Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Avloppsverk mindre än 2000 pe i Ovanåkers kommun Sida 1 (15)

Transkript

1 Sida 1 (15) Innehållsförteckning Bilageförteckning Grunddel - Administrativa uppgifter Textdel Huvuddelen av miljörapporten Verksamhetsbeskrivning... 5 Lobonäs, Gammel Homna och Öjungs reningsverk...5 Svabensverk och Viksjöfors Tillstånd Anmälningsärenden beslutade under året Andra gällande beslut Tillståndsgiven och faktisk belastning Ledningsnät och flödesbelastning...7 Ovidkommande vatten... 7 Bräddat avloppsvatten på reningsverket Gällande villkor i tillstånd Naturvårdsverkets föreskrifter...10 SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse Recipientkontroll Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa...11 Utvärdering av analysdata BOD-utsläpp...11 Utvärdering av analysdata Fosfor-utsläpp Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner...13 Loggning av processvärden Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Resursförbrukning Rening och energianvändning Användning och ersättning av kemiska produkter mm Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet...15 Slam Annat icke farligt avfall Miljöfarligt avfall... 15

2 Sida 2 (15) Bilageförteckning Bilagor: Bil. 1 Bil. 2 Bil. 3 Bil. 4 Bil 5 Bil. 6 Bil. 7 Bil. 8 Flöden och ledningsnätuppgifter Inkommande avloppsvatten och anslutningsuppgiter. Bräddat vatten på ledningsnätet.. Utgående vatten Grovrens, Sand och Slammängder Slamanalyser Fällningskemikalier, metalltillförsel och Miljöfarligt avfall. Utförda åtgärder på ledningsnät och pumpstationer Bil I Bil. Y Bilaga I.1 till I.4 - Villkor enligt tillstånd eller anmälan samt kommentarer Individuella analysresultat

3 Sida 3 (15) 1. Grunddel - Administrativa uppgifter Huvudman: Ovanåkers kommun Organisationsnummer: Gatuadress: Långgatan 24 Postnummer, ort: Edsbyn Kontaktperson: Christer Engström Telefonnummer: Kommun: Kontaktperson i miljöskyddsfrågor: E-post: Ovanåker Ulf Andersson, Helsingevatten AB info@helsingevatten.se Miljöbalken SNI-kod Huvudbransch och tillhörande kod: (B) Ev övriga branscher och koder: - Kod för farliga ämnen: - Kod för avgifter: Tillståndsgivande myndighet Länsstyrelsen Gävleborgs län Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Miljöledningssystem: Nej Ovanåkers kommun är ägare och miljöansvarig för de allmänna VA-anläggningarna. Kommunstyrelsen är huvudman för de allmänna VA-anläggningarna. Kommunens kontaktperson är Christer Engström, tel Fr o m utförs driften av de allmänna VA-anläggningarna av Helsinge Vatten AB, som ägs gemensamt av Bollnäs och Ovanåkers kommun. Denna miljörapport har upprättats av Helsinge Vatten AB. Drift reningsverk Driftsingenjör Stewe Norell Drift pumpstationer Driftsingenjör Stewe Norell

4 Sida 4 (15) Platsuppgifter Viksjöfors Reningsverk Fastighetsbeteckning Viksjöfors 14:1 Besöksadress Björkvägen RT90-koordinater ; Kontaktperson på plats Anders Birgersson, tel Svabensverks Reningsverk Fastighetsbeteckning Svabensverk bruk 1:1 Besöksadress Herrgårdsparken 680 RT90-koordinater , Kontaktperson på plats Lars-Olov Larsson, tel Voxna Reningsverk Fastighetsbeteckning Voxna 1:1 Besöksadress Nedre Hammarvägen RT90-koordinater , Kontaktperson på plats Anders Birgersson, tel Lobonäs Reningsverk Fastighetsbeteckning Lobonäs 10:17 Besöksadress Lobonäs RT90-koordinater ; Kontaktperson på plats Anders Birgersson, tel Långheds Reningsverk Fastighetsbeteckning Långhed 4:2 Besöksadress Östens väg 8 RT90-koordinater ; Kontaktperson på plats Lars-Olov Larsson, tel Ryggesbo Reningsverk Fastighetsbeteckning Knåda 3:9 Besöksadress Fallrisgatan 21 RT90-koordinater ; Kontaktperson på plats Leif Olsson, tel Öjungs Reningsverk Fastighetsbeteckning Öjungsmarken 4:1 Besöksadress Öjung RT90-koordinater ; Kontaktperson på plats Leif Olsson, tel Gammel Homna Reningsverk Besöksadress Gammel Homna RT90-koordinater , Fastighetsbeteckning Sockentorpet 1:1 Kontaktperson på plats Peter Karlström, tel

5 Sida 5 (15) 2. Textdel Huvuddelen av miljörapporten 1. Verksamhetsbeskrivning Totalt finns 8 st mindre reningsverk Voxnabruk: Mekanisk rening med roterande sil och spaltvidd 1 mm. Rens samlas in som brännbart avfall. Verket har ingen separat biologisk eller kemisk rening. Rening sker genom direktfällning efter sil, därefter förtjockning. Långhed och Ryggesbo Långhed och Ryggesbo är använder biorotorrening, har inte någon form av kemisk fällning utan endast mekanisk och biologisk rening. Lobonäs, Gammel Homna och Öjungs reningsverk Dessa tre verk är BIOVAC-verk och har en integrerad försedimenterings och utjämningstank. Inkommande vatten rinner genom en försedimenteringstank där tyngre och flytande material avkiljs. Fällningskemikalien tillsätts när vattnet är på väg in i en reaktortank där kemisk och biologisk rening sker samtidigt. Vattnet fortsätter ut i utjämningstanken där slammet sedimenterar. Svabensverk och Viksjöfors Svabensverk och Viksjöfors reningsverk är båda Emendoverk med biorotorsystem + kemisk fällning. Den mekaniska reningen sker med hjälp av sil och press på alla verk utom svabensverk och biovacverken. Den huvudsakliga påverkan på miljön sker genom utsläpp av renat avloppsvatten. 2. Tillstånd Nedanstående tabell listar Tillståndet för vart och ett av reningsverken. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen Viksjöfors: Utsläpp av avloppsvatten från reningsanl. för 450 pe Länsstyrelsen Svabensverk: Utsläpp av avloppsvatten från reningsanl. för 265 pe Länsstyrelsen Voxna: Utsläpp av avloppsvatten från reningsanl. för 260 pe Ovanåkers kommun Lobonäs: Anmälan inskickad, men inte besvarad Ovanåkers kommun Långhed: Anmälan inskickad, men inte besvarad. Utsläpp av avloppsvatten från reningsanl. för 60 pe 1981 Ovanåkers kommun Ryggesbo: Anmälan inskickad, men inte besvarad. Utsläpp av avloppsvatten från reningsanl. för 60 pe Ovanåkers kommun Öjung: Anmälan inskickad, men inte besvarad Ovanåkers kommun G.Homna: Utsläpp av avloppsvattten från reningsanl. för 25 pe

6 Sida 6 (15) 3. Anmälningsärenden beslutade under året Datum Beslutande myndighet Ärende Inga 4. Andra gällande beslut Datum Beslutande myndighet Ärende Inga 5. Tillståndsgiven och faktisk belastning Nedanstående tabell listar tillståndsgiven belastning mätt i BOD enligt tillståndsbeslutet. Parameter Tillståndsgiven belastning pe Faktisk belastning 2010 (BOD) pe Faktisk belastning 2010 (deb. Vatten) pe Ryggesbo 60 1* 20 Lobonäs Svabensverk Viksjöfors Voxna Långhed 60 8* 16 G.Homna 25 7 *** Öjung 60 3** 10 *Avloppsflödet är ej registrerat i Långhed och Ryggesbo reningsverk. Pe baseras på medelvärde från momentanflödet som uppmäts vid provtagningar. ** värdet 1250 mg BOD/l har förkastats eftersom det är osannolikt, om det tas med blir belastningen 50 pe ***uppgift om debiterat vatten saknas.

7 Sida 7 (15) 6. Ledningsnät och flödesbelastning Förnyelse av ledningsnätet sker kontinuerligt som en del av löpande verksamhet. Under 2010 har inga ytterligare åtgärder skett för att säkra drift på ledningsnätet. Ovidkommande vatten Ovidkommande vatten kan sägas vara ett mått på ledningsnätets kvalitet. Höga mängder ovidkommande vatten indikerar ett stort inläckage av grund/ytvatten och skulle kunna tyda på att ledningsnätet är i behov av åtgärder. Avloppsvatten Debiterat renvatten Ovidkommade vatten (%) Ryggesbo 3066* ,60% Lobonäs ,51% Svabensverk ,50% Viksjöfors ,40% Voxna ,05% Långhed 2665* ,20% G.Homna 1057 ** -- Öjung ,20% *Avloppsflödet mäts inte kontinuerligt i Ryggesbo och Långhed. Däremot har momentanflödet noterats i samband med provtagning. Medelvärdet för de mätningarna som skett sedan 2006 blir 7,3 m³/dygn i Långhed och 8,4 m³/dygn i Ryggesbo. Beräkningar ovan baseras på ett framräknat årsflöde med utgång punkt från dessa flöden. ** För reningsvkeret i G.Homna saknas uppgifter om mängden debiterat renvatten. Bräddat avloppsvatten på reningsverket Vid reningsverken förvaras en journal där driftteknikerna fyller i eventuell breddning samt orsaken till bräddningen. Bräddat vatten Procent av årsavloppsflödet kommentar Recipient Ryggesbo - Mörtsjön Lobonäs - Bäck till Loån Svabensverk - Glitterån Viksjöfors m³ 15,00% av årsflödet Fosfor är nära att överskrida gränsvärdet. Viksjön Voxna - Voxnan Långhed - Hässjaån G.Homna 86 m³ 8,10% av årsflödet Överskridna riktvärden om BOD och fosfor i bräddat vatten inkluderas i årsmedelvärdet. Voxnan Öjung 1162 timmar 13,3 % av tiden Stora Öjungen Kommentar Viksjöfors Volymflödet i viksjöfors är i medel ca 184 m³ per dag (räknat från årsflödet), bräddningen i motsvarar strax över 55 dagars flöde. Det bräddade vattnet har inte provtagits, men i beräkningssyfte använder vi halter från provuttag på inkommande vatten. Med fosforhalt på 2,01 mg/l inkommande så blir årsutsläppet av fosfor via bräddat ca 20,71 kg. Det ger ett utsläpp på 0,056 kg/dygn om man fördelar utsläppet på ett år. Utgående renat vatten för med sig 0,037 kg/dygn. Summan är tillsammans 0,094 kg/dygn. Verket klarar därmed gränsvärdet max 0,1 kg/dygn räknat som årsmedelvärde.

8 Sida 8 (15) Samma tillämpning på BOD-värdet ger ett årsutsläpp på 451 kg via bräddat, vilket motsvarar 1,23 kg/dygn omräknat som dygnsmedelvärde. Via utgående renat vatten har verket ett årsutsläpp på 532 kg, vilket motsvarar 1,46 kg/dygn omräknat till dygnsmedelvärde. Summan är 2,69 kg/dygn gränsvärdet är 10 kg/dygn så reningsanläggningen klarar gränsvärdet även med avseende på BOD-halten. Utförda åtgärder på nätet 1990 utfördes en grundlig undersökning av ledningsnätet i Viksjöfors. Undersökningen visar tydligt de sträckor där det förekommer höga mängder inträngande vatten. Dessa sträckor tätades enligt rekommendation i rapporten. Av rapporten framgår också att en del av grundproblemet är vatten som tränger upp i form av källor runt fastigheterna. Husen är ofta byggda med källarvåning med behov att dränera bort grundvatten. Då källarvåning ofta ligger på två meters djup kräver det att dagvattenledning också ligger på detta djup. I området Björkvägen och Myrvägen ligger dock dagvattenledningen inte tillräckligt djupt. Däremot ligger avloppsledningen på detta djup, vilket medför att avloppsvatten och dräneringsvatten leds in i avloppsledningsnätet. För att separera anslutna dräneringar från fastigheter m.m i detta område bör man anlägga en ny dagvattenledning som går djupare än avloppsledningarna på en sträcka av 550m i gatumark Till detta kommer att dräneringsvatten och avloppsvatten inne på abonnentens fastighet går ihop till en och samma ledning som sedan ansluts till avloppsvattennätet. Att åtgärda inträngande vatten skulle medföra stora och kostsamma åtgärder både i ledningsnät och hos abonnenter. Någon detaljerad inventering om förekomst av takvattenanslutningar till spillvattenledningar utfördes inte. Avsikten var att utföra detta vid kraftigt regn men den ringa nederbörden under utredningen omintetgjorde detta. Det gjordes dock en översiktlig kontroll. Tyvärr var regnet som då föll ej tillräckligt intensivt för att helt kartlägga bilden. Av kontrollen framgår att ett 20-tal av drygt 100 fastigheter gav påverkan i spillvattennätet. Gammel Homna Volymflödet är i medel 2,9 m³ per dygn, bräddningen motsvarar ca 29 dygns avloppsvattenflöde. Inkommande vatten har BOD-halt på 170 mg/l vilket ger ett BOD-utsläpp på 14,62 kg eller ett tillskott på årsmedelvärdet för BOD-koncentration på 12,8 mg/l totalt 15,6 mg/l Samma beräkning på fosfor med inkommande halt på 7,4 mg/l ger ett utsläpp på 0,64 kg eller ett tillskott på 0,6 mg/ml. Det bräddade vattnet gör därmed att utsläppen från reningsverket i Gammel Homna är högre än de borde vara. Detta trots att reningsverket fungerar utmärkt och har en väldigt bra BOD och fosfor avskiljning. Nätet i gammel homna har 5 anslutna fastigheterna, fyra av dem har var tidigare anslutna till en kommunal slamavsjiljare och har ett äldre ledningsnät. Den femte fastigheten har nya ledningar där inläckage bedöms som osannolikt. Bräddad volym beror förmodligen på anslutet takvatten mm. Fosfor: Den sammanvägda koncentrationen blir 0,61 mg/l BOD: Den sammanvägda koncentrationen blir 16 mg/l Öjung 1162 timmar motsvarar 48 dygns bräddning. Den bräddade volymen är dock okänd, det går därmed inte att uppskatta utsläppet. En del av nätet i Öjung är relinat men vid regn och snösmältning kommer det in så pass stora vattenmängder att verket inte hinner rena. Inläckaget kommer via den relinade delen. Den andra delen som inte är relinad är i stort sett opåverkad vid regnväder. Inläckaget beror förmodligen på tak och dränering som leds in i avloppet. Enligt uppgift ska det även finnas en källa i ett uthus som eventuellt också kan vara utdränerad till avloppsnätet. Ett samband för Viksjöfors och Öjung är att de även har höga mängder ovidkommande vatten i ledningsnätet.

9 Sida 9 (15) 7. Gällande villkor i tillstånd För reningsverken i Voxnabruk, Svabensverk och Viksjöfors bifogas en bilaga över Tillstånd och villkor samt kommentarer till dessa. Bilaga I.1 - Villkor enl. tillstånd + kommentarer, Viksjöfors Bilaga I.2 - Villkor enl. tillstånd + kommentarer, Voxnabruk Bilaga I.3 - Villkor enl. tillstånd + kommentarer, Svabensverk Bilaga I.4 - Villkor enl. tillstånd + kommentarer, Homna

10 Sida 10 (15) 8. Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse. Föreskriften beskriver provtagningsfrekvens och vilka analyser som minst ska tas ut. Antalet prover och vilka anlyser som utförs är beroende på reningsverkets storlek. För reningsverken i denna miljörapport (som är mindre än 2000 pe) behöver endast COD, BOD7, P-tot och N-tot analyseras. Tabellen nedan redovisar provtagningsfrekvens som använts under året. Parameter Inkommande avloppsvatten antal prover Utgående avloppsvatten antal prover Ryggesbo 4 stickprov 4 stickprov (ca 1 i kvartalet) Lobonäs 4 stickprov 8 dygnsprover (4-8 veckor mellan prov) Svabensverk 4 stickprov 8 dygnsprover (4-8 veckor mellan prov) Viksjöfors 4 dygnsprov 8 dygnsprover (4-8 veckor mellan prov) Voxna 4 stickprov 8 dygnsprover (4-8 veckor mellan prov) Långhed 4 stickprov 4 stickprov (ca 1 i kvartalet) G.Homna 1 stickprov 1 dygnsprov Öjung 4 stickprov 8 dygnsprover (4-8 veckor mellan prov) COD, BOD7, P-tot och N-tot har analyserats på samtliga provuttag. Utöver dessa har även Aluminium, suspenderad substans och ph på utgående vattenflöde analyserats. Vid rapportering har årsmedelvärde för utgående avloppsvatten beräknats enligt nedanstående formel. koncentration provdygnsflöde provdygnsflöden = massa /år =mg /l flöde /år Vid de tillfällen provresultatet har rapporterats som <rapporteringsgräns så har rapporteringsgränsen använts som numeriskt värde. För att erhålla ett dygnsflöde vid beräkning av dygnsmängder på BOD och P-tot har den avlästa totala årsvolymen delats med 365. För analyser av uttagna prov anlitades ALcontrol AB de är ackrediterade av SWEDAC. Recipientkontroll Recipienterna kontrolleras årligen av Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund.

11 Sida 11 (15) 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa Utvärdering av analysdata BOD-utsläpp Nedanstående tabell listar gränsvärden och riktvärden för BOD som satts i tillståndsbeslutet för respektive verk. Reningsverken uppfyller både riktvärden och gränsvärden för BOD. Parameter BOD riktvärde, månads-mv (mg/l) BOD utfall högsta månads-mv (mg/l) BOD, gränsvärde årsmedel BOD utfall kg/dygn Utfall BOD årsmv mg/l Ryggesbo ** 9* *** 0,05* 6 Lobonäs 15** 29 ** 0,11 6,7 Svabensverk *** 0,08 4,9 Viksjöfors kg/dygn 1,46 7,9 Voxnabruk kg/dygn 2,16 39,9 Långhed *** 9* *** 0,04* 5,5 G.Homna 15** 3 ** 0,01 3 Öjung 15** 26 ** 0,05 4,9 *Avloppsflödet mäts inte kontinuerligt i Ryggesbo och Långhed. Däremot har momentanflödet noterats i samband med provtagning. Medelvärdet för de mätningarna som skett sedan 2006 blir 7,3 m³/dygn i Långhed och 8,4 m³/dygn i Ryggesbo. Beräkningar ovan baseras på ett framräknat årsflöde med utgång punkt från dessa flöden. ** enl. förslag i anmälan för Öjung. Lobonä och G.Homna saknar riktvärden, men är av samma typ och byggda vid samma tid. Förväntas ha samma utsläppsnivåer. *** Inga fastställda riktvärden eller gränsvärden Voxnabruk ligger generellt högt i utgående halt BOD. Vid tre tillfällen överskrids riktvärdet och ett fjärde ligger väldigt nära riktvärdet. Värdena är 94 mg/l, 75 mgl, 75 mg/l och 58 mg/l. En möjlig orsak är att separat biologiskt reningssteg saknas. Öjung ligger på 26 och 15 mg/l i början av året men sjunker sedan till låga nivåer runt 3 mg/l eller lägre. Lobonäs har ett resultat på 29 mg/l i december, resten av året har värdet varit ca 3 mg/l Månadsmedelvärde BOD mg/l Små reningsverk i Ovanåkers kommun Ryggesbo RV Lobonäs RV Svabensverk RV Viksjöfors RV Voxnabruk RV Långhed RV Gammel-Homna RV Öjung RV

12 Sida 12 (15) Utvärdering av analysdata Fosfor-utsläpp Tabell nedan visar gränsvärden och riktvärden för fosfor hos respektive reningsverk. Parameter Fosfor riktvärde, månads-mv (mg/l) Fosfor utfall högsta månads-mv (mg/l) Fosfor, gränsvärde års-mv kg/dygn Fosfor utfall kg/dygn Fosfor Års-mv mg/l Ryggesbo ** 1,2* ** 0,005* 0,65 Lobonäs 0,5*** 1,3 *** 0,010 0,59 Svabensverk 0,5 0,28 ** 0,003 0,2 Viksjöfors 15 0,48 0,1 kg/dygn 0,037 0,2 Voxnabruk 0,7 1,3 0,1 kg/dygn 0,031 0,58 Långhed ** 7,1* ** 0,029* 4,02 G.Homna 0,5*** 0,06 *** 0,002 0,06 Öjung 0,5*** 1,6 *** 0,006 0,53 *Avloppsflödet mäts inte kontinuerligt i Ryggesbo och Långhed. Däremot har momentanflödet noterats i samband med provtagning. Medelvärdet för de mätningarna som skett sedan 2006 blir 7,3 m³/dygn i Långhed och 8,4 m³/dygn i Ryggesbo. Beräkningar ovan baseras på ett framräknat årsflöde med utgång punkt från dessa flöden. ** Inga fastställda riktvärden *** enl. förslag i anmälan för Öjung. Lobonäs och G.Homna saknar riktvärden, men är av samma typ och byggda vid samma tid. Förväntas ha samma utsläppsnivåer. Diagrammet visar fosforhalten i utgående vatten. Reningsverket i Långhed och ryggesbo saknar kemisk fosfor rening. Trots det fungerar verket i ryggesbo bra, men Långhed har tydligt höga fosforhalter Lobonäs och Öjung är samma typ av reningsverk, föreslaget riktvärde är 0,5 mg/l. Lobonäs har överskridit riktvärdet vid tre tillfällen under 2010, värdena var 1,2 mg/l, 0,87 och 1,3 mg/l. Öjung har vid första tre provtagningarna 2010 fosforhalter på 1,6 mg/l, 0,67 och 0,57 mg/l. Enligt samtal med driftteknikerna beror det på krångel med doseringspump som inte pumpat tillräckligt med fällningskemikalie. Pumpen är åtgärdad. Voxnabruk som tidvis hade höga BOD-halter har 1 tillfälle av 5 där analysresultatet överskrider riktvärdet (1,3 mg/l). Händelsen inträffar i april och skulle kunna bero på vårflod med höga flöden. Månadsmedelvärden fosforhalt mg/l Små reningsverk i Ovanåkers kommun Ryggesbo RV Lobonäs RV Svabensverk RV Viksjöfors RV Voxnabruk RV Långhed RV Gammel-Homna RV Öjung RV

13 Sida 13 (15) Kommentar Kommentar till analysresultaten, ingående vatten. Som schablonvärde på BOD-halt i vatten kan man räkna en person producerar 70 g/bod och förbrukar ca 200 liter renvatten på ett dygn. Detta ger teoretiskt en maxhalt på ca 350 mg BOD/liter. I realiteten bör det vara lägre pga utspädning med ovidkommande vatten. Onormalt höga flöden kan dock medföra högre halter om slam som lagrats i ledningar spolas med vattnet. Granskning av analysresultaten under året visar ett prov med osannolikt hög BOD halt. Provet har kommer från Öjung (1250 mg/l) togs ut i januari. De höga resultatet beror förmodligen på svåra provtagningsförhållanden där slam rörs upp och följer med i provet. Vid samtal med driftteknikerna framkom det att någon av provtagningspumparna var för lågt ställda och medförde en för liten provvolym. Bland vissa finns också en viss osäkerhet hur mer komplicerade samband mellan ph, fällningsförmåga mm fungerar. Till det kommer att verken inte är identiska och har olika driftsförhållanden. Med utbildning och inställning av utrustning i verken bör utgående halter kunna bli lägre. 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Loggning av processvärden Varje reningsverk besöks en gång i veckan. Utrustning spolas av och man kontrollerar att instrument fungerar som de ska. Flöden, elförbrukning, eventuell bräddning mm etc noteras i loggbok. 11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Då det inte förekommit några större tillbud eller störningar så har heller inga åtgärder utförts för att avhjälpa deras orsaker. Vid författande av denna miljörapport har några händelser som indikerar en process som inte fungerar optimalt identifierats. Förbättringar bör vara möjliga att genomföra. Bräddning ledde till att Viksjöfors var nära att överskrida gränsvärdet för fosforutsläpp. Bräddning i Homna motsvarande 29 dagar. Bräddning i Öjung motsvarande 48 dagar Ett samband mellan höga mängder ovidkommande vatten och bräddningsvolymer går att se hos både Viksjöfors och Öjung. Utgående fosforhalter (individuella och årsmedel) i Ryggesbo är tidvis höga och i Långheds reningsverk väldigt höga. Gemensamt för verken är att de saknar kemisk fosforrening. I synnerhet långheds reningsförmåga skulle kunna förbättras med dosering av fällningskemikalie. Utgående fosforhalter (individuella och årsmedel) i Lobonäs är tidvis höga Vissa verk har en väldigt hög elförbrukning i förhållande till avloppsvattenflöde

14 Sida 14 (15) 12. Resursförbrukning Rening och energianvändning Nedanstående tabell visar elförbrukningen hos verken. Några av verken har en väldigt hög elförbrukning i förhållande till mängden avloppsvatten. Elförbrukning Avloppvattenmängd Elutnyttjande (kwh/m3) Ryggesbo * 5,07 Lobonäs ,03 Svabensverk ,13 Viksjöfors ,81 Voxna ,36 Långhed * 7,00 G.Homna ,43 Öjung ,58 *Uppskattad mängd. Avloppsflödet mäts inte kontinuerligt i Ryggesbo och Långhed. Däremot har momentanflödet noterats i samband med provtagning. Medelvärdet för de mätningarna som skett sedan 2006 blir 7,3 m³/dygn i Långhed och 8,4 m³/dygn i Ryggesbo. Beräkningar ovan baseras på ett framräknat årsflöde med utgång punkt från dessa flöden. 13. Användning och ersättning av kemiska produkter mm Verksamhetens huvudsakliga förbrukning av kemikalieprodukter sker i form av fällningskemikalier. Samtliga verk förutom Långhed och Ryggesbo använder fällningskemikalien PAX XL100. Försök genom åren har visat att det är den kemikalie som effektivast klarar av att fälla ut näringsämnen i avloppsvattnet. Under året har verken förbrukat fällningskemikalier enligt nedanstående tabell. Avloppvatten m³ Slam m³ PAX XL100 liter BOD-reduktion Fosforreduktion Ryggesbo 3066* % 92% Lobonäs % 65% Svabensverk % 86% Viksjöfors % 98% Voxna % 91% Långhed 2665* % 23% G.Homna % 99% Öjung % 97% *Uppskattad mängd. Avloppsflödet mäts inte kontinuerligt i Ryggesbo och Långhed. Däremot har momentanflödet noterats i samband med provtagning. Medelvärdet för de mätningarna som skett sedan 2006 blir 7,3 m³/dygn i Långhed och 8,4 m³/dygn i Ryggesbo. Beräkningar ovan baseras på ett framräknat årsflöde med utgång punkt från dessa flöden. Reningsverket i Ryggesbo och Långhed använder inte fällningsmedel för fosforreduktion. För Ryggesbo fungerar detta bra med en fosforreduktion på 92%. Långhed har däremot en fosforreduktion på endast 23 %.

15 Sida 15 (15) 14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Slam Slam skickas till Alfta eller Edsbyns reningsverk för vidare omhändertagning. Slammet avvattnas blandas med slam från verket där det tas emot och hamnar sedan som täckningsmaterial på avfallsdeponi. Annat icke farligt avfall Rens och hushållsavfall transporteras vidare via vanlig sophantering. Miljöfarligt avfall Endast mindre mängder miljöfarligt avfall (spillolja, färgrester mm) uppkommer vid avloppsreningsverken. Avfallet transporteras av driftteknikerna till Edsbyns avloppsreningsverk, sorteras i avsedda behållare och transporteras sedan vid behov till BORAB.