammanfattas enligt följande. Antalet anslutna pe under perioden var i medeltal cirka 8250 pe. Avloppsvattenmängden redovisad som dygnsmedel för perioden har varit ca 6945 m 3 /dygn. Inkommande föroreningsmängder i medel för perioden : BOD 7 : P-tot: N-tot: 83 kg/d 2,9 kg/d 18,4 kg/d 7.2 PROGNOSFÖRUTSÄTTNINGAR Antalet anslutna beräknat i BOD 7 -belastning till Säffle är i medeltal 8250 pe (årsmedel ). År 2009 uppgick pe-belastningen till ca 5635 pe vilket är 38 % av den dimensionerande pe belastningen. En bibehållen eller minskad befolkning i Säffle kommun är väntad. Reningsverket i Säffle kommer därmed att ha en god kapacitet att behandla inkommande avloppsvatten. Nyetablering av någon större industri är inte planerad i kommunen. 7.3 ANSLUTEN FOLKMÄNGD/INDUSTRIER Den folkmängd som är ansluten uppgår till ca 9330 personer. Industribelastningen är av mindre betydelse för pe-belastningen. Anslutningen av industrier till reningsverket består av sanitäravlopp och ingår i den beräknade pebelastningen. 7.4 AVLOPPSVATTENMÄNGDER Det inkommande flödet till avloppsreningsverket redovisas i avsnitt 5. Variationen i dygnsmedelflöde härrör sig till största delen från påverkan av ovidkommande vatten och nederbörd. Generellt sett hör höga medelflöden samman med stor nederbördsmängd. Översynen och efterföljande åtgärder på ledningsnätet kommer få till följd att mängden ovidkommande vatten sannolikt kommer att minska. 18 (20)

19 7.5 FÖRORENINGSMÄNGDER Ingen ökning när det gäller föroreningsmängderna förväntas. Avloppsreningsverket i Säffle har fungerat bra de senaste åren vilket även provtagningarna visar. Vattnet in till verket är tunt med låga halter av de flesta analysparametrar. 7.6 DIMENSIONERANDE OCH AKTUELLA BELASTNINGAR Jämförelse mellan dimensionerad och aktuell belastning för Säffle avloppsreningsverk redovisas i tabell 12. Tabell 12: Dimensionerande parametrar jämfört med inkommande värden för Säffle avloppsreningsverk. Procent av dimensionerande avser medelvärdena för Dimensionerande Aktuell (2009) Medel ( ) Medel % av dimensionerande Anslutning, pe Flöde, m 3 /d BOD 7, kg/d P-tot, kg/d FRAMTIDA DIMENSIONERING Med hänsyn till pe-belastningen som är i medeltal 8250 pe föreslås att befintlig dimensionering behålls enligt kapitel 2.1. Eftersom anslutningen har legat relativt stabilt under ett antal år och ingen ökning är förväntad, innebär det att Säffle avloppsreningsverk har bra marginal och en god kapacitet att klara den föreslagna dimensioneringen. Kväve saknas i den nuvarande dimensioneringen. Den nya dimensioneringen kommer med kvävekomplettering se ut som följer: Antal pe: Flöden Q S +Q D m 3 /d Qdim 435 m 3 /h 2 Qdim 870 m 3 /h Belastning BOD 7 (70 g/p,d) P-tot (3 g/p,d) Tot N (15 g/p,d) 1050 kg/d 45 kg/d 225 kg/d 19 (20)

20 8 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER 8.1 LEDNINGSNÄTET Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över, underhållas, och åtgärdas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av dag- och dränerings vatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Säffle kommun har en utarbetad saneringsplan för detta arbete. 8.2 RENINGSVERKET Det finns idag god kapacitet att behandla inkommande avloppsvatten från Säffle kommun. Flödesbelastningen ligger högre än BOD-, kväve- och fosforbelastningen i pe belastning räknat, vilket beror på inläckage av regnvatten. De åtgärder som föreslås enligt kap 4.2 kan sammanfattas enligt följande. Slamstabiliseringen med kalk kommer helt tas ur drift i framtiden. Den kommer ersättas med någon annan form av luktreducering. Inloppsdelen bör byggas om och optimeras genom att installera nya galler. Man bör också bygga över sandfånget med avseende på förbättrad arbetsmiljö. Mottagning för externslam kommer eventuellt byggas om för att erhålla en bättre hantering. 9 FÖRVÄNTADE RENINGSRESULTAT OCH RECIPIENTBELASTNINGAR Aktuella medelvärden i utgående avloppsvatten för fosfor och BOD 7 är idag godkända vid avloppsreningsverket, vilket även förväntas i framtiden. Medelvärdet av kvävekoncentrationen är strax under 15 mg/l och utsläpp till recipient i medeltal ca 36 ton N/år mellan åren Exakt hur mycket kväve som kommer reduceras visar sig vid i drifttagande av anläggningen. Förväntad reduktion med 1,5-2 mg N/ l ger ca 3,8-5 ton reducerat kväve per år. 10 KONTROLLPROGRAM För verksamheten finns idag ett kontrollprogram fastställt år I detta ingår ett provtagningsprogram som regelbundet ses över. Förslag till nytt kontrollprogram kommer att tas fram med anledning av kvävekravet. Den recipientprovtagning som Byälvens vattenvårdsförbund gör kommer även i fortsättningen utföras. 20 (20)

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) MR 2013 för Hargshamn ARV

HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) MR 2013 för Hargshamn ARV HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) 1. GRUNDDEL... 3 2. Verksamhetsbeskrivning... 4 2.1. Verksamhetsområde... 4 2.2. Industrier och andra anslutna verksamheter... 4 2.3. Dimensionering...

Läs mer

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK Välkommen till Karlskoga avloppsreningsverk. Ett reningsverk som ingår i Karlskoga Miljö AB. Grunderna till dagens reningsverk lades vid bygget av det första reningsverket

Läs mer

Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk. Laholms kommun

Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk. Laholms kommun Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk Årsrapport 2014 Knäred Dim 1500 pe m 3 /d 434 1688 1452 2,0 Ängstorps ARV Typ Mängd (ton) sker från ARV innan alt. efter mekanisk

Läs mer

KVARTALSRAPPORT 2005-1 2005-2 2005-3 2005-4. FÖR HIMMERFJÄRDSVERKET (Botkyrka kommun, Stockholms län)

KVARTALSRAPPORT 2005-1 2005-2 2005-3 2005-4. FÖR HIMMERFJÄRDSVERKET (Botkyrka kommun, Stockholms län) 1(14) KVARTALSRAPPORT 2005-1 2005-2 2005-3 2005-4 FÖR HIMMERFJÄRDSVERKET (Botkyrka kommun, Stockholms län) 2(14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Avsnitt 1.0 Allmänt 2.0 Gällande krav för utsläpp till vatten 2.1 Tillstånd

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Avloppsverk mindre än 2000 pe i Bollnäs kommun Sida 1 (14)

Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Avloppsverk mindre än 2000 pe i Bollnäs kommun Sida 1 (14) Sida 1 (14) Innehållsförteckning Bilageförteckning... 2 1.Grunddel - Administrativa uppgifter...3 2.Textdel Huvuddelen av miljörapporten...5 1. Verksamhetsbeskrivning... 5 Glössbo reningsverk... 5 Övriga

Läs mer

Tillstånd enligt miljöbalken till avloppsreningsanläggning

Tillstånd enligt miljöbalken till avloppsreningsanläggning BESLUT 1 (21) Miljöprövningsdelegationen Miljöskyddsenheten Charlotta Ryd Tel 026-171058 charlotta.ryd@lansstyrelsen.se Söderhamns Nära AB Box 94 826 22 Söderhamn Tillstånd enligt miljöbalken till avloppsreningsanläggning

Läs mer

ENLIGT 9 KAP. 6 MILJÖBALKEN LJUSDALS AVLOPPSRENINGSVERK

ENLIGT 9 KAP. 6 MILJÖBALKEN LJUSDALS AVLOPPSRENINGSVERK TILLSTÅNDSANSÖKAN ENLIGT 9 KAP. 6 MILJÖBALKEN LJUSDALS AVLOPPSRENINGSVERK LJUSDALS KOMMUN Ljusdal Vatten AB 2015-05-10 Tillståndsansökan Projektnummer 15201 Sida 2 av 14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Administrativa

Läs mer

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Kemisk fällning av avloppsvatten kan Grundkurs i Kemisk fällning 3 AVLOPPSVATTENRENING I de föregående två artiklarna har vi i all enkelhet berättat om kemisk fällning och hur den tillämpas för att rena dricksvatten. Nu går vi in på hur avloppsvatten

Läs mer

Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Kilafors reningsverk Sida 1 (11)

Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Kilafors reningsverk Sida 1 (11) Sida 1 (11) Innehållsförteckning Bilageförteckning... 2 1.Grunddel - Administrativa uppgifter...3 2.Textdel Huvuddelen av miljörapporten...4 1. Verksamhetsbeskrivning... 4 2. Tillstånd... 4 3. Anmälningsärenden

Läs mer

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Bromma avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Stockholms första avloppsreningsverk Bromma avloppsreningsverk består av två anläggningar, Åkeshov och Nockeby. De ligger utefter Drottningholmsvägen

Läs mer

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen Maria Mases processingenjör VA SYD Upplägg Sjölunda avloppsreningsverk Bakgrund Arbetsprocess för att hitta lösning

Läs mer

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens naturvårdsverks författningssamling Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om kontroll av utsläpp till vattenoch markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från

Läs mer

Utfärdare: Linn Malmquist Telefonnr.: 0455-30 50 47 ÅRSRAPPORT 2014 KÄTTILSMÅLA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKRONA KOMMUN

Utfärdare: Linn Malmquist Telefonnr.: 0455-30 50 47 ÅRSRAPPORT 2014 KÄTTILSMÅLA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKRONA KOMMUN Utfärdare: Linn Malmquist Telefonnr.: 0455-30 50 47 ÅRSRAPPORT 2014 KÄTTILSMÅLA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKRONA KOMMUN För Kättilsmåla avloppsreningsverk (1080-50-009) år: 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Grunddel

Läs mer

Ljungby kommun Tekniska kontoret

Ljungby kommun Tekniska kontoret 1 (7) Ljungby kommun Tekniska kontoret VA-avdelningen Allmänt AVLOPPSRENINGSVERKEN ÄR BYGGDA FÖR ATT TA EMOT OCH RENA SPILLVATTEN FRÅN HUSHÅLL. Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan

Läs mer

L Y B Y R E N I N G S V E R K H Ö R B Y K O M M U N

L Y B Y R E N I N G S V E R K H Ö R B Y K O M M U N L Y B Y R E N I N G S V E R K H Ö R B Y K O M M U N M I L J Ö R A P P O R T 2 0 1 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Grunddel... 1 Uppgifter om huvudman... 1 Textdel... 2 1. Verksamhetsbeskrivning... 2 Verksamhetsområde...

Läs mer

Torekovs avloppsreningsverk Båstad: Miljörapport 2014. Torekovs avloppsreningsverk Båstad

Torekovs avloppsreningsverk Båstad: Miljörapport 2014. Torekovs avloppsreningsverk Båstad Torekovs avloppsreningsverk Båstad Miljörapport 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 Organisation... 3 Tillsynsmyndighet... 4 Verksamhetsområde... 4 Torekov avloppsreningsverk... 4 Ledningsnät...

Läs mer

årsrapport 2013 Visingsö avloppsreningsverk

årsrapport 2013 Visingsö avloppsreningsverk årsrapport 2013 Visingsö avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...

Läs mer

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Utsläppskontroll. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL

Utsläppskontroll. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL Syfte: Att kontrollera att kraven i Miljöbalken, tillhörande förordningar och gällande tillstånd för rening och avledning av avloppsvatten uppfylls. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL Kontrollen av avloppsverksamheten

Läs mer

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Välkommen till Källby avloppsreningsverk! Ett stort reningsverk Källby avloppsreningsverk ligger i södra Lund och tar emot vatten motsvarande 110 fulla badkar per minut (350

Läs mer

ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND, ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND,

ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND, ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND, ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND, NOVEMBER 2008 S. Morling SWECO ENVIRONMENT AB, Box 34044, 100 26 STOCKHOLM, stig.morling@sweco.se ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND, NOVEMBER 2008 Behandling av lakvatten Själv blandar jag

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2013 Storvreta avloppsreningsverk

MILJÖRAPPORT 2013 Storvreta avloppsreningsverk MILJÖRAPPORT 2013 Storvreta avloppsreningsverk INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUNDDEL... 3 1. VERKSAMHETSÅR... 3 2. VERKSAMHETSUTÖVARE... 3 3. VERKSAMHET... 3 4. KOORDINATER... 3 TEXTDEL... 4 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING...

Läs mer

Miljörapport 2012. Avloppsreningsverket Katterjåkk KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB

Miljörapport 2012. Avloppsreningsverket Katterjåkk KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB Miljörapport 2012 Avloppsreningsverket Katterjåkk KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Katterjåkk Reningsverk 2584-24 Rapporteringår

Läs mer

Miljörapport 2012 Alfta Reningsverk

Miljörapport 2012 Alfta Reningsverk Utfärdare Pär Hisved HVAB-2013-006 Sida 1/21 Innehållsförteckning Bilageförteckning... 2 1. Grunddel - Administrativa uppgifter... 3 1. Textdel Huvuddelen av miljörapporten... 4 1. Verksamhetsbeskrivning...

Läs mer

Ansökan har inkommit till miljöprövningsnämnden 24.02.2003 och har kompletterats 29.01.2004, 02.03.2004, 19.05.2004, 04.04.2006 och 28.12.2006.

Ansökan har inkommit till miljöprövningsnämnden 24.02.2003 och har kompletterats 29.01.2004, 02.03.2004, 19.05.2004, 04.04.2006 och 28.12.2006. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Norragatan 17 22 100 Mariehamn Tel. (018) 528600 Fax. (018) 528601 BESLUT Ärendenummer MPN-03-7 Beslutsdatum 26.09.2007 Postningsdag 01.10.2007 Sökanden Ärende Beslut Kökar Kommun

Läs mer

Miljörapport 2013 Alfta Reningsverk

Miljörapport 2013 Alfta Reningsverk Utfärdare Pär Hisved HVAB-2014-001 Sida 1/22 Bilageförteckning...2 1. Grunddel - Administrativa uppgifter... 3 1. Textdel Huvuddelen av miljörapporten... 4 1. Verksamhetsbeskrivning... 4 2. Tillstånd...

Läs mer

drift av små, privata avloppsreningverk

drift av små, privata avloppsreningverk drift av små, privata avloppsreningverk Agenda: Vad kan hända i en aktivslamanläggning Verksamhetsmodell för driftavtal Driftavtal Vs. Serviceavtal Driftavtal verksamhetsmodell Felavhjälpning 2:a linjens

Läs mer

Koholmens Avloppsreningsverk

Koholmens Avloppsreningsverk Koholmens Avloppsreningsverk - Informationsskyltar - Jan Andersson, Ljungsjömåla Text, Bild & Form HB, 2001 TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Koholmens avloppsreningsverk Pumpstationer Gullberna och Vämöviken Inlopp

Läs mer

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Riktlinjer Diarienummer 114-14/013 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Antagen av Ledningsgruppen 2014-08-13 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (8) Sammanfattning För att minska

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Reningsverk Kungshamn

Reningsverk Kungshamn Reningsverk Kungshamn Teknisk beskrivning December 2014 Teknisk Beskrivning Reningsverk 2014-12-22 1 Beställare Konsult Författare Granskad av Rena Hav Sverige AB Solus AB Joel Oresten Bengt Gunnarsson,

Läs mer

Införande av kväverening i Örebro

Införande av kväverening i Örebro Införande av kväverening i Örebro V-kluster Mälardalen, workshop Henriksdals reningsverk 2011-12-14 Jan Rönnkvist, utvecklingsingenjör Nytt tillstånd 2009-03-20 Skärpta krav BOD och P Nya krav på N och

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

Ryaverket. Projekt EN 2013, utökad kväverening. Ärende. Framtida befolkningsökning

Ryaverket. Projekt EN 2013, utökad kväverening. Ärende. Framtida befolkningsökning 2013-02-21 1(8) Anders Åström Ryaverket Projekt EN 2013, utökad kväverening Ärende Gryaabs AB har under 2011 och 2012 utrett i vilken utsträckning företagets anläggningar har kapacitet att möta framtida

Läs mer

Innehållsförteckning 1. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18.

Innehållsförteckning 1. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. Grums Kommun 1 Innehållsförteckning 1. Framsida 2. Innehållsförteckning 3. Förord 4. Sammanfattning 5. Några ord om Grums & avloppsreningsverket 6. Borgviks reningsverk & Segmons reningsverk 7. Skruvstads

Läs mer

FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN

FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN MÄTRAPPORT Figur 1: Mätpunkten i brunnen till höger i bild. Rapport Göteborg 2013-01-09 Uppdragsnummer 1351719000 SWECO Gullbergs strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon

Läs mer

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till utsläpp av renat hushållsspillvatten från Skaulo avloppsreningsverk, Gällivare kommun

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till utsläpp av renat hushållsspillvatten från Skaulo avloppsreningsverk, Gällivare kommun Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken (1998:808) 2013-02-22 Upprättad av: Annika Lindgren Granskad av: Lars Dyrlind och Gun-Marie Hannu Godkänd av: Michael Martinsson Underlag för samråd enligt

Läs mer

EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time)

EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time) EXRT (extended sludge retention time) EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION Samarbetspartners i projektet IVL Har utvecklat tekniken och kör pilotanläggningen vid Hammerby Sjöstadsverk

Läs mer

PM Smedjeholms avloppsreningsverk Skriftliga uppgifter inför samråd

PM Smedjeholms avloppsreningsverk Skriftliga uppgifter inför samråd Uppdrag Datum Smedjeholms avloppsreningsverk 2015-05-25 PM Smedjeholms avloppsreningsverk Skriftliga uppgifter inför samråd ERAN Miljökonsult AB Erik Ander ERAN Miljökonsult AB Tel 046-29 36 20 Mob 070-57

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Miljörapport 2013. Nykvarnsverket LINKÖPING

Miljörapport 2013. Nykvarnsverket LINKÖPING Nykvarnsverket LINKÖPING Grunddel, miljörapport för år 2013 UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Nykvarnsverket Anläggningens (plats-) nummer: 0580 50-002 Fastighetsbeteckning: Kallerstad

Läs mer

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND Förord 3 Allmänt 4 Lagar och bestämmelser 6 Olämpliga utsläpp 10 Dagvatten 12 Oönskade ämnen 14 Riktlinjer för utsläpp 16 Särskild reningsavgift

Läs mer

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--

Läs mer

SÄTTERSVIKEN - för ekologisk (åter)vinning

SÄTTERSVIKEN - för ekologisk (åter)vinning SÄTTERSVIKEN - för ekologisk (åter)vinning LEKMANNA RAPPORT LIFE 03 ENV /S/ 589 LOKALT ÅTERBRUK AV AVLOPPSVATTEN OCH ORGANISK HUSHÅLLSAVFALL BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNINGAR Dagens traditionella avfallshantering

Läs mer

Kvidinge avloppsreningsverk Åstorp

Kvidinge avloppsreningsverk Åstorp Kvidinge avloppsreningsverk Åstorp Miljörapport 2014 1 (31) INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR... 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 4 Organisation... 4 Tillsynsmyndighet... 4 Verksamhetsområde...

Läs mer

2014 SÖSDALA MILJÖRAPPORT AVLOPPSRENINGSVERK

2014 SÖSDALA MILJÖRAPPORT AVLOPPSRENINGSVERK 2014 SÖSDALA MILJÖRAPPORT 2014 SÖSDALA AVLOPPSRENINGSVERK Senast ändrad 2015-03-02 /PÅN Orginaldokument: H:\Rapporter\MR 2014\MR-SÖS2014\MR-SÖS2014.indd 2 MILJÖRAPPORT FÖR ÅR 2014 Anläggningens (platsens)

Läs mer

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Läkemedel i avloppsvatten Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Rester av läkemedel i avloppsvatten Svårnedbrytbara Oftast vattenlösliga Kan vara biologiskt aktiva Kan

Läs mer

HENRIKSDALS R ENINGSVERK

HENRIKSDALS R ENINGSVERK HENRIKSDALS R ENINGSVERK Kvarnholmsvägen Stockholm Vatten AB är ett miljö- och teknikföretag. Verksamheten karakteriseras av helhetssyn och kretsloppstänkande. Bolaget medverkar till att skapa förutsättningar

Läs mer

Bergkvara avloppsreningsverk

Bergkvara avloppsreningsverk Bergkvara avloppsreningsverk Miljörapport 2013 Grunddel Bergkvara Avloppsreningsverk (0834-005) År: 2013 Version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: Torsås kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp

Riktlinjer för utsläpp Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från yrkesmässig verksamhet Råd och regler för anslutning till avloppsanläggningarna i Halmstads och Laholms kommuner Fastställd av nämnden för Laholmsbuktens VA

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare

Riktlinjer för oljeavskiljare Riktlinjer för oljeavskiljare i Skellefteå kommun Riktlinjerna är antagna i Skellefteå kommuns bygg- och miljönämnd 2012-02-06 Innehållsförteckning 1. VARFÖR RIKTLINJER FÖR OLJEAVSKILJARE?... 2 2. FÖR

Läs mer

Biogas i Jönköping 2009-04-16. Guide: Mats Kall

Biogas i Jönköping 2009-04-16. Guide: Mats Kall Biogas i Jönköping 2009-04-16 Guide: Mats Kall Mats Kall - Enhetschef Vatten och Avloppsreningsverk från 2005 - Projektledare Teknik-Entreprenad inom projektet Biogas av matavfall Jönköping 2005 feb 2008

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. November 2002

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. November 2002 Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter November 2002 2 3 Förord Skriften du håller i din hand är en samlad presentation av riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten

Läs mer

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet 1(18) Till mig behövdes inget kadmium Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet Gryaab Rapport 2012:12 Lars Nordén, Fredrik Davidsson 2(18) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Samrådsunderlag Reningsanläggning och avloppsvattennät, Kumla kommun

Samrådsunderlag Reningsanläggning och avloppsvattennät, Kumla kommun Kumla kommun Samrådsunderlag Reningsanläggning och avloppsvattennät, Kumla kommun Grontmij Vår referens Liselott Roth Samrådsunderlag Namnteckning Granskad av Godkänd av Liselott Roth Ola Rosén Liselott

Läs mer

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB Presentation på Nationell konferens Vatten, Avlopp, Kretslopp 8 april 2011 Projektet

Läs mer

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco.

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco. MORAVATTEN AB Del av Örjastäppan industriområde Uppdragsnummer 152080000 Ko Ko Falun 201001 SWECO ENVIRONMENT AB FALUN MILJÖ 1(6) ra0s 20100518 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19

Läs mer

Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden.

Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnets väg Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden. Vi ställer mycket höga krav på dricksvatten vad gäller

Läs mer

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger)

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger) RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN Seth Mueller (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger) 1 BOLIDEN TEKNIK I FOKUS Teknik är nyckeln till Bolidens framgång som företag (1924-2014) Samarbeta med utrustningsleverantörer

Läs mer

Teknisk beskrivning avseende förslag till utbyggnad av avloppsreningsverk i Kullavik Kungsbacka kommun 20090701

Teknisk beskrivning avseende förslag till utbyggnad av avloppsreningsverk i Kullavik Kungsbacka kommun 20090701 Teknisk beskrivning avseende förslag till utbyggnad av avloppsreningsverk i Kullavik Kungsbacka kommun 20090701 uniform KUB101 v 1.0, 2005-11-25 INNEHÅLL 1 (13) 1 Begreppsförklaringar 2 2 Orientering och

Läs mer

Utsläpp till vatten och slamproduktion 2012

Utsläpp till vatten och slamproduktion 2012 MI 22 SM 1401 Utsläpp till vatten och slamproduktion 2012 Kommunala reningsverk, massa- och pappersindustri samt övrig industri Discharges to water and sewage sludge production in 2012 Municipal wastewater

Läs mer

Samrådsunderlag - Ormanäs ARV

Samrådsunderlag - Ormanäs ARV Grontmij AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 1.1 Administrativa uppgifter... 3 1.2 Bakgrund... 3 2 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 5 2.1 Nuvarande verksamhet... 5 2.2 Farligt avfall... 7 2.3 Kemikaliehantering...

Läs mer

Utsläpp till vatten och slamproduktion 2010. Kommunala reningsverk, skogsindustri samt övrig industri

Utsläpp till vatten och slamproduktion 2010. Kommunala reningsverk, skogsindustri samt övrig industri MI 22 SM 1201 Utsläpp till vatten och slamproduktion 2010 Kommunala reningsverk, skogsindustri samt övrig industri Discharges to water and sewage sludge production in 2010 Municipal wastewater treatment

Läs mer

Rapport 2010:09. Miljögifter i slam och utgående vatten från avloppsreningsverk Manual, sammanställning och rekommendationer

Rapport 2010:09. Miljögifter i slam och utgående vatten från avloppsreningsverk Manual, sammanställning och rekommendationer Rapport 2010:09 Miljögifter i slam och utgående vatten från avloppsreningsverk Manual, sammanställning och rekommendationer Rapportnr: 2010:09 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig/text: Cecilia Niklasson Illustration:

Läs mer

2014 HÄSTVEDA MILJÖRAPPORT AVLOPPSRENINGSVERK

2014 HÄSTVEDA MILJÖRAPPORT AVLOPPSRENINGSVERK 2014 HÄSTVEDA MILJÖRAPPORT 2014 HÄSTVEDA AVLOPPSRENINGSVERK Senast ändrad 2015-03-17 /PÅN Orginaldokument:K:\HLM-VA\VA-verk\LAB\Rapporter\Miljörapporter\MR2014\Indd-orginal2014\MR-HÄS2014\MR-HÄS2014.indd

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 1(9) Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Eslöv kommuns allmänna avloppsanläggningar Gäller från 2009-04-01 2(9) Krav

Läs mer

Bräddning av avloppsvatten

Bräddning av avloppsvatten Bräddning av avloppsvatten i Sverige och Gävleborgs län Rapport 2009:1 Bräddning av avloppsvatten i Sverige och Gävleborgs län Fotograf omslagsbilden: Allan Wallberg/pixonnet.com. INNEHÅLL SAMMANFATTNING...

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

MILJÖRAPPORT för år: 2010

MILJÖRAPPORT för år: 2010 Textdel MILJÖRAPPORT för år: 2010 Version 2008-01-08 Uppgifter om anläggningen Kalmar Avloppsreningsverk Anläggningens (platsens) namn: Kalmar Avloppsreningsverk Anläggningens (plats-) nummer: 0880-001

Läs mer

Instruktion för användning av emissionsdeklaration

Instruktion för användning av emissionsdeklaration SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2001-10-18 Gunnar Sedvallson Tillsynsenheten Tel 08-698 1203 Fax 08-698 1222 Gunnar.Sedvallson@environ.se Instruktion för användning av emissionsdeklaration Allmänt

Läs mer

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Mekanisk avvattning av slamavskiljare 1 Tömning av slamavskiljare Vid tömning av slamavskiljare används idag mobila reningsverk.

Läs mer

Miljöinvestering i Borås - läge att låna grönt

Miljöinvestering i Borås - läge att låna grönt Miljöinvestering i Borås - läge att låna grönt Kommuninvests frukostseminarium 3 juni 2015 Martin Jakobsson, finanschef Borås Stad Susanne Arneborg, energisamordnare Borås Stad Anna Johansson, ekonomichef

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra

Läs mer

Policy för. fordonstvätt i Ängelholms kommun. Antagen av Miljönämnden Maj 2008

Policy för. fordonstvätt i Ängelholms kommun. Antagen av Miljönämnden Maj 2008 Policy för fordonstvätt i Ängelholms kommun Antagen av Miljönämnden Maj 2008 Inledning Spillvatten från fordonstvättar innehåller en rad miljöfarliga ämnen, så som olja och tungmetaller. Dessa ämnen belastar

Läs mer

Öresundsverket Helsingborg

Öresundsverket Helsingborg Öresundsverket Helsingborg Miljörapport 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 Organisation... 3 Tillsynsmyndighet... 4 Verksamhetsområde... 4 Öresundsverket... 4 Ledningsnät... 8 GÄLLANDE

Läs mer

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala.

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala. VA-redovisning 2010 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VA-VERKSAMHETEN 2010-12-31 Tekniska kontoret ansvarar för det dricksvatten som produceras och levereras till abonnenterna och för rening av det förbrukade avloppsvattnet

Läs mer

Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö

Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö Stockholm september 2011 Rapport 11SV651 Försök med installation av matavfallskvarn kombinerat med slamtank och fettavskiljare i restaurangmiljö.

Läs mer

Ärendenummer MPN-04-38

Ärendenummer MPN-04-38 ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan 25 22 100 Mariehamn Tel. (018) 25000 växel, (018) 25127 direkt Fax. (018) 16595 BESLUT Ärendenummer MPN-04-38 Beslutsdatum 16.06.2005 Postningsdag 16.06.2005 Sökanden

Läs mer

Fordonstvättar Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll

Fordonstvättar Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll Bakgrund Tekniker och exempel för slutning Riktvärden Kemikalier Egenkontroll Bakgrund Bakgrund Tungmetaller från biltvättar i Karlstad Tekniker Slutning av vattendelen

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Tilläggsbestämmelser till ABVA Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Kävlinge kommuns allmänna avloppsanläggning enligt punkt 16 ABVA Gäller från och

Läs mer

Uppströms- istället för nedströmsarbete vid ett massabruk

Uppströms- istället för nedströmsarbete vid ett massabruk Uppströms- istället för nedströmsarbete vid ett massabruk VA-mässa Vattenrening inom industrin 2014-10-01 Åsa Sivard, ÅF Dan Björk, Munksjö Aspa Bruk Åsa Sivard, Processkonsult ÅF Industry, Heat&Power

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

Krav på avloppsvatten från företag och industrier

Krav på avloppsvatten från företag och industrier Krav på avloppsvatten från företag och industrier Tilläggsbestämmelser till ABVA Förord Kalmar Vatten AB är huvudman för de allmänna vatten- och avloppsanläggningarna i Kalmar kommun. Denna broschyr är

Läs mer

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el.

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. 4evergreen markbädd på burk kräver varken grävning av provgropar, stor markyta eller el för att hjälpa dig rena ditt avloppsvatten.

Läs mer

Definitiv Åtgärder och kostnader för att uppnå 50 % kväveavskiljning vid Bergkvara RV

Definitiv Åtgärder och kostnader för att uppnå 50 % kväveavskiljning vid Bergkvara RV 1(14) Definitiv Åtgärder och kostnader för att uppnå 50 % kväveavskiljning vid Bergkvara RV 2011-04-11 Uppdragsnummer: 225620 Uppdragsansvarig: Hans Carlsson Handläggare Hans Carlsson 010-4522157 2(14)

Läs mer

Policy för fordonstvätt och oljeavskiljare

Policy för fordonstvätt och oljeavskiljare Policy för fordonstvätt och oljeavskiljare Denna policy gäller för samtliga fordonstvättar i Tranemo kommun. För fordonstvättar som tvättar mer än 1000 personbilstvättar eller mer än 200 lastbilar, bussar

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

miljörapport 2013 Huskvarna avloppsreningsverk

miljörapport 2013 Huskvarna avloppsreningsverk miljörapport 2013 Huskvarna avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...

Läs mer

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Exempel på olika avloppsanordningar Avloppsanordningarna beskrivna nedan är några som har använts länge och några som är nya, dessa kan kombineras för att uppnå de krav som ställs av miljönämnden. Att

Läs mer

Riktlinjer för krav på fordonstvättar i Örebro län

Riktlinjer för krav på fordonstvättar i Örebro län Riktlinjer för krav på fordonstvättar i Örebro län Riktlinjerna är en vägledning i tillsynsarbetet med syfte att nå ett gemensamt förhållningssätt i länet. Riktlinjerna är inte bindande. Omständigheterna

Läs mer

Rent vatten nu och i framtiden

Rent vatten nu och i framtiden Rent vatten nu och i framtiden Rent vatten nu och i framtiden Vi bygger om vårt reningsverk. Miljön och livskvaliteten är de stora vinnarna! Nu är beslut taget i reningsverksfrågan. Kommunfullmäktige tog

Läs mer