2. TEKNISK BESKRIVNING

Transkript

1 FILIPSTADS KOMMUN Filipstads arv, tillståndsansökan UPPDRAGSNUMMER TEKNISK BESKRIVNING TILL TILLSTÅNDSANSÖKAN FÖR FILIPSTADS AVLOPPSRENINGSVERK SWECO KARLSTAD, VA-SYSTEM ALEXANDRA RIXEN

2 Sammanfattning Filipstads kommun avser att söka förnyat tillstånd enligt Miljöbalken för det befintliga avloppsreningsverket i Filipstad. Den nuvarande dimensioneringen på pe ska bibehållas. Maximal genomsnittlig veckobelastning uppskattas rymmas inom pe. Behandlingen av inkommande avloppsvatten till verket består av mekanisk, kemisk och biologisk rening. Externslam från Nykroppa, Lesjöfors och Persberg tillförs separata slamlager varefter det leds till centrifugen. Brunnsslam och externslam från Nordmark och Brattfors tillförs ledningssystemet vid Munkåsens avloppspumpstation och ingår därmed i inkommande flödesbelastning till verket. Filipstads avloppsreningsverk har idag ett bra reningsresultat med avseende på utgående medelhalter av BOD 7, totalkväve och totalfosfor. Sweco Sandbäcksgatan 1 Box 385 SE Karlstad, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Alexandra Rixen Civilingenjör VA-system Karlstad Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) alexandra.rixen@sweco.se

3 Innehållsförteckning 1 Allmänna förutsättningar Lokalisering Gällande tillstånd 2 2 Befintligt reningsverk Aktuell dimensionering Anläggningsbeskrivning Processbeskrivning Förbehandling av industriavloppsvatten från OLW Sverige AB Mekaniskt reningssteg Biobädd Biologiska reningssteg Kemiskt reningssteg Slambehandling 5 3 Ledningsnät och pumpstationer Befintliga förhållanden Pumpstationer på ledningsnätet Bräddningar på ledningsnätet Genomförda undersökningar och åtgärder Saneringsplan 7 4 Utförda och planerade åtgärder Utförda åtgärder Planerade åtgärder 7 5 Nuvarande belastning och reningsresultat Anordningar för flödesmätning och provtagning Mätutrustning Provtagning och analys Ansluten folkmängd Industrianslutning och lakvatten Inkommande belastning Inkommande flöden Inkommande föroreningshalter Inkommande föroreningsmängder Inkommande pe-belastning Förbehandlingsanläggning Maximal genomsnittlig veckobelastning (max GVB) Slam 15

4 5.5.1 Slammängder Slamkvalitet och analyser Sand och rens Reningsresultat Bräddningar vid verket 19 6 Energi och kemikalieförbrukning Energiförbrukning Åtgärder för energibesparning Kemikalieförbrukning 20 7 Recipientundersökningar Utsläppspunkt Utsläppta föroreningsmängder från verket till recipient Recipientkontroll 22 8 Prognos och framtida belastningar Sammanfattning av nuvarande belastning Prognosförutsättningar Ansluten folkmängd/industrier Avloppsvattenmängder Föroreningsmängder Slammängder Framtida belastningar Sammanfattning av prognos för framtida belastningar 25 9 Förslag till åtgärder Ledningsnätet Reningsverket Kontrollprogram 26 Bilagor -

5 1 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR 1.1 LOKALISERING Avloppsreningsverket ligger placerad på fastigheten Västra Filipstad 1:81 strax utanför Filipstads tätort intill sjön Daglösen, se karta i figur 1. Avståndet från reningsanläggningen till närmaste bostadsbebyggelse är ungefär 100 meter. Avståndet till närliggande väg är cirka 300 meter. Behandlat avloppsvatten leds till sjön Daglösen som ligger öster om fastigheten, se karta i Figur 1. Koordinater för utsläppspunkten är x (SWEREF99 TM). I Boverkets allmänna råd 1995:5 (Bättre plats för arbete) anges ett riktvärde för skyddsavstånd på meter till avloppsreningsverk dimensionerande för mer än personekvivalenter (pe). I Figur 1 anger den svarta cirkeln runt reningsverket en radie på 500 meter och den röda cirkeln utgör en radie på meter. Recipient Sjön Daglösen Filipstads ARV Figur 1: Filipstads tätort med reningsverk och recipient markerade. Cirklar med radie 500 meter och meter från reningsverket är markerade. Kartan används enligt tillstånd av Lantmäteriet. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/ Filipstads avloppsreningsverk innefattas av detaljplan. 1 (26)

6 1.2 GÄLLANDE TILLSTÅND Den 19 november 1990 beviljade Länsstyrelsen i Värmland Filipstads kommun utsläpp av renat avloppsvatten för pe till sjön Daglösen. Det är enligt detta tillstånd som verksamheten bedrivs idag. Tillståndet innehåller totalt 17 villkorspunkter. Resthalterna i utgående vatten vad gäller BOD 7 och P-tot får inte överskrida 15 mg BOD 7 /l och 0,5 mg P-tot/l beräknat som medelvärde för kalenderkvartal. 2 BEFINTLIGT RENINGSVERK Vid Filipstads ARV (avloppsreningsverk) behandlas det kommunala avloppsvattnet från Filipstads samhälle samt två större industrier (Wasabröd Barilla och OLW Sverige AB). Tillståndsgiven och dimensionerad anslutning är pe (personekvivalenter). Verksamhetsområde omfattar ca 500 hektar. Verket har varit i drift sedan år 1968 och drivs med mekanisk, biologisk och kemisk rening. 2.1 AKTUELL DIMENSIONERING Antal pe: Därav industribelastning: pe pe Flöden: Q m 3 /d Dimensionerande flöde Q dim 342 m 3 /h Maximalt flöde Q max m 3 /h Belastning: BOD 7 P-tot N-tot kg/d 63,5 kg/d 160 kg/d 2.2 ANLÄGGNINGSBESKRIVNING Processdel Volym (m 3 ) Yta (m 2 ) Försedimentering Biobädd (ej i bruk) Aktiv slambassäng, luftning Mellan sedimentering (26)

7 Processdel Volym (m 3 ) Yta (m 2 ) Sandfilter Slambehandlingsdel Volym (m 3 ) Slamförtjockare 175 Slamlager per lager Slamsilo PROCESSBESKRIVNING Vid Filipstads avloppsreningsverk behandlas det kommunala avloppsvattnet från Filipstads tätort samt från två större livsmedelsindustrier. Tillståndsgiven och dimensionerad anslutning är pe. Verket har relativt hög andel industribelastning motsvarande ca pe. Verket är utfört för mekanisk rening med galler och försedimentering. Den biologiska reningen sker i en bioreaktor för förbehandling av industrivattnet från OLW Sverige AB, en biobädd (ej i bruk) och en aktivslamanläggning. Den kemiska reningen sker genom förfällning och simultanfällning med flytande fällningskemikalie. Reningsverket är utrustat med flockning och sandfilter som poleringssteg. Föroreningsbelastningen är tidvis mycket hög, beroende på mängderna och sammansättningarna av industriellt avloppsvatten FÖRBEHANDLING AV INDUSTRIAVLOPPSVATTEN FRÅN OLW SVERIGE AB Industriavloppsvatten från OLW Sverige AB genomgår en förbehandling innan det förbehandlade vattnet kommer in i Filipstads avloppsreningsverk. Industriavloppsvatten från OLW Sverige AB tillförs en mottagningsstation (bioreaktor) via en separat ledning innan det belastar reningsverket. I bioreaktorn sker en nedbrytning av organiskt material. Restprodukten blir koldioxid och vatten. Utrustningen i bioreaktorn består av ett fast monterat luftningssystem och rörligt bärarmaterial (Natrix-bärare), på vilka en biofilm växer. Denna processutformning tolererar toxiska stötar mycket bättre än vanliga aktivslamanläggningar då endast biofilmen lossnar, som återbildas inom ett par dygn. Detta säkrar processen då industriavloppsvatten kan ha stora variationer i phvärdet. Reaktorn är också försedd med en säkerhetslucka som används vid påfyllning av bärare. Skumdämpare kan vid behov doseras i reaktorn. Efter behandling i bioreaktorn pumpas vattnet till en pumpsump före luftningen. Vid nedbrytningen bildas biologiskt slam som ökar susp belastningen på försedimenteringen i avloppsreningsverket. Bioreaktorn är en täckt betongtank och kombinerad bioreaktor och flödesutjämningstank. Den totala volymen är m 3 varav 800 m 3 används som bioreaktor. 1/3 av volymen 3 (26)

8 används som flödesutjämning. Reaktorn är fylld med ca 50 % (dvs. 400 m 3 ) rörligt bärarmaterial. Ca 35 % av flödet recirkuleras. Från förbehandlingen utgående avloppsvatten tillförs inkommande avloppsvatten till Filipstads avloppsreningsverk och ingår där i mätning av inkommande belastning till reningsverket MEKANISKT RENINGSSTEG Inkommande avloppsvatten (ej från OLW Sverige AB) passerar ett sandfång. Därefter passerar vattnet ett galler med spaltvidd 3 mm. Renset avvattnas genom komprimering, förs till renscontainer som sedan skickas till Långskogens avfallsanläggning, Filipstads kommun, för förbränning. Sanden renas i en sandtvätt och transporteras till kommunens sand- och grusdeponi i Eriksberg. Avloppsvattnet leds därefter till två stycken parallelldrivna försedimenteringar. Därifrån leds vattnet till en pumpsump före den biologiska bädden. Flöden större än 4 Q dim bräddar till recipienten före sandfång. Flöden större än 2 Q dim bräddar till recipienten efter försedimentering BIOBÄDD Biobädden är tagen ur drift och Filipstads avloppsreningsverk har inte för avsikt att reaktivera den. Biobädden bidrog inget till processen och har aldrig fungerat tillfredsställande. Istället byggdes en förbehandlingsanläggning för industrivattnet från OLW Sverige AB som kompenserar biobäddens funktion. Biobäddens material byttes från sten till natrixmaterial år Bäddvolymen är ca 450 m 3. Efter försedimenteringen spreds vattnet med en trearmad motoriserad spridare över biobädden för att sedan ledas med självfall till nästa pumpstation. Vattnet pumpades i nästa steg till aktivslamanläggningen. Biobäddens reningsförmåga var försumbart medan bädden hade en avsevärd energiförbrukning, cirka kwh per år. Filipstads kommun lämnade in en anmälan om att få stänga av biobädden under en provperiod på 12 månader. Denna avstängning gjordes i mars Då det visade sig att biobädden inte bidrog till reningen ansöktes om förlängning av provdriften för att slutligen behandlas i samband med denna tillståndsansökan. Biobädden har inte återtagits i drift. Tabell 1: Utgående COD-mängder, jämförelse mellan åren med och utan biobädd i drift. Biobädd i drift Biobädd ej i drift År Utgående COD (kg/d) (26)

9 Tabell 1 visar en jämförelse mellan åren, där biobädden har varit i drift och åren efter biobädden har tagits ur drift. Tabellen visar att utgående COD-mängder skiljer sig inte mycket mellan åren, där biobädden är i drift och åren, där den inte har varit i drift. Däremot finns det besparingar på ca 7 % av energibehovet genom att stänga av biobädden BIOLOGISKA RENINGSSTEG Filipstads avloppsreningsverk förfogar över 2 biologiska reningssteg, en biobädd och ett aktivt slamsteg, varav biobädden ej är i bruk. Efter det mekaniska reningssteget leds vattnet till pumpstationen för aktivslamanläggningen. Aktivslamanläggningen består av fyra luftningsbassänger och två sedimenteringsbassänger. Från mellansedimenteringen leds vattnet till flockningsbassängen före filtret. Efter filtrering genom sandfilter leds vattnet till recipienten Daglösen KEMISKT RENINGSSTEG Flytande fällningskemikalie lagras i två stycken förrådstankar. Dosering kan ske efter galler, till pumpstation före aktivslamanläggning samt till flockningsbassäng före filterbassäng. Dosering sker proportionellt och styrs av huvudflödesmätare efter mellansedimenteringen SLAMBEHANDLING Från försedimenteringen uttas slam som pumpas till gravimetrisk slamförtjockare. Överskottsslam från aktivslamsteg pumpas direkt till slamförtjockare. Överskottsslam kan även återföras till försedimenteringens inlopp för att sedimentera där. Returslam från aktivslamsteget leds till luftningsbassängernas inlopp. Från förtjockaren uttas ett blandslam som pumpas till via slamlager till centrifugen där slammet avvattnas. Det avvattnade slammet mellanlagras i en torrslamsilo innan det borttransporteras för sluttäckning av Långskogens deponi. Dekantatvattnet förs till verkets inloppsdel. Avloppsreningsverket mottager externslam från Nykroppa, Lesjöfors och Persbergs reningsverk i separata slamlager varefter detta slam leds direkt till centrifugen. Brunnsslam och externslam från Nordmark och Brattfors tillförs ledningssystemet vid Munkåsens avloppspumpstation och ingår därmed i inkommande flödesbelastning till verket. Processcheman över de olika reningsstegen bifogas i bilaga LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER 3.1 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Ledningsnätet i Filipstad består av 47,5 km spillvattenledningar som till största delen är ett separat system. De kombinerade delar byggs succesivt bort. 5 (26)

10 Mängd ovidkommande vatten till verket var under m 3 och därmed 43 % av inkommande flöde. För att motverka inläckage och ledningsbrott har man under 1995 upprättat en åtgärdsplan för spill- och dagvattennätet som kommunen arbetar efter, se Bilaga 2.3 Projektplan Filipstads kommun. Inom områden med äldre VA-ledningsnät förekommer tillskott av ovidkommande vatten till spillvattenledningsnätet, framförallt hos ledningar med drev/betongtätning. 3.2 PUMPSTATIONER PÅ LEDNINGSNÄTET Totalt ingår 14 pumpstationer i avloppsledningssystemet varav hälften är försedda med utrustning för mätning och registrering av bräddade mängder, se Bilaga 2.5 Pumpstationer och nödutlopp. 3.3 BRÄDDNINGAR PÅ LEDNINGSNÄTET Avloppsvattnet leds till reningsverket genom både självfall och pumpning. På nätet finns det 14 avloppsvattenpumpstationer varav 7 stycken är försedda med utrustning för mätning. Dessutom finns en bräddningsbrunn på självfallsledning som är försedda med utrustning för mätning. Bräddningsmängd uppskattas genom frekvensgivare, frekvens och varaktighet eller beräkning av pumpad mängd. Under bräddades totalt m 3 varav m 3 bräddades på ledningsnätet. Tabell 2 visar mängden bräddat vatten på ledningsnätet mellan 2009 och 2014 samt andelen av den totala bräddningsmängden. För bräddningar på reningsverket se avsnitt 5.8. Tabell 2: Bräddat mängd avloppsvatten på ledningsnätet och andel av den totala bräddningsmängden år Bräddat på ledningsnätet (m 3 /år) Av den totala bräddningsmängden % 62 % 12 % 21 % 10 % 13 % 3.4 GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR OCH ÅTGÄRDER Filipstad kommun filmar vid behov ledningsnätet varefter åtgärder genomförs. En sammanställning av utförda åtgärder visas i nedan. Vid ombyggnationer av gator har omläggning av befintligt ledningsnät utförts. Larminstallationer från pumpstationer har under de senaste åren moderniserats har 9 stycken pumpar i pumpstationer byts inklusive ny pumpstyrning med säkrare övervarning. 6 (26)

11 3.5 SANERINGSPLAN År 1995 tog Filipstads kommun fram en åtgärdsplan för spill- och dagvattennätet inom kommunen. Målsättningen med planen var att minska inläckage och därmed avlasta avloppsreningsverket. Saneringsplanen är utförd och avslutad. I nuläget finns en objektbank med ett 40-tal Va-objekt varav 6-7 stycken utförs årligen till en kostnad på cirka 3,5 miljoner. 4 UTFÖRDA OCH PLANERADE ÅTGÄRDER 4.1 UTFÖRDA ÅTGÄRDER 2002 kompletterades verket med en förbehandlingsenhet, bioreaktor, av processvattnet från OLW Sverige AB. Installation av biorekatorn har medförd en reduktion av mängden BOD 7 ifrån OLW Sverige AB in till verket. Den genomsnittliga BOD 7 -reduktionen mellan 2009 och 2014 låg på ca 50 % installerades en ny rensgallertvätt installerades en sandtvätt. Larminstallationer från pumpstationer har under de senaste åren moderniserats installerades en ny centrifug för slamavvattning Under 2013 påbörjades luktreducerande åtgärder i anslutning till centrifughuset. Under 2014 installerades en luktreduktionsanläggning bestående av kolfilteranläggning och UV. Under 2014 fördubblades nivån på buffringsvolymen i förbehandlingsanläggningen för OLWs avloppsvatten från 200 till 400 m 3 vilket ger en jämnare belastning på avloppsreningsverket. 4.2 PLANERADE ÅTGÄRDER Ventilationen i centrifughallen planeras förbättras i samband med installation av luktreduktionsanläggningen. Uppgradering av pumpar och larm- och styrsystem på kvarvarande pumpstationer planeras. Översyn och eventuell renovering av luftarsystemet i luftningsbassängen planeras. 5 NUVARANDE BELASTNING OCH RENINGSRESULTAT Verket är belastad under den tillståndsgivna belastningen och klarar de aktuella reningskraven. 7 (26)

12 5.1 ANORDNINGAR FÖR FLÖDESMÄTNING OCH PROVTAGNING Provtagningspunkt för inkommande vatten är placerad efter rensgaller, utgående provtagning är placerad efter filtersteget. Bräddat vatten mäts kontinuerligt före inkommande samt efter försedimentering. Huvudflödesmätare, som styr provtagare, dosering etc., är placerad efter mellansedimenteringen. Provtagning sker automatiskt med flödesproportionella provtagare. Vid förbehandlingsanläggningen mäts inkommande och utgående flöde, syrenivå, ph och konduktivitet. Provtagning av slam görs från kontrollpunkt på tryckledning mellan centrifug och torrslamsilo. Provtagningsprogram för Filipstads reningsverk finns i bilaga 2.2 Provtagningsprogram. Underhåll och kalibrering av mätinstrument och provtagningsutrustning sker enligt fastlagda rutiner i kontrollprogram MÄTUTRUSTNING Typ av mätare Funktion Placering Flödesmätare Flödesmätare Syremätare ph-mätare Konduktivitetsmätare Inkommande förbehandlingsanläggning Utgående förbehandlingsanläggning Syremängden i förbehandlingsanläggningen Mäter ph i förbehandlingsanläggning Mäter konduktivitet i förbehandlingsanläggning Inkommande ledning förbehandlingsanläggning Utgående ledning förbehandlingsanläggning Förbehandlingsanläggning Förbehandlingsanläggning Förbehandlingsanläggning Flödesmätare Brädd före rensgaller Brunn före inkommande Flödesmätare Brädd efter försedimentering Efter försedimenteringen 2 st Suspmätare Slamhalt i luftningsbassäng Aktivt slam 2 st Syremätare Syremängden i luftningsbassäng Aktivt slam Flödesmätare Huvudflödesmätare Efter mellansedimentering ph-mätare Mäter ph på utgående vatten Efter Slutsteg/sandfilter Flödesmätare Slam till centrifug Slam Flödesmätare Polymer till centrifug Slam 8 (26)

13 5.1.2 PROVTAGNING OCH ANALYS Provtagning görs av personalen på reningsverket. Analyser av BOD 7, COD Cr, P-tot, N-tot, NH 4 -N samt ph och metaller på vatten tas enligt egenkontrollprogrammet för Filipstads avloppsreningsverk. Provtagning på inkommande och utgående avloppsvatten till förbehandlingsanläggningen sker med omfattning 1 dygnsprov per månad för BOD 7, COD Cr, P-tot, N-tot, NH 4 -N, alkalinitet och susp. Provtagning på inkommande avloppsvatten till avloppsreningsverket för BOD 7, COD Cr, P- tot, N-tot, NH 4 -N och susp sker med omfattning 1 dygnsprov per månad (för fosfor 1 veckoprov per månad). I provtagning för inkommande vatten ingår rejektvattnet. Provtagning på utgående avloppsvatten sker med omfattning 1 dygnsprov per vecka (för fosfor utöver detta även 1 veckoprov per månad). Metaller analyseras med 1 veckoprov per månad. Metaller, som ingår i analysen, är kvicksilver, kadmium, bly, koppar, zink, krom och nickel. Vid bräddat avloppsvatten (efter försedimenteringen) tas ett samlingsprov ut för analys. 5.2 ANSLUTEN FOLKMÄNGD Under 2014 var anslutningen till Filipstads avloppsreningsverk Västervik, beräknad på inkommande BOD 7 -belastning, pe varav pe var industribelastning. Antal anslutna personer uppgick till personer. 5.3 INDUSTRIANSLUTNING OCH LAKVATTEN Till Filipstads avloppsreningsverk är 2 stora industrier anslutna, OLW Sverige AB och Wasabröd Barilla. OLW Sverige AB bidrar med genomsnittlig pe till belastningen och Wasabröd Barilla bidrar med genomsnittlig pe, se Tabell 3. Pe-belastningen ingår i inkommande avloppsvatten- och föroreningsmängder i avsnitt 5.4. Tabell 3 visar att pe-belastningen från Wasabröd Barilla ligger på samma nivå under åren Inkommande pe-belastning från OLW Sverige AB ligger på ungefär samma nivå åren Åren ligger nivån däremot ca 50 % över pebelastningen för utan särskilda skäl som t.ex. högre produktion. Detta beror antagligen på en felberäkning på inkommande belastning mellan 2009 och 2011 där inkommande belastning från OLW Sverige AB räknades dubbelt. Mätning på inkommande avloppsvatten sker efter rensgallret, se avsnitt 5.1, där inkommande vatten från OLW Sverige AB efter förrening i den externa bioreaktorn ingår. Under räknades troligtvis utöver inkommande vatten även utgående koncentration från den externa bioreaktorn där spillvatten från OLW Sverige AB förrenas innan det kommer in med resterande spillvatten från kommunen och Barilla. Detta ledde till att inkommande belastning från OLW Sverige AB räknades dubbelt och den faktiska belastningen på reningsverket var således lägre än den angivna. 9 (26)

14 Tabell 3: Industrianslutning på Filipstads avloppsreningsverk för medel OLW Sverige AB (pe) Wasabröd Barilla (pe) Summa industrianslutning (pe) Filipstads avloppsreningsverk tar inte emot lakvatten från deponier. 5.4 INKOMMANDE BELASTNING INKOMMANDE FLÖDEN I Tabell 4 redovisas passerade avloppsvattenmängder genom Filipstads avloppsreningsverk under perioden 2009 till Avloppsvattnet som leds till avloppsreningsverket kommer från Filipstads tätort och industrier, främst OLW Sverige AB och Wasabröd Barilla. Tabell 4: Medel, max- och minflöden till verket under Flöde Q tot (m 3 /år) Q medel (m 3 /d) Q max (m 3 /d) Q min (m 3 /d) Variation i årsflöde beror till största delen på påverkan av ovidkommande vatten såsom dagvatten och inläckage av grundvatten i ledningsnätet INKOMMANDE FÖRORENINGSHALTER Inkommande halter till reningsverket i mg/l visas i Tabell 5. De höga belastningarna mellan 2009 och 2011 beror troligtvis på felberäkning, se även avsnitt 5.3. Tabell 5: Inkommande föroreningskoncentrationer i mg/l under BOD 7 (mg/l) COD Cr (mg/l) (26)

15 P-tot (mg/l) 7,2 8,3 9,3 7,9 8,0 6,5 N-tot (mg/l) NH 4 -N (mg/l) 10,8 10,8 12,2 7,9 13,3 10, INKOMMANDE FÖRORENINGSMÄNGDER I Tabell 6 visas inkommande föroreningsmängder till Filipstads avloppsreningsverk för åren Tabell 6: Inkommande föroreningsmängder i ton/år för , inklusive bidrag från förbehandlingsanläggningen från OLW Sverige AB (bioreaktorn) BOD 7 (ton/år) COD Cr (ton/år) P-tot (ton/år) 11,05 11, ,1 11,1 11 N-tot (ton/år) NH 4 -N (ton/år) 19,2 19,0 24,3 15,2 18,4 17,1 Tabell 7 visar inkommande medelbelastning av flödet, BOD 7, fosfor och kväve i förhållande till dimensionerande. Tabell 7: Inkommande medelbelastning år av BOD 7 och flöde till Filipstads avloppsreningsverk i förhållande till dimensionerande. Parameter Dimensionerande Medel ( ) Procent av aktuell dimensionering Flöde (m 3 /d) % BOD 7 (kg/d) % P-tot (kg/d) 63,5 35,1 55 % N-tot (kg/d) % 11 (26)

16 5.4.4 INKOMMANDE PE-BELASTNING Den inkommande pe-belastningen redovisas som årsmedelvärden år i Tabell 8. Beräkningen baserar på 70 g BOD 7 /p,d. Som tidigare nämnd beror de höga belastningarna mellan 2009 och 2011 troligtvis på felberäkning, se även avsnitt 5.3. Tabell 8: Inkommande pe-belastningar år pe-belastning FÖRBEHANDLINGSANLÄGGNING Förbehandlingsanläggning för OLWs avloppsvatten reducerar inkommande belastning till Filipstads avloppsreningsverk. Utgående avloppsvatten från förbehandlingsanläggning ingår i inkommande belastning till avloppsreningsverket och ingår i redovisade värden i Tabell 4, Tabell 5, Tabell 6 och Tabell 7. Inkommande och utgående BOD 7 -mängder för förbehandlingsanläggningen enligt miljörapporterna redovisas i Tabell 9. Tabell 9: Inkommande och utgående BOD 7-mängder för förbehandlingsanläggningen enligt miljörapport i ton/år för genomsnitt Inkommande BOD 7 (ton/år) Utgående BOD 7 (ton/år) Reduktion 44 % 32 % 46 % 70 % 66 % 55 % 52 % Den genomsnittliga reduktionen för åren ligger på 52 %. Figur 2 visar inkommande och utgående belastning för OLWs förbehandlingsanläggning samt reduktionsgraden. Inkommande belastning till förbehandlingsanläggningen har en stigande tendens mellan 2010 och 2013, men var lägre under I samma takt som inkommande belastning till förbehandlingsanläggningen ändrar sig så ändras även reduktionsgraden så att utgående belastning från förbehandlingsanläggningen ligger på ungefär samma nivå genom alla år. 12 (26)

17 Belastning av förbehandlingsanläggningen 80% 70% t BOD % 50% 40% 30% 20% 10% Inkommande förbehandlingsanläggning (t BOD7) Utgående förbehandlingsanläggning (t BOD7) Reduktion (%) 0 0% År Figur 2: Belastning av förbehandlingsanläggning för OLWs avloppsvatten för åren MAXIMAL GENOMSNITTLIG VECKOBELASTNING (MAX GVB) Beräkningen av den maximala genomsnittliga veckobelastningen (max GVB) baseras på 12 dygnsprov per år på inkommande BOD 7 samt utgående flöden för alla dagar. En korrelation mellan utgående flöde och inkommande BOD 7 togs fram och max GVB beräknades med hjälp av uppmätta dygnsflöden. Figur 3 visar korrelationen mellan inkommande BOD 7 och uppmätta flöden för åren Korrelationen baseras på antaganden att stora inkommande flöden har låga BOD 7 -koncentrationer och omvänt. Grafiken nedan visar att detta antagande stämmer ganska bra för Filipstads avloppsreningsverk för år 2012 (felet 1 för korrelationen är R 2 =0,59) medan det finns större avvikelser för år 2013 (felet för korrelationen är R 2 =0,04) och 2014 (felet för korrelationen är R 2 =0,28). Eftersom beräkningen av max GVB baseras på 12 dygnsprov på inkommande BOD 7 (respektive 11 under år 2013) är värdet ganska osäkert. 1 Felet R 2 är ett mått på hur bra datapunkter matchar den statistiska kurvan. R 2 ligger mellan 0 och 1. R 2 =1 är idealfallet där alla datapunkter ligger på kurvan. Ju lägre värdet för R 2 är ju större avvikelser mellan datapunkter och den statistiska kurvan finns. 13 (26)

18 BOD 7 (mg/l) max GVB Potens (2012) Potens (2013) Potens (2014) Flöde (m3/dygn) Figur 3: Korrelation av mellan inkommande BOD 7-belastning och flöde för åren för att beräkna den maximala genomsnittliga veckobelastningen max GVB. 14 (26) Den maximala genomsnittliga veckobelastningen togs fram för åren och värdena baseras på 12 respektive 11 dygnsprov på inkommande BOD 7 och tillhörande dygnsflöden. För alla tre år stämmer antagandet att stora inkommande flöden har låga BOD 7 -koncentrationer och omvänt vilket motsvarar erfarenheter från andra kommunala avloppsreningsverk. Den maximala genomsnittliga veckobelastningen under 2012 var pe. Jämför man veckobelastningen för alla veckor under 2012 så låg den mellan pe och pe med ett snittvärde på pe vilket tyder på att den beräknade maximala genomsnittliga veckobelastningen på pe kan anses vara ganska representativt. Den maximala genomsnittliga veckobelastningen under 2013 var pe. Jämför man veckobelastningen för alla veckor under 2013 så låg den mellan pe och pe med ett snittvärde på pe. Den maximala genomsnittliga veckobelastningen under 2014 var pe. Då max GVB för 2013 visar ett mycket högre värde än för 2012 och 2014 och dessutom baseras på endast 11 provtagningar genomfördes även en beräkning med 12 provtagningar där första provtagning under 2014 ingick. De 12 provtagningarna ligger inom en 12-månaders-period men inte inom ett kalenderår. Max GVB med 12 provtagningar visar ett lägre fel (felet för korrelationen är R 2 =0,10) än max GVB med 11 provtagningar. Detta betyder att max GVB med 12 provtagningar har en högre statistisk

19 säkerhet än max GVB med 11 provtagningar och anses därför stämma bättre överens med verkligheten. Tabell 10: Max GVB för åren Max GVB (pe) Det finns inga beslut om anslutning av nya områden till Filipstads avloppsreningsverk. Inte heller har områden identifierats där det kan finnas ett behov av en kommunal avloppslösning i framtiden. Turisterna under sommarmånaderna utgör en mindre del av belastningen jämfört med industri och permanentboende och ligger på uppskattningsvis 500 pe. Två stora industrier är anslutna till Filipstads avloppsreningsverk. Wasabröd Barilla ökar produktionen varje år om några procent. OLW Sverige AB har meddelat att produktionen kommer att öka. I vilken storleksordning denna ökning sker och hur detta påverkar avloppsvattnet är oklart i dagsläget. En stor del av den tillkommande belastningen tar förbehandlingsanläggningen. Av den orsaken är en uppskattning av max GVB:n mycket svårt. Bedömningen görs att den ryms inom den tillståndsgivna belastningen på pe. 5.5 SLAM Det slam som hanteras vid Filipstads avloppsreningsverk är följande: Slam från reningsverket. Externslam från trekammarbrunnar och Nordmark och Brattfors reningsverk tillförs ledningssystemet vid Munkåsens avloppspumpstation. Externslam från de mindre reningsverken Nykroppa, Lesjöfors och Persberg, som direkt tillförs slamlagren SLAMMÄNGDER Under åren producerades i medeltal ton slam per år under reningsprocessen i Filipstads avloppsreningsverk med en TS-halt omkring 19 % (minvärde ton år 2013 och maxvärde ton år 2011). Mängden inkommande externslam till slambehandlingen är cirka m 3 /år och mängden externslam till vattenfas ligger på m 3 /år. Allt slam behandlas genom förtjockning och centrifugering. Efter avvattning har slammet en TS-halt på cirka 19 %. Det centrifugerade slammet mellanlagras i en torrslamsilo innan det transporteras bort till Långskogens deponi. 2 Max GVB beräknades med 11 mätvärden under 2013 och 1 mätvärde under (26)

20 Mängden tillfört externslam samt slamproduktionen och mängden avvattnat slam vid verket visas i Tabell 11. Tabell 11: Slammängder vid Filipstads avloppsreningsverk Slamproduktion (t TS/år) Slamproduktion (t/år) Tillfört externslam till slambehandling (m 3 /år) SLAMKVALITET OCH ANALYSER Slamanalyser genomförs med 10 stickprov per år. Sammanställningen av slamanalyserna i Tabell 12 visar att slamkvaliteten är genomgående god med metallhalter långt under gällande gränsvärden. Tabell 12: Provtagningsresultat för slam från Filipstads arv år Parameter Medelvärde (mg/kg TS) Gränsvärde (SFS 1998:944) År ph ,0 6,2 6,2 TS (%) ,6 19,1 17,3 20,1 N-tot P-tot NH 4 -N Aluminium Bly 5,1 5,6 5,5 6,31 1,72 10, Calcium Järn Kadmium 0,39 0,51 0,48 0,45 0,5 0,55 2 Kalium Kobolt 1,89 2,45 1,39 1,8 1,1 1,5 16 (26)

21 Parameter Medelvärde (mg/kg TS) Gränsvärde (SFS 1998:944) Koppar Krom 13,0 12,45 11,85 39,4 8,7 11,4 100 Kvicksilver 0,22 0,14 0,12 0,21 0,18 0,22 2,5 Nickel 5,5 6,27 6,4 22,5 4,7 6,7 50 Zink Riktvärde Nonylfenol 2,95 2,33 1,66 1,48 1,2 1,87 50 PAH 0,15 0,18 0,54 1,40 0,11 0,80 3 PCB 0,011 0,010 0,010 0,040 0,000 0,041 0,4 Toluen 2,47 2,79 2,33 5,60 1,59 5,39 5 Gränsvärdena för metaller är satta för hur höga halter som får finnas i slammet om det ska spridas på åkermark. Riktvärdena för organiska ämnen ska ses som vägledande snarare än bindande. Samtliga uppmätta värden ligger under gränsvärdena med god marginal. Åren 2012 och 2014 låg värdet för Toluen något över riktvärdet. Alla andra värden ligger långt under riktvärdena. 5.6 SAND OCH RENS Sanden tvättas och körs till jordtippen på Långskogens avfallsanläggning, Filipstads kommun. Renset tvättas och körs sedan till förbränning vid värmeverket i Karlskoga. 5.7 RENINGSRESULTAT Provtagningarna på utgående vatten för åren visar att medelvärden för BOD 7 -resthalterna och för fosforresthalterna är låga. Reningsgraden på det renade vattnet från Filipstads avloppsreningsverk uppgår till 99 % för totalfosfor, 97 % för BOD 7 och 84 % för kväve (medelvärde för ). I Tabell 13 nedan redovisas utgående medel- och maxhalter av BOD 7, COD Cr, P-tot och NH 4 -N per kalenderår. 17 (26)

22 Tabell 13: Utgående medel- och maxhalter BOD 7, COD Cr, P-tot, N-tot och NH 4-N (exklusive bräddningar) på årsbasis. Parameter (mg/l) BOD 7 medel 7,3 12,2 9,4 11,3 14,2 11,7 BOD 7 max COD Cr medel COD Cr max P-tot medel 0,08 0,16 0,05 0,08 0,1 0,1 P-tot max 0,17 0,58 0,12 0,18 0,3 0,9 N-tot medel 7,3 9,9 6,6 7,8 8,8 11,1 N-tot max NH 4 -N medel 5,5 6,1 4,9 5,7 7,4 8,7 NH 4 -N max Filipstads avloppsreningsverk har tillståndsgivna gränsvärden för kalenderkvartal. BOD 7 - resthalterna ligger förutom kvartal 1 åren 2010 och 2014 alla kvartal mellan 2009 och 2014 under det tillståndsgivna värdet på 15 mg/l BOD 7 och fosforresthalterna ligger under det tillståndsgivna värdet på 0,5 mg/l fosfor räknat som medelvärde per kalenderkvartal. I Tabell 14 visas utgående halter som medelvärde för kalenderkvartal. Tabell 14: Utgående medelvärde för kalenderkvartal för P-tot och BOD i mg/l. Gråmarkerade fält visar de parametrar som är förlagda med villkor. De värden som är markerade med blått uppfyller gränsvärdena i villkoren. Parameter (mg/l) Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 BOD ,2 17,6 P-tot 0,08 0,22 0,07 0,10 0,1 0,1 BOD ,7 14,8 P-tot 0,07 0,22 0,06 0,15 0,1 0,1 BOD ,3 8 P-tot 0,10 0,09 0,05 0,10 0,1 0,1 BOD ,9 6,7 P-tot 0,07 0,09 0,05 0,10 0,1 0,1 18 (26)

23 Tabell 15 visar utsläppta föroreningsmängder under åren (inklusive bräddningar). Tabell 15: Utsläppta föroreningsmängder i ton/år under (inklusive bräddningar). Parameter (ton/år) BOD 7 11,1 17,3 16,8 21,9 19,4 19,2 COD Cr P-tot 0,12 0,23 0,09 0,16 0,13 0,16 N-tot 11,1 14,3 11,8 15,2 12,3 18,2 NH 4 -N 8,3 8,8 8,8 11,0 10,2 14,3 5.8 BRÄDDNINGAR VID VERKET I Tabell 16 visas bräddningar från Filipstads reningsverk för år För varje år redovisas total bräddad volym samt procent av totalt utgående avloppsvatten. För bräddningar på ledningsnätet se avsnitt 3.3. Tabell 16: Bräddningar från Filipstads arv Bräddad mängd vatten (m 3 /år) % av utgående vatten , , , , , ,0 Orsak till redovisade bräddningar vid reningsverk är på grund av hydrauliska överbelastningar. Bräddning större än 4 Qdim bräddar till recipient förre sandfånget. Flöden större än 2 Qdim bräddar till recipient efter försedimenteringen. Det behandlade avloppsvattnet och bräddade avloppsvattnet leds i en bottenförlagd ledning ca 80 m ut i recipienten Daglösen, se utloppsledningen i Figur (26)

24 6 ENERGI OCH KEMIKALIEFÖRBRUKNING 6.1 ENERGIFÖRBRUKNING Elförbrukningen vid Filipstads avloppsreningsverk uppgår under åren till genomsnittlig MWh/år. Blåsmaskiner för syresättning av biosteget och centrifug för avvattning av slam är de största elkonsumenterna i avloppsreningsverket. Under 2012 har 9 stycken pumpstationer inklusive pumpstyrning byts på ledningsnätet vilket leder till en minskad energiförbrukning. Tabell 17 visar Filipstads avloppsreningsverks energiförbrukning för åren Tabell 17: Energiförbrukning för Filipstads avloppsreningsverk under Elenergi (MWh/år) ÅTGÄRDER FÖR ENERGIBESPARNING Biobädden stod för en energiförbrukning på ca kwh per år. Genom att stänga av den sjönk energiförbrukningen medan utgående COD-halter låg fortfarande på en låg nivå. 6.2 KEMIKALIEFÖRBRUKNING Under åren har i genomsnitt förbrukats 340 g fällningskemikalie per kubikmeter renat avloppsvatten. I medeltal för åren används även ca 5,7 kg polymer per ton TS slam. Förbrukade mängder kemikalier under visas i Tabell 18. Tabell 18: Förbrukade mängder kemikalier under Parameter (ton/år) Polyaluminiumklorid Polymer ,5 4,6 Natronlut ,5 0,5 0 Skumdämpningsmedel 0,6 0,8 0,8 0, (26)

25 7 RECIPIENTUNDERSÖKNINGAR 7.1 UTSLÄPPSPUNKT Det vid Västerviks avloppsverk behandlade avloppsvattnet leds ut till närmaste recipient som är sjön Daglösen. Utsläppspunkten från avloppsreningsverket ligger i nordöstlig riktning, se karta i Figur 4 nedan. Koordinater för utsläppspunkten är x (SWEREF99 TM). Figur 4: Utloppsledningens sträckning från reningsverket till recipienten. 7.2 UTSLÄPPTA FÖRORENINGSMÄNGDER FRÅN VERKET TILL RECIPIENT Utgående föroreningsmängder och koncentrationer till recipient redovisas i Tabell 13 och Tabell 15 i avsnitt 5.7. En jämförelse för inkommande och utgående föroreningsmängder för Filipstads avloppsreningsverk samt reduktionsgraden, redovisat som medel för perioden , visas i Tabell 19. Tabell 19: Inkommande och utgående mängder samt reduktionsgrad för , redovisat som medel. Parameter Inkommande (t/år) Utgående (t/år) Reduktion (%) BOD COD Cr (26)

26 Parameter Inkommande (t/år) Utgående (t/år) Reduktion (%) N-tot 83 13,6 84 P-tot 13 0, RECIPIENTKONTROLL Samordnat recipientkontroll utförs av Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund och redovisas i årsrapport sammanställd av Alcontrol. Närmaste provtagningsställen nedströms Filipstads avloppsreningsverk är Daglösen, norra delen (3415) och Daglösen norra, vid Stensta (3416). Undersökningar omfattar bottenfaunan, kiselalger och vattenkemin. Bottenfaunan undersöks vart tredje år, kiselalger undersöks varje år sedan 2011 och vattenkemin provtas 2 gånger per år. För närmare beskrivning och resultat se 3. Miljökonsekvensbeskrivning. 8 PROGNOS OCH FRAMTIDA BELASTNINGAR 8.1 SAMMANFATTNING AV NUVARANDE BELASTNING Utifrån en beräknad belastning på 70 g BOD 7 /p,d kan den nuvarande medelbelastningen sammanfattas enligt Tabell 20. Tabell 20: Inkommande pe-belastningar år Medel pe-belastning Under var antalet anslutna pe i medeltal pe och därmed med marginal under den tillståndsgivna belastningen på pe. Som tidigare nämnd beror de höga belastningarna mellan 2009 och 2011 troligtvis på felberäkning, se även avsnitt 5.3. Avloppsvattenmängden redovisat som dygnsmedel för perioden har varit m 3 /dygn. Inkommande föroreningsmängder i medeltal för perioden visas i Tabell (26)

27 Tabell 21: Inkommande föroreningsmängder i medeltal för Föroreningsmängd (kg/d) Föroreningsmängd (ton/år) BOD COD Cr P-tot N-tot NH 4 -N PROGNOSFÖRUTSÄTTNINGAR Antalet anslutna personer beräknat i BOD 7 -belastningen till Filipstads avloppsreningsverk är i medeltal pe. Industrin bidrar med i medeltal pe varav OLW Sverige AB bidrar med genomsnittlig pe till belastningen och Wasabröd Barilla bidrar med genomsnittlig pe. Det är inte troligt att befolkningsmängden i Filipstads kommun ökar dramatiskt eftersom befolkningsmängden har sjunkit kontinuerligt sedan Inga planer på framtida anslutningar finns. Wasabröd Barilla ökar produktionen varje år om några procent. OLW Sverige AB har meddelat att produktionen kommer att öka. I vilken storleksordning denna ökning sker och hur detta påverkar avloppsvattnet är oklart i dagsläget. En stor del av den tillkommande belastningen tar förbehandlingsanläggningen. I avsnitt redovisas inkommande och utgående belastning på förbehandlingsanläggningen samt reduktionsgraden. Den utgående belastningen ligger på en konstant nivå även om den inkommande belastningen ökar. Därför görs bedömningen att utgående belastning från förbehandlingsanläggningen för OLWs avloppsvatten och därmed pe-belastning på avloppsreningsverket kommer att ligga på samma nivå som idag. Tabell 22: Industrianslutning på Filipstads avloppsreningsverk för medel OLW Sverige AB (pe) Wasabröd Barilla (pe) Summa industrianslutning (pe) (26)

28 8.3 ANSLUTEN FOLKMÄNGD/INDUSTRIER Uppskattat antal personer som är anslutna till verket är cirka De senaste 10 åren har befolkningen minskat med 9 %. Ingen ökning av antalet anslutna pe förväntas under året. Större delen av belastningen i Västerviks avloppsverk kommer från industrier. Idag är både OLW Sverige AB och Wasabröd Barilla anslutna till reningsverket. Belastningen från dessa industrier uppgår 2014 till ca pe. Belastningen från industrier för visas i Tabell 23. Tabell 23: Belastning av personekvivalenter (pe) från industrier till Filipstads arv Medel Antal pe från industri Antal pe utan industri Antal pe totalt (26) Inga större belastningsförändringar på Filipstads avloppsreningsverk förväntas i de närmaste åren. I medel för åren låg belastningen med bra marginal under den tillståndsgivna belastningen. 8.4 AVLOPPSVATTENMÄNGDER Det inkommande flödet till avloppsreningsverket redovisas i kapitel Variation i dygnsmedelflöde härrör sig till största delen från påverkan av ovidkommande vatten och nederbörd. Det sker en kontinuerlig översyn och efterföljande åtgärder på ledningsnätet, vilket innebär att mängden ovidkommande vatten sannolikt kommer att minskas. Utifrån bedömningen att folkmängden i Filipstads kommun inte kommer att öka och inga planerade större produktionsökningar från OLW Sverige AB och Wasabröd Barilla har meddelats så kommer spillvattenflödet in till verket inte att öka. 8.5 FÖRORENINGSMÄNGDER Ingen större ökning av föroreningsmängderna förväntas med bakgrund av prognosförutsättningar under avsnitt 8.2. Avloppsreningsverket i Filipstad har fungerat bra under de senaste åren och de provtagningar som utförts visar på låga halter för BOD 7, fosfor och kväve i utgående avloppsvatten.

29 8.6 SLAMMÄNGDER Slammängderna vid Filipstads avloppsreningsverk kommer troligen inte att ändras eftersom inga processförändringar planeras. Mängden inkommande externslam kommer troligen inte att ändras. Uppmätta värden för alla tungmetaller i slammet understiger gällande gränsvärden enligt Naturvårdsverket. 8.7 FRAMTIDA BELASTNINGAR Jämförelse mellan dimensionerad och aktuell belastning för Filipstads avloppsreningsverk samt procent av dimensionerande redovisas i Tabell 24. Tabell 24: Dimensionerande parameter jämfört med inkommande värden för Filipstads avloppsreningsverk. Procent av dimensionerande avser medelvärden för Dimensionerande Aktuella (2014) Medel ( ) Medel % av dimensionerande Anslutning (pe) % Flöde (m 3 /h) % BOD 7 (kg/d) % P-tot (kg/d) 63, ,1 55 % N-tot (kg/d) % Filipstads reningsverk är lågt belastat i förhållande till dimensionerande flödesvärde. År 2014 var i genomsnitt belastningen på 55 % av dimensionerande flöde. BOD 7 - belastningen för år 2014 är 63 % av den dimensionerade. Fosforbelastningen under 2014 var också betydligt lägre än det verket är dimensionerat för. Däremot var kvävebelastningen under uppemot 104 % av dimensionerande belastningen. Medelvärdet för åren 2009 till 2014 är lite missvisande då man räknade vissa värden dubbelt, se tidigare diskussioner. Den pe-anslutning som redovisas är hämtad från miljörapporterna och avser pebelastning framräknat som 70 g BOD 7 /p,d. 8.8 SAMMANFATTNING AV PROGNOS FÖR FRAMTIDA BELASTNINGAR Den genomsnittliga belastningen mellan 2009 och 2014 ligger på % av den dimensionerande belastningen. Anslutningen, flöde, BOD 7 och fosfor ligger under de dimensionerande värden medan kvävemängden ligger över det dimensionerande värde. Även om kvävemängden ligger 42 % över det dimensionerande värdet så fungerar kvävereningen på verket mycket bra vilket visas i mycket låga utgående 25 (26)

30 kvävekoncentrationer på genomsnittlig 8,6 mg/l. Verket uppvisar bra reningsresultat som ligger under de tillståndsgivna värdena. Därför görs bedömningen att den anslutna folkmängden ryms inom värdena för nuvarande tillstånd. En ny dimensionering bedöms inte vara nödvändig. 9 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER 9.1 LEDNINGSNÄTET En inventering av ledningsnätet i kommunen har utförts och den befintliga saneringsplanen uppdateras kontinuerligt. Ekonomiska medel är avsatta och insatserna koncentreras till de områden eller ledningssträckor där regn- och grundvattenpåverkan är som störst. Detta kommer att ge störst påverkan på flödestoppar in till verket. Ett 40-tal VA-objekt ingår i en objektbank varav 6-7 stycken utförs årligen till en kostnad på cirka 3,5 miljoner. 9.2 RENINGSVERKET Driftunderhåll genomförs fortlöpande vid Filipstads reningsverk. Vid behov genomförs mer betydande åtgärder för optimering av driften. 10 KONTROLLPROGRAM För verksamheten finns idag ett kontrollprogram fastställt enligt miljöbalken år I detta ingår ett provtagningsprogram som uppdateras varje år. Den recipientprovtagningen som ingår i den samordnade recipientkontrollen för Gullspångsälvens vattenvårdsförbund kommer även i fortsättningen att utföras. 26 (26)