Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Häggesta reningsverk Sida 1 (16)

Transkript

1 Sida 1 (16) Innehållsförteckning Bilageförteckning Grunddel - Administrativa uppgifter Textdel Huvuddelen av miljörapporten Verksamhetsbeskrivning Tillstånd Anmälningsärenden beslutade under året Tillståndsgiven och faktisk belastning Ledningsnät och flödesbelastning...5 Flödesmätningar... 5 Inkommande flöde, nederbörd, vattenföring och ovidkommande vatten...5 Bräddat avloppsvatten... 6 Bräddning på ledningsnät Gällande villkor i tillstånd Naturvårdsverkets föreskrifter... 9 SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse....9 SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa...11 Utvärdering av analysdata...11 Månadsmedelvärden Gränsvärde - Årsmedelvärde...11 Utvärdering av trender i slamanalyser...12 Årets prover Långtidstrender Recipientkontroll Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner...13 Kalibrering och loggning av processvärden...13 Egenkontroll Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm...13 Tillbud och störningar på ledningsnätet...13 Tillbud, störningar och klagomål på reningsverket...13 Övriga klagomål Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Energiproduktion och användning...14 Transporter Råvaror Användning och ersättning av kemiska produkter mm Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet...15 Avvattnat slam Annat icke farligt avfall Miljöfarligt avfall Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa... 15

2 Sida 2 (16) Bilageförteckning Bilagor: Bil. A Bil. B Processbeskrivning med process-schema Bräddat vatten vid reningsanläggningen. Bil. C Bräddat vatten på ledningsnätet. Sida 1 och 2. Bil. D Bil. E Bil. F Bil. G Bil. Y Resultat från slamanalyser Utförda åtgärder på ledningsnät och pumpstationer Kemiska produkter, miljöfarligt avfall och annat avfall Energiinventering av utrustning i reningsverket Lista över analysresultat utsläppskontroll

3 Sida 3 (16) 1. Grunddel - Administrativa uppgifter Huvudman: Bollnäs kommun Organisationsnummer: Gatuadress: Teknik-, service- och fritidsförvaltningen Postnummer, ort: BOLLNÄS Kontaktperson: Teknisk chef: Anders Aune Telefonnummer: Anläggningens namn: Bollnäs reningsverk Av 1 Häggesta Anläggningsnummer: Fastighetsbeteckning: Häggesta 24:1 Besöksadress: Häggesta Postnummer, ort: , Bollnäs Kommun: Bollnäs Kontaktperson i miljöskyddsfrågor: Ulf Andersson, tel Kontaktperson på plats Jan Elversson, tel E-post: info@helsingevatten.se Huvudbransch och tillhörande kod: (B) Ev övriga branscher och koder: - Kod för farliga ämnen: - Kod för avgifter: Tillståndsgivande myndighet Länsstyrelsen Gävleborgs län Tillståndsdatum: Länsstyrelsen Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Miljöledningssystem: Nej Anläggningens namn: Bollnäs reningsverk Av 1 Häggesta Bollnäs kommun är ägare och miljöansvarig för de allmänna VA-anläggningarna. Enligt beslut i kommunfullmäktige är tekniska nämnden huvudman för de allmänna VA-anläggningarna. Kommunens kontaktperson är teknisk chef, Anders Aune, tel Fr o m utförs driften av de allmänna VA-anläggningarna av Helsinge Vatten AB, som ägs gemensamt av Bollnäs och Ovanåkers kommun. Denna miljörapport har upprättats av Helsinge Vatten AB.

4 Sida 4 (16) 2. Textdel Huvuddelen av miljörapporten 1. Verksamhetsbeskrivning Avloppsreningsverket renar vatten från samhällena Bollnäs tätort med angränsande bebyggelse och är dimensionerad för pe. Anläggningen är utförd för mekanisk rening (fingaller, luftat sandfång och försedimentering), kemisk rening med förfällning samt biologisk rening i två steg (biobädd och aktivslamanläggning). Fr o m maj 2010 är biobädden avstängd för att mängden biologiskt nedbrytbara ämnen minskat efter att mejeriet stängde. Det spar också energi och lämnar mer mat till aktivslamsteget. PAX XL 215 används som fällningskemikalie. Slam från processen förtjockas, rötas och avvattnas genom centrifugering. Det renade avloppsvattnet avleds till sjön Varpen i Ljusnan. Utförlig beskrivning av reningsprocessen bifogas i Bilaga A Processbeskrivning. Den huvudsakliga miljöpåverkan från verksamheten utgörs av utsläpp av BOD7 och fosfor till sjön Varpen. Utsläppen är reglerade enligt tillståndet. Utsläppsvillkoret uppfylls normalt med god marginal. Vid anläggningen hanteras slam, bl. a utomhus, vilket kan ge upphov till luktstörningar. Utsläppen till luft i form av stoft har bedömts vara av sådan omfattning att det inte är störande för närboende. Buller sker endast dagtid genom transporter till och från anläggningen och bedöms vara av sådan omfattning att det inte är störande för närboende. 2. Tillstånd Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i ett beslut, daterat med beslutsnummer , lämnat Bollnäs kommun tillstånd enligt miljöskyddslagen för fortsatt utsläpp av avloppsvatten från Bollnäs tätort till sjön Varpen. Tillståndsbeslutet gäller en anslutning av personekvivalenter. Datum Beslutande myndighet Länsstyrelsen Beslutsnummer gäller en anslutning av personekvivalenter. 3. Anmälningsärenden beslutade under året Datum Beslutande myndighet Ärende Länsstyrelsen 4. Andra gällande beslut Datum Beslutande myndighet Ärende Ändringar är anmälda i samband med ansökan om dispens från gällande villkor i samband med installation av nya luftare Länsstyrelsen Föreläggande om redovisning angående uppflytande slam i Varpen (bl a plan för att ändra utsläppspunkt för utgående renat avloppsvatten).

5 Sida 5 (16) 5. Tillståndsgiven och faktisk belastning I tillståndsansökan 1989 och beslutet från 1990 anges att reningsverket är dimensionerat för en anslutning av omkring pe och en organisk belastning av 2100 kg BOD7 per dygn. Faktisk anslutning är pe, beräknat från debiterad mängd renvatten hos avloppsabonnenterna 2010 och schablonförbrukningen 175 liter per pe och dygn. Baserat på provtagning av inkommande BOD7 och schablonen 70 g BOD per pe och dygn, så motsvarar belastningen närmare pe. Parameter Ink. BOD7 kg/d Pe (BOD7) Pe renvatten förbr I tabellen ovan räknas med 0,070 kg BOD7/person och dygn. Utöver inkommande avloppsvatten tar verket mot och avvattnar externslam från Kilafors, Segersta och Hällbo reningsverk samt enskilda avloppsanläggningar, främst trekammarbrunnar. Under 2010 mottogs 3139 m³ externslam från små reningsverk och 6774 m³ från enskilda avloppsanläggningar. 6. Ledningsnät och flödesbelastning Totalt finns 20 st avloppspumpstationer inom verksamhetsområdet. Bräddningspunkter/nödutlopp finns i varje pumpstation samt vid avloppsreningsverket. Pumpstationerna har olika storlekar. Samtliga större är kopplade med datorövervakning till. Data om bräddningar sparas på server och skrivs även ut automatiskt. Pappersutskrifterna sparas dock inte eftersom de presenterar medelvärden mm på ett sätt som inte är korrekt. Underhåll av ledningsnätet sker kontinuerligt. Det finns en förnyelse- och åtgärdsplan och ett politiskt mål att förnya 1% av ledningsnätet per år. Investeringsbudgeten omfattar både förnyelse (sanering) av befintligt ledningsnät och utbyggnad av dagvattenledningar. Under 2010 förnyades 4519 meter ledningar i hela Bollnäs kommun. Den sammanlagda sträckan ledningsnät i kommunen är ca 610 km (vattenledning: 29 mil, spillvattenledning: 24 mil, dagvattenledning: 8 mil), så förnyelsen 2010 motsvarar ca 0,74% av ledningsnätet. I den del som är anslutet till Häggestaverket förnyades totalt 2753 meter under 2010, se Bilaga E - Utförda åtgärder på ledningsnät och pumpstationer. Utöver planerat underhåll utförs nödutryckningar för att åtgärda stopp i stopp i pumpstationer och ledningar mm. Flödesmätningar Inkommande flöde, nederbörd, vattenföring och ovidkommande vatten Kontroll av avloppsvattenflödet sker genom kontinuerlig mätning i enlighet med fastställt kontrollprogram. Under år 2010 behandlades totalt m 3 avloppsvatten vid Häggesta avloppsreningsverk. Andelen ovidkommande vatten var 66%. Se nedanstående tabell för en jämförelse av perioden Nederbörd, inkommande, producerat, debiterat och ovidkommande vatten Parameter Årsnederbörd (mm) Ej uppmätt Ej uppmätt Ej uppmätt Ej uppmätt Ej uppmätt Ej uppmätt Ink. vatten (m 3 ) Debiterat vatten (m 3 ) Ovidk. vatten (%) 26% 43% 32% 51% 63% 66%

6 Sida 6 (16) Bräddat avloppsvatten Vid reningsverket sker ingen bräddning eftersom inloppspumparnas kapacitet är lägre än reningsverkets. Bräddning på ledningsnät Bräddningar på pumpstationer mäts via koppling till dator i Häggesta. Bräddning har ej registrerats vid någon pumpstation under 2010, men det beror på datatekniska problem med historikdatabasen. 7. Gällande villkor i tillstånd Villkor 1. Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning, utförd och driven i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna eller vad kommunen i övrigt åtagit sig. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten, förutsatt att ändringen bedöms inte kunna medföra ökning av förorening eller annan störning till följd av verksamheten Villkor 2. Byte av fällningskemikalie får ske endast efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Behandlingen av avloppsvattnet utförs i huvudsak enligt vad som har angivits i ansökningshandlingarna. Ibland sker testkörning er med nya fällningskemikalier för att utröna om de är bättre än den som används. Inget sådant test gjordes Vid permanent byte av fällningskemikalie inhämtas godkännande från tillsynsmyndighet Villkor 3. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt ekonomiskt rimliga insatser. Villkor 4. Provtagningsplats för uttag av representativa dygnsprover på inkommande och utgående vatten skall anordnas Villkor 5. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde ej överstiga för Tot-P 0,5 mg/l och för BOD 7 15 mg/l beräknat som månadsmedelvärde. Överskrids riktvärdena mer än tillfälligt åligger det kommunen att utreda orsaken och i samråd med tillsynsmyndigheten vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas. Villkor 6. Mängden Tot-P och BOD 7 i det behandlade avloppsvattnet får som gränsvärde ej överstiga 5,3 kg/d resp 158 kg/d beräknat som medelvärde över 12 månader. Vi försöker alltid driva reningsverket optimalt. Angivna provtagningsplatser finns, men det har visat sig svårt att ta ut representativa prover på inkommande vatten i samband med mottagning av externslam från Hällbo reningsverk Riktvärdet för fosfor överskrids i december. Högsta månadsmedelvärdet Tot-P = 0,72 mg/l BOD7= 8,5 mg/l Beräknat på 1 prov per vecka (4-5/månad). December månad har ett flertal prover som överskrider riktvärde. Se förklaring under punkt 9. Gränsvärden uppfylls. P-tot: 2,5 kg/dag BOD7: 49,5 kg/dag

7 Sida 7 (16) Villkor 7. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att anläggningen helt eller delvis måste tas ur drift får tillsynsmyndigheten medge att utsläppsvillkor tillfälligtvis får överskridas. Tillsynsmyndigheten får då föreskriva att nödvändiga motåtgärder skall vidtas för att begränsa föroreningsutsläppen. Är länsstyrelsen tillsynsmyndighet skall även miljö- och hälsoskyddskontoret underrättas. Villkor 8. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. Villkor 9. Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer. Villkor 10. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dräneringsvatten, och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Bräddning av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten skall mätas och registreras i enlighet med vad som föreläggs i kontrollprogrammet. Villkor 11. Villkoret ej aktuellt efter Villkor 12. Industriellt avloppsvatten av sådan art att anläggningens funktion nedsätts eller att andra olägenheter uppstår får ej tillföras anläggningen. Villkor 13. Om besvärande lukt uppstår i omgivningarna skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka dessa störningar. Villkor 14. Buller från anläggningen skall begränsas så att verksamheten ej ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50 db dagtid (07-18), 45 db kvällstid (kl 18-22) och 40 db nattetid (kl 22-07)utomhus vid närmaste bostäder. Villkor 15. Fortlöpande kontroll av anläggningens funktion jämte journalföring och rapportering av resultaten skall ske Underhåll har skett i form av renovering av rötkammare och installation av ny luftningsanläggning, Celpox. Installation av Celpox har medfört behov av att tillfälligt överskrida villkoren. Utrustning för desinfektion finns. Luften från slamavvattningsrummet behandlas i ett kolfilter innan den släpps ut. Olägenheter från slamlagret förebyggs genom att undvika att slammet lagras under längre tid än en månad. Underhåll och förnyelse av ledningsnätet utförs varje år. Åtgärder redovisas i bilaga E Bräddat vatten i reningsverk och ledningsnät mäts och registreras. Bräddning redovisas i Bilaga B och C Kommunens allmänna bestämmelser för VA (ABVA) innehåller förbud för abonnenter att tillföra sådant avloppsvatten. Under året har dock störningar noterats vid ett flertal tillfällen, vilka kan ha samband med utsläpp från anslutna verksamheter. Åtgärder för att begränsa luktstörningar har vidtagits (se kommentar till villkor 9). Klagomål på lukt och flugor förekom i samband med med att rötkammaren renoverades. Åtgärder för att begränsa buller har vidtagits. Inga klagomål avseende buller har förekommit. Processvärden journalförs regelbundet, vissa uppgifter redovisas i miljörapporten.

8 Sida 8 (16) i huvudsaklig överensstämmelse med Naturvårdsverkets allmänna råd rörande kontroll av kommunala avloppsanläggningar. Förslag till kontrollprogram skall upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten i god tid innan reningsverket tas i drift. Villkor 16. När avloppsvattenmängden närmar sig den belastning verket är dimensionerat för eller om reningsverkets kapacitet på annat sätt överskrids skall anläggningens huvudman enligt bestämmelserna i 2 miljöskyddsförordningen åter låta pröva tillståndsfrågan för utsläpp av avloppsvatten. Villkor 17. Villkoret ej aktuellt efter Utsläpp från reningsverket bevakas genom regelbundna provtagningar och utförda analyser på proverna. Egenkontrollen följer det kontrollprogram som förelades av Länsstyrelsen , dock kompletterat eller modifierat enligt senare utkomna förordningar och föreskrifter. Varken avloppsvattenmängden eller belastningen av föroreningar har under rapporteringsåret överskridit vad verket är dimensionerat för.

9 Sida 9 (16) 8. Naturvårdsverkets föreskrifter Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av X avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS X 1994:2 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av X organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:1 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar X med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. X Två föreskrifter är riktade speciellt till kommunala reningsverk. SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse. På inkommande avloppsvatten tas dygnsprov ut en gång i månaden. På utgående avloppsvatten tas dygnsprov samt veckoprov ut en gång i veckan. Följande analyser ska minst utföras. COD, BOD7, P-tot, N-tot Ammoniumkväve Bly, kadmium, krom, koppar, nickel, kvicksilver och zink Analysschemat följer tabell 1 i SNFS 1990:14. Utöver ovanstående analyser utförs även analys av aluminium, suspenderad substans, och ph på utgående vattenflöde. För analyser av uttagna prov anlitades ALcontrol AB som är ackrediterade av SWEDAC. Vid rapportering har årsmedelvärde för utgående avloppsvatten beräknats enligt nedanstående formel. Antalet provresultat är 49 dygnsprov och 51 veckoprov. Vid de tillfällen provresultatet har rapporterats som <rapporteringsgräns så har rapporteringsgränsen använts som numeriskt värde. För att erhålla ett dygnsflöde vid beräkning av dygnsmängder på BOD och P-tot har den avlästa totala årsvolymen delats med 365. koncentration provdygnsflöde provdygnsflöden = massa /år =mg /l flöde /år Analysresultat redovisas i följande bilagor Bilaga Y Individuella analysresultat

10 Sida 10 (16) SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, Enligt REVAQ-reglerna, som HelsingeVatten åtagit sig att följa, får reningsverket inte leverera slam till jordbruket eftersom det inte är REVAQ-certifierat. Slammet skickas till BORAB för kompostering och omvandling till anläggningsjord. Föreskriften ställer krav att utföra följande analyser på producerat slam. Torrsubstans och glödgningsförlust, ph Totalfosfor, Totalkväve, Ammoniumkväve (NH4-N) Hg, Cd, Pb, Cu, Zn, Cr och Ni Under året har 5 slamprover tagits ut och skickats på analys. Analysresultat redovisas i Bilaga D Slamanalyser, utgående slam Enligt kontrollprogrammet skall följande analyser utföras på varje slamprov: TS, Hg, Cd, Pb, Cu, Zn, Cr och Ni. Dessutom skall PCB, PAH och nonylfenol analyseras en gång per år. Provtagningschemat 2010 följer kontrollprogrammet. Det har utökats från och med 2011 så att totalfosfor analyseras varje gång för att bl a kunna utvärdera Cd/P-kvot. Under året har 6 slamprover tagits ut och skickats på analys. Analysresultat redovisas i Bilaga D Slamanalyser, utgående slam

11 Sida 11 (16) 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa Utvärdering av analysdata BOD 7 (mg/l) P-tot (mg/l) Månadsmedelvärden Riktvärden 15 mg/l 0,5 mg/l Villkor nr 5 i gällande tillstånd anger riktvärden där medelvärdet per månad för BOD och fosfor får vara max 15 mg/l och 0,5 mg/l. BODhalten ligger under riktvärdet under samtliga månader. Månadsmedelvärdet för fosfor ligger under riktvärdet samtliga månader utom december. Under januari t o m november har enskilda värden för fosforhalten i normala fall legat runt 0,3 mg/l, men flera gånger varit över 0,5 mg/l, vilket har berott på olika orsaker. Vid några tillfällen var det ovanligt höga flöden genom verket med påföljande sämre fosforrening. Det har även förekommit problem med dosering av fällningskemikalie, t ex vid strömavbrott. Från mitten av december registreras flera tillfällen där fosforhalten är över riktvärdet. Månadsmedelvärdet för december är 0,72 mg/l, vilket är över riktvärdet. Detta berodde på problem med luftningsanläggningen. Januari 8 0,32 Februari 5,75 0,25 Mars 4,8 0,33 April 8 0,35 Maj 7,5 0,4 Juni 6,25 0,3 Juli 3,6 0,33 Augusti 4,6 0,34 September 3,25 0,15 Oktober 7 0,17 November 5,75 0,19 December 8,5 0,72 I början av december havererade nämligen luftningsanläggningen i högra delen av reningsverkets biosteg. Detta medför att vi tvingats stänga av halva volymen av aktivslamsteget för att installera en ny luftningsanläggning. Som ett resultat tappar reningsprocessen stabilitet och fosforhalterna i utgående vatten stiger till nästan 1 mg/l. Begäran om dispens från villkor i samband med installation av luftningsanläggning skedde innan arbetet påbörjades. Gränsvärde - Årsmedelvärde Villkor nr 6 i gällande tillstånd tillåter ett fosfor och BOD-utsläpp på max 158 kg BOD 7/dag och max 5,3 kg fosfor per dag. Sammanställningen över analysresultat visar att reningsverket har klarat dessa gränser med god marginal. BOD-utsläppet ligger på 49,5 kg/dag och fosforutsläppet ligger på 2,5 kg/dag.

12 Sida 12 (16) Utvärdering av trender i slamanalyser Årets prover Under året togs sex slamprover ut. Av dessa klarade fyra de gränser som satts för tungmetallinnehåll vid jordbruksanvändning. Det sjätte provet hade för hög halt av kadmium. Analysresultatet var 2,6 mg/kg TS, gränsvädet är max 2 mg/kg TS. Medelvärdet av samtliga analyser uppfyller gränsvärdet. Analysresultat (årsmedelvärden) framgår av Bilaga D Resultat från slamanalyser. 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Kadmium, Cd Långtidstrender Diagram från 1996 och framåt visar att både nickelhalt och kromhalt tenderar att öka. Blyhalten har en nedåtgående tendens. Även mängden kadmium i slammet har en svagt nedåtgående trend även om halten mest pendlar mellan ca 0,5 och 1 mg/kg TS Krom tot, Cr HelsingeVatten överväger att eventuellt REVAQ-certifiera Häggestaverket ca år Ett centralt begrepp certifieringen är förhållandet mellan kadmium och fosfor i slammet. För att få användas i jordbruksmark måste kvoten vara lägre än 35 mg kadmium per kg fosfor. Efter år 2025 ska kvoten vara lägre än 17. Diagrammet nedan visar en långtidsstudie av kadmiumfosforkvoten. Den blir sakta lägre och lägre, vilket är bra. Tyvärr finns inga fosforanalyser på slam från 2008 till oktober Kadmim

13 Sida 13 (16) Recipientkontroll Recipienten Voxnan kontrolleras och rapporteras årligen av Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund genom samordnad recipientkontroll 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Kalibrering och loggning av processvärden Mätutrustning har kalibrerats, servats och underhållits i enlighet med gällande kontrollprogram. Mätutrustningen har under året fungerat tillfredsställande. Utöver de analysprover som skicka till lab så utförs under året ett antal löpande kontroller på verket. T ex kalibrering av utrustning och loggning av processvärden. Värden samlas i loggbok och viss sammanställning sker vid årets slut. Egenkontroll Analyser utförs på prover enligt ett på förhand fastställt provtagningsschema. Egenkontrollen för verksamheten vid avloppsreningsverket i Häggesta regleras av förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Egenkontrollen följer kontrollprogram beslutat av Länsstyrelsen i Gävleborgs län , dock kompletterat eller modifierat enligt senare utkomna förordningar och föreskrifter. 11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Tillbud och störningar på ledningsnätet Driftstörningar, klagomål och avbrott som avser ledningsnätet registreras av ledningsnätschefen i sin dator. Inga allvarliga tillbud eller störningar inträffade Varje år finns ett antal återkommande mindre störningar i form av avloppstopp, dessa åtgärdas omgående. Att utföra åtgärder för att förebygga dem sker kontinuerligt genom planerad förnyelse av ledningsnät. I hela kommunen förekom 23 avloppsstopp på huvudledningar och 31 dito på servisledningar under Tillbud, störningar och klagomål på reningsverket Tillbud och störningar för reningsverket dokumenteras och förvaras i pärm på. Under 2010 har två större driftavbrott och störningar inträffat. I april havererade rötkammaren och vi blev tvungen att tömma den för att utföra reparationer. Reparationsarbetet pågick mellan maj och september. I december inträffade ytterligare en störning i form av att luftningsutrustningen i den högra delen av biosteget havererade. Reparationsarbete och installation av ny luftningsutrustning av märket Celpox påbörjades i december och avslutas i mars I samband med det har begäran om dispens från gällande villkor skickats in till länsstyrelsen. En mindre driftstörning har inträffat i form av att ledning för dosering av fällningskemikalie i kemsteget slutat fungera. Detta har åtgärdats genom att leda in fällningskemikalie via en gummislang istället. Åtgärden fungerar bra och någon negativ påverkan på processen har inte observerats. Med jämna mellanrum uppkommer skumbildning i biosteget. Det beror på skumbildande trådformiga bakterier, Nocardia spp. Första gången problemet uppkom var i slutet av Vid första tecken på skumbildning tillsätts BC100, ett skumdämpande medel, i luftningsteget. Den är relativt effektiv för att hantera skumproblemet, men löser inte problemet slutgiltigt. Efter ca en månads tillsats av medlet har skumbildning upphört. Man kan då upphöra med tillsatsen i några månader, tills nästa gång skumbildningen börjar. Skumproblemet kom och gick under året men kunde dämpas med hjälp av BC-100 (FEX 120 som det nya namnet är). Buller Inga klagomål på buller har förekommit under året 2010.

14 Sida 14 (16) Lukt Klagomål på lukt och flugor förekom i samband med med att rötkammaren renoverades. Övriga klagomål Tidigare år har illa-luktande gråsvarta klumpar flutit upp i Varpen på somrarna. Under våren 2009 sanerades botten där de brukade flyta upp med hjälp av slamsugare. Under 2010 förekom inga klagomål på klumpar i Varpen. 12. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Energiproduktion och användning Från rötgas producerades under året kwh el för intern förbrukning. Det utgjorde ca 5% av verkets totala energibehov. Totalt inköp av el under året till reningsverket var kwh. Total elanvändning i reningsverket var kwh. El används till drift och uppvärmning. Uppvärmning på verket sker helt och hållet med elektricitet. Mellan 2007 och 2008 syns en markant sänkning i elförbrukning per kubikmeter. Minskningen torde bland annat bero på att ett nytt energieffektivare returslamsystem installerades. Under hösten 2009 har gasmotorn bytts ut mot en gasturbin, som förhoppningsvis kommer att generera mer el. Under 2010 producerades endast 85 MWh, främst beroende på att rötkammaren havererade och medförde produktionsbortfall mellan maj och september. Vidare är mängden gas inte tillräcklig för att köra turbinen på full effekt. I bilaga I visas en uppskattning av reningsverkets förbrukning av elektricitet. Bilagan visar inte uppvärmningsbehovet, bara den el som krävs för att driva mekanisk utrustning. Elförbrukning per m³ avloppsvatten Avloppsvattenflöde m 3 /år Egen elproduktion MWh/år Elanvändning totalt MWh/år Elanvändning per m 3 kwh/m 3 0,95 0,80 0,87 0,68 0,65 0,61 Transporter Avvattnat rötat slam blandas med avvattnat externslam och transporteras till BORAB för användning som täckmaterial på Sävstås avfallsdeponi. Grovrens transporteras till BORAB för att blandas med sopor. Materialet transporteras sedan till Sävstaås värmeverk där energin återvinns genom fjärrvärmeproduktion. Slam från de mindre reningsverken och privata slambrunnar transporteras till reningsverket för avvattning. Råvaror Verksamhetens huvudsakliga råvara är avloppsvatten. Vid behandling används vissa kemikalier i samband med fällning och avvattning (se nedan). 13. Användning och ersättning av kemiska produkter mm Verksamhetens huvudsakliga förbrukning av kemikalier sker i form av fällningskemikalier (PAX XL100) och polymer för avvattning. Några försök att minska dosering av fällningskemikalie har inte skett. Däremot har vi provat att använda en annan polymer för avvattning. Fällningkemikalie: PAX XL 215: 193,8 ton Polymer för avvattning av externslam: Superfloc C442 och Zetag Försök med Zetag från

15 Sida 15 (16) till feb/mars 2011, men det har inte visat sig fungera tillräckligt bra. Vi återgår till C442 när Zetag är slut. Polymer för avvattning av internt slam: Superfloc C492 Skumdämpning i biosteget: BC100 och FEX120 (nytt namn på BC100) Vid upphandling tas bland annat hänsyn till eventuella nya produktens påverkan på miljö och hälsa. Använda kemikalier och miljöfarliga ämnen redovisas i Bilaga F Kemiska produkter, miljöfarligt avfall och annat avfall. Bilagan redovisar också mängd tungmetaller som tillförts slammet via fällningsmedlet. 14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Avvattnat slam Totalt producerades sammanlagt 1961 ton avvattnat slam under året med i snitt TS-halt 24,55 %. Slammet analyseras och resultat från analyserna redovisas i Bilaga D Slamanalyser på utgående avvattnat slam. Tungmetallhalterna understiger normalt gränsvärden för användning på jordbruksmark och samtliga värden var lägre än riktvärdena för mindre känslig markanvändning, så slammet är alltså ej miljöfarligt. Slammet transporterades till BORABs avfallsanläggning i Bollnäs för tillverkning av anläggningsjord/täckmaterial. Annat icke farligt avfall Förutom producerat slam avskiljdes 4,2 m 3 pressat grovrens. Renset skickas först till BORAB för att blandas med sopor innan det går Sävstaås värmeverk i Bollnäs, där energin i avfallet återvinns i form av fjärrvärme. Miljöfarligt avfall Endast mindre mängder miljöfarligt avfall (spillolja, färgrester mm) uppkommer vid avloppsreningsverket. Spillolja förvaras i 200 litersfat till fatet är fullt. Övrigt miljöfarligt avfall förvaras i röd låda för miljöfarligt avfall. Avfallet transporteras vid behov till BORAB för vidare omhändertagande. En sammanställning av miljöfarligt avfall som uppkommit i verksamheten finns i bilaga F. 15. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Vid den senaste tillståndsprövningen beskrevs recipientförhållanden och påverkan på recipienten. Denna miljöriskbedömning är allt väsentligt fortfarande aktuell. Riskerna i verksamheten undersöks 1 gång per år med egenkontroll. Elbesiktning samt kontroll av tryckkärl, kompressortankar, lyftblock och automatportar sker vart tredje år med extern kontrollant. Under 2010 har inga speciella åtgärder utförts för att minska risker som kan ge upphov till olägenheter för miljö eller människors hälsa. De huvudsakliga riskerna i verksamheten är: Översvämning av källarvåningar, pga stopp i avloppledningar. Arbetsmiljörisker såsom biologisk smitta, infektion, exponering för explosiv avloppsgas, giftigt svavelväte, kemikalier och syrefattiga miljöer. Det förekommer även halk- och klämrisk samt risk vid elarbeten. Processutslagning genom strömbortfall eller genom förorening i avloppsvattnet. Förorening av dricksvatten på grund av återsug i spolslangar. Bortfall av larm och styrsystem genom bortfall av telekommunikation och radio. Sedan tidigare (år 2001) finns en riskanalys som berör reningsverken i Arbrå, Kilafors och Häggesta. Riskanalysen är uppdelad i två delar.

16 Sida 16 (16) 1. Bedömning av konsekvenser av bräddning av orenat avloppsvatten. Riskanalysen är av sådan art att den inte behöver revideras rutinmässigt. 2. Riskanalys gällande de kemiska produkter som används i verksamheten. Riskanalysen omfattar risker ur både arbetsmiljösynpunkt och miljösynpunkt. Den revideras i samband med byte av kemikalier.