MILJÖRAPPORT 2015 Storvreta avloppsreningsverk

Transkript

1 MILJÖRAPPORT 2015 Storvreta avloppsreningsverk

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUNDDEL VERKSAMHETSÅR VERKSAMHETSUTÖVARE VERKSAMHET KOORDINATER... 3 TEXTDEL VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisation Ledningsnät och pumpstationer Avloppsreningsverket Recipient Verksamhetens påverkan på miljön TILLSTÅNDSBESLUT ANMÄLNINGSPLIKTIGA ÄNDRINGAR ÖVRIGA BESLUT ENLIGT MILJÖBALKEN TILLSYNSMYNDIGHET ENLIGT MILJÖBALKEN TILLSTÅNDSGIVEN OCH AKTUELL ANSLUTNING VILLKOR I TILLSTÅNDSBESLUTET NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient (SNFS 1990:14) Skydd för miljön när avloppsslam används i jordbruket (SNFS 1994:2) KONTROLLRESULTAT Avloppsvattenmängder Föroreningshalter och föroreningsmängder Reningseffekt Växtnäring, metaller och organiska ämnen i avloppsslam Recipientkontroll KONTROLLFUNKTIONER DRIFTSTÖRNINGAR Driftstörningar Åtgärder under året Planerade åtgärder ENERGI OCH VATTEN KEMISKA PRODUKTER AVLOPPSSLAM, RESTPRODUKTER OCH AVFALL RISKER PERIODISK BESIKTNING UNDERSKRIFT BILAGOR - 2 -

3 GRUNDDEL 1. Verksamhetsår Verksamhetsår Verksamhetsutövare Verksamhetsutövare Uppsala Vatten och Avfall AB Organisationsnummer Adress Uppsala Vatten och Avfall AB Box Uppsala E-post Kontaktperson Ernst-Olof Swedling, utredningsingenjör Tfn Verksamhet Anläggningsnamn Storvreta avloppsreningsverk Länsstyrelsens platsnummer Fastighetsbeteckning Storvreta 47:411 Post- och besöksadress Ärentunavägen Storvreta Kommun och län Uppsala Kontaktperson Walter Johansson, sektionschef Tfn Miljörapporten godkänns av Tommy Högström, VD Tfn Kod enligt SFS 2013: Koordinater Anläggningens mittpunkt / (enligt SWEREF99 TM) - 3 -

4 TEXTDEL 1. Verksamhetsbeskrivning 1.1 Organisation Uppsala Vatten och Avfall AB ansvarar för vattenförsörjning och avfallshantering i Uppsala kommun. Uppsala Vatten levererar dricksvatten, renar avloppsvatten, tar hand om hushållsavfall, producerar biogas samt återvinner avfall. Bolaget är verksamhetsutövare och har en fastställd rutin, som beskriver organisation, ansvar och befogenheter för frågor enligt miljöbalken. 1.2 Ledningsnät och pumpstationer Avloppsvattennätet i Storvreta består av 38 km spillvattenledningar och 34 km ledningar för dagvatten (inkl. den allmänna delen av servisledningarna). Hela avloppsnätet är duplikat, vilket innebär att spilloch dagvatten leds i separata ledningar. Till spillvattennätet hör fem avloppspumpstationer som är försedda med högnivålarm och nödutlopp samt är anslutna till driftövervakningssystemet. Mängden bräddat vatten beräknas utifrån aktuella flöden och bräddningens varaktighet. På ledningsnätet i övrigt finns inga bräddavlopp. 1.3 Avloppsreningsverket Avloppsreningsverket, som ligger nordväst om Storvreta samhälle, togs i drift Anläggningen är dimensionerad för 220 m 3 /h och en medeltillrinning av m 3 per dygn. Förbehandlingen är dimensionerad för 440 m 3 /h. Dimensioneringen innebär att dubbelt så stora flöden ska kunna behandlas i anläggningen. Avloppsvattenbehandling Avloppsvattenbehandlingen består av mekanisk, biologisk och kemisk rening. Den mekaniska förbehandlingen omfattar avskiljning av grövre föroreningar, papper och trasor i fingaller, tyngre partiklar och sand i luftat sandfång och lättare partiklar i försedimenteringsbassänger. Den biologiska reningen sker i en biobädd med fyllnadsmaterial av plast. Från en intern pumpstation pumpas vatten upp på bädden och fördelas över denna med en roterande spridare. Vattnet samlas upp i botten av bädden och leds via ett skibord vidare till det kemiska reningssteget. En av biobäddspumparna går kontinuerligt. När tillrinningen är lägre än recirkulationsflödet återförs vatten från biobädden till pumpstationen. I kemsteget används järnklorid som fällningskemikalie. Doseringen är flödesstyrd. Tillsatsen och inblandningen sker i slutet av rännan från biobädden. Här finns möjlighet att, vid behov, dosera natriumhypoklorit. Under långsam omrörning med paddelomrörare utbildas flockar, som tillsammans med slam från biobädden avskiljs i efterföljande slutsedimenteringsbassänger. Det renade vattnet leds till recipienten via ett skibord för flödesmätning. Slambehandling Gallerrens tvättas i en renstvätt och det tvättade renset förbränns vid Vattenfall i Uppsala. Det finns även en sandtvätt. Under senaste åren har sandfånget slamsugits i stället till följd av problem med pumpningen av sanden. Flytslam från sedimenteringsbassängerna tas till en flytslambrunn. Slammet innehåller tops m.m. och fickan töms någon gång per år till inkommande vatten. Slam från försedimenterings- och slutsedimenteringsbassängerna samlas upp med slamskrapor och pumpas vidare till en förtjockare. Efter förtjockning pumpas slammet till en rötkammare. Dekanteringsvattnet från förtjockaren leds tillbaka till inkommande vatten. I rötkammaren rötas slammet och biogas bildas. Huvuddelen av gasen används för uppvärmning av rötkammaren och reningsverksbyggnaden genom förbränning i en gaspanna. Överskottsgas leds till en gasklocka och facklas när gasklockan är fylld. Rötat slam leds till ett våtslamlager, varefter slammet avvattnas i en skruvpress. Avvattnat slam lagras i anslutning till reningsverket. Vid tömning av lagret körs slammet till Hovgårdens avfallsanläggning

5 Ventilationsluften från rensrummet släpps ut via ett kompostfilter. Övrig ventilationsluft leds ut via biobädden. Ett flödesschema över Storvreta avloppsreningsverk finns i bilaga 6. Kemiska produkter och farligt avfall Järnklorid används för utfällning av fosfor ur avloppsvattnet. Järnkloriden har produktnamnet PIX-111 och tillverkas av Kemira. Innehållet av ovidkommande ämnen är förhållandevis lågt. Leveranserna av järnklorid sker med tankbil. På verket lagras järnkloriden i två tankar, 10 respektive 15 m 3 stora. Tankarna är invallade och försedda med givare med larm för hög och låg nivå. Doseringspumpar används för dosering av järnkloriden. Flockningskemikalier används vid avvattningen av slammet för att underlätta separationen mellan slam och vatten. Polymererna levereras som pulver i säckar om 25 kg. Säckarna förvaras torrt uppställda och töms med hjälp av en suganordning. Hanteringen gör att dammbildning inte är något problem vid verket. Upplösning av pulvret sker i en automatisk polymerberedare. Mindre mängder smörjoljor, smörjfett och rengöringsmedel används därutöver. Vid reningsverket kan små mängder av farligt avfall i form av lysrör, batterier och spillolja uppkomma. Avfallet lämnas till Uppsala Vattens återvinningscentral, som ligger bredvid reningsverket. Driftövervakning En drifttekniker är stationerad i området, som omfattar avloppsanläggningar i Storvreta, Vattholma och Skyttorp samhällen, under dagtid vardagar. Under övrig tid ingår driften av anläggningarna i ett beredskapsområde, som omfattar hela kommunen förutom Uppsala stad. Avloppsreningsverk och större avloppspumpstationer är anslutna till driftövervakningssystemet ÖKA, vilket innebär att anläggningarnas funktion fortlöpande kontrolleras. Under icke ordinarie arbetstid sker larmhanteringen via SOS Alarm. Personal i beredskap har en bärbar terminal för kommunikation med anläggningarna. 1.4 Recipient Recipient för renat avloppsvatten från avloppsreningsverket är Fyrisån. Utsläpp till Fyrisån sker ungefär en kilometer från reningsverket i en punkt nedströms om Storvreta badplats, se karta, bilaga 5. Nödutsläpp av avloppsvatten från pumpstationen Skymningsvägen, som ligger nära badet i Storvreta, sker till Fyrisån via utloppsledningen från reningsverket. Nödutsläpp från pumpstationen Astrakanvägen sker via en dagvattenledning, som mynnar 100 m nordost om badplatsen. Nödutsläpp från Vretalund pumpstation leds till en dagvattendamm i närheten, varifrån det via en ledning och diken så småningom kan rinna till Samnan. Nödavlopp från pumpstationerna i Fullerö leds via diken till Fyrisån. Medelvattenföringen i Fyrisån vid Storvreta är 5,3 m 3 /s. Normal lågvattenföring är 0,7 m 3 /s. 1.5 Verksamhetens påverkan på miljön Förutom den övergripande positiva påverkan på miljön, som verksamheten har genom rening av avloppsvatten och produktion av energi, så berörs den yttre miljön genom utsläpp av avloppsvatten, förbrukning av råvaror och energi, transporter och omhändertagande av restprodukter. Viktigaste påverkan är utsläpp till vatten, eftersom reningen av avloppsvattnet inte fullständigt avlägsnar alla föroreningar, som tillförts av hushåll och övrig verksamhet. Vid reningen av avloppsvattnet och behandlingen av slam används fällningsmedel, polyelektrolyter och andra kemiska produkter. Elenergi åtgår för pumpning och rening av avloppsvattnet. Användning av kemiska produkter samt hantering av slam och övrigt avfall ger upphov till transporter till och från anläggningen i likhet med tillsynsbesök vid pumpstationer, reparation och underhåll av maskinutrustning, provtagning m.m. Utsläpp av luktande ämnen till luft kan ske från ledningsnät, reningsverk och restprodukter. Förbränning av biogas ger utsläpp till luft. Avloppsslam, sand, rens och övrigt avfall ska användas eller omhändertas på ett sådant sätt att utläckage av oönskade ämnen till miljön minimeras. 2. Tillståndsbeslut Länsstyrelsen i Uppsala län lämnade kommunen tillstånd enligt miljöskyddslagen till utsläpp av behandlat avloppsvatten från Storvreta reningsverk till Fyrisån

6 3. Anmälningspliktiga ändringar - 4. Övriga beslut enligt miljöbalken Länsstyrelsen i Uppsala län har i ett beslut ändrat villkor 8 i tillståndsbeslutet. Enligt den ursprungliga beslutet skulle slammet användas inom jordbruket eller deponeras på Hovgårdens avfallsanläggning. Förbudet mot deponering av organiskt avfall innebar att det inte fanns något alternativ till jordbruksanvändning. 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala kommun 6. Tillståndsgiven och aktuell anslutning Tillståndsgiven belastning på reningsverket är pe, varvid en personekvivalent räknas som 86 g BOD 7 per dygn. Den maximala genomsnittliga veckobelastningen bedöms motsvara pe. Avloppsreningsverkets upptagningsområde omfattar Storvreta samhälle, se karta i bilaga 5. Antalet anslutna till reningsverket uppgick i slutet av 2015 till personer, vilket är oförändrat i jämförelse med året innan. Vid reningsverket behandlas i huvudsak hushållsspillvatten. Bland övriga verksamheter i samhället, vars avloppsvatten avleds till kommunens ledningsnät, finns en bensinstation med biltvätt, taxicentral med biltvätt, ett lastbilsgarage med tvätthall, två bilverkstäder, bilplåtslageri med lackering, restauranger, tandvårdsklinik, vårdcentral, förskolor, grundskolor och servicehus. 7. Villkor i tillståndsbeslutet Villkoren i tillståndsbeslutet kommenteras nedan. 1. Avloppsvattnet skall undergå behandling i en reningsanläggning med såväl mekanisk, biologisk som kemisk rening. Anläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som veckomedelvärde inte överstiga 15 g/m 3 BOD 7 (biokemisk syreförbrukning) och 0,5 g/m 3 P-tot (totalfosfor). Detta villkor kan under en femårsperiod efter reningsverkets drifttagande omprövas om olägenheter skulle uppstå i recipienten pga avloppsutsläppen. Kommentar: En reningsanläggning har uppförts med mekanisk, biologisk och kemisk rening. Uppsala Vattens målsättning är att driva anläggningen så bra som möjligt med teknisktekonomiskt rimliga insatser. Resthalterna av BOD 7 och totalfosfor i utgående vatten var under 2015 följande: År BOD 7 Tot-P mg/l mg/l ,15 Högsta halter av BOD 7 och totalfosfor i enskilda dygnsprov var 8 mg/l resp. 0,36 mg/l. 2. För att möjliggöra bedömningar om behovet att ytterligare skärpa utsläppskraven eller vidta andra skyddsåtgärder enligt villkor 1 åläggs sökanden att under däri angiven femårsperiod fortlöpande göra de undersökningar och ta de prover som finnes erforderliga. Denna utredning skall även innefatta provtagningar i Ekebydamm. Program härför skall upprättas i samråd med länsstyrelsen. Resultaten skall årligen redovisas till länsstyrelsen. Kommentar: Villkoret har kommenterats i tidigare miljörapporter. 3. Den nya avloppsreningsanläggningen skall tas i drift senast under augusti månad En plan för trädplantering vid verket skall redovisas till länsstyrelsen innan verket tas i drift

7 Kommentar: Villkoret har kommenterats i tidigare miljörapporter. 4. Reningsverket skall vara försett med anordningar för desinficering av utgående vatten. Desinficering skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. Kommentar: Reningsverket är försett med doseringspump, fasta doseringsledningar och förrådskärl. En översyn av utrustningen, som är avsedd för natriumhypoklorit, behöver göras. 5. Industriellt avloppsvatten får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppstår för omgivningen eller i recipienten. Kommentar: Industriellt avloppsvatten tillförs inte anläggningen så att olägenheter uppstår. 6. Plan för sanering av avloppsnätet med tidsbundet åtgärdsprogram skall upprättas av kommunen och senast före utgången av 1983 inges till länsstyrelsen för godkännande. Kommentar: Utförda och planerade åtgärder på ledningsnätet redovisas i årliga skrivelser till miljökontoret. 7. Befintliga verkets funktion får inte störas under nya verkets utbyggnad. Det gamla verket ska drivas på optimalt sätt fram till dess att nya verket tas i drift. Utsläppen bör inte överstiga 1981 års nivå. Uppstår störningar i recipienten av någon anledning ska kommunen vidta åtgärder för att begränsa störningarna samt anmäla förhållandet till länsstyrelsen. Detta gäller särskilt om syrgashalten i Ekebydammen skulle understiga 3 g syre/m 3. Kommentar: Villkoret har kommenterats i tidigare miljörapporter 8. Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter inte uppkommer. Kommunen skall verka för att slammet i första hand används som jordförbättringsmedel. Slam som används för jordbruksändamål skall vara hygieniserat/stabiliserat. Slam som inte kan användas för annat ändamål samt rens och sand skall bortskaffas vid för ändamålet godkänd anläggning. Kommentar: Rötat och avvattnat avloppsslam mellanlagras i slamlagret vid reningsverket. Ytvatten från plattan har vid några tillfällen tagits bort med slamsugbil och körts till Kungsängsverket. Under 2015 har lagret har tömts i slutet av januari, i maj, i augusti och i mitten av december. Slammet har transporterats till Hovgårdens avfallsanläggning. Kopparhalten i avloppsslammet överstiger gränsvärdet för koppar vid överlåtelse av slam för jordbruksändamål. Dricksvattnet är korrosivt för ledningar av koppar i fastigheterna. Minskad vattenproduktion gör att det troligen dröjer några år innan dricksvattnet mjukgörs. Tvättat rens har transporterats till Vattenfalls anläggning för avfallsförbränning i Uppsala. Avskilt material i sandfånget har körts till Hovgårdens avfallsanläggning. 9. Förslag till kontrollprogram skall upprättas av kommunen och underställas länsstyrelsen för godkännande innan reningsverket tas i drift. Vad gäller recipientkontrollen får denna närmare utformas sedan erfarenheter vunnits av de undersökningar som görs enligt punkt 2. Kommentar: Kontrollprogrammet har upphävts och ersatts av ett nytt program. Fyrisåns vattenförbund svarar för recipientkontrollen i Fyrisåns avrinningsområde. 10. När belastningen på reningsanläggningen närmar sig den för vilken anläggningen är dimensionerad eller om det dessförinnan kan befaras att ovannämnda villkor rörande reningsgrad normalt inte kan uppfyllas skall kommunen ånyo pröva villkoren för utsläpp av avloppsvattnet. Kommentar: Antalet anslutna personer i Storvreta samhälle uppgår till p. Föroreningsbelastningen motsvarar p.e. vid 70 g BOD 7 /pe.d (räknat på medelvärdet av BOD 7 -mängden i inkommande vatten ), vilket gör att marginalen till den tillåtna och dimensionerande anslutningen pe är god. Den stora skillnaden mellan antalet anslutna personer och föroreningsbelastningen beror på att den verkliga föroreningsmängden är ca 50 gbod 7 per person och dag samt på arbetspendlingen

8 11. Uppkommer mellan kommunen och länsstyrelsen meningsskiljaktighet vid tillämpningen av föreskrift som meddelats ovan under villkorspunkterna 1 och 6 skall frågan underställas koncessionsnämnden för särskild prövning. Kommentar: - 8. Naturvårdsverkets föreskrifter 8.1 Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient (SNFS 1990:14) Utsläppskontroll sker enligt ett kontrollprogram, som är en del av verksamhetsutövarens egenkontroll. Följande parametrar omfattas av programmet: Avloppsvatten och slam Behandlad och bräddad vattenmängd, producerad mängd slam. Avloppsvattenanalyser Biokemisk syreförbrukning (BOD 7 ), totalt organiskt kol (TOC), totalfosfor (tot-p), totalkväve (tot-n), ammoniumkväve (NH 4 -N), suspenderade ämnen (SS) och ph på utgående, behandlat avloppsvatten. Samma parametrar analyseras i bräddat vatten från biobäddspumpstationen. Slamanalyser Torrsubstanshalt (TS), glödförlust, ph, totalfosfor, totalkväve, ammoniumkväve, kalium, kalcium och magnesium. Bly (Pb), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), zink (Zn) och silver (Ag). Nonylfenol, PAH och PCB. Länsstyrelsen i Uppsala län har beslutat om undantag från Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 vad gäller analys av COD-Cr. Vid COD-bestämningen används bl. a. kvicksilver och kaliumdikromat, som är båda olämpliga ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt. Analyserna av COD-Cr har därefter upphört. COD-halten beräknas i stället utifrån förhållandet COD/TOC, som satts till 3,3 utifrån ett stort antal parallella analyser av inkommande och utgående vatten samt processvatten vid samtliga reningsverk från och med september 2014 till och med juni Flödesproportionella dygns- och helgprov tas två gånger per månad på utgående vatten och en gång per kvartal på inkommande vatten. Samlingsprov på bräddat vatten vid reningsverket tas i samband med bräddning. Stickprov på slammet tas varje kvartal. Proven tas enligt ett årligt provtagningsschema, som i förväg upprättas av Uppsala Vatten. Proven, som förvaras i kylskåp under provtagningen, tas på alternerande veckodagar. Analyserna har utförts av Vattenlaboratoriet, Uppsala Vatten (avloppsvatten, slam) och ALS Scandinavia, Luleå (slam). Eurofins, Lidköping svarar för analys av organiska ämnen i slam. Rapportering av mätvärden och analysresultat sker kvartalsvis till tillsynsmyndigheten. Resultaten av kontrollen redovisas i den årliga miljörapporten samt i en sammanställning, som omfattar samtliga reningsverk i kommunen. Egenkontrollen omfattar, förutom provtagningarna som ingår i utsläppskontrollen, även andra parametrar i avloppsvatten och slam. Halterna av fosfatfosfor, nitrat- och nitritkväve, järn, alkalinitet och konduktivitet har mätts i ett av dygnsproven på utgående vatten varje kvartal. I avloppsslammet kontrolleras också halterna av järn, mangan, aluminium, kobolt m.fl. parametrar. Periodisk besiktning av anläggningen görs vart fjärde år. Den senaste besiktningen gjordes under oktober Skydd för miljön när avloppsslam används i jordbruket (SNFS 1994:2) Avloppsslam från Storvreta reningsverk har inte använts inom jordbruket sedan 1999 på grund av förhöjda kopparhalter i slammet

9 9. Kontrollresultat 9.1 Avloppsvattenmängder Under 2015 har m 3 avloppsvatten behandlats vid Storvreta avloppsreningsverk, vilket är mer än m 3 mindre än normalt. Det är den minsta årsmängden som uppmätts vid reningsverket. Under framför allt 2014 lokaliserades och åtgärdades flera stora läckor på vattenledningsnätet. Detta har bidragit till att även avloppsmängden har minskat. Utläckaget sker i återfyllningen kring ledningarna, vilket gör att vattnet kan tränga in i otäta rörskarvar i spillvattenledningarna beroende på lokala förhållanden. Nederbörden under året har också betydelse. I Uppsala uppmättes sammanlagt 579 mm vid manuell mätning, vilket är drygt 30 mm större än normalt. Det mesta regnet föll under maj och juli. Tillrinningen till reningsverket ökar vid regn och snösmältning, då dräneringsledningarna vid äldre hus är kopplade till spillvattennätet. Vanligen är avklingningsförloppet under sommaren snabbare än vid snösmältning eller höstregn, som ger större tillskott till grundvattenbildningen. Normalt tas nederbörden under sommaren till stor del upp av växtlighet eller avdunstar, varför flödet till reningsverket påverkas förhållandevis litet. Avloppsmängden per månad var störst i samband med snösmältningen under februari, vilket framgår av figur 1. Figur 1. Avloppsvattenmängd vid Storvreta reningsverk under m3/d jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Medelflödet till reningsverket var m 3 /d under året. Avloppsmängden motsvarar 210 l/p.d. Årets högsta tillrinning, m 3 /d, uppmättes den 20 februari i samband med snösmältning. Mängden debiterat spillvatten uppgick till m 3, vilket motsvarar 130 l per person och dygn. Den specifika spillvattenmängden är liten; både mängden behandlat och mängden debiterat spillvatten per person. Mängden renat avloppsvatten per månad och nederbörden per månad redovisas i bilaga 1. Mängder Behandlat avloppsvatten (m 3 ) Bräddat från reningsverket (m 3 ) Bräddat från ledningsnät (m 3 ) Försedimenterat avloppsvatten Ingen bräddning eller nödutsläpp av avloppsvatten har skett från reningsverket eller ledningsnätet under året

10 9.2 Föroreningshalter och föroreningsmängder BOD 7 -halten i utgående vatten har ökat något, men är fortfarande låg. Medelhalten var 4 mg/l under året. Analyserna av COD-Cr har ersatts av TOC från och med juli, se avsnitt 8.1. TOC-halten under året var 12 mg/l i medeltal. Den beräknade COD-Cr-halten var 39 mg/l utifrån den uppmätta TOChalten. Fosforhalten i utgående vatten var 0,15 mg/l i medeltal, vilket är en klar ökning sedan föregående år. Föroreningshalten i inkommande avloppsvatten är högre än tidigare till följd av att mängden tillskottsvatten minskat. Doseringen av järnklorid per m 3 har ökats, men inte i tillräcklig utsträckning. Ett avbrott i kemikaliedoseringen vid ett strömavbrott i september har också påverkat årsmedelvärdet. Totalkväve- och ammoniumkvävehalten i utgående vatten har ökat till 38 resp. 19 mg/l. Kvävehalterna har ökat till följd av fortsatt minskade avloppsmängder. Spontan nitrifikation, mer eller mindre långtgående, förekommer i biobädden under så gott som hela året. Halten suspenderad substans i utgående vatten är låg, <5,8 mg/l. I 20 av 27 prov har SS-halten varit <5,0 mg/l, vilket är analysens rapporteringsgräns. Rikt- och gränsvärden för BOD 7, COD och totalfosfor har uppfyllts med god marginal under året. Resultatet av kontrollen av de viktigaste parametrarna i utgående vatten, riktvärden i tillståndsbeslutet samt rikt- och gränsvärde i Naturvårdsverkets föreskrifter 1994:7 Kungörelse om föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse framgår av nedanstående tabell. Utgående vatten Riktvärde Gränsvärde/ Riktvärde Tillståndsbeslut SNFS 1994:7 BOD 7 (mg/l) < COD (mg/l) < TOC (mg/l) Tot-P (mg/l) 0,082 0,10 0,15 0,5 - Tot-N (mg/l) NH 4 -N (mg/l) Susp. substans (mg/l) <5,7 <5,4 <5, Gränsvärde, årsmedelvärde 2 Riktvärde, årsmedelvärde 3 Beräknad halt utifrån förhållandet COD-Cr/TOC 3,3 Utsläppt mängd BOD 7 var 1,9 ton under året. Mängderna fosfor resp. kväve i utgående vatten har ökat till 72 kg resp. 19 ton. Utsläppta föroreningsmängder under framgår av nedanstående tabell. En sammanställning av resultatet av utsläppskontrollen finns i bilaga 2. Utgående vatten BOD 7 (ton/år) 2,3 1,8 1,9 COD (ton/år) TOC (ton/år) - - 5,8 Tot-P (ton/år) 0,054 0,057 0,072 Tot-N (ton/år) NH 4 -N (ton/år) 8,7 7,7 9,6 Susp. subst. (ton/år) 3,7 2,9 2,9 3 Beräknad mängd utifrån förhållandet COD-Cr/TOC 3,3-10 -

11 9.3 Reningseffekt Reningseffekten har under året uppgått till BOD 7 96 % TOC 88 % Totalfosfor 97 % Totalkväve 35 %. Beräkningen av reningseffekten baseras på 13 dygnsblandprover tagna på inkommande vatten under och 26 dygnsblandprover tagna på utgående vatten under TOC-halten i inkommande vatten har analyserats vid fem tillfällen. Provtagningarna på inkommande vatten under 2015 finns sammanställda i bilaga 1. Slamvatten från förtjockning och avvattning av slam kan påverka provtagningen på inkommande vatten. 9.4 Växtnäring, metaller och organiska ämnen i avloppsslam Fosfor- och kvävehalterna i avvattnat avloppsslam har under året i medeltal utgjort 2,6 resp. 2,9 % av mängden torrsubstans. Fosforhalten har minskat med % under senare år efter förbudet mot användningen av fosfor i tvättmedel och maskindiskmedel. Ammoniumkvävehalten var 7,9 g/kgts. Vid rötningen omvandlas organiskt bundet kväve till ammoniumkväve, som till stor del avgår till vattenfasen vid slamavvattningen. Halterna av analyserade tungmetaller i avloppsslammet har, förutom koppar, varit lägre än de gränsvärden för slamkvalitet som gäller vid användning av slammet inom jordbruket, vilket framgår av nedanstående diagram. Kopparhalten i slammet är förhöjd på grund av korrosion i kopparledningar och andra detaljer av koppar i tappvattensystemen. Tillförsel av slam från reningsverken i Vattholma och Skyttorp, med betydligt lägre kopparhalt, bidrar till att halten i det gemensamma slammet minskar. Figur 2. Metallhalter i avloppsslam under 2015 samt gränsvärden vid jordbruksanvändning av slam Procent av gränsvärden 250% 200% 150% 100% 50% 0% , , ,38 9,8 Pb Cd Cr Cu Hg Ni Zn Storvreta (mg/kgts) Gränsvärden (mg/kgts) Halterna av organiska ämnen i slam är lägre än de riktvärden, som Naturvårdsverket, Svenskt Vatten och Lantbrukarnas riksförbund kommit överens om 1995, vilket framgår av nedanstående tabell. Parameter Uppmätt halt Riktvärde Nonylfenol mg/kg TS 8,4 50 Summa PAH (6 st) mg/kg TS 0,19 3,0 Summa PCB (7 st) mg/kg TS 0,021 0,4 Halten fluoranten i avloppsslammet har ökat under året och var vid provtagningen under tredje kvartalet 0,12 mg/kgts. En utförligare redovisning av samtliga analyserade parametrar i avloppsslammet återfinns i bilaga

12 9.5 Recipientkontroll Recipientkontroll utförs av Fyrisåns vattenförbund och omfattar följande parametrar: Fysikaliska parametrar Flöde, temperatur, absorbans (filtrerat prov) Kemiska parametrar ph, alkalinitet, konduktivitet, syrgas, fosfatfosfor, totalfosfor, ammoniumkväve, nitrit- och nitratkväve, totalkväve, TOC, suspenderad substans, turbiditet, kisel Därutöver analyseras arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, nickel och zink vid några provtagningspunkter. Provtagning sker på sju platser inom Fyrisåns avrinningsområde. Prover tas en gång per månad och analyserna utförs av Institutionen för vatten och miljö vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Närmaste provtagningspunkt finns vid Klastorp i Fyrisån, ca 14 km nedströms utsläppspunkten. En länk till resultatet av provtagningarna under 2015 finns på vattenförbundets hemsida, Kontrollfunktioner Kontroll av flöden och halter i inkommande och utgående vatten har skett enligt provtagningsprogrammet. Flödet har mätts kontinuerligt och flödesmätaren har vid funktionskontroll, som gjorts varje månad, uppvisat tillfredsställande resultat. Vattenprover har uttagits flödesproportionellt. Uppsamlat prov förvaras i kylskåp under den tid som provtagningen pågår. Prov på inkommande och utgående vatten har tagits i inloppsrännan efter gallret resp. i utloppsrännan före mätskibordet. Analyserna har utförts av Vattenlaboratoriet vid Uppsala Vatten, som är ackrediterat för miljöanalyser. På inkommande och utgående vatten har 4 resp. 26 st. dygnsblandprov tagits. Slamkvaliteten har kontrollerats i blandprov på avvattnat slam, som tagits varje kvartal. ph, glödförlust, torrsubstans, totalkväve och ammoniumkväve har analyserats av Vattenlaboratoriet vid Uppsala Vatten. Övriga analyser av näringsämnen och metaller har utförts av ALS Scandinavia, Luleå. Analyserna av organiska ämnen har Eurofins, Lidköping, svarat för. Laboratorierna är ackrediterade för miljöanalyser. Personal som utfört provtagning har genomgått certifikatutbildning för utsläppskontroll. 11. Driftstörningar 11.1 Driftstörningar I mitten av september inträffade ett strömavbrott vid reningsverket kring midnatt mellan lördag och söndag till följd av överström i ledningsnätet. Huvuddelen av processutrustningen i reningsverket återstartade automatiskt efter strömavbrottet, som varade i 22 minuter. Driftdatorn upphörde att fungera, vilket medförde att något larm för strömbortfall inte skickades ut. Strömavbrottet upptäcktes därför först på måndag morgon genom att ett antal larm utlösts i reningsverket samt att silgaller, renstvätt, doseringspumpar för järnklorid och pumpen, som pumpar slam till rötkammaren, inte var i drift. Driftdatorn och maskinutrustningen återstartades. Kemikaliedoseringen ökades kraftigt. Ett dygnsprov på utgående vatten, som togs under måndagen, visar att fosforhalten var 0,36 mg/l. Driftdatorns batteribackup, som ska träda i funktion vid strömbortfall, har bytts ut Åtgärder under året Gallerdurkarna över kanalen från biobädden till flockningen och över flockningsbassängerna har ersatts av aluminiumplankor. Tidigare har gallerdurkarna varit täckta av gummimattor, men detta har inte gett ett fullgott skydd mot mygg. Hydraulrören till sugslamskraporna i försedimenteringsbassängerna har bytts ut. Avstängningsventiler har installerats för att vid fel på den ena slamskrapan möjliggöra att den andra kan vara i drift. Service har utförts på gaspannan vid två tillfällen. Den ursprungliga gasflödesmätaren har tagits bort

13 Metanemissionen från reningsverket har mätts av SP i september. Den sammanlagda metanförlusten uppgick till 4,0 %, varav 1,9 % kommer från våtslamsilon för det rötade slammet och 0,9 % från bassängsalen över slamsilon. Metanläckaget från slamupplaget utanför byggnaden var 0,9 %. Utsläpp av metan sker också från ett litet rör på taket av rötkammaren, ca 0,4 %. Ett hål i PVC-duken mellan bäddmaterialet och träpanelen i den nordvästra väggen till biobädden som funnits under några år har medfört fuktskador i väggens nederkant. Det mesta av avloppsvattnet som sipprar ned hamnar i betonggjutningen under biobädden, men en del vatten droppar ned på marken utanför bädden. I maj gjordes en utvändig besiktning av biobädden, som ska kompletteras med en kontroll av träbjälklaget under biobädden och biobäddsmaterialets status. Processchemat för anläggningen har reviderats. Köket har rustats upp och skåp och bänkar har bytts ut Planerade åtgärder Ett försök med utlastning av avvattnat slam via container planeras att göras. 12. Energi och vatten Producerad mängd biogas var m 3 under 2015, vilket är en normal mängd under senare år. Rötkammaren har varit i drift under hela året. Huvuddelen av gasen, ca m 3, har använts för uppvärmning av rötkammare och lokaler. Mängden gas som förbränts i gasfacklan uppgår till ca m 3. Mängden facklad gas har beräknats utifrån tiden som reglerventilen till facklan varit öppen och genomsnittlig gasproduktion per timme. Medeltemperaturen i rötkammaren har varit 36,7 C. Produktion/Förbrukning Producerad biogas (m 3 ) Biogas till gaspanna (m 3 ) Facklad biogas (m 3 ) Kallfacklad biogas (m 3 ) 0 0 Ev. vid strömavbrott Elförbrukning (MWh) Värme från biogas (MWh) ca 250 ca 210 ca 280 Energiförbrukning (MWh) ca 620 ca 600 ca 630 Vattenförbrukning (m 3 ) Elförbrukningen var 348 MWh under 2015, vilket är normalt för ett år när rötkammaren inte är avställd för rengöring. Gaspannan har i stort sett fungerat bra under året. Biogas motsvarande ca 280 MWh har använts för uppvärmning av rötkammare och lokaler, vilket gör att den sammanlagda energiförbrukningen uppgick till ca 630 MWh. Vid beräkningen av mängden energi från biogas har metaninnehållet i gasen antagits vara 65 % och gaspannans verkningsgrad 90 %. Produktionen av biogas ökade när temperaturen i rötkammaren höjdes för några år sedan. Samtidigt går det åt mer energi för att hålla den högre temperaturen, vilket leder till ökad elförbrukning när det varit bekymmer med biogaspannans funktion. Vattenförbrukningen uppgick till m 3 under året. Brutet vatten används till spritsvatten, polymerberedning, tvätt av silen vid skruvpressen och för att spola bort myggor och myggnät från väggar och tak i bassänghallen. Renat avloppsvatten används till tvättning av rens och tidigare även tvätt av sand

14 13. Kemiska produkter Under året har 129 ton järnklorid använts till fällning av fosfor. Doseringen av järnklorid har ökats till i genomsnitt varit 185 ml/m 3. Kemikaliedoseringen har varit tidsstyrd under året, Kemisk produkt Järnklorid (ton) Polyelektrolyt (ton) 0,6 1,7 0,45 Polymerförbrukningen har under året varit 4 kg/tonts. Doseringen har beräknats på TS-mängden i avvattnat slam. Under 2014 användes en del av polymeren vid Länna reningsverk, vilket förklarar den höga förbrukningen. Avkalkningsmedel används för att få bort kalkbeläggningar på golv och räcken. Väggar och tak rengörs regelbundet med vatten för att få bort myggor och myggnät. Förbrukningen av övriga kemikalier redovisas i bilaga Avloppsslam, restprodukter och avfall TS-halten i det avvattnade slammet har i medeltal varit 24 %, vilket är klart lägre än tidigare. Slamuttaget från slutsedimenteringsbassängerna ökades under andra halvåret, vilket kan ha minskat TShalten i slammet till avvattningen. Slamlagret har under året tömts i slutet av januari, i början av maj, i mitten av augusti och i mitten av december. Tidigare tömdes lagret en gång årligen. Under året har lagret tömts oftare för att underlätta hanteringen av slammet på Hovgårdens avfallsanläggning. Mängden avvattnat slam under året var 460 ton utifrån invägda mängder på Hovgården. Under semesterperioden i slutet av juli var slamavvattningen inte i drift. Sammanlagt 90 m 3 oavvattnat slam kördes till Kungsängsverket för behandling. TS-mängden i avvattnat slam och oavvattnat slam uppgick till sammanlagt 110 ton. Slamvatten från slamlagret vid reningsverket har transporterats till Kungsängsverket för behandling vid några tillfällen. Vattnet har körts till Uppsala för att undvika att få in mygglarver i reningsverket. Avloppsslammet från reningsverken i Skyttorp och Vattholma har huvudsakligen körts till Storvreta reningsverk för behandling. Mängderna uppgår till 320 m 3 resp. 630 m 3. Resterande mängd slam från Skyttorp och Vattholma reningsverk, 80 m 3 resp. 270 m 3, har körts till Kungsängsverket. Mängden tvättat rens var 4,3 ton under Det tvättade renset körs till Vattenfalls avfallsförbränningsanläggning i Uppsala. Sandfånget har inte tömts under året. Sandtvätten har inte varit i drift. Avfallsslag Avvattnat slam (ton) Oavvattnat slam (m 3 ) Tvättat rens (ton) 4,0 4,5 4,3 Tvättad sand (m 3 ) 0,2 - - Mindre mängder förbrukade batterier och lysrör har inlämnats till återvinningscentralen i Storvreta (som ligger bredvid reningsverket). Spillolja har lämnats vid uppsamlingstanken vid Kungsängsverket

15 15. Risker Riskanalysen behandlar risker för miljön och människors hälsa vid driftstörningar och större haverier i avloppsreningsverket och pumpstationerna. Avsikten är att förbättra kunskapen om känsliga punkter i anläggningarna och vidta åtgärder för att minska risken för tillbud. Riskutredningen uppdaterades under Periodisk besiktning En periodisk besiktning av avloppsreningsverket utfördes den 8 oktober Vid besiktningen konstaterades sammanfattningsvis att Utsläppsvärdena ligger under gällande utsläppskrav. Uppsala Vatten har under de senaste åren gjort många förbättringar för att erhålla en säker och bra drift av anläggningen. Anläggningen är mycket välskött. UNDERSKRIFT Uppsala Vatten och Avfall AB avger härmed miljörapport för år 2015 för Storvreta avloppsreningsverk, Uppsala kommun. Rapporten har upprättats enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, NFS 2006:9, som även innehåller allmänna råd, samt Vägledning om Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, Rapportering har även skett via Svenska Miljörapporteringsportalen, SMP. För sammanställning av rapporten står Ernst-Olof Swedling, Uppsala Vatten och Avfall AB. Uppsala Uppsala Vatten och Avfall AB... Tommy Högström VD

16 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Avloppsvattenmängder och nederbörd. Provtagningar på avloppsvatten. Provtagningar på avloppsslam. Kemiska produkter. Karta över Storvreta tätort. Flödesschema avloppsreningsverk

17 Inkommande avloppsvatten Storvreta avloppsreningsverk 2015 BILAGA 1 Månad Avloppsvatten- Nederbörd * mängd Totalt Maxdygn (m³) (mm/mån) (mm/d) Januari ,5 Februari ,5 Mars ,1 April ,7 Maj ,0 Juni ,6 Juli ,8 Augusti ,4 3,7 September ,1 Oktober ,1 0,8 November ,7 December ,4 * Nederbörden är uppmätt SUMMA vid Geocentrum, Uppsala (manuell mätning) Analyser på inkommande vatten Analyserad Antal Inkommande halter Inkommande parameter prover (mg/l) mängder Provtyp Medelvärde Maxvärde (ton/år) BOD 7 4 dygnsprov TOC 4 dygnsprov Tot-P 4 dygnsprov 5,6 11 2,8 Tot-N 4 dygnsprov SS 4 dygnsprov Kommentarer: Flödesvägda medelvärden

18 Utsläppskontroll behandlat vatten Storvreta avloppsreningsverk 2015 BILAGA 2 Parameter Antal prov Utgående halt Antal värden större Provtyp (mg/l) än villkorsgränsen Medelvärde Maxvärde Utgående mängd reningsverk (ton/år) Bräddad mängd reningsverk (ton/år) Bräddad mängd ledningsnät (ton/år) Utsläppt mängd totalt (ton/år) BOD 7 25 dygnsprov st > 15 mg/l 1, ,9 TOC 26 dygnsprov , ,8 Tot-P 26 dygnsprov 0,15 0,36 0 st > 0,5 mg/l 0, ,072 PO 4 -P 4 dygnsprov 0,044 0,048 0, ,022 Tot-N 26 dygnsprov NO 3 -N 4 dygnsprov , ,9 NH 4 -N 26 dygnsprov , ,6 SS 26 dygnsprov <5,8 13 2, ,9 HCO 3 4 dygnsprov Konduktivitet 4 dygnsprov ph 26 dygnsprov 6,7 7,8 Fe 4 dygnsprov 1,6 3,4 COD beräknad (COD/TOC 3,3) Flöde m³/d m³/d m³ 0 m³ 0 m³ m³ Kommentarer: Flödesvägda medelvärden. Under året har 3 st. BOD 7 - och 20 st. SS-värden varit <3 resp. <5,0 mg/l, vilka är analysernas kvantifieringsgränser. Vid medelvärdesberäkningen har kvantifieringsgränserna använts

19 Utsläppskontroll slam Storvreta avloppsreningsverk 2015 BILAGA 3 Analysparameter Enhet Avvattnat slam Oavvattnat Vägt medel- Antal värden större Mängd slam värde än gränsvärde Medelhalt Maxhalt Medelhalt [SFS 1998:944] (kg/år) Antal prov 4 0 ph 7,4 7,6 Torrsubstans % av vikt Glödgningsförlust g/kg TS Ammoniumkväve g/kg TS 7,9 9,1 900 Totalkväve g/kg TS Totalfosfor g/kg TS Kalium g/kg TS 0,87 0, Kalcium g/kg TS Magnesium g/kg TS 1,7 1,9 200 Bly mg/kg TS st > 100 mg/kg TS 1,3 Kadmium mg/kg TS 0,45 0,52 0 st > 2 mg/kg TS 0,051 Kobolt mg/kg TS 2,7 3,2 0,30 Koppar mg/kg TS st > 600 mg/kg TS 140 Krom mg/kg TS st > 100 mg/kg TS 2,1 Kvicksilver mg/kg TS 0,38 0,45 0 st > 2,5 mg/kg TS 0,043 Nickel mg/kg TS 9, st > 50 mg/kg TS 1,1 Zink mg/kg TS st > 800 mg/kg TS 60 Järn g/kg TS Mangan g/kg TS 0,15 0,17 17 Aluminium g/kg TS 5,2 5,5 600 Silver mg/kg TS 1,3 1,4 0,14 Nonylfenol mg/kg TS 8,4 9,2 0 st > 50 mg/kg TS 1 0,95 Summa PCB (7 st) mg/kg TS 0,021 0,022 0 st > 0,4 mg/kg TS 1,2 0,0024 Summa PAH (6 st) mg/kg TS 0,19 0,21 0 st > 3 mg/kg TS 1 0,021 Kommentarer: 1 Riktvärden enligt en överenskommelse mellan Naturvårdsverket, Svenskt Vatten och Lantbrukarnas Riksförbund 2 Ett enstaka prov får innehålla högst 1,0 mg/kg TS av summa PCB

20 Användning av kemiska produkter Storvreta avloppsreningsverk 2015 BILAGA 4 Produkt Handelsnamn Leverantör Användningsområde Använd mängd Järnklorid PIX-111 Kemira Kemi Utfällning av fosfor 129 ton Polymer Zetag 7530 BASF Avvattning av slam 150 kg Zetag 8125 BASF Avvattning av slam 230 kg Zetag 8140 BASF Avvattning av slam 75 kg Smörjolja Mobil SHC 629 Aerzen Blåsmaskin 1 liter Smörjfett Starplex EP 2 Texaco Smörjning pumpar 1 kg Hydraulolja Rando HDZ 46 Texaco Sugslamskrapor 30 liter Kompressorolja Roto Injectfluid GA-GX Atlas Copco Kompressor 8 liter Rengöringsmedel Saltsyra 30% Uppsala Färg Kalkborttagning 30 liter Insektsspray Radar Raid Kommunförrådet Myggbekämpning 22 liter PIX-111 Parameter Produktdatablad Enhet Tillförd mängd med Enhet fällningskemikalier Järn 138 g/kg 18 ton/år Bly <0,3 mg/kg <0,04 kg/år Kadmium <0,03 mg/kg <0,004 kg/år Kobolt 7 mg/kg 1 kg/år Koppar 1 mg/kg 0,1 kg/år Krom 6 mg/kg 1 kg/år Kvicksilver <0,005 mg/kg <0,0006 kg/år Nickel 8 mg/kg 1 kg/år Zink 7 mg/kg 1 kg/år Kommentarer: Innehåll enligt produktdatablad från Kemira Kemi används. Enligt produktbladet uppfylls kraven enligt europeisk standard för "Processkemikalier för beredning av dricksvatten" EN 888 :2004 typ

21 BILAGA 5 AVLOPPSRENINGSVERK OCH AVLOPPSPUMPSTATIONER I STORVRETA

22 - 22 -

23

24 Uppsala Vatten och Avfall AB Box 1444, Uppsala Telefon: Fax: E-post: Besöksadress: Uppsala Business Park, Rapsgatan 7