Miljörapport 2012 Bollnäs Reningsverk

Transkript

1 Miljörapport 2012 Bollnäs Reningsverk

2 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 1/25 Innehållsförteckning Bilageförteckning Grunddel - Administrativa uppgifter Textdel Huvuddelen av miljörapporten Verksamhetsbeskrivning Tillstånd Anmälningsärenden beslutade under året Tillståndsgiven och faktisk belastning Ledningsnät och flödesbelastning... 8 Inkommande flöde, nederbörd, vattenföring och ovidkommande vatten... 8 Bräddat avloppsvatten... 8 Bräddning på ledningsnät... 8 Underhåll av ledningsnätet Gällande villkor i tillstånd Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa Utvärdering av analysdata Månadsmedelvärden Gränsvärde - Årsmedelvärde Analysresultat Metaller i inkommande och utgående vatten Utvärdering av slamanalyser Granskning av långtidstrender för metaller i slam Recipientkontroll Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Kalibrering och loggning av processvärden Egenkontroll Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Tillbud och störningar på ledningsnätet Tillbud, störningar och klagomål på reningsverket Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Energiproduktion och användning Energiinventering i verket Transporter Råvaror Användning och ersättning av kemiska produkter mm Avvattnat slam Annat icke farligt avfall Miljöfarligt avfall Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa... 25

3 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 2/25 Bilageförteckning Bilagor: Bil. A Bil. B Bil. C Bil. Y Processbeskrivning med processchema Bräddat vatten på ledningsnätet. Inventering av energiförbrukning på verket Lista över analysresultat från utsläppskontroll

4 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 3/25 1. Grunddel - Administrativa uppgifter Huvudman: Bollnäs kommun Organisationsnummer: Gatuadress: Teknik-, service- och fritidsförvaltningen Postnummer, ort: BOLLNÄS Kontaktperson: Teknisk chef: Anders Aune Telefonnummer: Anläggningens namn: Bollnäs reningsverk Av 1 Häggesta Anläggningsnummer: Fastighetsbeteckning: Häggesta 24:1 Besöksadress: Häggesta Drängnäs 9205 Postnummer, ort: , Bollnäs Kommun: Bollnäs Kontaktperson i miljöskyddsfrågor: Ylva Jedebäck Lindberg, tel: Kontaktperson på plats Jan Elversson, tel E-post: info@helsingevatten.se Huvudbransch och tillhörande kod: (B) Ev övriga branscher och koder: - Kod för farliga ämnen: - Kod för avgifter: Tillståndsgivande myndighet Länsstyrelsen Gävleborgs län Tillståndsdatum: Länsstyrelsen Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Miljöledningssystem: Nej Anläggningens namn: Bollnäs reningsverk Av 1 Häggesta Bollnäs kommun är ägare och miljöansvarig för de allmänna VA-anläggningarna. Enligt beslut i kommunfullmäktige är tekniska nämnden huvudman för de allmänna VA-anläggningarna. Kommunens kontaktperson är teknisk chef, Anders Aune, tel Fr o m utförs driften av de allmänna VA-anläggningarna av Helsinge Vatten AB, som ägs gemensamt av Bollnäs och Ovanåkers kommun. Denna miljörapport har upprättats av Helsinge Vatten AB.

5 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 4/25 2. Textdel Huvuddelen av miljörapporten 1. Verksamhetsbeskrivning Avloppsreningsverket renar vatten från samhällena Bollnäs tätort med angränsande bebyggelse och är dimensionerad för pe. Anläggningen är utförd för mekanisk rening (fingaller, luftat sandfång och försedimentering), kemisk rening med förfällning samt biologisk rening i två steg (biobädd och aktivslamanläggning). Fr o m maj 2010 är biobädden avstängd på grund av att mängden biologiskt nedbrytbara ämnen minskat efter att mejeriet stängde. Det spar också energi och lämnar mer mat till aktivslamsteget. PAX XL 215 används som fällningskemikalie. Slam från processen förtjockas, rötas och avvattnas genom centrifugering. Det renade avloppsvattnet avleds till sjön Varpen i Ljusnan. Utförlig beskrivning av reningsprocessen bifogas i bilaga enligt bilageförteckning. Den huvudsakliga miljöpåverkan från verksamheten utgörs av utsläpp av BOD7 och fosfor till sjön Varpen. Utsläppen är reglerade enligt tillståndet. Utsläppsvillkoret uppfylls normalt med god marginal. Vid anläggningen hanteras slam, bl. a utomhus, vilket kan ge upphov till luktstörningar. Utsläppen till luft i form av stoft har bedömts vara av sådan omfattning att det inte är störande för närboende. Buller sker endast dagtid genom transporter till och från anläggningen och bedöms vara av sådan omfattning att det inte är störande för närboende. 2. Tillstånd Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i ett beslut, daterat med beslutsnummer , lämnat Bollnäs kommun tillstånd enligt miljöskyddslagen för fortsatt utsläpp av avloppsvatten från Bollnäs tätort till sjön Varpen. Tillståndsbeslutet gäller en anslutning av personekvivalenter. Datum Beslutande myndighet Länsstyrelsen Beslutsnummer gäller en anslutning av personekvivalenter.

6 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 5/25 3. Anmälningsärenden beslutade under året Datum Beslutande myndighet Ärende - - Inga anmälningar om förändringar är gjorda under Andra gällande beslut Datum Beslutande myndighet Ärende Länsstyrelsen , Länsstyrelsen , Länsstyrelsen, , Länsstyrelsen , Länsstyrelsen , Länsstyrelsen , Länsstyrelse , Länsstyrelsen , Föreläggande om redovisning angående uppflytande slam i Varpen sam ändrad utsläppspunkt. Avslag Utloppsledning. Beslut från länsstyrelsen Dispens att överskrida riktvärden undertiden som reningsverket genomgår renoveringar. Periodisk besiktning 2009 Beslut från Länsstyrelsen Miljörapport Häggesta 2012 Beslut från länsstyrelsen Anmälan av planerad bräddning från Bollnäs ledningnät, Beslut från länsstyrelsen Anmälan om överskridet riktvärde i juli 2012 Beslut från länsstyrelsen Driftstörning Häggesta Reningsverk pga trasig hydraulkolv Beslut från länsstyrelsen

7 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 6/25 5. Tillståndsgiven och faktisk belastning I tillståndsansökan från 1989 och beslutet från 1990 anges att reningsverket är dimensionerat för en anslutning av omkring pe och en organisk belastning av 2100 kg BOD7 per dygn, motsvarande 70 gram per person och dygn. I tabellen nedan visas BOD-belastningen för den senaste 7 åren. Belastningen har beräknats på två olika sätt. Dels baserad på BOD-halt i inkommande vatten och dels fakturerad mängd avloppsvatten. De två redovisningssätten har olika fördelar. När beräkningen baseras på mängden fakturerat avloppsvatten får man en relativt säker uppskattning av antalet anslutna användare och förväntat BOD-innehåll i vattnet. Detta sätt att räkna är dock behäftat med osäkerheter om det finns flera storförbrukare av vatten. Det ger heller inga besked om BOD-belastningen i de fall det finns en eller flera BOD-intensiva industrier inkopplade, t ex mejerier. Metoden är lämplig att använda när anslutna abonnenter till största delen består av vanligt boende. Med det andra sättet när beräkningen baseras på BOD-halten får man en säkrare uppfattning om den faktiska mängden BOD i avloppsvattnet. Detta sätt att mäta belastningen har andra osäkerheter, bland annat att den är beroende av att avloppsvattnets sammansättning alltid är ungefär likadan. Provtagning sker med 24 dygnsprover per år, om BOD-halten är ovanligt hög eller ovanligt låg under ett eller flera av provtagningsdygnen kan det resultera i missvisande resultat. I tabellen ser man se att BOD-belastningen 2005 till 2007 ligger på ca pe, därefter sjunker den till ca pe. Det är ett tydligt exempel där man ser påverkan från anslutna verksamheter i form av Mejeriet. Mejeriet stängde sin verksamhet Samma period ligger antalet pe beräknat på debiterat vatten på ca Efter mejeriets stängning är den uppmätta BOD-belastningen och det framräknade antalet pe från debiterat avloppsvatten ungefär lika stora. BOD-belastning 2012 BOD-belastning i inkommande flöde motsvarar ca pe, både räknat mot BOD-halt och mängd fakturerat vatten. Parameter Ink. BOD7 kg/d Pe (BOD7) Pe. (deb. avloppsvatten) I tabellen ovan räknas med 0,070 kg BOD7/person och dygn. Utöver inkommande avloppsvatten tar verket mot och avvattnar externslam från Kilafors, Segersta och Hällbo reningsverk samt enskilda avloppsanläggningar, främst trekammarbrunnar. Under 2012 mottogs m³ externslam, varav 2152 m³ från kilafors, 364 m³ från Segerstsa och 730 från Hällbo. Resterande mängd m³ kom från enskilda avloppsanläggningar. Detta slam belastar dock inte reningsprocessen utan går direkt till avvattning.

8 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 7/25 Befolkningsmängden i området för Bollnäs ledningsnät kan uppskattas grovt med verktyget Området till vänster är en väldigt grov avgränsning av avloppsledningsnätet och innehåller sannolikt flera fastigheter som inte är anslutna. Antalet personer inom området uppgår till ca st,

9 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 8/25 6. Ledningsnät och flödesbelastning Bollnäs spillvattennät omfattar drygt 132 km ledningar. Totalt finns 25 st objekt upptagna på GIS-kartan som avloppspumpstationer. Av dem finns 19 st ute på spillvattenhuvudledningsnätet. Resterande 6 objekt består av 5 st stationer är av typen LTA-pumpstation (LågTrycksAvlopp). Dessa pumpar vidare avloppsvatten från 1 eller möjligen två fastigheter, samtliga drivs i privat regi. Det sista objektet är SPU104 vilket är en kasun med dykarledning som går in till Bollnäs reningsverk. Inkommande flöde, nederbörd, vattenföring och ovidkommande vatten Kontroll av avloppsvattenflödet sker genom kontinuerlig mätning i enlighet med fastställt kontrollprogram. Under år 2012 behandlades totalt m 3 avloppsvatten vid Häggesta avloppsreningsverk. Andelen ovidkommande vatten var 60,4%. Se nedanstående tabell för en jämförelse av perioden Nederbörd, inkommande, producerat, debiterat och ovidkommande vatten Parameter Årsnederbörd (mm) Ej uppmätt Ej uppmätt Ej uppmätt Ej uppmätt Ej uppmätt Ej uppmätt Ej uppmätt Ink. vatten (m 3 ) Deb.avloppsvatten (m 3 ) Ovidk. vatten (%) Bräddat avloppsvatten Reningsverket bräddar inte, allt vatten passerar genom verket. Bräddning på ledningsnät I slutet på november inträffade en bräddning pga i arbete på ledningsnätet. Denna händelse anmäldes till länsstyrelsen och redovisades i vår utredning HVAB Anmälan av planerad bräddning från Bollnäs ledningsnät. Relaterat dokument hos länsstyrelsen är Dnr , , ca 566 m3 avloppsvatten bräddades. Bräddningar vid Bollnäs avloppsreningsverk och ledninsnät Typ av bräddning Bräddat vid avloppsreningsverket Bräddat på pumpst/lednnät (timmar) Bräddat på pumpst/lednnät (m2) Eventuella övriga bräddningar redovisas närmare på bilaga

10 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 9/25 Underhåll av ledningsnätet Kod* Längd Info Åtgärd Ledningstyp S 100 Hedenlänken Omläggning Huvudl. R 100 Hedenlänken Omlägg. Huvudl. D 35 Hedenlänken omlägg. Huvudl. S 175 Hedenlänken Omläggning Servis R 135 Hedenlänken Omläggn. Servis S 100 Ren omr. Infod. Avlopp Omläggn. Huvudl. D 100 Beijer Omläggn Huvudl. R 490 Lottefors sanering Omläggn. Huvudl. S 360 Lottefors sanering Omläggn Huvudl. D 230 Lottefors sanering Omläggn Huvudl. S 160 Lottefors sanering Omläggn Servis R 160 Lottefors sanering Omläggn. Servis SN 270 Freluga breddning pumpstation Ny Ledning SN 100 Freluga breddning pumpstation Ny Ledning S 120 Smedjevägen Omläggn. Huvudl. R 120 Smedjevägen Omläggn. Huvudl. D 120 Smedjevägen omläggn. Huvudl. S 100 Smedjevägen omläggn. Servis R 100 Smedjevägen omläggn. Servis D 100 Smedjevägen omläggn. Servis R 100 Underhåll spill serviser omläggn. S 100 Underhåll Vatten serviser omläggn. RN 60 Ny avs Vid höghammar Ny ledning Servis SN 10 Ny avs vid Scandic Bollnäs Bost. Ny ledning servis DN 10 Ny avs vid Scandic Bollnäs Bost. Ny ledning servis RN 20 Ny avs vid Scandic Bollnäs Bost. Ny ledning Servis D 30 Granberg omläggn. Servis R 75 Klockarvägen omläggn. Huvudl. S 120 Klockarvägen omläggn. Huvudl. S 51 Björkhamregatan Strumpinf Huvudl. Underhåll av ledningsnätet sker kontinuerligt. Det finns en förnyelseoch åtgärdsplan och ett politiskt mål att förnya 1% av ledningsnätet per år. Investeringsbudgeten omfattar både förnyelse (sanering) av befintligt ledningsnät och utbyggnad av dagvattenledningar. Under 2012 nyanlades eller förnyades 6261 meter ledningar i hela Bollnäs kommun. Den sammanlagda sträckan ledningsnät i kommunen är ca 819 km (vattenledning: 38 mil, spillvattenledning: 31 mil, dagvattenledning: 13 mil), så förnyelsen 2012 motsvarar ca 0,76% av ledningsnätet. I den del av ledningsnätet som är anslutet till Häggestaverket förnyades totalt 3751 meter under Utöver planerat underhåll utförs nödutryckningar för att åtgärda stopp i stopp i pumpstationer och ledningar mm.

11 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 10/25 7. Gällande villkor i tillstånd Villkor 1. Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning, utförd och driven i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna eller vad kommunen i övrigt åtagit sig. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten, förutsatt att ändringen bedöms inte kunna medföra ökning av förorening eller annan störning till följd av verksamheten Villkor 2. Byte av fällningskemikalie får ske endast efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Kommentar Behandlingen av avloppsvattnet utförs i huvudsak enligt vad som har angivits i ansökningshandlingarna. Kommentar Ibland sker testkörning med nya fällningskemikalier för att utröna om de är bättre än den som används. Inget sådant test gjordes under året. Vid permanent byte av fällningskemikalie inhämtas godkännande från tillsynsmyndighet Villkor 3. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt ekonomiskt rimliga insatser. Villkor 4. Provtagningsplats för uttag av representativa dygnsprover på inkommande och utgående vatten skall anordnas Kommentar Vi försöker alltid driva reningsverket optimalt. Kommentar Angivna provtagningsplatser finns, men det har visat sig svårt att ta ut representativa prover på inkommande vatten i samband med mottagning av externslam. Villkor 5. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde ej överstiga för Tot-P 0,5 mg/l och för BOD 7 15 mg/l beräknat som månadsmedelvärde. Kommentar Riktvärdet för fosfor och BOD har överskridits vid enstaka tillfällen, men månadsmedelvärdet har alltid varit godkänt. Överskrids riktvärdena mer än tillfälligt åligger det kommunen att utreda orsaken och i samråd med tillsynsmyndigheten vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas. Villkor 6. Mängden Tot-P och BOD 7 i det behandlade avloppsvattnet får som gränsvärde ej överstiga 5,3 kg/d resp 158 kg/d beräknat som medelvärde över 12 månader. Högsta månadsmedelvärdet Tot-P = 0,43 mg/l BOD7= 8,5 mg/l Kommentar Gränsvärden uppfylls. P-tot: 1,5 kg/dag BOD7: 38,6 kg/dag

12 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 11/25 Villkor 7. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att anläggningen helt eller delvis måste tas ur drift får tillsynsmyndigheten medge att utsläppsvillkor tillfälligtvis får överskridas. Tillsynsmyndigheten får då föreskriva att nödvändiga motåtgärder skall vidtas för att begränsa föroreningsutsläppen. Är länsstyrelsen tillsynsmyndighet skall även miljö- och hälsoskyddskontoret underrättas. Villkor 8. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. Villkor 9. Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer. Kommentar Under året har det inte förekommit några behov att söka tillstånda att överskrida utsläppsvillkoren Kommentar Utrustning för desinfektion finns. Kommentar Luften från slamavvattningsrummet behandlas i ett kolfilter innan den släpps ut. Olägenheter från slamlagret förebyggs genom att undvika att slammet lagras under längre tid än en månad. Villkor 10. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dräneringsvatten, och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Bräddning av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten skall mätas och registreras i enlighet med vad som föreläggs i kontrollprogrammet. Villkor 11. Villkoret ej aktuellt efter Villkor 12. Industriellt avloppsvatten av sådan art att anläggningens funktion nedsätts eller att andra olägenheter uppstår får ej tillföras anläggningen. Villkor 13. Om besvärande lukt uppstår i omgivningarna skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka dessa störningar. Villkor 14. Buller från anläggningen skall begränsas så att verksamheten ej ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50 db dagtid (07-18), 45 db kvällstid (kl 18-22) och 40 Kommentar Underhåll och förnyelse av ledningsnätet utförs varje år. Bräddat vatten i reningsverk och ledningsnät mäts och registreras. Ev bräddning redovisas i bilaga enligt bilageförteckning Kommentar Kommunens allmänna bestämmelser för VA (ABVA) innehåller förbud för abonnenter att tillföra sådant avloppsvatten. Kommentar Åtgärder för att begränsa luktstörningar har vidtagits (se kommentar till villkor 9). Kommentar Åtgärder för att begränsa buller har vidtagits. Inga klagomål avseende buller har förekommit.

13 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 12/25 db nattetid (kl 22-07)utomhus vid närmaste bostäder. Villkor 15. Fortlöpande kontroll av anläggningens funktion jämte journalföring och rapportering av resultaten skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med Naturvårdsverkets allmänna råd rörande kontroll av kommunala avloppsanläggningar. Förslag till kontrollprogram skall upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten i god tid innan reningsverket tas i drift. Villkor 16. När avloppsvattenmängden närmar sig den belastning verket är dimensionerat för eller om reningsverkets kapacitet på annat sätt överskrids skall anläggningens huvudman enligt bestämmelserna i 2 miljöskyddsförordningen åter låta pröva tillståndsfrågan för utsläpp av avloppsvatten. Villkor 17. Villkoret ej aktuellt efter Kommentar Processvärden journalförs regelbundet, vissa uppgifter redovisas i miljörapporten. Utsläpp från reningsverket bevakas genom regelbundna provtagningar och utförda analyser på proverna. Egenkontrollen följer det kontrollprogram som förelades av Länsstyrelsen , dock kompletterat eller modifierat enligt senare utkomna förordningar och föreskrifter. Kommentar Varken avloppsvattenmängden eller belastningen av föroreningar har under rapporteringsåret överskridit vad verket är dimensionerat för.

14 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 13/25 8. Naturvårdsverkets föreskrifter Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av X avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 X Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska X lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:1 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en X installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. X Två föreskrifter är riktade speciellt till kommunala reningsverk. SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse. På inkommande avloppsvatten tas dygnsprov ut en gång i månaden. På utgående avloppsvatten tas dygnsprov samt veckoprov ut en gång i veckan. Vid de tillfällen provresultatet har rapporterats som <rapporteringsgräns så har rapporteringsgränsen använts som numeriskt värde. Följande analyser ska minst utföras. 1. COD, BOD7, P-tot, N-tot 2. Ammoniumkväve 3. Bly, kadmium, krom, koppar, nickel, kvicksilver och zink Analysschemat följer tabell 1 i SNFS 1990:14. Utöver dessa utförs även analys av aluminium, suspenderad substans, och ph på utgående vattenflöde. För analyser av uttagna prov anlitades ALcontrol AB som är ackrediterade av SWEDAC. Vid rapportering har årsmedelvärde för utgående avloppsvatten beräknats enligt nedanstående formel. För att erhålla ett dygnsflöde vid beräkning av dygnsmängder på BOD och P-tot har den avlästa totala årsvolymen delats med 365. koncentration provdygnsflöde = massa/år provdygnsflöden flöde/ år =mg/l Analysresultat redovisas i bilaga enligt bilageförteckning

15 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 14/25 SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, Reningsverket leverera idag inget slam till jordbruk. Slammet skickas till Forsbacka för kompostering och omvandling till anläggningsjord. Föreskriften ställer krav att utföra följande analyser på producerat slam. Torrsubstans och glödgningsförlust, ph Totalfosfor, Totalkväve, Ammoniumkväve (NH4-N) Hg, Cd, Pb, Cu,. Zn, Cr och N Under året har 6 slamprover tagits ut och skickats på analys. 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa Utvärdering av analysdata BOD 7 (mg/l) P-tot (mg/l) Månadsmedelvärden Riktvärden 15 mg/l 0,5 mg/l Villkor nr 5 i gällande tillstånd anger riktvärden där medelvärdet per månad för BOD och fosfor får vara max 15 mg/l och 0,5 mg/l. Under året har inga månadsmedelvärden överskridits. Utgående fosforhalt var dock väldigt hög i januari pga att doseringspumpaen krånglade. Månadsmedelvärdet blev inte överskridet. Januari 6,67 0,43 Februari 6,00 0,27 Mars 6,40 0,21 April 4,75 0,20 Maj 7,60 0,20 Juni 4,00 0,20 Juli 8,50 0,35 Augusti 4,80 0,14 September 5,5 0,14 Oktober 3,8 0,09 November 4,5 0,14 December 5 0,16 Gränsvärde - Årsmedelvärde Villkor nr 6 i gällande tillstånd tillåter fosfor och BOD-utsläpp på max 158 kg BOD 7 /dag och max 5,3 kg fosfor per dag. Sammanställningen över analysresultat visar att reningsverket har klarat dessa gränser med god marginal. BODutsläppet ligger på 38,6 kg/dag och fosforutsläppet ligger på 1,5 kg/dag.

16 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 15/25 Analysresultat Metaller i inkommande och utgående vatten. Metallhalt ha kontrollerats på inkommande och utgående flöde. Årsmedelvärde beräknas på samma sätt som för näringsämnena, dvs med hänsyn till flöde vid provtagningstillfället. Resultat från analyserna redovisas nedan. Vid beräkning har rapporteringsgränsen använts som numeriskt värde vi de tillfällen resultatet rapporterats som <x. Kvicksilver är nästan uteslutande rapporterat som <0,1 mikrogram/liter vilket leder att mängden kvicksilver är överskattad. Inkommande flöde, Medelvärden Antal prov Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn mg/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l ,58 1,90 0,11 26,55 17,76 0,10 10,45 79,51 Beräknad vikt i inkommande flöde Flöde Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn (m³/år) kg kg kg kg kg kg kg kg ,49 4,94 0,28 68,93 46,11 0,27 27,12 206,44 Utgående flöde, Medelvärden Antal prov Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn mg/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l ,21 0,21 0,05 3,09 7,69 0,11 9,10 18,52 Beräknad vikt i utgående flöde Flöde Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn (m³/år) kg kg kg kg kg kg kg kg ,45 0,54 0,14 8,03 19,96 0,28 23,61 48,09 Procentuell avskiljning Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn ,1% 89,1% 50,5% 88,4% 56,7% -3,0% 12,9% 76,7% Teoretisk, kg ansamlad mängd metaller i slammet ÅR Fofor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn kg kg kg kg kg kg kg kg ,04 4,40 0,14 60,90 26,14-0,01 3,50 158,35

17 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 16/25 Resultat från slammanalyser Parameter Enhet Medel- RSD Antal värden Kvot Cd/P Mängd Varav från större än Fällningskemikalie värde % gränsvärde mg/kg kg/år SFS 1985:840 Kg/år % Torrsubstans vikts-% 21,97% 4,80% Glödgn.förlust % av TS 64,61% 2,90% Totalforsfor % av TS 2,53% 5,60% N-tot % av TS 4,38% 15,20% NH4-N % av TS 1,62% 8,30% Kalium % av TS 0,00% 7,3% 0 Kalkverkan(CaO) ph 8,06 5,50% Järn mg/kg TS Aluminium mg/kg TS Arsenik mg/kg TS 0,445 Silver mg/kg TS 1,8 0,561 Bly mg/kg TS 15,7 35,00% 0 > 100 4,900 2,239 45,7% Kadmium mg/kg TS 0,77 18,00% 0 > 2 30,4 0,240 0,006 2,6% Koppar mg/kg TS 230,00 15,00% 0 > ,7 10,6 14,7% Krom mg/kg TS 49,29 20,00% 0 > ,371 7,820 50,9% Kvicksilver mg/kg TS 0,79 19,00% 0 > 2,5 0,246 0,112 45,4% Nickel mg/kg TS 17,29 5,00% 0 > 50 5,391 7, ,1% Zink mg/kg TS 620,00 9,00% 0 > ,36 1,23 0,6% Kobolt mg/kg TS 1,4 Cyanid mg/kg TS Nonylfenol mg/kg TS 8,9 54 2,769 PAH mg/kg TS 0,8 NA 0,253 PCB mg/kg TS 0,0 NA 0,012 DDT mg/kg TS Diftalater (DEHP) mg/kg TS PBDE * mg/kg TS Jämförelse beräknad ansamling av metaller i slam och analyserad mängd i slam Beräknad ansamling i slam (gram) Analyserat innehåll i slam (gram) Fosfor 8700 kg kg Bly Kadmium Koppar Krom Kvicksilveer Nickel Zink Kvot Cd/P 16,5 30,4

18 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 17/25 Utvärdering av slamanalyser Under året togs sex slamprover ut. Samtliga prover klarar de gränser som satts för tungmetallinnehåll vid jordbruksanvändning. En utvärdering med enligt det sätt som tillämpas på slam som produceras med REVAQs certifieringsregler visar att årsmedelvärde för tungmetaller är så pass högt för alla metaller utom kvicksilver klassas som prioriterade riskminskningsämnen. Baserat på innehållsförteckningen för fällningskemikalien kommer en hel del av tungmetallerna från fällningskemikalien. Om man önskar minska mängden metaller i slammet bör den första åtgärden vara att byta fällningskemikalie. Ett möjligt alternativ skulle vara t ex PAX XL100 som har en mycket låg halt av tungmetaller. Granskning av långtidstrender för metaller i slam Nedanstående diagram innehåller analysdata från slam med början Högra kolumnen är samma anlysresultat plottat mot provtagningsmånad. Tanken med detta är att undersöka om det finns någon årstidberoende trend. Avsatt mot provtagningsdatum 90,000 80,000 70,000 60,000 50,000 40,000 30,000 20,000 10,000 0, Pb 90,000 80,000 70,000 60,000 50,000 40,000 30,000 20,000 10,000 Avsatt mot månadsnummer 0, Pb Möjligen minskande trend. Något högre värden på sommaren 3,500 3,500 Oförändrad trend 3,000 2,500 2,000 1,500 Cd 3,000 2,500 2,000 1,500 Cd Möjligen lite högre värden på sommaren 1,000 1,000 0,500 0,500 0, ,

19 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 18/ , , , , , , ,000 Cu , , , , , , ,000 Cu Ökande trend Kanske lite högre värden på sommar och höst ,000 10,000 20,000 30,000 40,000 50,000 60,000 70,000 80,000 Cr ,000 10,000 20,000 30,000 40,000 50,000 60,000 70,000 80,000 Cr Ökande trend ,000 0,200 0,400 0,600 0,800 1,000 1,200 1,400 1,600 1,800 Hg ,000 0,200 0,400 0,600 0,800 1,000 1,200 1,400 1,600 1,800 Hg Oförändrad trend Något högre värden på sommaren

20 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 19/25 35,000 35,000 Ökande trend 30,000 30,000 25,000 25,000 20,000 15,000 Ni 20,000 15,000 Ni 10,000 10,000 5,000 5,000 0, , , , , , , ,000 Ökande trend Möjligen lite högre värden på hösten 600,000 Zn 600,000 Zn 400, , , ,000 0, , Recipientkontroll Recipienten Voxnan kontrolleras och rapporteras årligen av Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund genom samordnad recipientkontroll. Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund publicerar varje år en sammanställning över recipient kontrollen. Denna skickas till verksamhetsutövaren per post samt går att ladda hem via deras hemsida.

21 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 20/ Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Kalibrering och loggning av processvärden Mätutrustning kalibreras, servas och underhålls i enlighet med gällande kontrollprogram. Mätutrustningen har under året fungerat utan anmärkning. Utöver de analysprover som skicka till lab så utförs under året ett antal löpande kontroller på verket. T ex kalibrering av utrustning och loggning av processvärden. Värden samlas i loggbok och viss sammanställning sker vid årets slut. Den senast utförda periodiska besiktningen genomfördes av Vattenbyrån. Egenkontroll Analyser utförs på prover enligt ett på förhand fastställt provtagningsschema. Egenkontrollen för verksamheten vid avloppsreningsverket i Häggesta regleras av förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Egenkontrollen följer kontrollprogram beslutat av Länsstyrelsen i Gävleborgs län , dock kompletterat eller modifierat enligt senare utkomna förordningar och föreskrifter. 11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Tillbud och störningar på ledningsnätet Avloppstopp, driftstörningar, klagomål och avbrott som avser ledningsnätet registreras i GEOSECMA vilket gör att störningarna kan knytas till en geografisk punkt på ledningsnätet. Varje år finns ett antal återkommande mindre störningar i form av mindre avloppstopp, dessa åtgärdas omgående. Att utföra åtgärder för att förebygga dem sker kontinuerligt genom planerad förnyelse av ledningsnät. Planerad bräddning vid Scandic har anmälts till tillsynsmyndigheten. Tillbud, störningar och klagomål på reningsverket Allvarliga tillbud och störningar för reningsverket dokumenteras i driftjournal som förvaras i pärm på Bollnäs reningsverk. Inga allvarliga tillbud eller störningar har inträffat under året. Ert större driftavbrott 2012 Läckande hydraulkolv vilket ledde till att man stängde ned halva reningsverket för renovering. Driftavbrottet är anmält till länsstyrelsen. Helsingevattens benämning på utredningen HVAB Mindre driftstörningar Med jämna mellanrum uppkommer skumbildning i biosteget. Det beror på skumbildande trådformiga bakterier, Nocardia spp. Vid första tecken på skumbildning tillsätts Bevaloid 1725, ett skumdämpande medel, i luftningsteget. Den är relativt effektiv för att hantera skumproblemet, men löser inte problemet slutgiltigt. Efter ca en månads tillsats av medlet har skumbildning upphört. Man kan då upphöra med tillsatsen i några månader, tills nästa gång skumbildningen börjar. Skumproblemet kom och gick under året men kunde dämpas med hjälp av Bevaloid Buller och lukt Inga klagomål under året Övriga klagomål Tidigare år har illa-luktande gråsvarta klumpar flutit upp i Varpen på somrarna. Under våren 2009 sanerades botten där de brukade flyta upp med hjälp av slamsugare. Under 2012 förekom inga klagomål på klumpar i Varpen.

22 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 21/ Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Energiproduktion och användning Elförbrukning Totalt inköp av el under året till reningsverket var kwh. Total elanvändning i reningsverket var kwh. El används till drift och uppvärmning. Uppvärmning på verket sker helt och hållet med elektricitet. Verket producerar elektricitet med hjälp av biogasturbin som får biogas från rötkammaren, detta har sänkt behovet att köpa elektricitet med ca kwh. Det motsvarar ca 12% av verkets totala energibehov. Månadsförbrukningen i Bollnäs reningsverk har en fördelning som klart och tydligt visar att mycket av tillförd energi går till värme under kallare delar av året. En stor källa till värmebehovet är rötningskammaren som idag inte är ordentligt isolerad. Vid en grov uppskattning ser det ut som att det skulle det gå att spara ca kwh per år om man kunde undvika värmespillet helt och hållet. Beräknad potentiell värmebesparing Beräkningen gör antagandet att den månad med lägst energiförbrukning också är den månad som kräver minst energi för uppvärmning. Verkligheten är naturligtvis mycket mer komplicerad än så och uppskattningen är ett idealvärde som i verkligheten är mycket svårt att uppnå. Elförbrukning per m³ avloppsvatten Avloppsvattenflöde m 3 /år Egen elproduktion MWh/år Elanvändning totalt MWh/år Elanvändning per m 3 kwh/m 3 0,80 0,87 0,68 0,65 0,61 0,61 0,61

23 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 22/25 Energiinventering i verket skedde en inventering av verkets utrustning för att kartlägga verkets förbrukning av elenergi. I inventering har endast maskinell utrustning tagits upp. Energibehovet för att värma och driva rötningskammaren är ej invägd. Inventeringen ger en uppskattad årsförbrukning på ca 857 MWh. Beräknat på behandlad avloppsmängd så blir det ca 0,3 till 0,4 kwh per renad kubikmeter. Man bör dock hålla i minnet att inventeringen är ett grov verktyg för att identifiera energiintensiv utrustning i jakt på energibesparingar. Den verkliga förbrukningen styrs av flera andra parametrar, bland annat inkommande avloppsflöden, utetemperatur mm En kopia av inventeringen bifogas i bilaga enligt bilageförteckning. Transporter Avvattnat rötat slam blandas med avvattnat externslam och transporteras till BORAB för användning som täckmaterial på Sävstaås avfallsdeponi. Grovrens transporteras till BORAB för att blandas med sopor. Materialet transporteras sedan till Sävstaås värmeverk där energin återvinns genom fjärrvärmeproduktion. Slam från de mindre reningsverken och privata slambrunnar transporteras till reningsverket för avvattning. Råvaror Verksamhetens huvudsakliga råvara är avloppsvatten. Vid behandling används vissa kemikalier i samband med fällning och avvattning (se nedan).

24 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 23/ Användning och ersättning av kemiska produkter mm Verksamhetens huvudsakliga förbrukning av kemikalier sker i form av fällningskemikalier och polymer för avvattning. Vid upphandling tar man bland annat hänsyn till ev nya produkters påverkan på miljö och hälsa. Kemiska produkter Produkt Anv.område Mängd PAX XL 215 Fällningkemikalie kg Superflock C442 Avvattningspolymer 780 kg Superflock C492 Avvattningspolymer 780 kg Bevaloid 1725 (Fex120) Skumdämpningskemikalie 1200 kg Smörjfett Smörjning centrifug 5 kg Grovrengöring Rengöring maskiner, golv biltvätt 20 liter Rengöring Rengöring rostfritt aluminiumgolv, maskiner 0 liter Motorolja Används i pumpar, maskiner, bilar 20 liter Hydralolja Används i inloppspumpar,skrapspel 80 liter Växelolja Används i maskiner,växlar 0 liter

25 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 24/ Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Avvattnat slam Totalt producerades sammanlagt 1420 ton avvattnat slam under året med i snitt TS-halt 21,7 %. Tungmetallhalterna understiger normalt gränsvärden för användning på jordbruksmark och samtliga värden var lägre än riktvärdena för mindre känslig markanvändning, så slammet är alltså ej miljöfarligt. Slammet transporterades till BORABs avfallsanläggning i Bollnäs för tillverkning av anläggningsjord/täckmaterial. Annat icke farligt avfall Förutom producerat slam avskiljdes 31,8 m 3 pressat grovrens. Renset skickas först till BORAB för att blandas med sopor innan det går Sävstaås värmeverk i Bollnäs, där energin i avfallet återvinns i form av fjärrvärme. Miljöfarligt avfall Endast mindre mängder miljöfarligt avfall (spillolja, färgrester mm) uppkommer vid avloppsreningsverket. Spillolja förvaras i 200 litersfat till fatet är fullt. Övrigt miljöfarligt avfall förvaras i röd låda för miljöfarligt avfall. Avfallet transporteras vid behov till BORAB för vidare omhändertagande. Ett 200 litersfat med blandspillolja har hämtats av SITA för transport till miljöanläggning!! MILJÖFARLIGT AVFALL Transportör Mottagare Mängd Färg och lack Härjelast BORAB 0 kg Biologisk hydralolja Härjelast BORAB 0 liter Mineralbaserade oljor Härjelast BORAB 0 liter Lysrör, uv lampor och vippor Härjelast BORAB 75 st

26 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 25/ Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Vid den senaste tillståndsprövningen beskrevs recipientförhållanden och påverkan på recipienten. Denna miljöriskbedömning är allt väsentligt fortfarande aktuell. Riskerna i verksamheten undersöks 1 gång per år med skyddsronder. Elbesiktning samt kontroll av tryckkärl, kompressortankar, lyftblock och automatportar sker vart tredje år med extern kontrollant. Under 2011 har inga speciella åtgärder utförts för att minska risker som kan ge upphov till olägenheter för miljö eller människors hälsa. De huvudsakliga riskerna i verksamheten är: Översvämning av källarvåningar, pga stopp i avloppledningar. Arbetsmiljörisker såsom biologisk smitta, infektion, exponering för explosiv avloppsgas, giftigt svavelväte, kemikalier och syrefattiga miljöer. Det förekommer även halk- och klämrisk samt risk vid elarbeten. Processutslagning genom strömbortfall eller genom förorening i avloppsvattnet. Förorening av dricksvatten på grund av återsug i spolslangar. Bortfall av larm och styrsystem genom bortfall av telekommunikation och radio. Sedan tidigare (år 2001) finns en riskanalys som berör reningsverken i Arbrå, Kilafors och Häggesta. Riskanalysen är uppdelad i två delar. 1. Bedömning av konsekvenser av bräddning av orenat avloppsvatten. Riskanalysen är av sådan art att den inte behöver revideras rutinmässigt. 2. Riskanalys gällande de kemiska produkter som används i verksamheten. Riskanalysen omfattar risker ur både arbetsmiljösynpunkt och miljösynpunkt. Den revideras i samband med byte av kemikalier.

27 Bollnäs Reningsverk, Bräddat på pumpstationer Bilaga till miljörapport 2012 Pär Hisved Sida 1/2 Bollnäs spillvattennät omfattar drygt 132 km ledningar. Totalt finns 25 st objekt upptagna på GIS-kartan som avloppspumpstationer. Av dem finns 19 st ute på spillvattenhuvudledningsnätet. Resterande 6 objekt består av 5 st stationer är av typen LTA-pumpstation (LågTrycksAvlopp). Dessa pumpar vidare avloppsvatten från 1 eller möjligen två fastigheter, samtliga drivs i privat regi. Det sista objektet är SPU104 vilket är en kasun med dykarledning som går in till Bollnäs reningsverk. De större pumpstationerna är kopplade med larm till dator på Häggesta. När det bräddar registreras hur lång tid det bräddar samt vilket datum bräddningen inträffat. Tabell med objekt registrerade som pumpstationer. Flödesbelastning Antal Sammanlagd orsak övervakn ID-nr Arbetsnamn Byggår m3 per år bräddningar tid/volym Rehn R-Op45 APU101 Norra Rehn 1993 tryckgivare R-Op45 APU102 Varpnäsvägen 1966 Tryckgivare Norra och centrala Bollnäs APU115 Storsveden R-Op45 APU118 Lottefors 1975 Tryckgivare R-Op45 APU114 Växsjö 1976 Tryckgivare R-Op45 APU116 Galvån 1975 Tryckgivare APU119 Heden APU103 Strömkarlen M-Op45 Ekolod Freluga APU110 Skidfabriken APU111 Perzons APU112 Kolsmyrs APU113 Dahlheims R-Op45 APU122 Freluga 1992 tryckgivare APU117 Slottet i Dalen R-Op45 APU105 Häggestalund 1958 Tryckgivare Granberg R-Op45 APU107 Brunnmyra 1959 tryckgivare APU120 Orsavägen, Granberg R-Op45 APU106 Industriområdet 1965 tryckgivare Övriga R-Op45 APU109 Långnäsparken 1973 tryckgivare Recipient Via bäck till ljusnan ljusnan Via dike till Ljusnan Ljusnan Ljusnan (växsjön) Galvån Ljusnan, varpen Via dike till Voxnan Ljusnan, varpen Voxnan Via bäck till Ljusnan SPU104 Kasun med dykarledning till Häggesta

28 Bollnäs Reningsverk, Bräddat på pumpstationer Bilaga till miljörapport 2012 Pär Hisved Sida 2/2 Övriga privata, så kallade LTA-stationer ej i kommunal drift Övriga, privata SPU1 SPU1 Bollnäs, Rengården SPU2 SPU2 Bollnäs, Klädköp SPU3 SPU3 Bollnäs, Vevlingestrand SPU4 SPU4 Bollnäs, Renshammar SPU8 SPU8 Bollnäs, Församlingshemmet V* övervakning med vippmätare OP45* bräddningar registreras genom övervakning med larm till processdator Benämningen APU är ett inarbetat arbetsnamn, i Geosecma används benämningen SPU för samtliga stationer

29 Miljörapport 2012, Häggesta reningsverk Bilaga A Processbeskrivning Sida 1 (1) Uppdaterad: mars 2011 Beskrivning av verksamhetsområde och avloppsledningssystem Karta med verksamhetsområdets gränser, ledningssystem (huvudledningar), pumpstationer och bräddpunkter bilades miljörapporten för år Beskrivning av reningsanläggningen Reningsanläggningens dimensioneringsdata: Dim. anslutning pe BOD 7 -belastning 2100 kg/d Maxflöde genom rensgaller 2140 m 3 /h Maxflöde genom övriga reningssteg 1070 m 3 /h Qdim=535 m 3 /h Avloppsvattnet pumpas från ett flertal pumpstationer, behandlas och renas från de grövre föroreningarna vid passage av två rensgaller och genom ett sandfång där dosering av fällningskemikalie sker s k förfällning. Avskilt material (rens) avskrapas till en renscontainer. Från sandfånget rinner vattnet till en försedimenteringsbassäng där slam avsätts. Från en intern pumpstation uppfordras avloppsvattnet till en biologisk bädd (första biologiska reningssteget). Avloppsvattnet uppfordras sedan med 2 st snäckpumpar vidare till 2 parallella aktiva slamsteg, vardera omfattande först luftningsbassäng och sedan sedimenteringsbassäng. I luftningsbassängen inblåses luft och ytterligare biologisk rening sker. Klarfasen avdrages i vid ytan placerade rännor i mellansedimenteringsbassängernas slutände och förs vidare till utloppsledning till recipient. Slam från mellansedimenteringen (bioslam) går till en slamförtjockare. Efter förtjockning blandas det med slam från försedimenteringen (primärslam) i en slamkoncentrationskammare, för vidare befordran till rötkammare för rötning och gasbildning. Det rötade slammet förs till ett slamlager och därifrån till en centrifug för avvattning. Intern- och externslam blandas efter avvattning i centrifug respektive Huber, och pumpas ut till en slamlagerplatta. Det transporteras sedan till BORAB. Rötning Slam från mellansedimenteringen (bioslam) går till en slamförtjockare. Efter förtjockning blandas det med slam från försedimenteringen (primärslam) i en slamkoncentrationskammare, för vidare befordran till rötkammare för rötning. Rötningsprocessen tar ca 12 dygn och biogasen som bildas används för elproduktion i en gasturbin. Elen används i sin tur internt i verket. Eftersom biogasen innehåller växthusgasen metan så förbränns ej nyttiggjord gas i en fackla. Gasen från rötningen bidrog under 2010 med ca 5% av verkets energibehov. Mottagning av externslam Verket tar hand om och avvattnar slam från reningsverken i Kilafors, Segersta och Hällbo samt enskilda avloppsanläggningar (trekammarbrunnar o dyl). Slam från Kilafors och Segersta tas in direkt i slamlagret med rötat slam före centrifugen. Slam från Hällbo (ca 110 pe) blandas med inkommande vatten (eftersom rensgaller saknas i Hällboverket) före sandfånget och går sedan igenom reningsverket. Slam från enskilda slamavskiljare mottas och hanteras i en egen linje. Det passerar en rensutrustning, pumpas till ett slamlager och därifrån till avvattning i en Huber skruvavvattnare. Avvattnat slam från centrifug och skruvavvattnare blandas och pumpas ut på slamlagerplattan.

30 Miljörapport för år: 2012 Avloppsanläggning/Kommun Häggesta reningsverk Energiinventering av utrustning i Reningsverket drifttid timmar effektförbr. effektförbr. Antal effektförbr. per dygn Per dygn Kwh per år Blåsmaskin sandfång 1 2, Rensskruv 1 3 0, Galler 2 0,75 0, Slampump försed-slamkontr.k , Snäckpumpar 1 6, Celpox , Blåsmaskin Överskotsslam Slutsed Zikert slamskrapa Slampump förtjockare - rötk Slampump in till rötkammare Multichopper Slamcirkulationspump 1 5, , , Centrifug , Torrslampump , Slamtransportskruv 2 2,2 5, Huber 1 1,5 5, Paddelomrörare 1 2,2 5, Slampump till centrifug 2 4,4 5, Polymerpump 1 0, Polymerpump Noxon 1 1,5 5, Polymerpump Huber 1 1,5 5, Summa

31 Miljörapport 2010 Bilaga Y - individuella analysresultat Bollnäs, Häggesta reningsverk Tabell1 Datum Månad Flöde Aluminium ph Ammonium BOD7 (ATU) COD(Cr) Kväve tot, N Fosfor tot, PSusp.subst Dosering inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov M edelvärde Flödesvägt medelvärde 7025,27 30,42 158,25 44, ,0 29,8 163,4 43,7 Månad Flöde Aluminium ph Ammonium BOD7 (ATU) COD(Cr) Kväve tot, N Fosfor tot, PSusp.subst Dosering Inkommande veckoprov ,4 Inkommande veckoprov ,8 Inkommande veckoprov ,3 Inkommande veckoprov ,3 Inkommande veckoprov ,3 Inkommande veckoprov ,5 Inkommande veckoprov ,6 Inkommande veckoprov ,2 Inkommande veckoprov ,8 Inkommande veckoprov ,3 Inkommande veckoprov ,6 Inkommande veckoprov ,3 Inkommande veckoprov Medelvärde 49229, ,54 4,18 Flödesvägt medelvärde ,0 368,63 4,13 Sida 1